Swedish Radio Supply AB
SRS nyhetsbrev HAM
2007 03 30
HEJ Mejlingslistan
Dagens tema är: Bredbandsantenner för HF
Kalendern
Bredbandsdipoler, zeppar och loopar
Varför bygger man mikrofonförstärkare till SSB, och inte till FM stationer?
Rättelser om SK4MPI
Antennkanon
Sätt upp antennen långt ute i skogen
Vad är radio, fråga tänkaren, Albert
IC-756PROIII nu med Pure Indulgence
Så kan det gå när vi blir äldre
En grej till om IC-745
När behöver man en preselektor?
Vad gör en DSP?
SM5KI har många bra synpunkter
Påsken och de nyttiga äggen
Lite lustigheter att flina åt
Jag skall försöka försvara bredbandsantenner lite, det kan finnas skäl att ha en sådan.
Men även försöka påvisa nackdelar.
Det är viktig att man vet vad man köper, eller bygger, och det försöker vi på SRS att informera om.
Så visst blir det negativa saker om dem oxo. I försök att hitta argument åt båda hållen.
Vi har alla olika åsikter, och kanske olika ideologi om detta med antenner, med all rätt, ämnet är stort, mycket stort.
Nybörjaren måste börja nånstans.
Dagens tema blev nästan av sig själv då jag fått många frågor i ämnet, och vad är då mer naturligt än att skriva om saken i detta nyhetsbrev. Dessutom börjar det bli tid att tänka på trådarna där ute i buskarna nu när vårsolen skiner.
Observera nu att jag skriver om bredbandsantenner av skälet att fler skall få möjligheter att köra radio, att försöka få ut mer kunskap i ämnet, att försöka få ut budskapet att man får betala i förluster för den bekvämlighet det innebär med en bredbandsantenn.
Jag vill oxo få ut att den i vissa fall kan vara ett bra experimentbygge, och att det i många fall kan innebära att man kan köra radio både med tanke på störningar och om det finns dåliga förutsättningar till andra antenner.
Att vi på SRS skulle bli rika på att sälja fler färdigbyggda bredbandsantenner är en mycket liten sanning. Låt oss säga att vi säljer 20 st per år, vinsten skulle inte ens räcka till en veckolön för en av oss.
Givetvis är det viktigt att få ut kunskapen om att det kan bli bättre signalstyrkor med en avstämd antenn, men då bara på ett band.
Det jag skriver är mer en uppmaning till radiotekniska experiment.
Det här med han eller hon, eller som många skriver med snedstreck.
Jag brukar skriva ”han” om våra kunder radioamatörerna, i dessa texter.
Saken är den att jag vet inte ens att jag någonsin pratat med någon annan radioamatör än ”han”.
Kalendern
Tranor
Nu är det dags att åka en liten utflykt till Hornborgarsjön.
Det är nämligen i slutet av mars och en bit in i April som de är mest aktiva där.
Man måste inte vara fågelskådare, eller naturfantast för att uppskatta ett sådant besök.
Vid sjöns sydvästra område finns en särskild plats där turister kan komma och titta på Tranorna, det är vid denna tid på året 10 000 tals fåglar. Kanske lika många människor från flera länder som besöker platsen.
Ibland kan det vara lika kul att titta på alla människorna, som står där med kikare större än den andres, och med kameror större än dom själva.
Det finns ett museum, eller naturrum som man kan gå in i köpa saker, man kan läsa och se bilder om fågellivet.
Tranorna ser man på ganska kort avstånd, de är normalt mycket skygga och vill ha en tre hundra meters säkerhetsavstånd, men här vid Hornborgarsjön ser man dem på 100 meters avstånd. Det är mycket imponerande att vara ute i god tid, vilket betyder kl 09 –10 tiden. Då kommer Tranorna inflygande, och de flyger fantastiskt, och gör sitt landningsvarv som riktiga flygplan. Det kan bli mycket fina bilder att fotografera dem i luften. Men det krävs minst 200 till 300 mm objektiv.
Väl värt en utflykt även om du inte är fågelfantast!!!
Det är vägvisning från Skara, eller Falköping, så det är ingen större risk att köra fel.
Ta med YL eller XYL på en trevlig dag i naturen, en termos med varmt och några ostmackor är inte fel att värma sig med en sådan dag. Ibland måste man slita sig från Radion.
DISTRIKT 4 MÖTE
DL4 och SK4TL Radio Team inbjuder till
distriktsmöte lördagen den 31 mars 2007.
Börjar med fika 09 30 och mötet böjar 10 00
Lokal, Axbergs IF Klubblokal Ölmbrovägen 37
Dyltabruk.
Inlotsning 145,7125 MHz
Vägbeskrivning
Från Örebro, kör R50 mot Lindesberg vid 2:a rondellen tag höger
skylt Dyltabruk kör 4 km tag vänster skylt Ölmbrotorp, kör 100 m tag till
höger liten skylt Idrottsplats vidare ca, 250 m. och du är framme.
Från Lindesberg, följ R50 mot Örebro första rondellen tag vänster mot Frövi
kör 50m tag höger mot Axberrgshammar kör vidare 7,1 km tag höger skylt
Ölmbrotorp kör 100 m tag höger liten skylt Idrottsplats fortsätt 250 m du är framme.
Kordinater N 59.23,430
E 15.14,598
DL4 Rolf SM4HBG SK4TL Radio
SSA årsmöte, sker 2007 04 13 till 15. Helgen efter Påsk
I år stänger utställningarna på Lördag kväll men öppnar vid fredag middag.
SRS är där förstås och visar ICOM med tillbehör och annat i vårat sortiment.
SSA årsmöte sker på Park Inn i Handen Haninge Kommun 20 km söder om Stockholm.
Här kan man läsa mer: http://www.årsmöte.nu/
Vi kommer att visa både IC-7800 och IC-R9500.
Nykvarn loppisen
Nu är det dags igen med storsläggan, ny lokal och ny tidpunkt
Nykvarn loppisen äger rum 2007 06 02 dvs på gränsen till sommaren.
Lördagen den andra juni, med ny lokal.
Rätt kul grepp med en senare tid. Ja tror detta kan bli populärt.
SRS ställer ut som vanligt.
Stora Björnmötet
Äger rum 2007 06 29, 30, 31
Kolla hemsidan www.stupi.se/sk4kel/bbm
Stora Björnmötet, SK4BM äger rum på Tossebergsklätten som vanligt.
En bergstopp vid övre Fryken, mellan Sunne och Torsby, med vidunderlig utsikt över Fryksdalen.
Vad gör man på Björnmötet då?
Träffar radioamatörer, äter god mat på lördag kväll, tältar campar, njuter av livet, kör radio, visar sina grejer, hembyggen, diskuterar radioproblem, sätter upp antenner och balanserar på bergstoppen.
Vanligen brukar mötet ha ett tema, ännu saknas tema för årets Björnmöte.
Har du en ide tipsa SM4DFH
Rapport från Eskilstuna loppisen
Nu är SRS bussen lastad, tankning på väg hem och så upp i morgon bitti för att åka klockan 0630 från mitt QTH utanför KIL.
Pga av ett misstag med datum fick vi inte med någon IC-R9500, många blir givetvis besvikna då vi lovat att den skulle vara med.
Men den är värd att vänta lite på....
Det är många som vill låna våran demo R-9500 och den här gången blev det fel med datum. Ett misstag från våran sida. Det hade vasrit mycket roligt att ha den med.
Den kommer i alla fall med till SSA årsmöte och andra kommande arrangemang.
Som vanligt blir det full fart att få upp alla grejer innan dom släpper in alla förväntansfulla besökare.
Kl 1000 släppte man in de besökande. Nära 1000 personer kom. En fantastisk siffra, dock lite färre än förra året.
Tänk lite, vi är c:a 12 000 amatörer i SM, kanske hälften är aktiva, 6000. Så en sjättedel av de aktiva kom till E-stuna.
Själv hade jag fullt upp att hälsa på alla trevliga mänskor, kunder ,vänner, spekulanter och radioamatörer som hade problem med 20 – 30 år gamla saker.
Något som slår mig är att jag måste lägga mer än halva tiden på att ge tips och spekulera i vad som kan vara eventuellt fel på en 20 – 30 år gammal rigg, en dag som denna, då vi egentligen åkt dit för att visa våra nya radiogrejer.
Då nästan tusen personer kommit för att se nya saker, och låta mig demonstrera riggar som IC-7000, IC-756PROIII etc
De här gammelgrejerna , veteranradio kan vi ta som mejl tycker jag.
Jag svara gärna på frågor om gammelradio på mejl, då har jag en chans att fundera lite och ge ett bättre svar.
Att ta allt ur skallen när man istället skulle vilja visa nyheter är lite frustrerande för mig.
Det lustiga är att man samtidigt ser hur dyra grejer av annan typ och andra fabrikat slumpas och slängs, vi talar om 3 – 5 år gamla digitalkameror, datorer etc. som kostat 5 till 10 tusen bara för några år sedan, de kan ha ett fel, och slumpas för en hundralapp. Inte är det då tal att laga den till varje pris i 20 till 30 år.
Vi ser oxo amatörradio av annat fabrikat än ICOM, 10 till 30 år gamla som behandlas som skrot och säljs för hundralappar.
ICOM däremot skall lagas, vårdas, diskuteras, frågas om, ha reservdelar till och support även om de är 30 år gamla och på bästa försäljningstid.
