Swedish Radio Supply AB
SRS Nyhets brev
HAM
06 03 02
Hej ! Mejlings listan
Tema: MARS 06, och amatörradio
Kalendern
QROlle antenn
Minidipol för 3,7 och 28 MHz.
Hur högt skall dipolen sitta
Svag modulering i FM på IC-7000 ?
Inte bara blåljusen väljer digitalradio från SRS
IC-V82 under hufven
Radiohobbyn
Gröna radiapparater
Känslighet
Öronklaffofoner
Svag AM mottagning
Ligga inom banden
Roligheter
Tänkvärdheter
Vad gör man i Mars då?
Väntar på bättre tider? Vårkänslor, kattkiss bakom knutarna, suger det lite i portabeltarmen, kallt, snö. Ja allt det där känner vi igen.
Drömmer om en ny handapparat till våren gör vi väl också.
Lite om konstruktion av spärrkretsdipoler och förkortade antenner.
En QROlle antenn tyckte jag vore kul att försöka sig på.
En ny rejäl handapparat inför vårens arrangemang kanske är av intresse, jag beskriver IC-V82 lite extra idag. Under hufven på IC-V82, en värdig ersättare till den robusta IC-T3H.
Varför inte prova lite seriös 144 MHz låga delen trafik, läs om SM4orna på 144,185 MHz.
Läs detta med FM och FM filtren, som jag skriver om idag, under rubriken: IC-7000 och FM moduleringen. Detta gäller även övriga stationer med flera bandbredder i FM.
Kalendern
Eskilstuna anordnar den årliga loppisen lördagen den 18 Mars
SRS kommer så klart med en utställning.
Vi visar då några nyheter, IC-7000, PCR-1500, R1500, IC-E7 etc.
Eskilstuna klubbens egen annons:
Meddelande: Amatörradiomässa/loppis i Eskilstuna
Nu strömmar bokningarna in och det snackas på banden!
Lördag 18 mars 2006 mellan kl. 10 och 14 är det stor amatörradiomässa och loppis i Eskilstuna.
Vi har nu över cirka 200 meter bokat. Enskilda amatörer, klubbar och flera firmor kommer och säljer både nytt och begagnat. Det blir också en hörna om QRP och egenbygge där Tilman, SM0JZT visar bl.a QROlle Classic, QROlle mini, QROlle transverter, QROlle signalgenerator/nätverksanalysator samt PSK31. Förslaget till ny organisation inom SSA kommer att presenteras mellan kl. 12 och 13 av SM5NRK, Roger. Förra året så kom det cirka 800 besökare och det var även då över 200meter bord med radioprylar. Ett fint tillfälle att träffa dem man har kontakt med via radion.
Stor och luftig lokal i Munktellarenan – Rejält med plats!
Stor parkering! Cafeteria!
Entréavgift: 20 kr. Lotteri på inträdesbiljetten. En IC-U82 handapparat 430MHz skänkt av Swedish Radio Supply finns med bland priserna.
Tillgång till andra aktiviteter*: En av Europas bästa inomhusbana för bangolf, friidrott, boule mm. (* Reservation för bokad tävling)
Centralt - gångavstånd till Eskilstuna centrum. Det finns även ett nytt köpcentrum 3 km från stadskärnan som heter Tuna park. Tillgång till många bra hotell alldeles i närheten. Ta med hela familjen och tillbringa en helg i Smé-stan. Här finns något för alla.
Om du vill komma och sälja saker så är det hög tid att boka bord. Kontakta SM5OCK, Håkan 016-127966, 070-6309466 eller SM5OXV, Urban 016-70491, 070-2689372. Kostnad: 50 kr per bordsmeter.
Vägbeskrivning: Om ni kommer på E20 så svänger ni av vid Trafikplats Årby och åker mot centrum tills ni ser skylt märkt Munktellstaden och arenan alt. SK5LW. Om ni kommer söder ifrån på väg väg 53 eller väg 230 så åker ni mot Västerås tills ni ser skylt märkt Munktellstaden och arenan alt. SK5LW. Följ sedan de skyltarna. Tips! För mer detaljerad karta, se www.eniro.se och skriv ut en karta. För senaste nytt går du in på www.sk5lw.com och där klickar du på fliken, Mässa 2006.
Inlotsning finns även via RV49 på 145.6125 MHz. (Både 1750 Hz och subton 151,4 Hz.)
Varmt välkomna till Smé-stan och årets Ham-fest.
73 de Eskilstuna Sändareamatörer genom SM5OCK, Håkan.
Håkan Karlsson SM5OCK
SM4 möte på SRS
Den 1:a April, kommer fjärde distriktets vårmöte att äga rum på SRS.
Som för två år sedan. (Obs detta är inte ett aprilskämt.)
Den gången blev det en succé, många som annars inte brukar komma på distriktsmöten kom, träffade vänner, och hade trevligt. Vi var över 60 pers den dagen.
Avsikten är att göra en riktigt hel lördag.
Med början redan kl 0800, och vi håller på så länge man vill vara kvar. Förmodligen öppnar jag grindarna redan 0730. Parkeringar är det gott om.
SM4-Mötet klockan 1000 – 1200
SM4HBG blir ny DL4 och kommer att annonsera mötet.
Planer på att under dagen ha en bagageluckeloppis finns. De som vill sälja ställer helt enkelt upp skuffen och har kanske ett campingbord. Bra med en skylt med signal och priser på grejerna så kan en ev. köpare leta reda på säljaren.
Efter mötet en liten presentation av IC-7000.
Kanske vi kan göra ett föredrag om TETRA, blåljusmyndigheternas nya komradiosystem.
Men jag vill gärna ha lite feedback från er som kommer, huruvida ni vill höra på dessa föredrag eller vill hem så fort som möjligt.
Gott om tid för att mingla, dricka kaffe, smörja upp sig med en varm korv etc finns.
Ett sådant här distriktsmöte gör att man träffas, inspirerar varandra och får nya idéer, vilket befrämjar hobbyn.
Om det finns önskemål kör jag gärna en IC-706MKIIG kurs för dem som vill. Särskilt då många redan har den radion. Kanske vi kan hitta något nytt i den som du inte lärt dig redan. Jag väntar mig önskemål härom.
Givetvis blir SRS öppet för den som vill titta och klämma, ja kanske till o med handla. Wolfgang är framme med kassalådan.
Vi kommer att ha en APRS anläggning igång för visning.
Visning av SRS, prova på lödning av ytmonterat i mikroskop.
Som förra gången välkomnar vi även de som inte är SM4or. Dock är själva mötet (kl 10 – 12) är avsett för SM4orna. Men det finns plats för de som kommer från andra distrikt.
Det kan hända mycket en sådan här dag.
Se till att inte ha för bråttom hem bara.
IC-7000 låter inte bra i TX
Den har för mörkt ljud, murrigt och basigt.
Nu har jag fixar en modifiering som gör att den låter utmärkt.
Genom att byta några kondingar i mikrofon förstärkaren får vi ett betydligt ljusare och trevligare ljud ur SSB sändaren.
Genom modifieringen får vi c:a 6 – 10 dB per oktav diskanthöjning mellan 100 Hz och 2900 Hz.
Den som vill ha hjälp med detta är välkommen att skicka hit sin IC-7000.
Efter modifieringen har IC-7000 ungefär samma frekvenskurva som en IC-775, jag använde den som jämförelse.
Eftersom IC-7000 är en radio med HF klipper i TX kan man ha ganska fylligt LF ljud i TX utan att talprocessorn ger för hög distorsion.
Jag har kört ett antal QSO med denna modifiering och får spontana rapporter att det låter mycket bra. Det är jättekul att köra med den nu.
IC-7000 låter mycket bra i mottagning
En verklig högprestanda mottagare. Mycket branta filter, bra AGC som går at ställa in tidskonstanterna på, bra LF ljud. Lite klen högtalare men det må det ju vara i en liten radio.
SSB filter från 50 Hz till 3,6 kHz i 50 Hz steg.
Telegrafifilter med samma bandbreddsområde. Mycket goda Imd egenskaper.
IC-7000 och 8 kHz störande brus i högtalaren
Det har skrivits, och många har hört att det finns en 8 KHz ton vid svaga volymnivåer, det hörs särskilt om man har bra hörlurar och en bra hörsel, särkilt vid AM.
På nätet har man ofta missuppfattat detta och kallar det allt möjligt konstigt.
Sanningen är att det i DSP läcker lite 8 kHz in i LF ljudet. Det kan vi få bort med en fabriksmodifiering.
Vill du ha detta gjort kan vi göra det exvis i samband med TX modifieringen.
Denna modifiering kommer i produktion framöver.
Att göra dessa modifieringar själv
På sin IC-7000, kräver att du verkligen kan jobba med ytmontering. Inget för den oerfarne. Jag har redan lagat förstörda kretskort efter att man försökt ge sig på kretsarna. Man blir inte glad över sådant. Ge katten i att löda i nya ytmonterade apparater om ni inte kan.
För den som tror sig kunna göra dessa operationer finns filer att få.
Varför inte skaffa något skrot att träna lödning på? En gammal mobiltelefon, en gammal sladdlös telefon, ett gammat datorkort, modem etc. det finns i överflöd saker att träna lödning på.
Från Wolfgangs mejlingslista
ICOM:s två nya mottagare.
PCR-1500, PC mottagare, 0.01 - 3299.999MHz, pris 7125:-
R-1500 samma som PCR-1500 med kontrollpanel, pris 8250:-
Du hittar dem på vår uppdaterade hemsida, där du nu hittar både bilder och priser på antenner, antenntillbehör, batterier, kablar, nätaggregat, mikrofoner, headset, kontakter mm.
