Swedish Radio Supply AB
SRS Nyhets brev
HAM
06 03 10
Hej ! Mejlings listan
Dagens tema är oscilloskopet
IC-E7
Seriös 144 MHz trafik med 706 och 7000
Skip
IC-7000
IC-V82
Rohs och WEEE mark.
Extra högtalare till HF riggen
Mäta med oscilloskop
Varför horisontellt på 144 MHz?
YTC en motpol till OTC
Sangvinisk……
Ragge är i farten
De där stora pöjkera dom har oscilloskop dom. Dom kan laga saker, dom kan se saker, dom kan felsöka dom.
Så här kan det låta. Ibland av okunnighet, man tycks tro att oscilloskopet talar om saker som i en kristallkula. Andra tror att det syns om det är bra eller dåligt ljud ur en sändare, med ett oscilloskop.
Nån tror att man ser splatter i oscilloskopet. Andra att man ser en frekvenskurva.
Man förväxlar instrumentet med spektrumanalysatorn.
Så visst finns det saker att berätta om under det här temat. Kanske någon kan inspireras att skaffa ett oscilloskop och lära sig använda det. Eller helt enkelt av nyfikenhet och experimentera lite mera.
Vi skall se vad jag kan hitta på.
Jag har jämfört IC-7800 och FTdx-9000 genom att studera ARRL testerna på dessa riggar.
Det kommer i nästa brev. Det visar tydligt att dyrast inte är bäst. Ganska rejäla skillnader trots att båda är i högsta skiktet. Den som är intresserad kan mejla mig och få IC-7800 vs FTdx-900 texten direkt.
Ragge har hört av sig med en spännande berättelse.
Kalendern
Eskilstuna anordnar den årliga loppisen lördagen den 18 Mars
SRS kommer så klart med en utställning.
Vi visar då några nyheter, IC-7000, PCR-1500, R1500, IC-E7, V82, U82 etc.
Samt givetvis våra klassiker IC-706MKIIG, IC-7400, 756PROIII och 7800.
Eskilstuna klubbens egen annons:
Meddelande: Amatörradiomässa och loppis i Eskilstuna
Nu strömmar bokningarna in och det snackas på banden!
Lördag 18 mars 2006 mellan kl. 10 och 14 är det stor amatörradiomässa och loppis i Eskilstuna.
Vi har nu över cirka 200 meter bokat. Enskilda amatörer, klubbar och flera firmor kommer och säljer både nytt och begagnat. Det blir också en hörna om QRP och egenbygge där Tilman, SM0JZT visar bl.a QROlle Classic, QROlle mini, QROlle transverter, QROlle signalgenerator/nätverksanalysator samt PSK31. Förslaget till ny organisation inom SSA kommer att presenteras mellan kl. 12 och 13 av SM5NRK, Roger. Förra året så kom det cirka 800 besökare och det var även då över 200meter bord med radioprylar. Ett fint tillfälle att träffa dem man har kontakt med via radion.
Stor och luftig lokal i Munktellarenan – Rejält med plats!
Stor parkering! Cafeteria!
Entréavgift: 20 kr. Lotteri på inträdesbiljetten. En IC-U82 handapparat 430MHz skänkt av Swedish Radio Supply finns med bland priserna.
Tillgång till andra aktiviteter*: En av Europas bästa inomhusbana för bangolf, friidrott, boule mm. (* Reservation för bokad tävling)
Centralt - gångavstånd till Eskilstuna centrum. Det finns även ett nytt köpcentrum 3 km från stadskärnan som heter Tuna park. Tillgång till många bra hotell alldeles i närheten. Ta med hela familjen och tillbringa en helg i Smé-stan. Här finns något för alla.
Om du vill komma och sälja saker så är det hög tid att boka bord. Kontakta SM5OCK, Håkan 016-127966, 070-6309466 eller SM5OXV, Urban 016-70491, 070-2689372. Kostnad: 50 kr per bordsmeter.
Vägbeskrivning: Om ni kommer på E20 så svänger ni av vid Trafikplats Årby och åker mot centrum tills ni ser skylt märkt Munktellstaden och arenan alt. SK5LW. Om ni kommer söder ifrån på väg väg 53 eller väg 230 så åker ni mot Västerås tills ni ser skylt märkt Munktellstaden och arenan alt. SK5LW. Följ sedan de skyltarna. Tips! För mer detaljerad karta, se www.eniro.se och skriv ut en karta. För senaste nytt går du in på www.sk5lw.com och där klickar du på fliken, Mässa 2006.
Inlotsning finns även via RV49 på 145.6125 MHz. (Både 1750 Hz och subton 151,4 Hz.)
Varmt välkomna till Smé-stan och årets Ham-fest.
73 de Eskilstuna Sändareamatörer genom SM5OCK, Håkan.
Håkan Karlsson SM5OCK
SM4 möte på SRS
Den 1:a April, kommer fjärde distriktets vårmöte att äga rum på SRS.
Som för två år sedan. (Obs detta är inte ett aprilskämt.)
Den gången blev det en succé, många som annars inte brukar komma på distriktsmöten kom, träffade vänner, och hade trevligt. Vi var över 60 pers den dagen.
Avsikten är att göra en riktigt hel lördag.
Med början redan kl 0800, och vi håller på så länge man vill vara kvar. Jag öppnar grindarna redan 0730. Parkeringar är det gott om, både innanför och utanför SRS barriären. (nytt ord för staket, mur etc.)
SM4-Mötet klockan 1000 – 1200 Möjligen längre beroende på informationen om SSA organisation.
SM4HBG blir ny DL4 och kommer att annonsera mötet.
Planer på att under dagen ha en bagageluckeloppis finns. De som vill sälja ställer helt enkelt upp skuffen och har kanske ett campingbord. Bra med en skylt med signal och priser på grejerna så kan en ev. köpare leta reda på säljaren.
Efter mötet en liten presentation av IC-7000.
Gott om tid för att mingla, dricka kaffe, smörja upp sig med en varm korv etc finns.
Ett sådant här distriktsmöte gör att man träffas, inspirerar varandra och får nya idéer, vilket befrämjar hobbyn.
Om det finns önskemål kör jag gärna en IC-706MKIIG kurs för dem som vill. Särskilt då många redan har den radion. Kanske vi kan hitta något nytt i den som du inte lärt dig redan. Jag väntar mig önskemål härom.
Givetvis blir SRS öppet för den som vill titta och klämma, ja kanske till och med handla. Wolfgang är framme med kassalådan.
Vi kommer att ha en APRS anläggning igång för visning.
Visning av SRS, prova på lödning av ytmonterat i mikroskop.
Som förra gången välkomnar vi även de som inte är SM4or. Dock är själva mötet (kl 10 – 12) är avsett för SM4orna. Men det finns plats för de som kommer från andra distrikt.
Det kan hända mycket en sådan här dag.
Se till att inte ha för bråttom hem bara.
För att vara beredd här på SRS, samt veta hur mycket korv och kaffe som går åt, så vore det mycket bra att få lite förhandsinformation om du kommer och har för avsikt att göra bageluckeloppis, och vi vill veta hur länge du stannar.
Ge mig en vink om du kommer och vilka och om du har fler med i bilen.
SRS söker ny tekniker
Se hemsidan för platsannons: http://srsab.se/c/c.nsf/w?Open&site=1&id=EFD9D84B8874011FC12571290054CD87
Svensk manual till IC-7000
Finns att ladda hem på SRS hemsida.
I PDF format.
Vi jobbar även med manual till IC-E7
Till IC-706MKIIG finns redan svensk manual i doc eller PDF.
IC-E7 en lite rackare.
Liten snygg, söt, häftig, ger habegär, måste ha, är vanliga kommentarer hos de som ser den.