Visst är ICOM guld värt, men det finns en ände ändå.
Nu har jag gnällt lite, det känns skönt, och jag vill ge en stor eloge till Killarna i Eskilstuna för ett perfekt genomfört och mycket roligt arrangemang.
Tack oxo till alla som kom, utan besökande blir det ju inget.
Det är visst 20 år firande på gång nästa år.
IC-R9500 fick vi som sagt klara oss utan, dock var intresset stort för ”MOTTAGAREN”, från ICOM.
Den skall med till SSA årsmöte i alla fall, då tar vi även med en skurtrasa att torka upp allt dregel med.
Till Nykvarn skall den oxo med om inget oplanerat inträffar.
Dagens ämne, Bredbandsantenner för HF, var aktuellt i Eskilstuna, flera gånger fick jag ta upp saken med kunder som vill ha en HF antenn på balkongen som tar alla HF band...
Så ämnet är ganska aktuellt, men svårt, och dagens texter är ett försök att argumentera från olika infallsvinklar.
Vi ses om ett år i Eskiltuna.
Har du läst tidningen?
Eskilstuna-kuriren, de var där och gjorde ett fint reportage.
Kolla:
http://www.ekuriren.se/ekuriren/standard_artikel.php?id=530982&avdelning_1=102&avdelning_2=107
”Jag skulle vilja beställa en kortvågsantenn”
Vi får ofta sådana önskemål. Någon hör av sig och vill köpa en.
Radioamatörer som vill börja köra kortvåg behöver ju en kortvågsantenn.
Man måste givetvis fråga vilket eller vilka band han vill kunna köra.
Svaret blir oftast att han vill komma ut på hela kortvågen, 1,8 till 29 MHz.
Nya frågan blir då om han har mast, rotor och vad han tänkt sig, och hur många antenner.
Nej en trådantenn skall det vara och det enda som får plats.
Helst skall den gå att sätta på balkongen.
Då blir det ju endera en av de gamla klassikerna FD-4, Windom, W3DZZ eller likande antenner, men de går ju bara på vissa band, oftast de gamla harmoniska banden.
För att få den att stämma på andra frekvenser behövs en antennavstämmare och en massa tålamod.
Finns det ingen antenn som täcker hela kortvågen på en gång blir frågan från kunden.
Då är vi där, bredbandsantenner.
T2FD, Buschcomm, och likande saker.
Nu gäller att få kunden, den nybakade radioamatören som inte ännu har skaffat sig så mycket erfarenhet av ämnet, att inse att en bredbandsantenn är visserligen bekväm, men man får betala i form av förluster.
Frågan är då vilka förluster en W3DZZ ger om den körs på de band där den har hög SWR.
Liksom en FD-4 har på 10 MHz eller 18 MHz med antennavstämmare.
Som bekant har ju en koax hög dämpning om den matar en antenn med hög SWR. Kanske man förlorar lika mycket som en bredbandsantenn gör?
Ja det beror på koaxen, och en massa saker som nog inte är utredda.
Kanske går det att analysera med ett antennberäkningsprogram.
Jag brukar berätta om att man kan göra en dubbelZepp, en mittmatad tråd med stege och balanserad avstämmare.
Men kunden vill bara använda den inbyggda antennavstämmaren och den klarar oftast inte en dubbelZepp.
Visst känner vi igen oss, även vi som varit med ett tag.
Det är svårt att få upp ett bekvämt antennsystem som täcker hela kortvågen, som inte syns, är gratis, inte behöver nedledare, som inte har missanpassning, so saknar förluster, och helst har förstärkning.
Samt man vill slippa köpa en antennavstämmare, eller på sin höjd vill kunna nyttja den i riggen inbyggda.
Den där texten var till för att försvara bredbandsantenner för kortvåg
Dvs den med rubriken: ”jag skulle vilja beställa en kortvågsantenn”.
Trots allt, förluster och åsikter från många av de som kan antenner finns det ibland skäl att använda bredbandsdipoler.
Man måste dock förstå att det kan bli förluster och andra problem.
Något som vi försöker lära våra kunder. Vi vill ju inte lura kunderna att det finns en antenn som täcker hela kortvågen och går lika bra som en avstämd dipol.
Ämnet är givetvis gigantiskt.
Något som det kan ta många år för den nybakade radioamatören att lära sig om.
Det kan även ta många år innan han fått sig ett QTH där det går att sätta upp kompromissfria antenner.
Man kan lära sig mycket av sin första antenn, vare sig det är en FD-4, Windom, W3DZZ eller en T2FD, eller annan bredbandsantenn för kortvåg.
Jag har aldrig sett några åsikter om vad som händer när man tvingar en W3DZZ, en 2 x 19,5 meters dipol, eller en G5RV med 20 meter RG-58, att gå på 10, 18, 21 MHz med en antennavstämmare.
Jag menar att vi då har förluster i storleksordning som en bredbandsantenn.
Nu tror och misstänker jag och detta får givetvis tas med en nypa dB.
Att sätta upp en dubbel Zepp med 470 eller 600 Ohm stege och en bra balanserad antennavstämmare är nog det mest optimala sätt att täcka kortvågen med en enda trådbit mellan träden.
Men det passar inte alla.
Bredbandsantennen är där och spökar igen.
Förr var det vanligt med W3DZZ som nybörjarens kortvågsantenn
Jag började själv med en sådan.
Antennen är en spärrkretsdipol avsedd för 3,7 och 7 MHz, men anses gå även på 21 MHz som tre kvartingar innanför spärrkretsarna, dvs med 2 x 10 meter. Nja, ”gå” är väl att vara optimistisk.
Man fick bygga sig en avstämmare, den hette Z-match på den tiden.
Visst gick det att på vissa band få ner stående vågen. Visst kunde det hända att man brände sig på riggen på andra band. Visst fick man QSO trots att avstämmaren tog bort SWR på kanske 1:8.
Exvis på 14 MHz, dvs koaxialkabeln gick med mycket hög SWR och riggen matade glatt mot 1:1 in i avstämmaren.
Fick QSO, ja vad bra. Men även om hälften, eller bara en tredjedel av de 100 Watt som riggen levererade kom ut ur antennen så fick man QSO.
Vad jag vill komma fram till är helt enkelt att alla antenner som sägs vara multibandare även de har förluster på ett eller annat sätt.
Vi måste helt enkelt inse att vi får leva med förluster.
Så mycket skrivet bara för att försvara bredbandsantenner
Jag menar nog att det inte är ”bara” med en bredbandsdipol.
Jag menar att en bredbandsdipol kan göra många lyckliga.
Jag menar att en bredbandsdipol kan göra att man lär sig mycket som nybörjare, bara man får rätt information i början.
Jag menar att det finns gamla sk klassiker som har minst lika höga dämpningar.
Jag menar även att det finns de som spyr bara de hör ordet bredbandsantenn.
Allt detta gör att vi behöver fler synpunkter, fler erfarenheter, mer kunskap, mer prat om just ämnet bredbandsantenner.
Skulle du själv sätta upp en bredbandsdipol?
Skulle en driven journalist, eller uppmärksam kund som läser det här, fråga mig i det här skedet.
Mitt svar är nej, därför att jag bor så till att jag inte behöver en sådan antenn.
Svaret är nej då faktiskt jag kan tänka mig det obekväma med avstämmare och trimma in en dubbel-Zepp.
Kanske jag är lite gammalmodig där.
Menjag har provkört några varianter av bredbandsantenner för HF och det ser positivt ut.
Men jag skulle kunna tänka mig en bredbandsdipol vid andra tillfällen.
Exvis när vi har en utställning för att visa radiostationer från ICOM, om tillfälle överhuvudtaget finns att sätta upp en.
En bredbandsdipol är utmärkt för att visa kortvågsradio, den är balanserad och koaxen strålar mycket lite och därmed får vi lite störningar från kåken där utställningen sker.
Jag kan tänka mig en bredbandsdipol vid en eventuell fielday övning.
Nej jag kör hellre färre band än använder en bredbandsdipol, kanske ideologi från in sida.
Jag tror att många håller med mig, men framför allt är saken mer komplicerad.
Det finns ett visst mått av ideologi att använda eller inte, bredbandsantenner med dämpning.
Däremot har jag provat olika bredbandsantenner hemma. Vilka trots allt har imponerat på mig.
Jämförelser med plus eller minus 10dB är inte ovanligt.
Varför finns då inte mer noggranna specifikationer på bredbandare?
Bra fråga.
Det är nog ganska svårt att mäta upp sådant, med antennberäkningsprogram skulle man nog kunna få en siffra, men i verkligheten är det svårare.
Jag vet oxo att SRS tillsammas med FRO gjort prover.
Försök att jämföra olika antenner, vid rent praktiska prover med radioförbindelser.
Ibland går bredbandsantenn bäst, ibland den avstämda dipolen, ibland FD4an, ibland den ändmatade och med AH-4 avstämda tråden.
Det är svårt därför att vågutbredningen förändras hela tiden, störningsnivån är olika med olika antenntyper.
En del av antennerna anses lättare att sätta upp, det måste vägas in.
En del av antennerna måste stämmas av, andra behöver sitta med två eller tre fästpunkter.
Så vi är utlämnade som radioamatörer att göra denna bedömning själv.
Många radioamatörer sätter upp flera antenner och kan jämföra. Givetvis ett bra sätt för att kunna lära mera, men då krävs att man har kommit så lång i livet att man bor på ett sådant QTH att detta går.