Nytt Office-paket utmanar Microsoft
Du som vill köpa Microsofts Office-paket får betala nästan 5 000 kronor. Du som i stället väljer utmanaren Open-Office behöver inte betala en krona! Programmet har nu kommit i en helt ny version, Open-Office 2.0. Bland nyheterna märks ett mer lättanvänt gränssnitt och en databasdel som heter Base. I likhet med tidigare versioner kan du välja en svensk version av programmet.
http://www.openoffice.org
73 de
Wolfgang
IC-7000 och FM moduleringen
Jag har flera gånger fått frågan varför det blir svag modulering i FM på IC-7000, ja faktiskt även på IC-706alla och IC-7400.
Huvudskälet är att man valt fel brandbredd i FM.
Jag har skrivit mycket om detta förr i de här nyhetsbreven, jag brukar berätta för de som köper en IC-706 eller 7000 hur detta med FM bandbredderna funkar.
Ändå blir det så här.
Men låt oss då repetera saken.
ICOM är bland de första att se till att riggarna klarar de FM bandbredder som är aktuella. Det ställer då krav på att användaren, kunden och radioamatören förstår vad det innebär, eller kanske till o med vet något om FM och läser manualen.
IC-706alla har två FM bandbredder. 8 resp 16 kHz, vid sändning kommer då sändarens deviation, och därmed dess totala bandbredd att följa med.
Således kör du 145 MHz med 12,5 kHz kanaler och vet att det förekommer trafik på sådana kanaler, då skall du köra FMn, dvs trycka på FIL knappen, ett smalare filter kopplas in och din FM deviation blir +-2,5 kHz. Du låter därmed svagare om motstationen fortfarande har stor FM bandbredd.
Kör du utan n (narrow) på FM blir det ett 16 kHz filter och en deviation på +-5 kHz.
Med IC-7000 har du tre FM bandbredder att hålla koll på.
Filter 1, 15 kHz, filter 2, 10 kHz och filter 3, 7 kHz.
15 kHz används på 50 MHz, 145 MHz och 434 MHz
7 eller 10 kHz används på 145 MHz om du skall vara rätt vid 12,5 kHz kanaler.
7 kHz bandbredd i FM skall användas på 29,6 MHz FM.
Obs att deviationen inte ökar med mer micgain utan det blir bara mer distorsion eller kompression.
Du måste välja FM filter med omsorg och veta vad det innebär för din sändning.
Väljer man ett smalare FM filter kan en svag och brusig FM signal bli bättre, men då måste du tänka på att du själv får en sändning med mindre bandbredd, deviation.
Det bästa är att experimentera med dessa FM bandbredder höra vad det innebär genom att lyssna på motstationen om han gör detta.
Det finns andra fabrikat där man bara sänker deviationen, och inte kopplar in ett smalare filter, fusk, och man hör ingen skillnad i mottagaren, men får klagomål på att vara vag vid TX.
Förr för länge sedan körde vi 50 kHz kanaler på 145 MHz, då var deviationen +-15 kHz, filtret i mottagaren var på 35 kHz bredd minst.
Det finns sådana stationer i luften ännu.
Till o med många HF Stationer är så breda och har så bred deviation på 29 MHz FM.
På 27 MHz kör man FM med mycket smal bandbredd. Där lyssnar man med ICOM stationernas 7 kHz läge.
Detta om FM gäller ICOM, IC-706all, IC-7000, IC-756, 746, 7400, 756PROalla, 7800. Samt de flesta mobilstationerna och allmode riggarna från ICOM.
Men visst påverkar micgainet deviationen, ja! Även hur högt du talar i micken.
Men toppdeviationen, den högsta som går att åstadkomma är den vi kallar deviationen.
IC-V82 har smal resp bred FM
I denna handapparat kan man välja bandbredd för 12,5 eller 25 kanaler.
Vid 12,5 kHz kanaler skall den vara smal, +-2,5 kHz deviation och smalt filter i mottagaren. Vid 25 kHz kanaler +-5 kHz och 16 kHz filter i mottagaren.
Nu gäller att ha koll på detta. Eftersom vi nu har 12,5 kHz kanaler som standard i SM och övriga EU så skall man j faktiskt köra narrow FM. Men det är inte särskilt mycket trafik på grannkanalerna och många har fortfarande breda mottagare, så därför gäller att anpassa sig inför behovet.
Vet du att det finns trafik på 12,5 KHz kanalerna vid sidan av, ja då skall do oxo köra smal FM.
Du kan lägga in smala o breda FM kanaler i minnena, exvis samma repeater kanal i två minnen men med smal resp. bred FM.
Bygge en QROlle antenn
Vad är det då????
QROlle transiver går ju på två band, 3,7 och 14 MHz, därför behöver man en tvåbandsantenn, gärna liten och lätt.
Man kan tänka sig att göra en med små spolar, de blir ju ganska små och lätta vid 10 Watt.
En tvåbandsantenn kan se ut på många olika sätt, men jag tänker på en med vågfällor, en sk Trapdipol.
Genom att välja spolarna och deras placering med en viss omsorg kan man få antennen kort på den låga frekvensen, man kan även få spolens egenkapacistans att ge spolen resonans vid den höga frekvensen utan att man behöver någon extra konding.
Jag använder ett litet dos program som heter trapdip.exe, finns att ladda hem gratis för den som vill jobba vidare.
Gör en liten dipol med balun i mitten, det räcker med en 15 - 25 mm ferrit för en sådan balun.
2 x 5 meter ut till spolarna och 2 x 2,1 meter utanför spolarna ger en dipol som är totalt bara c:a 15 meter.
Spolarna är nu ganska kritiska, det är av stor vikt att de får rätt tråd, rätt diameter antal varv etc.
Programmet ger mig dessa spoldata:
80 uH, diameter på spolröret: 32 mm VP rör, 70 varv 0,5 mm lacktråd, den blir då c:a 50 mm längd.
Med denna spole i varje dipolben får man då vågfällor, ingen konding behövs. Men det kommer att krävas en del trimning.
Egenkapacitansen i spolen, och därmed dess resonans är beroende av trådtyp och varvtal.
Värdena är lämplig att använda för den som vill labba vidare.
Vill du ladda hem programmet går du till: http://www.btinternet.com/~g4fgq.regp/page3.html
Eller: http://www.qsl.net/sv1grb/downloads.htm
Det är mycket fascinerande hur man kan modellera sådana här antenner med sådana små enkla programvaror.
Låt oss nu säga att du vill ha den lite större, och därmed få lite bättre verkningsgrad på 3,7 MHz, då gör man exvis 2 x 5 meter utanför spolarna oxo. Dvs totalt 20 meter.
Det krävs då en annan spole, mindre induktans och därmed mindre förluster. Men det kan då vara svårt att få den i självresonans på 14 MHz, det kan man enkelt lösa med en konding, programmet trapdip.exe ger dig värdet på en sådan konding.
Det är när kondingen blir noll man slipper konding.
Vidare kan du välja spolstomme efter vad du har för rör i lager.
Skall antennen användas för 100 Watt få du givetvis gå upp i dimensioner.
Att välja två andra band för en Trapdipol, förkortad eller inte går fint. Men banden skall vara en bit isär. Det går inte så bra med 14 och 18 MHz.
Har du en grid dippa är det enklare att trimma spolarna separat, och jobbet att trimma hela antennen blir enklare.
Spärrkretsantenn?
Jag använder ett svenskt ord för trapdipole. Trap betyder fälla, i detta fall vågfälla. Det är en spärrkrets på svenska. En W3DZZ är en spärrkretsantenn. En ”trapper” är en jägare som med fällor jagade smådjur.
Spärrkretsar finns i många radiokonstruktioner TV mottagare etc.
IC-V82 ICOM´s robusta handapparat.
Nu börjar portabel och mobilsäsongen snart, gå mobilt. Då gäller att ah en rejäl handapparat för två meter FM.
IC-V82 är sen sådan. Lite större, lite bättre högtalare, lite mer uteffekt, lite större batteri, lite större o enklare knappar och handhavande.
Lite bättre räckvidd, jo det är sant, storleken har betydelse på räckvidden, mer än man tror.
Apparatens hölje är en del av antennen, ofta är det ju kvartsvågsantennen man kör på handapparater och då är höljet den andra hälften av antennen.
Denna apparat typ har gjort sig känd genom dess föregångare IC-T3H, som har samma storlek.
Rejäl räckvidd som inte går att jämföra med de mindre flerbandsapparaterna.
7 Watt ut som mest. En stor effekt för att komma från en bärbar, givetvis drar det ström, men det finns lågeffekt om man vill prata länge.
Läs mer om IC-V82 i under hufven dokumentet.
Priset på 2675 kronor (inkl moms) ger dig radio, batteri, laddare och en mycket robust handapparat med god räckvidd och enkelt och stort tangent bord. Stabilt o snyggt hölje, mycket stabil elektronik som håller även för misshandel.
IC-V82 motsvarar ICOMs kommersiella handapparater, det är bara lite fler knappar på amatörmodellen.
Med möjligheterna att få i en digitalmodul kan du i framtiden komma med i digitaljänget.
En IC-V82 är perfekt för sambandsövningarna. Det går att låsa knapparna så att man inte oavsiktligt trycker ”bort sig”.
Blir det verkligen bättre räckvidd om radion är större?
Vi här på SRS har gjort ganska många tester i ämnet.
Inte minst med kommersiella handapparater.
Det är mycket svårt att vetenskapligt belägga påståendet, men i praktiken fungerar det faktiskt så.