En lite ny handapparat för VHF och UHF FM.
Liten tillformatet, men inte allt för låg effekt, 1 resp. 1,5 Watt. Lågeffekt 0,1 Watt.
Detta skall jämföras med IC-Q7 som var mycket liten för sin tid, den är väl en 5 – 10 år idag…
IC-E7 har 1000 minnen med text i ett mycket flexibelt minnes system. Samt 200 bandkantsminnen etc.
IC-E7 mått är 47 x 81 x 28 mm och den väger bara 160 gram. Måtten gäller med BP-243.
Bredbandig mottagare, för rundradio FM, samt täcker ett stort frekvensområde i mottagning.
0,496 – 999,990 MHz, FM, WFM och AM.
Driv med ett 3,7 Volts Li.-Ion batteri på 1800 mAh !!!!! Levereras med laddkopp och trafo. Detta batteri laddas med medföljande laddkopp på 3 timmar! Det går även att mata laddaren med 12 volt i bilen.
Antennen är en två bands miniatyr gummipinne med SMA kontakt.
En massa tillbehör finns som vanligt.
Gå till SRS hemsida o se den: http://ham.srsab.se/
Mellanfrekvenserna i den här lilla godingen är 46,35 MHz, 14,85 MHz och 450 kHz.
För 2995 kronor får du en ny mycket trevlig följeslagare som hör och kör allt. (nästan)
Belyst display och knappar som stängs av automatiskt.
VFO ratten kan programmeras till önskad funktion.
1750Hz, CTCSS och DTCS ton system. CTCSS är subtone, piloton, DTCS är digital subtoner.
CS-P7 heter cloning programvaran OPC-478 eller OPC-478U är datorsladdarna. U står för USB.
Displayen på den här lilla stationen är ovanligt stor och tydlig för att sitta på en så liten radio.
EU versionen, dvs den som har CE märke och R&TTE godkännande har heltäckande mottagare. Andra versioner har vissa inskränkningar i täckningen.
EU versionen är tillåten att säljas och användas i SM och är notifierad av PTS.
SRS ger 2 års ICOM garanti.
Vi visar den givetvis i Eskilstuna, så ta med läsglasögonen så ni ser den, medan ni fingrar o klämmer på den.
IC-7000 har en bra display
Liksom IC-706 en display som verkligen syns, även om man blivit lite till åren o behöver läsglasögon.
God kontrast, stor tydliga siffror och all information i displayen.
Som extra, jämfört med 706, har IC-7000 färgskärm vilket ytterligare förbättrar läsbarheten.
Genom möjligheten att välja färg kan man anpassa skärmen till sitt eget seende.
Man kan anpassa den till dagsljus, i bilen eller till radiorummets skumma belysning.
Är då en IC-706MKIIG eller en IC-7000 något för den seriöse 144MHz amatören?
Eller behöver han en större radio, om han skall köra Aurora, Horisontellt, EME, eller SSB, Tropo Sporadic E, meteroscatter etc.
IC-706MKIIG eller 7000 duger mycket väl till alla dessa ”seriösa” trafiksätt.
Häng på en antenn av modell, 15el Cue Dee eller större, eller kanske 4 st sådana, kanske till o med 8 st 18 elementare för 70cm.
Ju större antennsystem ju bättre går 706án för ”seriös låga delen” trafik.
Många har en IC-706MKIIG eller 7000, men har inte erfarenheter av att köra låga delen på 144 och 432MHz SSB CW.
Skaffa då dessa erfarenheter o bli aktiv på låga delen två meter.
En ”kratta” och en rotor krävs.
Sen är det bar at vänta på första Auroran.
IC-706MKIIG och IC-7000 duger mycket väl till seriös två meter all mode trafik! Utnyttja din 706 a eller 7000 mer genom att utveckla dig o ditt radiokörande med två meter låga delen.
Vad är minne 1a, 1d och 2a, 2b, samt 3a, 3b till för ????
Ja förutom de 100 minnena, har många av ICOM´s HF riggar dessa minnen.
Inte så märkvärdigt om man läser manualen, men om man inte gör det kan det vara svårt att förstå dessas funktion.
Det är helt enkelt bandgränser man ställer in här, för scanning mellan gränsfrekvenser.
Det finns tre sådana i IC-703, 706, 700 och de andra riggarna.
Jo det är helt enkelt minnes grupper för att lägga in bandgränser för scanning av frekvensband.
Exvis skriver man in i minne 2a 145.2 MHz sen i minne 2b 145.8 MHz. Välj sedan steglängd i TS, till exvis 12.5kHz. Starta sedan skanningen i VFO läge. Apparaten kommer då att skanna runt mellan de inlagrade frekvenserna.
Ett annat exempel är 1a, 29.5 MHz och 1b 29.990 MHz, välj sedan FM o starta scan i VFO mode. Du skannar på det sättet 10 m FM delen. Steglängden väljer man till 1 eller 5 kHz där.
Det går även att skanna SSB o CW med detta system, dock med öppen brusspärr.
En IC-706 eller 703 har tre sådan scangränsbanker. De används på resp. frekvensband. 1 till HF 2 till VHF o 3 till UHF.
I exemplet med 29 MHz FM kommer du då att ha koll även på den kommersiella delen av 10 m FM. Amatörbandet slutar ju på 29,7 MHz, men vad finns på 29,7 till 30 MHz??????????
Att få tag på ett oscilloskop
Kan vara dyrt ibland, eller så står de där på amatörloppisen, och ingen vill ha det.
Kanske är det stort och fult, kanske går det ”bara” till 5 MHz, då är det ju bara skit.
Klart att det inte är så lockande att släpa hem ett 50 kg jätte instrument. Det bör ju vara något sånär rumsrent.
Ibland hittar man dock något trevligare, det är helt onödigt att ha alltför stora ambitioner, man kommer långt med ett enkelt skoloscilloskop.
Visst förekommer det osc. i annonser, man kan även leta efter ett under köpes.
Det förekommer att det står hos kompisar som inte använder sitt osc. köp det o lär dig vad man kan göra med ett sådant instrument.
ICOM först igen med RoHS och WEEE mark.
ICOM ProHunt F34 klarar RoHS kraven!
ICOM ProHunt F34 är den första jaktradion inom EU som uppfyller RoHS-kraven.
Detta är mycket viktigt för oss då vi strävar efter att vara nr 1 i Norden inom området jaktradio. Detta ger oss ännu en fördel gentemot våra konkurrenter, då vi som enda radioleverantör har och kan leverera en miljögodkänd radio. Att vi dessutom som radioleverantör kan vara med och ta ett extra ansvar för miljön känns bra.
RoHS (2002/95/EC) = Restriction of the use of certain Hazardous Substances
När: Träder I kraft Juli 2006
WEEE (Waste from Electrical and Electronic Equipment)
Syftet med detta EU-direktiv är att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framställas på ett sådant sätt att avfall förebyggs. När avfall ändå uppkommer ska det samlas in och återanvändas eller återvinnas på ett miljöriktigt sätt. Tillverkare och importörer ska betala för kommande återvinning av produkterna, samt även se till att återsamling och miljöriktig återvinning utförs.
Naturvårdsverket representerar Sverige i de frågor som rör WEEE-direktivet.
RoHS (Restriction of the use of certain Hazardous substances in electrical and electronic equipment)
Genom detta EU-direktiv förbjuds användningen av kvicksilver (Hg), kadmium (Cd), bly (Pb), sexvärt krom (Cr6+) samt flamskyddsmedlen PBB och PBDE i elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på marknaden från och med 1 juli 2006. De produkter som omfattas av detta direktiv är kategori 1 till och med 7 samt 10, i det ovan nämnda WEEE-direktivet.