Ja, varför specar inte tillverkarna av bredbandsdipoler sin antenner vare sig de kostar 100 tusen eller 5 tusen kronor.
Bra fråga......
Alla kan bygga en avstämd dipol och gå vidare i ämnet
Det ingår ju till och med i provet för att bli radioamatör.
300 genom frekvensen i MHz ger våglängden. Dela med två och få en halvåg, klipp av på mitten och mata med balun och koax. Vips har vi en avstämd dipol för ett band.
Den kan behöva trimmas förstås.
Att göra flerbandsantenner är lite svårare, jag har haft flera tips i de här breven att bygga spärrkretsantenner.
Att bygga en bredbandsdipol är möjligt men kräver kanske lite mer av byggaren. Det går att hitta byggen genom att söka i ämnet.
Att bygga en dubbel Zepp är nog det enklaste, dock lite klurigt att bygga avstämmaren, om man nu inte köper en sådan.
Vad finns det då för bredbandsantenner att köpa på SRS?
För de som nu inte avskräckts av sådana.
Eller för de som en bredbandsantenn är ett alternativ.
T2FD antenner, består av en vikt dipol med balun 1 till 400 eller ända upp till 800 Ohm, ett motstånd med 400 till 800 Ohm.
Typen är lika gammal som gatan men kommer då och då i nya utgåvor.
SRS har från DIAMOND WD-330 1,9 – 30 MHz 24,5 meter lång. c:a 0,6 meter bred.
DIAMOND W-330S samma men endast tio meter lång, den kanske vi inte kan räkna med så mycket på 1,9 MHz. Men över 10 MHz borde den vara ett alternativ för den trångbodde.
ICOM gör en T2FD, AH-710 liknar WD-330 1,9 – 30 MHz.
Australienska BUSHCOMM gör ett antal bredbandsdipoler, jag har skrivit om SWC-100S förut.
35 – 30 MHz.
Den är 34 meter lång, enkeltrådig, med ganska lätta ”klumpar på trådarna. Balun med mycket praktiskt avlastning av den hängande koaxen. Tråden är en mycket finspunnen rostfri stålina, man har används koppar krimphylsor för att sätta ihop den. Mycket hög byggkvalitet. 1,9 kg totalvikt
SWC-100 är lika men längre och avses kunna nyttjas ner till 2 MHz. Den är 48 meter.
BUSHCOMM har en tre trådig sak.
BBA-100 2-30 MHz.
Detta är BUSHCOMM s bästa antenn.
Konstruerad för att ha högre verkningsgrad än de entrådiga, tåla stora påfrestningar etc.
Några data:
250 Watt, Spridare i massiv glasfiber, avlastning på baluen för koaxen, 50 Ohm, UV beständiga plastdelar, rostfri stålina av finspunnen typ, 27 meter lång och en dryg meter bred, 4,6 kg väger den.
Antennen finns med bild på vår hemsida.
Denna antenn liknar den gamla försvarets 10 kWatts ”hängmatta” men har inga ändmotstånd,
konstruktionen verkar vara en flertrådig T2FD antenn.
Lite större, lite dyrare, lite tyngre, men mycket bra och bekväm.
Ett gott alternativ för den som vill vara bekväm och köra med en bredbandsantenn.
De tre trådarna i en sådan här antenn sitter horisontellt, dvs som en hängmatta.
Alla de här antennerna kan sättas upp horisontellt, sloopande eller som inverted Vee.
Lite mindre bredbands antenner finns oxo för den som bara har en skorsten att sätta upp något på.
Vi talar då om ett spröt med en sorts matningsdon som gör den bredbandig. Man kan kanske säga att klumpen bränner av det som skulle ha reflekterats.
I vår katalog finner vi då några sådana från DIAMOND
BB7V Jordplansfri GP, vertikal 3-30 MHz, ett spröt som snabbt kan teleskopas ut till 6,7 meter.
Ett matningsdon som sätts vid dess fot.
Matningsdonet finns även som matare till en långvajer. BB6V Mini longwireantenna 2-30 MHz.
Med följer då 6,4 meter tråd, men man kan givetvis prova med andra längder.
För att sammanfatta detta skulle jag vilja säga att BUSHCOMM SWC-100 är de som inger största förtroendet, är mekaniskt robusta och diskreta, dessutom lätta, och lätta att sätta upp.
BUSHCOMM tretrådiga för dig som vill ha det man kan säga vara maximala man kan få ut av en rimlig bredbandskonstuktion.
Att lyssna med en bredbandsantenn.
Då har vi inga som helst problem med förlusterna. Dagens mottagare har god marginal på känsligheten, det betyder att en bredbandsantenn kan vara ett bra alternativ för lyssnaren. Som behöver koaxmatning och en fri symmetrisk antenn för hela kortvågen.
Sätt upp en bredbandsantenn lågt ute i skogen
Varför det kan man fråga ??
Nu är jag inne på den värsta fiende vi som radioamatörer har nämligen, STÖRNINGAR.
Gräv ner en koaxialkabel och sätt upp din HF antenn långt från kåken, långt från grannarnas störkällor.
Givetvis går inte det hos många av oss, men för den som har den möjligheten kan det vara ett sätt att komma lite längre från stördimman och uppleva radion som den var förr, med bara en svagt brus och möjlighet att även höra de mobila HF stationerna nu till sommaren, eller lite DX.
Man kan sätta upp en avstämd dipol, en automatavstämd antenn, eller en sån där bredbandsantenn som dagens brev handlar om.
100 till 200 meter nedgrävd koax, en bredbandsantenn fjärran från störningar.
Jo, 100 till 200 meter kan vara ”fjärran” från störningar. Det räcker ofta.
Dämpning i koaxen dämpning i bredbandsantennen. Suck.....
Men hemma hörs det ju bara brus från grannens plasma TV.
Vad gör man? Kan detta vara ett alternativ.
Så lång koax är dyr. En bredbandsantenn är dyr. Funkar det då?
Man måste givetvis göra några experiment innan man kostar på allt detta.
Man kan helt enkelt ta en transistorradio och ställa på mellanvåg, och gå runt och lyssna på dagtid efter de lokala störningarna. Är det tystare där ute i skogen?
Man kan sätta upp en avstämd dipol där ute i skogen, ta med riggen och ett bilbatteri, lyssna och kanske njuta av en störningsfri värd på HF.
Nu har du kanske underlag för att planera det här projektet.
Kanske du kan få tag på en billig rulle jordkabel för kabel TV?
100 Ohm men gör då en trafo i båda ändar eller kör som den är.
Väljer du bredbandsantennen där ute i skogen så behövs ingen manöverledning som krävs om du skall ha en fjärrstyrd avstämmare.
BUSHCOMMs största och bästa bredbandsantenn för HF
BBA-100 2-30 MHz. En tretrådig antenn.
Detta är BUSHCOMM s bästa antenn.
Konstruerad för att ha högre verkningsgrad än de entrådiga, tåla stora påfrestningar etc.
Några data:
250 Watt, Spridare i massiv glasfiber, en finurlig avlastning på Balunen för koaxen, man sättter koaxen runt en plastgrej och skrivar på en bricka, och nu slipper koaxen hänga i konakten, 50 Ohm, UV beständiga plastdelar, rostfri stålina av finspunnen typ, 27 meter lång och en dryg meter bred, 4,6 kg väger den.
Antennen finns med bild på vår hemsida.
Denna antenn liknar den gamla försvarets 10 kWatts ”hängmatta” men har inga ändmotstånd,
konstruktionen verkar i istället vara en flertrådig variant av den klassiska T2FD antennen.
Lite större, lite dyrare, lite tyngre, men mycket bra och bekväm.
Ett gott alternativ för den som vill vara bekväm och köra med en bredbandsantenn.
De tre trådarna i en sådan här antenn sitter horisontellt, dvs som en hängmatta.
Synd att den inte går 200 kHz lägre skulle man kunna tycka.
Men det är ju bara att använda antennavstämmare och få bort SWR, den bör funka hjälpligt på 1810 – 2000 kHz. Men en avstämd dipol, har givetvis mycket mer att ge på de lägsta banden.
Det bästa är att det går att ha lång koax till en sådan här antenn, vi får genom att vi har skaplig anpassning på alla frekvenser relativt låg dämpning i lång koax.
Är verkligen de nya färska unga radioamatörerna så bekväma?
Att de nöjer sig, eller kräver en bredbandsantenn?
Ja och nej.
Även nybakade radioamatörer har egna åsikter, olika kunskaper, och framför allt olika förutsättningar.
Jag hoppas att man med lite kunskap, med de tips och synpunkter jag redovisar idag, och med lite sunt förnuft skall själv kunna fatta sitt beslut om vilken HF antenn man skall välja.
Jo nog är man lite mer bekväm numera än för 50 år sedan. Det är nog ingen lögn.
Och varför inte, nog skall man väl kunna utnyttja de möjligheter som står till buds.
Man skulle kunna vända på saken och tycka att de äldre, erfarna radioamatörerna är lite för konservativa och oförändringsbara.
Hur dåliga är då bredbandsantennerna?
Ja visste man det så vore världen enklare.
Man kan exvis försöka tolka en byggbeskrivning av en T2FD antenn, den vikta dipolen med balun 500 till 800 Ohm och ett motstånd. Där rekommenderas att motståndet skall tåla halva till två tredjedelar av den tillförda effekten.
Man kan tänka sig att 60 Watt av våra 100 Watt kan bli värme. Vi talar om upp till en S-enhet på den frekvens där den går sämst.