Givetvis fungerar handapparatens hölje som motvikt, eller som jordplan till antennen.
Antennen på en handapparat för 145 MHz är oftast en förkortad kvartsvågs antenn. Den kräver jordplan, eller något stabilt att ”hålla sig” i.
Ett hölje som börjar närma sig en kvartsvåg skulle därför vara bra.
Men en handapparat är ju ofta inte så lång, dvs en halveter. Men tjockare och då behöver inte kvartingen vara så lång.
Handapparatens storlek, hölje och utseende har därför stor betydelse för dess räckvidd.
Vi har erfarenheter från forna tiders mycket stora bärbara apparater och att de har bra räckvidd trots mindre uteffekt och ibland sämre mottagarkänslighet.
Vi har gjort experiment med räckvidd från handapparat och satt på en trådstump på en kvartsvåg som får hänga ner under radion, det kan i vissa fall öka räckvidden, och visar då hur viktigt jordplanet är.
Kommer ni ihåg de första bärbara mobiltelefonerna, NMT, vilka då hade en 5/8 eller halvvågs antenn. Det var för att slippa få höljet att fungera som jordplan och därmed oxo få HF i chassiet som kunder störa funktionen. Det var ju ofta 10 – 20 Watt på dessa.
När det gäller 145 MHz handapparater med kvartsvågspinne så har vi testat fabrikat där HF i chassiet på ett negativt sätt påverkat funktionen. ICOM har aldrig haft dessa problem.
Ett klassiskt exempel på hur apparatens storlek och form har betydelse var ju IC-2E, en klassiker som kom i början av 80 talet. Plötsligt blev det en helt ny räckvidd.
Jag vill mena att IC –V 82 lider av samma fördelar.
Det förekommer full kvartsvågs antenn av flexibel typ för VHF handapparater, dvs ett pisk på c:a 50 cm. Då minskar förlusterna i den förkortade gummipinnen.
Den bästa antenn jag provat på en VHF handapparat var AEA halvvågs teleskop pinne. En meter lång, och med en anpassningsenhet i botten vid BNC kontakten. Den var bra… Men inte något man har i fickan när man går med handapparat.
Prova själv med en kvartsvågs trådstump hängande under apparaten, fäst i antennkontaktens jord.
Eller skall vi göra som alla andra och sätta upp fler repeatrar.
Dvs som GSM, 3G och Tetra, flerdubbelt så många basar för att hålla räckvidden.
Nej, det är knappast något som är av intresse för oss radioamatörer. De gamla klassiska repeatrarna blir nog kvar. Därför behövs, och är faktiskt roligast, att ha bra räckvidd.
Pocket beep
Funktionen kan vi läsa om i manualer och broschyrer över de flesta nya ICOM VHF och UHF FM stationer.
Pocket beep, fick tuta kanske man kan säga på Svenska.
Funktionen gör så att apparaten larmar, ringer som en mobiltelefon om en bärvåg kommer in, som har rätt subton.
Det kan vara en repeater som sänder subton, eller en motstation, kompisen helt enkelt.
Det är nödvändigt att ha subton, (CTCSS) och man måste välja rätt ton.
När så din motstation kallar kommer din radio att pipa, eller ringa, och det är lätt att veta att någon ropat. Det slutar inte förrän du tryckt PTT och svarat.
Alla vet att man lätt missar ett anrop om man bara har passning efter röst anrop. Det bara pratar lite i fickan.
Prova funktionen pocket beep, den är jätte rolig och praktisk.
Pocket Beep finns i V82 och U82 som jag idag beskriver lite mer ingående.
Flera repeatrar har CTCSS, eller man har på gång att bestycka dem med CTCSS, (subton). Ta reda på hur din repeater funkar.
Det finns c:a 50 st subtoner att välja mellan. Så gott som alla apparater har 88,5 Hz som grundinställning, (default).
Pocketbeep funkar även med DTCS, dvs digital subton som ICOM har på de senaste apparaterna för FM.
Sunne repeatern i Värmland sänder subton när den modulerar, på den kan du alltid testa pocket beep. Sunne sänder subtonen 123 Hz.
Sådana här funktioner kräver att man lär sig använda dem. Tränar helt enkelt. Läs manualen och prova.
Gör en Minidipol för 3,7 och 28 MHz
Ytterligheterna på HF. Samma princip som QROlle dipolen.
Jag läste en Norsk radiotidning, där beskrevs en sådan antenn.
Det inspirerade mig till att göra en teoretisk beräkning för QROlle dipolen.
Jag tycker det är roliga antenner, många har trångt och får inte plats med en 2 x 19,5 meters.
Givetvis är en så kraftigt förkortad dipol inte lika bra, men man få göra antenn efter förhållandena.
Så här såg den Norska minidipolen ut:
Balun i mitten, 2 x 2,3 meter, sen spolarna och sen 2 x 2,3 meter ut till ändisolatorerna.
Spolarna gör man på 32 mm VP rör av plast.
65 varv av 0,5 mm lacktråd. Inga kondingar behövs i det här fallet.
Jag har provberäknat antennen i mitt trapdip.exe och antennen verifieras där.
Spolarna har jag beräknat i ett annat program, solenoid.exe och de blir då på c:a 88 uH.
Även de spolberäkningsprogrammen finns att hämta hem på de hemsidor jag skrev under QROlle antennen.
Låt det här exemplet inspirera till experiment, men var beredd på att teori och praktik inte stämmer helt överens, utan att du måste trimma lite.
Vad som händer med QROlle dipolen och den här 3,7 och 28 MHz dipolen på andra band med antenntuner är något man får prova sig fram.
Det kommer givetvis att bli mycket höga SWR på en del frekvenser och att använda den inbyggda automatiska antennavstämmaren i riggen kan vara att begära lite väl mycket av den.
Ladda hem beräkningsprogrammen
Här : http://www.qsl.net/sv1grb/downloads.htm
Eller här: http://www.btinternet.com/~g4fgq.regp/page3.html
Det finns program för beräkning av det mesta, dipoler, traps, solar, förkortade antenner, sloopers med förlängningsspole, runda platta, fyrkantiga flerlagriga spolar. Vertikaler, förkortade vertikaler. Anodkretsar i PA, baluner, HP och HP filter.
Några enkla regler när ni använder dessa program är:
1. Decimal är oftast punkt och inte komma som vi har i SM
2. Komma används som åtskillnad, exvis om man skall mata in kortaste resp. längsta längd skriver man 20,30 (meter) man använder inte bråkstrecket då det ibland kan betyda just bråkstreck.
3. Många program använder tum och fot. En tum är då 25.4 mm, en fot är 305 mm det går 12 tum på en fot.
4. I programmen finns att läsa flera sidor manual. Gör det.
5. Ladda hem dem och lägg i en mapp kallad ”DOS program” exvis
6. Starta programmen genom att klicka på dem i utforskaren, så öppnar en liten svart DOS ruta. Det går i de senaste Win operativsystemen.
7. De här små DOS programmen funkar bra på en riktig gammal dator som man kan ha till detta i radiorummet, så får den chans att visa att den lever ett tag till.
8. Vissa av programmen kan glida med vissa inparametrar, exvis kan man köra diametern med 3 och 4 för att se när man når optimalt Q.
9. I en del fall måste man börja med ett känt värde, det gör att du måste hugga till med exvis en spoles induktans och sen gå vidare tills du är nöjd med alla värden. Dvs du kan inte gå in med alla okända saker utan måste börja från ”fel ände”.
Att bygga antenner efter teoretiska beräkningar
Låter sig ofta göras med ett minimum av trimning.
Det är givetvis en fråga om vad man menar med minimum av trimning.
Alla antenner måste trimmas för att stämma där man vill ha dom.
Naturligtvis blir det större avvikelse från det teoretiska ju större förkortning man gör med spolar.
En antenn som är 2 x 15 meter med spolar blir väldigt okritisk och lättrimmad.
Med exemplet på QROlle-antennen blir det givetvis lite större skillnad mellan teori o praktik.
Spolar som skall bli spärrkretsar (traps) är mera kritiska och skulle behöva rimmas med dip-meter för att komma rätt.
Låt de här projekten, och även egna beräkningar, om du laddar hem programmen, vara inspiration för byggen och experiment.
Utan hjälp av programvarorna står man sig ganska slätt, eller man måste vara en mycket duktig teoretiker som manuellt kan göra beräkningarna.
Den som vill bygga praktiska antenner är oftare en mer praktiskt lagd radioamatör.
Så sätt fart på spollindandet nu, för att vara beredd i vår att hänga upp dipoler och trådar för intrimning.
När du sedan valt material, trådtyp och klippt och klistrat och fått fram en praktiskt användbar antenn, ja då gäller att dokumentera så kanske någon annan kan bygga en oxo.
Alternativet är att inte bygga annat än vanliga halvvågsdipoler.
Hörseln, tinnitus och högtalare.
Vår alldeles egen hörsel, och skador på densamma..
Radiostationens ljud och högtalare, lurar och distorsion.
Precis som synen förändras vår hörsel, vår förmåga att höra och uppfatta ljud, vi blir kräsna på vad vi hör, vi har erfarenhet som gör att vi hör vissa saker bättre, vi retar oss på vissa ljud och oljud.
Vi hör sämre kanske, utan att vi direkt märker av det, Vi kanske hör olika på resp öra.
Riggarna blir sämre o sämre, eller var det öronen som blir sämre o riggarna bättre?
Att vår hörsel förändras kan vi nog alla skriva under på, ibland ganska mycket, då kan man kalla det för hörselskador. Kanske av oförsiktighet, eller okunskap i unga år med mycket buller.
Vad gör vi åt detta då?