De produkter och komponenter som är undantagna i direktivet finns angivna i bilaga till direktivet. Undantagen revideras löpande och dessa beslut tas i TAC, som är EU-kommissionens kommitté för teknisk anpassning. Kemikalieinspektionen representerar Sverige i dessa frågor.
Reservdelar avsedda för reparation av elektriska och elektroniska produkter som har släppts ut på marknaden före 1 juli 2006 omfattas ej.
Elektroniska produkter som inte uppfyller RoHS direktivet kan bli borttagna från marknaden.
ICOM ProHunt är sedan tidigare även WEEE (Waste from Electrical and Electronic Equipment) godkänd.
IC-V82 har S-meter squelch
Normalt har en FM station bara brusmätande brusspärr. Dvs man kan ställa in brusspärren tills signalen är brusfri, sedan öppnar den.
Med en S-meter brusspärr kan man med brusspärren spärra signalstyrkan till önskad sådan. På detta vis kan man få bort den station man inte vill höra och bara höra exvis den lokala repeatern. IC-V82 och U82 har både brusmätande och signalstyrkemätande brusspärr.
Brusmätande ger en mycket känslig och stabil brusspärr, signalstyrkemätande om man vill bestämma vad man vill höra.
Hur gammalt oscilloskop skall jag satsa på?
Jag tycker faktiskt att man inte behöver tänka på åldern, precis som vår egen ålder är det konditionen det hänger på.
Men de äldre är ganska stora och klumpiga, därför ser det inte så roligt att släpa hem ett sådant.
Ibland finner man enklare billigare skoloscilloskop på loppisar. De duger väl.
Men är det alltför mycket elektronrör blir det nackdelar som hög effektförbrukning, svårt med reservdelar, massor av glappkontakter etc.
Så nog bör det vara transistoriserat alltid, är det äldre är nog containern rätt förvaringsplats.
Givetvis är CRT röret ett elektronrör som vi inte kommer undan.
Låt oss då sätta max 40 års ålder.
IC-V82 har smal och bred FM
Viktigt att veta då man även påverkar sändningens deviation.
Med smal FM blir deviationen och därmed ljudstyrkan hos motstationen svagare än normalt. Smal mottagare kräver smal sändare. Något man använder vid övergång till 12,5 kHz kanaler där det är trångt.
Hur stor bandbredd behöver jag på ett beg. oscilloskop?
Skall du mäta exakt är det bra med ett osc som går högt i frekvens, gärna högre än den maximala frekvens du vill mäta på.
Men om du nöjer dig med att kunna se och mäta någorlunda duger ett som bara går till hälften av den högsta frekvens du vill kunna se på.
Det är ju inte så att det tvärdör över sin gränsfrekvens, med för hög infrekvens blir det bara felvisning, det visar en lägre amplitud. Det gör ofta inget om du skall använda instrumentet för felsökning och för att spåra signaler.
Skall man se på en kurvform som innehåller övertoner, dvs inte är en sinuskurva, då kommer givetvis den att bli förvrängd av att instrumentet inte klarar att förstärka och visa just övertonerna som formar kurvan.
Detta är viktig om man vill mäta stigtider, dvs pulser och hur fort de går från noll till hög, eller tvärs om.
Vill man få noggrannhet i sådan mätningar krävs högre gränsfrekvens för instrumentet än minst tre ggr den frekvens som dina pulser motsvarar.
Det är helt OK med ett instrument som är specat för 10 till 30 MHz. Man kommer mycket långt med det. Och mycket viktigt är att man lär sig väldigt mycket.
Skall du se på HF signaler så kan man mäta på de lägsta banden för att felsöka i exvis en transiver.
På en V82 kan du ställa in kort eller lång brussvans
Men vad är då en brussvans?????
Kallas oxo bruskvast. Efter att bärvågen försvunnit i en FM mottagare hinner bruset fram till högtalaren ett kort ögonblick, vi hör en kort brussvans.
Gör man tiden det tar att stänga brusspärren för kort kommer fading vid mobil trafik att hacka signalen när brusspärren stänger och öppnar.
Gör man tiden längre får vi en brussvans, som kan vara störande.
I IC-V82 kan man välja denna tidskonstant.
Jobbar man med goda signalstyrkor väljer man en snabb brusspärr och slipper brussvansen.
Lyssnar man på svagare mobila stationer kan man välja lång svans och brusspärren håller sig öppen i fadingen.
Den här tidskonstanten har det experimenterats mycket med genom tiderna i komradio skanners, amatörradio, på repeatrar etc. det finns inget som är riktigt rätt. Det finns både för o nackdelar med både snabb och långsam brusspärrstängning.
Genom att man kan välja själv kan man dels lära sig vad det innebär och optimera radion för det ändamål och den trafik man för tillfället använder den till.
Tvåstråle oscilloskop
Det finns instrument med två separata strålar, två separata ingångsförstärkare.
Dessa är värdefulla när det gäller att jämföra signaler.
Man kan se fasskillnader och amplitudskillnader, såväl som före och efter en förstärkare och därmed se hur en ev. signal förvrängs i ett förstärkarsteg.
Det finns olika metoder att göra tvåstråleoscilloskop.
Den billigaste metoden är at ha två ingångsförstärkare och en elektronisk omkopplare som byter insignal, endera vartannat svep eller ett antal ggr per svep. Hur det kopplar om kan man välja, vid långsamma svep är det praktiskt om omkopplingen sker exvis 1000 ggr per svep, då ser det ut som två strålar.
Vid snabba svep kör man vart annat svep till resp insignal.
De dyrare instrumenten har ett Katodstrålerör med två elektronkanoner. Det är inte nödvändigtvis bättre med ett äkta tvåstråleoscilloskop.
Katodstråleröret
Är själva grunden i ett oscilloskop. En gammal pryl som säkert snart fyller 80 år.
Men är fortfarande det som gäller för TV, datordisplayer, och oscilloskop.
Men visst finns det LCD skärmar på oscilloskop. Lite dyrare men mycket mindre storlek.
CRT (Catode Ray Tube) kännetecknas av att vara väldigt långt, det gör oscilloskopen djupa i formatet.
TV eller Datorskärmen har ett stort CRT, men ändå inget större djup det beror på att man avlänkar mycket kraftigare i dem.
Oscilloskopet däremot kräver maximal precision och man brukar inte göra så kraftig avlänkning, utan kör med den långa typen och liten avlänkningsvinkel.
Principen för ett CRT är en elektronkanon som alstrar en elektronstråle som får skiktet bakom skärmens glas att lysa.
CRT ger en överlägsen kontrast trots både LCD, TFT och plasmaskärmar.
Elektronstrålen påverkas av magnetfält. Prova inte med en magnet, det kan skada CRTn.
På en TV kan man testa med en liten magnet och sedan låta TVn göra en avmagnetisering, då blir den bra igen.
I oscilloskopets CRT avlänkar man oftast inte med magnetfält utan ett spänningsfält, sk elektrostatisk avlänkning.
LCD oscilloskop brukar vara lite segare i skärmen, och man får ta till digitala metoder att ”frysa” bilden för att få en acceptabel bild.
Skip
Hör man att ”experterna” talar om. Exis: ”katten vad du var stark idag, det måste vara bra skip.”
Särskilt 27 MHz folket använder begreppet mycket.
FEL! FEL!
Skip är det som inte går.
Låt oss säga att vi kör på 80 meters bandet.
Vi kör Karlstad Arboga och det går med 59.
Någonstans däremellan finns en station som knappt hörs, han bor just där vår rymdvåg inte dimper ner, och där vår markvåg inte räcker fram.