Ser vi på den idag omtalade tretrådiga antennen från BUSCOMM så är motståndet ganska litet. Kanske den har mindre förluster, då man kan tycka att motståndet verkar kunna tåla max 25 Watt.
Visst är det en förlust i balunen oxo, den är ofta ganska enkel och omsätter till c:a 600 till 800 Ohm i ett steg, lindad som en fulltransformator. Låt oss gissa att den kan bränna av 10 Watt som mest. Jag har dock aldrig kunna känna värme i en sådan trots att vi har labbat ganska mycket med sådana.
Den som vill bygga en bättre sådan balun kan se på SM6APQ Bengt beskrivning av en två stegs balun.
Att vi får förluster i form av värme är sant, en S-enhet motsvarar att halva effekten har brännts av. Vilket ändå låter som en rimlig kostnad i förhållande till bekvämligheten att ha en bredbandsantenn som täcker alla band på HF.
Vid mottagning har denna förlust ingen betydelse då dagens mottagare är tillräckligt känsliga.
Bygg själv en bredbandsantenn
Varför inte experimentera lite själv.
Sök på T2FD så kommer otaliga byggen fram på datorn.
Jag har aldrig sett någon byggbeskrivning på den tretrådiga men kanske går det att experimentera fram något själv.
Jag har tidigare beskrivit hur man kan gör sin antenn bredare genom att göra den tjockare.
Men då talar vi bara om att öka bandbredden på en dipol. Man kan göra en liten tjockis på 24 – 30 MHz, eller 28 – 52 MHz. En sådan antenn med träringar och flera trådar, kan kallas för burantenn, den har inga förluster av det slag vi talat om idag.
Att göra balunen för en T2FD är ganska enkelt, vi talar om att varvtalsomsättningen i en trafo till impedansen är kvadraten på varvtalsomsättningen.
Dvs skall vi omsätta 50 Ohm till 600 Ohm blir omsättningen 1 till 12.
Roten ur 12 är c:a 3,5 Vi lindar därför ex vis 10 varav för 50 Ohm och 35 varv för 600 Ohm.
Det är tillrådligt att testa denna trafo först.
Eftersom det behövs ett motstånd på samma impedans har man därför en avslutning att testa balunen på.
Längd och bredd på T2FD brukar vara lätt att räkna ut.
Måtten än ganska okritiska och man kan ta till lite större så går den nog bra på 1810 eller 19950 kHz.
Visst är detta ett kul experiment.
En bredbandsantenn behöver nödvändigtvis inte vara perfekt, det gör ju inget om den har lite stående våg på vissa frekvenser, bara den inbyggda antennavstämmaren klarar biffen.
Bredbands antennens strålningsdiagram?
Hur strålar den?
Uppåt, neråt, framåt, bakåt, mot bredsidan, från bredsidan i längdriktningen ?
Svar JA!
Men vad skall vi jämföra med då?
Jämför bredbandsantennen med 5 st avstämda dipoler, för fem band. Jo så kan man väl göra.
Resultatet kommer med säkerhet att bli +-3 – 10 dB för antenntyperna. Jo ibland blir det bättre med bredbandingen och ibland bättre med den avstämda dipolen.
Komplicerat? Jo endera forskar man i ämnet med datorprogram och atennmätningsanläggningar, eller så kör man radio.
Kanske finns något mittemellan men då måste man ha plats för fem avstämda antenner och en bredbandare för att forska i skillnaden mellan.
Ang. strålningen då så kan man nog se att ju högra frekvens man kör på en bredbandsantenn ju mer komplicerat strålningdiagram, man får ett klöverblads diagram, där den går ut starkt åt vissa håll och har noll åt andra. Som en dubbelZepp....
Till alltihopa får vi lägga, eller dra ifrån dämpningen i bredbandarens motstånd.
Det här blev vi väl inte klockare av, eller, nog kan vi lära oss att livet inte är så enkelt i alla fall.
Försvaret och amatörradio med bredbandsantenner
FRO ex vis kör ibland med bredbandsantenner för HF, men man vill ju köra korta avstånd, dvs inom SM. Radioamatören vill komma ut i vida världen och köra ända upp på 29 MHz
Det gör saken ännu svårare, eller enklare.
FRO använder bredbandsantenn för att köra fjärrskrift med, då vill man inte stämma av när systemet byter frekvens. Då är en bredbandsantenn utmärkt.
Radioamatören däremot kan vara mer intresserad av att få ut max på ett band, eller kunna köra lägsta möjliga effekt, och vill därmed ha max effektivitet i antennen.
”Passa dig för antenner med kylfläns”
Som nämnts idag finns en passiv grej med motstånd i bredbandsantenner.
Denna ”grej”ser till att åstadkomma just det bekväma med bredbandigheten.
Sålunda kan man fatta slutsatsen att en antenn med kylfläns har så dålig verkningsgrad att den dyrbara HF effekten måste ledas bort som värme.
Jag har nämnt att motståndet i en T2FD skall tåla en tredjedel eller halva sändareffekten, det talas till och med om att den skall tåla två tredjedelar av tillförd effekt.
Bygger man en bredbandsantenn som skall tåla QRO, dvs slutsteg och 1000 Watt, så skulle det kunna hända att 600 Watt skall eldas upp, då behövs faktisk en kylfläns.
Trots allt så kan det vara realistiskt med kylfläns om antennen är för höga effekter.
Skall antennen används för kontinuerlig sändning kan en kylfläns behövas även om effekten är 100 Watt, på den frekvens där mest effekt hamnar i motståndet kommer det att bli varmt. Särskilt om solen ligger på.....
Man får ta påståendet med en nypa salt helt enkelt.
Ingen skulle kunna komma på tanken att använda en bredbandsantenn för 144 och 438 MHz
Som bränner av 3 dB av tillförd effekt.
Nej på VHF och UHF måste man göra allt för att minimera förlusterna och det är snarare så att man där försöker hitta antenner som har förstärkning i en riktning.
Antenner som samlar effekten i en rikting.
På HF har vi råd med lite dämpning, men på VHF och UHF är det helt tvärs emot där jagar vi absolut minsta möjliga dämpning i både kablar och antenner.
Skall vi ändå köra flera band så finns tvåbandsantenner, och logperiodiska antenner.
Men bredbandiga finnsa. Vi har testat gummipinnar för 137 – 174 MHz, c:a 15 cm långa. Dessa har nåt mystiskt i botten och går lite sämre än en smalbandig gummipinne, men är breda.
Finns det då skäl att bygga en enbands avstämd antenn för HF?
Dvs en helt klassisk 2 x 19,5 meter dipol för 3750 kHz.
Ja visst gör det.
Du kan bygga den själv, du vet att det inte föreligger några ställen i antennen där den dyrbara sändareffekten blir till värme.
Den har god balans om den är försedd med balun.
Den har minmalt med komponenter som kan åldras eller gå sönder.
Du blir accepterad i gänget.......
Koaxialkabeln kommer att fungera på dess resonans frekvens.
En avstämd dipol kan matas med låga kablar och sitta ute i skogen.
Den kan tvingas med avstämmare att gå på andra band, men se då är vi där igen, förluster som i värsta fall en bredbandsantenn, dock verkar det vara mer OK att köra så....
En avstämd halvvågsantenn är lätt att ha portabel, och lätt att sätta upp.
En 2 x 19,5 meter är lätt att trimma.
Det finns dock nackdelar med en avstämd dipol....
Att försöka vränga ut och in på argumenten
Gör att man blir alldels rådvill.
Men skall man komma någonstans med diskussionerna måste man se saken från många håll.
Dagens nyhetsbrev är ett exempel på hur man kan närma sig en komplicerad fråga.
Nu är det bara för den som skall ha sin kortvågsantenn på balkongen att läsa studera, fråga, bilda sig en egen uppfattning, och kanske snart köra radio.
Jag är säker på att ämnet kan bli hur stort som helst.
Detta är bara början.
Idag har vi Internet och där finns hur mycket som helst att läsa i ämnet.
En sådan här argumentation för och emot, är ett sätt att inse att man måste kunna mer, lära mer, för att veta exakt vad man gör. Dvs bli antennexpert, eller låt det funka som det gör och kör radio ändå.
Varför bygger man mikrofonförstärkare till SSB och inte FM?
Som ni vet brukar jag gnälla på låg, slarvig och klen modulering av FM stationer.
Många slöpratar och deviationen blir bara +-0,5 kHz och de som lyssnar i bilen får svårt att höra.
Jag hade den här rubriken för ett tag sedan:
Varför är 75% av alla SSB stationer övermodulerade och 75% av alla FM stationer undermodulerade?
Idag funderar jag på varför det byggs mikrofonförstärkare till SSB stationer, det provas mickar, det mixtras med moduleringen, man labbar med speechprocessing, bygger EQ och man försöker få ut 110 % av vad som är möjligt av SSB sändningarna.
När det gäller FM är det helt passivt, samma gamla mikrofon som för 22 år sedan, samma undermodulerade signal som när riggen var farsans.
Inga prov med headset, elektretmickar, förstärkarmikar.
Inga prov ens med noise gate, eller kompressor på FM.
Det är tydligen helt ointressant hur man går ut med en FM signal.
Varför är det på detta viset?
I bilen hör man FM stationer direkt eller via repeater som varierar minst 20 dB i nivå. Dvs en sänder med +-0,5 kHz deviation medan en annan kör fullt med +-5kHz deviation.