Skaffar hörapparat?
Ja då har det kanske gått längre än till vad jag skall sträcka mig idag.
Att skaffa eller bygga en bättre högtalare är första steget till att höra bättre.
Lurar är ett bra sätt at höra bättre.
Hör man olika i vänster resp. höger öra kan det vara otrevligt med lurar. Ljudet hamnar snett i skallen.
Det är lätt att åtgärda, bygg själv är medicinen. Gör en liten låda med två volymkontroller, en för lurarnas resp öra. Då kan du balansera fram ljudet så att du hör bra mitt mellan öronen, ljudet hamnar mitt i skallen.
Skall du komma någon vart med en extra högtalare är det bästa att börja med en så bra högtalare som möjligt, en med återgivning med ganska rak kurva från 200 Hz till kanske 5000 Hz.
Bygg en sådan av en dämpad låda, 2 – 5 liter, och med en 100 – 150 mm högtalare av god kvalitet.
Sen när man har en relativt rak kurva att utgå ifrån kan man börja filtrera.
Skär av bas med seriekonding, höj diskanten med en spole i serie med högtalaren, att bygga mer avancerade filter på högtalaren går att hitta teori på näten om.
Högtalarspolar finner man i ELFA, eller på BILTEMA.
Man kommer ganska långt med motstånd och kondingar.
Man bör dock ha en uppfattning om vad man vill åstadkomma.
Har du ett läkartest kan du se din frekvenskurva per öra.
Tinnitus då? Notchfilter kanske.
Men detta inget att skämta om, utan en mycket tråkig åkomma som är svår att göra något åt själv. I detta fall är nog en lugn o mjuk tillvaro så att stressen och den uppjagade människan kan bli lugn och harmonisk det som kan minska effekterna. Kan man åstadkomma en sådan lugn och harmonisk miljö vid amatörradiostationen?
Jag skrev en del tidigare om just högtalarbygge, dämpning och distorsion. Jag avser göra en repris om detta framöver.
Det viktiga är att överhuvudtaget tänka sig att det går att göra något åt det hela, genom enkla bygg projekt eller köpegrejer kan du fortsätta höra amatörradion.
Att ha två högtalare vid riggen sidor, är ett bra sätt att få bättre ljud. Bygg två lika…
Hur högt skall dipolen sitta?
En mycket vanlig fråga.
Svår att svara på, för jag vet ju inte hur höga träd som finns hos den som frågar.
I de flesta fall är det just möjligheterna som bestämmer hur högt antennen skall sitta.
Men man kan ju fundera om det lönar sig att klättra de där allra sista metrarna i träden.
Men det handlar ju även o vilken frekvens vi skall sätta upp antenn för.
Om vi börjar med antenner för 1,8 – 7 MHz så gäller enligt mina erfarenheter att man får bra resultat med 7 – 20 meter. Under 7 meter och du får höga markförluster, högre är svårt att komma i träden och det hjälper inte.
På de här banden kommer den att funka bra.
Skall vi köra på 10 – 30 MHz, så kan man ha antennen högre, vi jobbar ju då med en annan form av utbredning. Det gör att vi även här talar om 5 – 20 meter, dvs de mest praktiska och möjliga höjderna. Men högre ger ändå förbättringar.
Däremot brukar jag föreslå att få upp antennen högt av det skälet att komma undan lokala störningar, det är numera viktigt. En högt monterad antenn kommer långt ifrån störkällor och är mer symmetrisk och ger då en renare strålning. Det gör att du slipper höra din o grannens Dator, TV, Video, GSM laddare etc.
Dvs vi kan om vi tar med detta rekommendera 10 – 20 meters höjd om du skall sätta upp en dipol för ett eller flera HF band.
Men i verkliga livet tvingas man låta möjligheterna bestämma, dvs befintliga träd, skorsten, granne etc.
En inverterad V antenn blir mer utrymmeseffektiv och kräver bara en hög punkt.
Så något bra svar på hur högt dipolen skall sitta finns inte.
Sammanfattningsvis några synpunkter om val av antennhöjd för dipoler på 1.8 -7 MHz:
1. Att få upp antennen så högt som möjligt är en radioamatörs dröm. En drivkraft, ett medfött begär hos en radioamatör.
2. Att få upp en antenn så högt som möjligt med god symmetri ger mindre störningar från lokala saker, TV, Video, Laddare etc. Detta är ett mycket gott argument för att försöka kämpa upp dipolen på minst 10 – 15 meters höjd
3. Rent praktiskt är det väl förhållandena som bestämmer.
4. Att prova med låga höjder på de låga frekvenserna är NVIS experiment som kan vara kul och lärorika.
5. Att ha två dipoler, en på 5 meter och en på 15 meters höjd vore ju drömmen.
Om vi sedan talar om dipoler för 10 – 30 MHz blir det en annan sak.
De sitter ju faktiskt rätt högt redan vid 10 meter över marken.
Vi räknar inte i meter utan våglängder.
På dessa frekvenser vinner även i att komma upp högt för att komma ifrån de lokala störningarna.
Man talar om att riktantenner, som Yagi och Quad antenner bör sitta upp till 20 meter högt på frekvenser 14 - 28 MHz.
Så högt får man ju inte upp en dipol.
Så även här gäller ju att få upp den så högt som möjligheterna medger.
Inte bara blåljusen väljer digitalradio från SRS
Läs här om Volvo och deras nya TETRA system:
VOLVO PERSONVAGNAR VÄLJER ETT TETRASYSTEM FRÅN SWEDISH RADIO SUPPLY AB
Swedish Radio Supply AB har fått förtroendet att leverera TETRA-system till VOLVO Personvagnar.
Lösningen på Volvo Personvagnars önskemål på ny kommunikationsplattform blev ett Tetra system. Infrastrukturen kommer från Danska Damm och är ett Tetraflex system med 7 talkanaler samt en datakanal. Handterminalerna kommer från Engelska Sepura som idag är världsledande på Tetraterminaler. Man kommer att starta med ca 100st handterminaler.
Volvo Personvagnar kommer med detta system att få ett framtids säkert kommunikationssystem för sin driftspersonal.
Strategiskt sett är detta en viktig order för Swedish Radio Supply AB och samtidigt ännu ett kvitto på vår spetskompetens när det gäller digital radio. Ordervärdet beräknas initialt till ca 2-3 miljoner kronor och beräknas bidraga positivt till Swedish Radio Supply AB resultat för helåret.
För Swedish Radio Supply AB innebär detta ett erkännande att man satsat på rätt kompetens och teknik. Satsningen på kompetens och teknik inom affärsområdet digital radio togs och inleddes redan 1998 i företaget. Swedish Radio Supply AB är idag nordens ledande företag inom radiokommunikation.
För ytterligare information
Under hufven på IC-V82 och U82
ICOM´s nya handapparater för ett band, VHF resp. UHF
Modellen bygger på tidigare IC-T3H, och finns nu som enbandare för VHF och UHF.
Typen är lite större än de nya flerbandare som funnits ett tag, ex IC-E90.
Lite mer att ta i o lite mer högtalarstyrka, lite större knappar lite mer batterivolym o lite mer pulver i sändaren.
Mycket snygga är de oxo, samt har en väldig massa nya finesser.
IC-V och U 82 är så överlägsna anda fabrikat att det är svårt att beskriva. Denna ”under hufven” text är ett försök att nå ut med en del av apparatens egenskaper.
IC-V82 och U 82 en robust o finessrik handapparat för 2meter resp. 70cm banden.
Några exempel:
Digitala funktioner med särskilt kort är en nyhet. UT-118.
Digitalt tal, samtidigt med digital överföring av meddelanden.
Direkt anslutning av GPS, med NMEA.
Cloning mot radio och dator.
Ny modulator med ALC, dvs. nytt sound i TX
Ännu mer perfekt brusspärr
Anpassningsbart handhavande.
Enkel för den som vill ha en ren enkel radio, avancerad får man om man så vill.
Alla tonsystem.
V82 och U82 är byggda på samma chassi och kretskort som ICOM´s kommersiella modeller som F3GS, vilken bl.a. används som professionell Jaktradio. Ett gjutet metallchassi, av den senaste förstärkta typen, med gjutet fack för tillbehören. Höljet är av mycket stark polykarbonat. Apparaten är nästan omöjlig att slå sönder. (jo yrkesanvändare kan få sönder vad som helst)
Amatörmodellerna har förstås fler knappar o funktioner, samt bättre prestanda, filter och känslighet.
Storleken är 54 x 139 x 36.7 mm vikten är 390gram
Kraftigt bältesclips skruvas bakpå apparaten.
V82 och U82 har tangentbord, VFO och pilknappar, det är möjligt att använda dessa knappar o rattar till flera olika funktioner. Man kan skräddarsy handhavandet för sitt behov.
Exvis kan VFO vara volym kontroll eller VFO ratt, kanalvred.
V82 och U82 är mycket robusta, men tillhör inte de mista modellerna, vilket medför att tangentbord knappar och vred är betydligt enklare att greppa och se. Större högtalare ger bättre ljudstyrka. Lätt att se knappar o display även i mörkt och trångt utrymme.
Strömförbrukningen är c:a 80mA, vid passning med strömbesparare c:a 30mA. Strömbespararen kan ställas in för olika förhållanden.
Trycker man in sändarknappen med full effekt, (7 Watt) drar den en del, c:a 2.6Amp. U82 med sina 5Watt c:a 2Amp. Lågeffekt 0.5Watt. Strömspararen bygger på att apparaten sover och lyssnar korta stunder, för att vakna till fullt liv när det finns insignal. Systemet är mycket effektivt och ger långa passningstider.