Han bor i en skipzon, dvs där vi inte får förbindelse pga. rymdvågen.
Så egentligen finns det ingen som heter skip, det skall heta skipzon.
Men idag, då vi kör SSB, har starkare sändare o känsligare mottagare, blir inte skipzonerna så utpräglade, vi hör i alla fall den där stationen, om än lite svagare.
Går vi på högre frekvenser är det lite mer tydligt.
Vi kan köra Italien, men inte Östdanmark, (Skåne) på 14 MHz, Skåne ligger i skipzonen.
Har det då någon betydelse att man kallar saker vid fel namn?
Efter tio år kommer ändå skip att betyda konditioner istället för skipzon.
Ja man kan nog inte göra så mycket åt språkets förändringar. Men man kan ha kunskapen och briljera med vad man kan så länge det varar.
Jo, jag var lite ironisk nu.
Det är upp till var och en att kunna något och att använda rätt språk.
När betydelsen av ett ord försvinner, eller förändras brukar oxo kunskapen om vad ordet egentligen betyder, och tekniken bakom försvinna.
När skip betyder conds, så vet man inte vad skipzon är överhuvudtaget.
IC-7000 är en liten rackare
För att vara en så stor radio. Stor i bemärkelsen en verkligt toppenmottagare, med alla tänkbara filtermöjligheter. Liten rent fysiskt.
Stor i bemärkelsen att den är ungskristallstyrd redan i original. SRS säljer IC-7000 som standard med kristallugn. Stor i bemärkelsen att den har en mycket tydligt färgskärm som ge mycket information på ett överskådligt sätt.
Stor i bemärkelsen att den har en ”nästan” i realtid fungerande men dock lite primitiv spektrumdisplay.
Stor genom att den har alla amatörband från 1,8 – 435 MHz
IC-7000 är stor i bemärkelsen att den har en mottagare som på HF har samma goda prestanda mellan 0,1 – 60 MHz. Dvs även mellanvåg o långvåg.
IC-7000 är stor i den bemärkelsen att den har alla trafiksätt ändå upp till UHF och även utanför amatörbanden.
Trots det är IC-7000 lite mindre än IC-706alla.
IC-7000 blir ännu större om du ansluter en Videomonitor till den. Exvis en LCD TFT skärm på 100 – 200 mm som går att få för en till två tusen på Biltema eller Clas Olsson.
Ingångsförstärkaren på oscilloskopet
På ett oscilloskop är en av de viktigaste delarna. Den skall förstärka upp den signal du vill mäta på, helst utan att belasta mätobjektet.
En ingångsförstärkare är därför högOhmig, 1 eller 10 MOhm är vanligt.
Ibland finns ett 50 Ohms läge.
Man använder en mätspets med dämpare, för att slippa mata mätsignalen i en kabel.
Med en sådan sk probe kan man få en mycket högOhmig belastning av mätobjektet, samtidigt som det inte belastas kapacitivt som en sladd skulle göra.
Vi kan därför mäta på höga frekvenser utan att lasta ner dessa. Läs mer om proben på annan plats.
Ingångsförstärkaren kan kopplas för att mäta likspänning eller växelspänning, skillnaden är att en konding kopplas i serie med ingången.
Vidare finns en omkopplare för att välja känslighet. Den är graderad Volt per ruta. Möjligen Volt per cm. Det gäller då den vertikala skalan på skärmen.
Från 1 mVolt och upp till 100 Volt per ruta är vanligt. Vilken känslighet du än väljer är belastningen av mätobjektet samma, ex 1 MOhm.
Utsignalen från ingångsförstärkaren matas till avlänkningsystemet, och får elektronstrålen att böja sig uppåt eller neråt på skärmen. En volt in, 1 Volt per ruta och instrumentet höjer strålen en ruta på skärmen.
Avlänkningen behöver ofta ganska hög spänning, ofta 100 Volt eller mer, därför är förstärkningen i ingångsförstärkaren mycket hög, den är välbyggd har skärmar etc.
Insignalen matar man oftast i en BNC kontakt.
IC-7000 blir ännu mindre om du skaffar delningskablaget
Man kan dela IC-7000 genom att lossa frontpanelen, Sätta ett delningskablage mellan radiodelen och fronten.
Exvis vid bil och båtinstallationer.
Det riktigt smarta är att man då får en mikrofonkontakt och högtalarkontakt på både radiolådan och fronten. Man behöver inte dra någon extra sladd för de funktionerna.
Alla funktioner följer med fronten, man behöver inte nå radiolådan för vissa funktioner som hos en del andra fabrikat.
Även strömförsörjningen av fronten sker i delningskablaget.
Med delad radio är det lätt att ta bort och gömma fronten vid parkering etc.
Tidbasen i oscilloskopet
Är den enhet i ett oscilloskop som bestämmer hur fort strålen rör sig i sidled. Sveper.
Strålen skall röra sig med en konstant hastighet från vänster till höger. För att sedan blixtsnabbt gå tillbaka och börja ett nytt sådant svep. Man mäter denna hastighet i tid per ruta.
Exvis tar det 1 mS per ruta, det tar då 10 mS att tillryggalägga hela svepet.
För att åstadkomma detta matar man en sågtandsspännig till de horisontella avlänkningsplattorna.
Enklare instrument har ett lite mer olinjärt svep, de driver inte strålen riktigt lika fort under dess rörelse från vänster till höger. Ofta kan man acceptera detta.
Tidbasen går att ställa från flera sekunder per ruta till ner not mikro, eller till och med nanosekunder.
1 mikrosekund per ruta ger en bild på en period per ruta om an mäter på 1 MHz.
Har oscilloskopet minsta sveptiden 1 mikrosekund kan du se exvis 10 MHz som tio perioder på en ruta, lite trångt, och ett sådant instrument lämpar sig inte för mer än kanske 5 MHz.
Så nog bör det finnas 0,1 mikrosekund på tidbasen.
De riktigt långa tiderna, 1- 10 sekunder får strålen att sakta vandra fram över skärmen. Det lämpar sig då att se långsamma förlopp. Exvis nycklingen från en telegrafnyckel.
Z –in signal
Är en ingång på instrumentet som gör det möjligt att modulera ljusstyrkan i strålen.
Det är ganska sällan man har användning för detta.
Alla antennavstämmare passar IC-7000
AH-4 som är en liten utomhusavstämmare för trådantenner, LW, etc.
De större och äldre typerna AT-120, AT-130, AH-120, AH-130 samt deras E versioner passar även.
AT-180 kör man med om man bara vill ha en avstämmare för koaxmatade antenner inomhus.
De riktigt gamla avstämmarna som AT-100, AT-500, AT-150 funkar även de. Men kräver att man byter kontakt på deras manöversladd.
Vill man köra en avstämmare av annat fabrikat som SGC funkar det givetvis.
AH-4 har lite begränsade möjligheter på de lägsta frekvenserna. Den är specad att funka ner till 3,5 MHz, men i praktiken och med vissa antennlängder går den ner till 1,8 MHz.
Att använda AH-4 med koax till antennen låter sig göras om man helt enkelt sätter mittledaren på porslinsisolatorn och skärmen på AH4ans jordskruv. Den som vill kan byta porslinspolskruven mot en koaxkontakt.
Man kan dock ah synpunkter på att köra med koax till antenner med mycket hög SWR.
Utomhusavstämmarna kan sitter ute på taket, nocken eller långt ute i skogen på ett högt träd.
Antennen till en sådan är oftast en lång tråd eller lina. Den kan vara 20 – 50 meter.
Är man smart använder man en sådan tråd med spärrkretsar på, och ett jordplan under AH-4an. Man gräver ner manöver och koaxialkabeln till AH-4 så är den ur välden.