Den svage hörs som en andeviskning bland mobilflutter och störningar i bilen.
Prova en gång att lyssna på dig själv, då kan du ju få reda på hur du låter.
Många har en bärbar radio, sätt lurar på den och lyssna, jämför ljudstyrkan med andra.
Mobila HF antenner är inga bredbandsantenner
En mobil antenner för exvis 3,75 MHz är allt annat är en bredbandsantenn, den är tvärt emot mycket smal. Kanske bara +-10 kHz.
Skälet är att den är mycket kraftigt förkortad, då försöker man få upp verkningraden genom att göra den just smal, spolar med höga Q värden.
Det är ju tid för att börja få in 706an i bilen nu.
Kolla därför på våra mobila HF antenner.
I första hand brukar man välja 3750 kHz som mobil HF frekvens, men 7 MHz ger bättre signalstyrkor.
14 och 18 MHz brukar gå bra från en mobilstation, men nu har vi solfläckminima och då r det rätt dött där.
29 MHz FM kan vara kul att prova i bilen, inte minst som det finns flera repeatrar i SM.
Titta på MALDOL antennerna.
Vi har HFC-80 som är 154 cm lång och kostar Sek 700.
HFC-80L som i ”lång” är 211 cm och kostar Sek 775.
Sen finns likande spröt för alla HF band.
Fästet för dessa spröt är PL-259.
De spröt som används för de lägsta banden måste trimmas och är extremt smala.
Många blir förvånade och hittar inte resonansen. Man tror att antennen är sönder.
När man väl skaffat sig erfarenheten att trimma in en mobilantenn för de lägsta banden har man en ny kunskap.
Vilket ju är vad vi skall ha hobbyn till.
När mobilantenn väl är igång väntar nästa utmaning vilket är att köra QSO från bilen.
Förr fick man svar från sin mobila HF station på 3750 kHz
Idag är det ingen som hör något om det inte är S-9.
Störningar förstås. Återigen ett störningsproblem.
Det är synd då det kunde förekomma massor av trevliga QSO.
En mobil HF station är ju svagare, man kanske får ut 4 procent av effekten på 3750 kHz. Klart att man bara blir 59 då. Och inte 59+20dB.
De som har S9 störningar hör ju inget.
Vad gör vi åt detta då?
Lägger oss ner och dör som radioamatör?
Försöker bekämpa störningarna.
Prova med en antenn på längre avstånd från störningarna, se dagens rubrik ”en antenn ute i skogen”.
Bygge eller köp en störätare, en grej som man kan fasa ut störningarna med.
Svåra saker, en annan grej är att ge sig ut till ett fint ställe och köra portabelt.
Att köra portabelt är ju inte bara ryggsäck med batteri och QRP station.
Portabelt är det när du ställer bilen under ett träd, vid en fin sjö, och sätter upp en 2 x19,5 meters dipol eller för annat band och kör radio.
Varför inte låta antennen sitta kvar göm sladden och åk dit och jacka in när lusten kommer.
Så än finns chansen att uppleva en tyst kortvåg, och få fina kontakter även med svagare stationer.
Dipolfjädrar
Många spänner upp sin kortvågsdipol mellan träd, ett eller två träd och ev. en fast punkt.
Problemet är att när det blåser, då svajar träden.
Man brukar använda fjädrar för att tillåta en viss dragpåverkan från de svajande träden.
SRS säljer sådan fjädrar, art. 49200.
En till tre seriekopplad fjädrar i varje ända passar bra för en 2 x 19,5 meter dipol.
Man placerar fjädrarna så att de vid upphissad antenn hamnar så nära trädet som möjligt, man får då minsta möjliga tyngd ute på antenntråden, och därmed minsta nedhängning.
Man brukar använda kaus så att man får en mjukare koppling till snöret, eller flagglinan.
Praktiskt är att låta snöret, eller flagglinan hänga ner under fjädern någon meter så att antennen inte ramlar ner om fjädern skulle gå av eller hakas av.
Har du en längre antenn, exvis 2 x 40 meter, då kan tyngden bli sådan att man måste ha en kraftigare fjäder. Det går givetvis att parallellkoppla SRS fjädrarna. Exvis två parallella, och två i serie i varje ända av antennen.
Man kan hitta en bra fjädertyp på loppisar, (inte amatörloppisar) de som sitter i muskelstärkare, nån sort redskap som var populärt förr, flera långa kraftiga fjädrar med handtag. Man kan få dem för en tjuga. Mycket bra fjädrar för lite större dipoler.
Att avfjädra dipolen med hängvikter
Många använder en flagglina och ett block uppe i trädet. Samt hänger en tyngd nere vid stammen av trädet.
Träden kan svaja i vinden och tyngden håller antennen spänd och åker upp o ner.
Ett bra system som visserligen kan ha sina avigsidor ändå.
Efter några år kan linan som går ner utmed stammen bli utsliten. Den slits ut av nötning mot kvistar och av barken av stammen.
Så tänk även på den saken om ni gör så.
Är linan utmed stammen exvis en stållina så håller den ju.
De klassiska flerbandsantennerna används som bredbandsantenn ibland
Jag menar W3DZZ, FD4, Windom, G5RV och likande antenner, en gång uppfunna för att gå skapligt på några band.
Ex vis en W3DZZ, som är en spärrkretsantenn för två band, genom att trixa med avstämning kan man komma ut på fler band.
Antenn plus avstämmare blir då ett sorts bredbandsantennkoncept.
Bra eller dåligt?
Det går ju i alla fall och man kan få trevliga radiokontakter.
Förluster därför att med mycket hög missanpassning i koaxen och balunen så är vi där igen, förluster.
Allt det här gör det ju ännu svårare att välja antenn
Med mer kunskap blir det fler argument både för och emot.
Min förhoppning är att den som skaffar en bredbandsdipol ändå skall förstå vad det handlar om, han kommer kanske att bli hånad av sina amatörkompisar för att köra med något ”så dåligt” som en bredbandsantenn. Det gäller att ha bra motargument då.
Det är lika viktigt att de som inte har en bredbandsantenn, har kunskapen om dess för och nackdelar så att de inte mobbar den stackars nybörjaren som ändå har rätt kul med en bredbandsantenn.
Visst är det svårt att välja antenn, men hobbyn är ju till för att experimentera med radio, antenner och teknik.
Därför är ju den allra största tillfredsställelsen ändå resultaten av experimenten.
Visst är det svårt att vara människa, och ibland ännu svårare att vara radioamatör.
Köper man en dator är det ju bara att lyssna på försäljaren och plocka fram plånboken....Man byter ju den ändå efter 3 år.
Antennen skall man ju ha i 25 år....
Nu var jag kanske lite väl ironisk, men amatörradio slängs ju aldrig, men många har spenderat 100 tusen på datorer de senaste tio åren, som åkt i soptunnan.
Ett säkert kort är då Dubbel Zeppen
Jag har tidigare skrivit om antennen.
Man gör en tråd matad i mitten med stege. 300 till 600 Ohm är vanligt.
Man slipper balun, stegen har låga förluster även om man får mycket hög SWR.
En Zepp gör man själv.
Helt utan teorier gör man den så lång man får plats med mellan de träd som finns till buds.
Ex vis 30, 50 eller 80 meter. Klipper den på mitten och sätter en isolator där och ansluter stegen.
En stege som kallas bandkabel eller balanserad matarledning. Man kan göra den själv eller köpa SRS bandkabel som är på 470 Ohm och 30 mm bred. Har du gammal TV bandkabel kvar duger den.
Haken med en dubbel Zepp är att den måste stämmas av på varje frekvens, och att antennavstämmaren måste ha balanserad utgång.
Ett annat problem är att man inte kan gräva ner stegen till en plats långt ut i skogen.
Men man kan låta stegen hänga långa vägar i luften.
Det förekommer att man gör en skärmad stege av två koaxialkablar. Välj då 100 Ohms dator kablar.
Löd ihop skärmarna i båda ändar och gräv ner rubbet.
Dubbel Zeppen är ett utmärkt val för den som vill komma ut bra på låga frekvenser, och för den som vill ha låga förluster. Lite omständlig att stämma av, men enkel att göra själv billigt.
Andra alternativ som hamnar under den här rubriken är loopar, av olika storlekar och former.
Matade med stege.
Det här med balun eller inte balun
Man hör än idag radioamatörer som skryter om att de inte använder balun.
Det må finnas många argument för och kanske något emot användande av balun.
Men utan att gå på djupen idag så menar jag att balun gör att det finns en god chans att få mindre problem med störningar, i dagens störningssamhälle.
Bredbandsantenner har så gott som alltid balun, man kan sätta upp dem med lång kabel och därmed långt från störkällorna, liksom att bredbandsantenner har mycket låg mataledningsläckage, gör dem till bra alternativ när det gäller att slippa störningar.
Idag gäller att ha balun, är min korta rekommendation, åtminstone på dipoler.
Störningar, ”jag har en bärvåg på varje 25 kHz”
Förtvivlade nödanrop om sådana ”störningar” förekommer.
Jag brukar rekommendera att först ta ur antennen, finns störningarna kvar kommer de från transivern, försvinner de kommer de från en störande apparat och via antennen.
Det vanligaste är dock att sådana störningar försvinner när man tar bort antennen.
Nästa steg är att fråga kunden om han har slagit på kalibratorn och glömt den på.