Mottagaren i V82, U82 har en hög MF på 46.35MHz samt en låg på 450kHz. (inte 455kHz).
Filter finns i båda MF vilket ger mycket god selektivitet.
Filter även för smal FM som används vid 12.5kHz kanaler finns och är 10kHz brett.
Undertryckning av speglar och andra oönskade frekvenser är 80dB !!!!!
En mycket hög siffra som vida, (ja med mer än med 20 dB), överträffar alla andra fabrikat.
Högtalareffekten är c:a 300mWatt, till 8Ohm. Yttre högt med 3.5mm jack.
Känsligheten ligger väl under -120dBm. Tillverkaruppgifter säger 0.16uV för 12dB SINAD.
Bruspärren öppnar vid c:a 0.1uV.
Intermodulationen är undertryckt med mer än 65dB, även det är en mycket bra siffra.
Sammanfattningsvis en mycket selektiv och Imd tålig mottagare med branta filter o hög selektivitet. Samtidigt som den har en hög känslighet. Faktiskt mellan 5 o 10 dB på alla punkter bättre än IC-T3H som även den är mycket bra.
Här har ICOM verkligen satsat på en bra mottagare.
Sändaren i V82 och U82 lämnar 0.5, 4, och 7 Watt, U82 max 5 Watt. Dvs. det är ett riktig krutpaket man håller i näven. Den måttliga effekten med låg läget ger lite mer batterilivslängd. Allt inställbart från tangentbordet, inga menyer här inte. En knapp för alla saker.
Sändaren lämnar en frekvensmodulerad signal, med trafiksätten F3E, F2D och F7W beroende på om digitalmodulen är installerad eller ej. Sändaren har automatisk nivåjustering av sändningens modulation, dvs. den kompenserar automatiskt för de som pratar svagare eller starkare. En limiter, och LP filter ser till att det inte blir splatter. Sändaren har förståss preemphasis av talsignalen. Avsikten är att få ut en modulation med optimerad deviation för resp. mode o bandbredd. Deviationen är +-2.5 resp. +-5kHz. För smal resp. bred FM vid 12.5 eller 25kHz kanalavstånd. Sändarens falska utsignaler, som övertoner o spurious är under tryckta med mer än 60dB relativt bärvågen, dvs. med 60dBc. Yttre mic, via 2.5mm jack.
Sändarens ALC är till o från kopplingsbart, ALC i detta fall menas Automatic Level Conrol, den styr mickänsligheten utan att ge den typiska distorsionen som hos en vanlig FM sändare.
Med ALC på, kan du bekvämt slöprata, nästan viska eller skrika nära micken och hela tiden få optimal, +-5kHz deviation. (med smal +-2.5kHz) det gör att man utnyttjar den bandbredd vi har till förfogande optimalt, mottagaren slipper störningar o högt volympådrag.
Vid bullrig bakgrund kommer ALC att anpassa sig till sändarens röststyrka utan att ge dist. Den ställer ner till lagom mic nivå helt automatiskt.
Den konservative kan man köra 2vanlig klipper i mickförstärkaren.
ALC systemet ger en helt ny dimension på FM trafiken. Verkligen värd att prova.
Bruspärren, i en komradio är en de viktigaste funktionerna för att kunna ha en säker kommunikation och bekväm passning. Det finns exempel på brusspärrar som hackar om någon modulerar starkt, eller som står öppen för länge, eller öppnar på bara starka signaler, (signalstyrke el. AM brusspärr) Alla dessa brister som man finner i billigare fabrikat slipper man i ICOM´s radiostationer. Brusspärrens funktion är i det närmaste perfekt i ICOMs stationer.
Brusspärren i IC-V och U82 är av brusmätande typ, och kan på så sätt lätt och säkert öppna för mycket svaga signaler. Bruset analyseras som pulser i CPU´n. Brusspärren kan sättas i 10 olika nivåer. Man kan även ställa in kort eller lång bruskvast. Den korta är bekväm då man slipper ett släpbrus (bruskvast) efter varje bärvåg, den långa är bra om man har mobila och svaga motstationer, den håller brusspärren öppen i fadingen bättre.
I dessa apparater kan man även ställa in brusspärren för att mäta signalstyrka, dvs. bruspärren öppnar inte förrän en viss insignal uppnåtts, det går att ställa in i tre olika nivåer. Detta är samma system som ICOM har i sina stora stationer, som IC-706, 7400, 756all, 2200 etc.
Det förekommer inte i någon annan handapparat oavsett fabrikat.
Genom denna mycket dynamiska brusspärr kan man slippa en massa brus o tjuvöppnande. Man kan anpassa mottagaren för exakt vad man vill höra för tillfället.
Bruskvasten blir alltid kort om man väljer signalstyrkemätande brusspärr.
”Vanlig inställning” av bruspärren sker med pilknapparna.
Monitorknappen öppnar momentant brusspärren, i duplexläge skiftar den till infrekvensen och i CTCSS läge öppnar den tonmottagaren för kontroll av frekvensen.
Minnen IC-V82, U82 har 200 minnen, 10 minnesbanker, alla med ett 6 teckens minnes namn som kan visas istället för frekvens. Minnena lagras med namn, bandbredd, tone och duplex inställningar. Man markerar resp. minne med A-J bank namn vilket föreklar minneshanteringen. Plus tre par bandgränsminnen, och Call kanal, ett snabbval av exvis anropsfrekvens. Redigering av minnen och VFO frekvenser kan göras.
Redigering av minnen och VFO frekvenser kan göras. P scanning, skip-channels, total o gränsad scaning.
Talkrypto, IC-V o U82 kan utrustas med talkrypto. (Ej tillsammans med DTMF dekodern). Talkryptot är av medelsäker typ, den påverkar därför inte räckvidd och ljudkvalitet. Principen är att den delar upp talfrekvensbandet i ett antal passband. Dessa passband inverteras och blandas. Fyra grupper om 256 koder kan ställas in. Synkronisering och omkodning sker var 10 sekund under sändning. Talkryptot heter UT-109 eller UT-110. Det är tillåtet att nyttja talkrypto för radioamatörer, bara identifiering sker i klarspråk. Talkryptot kan lätt slås av o på från tangentbordet.
Med det digitala tillbehöret UT-114 kan man få digitalt talkrypto.
DTMF (Dual Tone Multi Frequency ) tangentbordet fungerar som DTMF sändare under det att PTT knappen trycks in. DTMF kan nyttjas för att styra repeaters och att åstadkomma andra fjärrstyrningar, samt selektiv.
Genom att installera en UT-108, DTMF decoder kan man bygga upp selektiva system, där ett flersiffrigt DTMF nummer öppnar en motstation och larmar hos mottagaren. DVS mottagaren i IC-V82 och U82 blir selektiv och hör bara riktad trafik.
DTMF systemet kan köras via en repeater. App har alla 16 DTMF knappar.
DUPLEX IC-V o U82 klarar alla duplexavstånd upp till 19.995MHz. Givetvis handlar det om semiduplex. En funktion som reverserar duplex finns i apparaten, dvs man kan svara utan att gå via repeatern utan att byta frekvens. Plus eller minus skift kan ställas in.
Displayen kan fungera i tre olika moder. Frekvensvisning, apparaten visar aktuell frekvens och minnesnummer, den kan visa endast kanalnummer (CH) och slutligen kan den visa kanalnamn.
För övrigt finns en massa indikatorer på displayen, som S-meter, RX indikator, indikatorer för de olika tonsystemen, skippad kanal, TX indikator, en liten nyckel som visar att apparatens tangentbord låsts etc. Displayens kontrast kan justeras, liksom tre olika belysnings mode.
Skanning flera olika scanmoder kan göras, bl.a. minnes skanning, med undantag för skippade minnen, bandgräns skanning, prioritets skanning. Apparaten kan även skanna efter subtoner (CTCSS) och digitala subtoner (DTCS). Man kan således ta reda på vilken subtone ett visst nät använder.
CTCSS IC-V och U82 har flera tonsystem som kan endera användas i en riktning eller i båda. Man kan skapa selektiva grupper, och slippa störningar från exvis datorer som brukar ge brus och störande oljud. CTCSS (Continuous Tone Code Squelch System) är samma sak som subtone, subaudible tone eller piloton. Det förekommer även andra namn för CTCSS. Principen är att man använder toner som är så låga i frekvens att de inte hörs eller stör talkommunikationen. Exvis 67Hz, 114.8Hz, det finns 50 olika subtoner. Man kan välja mellan att bara sända subtone, exvis för att öppna en repeater, eller att ha brusspärren styrd av subtone, man hör då bara de stationer som sänder en subtone, alla störningar försvinner och man får en tyst o behaglig passning. Subtoner kan höras som en svag brummande tom om man lyssnar noga, dess deviation är mycket låg c:a +-500Hz. CTCSS är ett bra enkelt system som gör passning i dagens störda miljö behagligare. Det finns förståss nackdelar med subtone selektiv, ett är att det går inte att köra CTCSS via en repeater, om inte repeatern är avsedd för det, dess LF filtrerar ofta bort dessa låga toner. En repeater avsedd för CTCSS trafik har en selektiv mottagare som startar repeatern på subtone och dess sändare generar en ny subtone av samma frekvens, på så vis får man ett störtåligt system med repeater. En annan nackdel är att det tar en tid för mottagaren att detektera en subtone och öppna mottagaren, det handlar om 200mS. Man får inte vara för snabb i sändningarna.
Dessa apparater kan scanna fram vilken subton ett nät använder, med ”Ton scan”.