Manöverkabeln till AH-4 och 120 och 130 serien är en fyra ledare på 0,5 till 1,5 mm2 beroende på längden.
Väljer du FM filter på IC-7400
Måste du tänka på att sända bandbredd oxo förändras. Vid smalare FM filter kommer sändarens deviation att följa efter.
Således om du kör 25 kHz kanaler skall filter 15 kHz användas. Kör du 7 eller 10 kHz blir sändarens deviation +-2 resp +-2,5 kHz.
Får du klagomål på FM och moduleringen, kolla då att du har rätt brandbredd.
Var noga med micgainet, även vid FM.
Mikrofonförstärkningen har väldigt stort reglerområde på en större rig som IC-7400, helt enkelt därför att man skall kunna göra mer experiment.
Det kräver i sin tur att man ställer in rätt och förstår hur det funkar.
Vid AM är det konstant bandbred vid TX oavsett filter i mottagaren.
Det har varit helt finessfritt, filterfritt och bandbreddsfritt på FMstationerna i många år.
ICOM har funktioner som gör att man kan sända med tillåten bandbredd i FM, vilket skall ses som nya goda funktioner och seriösa finesser, dock krävs kunskap så att man använder det rätt.
Kan man då säga att det blivit svårare att köra FM??
Nej, detta skall en radioamatör klara av definitivt!
X Y mätningar
Är ett bra sätt att använda sitt osc.
I XY läget kopplas tidbasen bort och man får två ingångar som avlänkar strålen i X eller Y led.
Det är nu man kan göra Lissjons figurer.
Mata in 100Hz på X ingången och en annan frekvens på Y ingången. OM de två insignalerna har samma frekvens kommer osc. att visa en ring. Varierar man den ena frekvensen blir det roliga figurer.
En vanlig applikation för X Y mätning är när man ställer in RTTY modemet.
X till mark och Y till space detektorn i modemet. (mark resp space är etta resp. nolla)
Vid rätt inställd mottagare bildas ett plustecken på osc. det går snabbt och enkelt att ratta in en fjärrskrift station med denna typ av indikering.
Man kan roa sig med att mäta en stereo LF signal med X Y.
Mata in höger resp. vänster kanal till X resp.Y. Är det mono kommer det att bli en ”brusboll” på skärmen. Vid stereo kommer brusbollen att variera i form.
Det finns liknande bilder att få fram i de mediaspelare som finns på datorn.
Med lite fantasi kan man göra intressanta mätningar i XY.
DC eller AC kopplat oscilloskop
Vid ingången finner man på de allra flesta oscilloskop en omkopplare för off, AC och DC. Off kan vara ersatt med gnd.
I läget off eller gnd. är insignalen bortkopplad och oscilloskopets ingång jordad.
I läge DC mäter man likspänning, dvs att strålen lyfts eller sänks om man mäter likspänning,
Sänks gör det om spänni9igen är negativ jämfört med jord.
Oscilloskopet mäter inte bara likspänning utan visar även dess polaritet.
I läget AC tar man bort likspänningsdelen av den spänning vi vill mäta och strålen lägger sig vid ett medelvärde av insignalen. Mäter vi på en ren sinusformad växelspänning kommer strålen att ligga i mitten av skärmen. Men noll i mitten.
Även om det finns likspänning ser vi bara växelspänningen i det här läget.
Det är smart om vi exvis mäter på en transistor och vill se en HF eller LF signal som den förstärker. Kanske vi har 9 Volt DC, och AC signalen är bara 10 mVolt. Vilken då kan studeras över hela skärmen. Skulle vi mäta i DC läget skulle vi bara se strålen försvinna längst upp på skärmen.
Vid mycket låga frekvenser, under 10 Hz måste man ibland sätta instrumentet i DC läget.
Det som sker vid läget AC är att en kondensator kopplas i serie med ingången.
Ibland vill man ändå mäta i DC och se överlagrad växelström, eller pulser.
Då kan man trycka ner nollan under eller över skärmen med vertikal positions vredet.
Den kranen kan flytta strålen långt utanför skärmen och den likspänning vi mäter på drar fram den.
Matningspänning, 230 Volt eller 12 Volt.
Det vanligaste är att osc. är nätdrivna med 230 Volt. Men det är roligt om man kan få tag på ett instrument som går att driva på 12 Volt.
Inte minst för att det då blir galvaniskt skilt från det man mäter på.
HM-151 originalmicken till IC-7000
Finns i lager för den som vill ha en extra. Den kostar bara 625 kronor och kan nyttjas vid experiment med andra mikrofonelement. Med lite vilja kan man säkert få in andra mikrofonelement. Jag återkommer med detta efter hand som jag testat.
SM-6 ICOMs fina bordsmikrofon
Nu finns det bara två kvar i lager, sen är möjligheterna att få tag på en ny sådan fin bordsmikrofon borta. Klart att man kan jaga en sådan begagnad om man sen får för sig att vilja ha den.
Jag har tidigare skrivit om micken och höjt den till skyarna. Liten, smidig, snygg, låter bra och är en äkta tryckskillnadsmikrofon, möjlig att modifiera.
Testa att tejpa igen de små hålen bakom fronten. Ett eller flera, då förändras ljudet kraftigt, riktverkan avtar, men det är intressant att höra vad det innebär, kanske kan din skrovliga röst låta bättre, men experimentet är mest av experiment och kunskaps karaktär.
Mätprobar till oscilloskopet.
I början kommer man långt med ett par testsladdar, men vill man göra lite känsligare mätningar måste man ha skärmade mätsladdar.
Vidare om man inte vill belasta sitt objekt, krävs probar med dämpning.
De flesta probar har 1 eller 10 som dämpning.
Man förlorar 10ggr i känslighet men vinner i att få 10 MOhm belastning, och en mycket låg kapacitans, som lastar våra HF kretsar.
De flesta probar kan trimmas, man ser ett hål med en trimkonding.
Den skall trimmas med fyrkantvåg in på proben, tills fyrkantvågen har alla övertoner, dvs ser mest fyrkantig ut. De flesta osc. har en pinne där det finns sådan fyrkantvåg.
Den är dessutom av en viss amplitud och man kan kontrollera att instrumentet mäter rätt spänning. När du gjort denna trimning är instrumentets frekvenskurva rak.
Mätprobar är något man skall vara försiktig med, de har en rätt känslig kabel, som skal, ha låg kapacitans, och helst inte variera kapacitansen om man rör på den. En klämd sådan kabel kan ge felvisning som resultat. Var rädd om Probarna, de är dyra och ömtåliga.
Att bara ordna till en bit RG-58 duger långt, men man kan ju ta och beräkna dess kapacitans, är den för stor kommer mätningen att bli fel, vid lite högre frekvenser.
Mäta ström med ett oscilloskop
Går om man har rätt grejer.
Det är lite ovanligare att man gör det.
Det behövs en mätomvandlare, oftast en strömtransformator.
Ström mäter man ju sällan med jord som referens, det krävs en balanserad ingång.
En mättransformator ger denna möjlighet.
Man kan göra en sådan för 50 Hz nätfrekvens om man vill. Med ett tvåstråleoscilloskop kan man sedan jämföra strömmens fas med spänningens fas.
Vill du göra motsvarande på HF, kan man använda de kärnor man finner i SWR mätare för at göra en strömtrafo.
Mäta tid med ett oscilloskop
Det är en av de viktigaste saker vi gör med oscilloskopet.
Strålen knallar fram med en viss tid per ruta så det är lätt att mäta tiden mellan noderna på exvis en sinuskurva. Eller mellan pulser. Att överhuvudtaget konstatera att det föreligger pulser i digital elektronik är viktigt att kunna göra, då är oscilloskopet guld värt.