Många vet inte att det finns en kalibrator som går att sätta på, det finns även i dagens nya radiostationer, ex vis i IC-7400.
Den har ingen egen knapp utan man måste gå in en meny.
Viss ”störningsbekämpning” är enklare än annan.
Man behöver bara kunna sina radiotermer och sin manual till nya fina radion.
Jag vill bara påminna om att det kan vara så här.
Jag är ganska säker på att det sitter många och plågas av denna typ av ”störningar”.
Vad har man kalibratorn till då?
Inte vet jag, hade vi frågat oss detta för 25 år sedan skulle vi haft ett svar.
Men kalibrator har ju alltid funnits och kommer tydligaren alltid att finnas.
Till och med i IC-735 finns en sådan.
Man måste av med kåpan för att sätta på den dock. I det fallet kan den vara en grej man kan använda för att testa igenom mottagaren och göra viss trimning med, en sorts signalgenerator faktiskt.
Vad är radio? Fråga experten och tänkaren
Vem då då? Albert Einstein förstås, vem annars kan veta något om radio.
Så här svarade han:
Vad är Radio?
Albert Einstein fick en gång frågan och beskrev radio så här (fritt översatt).
”Jag ser trådtelegrafen som en slags väldigt, väldigt lång katt.
Du drar i hans svans i New York och huvudet i Los Angeles jamar.
Förstår du detta?
Radio fungerar exakt likadant; du skickar signaler här, de tar emot dem där.
Enda skillnaden här är att det inte finns någon katt”.
Frågan är när denna fråga ställdes, och om det är sant.
Sant verkar det vara, då saken ju är helt realistisk. Det finns ju ingen katt när vi kör radio. Det vet ju alla.
Även om det kan förekomma en huskatt som går på tangentbordet i många hem.
Frågan är om det var i början av hans karriär då radio var på kommande, dvs i början av förra århundradet. Eller om han fick frågan under 50 talet, mot slutet av hans liv.
Kanske det finns någon som vet mer om det här???
Rättelser om SK4MPI
Jag hade några fel om den berömda SK4MPI.
Tur att ni som läser är på hugget så att jag kan göra rättelser.
Någon som vill se bilden på antennsystemet, eller strålningsdiagrammet, mejla mig eller Jan.
Så här skriver fyrvaktaren, SM4HFI:
Hej Roy!
MPI är inte och har aldrig varit rundstrålande. Före 1991 var det 4 stackade 6el yagi ovanför varandra riktade i samma riktning, norr +- lite olika beroende på försök som gjordes. Sedan september 91 pekar två av antennerna mot nordost, ca 50 grader, och två mot nordväst, se bifogade bild. Strålningsdiagrammet i en något distorderad (ihoptryckt) plot skickar jag också med.
Jag brukar höra den mobilt på betydligt större avstånd, 300 km är inget ovanligt. Kolla när du åker nästa gång får du se!
73!
Jan SM4HFI
Ännu mer fakta har jag fått in:
QTH dvs sändningsplatsen är Idkerberget närmare Borlänge än Ludvika.
JP70UN
Än en gång: Lyssna på fyren, skaffa en riktantenn, börja på låga delen av 144 MHz bandet, prova på Aurora.
Antennkanon
Här kan ni se en av de roligare saker som nu finns för att skjuta upp antenntrådar.
http://www.antennalaunchers.com/antlaunching.html
En tryckluftskanon med tennisboll och lina.
Pumpa upp trycket med cykelpump eller kompressor, skjut över de allra högsta tallar och granar. Du ser tydligt bollen när den kommer ner på baksidan och kan sen dra upp större lina.
Visst är det en kul grej.
Något att bygga, vem får till en byggbeskrivning för QTC?
Jag har hört att det är väldigt bra fjong på den här saken och 20 – 30 meter höga träd är enkelt att komma upp i.
På sajten mäter man med fot, 150 fot är närmare 50 meter.
Hur hårt slår en tennispelare? Skulle det vara möjligt att med en racket slå så långt och högt?
Att träffa en viss gren är nog inte möjligt med racket..
Bra frågor va?
Det talas om bränsledrivna bollkanoner oxo, man fyller med cigarettändargas, gasol etc, och har ett tändstift som drivs av ett batteri. Pang!!!!
Då kan det nog bli lite farliga experiment.
När behöver man en preselektor?
IC-7800 har ju en, andra fabrikat har motordrivna enheter som kallas ”RF- mikro Tune” eller andra fantasinamn, och köpes extra, och som sägs revolutionera mottagningen.
Först och främst skall vi veta att de bandpassfilter som finns i dagens apparater, Exvis, IC-706, 7400, 756PROall, 7800, IC-703 är en form av preselektor i sig. En förselektion.
Enklare och billigare riggar har enklare bandpassfilter, och därmed en lite mindre grad av förselektion.
Gör man dessa bandpassfilter mycket enkla, och kanske bara några få, kommer en extra preselektor att göra god verkan.
Vilken verkan är då frågan?
Jo förselektionen stoppar en massa starka stationer på andra band och frekvensen, än den vi lyssnar på, och som vill ”tränga” sig in i våran mottagare. Har vi en blandare i mottagaren som inte orkar med allt detta kommer det att bildas distorsion. Distorsion som upplevs som att det hörs radiostationer som inte skall finnas på den frekvens vi lyssnar på, eller att det upplevs som en brusmatta över hela de band vi lyssnar på.
Kommer ni ihåg hur jag ondgjorde mig över min första amatörradiostation, den där breda TRIO JR-599, där var det en enda tjock brusmatta från 10 – 30 MHz.
Med en enkel form av förselektion kan man få bort en del av denna distorsion.
En antennavstämmare kan ibland utgöra denna förselektion och minska oönskade stationer att höras.
Om vi nu tittar på IC-7800, som jag framöver kommer att skärskåda, finner vi väldigt många och branta bandpassfilter, vi finner en mottagaringång med extremt bra blandare och hög undertryckning av distorsion som skulle kunna bildas av att många starka stationer tvingar sig in i våran mottagare.
Dvs IC-7800, och dess mindre bröder, har både bra blandare och försteg, och många och bra bandpassfilter.
Någon extra preselektor behövs inte. Likafullt finns det en i IC-7800, den kallar ICOM för ”digiselekt”. Man visar dess frekvenskurva i broschyren och den visar att ett grannband kan dämpas med 20 – 40 dB.
Vi kan kalla den här preslektorn för ett fieldayfilter istället. Det gör att man kan köra med en annan station på ett annat band, och med antennerna bara 10 till 20 meter ifrån.
Dvs digiselekt kan användas vid ytterligt extrema förhållanden.
Under ett solfläcksmaximum kommer rundradiobanden att innehålla väldigt många och extremt starka stationer, och den där brusmattan på 10 – 30 MHz kan bli störande om man har en enklare mottagare. Vi får distorsion orsakat av BC banden från 7 till 21 MHz och den kan hamna inom de amatörband vi har på 10 – 30 MHz.
Jo det kan förekomma liknande fenomen även på och under 7 MHz, med det är ovanligare.
Man skall inte tro att en preselektor hur bra den än är kan hjälpa mottagaren att minska distorsion, och oönskade signaler inom ett amatörband. Så smala HF filter kan inte konstrueras.
Skulle det vara möjligt skulle vi ju slippa mellanfrekvens och kunde bygga raka mottagare.
Varför säljer vissa fabrikat då preselektorer för 1,8 till 14 MHz ? Och varför säger dom att den rensar banden, och revolutionerar lyssnandet så att man hör fjärran DX ?
Man kan misstänka det här med mellanvågsändare, i USA finns i många små byar och städer en lokal mellanvågsändare. Det är en gammal myt att den kan orsaka oönskade effekter när man lyssnar på 1,8 MHz.
Det var nog så förr, men med ett bandpassfilter 1,6 till 2 MHz är inte detta ett problem.
Om nu inte mottagaren i övrigt är väldigt dåligt byggd, eller saknar dessa bandpassfilter.
Om vi läser i äldre ARRL handböcker, finner vi byggbeskrivningar på HP filter för ändamålet.
HP är ett brant högpassfilter som skall släppa in allt över 1,6 MHz och således dämpa mellanvågs stationerna.
I SM och EU har vi inga problem med sådant här, trots att vi har en mängd mycket starka mellanvågstationer som vill in i våra mottagare med S9+60dB ibland.
Det finns radioamatörer som byggt de här HP filtren, inspirerade av annonseringen jag berättat om, och satt på sin apparat, men inte fått någon verkan. Anledningen är att problemet inte finns.
Även den allra sämsta apparat behöver preselektorn på frekvenser över 14 MHz istället för under 14 MHz.
Att man gör tvärs emot förvånar mig????
I ICOMs stationer är bandpassfiltren noga konstruerade och finns på alla band, även i flera steg över 10 MHz.
Att köpa de här ”RF mikro-Tune kit” grejerna för band under 14 MHz kommer inte att hjälpa när vi kommer upp i nästa solfläckscykel.
Då duger bara en bra mottagare.
Ett annat skäl till myten om att mellanvågen stör på 1,8 MHz
För länge sedan kunde man använda en bilradio som mellanfrekvens, (de hade ju bara mellanvåg och långvåg förr) man byggde konvertrar för olika amatörband, ex vis 1,8 och 3,7 MHz.
Med bilradion inställd på 1000 kHz (1 MHz) och en variabel osc i konvertern kunde man då höra ett amatörband. I vissa fall gjorde man en BFO med en 1 MHz osc, och kunde lyssna CW och SSB.