DTCS ett nytt subtonesystem som bygger på att man pulsar och modulerar en subtone. Flera olika koder, samt inverterade av dessa finns. Vid slut på sändning sänds en kod som stänger motstationens brusspärr snabbt. Fördelen med DCTS är då att man slipper bruskvasten.
I övrigt har den ungefär samma egenskaper som CTCSS.
Pocket Beep detta system gör att mottagarens apparat larmar i 30 sekunder, med en ”ringsignal”. Efter de 30 sekunderna blinkar en symbol i displayen som visar att någon ropat.
Bra i bullrig milj.
S-meter med tre ”bananer”. Enkelt men ger en viss uppfattning om insignalen.
Första nivån är en insignalsdetektor, vid tonselektiv kommer den att tändas utan att något hörs förrän rätt ton är med bärvågen.
Pager och Code Squelch detta system bygger på DTMF, en dekoder måste installeras i apparaten. Systemet ger selektiva anrop med flersiffriga DTMF koder (telefonnummer). Anropslarm och indikation på att någon kallat.
ANI, Automatic Number Identification, med hjälp av DTMF dekodern (UT-108) kan man få detta system. det medger automatiskt återsvar, dvs sändaren ser att han nått fram till mottagaren, ifall denne är tillfälligt QRT, samt mottagaren ser vem som kallat. För att få igång ANI krävs cloning programvaran CS-V8, och UT-108. gruppanrop finns med i ANI systemet.
Heltäckning IC-V och U 82 kan modifieras för heltäckande mottagare, den täcker då 136- 174 MHz, resp. 400 – 470MHz
Även sändaren kan heltäckas, samma frekvensområde. Det är väldigt få som kan få tillstånd att nyttja en apparat som är typgodkänd som amatörradio, på andra frekvenser. I detta fall står ägaren ansvarig för vad han gör med en sändaren.
Andra finesser massor finns automatisk avstängning efter inställd tid, automatisk avstängning om PTT knappen blockeras etc etc. Cloning kabel för att clona från annan apparat eller från dator.
Automatväxlad VFO lik den på HF stationerna, dvs. den växlar upp kanalhastigheten om du vrider fort på ratten.
Auto power off, inställbart från 30min till 2 timmar. Spar ström om du somnar ifrån apparaten.
Time out timer, stänger av om du råkar sätta dig på PTT efter en inställd tid.
SET mode med massor av inställningar.
Belyst display i tre moder.
Anslutningar IC-V och U82 har anslutning för yttre mic och högtalare, samt för Dator via cloningsladd. ¨
Antennen kopplas på en BNC kontakt.
Strömförsörjning, Tre olika laddningsbara batterier med olika kapacitet, samt en batterilåda för 6 st R6 celler. Olika laddare finns. 12 volt laddare finns för sep batteri eller hela apparaten.
Ackarna är på 1100, 1650, 1800 mAh. Ni Cad Ni MeH eller den största Li-Ion.
Litium Ion är en nyhet, den ger mycket lång livslängd.
Vissa av de äldsta batterierna passar inte till V o U82.
Den nya Li –ION batteriet skall inte köras på den äldre T3án.
Apparaterna kan köras med 6-10.3 Volt, de har inte uttag för yttre DC.
IC-V82 och U 82 handhavande, är normalt mycket enkelt, man måste inte gå in i menyer o set mode.
Bara att knappa in frekvensen o trycka PTT, ställa volym, så är allt klart för trafik.
Vill man sedan fördjupa sig och få del av alla möjligheter som finns i dessa apparater måste man läsa manualen. De som är vana vid ICOM kan finna många inställningar direkt från tangentbordet.
Dessa apparater passar både de som inte vill lära sig så mycket om handhavandet utan bara slå på o prata, såväl för de som vill utnyttja apparaterna seriöst. Genom ett enkelt tangent tryck låses tangentbordet ifall man vill stoppa radion i fickan, eller låna ut den.
Dator anslutning, IC-V o U82 har en liten 2.5mm datorjack, trepolig som kan kopplas direkt till dator eller GPS mottagare. Hur man gör en sådan sladd är beskrivet i manualen.
Digital röst o meddelande överföring.
Man behöver det digitala tillbehöret UT-118 för att få alla dessa saker.
Man kan göra break in vid digital trafik.
Man kan göra digital meddelande överföring i 4800 och 9600 Bd hastighet. Detta görs medan du talar i digital mode.
Digital meddelande överföring fungerar ungefär som SMS, man editerar ett text meddelande o sänder iväg det. Skillnaden mot SMS är att det finns hos mottagaren direkt o är gratis….
GPS data överföring, med en RS-232 kontakt och via NMEA kan man köra GPS data från en sådan
IC-V82 och U82 kan ingå i D-star systemet, mer om detta i manualen och framöver i SRS NEWS Letter. Det krävs UT-118.
Väder kanaler
Det står om Weather Channel Operation i broschyren, det gäller endast USA versionerna. Vi har inte dessa väderkanaler i EU.
Tillbehör
Det finns en mängd tillbehör, läder bältes hållare med svivel, headset av olika typer VOX, monofoner, laddare snabba o långsamma, laddställ för hel app. eller bara batteri. 6 facks laddare.
Cloning sladdar till radio - radio, och radio - dator.
Tillbehör som digitalenhet, talkrypto, DTMF dekoder installeras enkelt i ett gjutet fack under batteriet. En lucka öppnas och man trycker in enheten. Ingen risk att förstöra det ömtåliga ytmonterade kortet. Alla klarar detta själv.
Radiohobbyn, amatörradiohobbyn
Vi talar ibland om hobbyn, vad betyder då ordet hobby?
Vi tittar i ordboken:
En hobby är något som man ägnar sig åt då och då för nöjes skull. Ett intresse som inte bidrar till brödfödan - utan helt enkelt är kul.
I svenskan har ordet förekommit sedan 1910-talet. Då lånades det in från det engelska hobby, med samma betydelse. I engelskan har ordet använts ända sedan 1200-talets slut, men då om små hästar.
Hur har då dagens betydelse kommit till? Jo, ordet började senare att användas om leksaken käpphäst. Därefter kom ordet att handla om aktiviteter som egentligen inte leder någon vart, och så slutligen om en favoritsysselsättning. Förmodligen är ordet bildat som ett smeknamn till Robert eller Robin.
Det ser väl OK ut om vi utelämnar det där med små hästar och käpphästar….Inget ont om hästar, att ha hästar som hobby är en fin sysselsättning.
Sen har vi detta om aktiviteter som inte leder någonvart.
Det är väl fel, radiohobbyn leder ju till en massa resultat.
Favoritsysselsättning blir väl en bra betydelse, det tar vi.
144,185 MHz 2 meter låga delen SSB
Nästan varje kväll är dom igång på den frekvensen.
SM4´orna, i Kristinehamnstrakten, kolla, brejka, låt dom inte ha sin kanal ifred, upplev SSB på VHF och se vilka räckvidder man kan få.
Lyssna inte bara en kväll utan fler kvällar för att se om det blir conds.
Du kan höra SM4EFQ i Långban, SM4AIQ, SM4ATA, SM4KMG, SM4BKQ Kristinehamn.
Utan trafik blir det ingen trafik på låga delen. Nu finns daglig trafik så det är serverat att börja köra lite seriöst på 144 MHz.
De kör givetvis horisontellt, så för att få några längre räckvidder krävs en kratta, en riktantenn med 5 – 15 element rotor etc.
Men med den anläggningen kör du Aurora, och en mängd andra roliga vågutbredningsformer.
Varför just 144,185 MHz ?? Jo det är en gammal klassisk frekvens för radioamatörerna i denna trakt.
Gröna radioapparater kan man köpa
Här: http://www.armyradio.com/arsc/customer/home.php
En sajt där de bjuder ut gamla militärradio.
RA-145, RA422 etc. men ibland med andra beteckningar än de hade i Svenska försvaret.
Vad skall man ha dessa till då?
Bra fråga, men det finns de som samlar allt möjligt, och radio i alla former är väl intressant.
Hur länge räcker strömmen?
I våra batteripaket.
Läs på Duracells hemsida: http://www.duracell.com/oem/productdata/default.asp
Här kan man se fakta på deras produkter. Obs att vi nu talar om engångsceller.
En sak som vi snart ser om vi ser på urladdningskurvor på exvis AA celler, (R6) är att de är betydligt ”segare” än NiCad och Ni MeH celler. Dvs spänningen är ostabilare, de sjunker successivt i spänning under urladdningen, och har betydligt högre inre motstånd än laddningsbara celler. Belastar man med låg ström har de högre kapacitet.
Vill man beräkna livslängder och storlek för engångsbatterier gjorda av exvis Duracells alkaliska celler så kan man hitta underlag här.
Med batteri menar jag en låda eller ett paket gjort av flera celler.
En R6 cell är inte ett batteri utan en cell. Ett pack med fyra seriekopplade R6 celler är ett batteri.
I ett Litium ION batteri finns ofta två eller fler celler seriekopplade.
Ett bilbatteri består av 6 st seriekopplade bly celler. (gäller för ett 12 Volts batteri)
RTTY i Morokulien
Vid mitt besök i Morokulien körde vi lite RTTY.
(Radio Tele TYpe, på svenska Radio Fjärrskrift eller kort o gott telegrafi)
Med en gammal hederlig TELEX maskin kan man uppleva hur det var förr för oss radioamatörer att köra maskintelegrafi.
Man nyttjar med en sådan maskin BAUDOT koden, det är en fembitars kod som bara räcker till en del av alla tecken.
Idag använde de flesta dator eller någon form av elektronik för att köra Baudot, (det man kallar RTTY)
Till vår häpnad var det stor okunskap när det gäller att köra Baudot.