Ibland är pulser vi skall se och mäta mycket korta, vi ser dem helt enkel inte. Vi måste veta i vilket tidsområde vi söker vår puls. Är det en mikrosekunds puls eller kortare, vi måste göra en grundinställning på oscilloskopet för att kunna hitta den.
Annars får am leta under det att man vrider på tidbasen tills den syns.
Vi kan ju testa att mäta tiden på Morseprickarna, koppla in osc. på morsenyckelns kontakter, och vid öppen nyckel blir det ofta 12 Volt DC för att vid nedtryckt nyckel bli noll Volt.
Nyckla nu korta och försök mäta tiden på osc. Gör långa och se om tiden verkligen blir tre gånger så lång. På det viset kan du bedöma din nycklingsstil.
Mäta frekvens med ett oscilloskop
Går det? Måste man inte ha en räknare?
Jodå man kan bestämma frekvensen men inte så noga som med en räknare. Man kan säga att man kan göra en bedömning om man har en frekvens som ligger i närheten av vad man förväntar sig.
Genom att mäta tiden och räkna om den till frekvens så får vi fram en ganska bra uppfattning om frekvensen.
Mät exvis fram tiden för en period på osc. till 0,25 mikrosekunder.
Invertera med 1/X knappen på dosan. Det finns ofta en sån knapp på dosan, annars slår du bara 1/0,25 och får 4MHz. (bråkstrecket betyder ”delat med” eller ”genom” i detta fall).
Låt oss säga att du skall försöka konstatera om din oscillator svänger på 5,5 MHz, då skall tiden vara: 1/5,5 och vi får fram 0,1818 mikrosekunder. Vi kan bara få fram en ungefärlig tid genom att mäta mellan rutorna på oscilloskopet, men vi vet att vi ligger i rätt härad.
Låt oss mäta på LF, då kan vi ställa tidbasen på 1 millisekund till att börja med, då skall en 1 kHz period vara 1 mS.
Eller om skopet visar c:a 1,6 millisekunder, räkna 1/1,6 så får vi 625 Hz.
Inte så svårt va, bara att hålla reda på decimalerna. Eller har du 1500Hz och vill kolla tiden på skopet, 1/1500 = 0,66 millisekunder.
Jag skrev tidigare att tidbasen på enklare osc. inte är så noggrann, eller inte är helt linjär. Dvs den mäter en sak till vänster och en annan sak till höger på skärmen. Man kan ibland se hur en sinuskurva ”töjer” sig mot höger på skärmen. Det får vi står ut med om vi har ett enklare o billigare skop.
Finare oscilloskop har markörer för mätning av exvis tid
För att kunna göra noggrannare mätningar av tid och spänning är de mer sofistikerade instrumenten försedda med markörer som man kan ställa vid lämpliga ställen på skärmen.
Man får sedan reda på tid eller spänningen mellan dessa markörer.
Kan man nu laga allt om man har ett oscilloskop?
Nja, man måste ju veta vad man mäter, och hur det skall se ut på skärmen.
Stora risker för felmätningar om man inte vet vad som krävs.
Man måste kunna tolka vad oscilloskopet visar.
Men en bra grej med oscilloskopet är att man kan lätt se likspänning, både positiva och negativa, dock inte så noggrant, man ser växelspänningar där de skall finnas, egentligen kan man göra väldigt mycket felsökning med bara ett enklare oscilloskop.
Kan man mäta sin utsignal på SSB transviern?
Svaret är ja, men det är givetvis frekvensberoende.
Gör ett mätuttag, exvis med 10 kOhm från mittledaren på utgående koax.. Detta kan man bygga in i avstämningsenheten. Dvs ett litet uttag för en dämpad signal av uteffekten.
Då kommer instrumentet att visa din utsända kurvform.
Tryck ner telegrafnyckeln och se bärvågen, nu måste du ha osc. tidbas på mindre än en mikrosekund.
Man kan nu studera om signalen är sinusformad och distorsionsfri. Låt oss säga att du mäter på 3750 kHz. Om nu osc är avsett för max 10 MHz, kommer du inte att kunna se alla distorsion, signalens er sinusformad ut även om den har övertoner. Men maxnivån kan vi bedöma, och det är den du skall hålla koll på vid SSB.
Kör SSB och ställ in osc. på 1 mS tidbas, då ser du hur talet bildar helt gröna fält av HF.
Man kan nu se om man överträder maxnivån genom att det plattar till topparna.
En sådan här mätning är inte så särskilt meningsfull trots allt. Men man kan lära sig en del. Man kan felsöka bara man vet hur det skall se ut.
Kan man då se övertoner på ett oscilloskop?
Nej det är svårt.
Man ser kurvformen, och om den avviker från en sinuskurva så förstår man att de finns övertoner. Men man kan inte få ett mått på dessa.
Kan man då se splatter på ett oscilloskop?
Nej…
Man kan inte heller bedöma om en radiosändare låtar bra eller dåligt.
Möjligen skulle man kunna se på en CW bärvåg från en sändare om den saknar bias på slutsteget. Dvs vi ser övergångsdistorsion. Sinuskurvan går inte snyggt genom nollgenomgången. Men eftersom sändarens LP filtrerar bort övertoner kommer även denna distorsion att bli svagt synlig. Även oscilloskopets gränsfrekvens filtrerar bort sådan distorsion. Man måste ha ett oscilloskop so klarar minst 3 ggr så hög gränsfrekvens som den man mäter på.
Kan man då koppla sitt oscilloskop på mottagaren
Och se grannkanalerna, eller om de man lyssnar på splattrar.
Nej, då behövs en spektrumanalsyator. Tro inte att du kan se något av större värde genom att sätta oscilloskopet på din mottagare.
Man kan se amplituden från egen detektor, man kan möjligen se vilken dynamik, och signalbrusförhållande du har, man kan med insignal från signalgenerator mäta exvis om det finns brus och distorsion.
Vid felsökning kan man följa signalen genom mottagarens sista delar där nivån är tillräckligt hög.
Prova en bättre högtalare på riggen hemma
Brukar jag skriva, så här tycker Lennart SM4FDB om mina maningar:
”Det du skrivit om att använda en bra högtalare borde du framhålla
betydligt bättre. Jag har en liten högtalarlåda och kopplade den på
703:an när jag lyssnade på AM, vilken ljudkvalitet det blir mot den
inbyggda "skrammelprylen"!!! Skall fixa en ny högtalarlåda med lite
bättre kvalitet. Troligen är det värt varenda öre. Behöver inte vara en
låda på flera hundra liter med massvis med högtalare för att låta bra.”
Kul att få lite medhåll, då tjatar vi mer om saken, prova ni andra oxo, det är mycket roligare med kortvåg om det låter bra.
Att mäta på starkström med oscilloskop
Är farligt!! Gör inte det om du inte har vidtagit erforderliga åtgärder.
Skall du mäta i en varvtalsregulator för en 400Volts svarvmotor, en tyristorregulator etc.
Då kan det bli en dyngsmäll av alltihopa.
Gör inte sådant utan att du vet exakt vad du gör.
Det finns en handfull SM6 or kvar.
Skrev jag i förra nyhetsbrevet.
Inte är det slut på SM6orna inte tyckte Gunnar, SM2CTF.
De frodas och lever i all välmåga. Fler blir dom oxo.
Givetvis menade jag IC-SM6 bordsmikrofonen.
Det förstod säkert alla, men det var fyndigt att se hur man ändå kan se möjligheten att missuppfatta, elelr göra ett kul skämt av saken.
Roligt blev det.
Bordsmickarna då, jag såg två stycken kvar på lagret.