I andra fall använde man bilradion som variabel MF, man stämde av det amatörband man ville lyssna på via en kristallstyrd konverter. Då blev det bara AM
Det är klart att en sådan här konstruktion fick väldigt dålig MF undertryckning, och särskilt som då mellanfrekvensen var just en mellanvågsmottagare, och att det samtidigt fanns en stark lokal mellanvågsändare i byn. Problemet kunde då lösas med en smal preselektor på det amatörband man ville lyssna, ex vis 1,8 eller 3,7 MHz. Man kunde även göra ett HP filter som filtrerade bort det som finns under 1,8 MHz, dvs mellanvåg och långvåg.
Att den här myten kommer tillbaka idag efter 50 år är lite förvånande.
ICOM hänger med sin tid och gör inte reklam på det viset.
Jag kallar det en myt, som visserligen har en historik.
Fielddayfilter nämnde jag
Om man avser köra flera band med olika radiostationer inom en liten yta, då kommer antennerna att hamna nära varandra.
Problem blir då att man stör varandra trots att en kör 14 MHz och en annan 7 MHz.
I litteraturen förekommer ofta byggbeskrivningar av bandpassfilter för detta ända mål.
De består av bandpassfilter ex vis för 7,0 till 7,1 MHz, eller 14,0 – 14,35 MHz.
Genom att använda dessa kan man köra med antennerna mycket nära, kanske 10 till 20 meter isär.
Det viktigaste är dock att de här filtren är dimensionerade att kunna sända genom, vilket ger sändaren en extra selektion, de filtrerar bort bredbandigt brus från sändaren som annars kan störa grannbandets mottagare.
Ett batteri av sådana bandpassfilter kan vara guld värda den dag vi kommer in i nästa solfläcksmaximum, om vi har en lite enklare mottagare.
Ser vi igen på IC-7800 finner vi att digiselekt inte används av sändaren. Sändaren filtreras bredbandigt av bandpassfiltren. Men en IC-7800 är 10 – 30 dB renare på grannbandet än vanliga riggar, vilket gör att den stör mindre på ett annan band.
En fieldday med flera IC-7800 blir därmed möjlig utan extra bandpassfilter, givet vis beroende på hur nära de sitter från varandra.
Att bygga en låda med ett batteri av bandpassfilter är ett trevligt bygge som kan betala sig när vi kommer in i nästa cykel.
En Yagi, eller Quad är en selektiv antenn som ger oss del av den verkan vi talat om.
Pirattillbehör
Finns, och har alltid funnits, vi talar om tillbehör gjorda av annan tillverkare än den transivern är gjord av.
En MFJ antennavstämmare är ett sådant liksom en hembyggd antennomkopplare.
Inga problem med det.
Men när det gäller automatiska antennavstämmare som skall kopplas in till ex vis en ICOM station kan det börja bli ett problem.
Amerikanska LDG gör en sådan. Som kan nyttjas med IC-706all eller IC-7000.
Kanske har de gjort ett interface som funkar. Kanske?
Problemet är när någon har köpt en ICOM station av oss och vill att vi skall garantera att piratprylen skal funka på ICOM radion.
Givetvis kan vi på SRS inte lova detta, vi kan heller inte tillverka sladdar som gör att det garanterat funkar.
Givetvis måste den som tillverkar eller säljer sådana apparater stå för den garantin, dvs att ICOM stationen funkar med piratavstämmaren, eller piratprylen funkar till en ICOM utan att den går sönder, liksom han måste tala om hur sladdar skall göras, göra dessa eller sälja färdiga.
Det hela verkar inte vara ett stort problem, förrän agaren av en ICOM station gör anspråk på en garantireparation. Ett fel har hänt, något har gått sönder i IC-706an.
Skall då SRS laga den gratis när den varit kopplad till ett pirattillbehör?
Bra fråga va?
Givetvis talar inte kunden om vad han haft tillkopplat när skadan sker, utan försker lura oss med att IC-706an gick sönder av sig själv.
När samma fel händer igen, börjar man givetvis vilja veta vad kunden gör, en diskussion uppträder.
Som ni förstår blir det ett komplicerat läge där vi tvingas acceptera att ett pirattillbehör som kanske, förstör en ICOM radio skall lagas och modifieras för att passa pirat tillbehöret.
Ofta funkar det givetvis alldeles utmärkt, jag vill bara uppmärksamma hur det kan bli.
Den som frågar om det är tillrådligt att koppla in ett visst sådant tillbehör till ICOM station får svaret att det kan inte vi på SRS garantera, såvida det inte handlar om ett tillbehör som vi själva säljer och har testat.
SK0TM radiostationen på tekniska museet nu med PROIII
Har nu fått sin IC-756PROIII.
Jag var där under onsdagen (2007 03 28) och installerade den och gjorde handhavande kurser med operatörerna.
Vi får nu hoppas att SK0TM kommer att höras vida omkring med god signal.
Så ni som vill se och fingra på en IC-756PROIII med goda antenner, besök Museet och klättra upp till översta våningen, där finns amatörstationen med IC-756PROIII.
Alla helger är den bemannad av en radioamatör.
Under handhavande kurserna var intresset för den ny 756PROIII mycket stort, och en hög grad av entusiasm och spänning inför att få köra radio från SK0TM med nya PROIIIan.
Runt 50 st operatörer är aktiva och delar på tiden vid SK0TM.
Ett härligt gäng med entusiastiska radioamatörer i alla åldrar som fungerar som förevisare av våran hobby.
Lite lustiga ord eller uttryck att reta sig på
Jag satt vid min HF station och njöt av bruset, läste en bra radiobok och läskade mig med en kavitet från en Dansk tillverkare.
På burken kan man läsa: ” PURE INDULGENCE ”.
Jag har ibland ondgjort mig hur man kan nyttja nya ord, fantasibeteckningar, och felaktiga benämningar som vi även finner i radioannonser.
Något som vissa fabrikat använder sig av förmodligen för att imponera på kunder som inte förstår vad det handlar om.
Men var i helvete betyder ”PURE INDULGENCE” ?
Kanske vi skall skriva det i annonserna för ICOM stationerna?
”IC-756 PROIII nu med PURE INDULGENCE”.
Jag försökte med Wordfinder att översätta, det närmaste man kunde komma är ”ren eftergivenhet”...
Försök att koppla smaken på drickat med detta har inte lyckats.
Nån som är bra på Engelska?
Selektera lastenheter
Jag hörde på radion en intervju med en tulltjänsteman, han var nog chef.
Han talade om att ”selektera lastenheter”.
Vad kan det betyda då?
Jo efter att ha lyssnat en stund förstod jag att det betyder: låta narkotikahundar sniffa på lastbilar i en bilfärjas lastrum.
Ja det gäller ju att föra sig med fina ord och på så vis hålla prestigen uppe, han är ju ändå chef.
Vad kan DSP göra i en transiver ?
Man kan läsa i annonser på vissa fabrikat att DSP kan göra underverk.
Man visar en bild som föreställer en sinuskurva tagen från ett oscilloskop.
Den visar en taggig brusig ful sinuskurva, med god vilja ser man en sådan, nästa bild visar en ren fin sinuskurva, och den sägs vara tagen med DSP påslagen.
Fantastiskt vad DSP kan göra va! Allt brus försvann ju, tycker man att kunden skall tro.
Faktum är att man kan rensa en brusig sinuskurva, en ton, med vilket smalt filter som helst.
Jag kommer ihåg när det var populärt att göra CW filter med 88 mH spolar som fanns att köpa.
Detta var 1970 och jag fick precis den här effekten.
De flesta vet att ett vanligt kristallfilter på 250 eller 500 Hz oxo gör så här, vidare har det genom tiderna, 1940 till idag, funnits alla tänkbara filter, både i MF och LF, som gör detta.
En dålig annons.
Många tror att det blir så här effektiv även vid mottagning av en SSB station, men så är det ju inte, tyvärr....
Hur skulle då oscilloskopbilden ha sett ut? Nästan omöjligt att visa en sådan där man ser tal före och efter DSP behandling.
Visst rensar DSP systemets dynamiska brusreducering en SSB signal från brus, men det ser inte ut som i annonsen.
Jag är rädd att det finns de som tar en sådan annons som bevis på vad en DSP gör med en talsignal.
Då har man lurat dig.....
Serienumret på din radio
Det kan hända att vi frågar om serienumret på din radio när du vill ha hjälp med den.
Vi vill ju veta om den är såld av SRS.
Det händer ju att man köpt sin radio utomlands.
Den kan då ha fel typgodkännande, fel version för landet eller regionen.
Men framförallt bör man då söka sin hjälp där man köpt den.
I dagens globaliserade värld, och med goda språkkunskaper som de flesta har, är det inga problem att kommunicera med säljaren, även om det är i USA eller Kina, det är lätt att skicka den dit för service. Viktig är ju att behålla kvittot om du handlar i andra länder så du får tag i säljaren.
Givetvis är det viktigt att du får med kvittot om du köper en begagnad radio inom landet.
Liksom att du spar kvittot även om den köps av SRS.
Det finns inte världsgaranti på amatörradio.
Även om säljaren i USA eller Kina försöker få dig att tro detta, han ser dig ju aldrig mera.
Räknar han helt kallt med.
Det finns skäl till detta, dvs att det inte finns världsgaranti.