De flesta saker går att ställa in i de moderna datorprogrammen, men tydligen kör man default.
Två viktiga saker om man vill ha QSO även med gamla mekaniska fjärrskriftstationer är:
1. Kom ihåg att alltid sända radmatning och vagnretur efter 72 tecken eller mindre. Annars kommer den mekaniska maskinen att stå o hacka på ett ställe till höger på papperet. Dvs trots 599 i luften blir det 199 i rapport, (oläsbart). Rent praktiskt brukar man sända bokstavsskift, vagnretur radmatning och skift. Dvs fyra tecken varje gång raden är slut, innan man fortsätter texten.
Då är man säker på att motstationen har en ny rad på papperet, och att den säkert skriver bokstäver. På vissa datorprogram kan man få detta automatiskt. Det ingår i Baudot protokollet att den som sänder oxo skickar radmatning och vagnretur, därför bör även de som kör med datorprogram göra detta.
2. Stäng alltid av funktionen ”diddle”, den funktionen gör att stationen sänder starttecken, eller bokstavsskift, i pauserna mellan tangenttryckningarna. Detta är onödigt och försämrar överföringen, sliter på de mekaniska maskinerna, och ger onödig bandbredd. Dvs stäng av Diddle, eller vad det kan heta i ditt program, det skall inte kvittra när du inte skriver. ”Diddle” ingår inte i protokollet för Baudot och telex.
När ett nätaggregat blir gammalt
Kan det börja brumma, eller ge fel spänning.
Ser vi på äldre grejer, nätaggregat till rörhäckar, då åldras elektrolytkondingarna och det kan börja bli lite brum.
När det ”moderna” stabiliserade nätaggregatet börjar bli till åldern kan det börja ge fel spänning, i värsta fall 18 – 25 Volt istället för stabil och säker 13,8 Volt.
Vi har hel olika effekter av åldringen vilket kan ha förödande effekter.
I det moderna kan potentiometrar som man ställer spänningen med bli ”skrapiga”, likt gamla volympottar.
Plötsligt är det dålig kontakt i potentiometerbanan och spänningen stiger till 22,7 Volt. Vips är vi utan radio.
Vad gör man åt detta då???
Kontrollera att det funkar som det skall.
Finns pottar för inställning av spänning kolla noga med en voltmeter så att spänningen följer utan ryck när du vrider på den.
I vissa nätaggregat finns trimmrar invändigt, även dessa kan bli med dålig kontakt.
Det här låter väl lite farligt, men visst har jag sett att fenomenet är verkligt, inte minst på skadade transivrar.
Så ta detta med åldringen på alvar.
Även proffsaggregat med tiovarvs pottar kan vara åldrade på sina potentiometerbanor.
När det börjar brumma och elektrolyterna är dåliga händer ju inget som kan skada riggen.
Så det är inte bara egna kroppen som blir gammal, man måste tänka på prylarna också.
Än idag hör och läser man om känslighetsjämförelser på mottagare.
Är det så viktigt då??
0,1 eller 0,15 mikroVolt.
Behövs verkligen Pre Amp på kortvåg?
Den höjer ju bara bruset lika mycket som nyttosignalen.
Jo det diskuteras hit och dit.
Inte minst i förra nyhetsbrevet, där jag skrev om mellanvågs DX ing, där man verkligen vill ha max känslighet även på mellanvåg.
Vad skall man tro då??? Reklamen som säger tiondels mikroVolt hit och dit, eller känsligheten i dBm hit och dit, eller kanske man själv kan kontrollera om känsligheten räcker.
Om vi talar HF så är det ganska vanligt att enklare och billigare radiostationer har högst känslighet på de lägre frekvenserna, det är enklast och billigast att konstruera så.
Ser vi på ICOM HF riggar så är alla mycket jämna i känslighet från 1,8 – 60 MHz. Exvis IC-718,703,706,756,PROalla, etc….
I praktiken behövs ju hög känslighet mest på 28 och 50 MHz.
ICOM stationer har ett HF steg som man kan koppla in på de högre banden. Mycket praktiskt.
Vi ser fabrikat där man har en knapp som sägs öka storsignalsegenskaperna, men i praktiken bara är en knapp som stänger av HF steget. Lite underligt sätt att göra saken på. Vem tror på sådant???
Inte de som vet lite om mottagare, brus, känslighet verkligheten under antennen i alla fall.
Låt oss då testa om du behöver HF steget.
På mellanvåg exvis, ställ in 1008, 1179 eller 1314 kHz, det pratar o spelar, men mitt på dagen är det ganska tyst här, bara brus hörs. Vrid lite på VFO så att ingen station hörs, bara brus.
Ta bort antennen och lyssna om bruset försvinner. I så fall behövs absolut ingen mer känslighet. Flytta till Parkalobolo där inga störningar finns, och där man har riktantenner med låg verkningsgrad, så kanske du uppskattar en lite högre känslighet.
Man kan använda ATT knappen, som kopplar in 20dB dämpning, för att höra om bruset från antennen minskar. Gör det så behövs ingen mer förstärkning.
Så här man kan testa band per band, förmodligen behöver du ha PREamp på för att höra atmosfärsbruset på frekvenser över 18 eller 21 MHz.
Så här kan man göra för att själv bedöma vilken känslighet som krävs.
Att lyssna i hörtelefoner kan vara farligt.
Lurar, eller öronklaffofoner som man kan kalla dom.
Det farliga är att man kan låta sig luras att lyssna med för hög volym.
Det är lätt gjort att man öka o ökar för att snart ligga på skadliga nivåer.
Man måste tänka sig för, alldeles själv med egen hjärna.
Prova ut hur svag volym som egentligen behövs, notera var volymratten står och tänk på att inte skruva upp mer.
I ICOMs alla riggar där det finns uttag för hörlurar finns även en dämpning som gör att man slipper ligga med volymkontrollen allra längs ner.
Uttaget tillåter både stereo kopplade och monokopplade lurar.
Har man lurar med mycket hög verkningsgrad finns trots denna dämpning risk att få för starkt ljud.
Har du nedsatt hörsel kanske inte nivån från hörtelefonuttaget räcker till. Man kan ju inte köra både lurar och hörapparat.
Nej i så fall måste du koppla lurarna till högtalarkontakten, men med anpassad dämpning.
Något att bygga själv.
De allra äldsta hörtelefonerna som fanns för musik etc, bestod av två stycken enkla 8 Ohm och en 50 mm stor högtalare, i stora mjuka kåpor, dessa gav vid anslutning till odämpade uttag en skadlig ljudstyrka. Dessutom låter det illa.
Släng dessa och köp något i 50 till 200 kronors klassen.
De moderna lurarna har högre impedans, c:a 32 Ohm per öra, samt små fina bredbandiga högtalare avsedda för ändamålet.
Genom sin högre impedans, 32 Ohm, blir det omöjligt att få för hög effekt i öronen, även om man ansluter till högtalarutgången.
Rätt anpassade, dämpade och bekväma lurar gör det möjligt att lyssna länge och bekvämt på amatörradio utan skador och störningar från annan aktivitet i stugan.
Frågan är då om man kan mäta ljudstyrkan i lurar, och bestämma vad som är farligt eller ej?
Jag vet inga sådana metoder, det skulle kräva speciella instrument, kanske en plastskalle med mickar där öronen sitter. Men man kan ju göra några enkla tester.
1. Se till att volymkontrollen på riggen hamnar, vid det du upplever som svagt ljud i lurarna, på ett ställer som ligger lika eller något högre än vid lyssning med högtalare.
Dvs du skall vrida upp volymen lika med eller mer än vid högtalare även om det låter relativt svagt i lurarna.
2. Lär dig lyssna med så svag nivå som möjligt i lurar. Det gäller att vara utvilad, lugn, och stabil. Är du uppjagad och stressad finns risk att du sitter o jagar upp dig ännu mer med för starkt ljud i klaffofonerna. (konstigt att Word stavningskontroll klagade på det ordet???)
3. Kontrollera att det finns en dämpning i hörlursjacken på din rigg. Heter den ICOM är det så sedan 30 år.
4. När du suttit vid radion några timmar, med lurar, då skall det kännas normalt när du tar av dig lurarna, om det känns tyst och lugn när du tar av lurarna, har du haft för hög nivå, setat och ”vant” dig vid detta starka oljud, då är det fel.
Svagsignals AM-mottagning
De som provat AM på 3742 kHz sysslar ju inte med svagsignalsmottagning precis, men däremot kämpar man mot QRM, det är trångt.
Jag skrev en del om svagsignalsmottagning på mellanvåg. De flesta har inte möjlighet att testa detta, för mycket lokala elektriska störningar och man sover på de tider det kan vara aktuellt.
Men om man nu vill veta lite hur det låter med svaga AM stationer kan man på kvällarna lyssna lite på de högre BC banden.
Vi talar om 9 – 22 MHz BC band.
På de BC banden kan man ofta lägga märke till att det är ganska tyst på kvällarna, nu när det är solfläcksminimum.
Prova exvis att snurra runt på 19 meters bandet, 15000 – 15600 kHz. Ibland finns det svaga BC stationer i det området. Svaga men ofta lite rara. DX från Sydamerika, man känner igen dem på musiken som kan vara lite latinamerikansk. Spännande.
Försök att identifiera stationen.
Andra band man kan testa är 13600 – 13850 kHz, 15100 -15600, 17500 – 18000, 21450 – 21700 kHz.
Är det tyst får man gå ner i frekvens till 9300 – 10 000 kHz, eller 11400 – 12100 kHz.