Oscilloskopet är ett utmärkt instrument för att följa en signal.
Felsöka i exvis en sändare.
Låt oss antaga att du har förlorat uteffekten på din station.
Vi kan börja med att mäta på predrivern, gå vidare till drivsteget och PA.
In på predrivern, är det en ganska låg nivå, vi kör sändaren på 3500 kHz, och finner kanske några tiotals millivolt på basen av första transistorn i PA. Tidbasen då? Ja det lärde vi ju oss när vi tittade på utsignalen. I mikrosekund blir nog bra.
Flytta sedan mätproben till Collektorn på transistorn. Större eller ingen signal. Ja det är lätt att inse om den är hel eller trasig.
Passa på att mäta likspänningen oxo, men utan drivning i sändaren. Det skall vara 0,7 till 3 Volt på Basen, 0,7 Volt lägre på emittern, och batterispännig på collektorn.
Om vi nu har signal här går vi vidare till drivstegets båda transistorer, på deras bas har man transformerat ner spänningen rejält. Om nu predrivern lämnade en volt HF, skall de vara kanske 0,1 Volt på basen av drivparet. Att det handlar om en lägre impedans förstår vi då.
Oscilloskopet visar inte att det är högre ström i den punkten, det måste vi veta.
Finns inget här är transformatorn mellan predrivern och drivsteget kass.
Flytta till collektorn och det skall var rejält högre spänning igen. Vi ser om transistorerna förstärker. Likspänningen här då?? Man kan se på schemat att emittern ofta ligger direkt till jord, därför 0,7 volt på bas, noll på E, och batterispännig på C.
Samma sak händer på slutsteget, lägre HF spänning efter drivparet, men högre på C om de förstärker. Så här kan man följa signalen med ett osc. genom alla steg.
Det kan bli lite svårare vid de tidiga sändarestegen då det handlar om små nivåer.
På samma sätt kan vi följa en LF signal i exvis en förstärkare.
Trigger, trigga, synka.
Är viktiga funktioner som finns på ett oscilloskop.
Jag har talat om att strålen börjar ett svep för att vid svepets slut snabbt återgå och gör ett nytt svep.
Så sker när instrumentet frisvänger. Dvs går i tomgång.
Med triggsystemet kan man låta strålen vänta vid vänster kant till det finns någonting att mäta, dvs till inspänningen har stigit. Först då startar svepet. På detta vis kan man då frysa bilden.
Triggersystemet kan varieras för att stata svepet vid negativt eller positivt gående inspänning.
Triggersystemet gör att man kan njuta av en stillastående bild av det vi mäter.
Det finns triggersystem som synkar mot 50 Hz, eller för komplexa signaler som TV Video.
Man kan koppla triggningen för AC eller DC och en mängd andra funktioner.
Varför kör man horisontellt på VHF/UHF SSB CW ”låga delen”?
Ja frågan får man ofta men något riktigt svar har jag inte haft eller hört. Det pratas om att man med horisontell polarisation kommer bättre genom tallstammarna i skogen etc….. Men som av en händelse diskuterades saken på SSA teknikreflektor, så här svarade Karl Arne SM0AOH:
Huvudanledningen till att FM och TV sändarantenner är horisontalpolariserade
är att utbredningsdämpningen över terräng på VHF och i synnerhet på UHF är betydligt lägre för horisontell polarisation.
Så det är lägre dämpning av horisontell än vertikal vågutbredning på VHF/UHF. Vad gör vi åt detta då??? Plockar fram 2 meters beamen så klart o kollar om det är så. Samt njuter av att köra radio med liggande krattor på ”låga delen”. Varför inte testa detta. Det är 2 m test varje första tisdag i månanden, UHF test varje första Torsdag. Så många som har 2 meters all mode stationer är det konstigt att det överhuvudtaget finns en tyst spot på låga delen. Men det gör det, dvs. är tyst som i duschen. (brus)
Att vara vid sunda kropppsvätskor eller fyrsaftsläran
Brukar man säga ibland.
Ordet Sangvinisk har med saken att göra.
Den som är sangvinisk är glad och utan bekymmer. Sorglös, på gränsen till nonchalant. Ordet lånades in på 1600-talet från latinets sanguineus, blodig, i sin tur bildat av sanguis, blod.
Men vad har då blod med en sorglös inställning att göra? Jo, i den tidiga grekiska faramacin funderade man på vad som låg bakom en människas sinnesstämning och personlighet. Och man trodde att balansen mellan fyra kroppsvätskor var avgörande. Dessa var slem, gul galla, svart galla och blod.
Denna fyrsaftslära levde kvar ända in på 1700-talet och har även givit oss ord som melankoli och uttrycket "att vara vid sunda vätskor".
Sån är väl en glad radioamatör som just öppnat kartongen till sin nya ICOM radio. Vid sina vätskors fulla kraft.
Varför horisontellt på HF
Ja, till och med på 50 MHz. Särkilt om man skall sätta upp en riktantenn med lite kräm (riktverkan).
Ändå finns det dom som säger att en vertikal antenn ger bättre DX på kortvåg.
Va skall man tro??
Vi får bena ut saken lite. Men tänk på att det är mycket större, en större vetenskap detta med antenner, polarisering och DX.
Låt oss börja på 1,8 MHz där är det mer praktiskt med en tråd horisontellt mellan träden, ja även ändå upp till 14 MHz är en horisontell trådantenn praktiskt och endast det möjliga på många QTH.
En vertikal på dessa låga frekvenser kan mellan 7 och 50 MHz vara praktisk, och på de allra lägsta frekvenserna ett av de enda sätten att få låg strålning. En vertikal med jordplan blir en DX antenn på 1,8 – 10 MHz och en praktisk antenn att sätta på taket för 10 – 50 MHz.
En Yagi med tre eller fler element på 1,8 är omöjlig pga. storleken, men de förekommer på 3,8 MHz och då har det inte betydelse om den är vertikal eller horisontell. Men väl höjden över marken.
En vanlig beam på 14 – 50 MHz bygger man horisontell just för att det är praktiskt, man får inga andra egenskaper om den skulle sitta vertikalt.
När vi kör utan rymdvåg, exvis punkt till punkt på 144 MHz kommer den ursprungliga polariseringen att vara kvar hos mottagaren, där måste båda stationer ha samma polaritet.
Det gäller inte på NF där rymdvågen förstör själva polariseringen.
Det blir inte mer DX med en vertikal på 14 MHz, men väl på 3,8 MHz.
Klurigt va, man måste nog gå lite djupare i antenneriet om man skall förstå allt.
Att göra datorn till oscilloskop
Programvara som gör din dator till ett oscilloskop finns. Jag har inte provat själv.
Datorn kan göra tiderna presentationen men inte vertikalförstärkaren, så det lär behövas en låda utananför datorn om det skall bli ett någorlunda användbart oscilloskop.
Att använda ljudkortet som sådan kommer att bli begränsande.
För vissa lågfrekventa mätningar, och kanske med nya finesser kanske en sådan sak kan vara brukbar.
Det finns ju mätutrustningar för stereo HIFI där man utgår från datorn och gör mätningar.
Har jag då nån nytta av ett oscilloskop?
Förhoppningsvis kan du själv svara på frågan nu. Jag har försökt berätta lite om detta fina instrument. Det finns givetvis mycket mer att skriva om oscilloskop, men detta är lite grunder i alla fall.
Jag hoppas att en del myter och feluppfattningar om vad man kan göra med oscilloskop försvinner.
Kunskap om oscilloskop och deras funktion och handhavande är bra kunskap även för att förstå annat inom elektroniken och radiotekniken.
Mitt råd är att faktiskt skaffa ett billigt och lära sig mäta med det. Är det inte kul, sälj skiten då…. Men jag tror att de flesta kan ”växa” lite om de lär sig dess hemligheter.