Ibland kan man hitta en spännande station med fin musik, ibland låter det bra ibland kraftig fading och brus.
Tänk på att det är i princip totalstopp på frekvenser över 12 MHz på kvällarna, men att dessa BC station ibland sitter och matar ut mycket hög effekt och har stora antenner.
De stora drakarna, BBC, VOA etc. de inriktar sig på internationella räckvidder och stänger när condsen är så här.
De vi kan ha tura att höra är ibland nationella stationer som inte är avsedda att nå ut till andra världsdelar. Desto mer spännande att höra dem.
Hur jobbar då riggen med svaga AM stationer? Ja det är bara att testa och jämföra med den gamla stationen.
Hittar du något är det lätt att testa mottagning med ett sidband, testa LSB eller USB på det du hör. Du kommer att märka stor skillnad mellan ICOM nyare stationer och annat. Det handlar till en del om detektorernas linjaritet, distorsion, LF kurva, lokaloscillatorns renhet.
Genom denna typ av lyssning får du känna på känslan som DXarna har när de hittar spännande stationer och försöker höra dem på dessa band.
Det handlar ju om väldigt stora frekvensområden att kolla upp, man kan specialisera sig på ett eller två band, exvis skulle jag då vilja föreslå 11400 – 12100 eller 15100 – 15600 kHz.
Kanske kan man hitta en mysig station som till o med familjen tycker är rolig att höra på.
Antenner då?
Ta vad du har, prova alla antenner, har du Beam prova den.
Konstiga frågor…..
Får jag ibland av våra kunder. Kräver ”konstiga” svar, för att verkligen få fram vad frågeställaren avser, eller ett lite längre samtal innan det går upp för mig vad problemet handlar om.
Många av de texter jag skriver om i dessa nyhetsbrev är ett resultat av svaren på sådana frågor.
Men ibland är frågorna sådana att jag inser att frågeställaren har lurats att tro att hans radiostation av annat än ICOM fabrikat inte uppfyller de krav han har, eller krav man bör kunna ställa på en modern radiostation som används i våra delar av världen.
Klart att jag i sådana fall måste vara väldigt diplomatisk, inte bara skita ner den radio han har till förmån för en riktig radio (ICOM).
Återigen handlar det om kunskap, kunskap, kunskap som gör att frågeställaren, kunden, kan själv bedöma och förstå att han kanske har låtit sig luras.
Genom mitt sätt att förklara saker o ting, hur det hänger samman, hur det skall fungera, vad man kan ställa för krav etc. bildas i många fall inspirationen till dessa texter.
Utan att jag på ett direkt sätt pekar ut en dålig radio. Kanske är jag för snäll??? Men på lång sikt tror jag ändå på att ha ett stort förtroende.
Det är faktiskt så att jag får frågor som jag inser, eller förstår härrör från problem med en radio av gammalt eller annat fabrikat än ICOM. Efter en stund diskussion om ett problem vet jag vad han har för radio, vilket då kryper fram lite förnärmat.
Att det funkar får jag ofta kvittens på, man berättar för mig att nu fattar man, och har jämfört på det eller de sätten.
När vi ändå lyssnar på AM
Varför inte kolla 60 meters bandet, eller 4800 – 5200 kHz AM. Där finns lite exotiskt att höra. Ganska konditionsberoende, men spännande. Konstiga språk förstås, men ibland mysig musik.
De BC stationer som man hör här är avsedda att täcka ett lands nationella behov, de är inte propaganda stationer.
Testfria QSO-frekvenser.
Finns det sådana?
Nej knappast inom amatörbanden, är det test så är varenda kHz upptagen, både på telegrafidelarna och telefonidelarna av våra band.
Om man då inte är intresserad av tester, så är det bara att stänga av och plocka fram frimärksamlingen, eller i värsta fall sätta på TVn.
Men det finns ju annat man kan lyssna på, BC stationer som jag skrivit om, är kul.
Eller varför inte kolla hur våra vänner piraterna har det. Idag talar jag om QSO pirater.
De slipper tester och kan i lugn och ro sitta o prata på kvällar o nätter. QRM fritt, Test fritt, men inte helt lagligt. Eller ???
Varför åker dom inte fast?
Lyssna i alla fall, om inte annat för att inse att det faktiskt är en ganska omfattande QSO verksamhet utanför amatörbanden.
Några frekvensområden är 3400 – 3500 kHz LSB. Typiska frekvenser är 3450, 3480 kHz.
Eller 6640 – 6700 kHz LSB, det s.k. 45 meters bandet. Ibland tyst, och ibland QSO från flera nordiska och europeiska länder. Jodå, det förekommer svenskar även där.
På 13900 – 14000 kHz USB pratas det ganska friskt oxo.
Nu kanske jag var lite väl provocerade, och uppmanar till piratradio, och gnäller på de som kör test.
Vad jag vill ha fram är dock att piraterna stör inte ut sin egna vänner genom att utan hänsyn uppta alla frekvenser, och att det finns en del annat att lyssna på om man inte gillar teser.
Min åsikt om tester är att de som kör test har min fulla respekt, men visst kunde de ta lite mer hänsyn till om någon radioamatör vill ha ett vanligt QSO oxo.
Jag har ofta frågat mig hur 45 meters bandet har uppkommit. Jag gissar att man bytte kristall i riggar som hade 500 kHz band, genom att byta den för 7 MHz kom man ner 500 kHz utan någon trimning. Jag har dock aldrig sett någon sådan beskrivning.
Saken är ganska gammal, troligen började man redan i slutet av 60 talet, med riggar som FT-101, FT-277, HW-101, Trio 510, 520.
Jag har sett transvertrar faktiskt, som omvandlar en 27 MHz station till 6,5 MHz.
Jag hoppas att ni inte sänder utanför amatörbanden utan bara lyssnar. Seriösa måste vi ändå vara som radioamatörer.
Ligger du på CW delen med SSB?
Om du kör 3600 kHz LSB då ligger du och kör SSB på telegrafidelen. Liksom om du ligger på 1840 – 1842 kHz LSB.
Ligger du och kör 14350 kHz USB ligger du utanför bandet.
Man hör ofta stationer som ligger så i frekvens.
Kanske dom struntar i regler överenskommelser och bestämmelser.
Eller kan det vara okunskap???
Jag har beskrivit noga i tidigare nyhetsbrev hur man hamnar vid resp sidband, och trafiksätt, så jag tänkte inte repetera detta nu.
En sak är dock säker, inte ens ”gamla” erfarna radioamatörer som skryter om att de kan så mycket, både i form av Morse, teknik, gjorde jättesvåra prover och har lång erfarenhet kan detta. Var kraven för att bli radioamatör för låga förr???
Kanske är det inte så noga? Vem kollar? Vem åker fast för bandöverträdelser?
Kanske kan upprepade överträdelser ge oss nya frekvenser i framtiden?
Alla kör ju där och då är det väl lika bra att tillåta saken. Billigare än att sätta upp kontrollstationer….
Vi måste ju ha en liten rolig historia oxo.
Vad skall vi hitta på???
Lite brist just nu på fullträffar som ändå inte sårar någon, jag känner ju inte alla som läser det här och då måste vi ju ändå vara lite försiktiga.
Vi vet ju hur saker som man kan se som skämtbilder, kan ställa till det för dom som inte tycker att vissa saker skall skämtas om.
Visst tål jag själv både det ena och det andra, men fräckisar har man ju hört i överflöd, en riktig fullträff behöver ändå inte vara fräck utan kan vara bra ändå. Till och med mycket bra.
Sen skall det väl vara lite relaterat till radio, eller gå att känna igen bland oss radioamatörer och det vi har omkring oss.
Men här är några i alla fall, trots att han ”där uppe” är med, så är den ”klockren”, det är ju ändå ingen bild av ”honom”:
Skapelseberättelsen
Har Gud skapat fröken?
Frågade lilla Pelle på första religionslektionen i skolan.
Javisst.
Har Gud skapat mig också?
Jodå, han har skapat dig med.
Visst håller fröken med om att Gud har blivit skickligare på senare tid!
Militär strategi
Kan soldaten ge ett exempel på vad strategi är?
Ja kapten, det är när man lurar fienden, genom att fortsätta skjuta trots att ammunitionen har tagit slut.
Nya bron
Den nya bron över älven var stadens stolthet och ortstidningen hade beslutat sig för att fira den tusende bilisten över bron. Polisen engagerades och stoppade bilföraren. Tidningens redaktör klev fram och sa:
Jag ber att få gratulera. Du är den tusende bilisten över bron och vi vill fira med att ge dig ett presentkort på 10 000 kronor.
Vad ska du göra med pengarna?
Ja, nu kan jag äntligen få råd att ta körkort.
Då lägger sig frun i samtalet:
Bry er inte om vad han säger, han pratar så mycket strunt när han har druckit lite.
Från baksätet hörs då svärmor utbrista:
Jag sa ju att vi inte skulle komma långt med den här stulna bilen!
Lite Norsk sanning
Vet du varför norrmännen vattnar sina flaggstänger?
Nej!
De räknar med att knoppen ska slå ut.
Det blev ju några i alla fall. Hoppas det drog lite i mungiporna i alla fall.
Visst höjer de humöret, lite i alla fall.
En tänkvärdhet kan kanske få tillbaka allvaret
"Det sägs så många kloka saker på skämt, men det är inget mot de dumheter som sägs på allvar."
De
Roy SM4FotPeDahl
Roy Nordqvist roy.nordqvist@srsab.se
Service manager
Swedish Radio Supply AB
Box 208
651 06 Karlstad
Sweden
tel -54 670500
SRS Hemsida www.srsab.se