YTC
Hemsidan finner du här: http://www.tfd.chalmers.se/~abyzov/ytc_karlstad/p1.htm
En motpol till OTC, (Old Timers Club)
YTC, Young Timers Club Karlstad, SM6XSG Sergej, (han är normalt SM4)
Något för unga sändareamatörer för att hävda deras intressen. Bra tycker jag, nog behövs lite unga idéer i kontrast till de lite konservativa oldtimers. Läs om bl.a. manipulatorbygge av högsta klass.
Ragge har hört av sig med ett spännande brev
TILL ALLA MINA VÄNNER 060303.
”Vem vill lämna Demokratiska Republiken Kongo”
Det blev en förlängning av vår EU mission EUPOL från det första planerade stoppdatumet som var den 31 Dec 2005. Nu gäller att vi fortsätter vår insats fram till i första hand 31 December 2006. Klart man stannar, man ställer ju upp för peng... det ideella med en sådan här instats...
Har ni glömt vad vi håller på med sen vi kom hit den 3 Februari 2005?
OK, jag tar det i stora drag igen:
EUPOL står för Europa Polisen, ett EU organ med säte i Bryssel.
Egentligen heter EU organet nåt mera invecklat, på Franska, men enkelt uttryckt blir det Europa Polisen.
Dem. Rep. Kongo har en poliskår som går under beteckningen PNC, Police National Congoles. Inom Polisen finns flera underavdelningar, ungefär som hemma.
Här finns b.l.a två mera sofistikerade enheter som till en del får stöd från utlandet både ekonomiskt och utbildningsmässigt.
UPI, Unite Police Integre (Intergrerad Polis Enhet)
PIR, Police Integre Rapide (Snabbinsatsstyrka)
UPI är den polisstyrka vår organisation, EUPOL, stöder.
UPI skall skydda presidenten, ministrarna och andra högt uppsatta personer, i regering och förvaltningar, samt statliga byggnader såsom Stadshus, Flygplatser, Hamnar, Sjukhus och liknande.
UPI polisens grupper, avdelningar, är sammansatta av en blandning av poliser från landets olika hörn, geografiskt såväl som politiskt. Detta för att ”klantillhörighet” inte skall uppstå.
PIR är en snabbinsatsstyrka som i stort kan åka på vilka insatser som helst, och de bör samarbeta med UPI men där finns stora kommunikationsproblem. Inte bara rent materialmässigt, för där är bristerna stora utan även mellan ledningen för UPI och PIR.
Båda enheterna har utrustats med hjälp från utlandet. Dock har man inte lyckats så bra då man skänkt material. UPI använder sig av så kallad HighVHF radio medan PIR fått Low VHF, de kan alltså inte kommunicera via radio med varandra.
Dessbättre skänker nu England ca 10000 RA-apparater till PNC, i UHF området.
Detta system skall nu i första hand användas i samband med de kommande president och partivalen. Datum för dessa är satt till 18 Juni.
Efter genomfört val kan vi troligen byta ut de VHF radiosystem, som UPI och PIR har i dag mot ett gemensamt UHF system.
Vi har förklarat för Engelsmännen att UPI och PIR i framtiden inte kan kommunicera med övriga PNC grupper om vi inte också förser dem med UHF radio.
Har ni hus eller lägenhet i Spanien?
Jasså lägenhet, och vad kostade den?
150 000 Euro, inte så farligt för 2 rum och kök, eller...?
Jag och min kompis Dag Martinsson, tekniker vid den Svenska flygfirman Air Kasai här i Kongo, låter just nu ett gäng murare och snickrare bygga en lägenhet om 1 vardagsrum, 2 sovrum, ett mindre kök samt toalett med dusch och plats för tvättmaskin och torktumlare (man hänger inte tvätt ute för tork, bananflugan och andra insekter lägger gärna ägg i tyg och efter kläckning mot varm hud så kryper maskarna in under denna.. jättespännande, jag har haft 5-6 maskar i ryggen).
Denna lägenhet kommer att ”färdig” inklusive vitvaror, AC mm kosta oss ca 12 000 $, inget palats men hyfsad standard.
Jamen, undrar ni, jag kanske inte kommer att jobba för EUPOL mer än till 31 Dec. 2006, det blir ju ett dyrt boende.
Nu är det så att om man som pensionär vill ha ett varmt klimat att resa till, då vintern därhemma skrämmer, skall denna lägenhet bli mitt vinterställe.
Vem fasiken vill bo i en lägenhet i Spanien!
Att varje dag gå till polen, till restaurangen, till baren sen hem och sova.
Tryggt, säkert, invant, tråkigt... Nää tacka vet jag uppror, kuppförsök, inbördeskrig, plundringar, och annat totalt oväntat som händer dagligen i länder som dessa centralafrikanska, det är det som ger krydda åt livet...
Dessutom finns poler, restauranger, barer mm här också.
Så lite om Amatörradio:
Vi är nu en grupp på fyra radioamatörer, Georges VE2EK, Phil F5LTB, Ghis ON5NT och jag, som i Januari fick till ett möte på hög nivå hos Kongos motsvarighet till Sveriges Post och Telestyrelse, PTT.
I och med det rekommendationsbrev jag lyckades få utställt av chefen för PTT (kostade 500$ att fixa) och som säger ATT individuella Amatörradiolicenser nu kan utställas för en varaktighet av ett år i taget och med förnyelsemöjlighet, SKALL vi nu kunna ansöka om licenser.
PTT har nu fastställt att följande kostnader för erhållandet av en licens skall utgå:
Ansökningsblankett/handlingar (uppgjorda av PTT) = 50$.
Nedlagt arbete för utställande av licens = 200$.
Licensavgift (årlig) = 500$.
De 250$ som tillfaller PTT betalas mot erhållande av kvitto, alltså ej som förut mest som mutor. Licensavgiften om 500$ skall vid godkännande att vi har rätt till licens, betalas in via bank. Månne börjar en förändring inträda i detta annars helt korrumperade land.
Vi har nu alla ansökt om licenser i slutet av Januari och hittills betalat de 250$ som PTT skall ha. Vidare har Georges VE2EK, efter detta varit i kontakt med PTT folket flera gånger i veckorna som gått sedan ansökan, men ännu inte fått svar om, när eller hur vi kan emotse att få kvittera ut våra amatörradiolicenser.
Dessvärre vet vi att Radioklubben ARACs ordförande Cyprien Vagheni, som tidigare aldrig bemästrade att fixa licens ens för klubbens call, 9Q0AR, har nästlat sig in hos PTT och förmodligen försöker ställa till besvär för oss. Han ser ju en massa dollar gå upp i rök som han annars kunnat stoppa i egen ficka.
Vi måste dock se an framtiden med tillförsikt, då vi nu tycks ha bra kontakt med PTT och dess tjänstemän, och tro ATT vi snart kan vara i etern med individuella 9Q callsigns...
73 de Ragge
Roligheter, vad skall vi hitta på idag.
Jag har hört fräckisar utan motstycke men de kan man ju inte återge….
Men frågan är om du har värmen på i vinter????
Har du det, så har du alldeles för lite radioapparater och slutsteg.
Kanske för lite oscilloskop och lödkolvar
Var kan man köpa kor billigast?
Ko-rea!
Jag har hört att du har börjat jobba på en godisfabrik.
Japp!
De Roy, ÄssÄmFyraFotPeDahl
Roy Nordqvist roy.nordqvist@srsab.se
Service manager
Swedish Radio Supply AB
Box 208
651 06 Karlstad
Sweden
tel -54 670500
SRS Hemsida www.srsab.se