Ett är att vi har olika versioner och krav i olika regioner, vilket gör att apparaterna är olika. Ett annat skäl är att marknaden för amatörradio är mikroskopisk jämfört med ex vis kameror. Man skulle kunna uppskatta markanden för amatörradiogrejer till en miljondel av den för ex vis digitalkameror.
SM5KI har bra synpunkter om mycket
SM5KI är han som är 59 trots att S-metern inte rör sig, varför förklarar han nedan, så här skriver Hans med anledning av förra nyhetsbrevet:
Hej Roy och Ni andra:
Återigen ett mycket intressant nyhetsbrev. Mycket matnyttigt om 745:an och många praktiska tips om renovering och vad som kan gå sönder. Tips som jag, i år 60 år, som radioamatör, inte hört förut.
Jag kör med föregångaren till 745:an, en 740:a och tycker den är en alldeles fantastisk DX-radio p.g.a. dess fantastiskt effektiva hf-klipper. Det är märkbart hur ofta svaga stationer svarar på mina CQ:n eller svaga stationer svarar på mina anrop. Stationer som ofta kör med samma effekt som jag - alltså 100 watt nominellt ut i antennen.
Man måste veta vad man gör när man använder en HF-klipper. Alla bakgrundsljud förstärks tex. fläktljudet från Ditt PA. Varför då inte försöka använda en mikrofon med riktningsverkan och var finns dom? Clas Ohlsson? Tänk på att rumsakustiken inverkar också. Textilier och reflekterade väggar. Glöm inte att läppljud och Din andning förstärks också. Håll micken på rätt avstånd och i rätt position.
Ta på Dig hörlurarna och lyssna på Din egen signal i monitorn - om Du har en sådan i Din rigg. Annars en närbelägen mottagare. Använd alltid konstlast vid provet och se till att monitormottagaren inte blir överstyrd. Om Du absolut måste använda dom här moderna finesserna, banda gärna hela provet så kan Du själv och någon annan avgöra vad som är bäst Gör inte provet på bandet. Du får lika många svar som lyssnare och deras svar påverkar också varandra sinsemellan.
Enligt min personliga mening är avsikten med det här att förbättra Dina QSO:n - inte i första hand stora utslag på Din uteffektmeter. Märker Du att Du har svårt att komma fram , har Du kanske fel operatörsteknik? Går det lättare att komma fram med annan teknik, har Du gjort rätt.
Tänk på din talteknik också. Du vinner ofta flera decibel om Du talar tydligt. Väl uttalade konsonanter som kanske många yngre svenskar kanske inte lärt sig. Av TV:s morgonprogram att döma. ( Finns det inga elektroniska MMMMMM -TV filter?) I mina yngre dagar talade jag själv väldigt svagt och sluddrande och hade inget vidare självförtroende, Vilket naturligtvis återspeglade sig i talet.
Gick en kvällskurs i talteknik som jag haft enormt nytta av. Både som DX-are och i det dagliga livet.
Herregud. Det slår mig nu att nu har jag snackat skit på banden i 60 år nu. Välkommen på c:a 3750 några dagar efter midsommar när jag, kring min 80-åriga födelsedag , planerar att köra radio från en ballongfärd över Stockholm. Kanske använder jag av en Zepp (Zeppelinare) antenn.
Att tala tydligt är betydligt effektivare än alla dom moderna finesser man har i dom senaste riggarna med alla equalizer och möjlighet att flytta bärvågsoscillatorer. Man hör ofta på banden signaler som låter "pyton" när vederbörande löpt amok i menyerna. Det här skall användas med försiktighet och alls inte i onödan. Dom där finesserna är till för att höja läsbarheten - inte tvärtom. Det skall var ett nöje att läsa Din signal och Du behöver i normalfallet varken slutsteg och alla dom här finesserna när Du kör 80 meter t.ex. Ofta märker inte ens grabbarna på 80 att Du kör med 5 -10 watt heller. Enda tillfället Du behöver ett slutsteg på 80 för övrigt är, när någon med hög lokal störningsnivå från ett land neråt Europa försöker ta över Din frekvens eller när Du skall köra DX på 80.
Minns speciellt ett tillfälle när en kille lät väldigt illa med en PRO III. Det framgick att han inte kanske förstått handboken och hade vridit på alla möjliga kranar. Efter lite tips från mig lät han så fint som en PRO3:a skall låta.
Varför är då en HF-klipper så bra och varför är den bättre än en lågfrekvensprocessor? Jo, kort uttryckt, distorsionen med HF-klipper hamnar utanför sändarens passband och hörs ej - LF-processorns distorsion inom passbandet och hörs.
73s de Hans SM5KI , OH0KI
Roys kommentarer:
Det finns skäl att framöver skriva en del om HF klipper, tryckskillnadsmikrofoner, tryckgradientsmikar, LF processorer.
Någon kurs i talpedagogik blir det dock inte, men jag håller med Hans om vad han skriver om tydligt tal och röst på radio..
Det där med MMMM filter, vad menar han med det????
Jag tror jag vet, med åldern får vi lite försämrad hörsel, diskanten försvinner och vi hör en större del av mellanregistret i talet, det mumlar, eller låter MMMMMHHH.
Tänk på det en dag du är lite tät i öronen. Vid förkylning etc. Och inse hur det kommer att låta när åldern sätter in eller om du inte är rädd om hörseln.
Tänk vad mycket kunskap det finns hos en gammal erfaren radioamatör.
Hur skall vi kunna lyssna på allt som man vill säga.
Ett sätt är att köra QSO med varandra, och mellan nybörjare, unga, gamla och erfarna.
En grej till om klassikern IC-745
Som jag beskrev förra gången.
Kommer ni ihåg hur jag berättade om andra oscillatorn som var en egen kristallosc. som satt på ett eget litet kort undertill på höger sida.
Den som var en VXO som kunde flyttas när man vrider på RIT och XIT.
Jag nämnde att den kunde orsaka en viss frekvensdrift.
En modifiering är att isolera denna.
När sändaren startar går fläkten igång och det blir ett luftdrag omkring denna kristall.
Det gör att riggen driver lite.
Vid RX stannar fläkten och den driver tillbaka.
Genom att tälja till en liten frigolitbit kan man reducera den här effekten.
Man kan göra en bit som en sockerbit och trä över kristallen, eller en större som även isolerar komponenterna kring oscillatorn. Limma dit eller fäst med en snodd, buntband eller gummiband.
Många märket inte denna drift utan kan köra vidare som det är.
Den som försöker sig på RTTY, ex vis Pactor, AMTOR eller PSK-31 som jag ju menade att riggen är lite för ostabil för, kan kanske göra det möjligt den här vägen.
Det förekommer att man använder lite fogskum, en spray som jäser och bildar en formgjuten klump som liknar frigolit. Men det kommer mycket och det kan bli kladdigt. Framför allt svårt att få upp om man vill serva kortet.
Experimentera mera !
Äggen till påsk som bra livsmedel.
Vi äter massor av ägg i påsk.
Gött är det oxo.
Läs mer om ägg, dess näring, kolesterol, och historia, det är inte så farligt att äta ägg, man får även en lektion i hönan och ägget, vem som var först.
Läs:
http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?tem=3&und=9&art=338
Här finns massor av andra nyttiga råd om hälsa.
De tar även kål på myten om att fruktsocker är nyttigare än vanligt socker. Dvs det är lika farligt att bälga i sig massor av juice som ersättning för Colan. Socker som socker är en av källan till Hjärt Kärlsjuka.
Man kan läsa att dagsbehovet för män av energi är 10400 – 12500 kJoule (2500 – 3000 kCal) och för kvinnor 8300 – 10400 kJoule (2000 – 2500 kCal). Inte mer än 10 % av denna energi bör komma från socker.
För riktigheten av fakta från den sajten tar inte jag något ansvar.
Utan här gäller läs själv och jämför.
När vi blir äldre radioamatörer
Så här skriver Kjell om ålderns höst som radioamatör, det gäller att ha gnistan kvar och vara optimistisk:
På ålderns höst.
Jag har verkligen blivit gammal, jag har haft två bypass operationer, en
utbytt höft, nya knän, prostata canser och diabetes. Jag är halvblind och
hör knappt något på ena örat. Tar 40 olika tabletter per dag och det gör
mig slö och snurrig. Ibland får jag en blackout och då tilltar mina
dementa besvär. Jag har dålig blodcirkulation och tappat känseln i min ena
hand och bägge fötterna. Jag har svårt att komma ihåg om jag är 75 eller
85 år. Jag har tappat alla mina tänder och mina vänner lever inte längre.
Enda glädjen här i livet är att jag har min amatörlicens kvar.
Vi hörs på 80m och berättar om hur vi mår och har bytt ut loggboken mot
sjukjournalen.
Kjell SM0OGX
Men du grabbar, hur är det att vara ung nybörjare på banden?
Varför hör vi inget från er?
Det vore kul med en kommentar från en nybörjare om hur de första stapplande QSOna är.
Hur blir man bemött som nybakad radioamatör?
Var det spännande, var dom snälla dom gamla erfarna radioamatörerna. Hjälper de en stackars nybörjare?
Nån som är i skrivartagen? Vi måste ju ha en balanserad åldersnivå här.
Roligheter
Fick några saker att fundera på av Kjell SM0OGX
Jo, de är på gränsen att vara lite väl kraftiga fräckisar. Den som inte tål dem får väl klaga så skall jag städa nästa gång. De går oxo att radera själv.
Man kan undra....
En impotent fikus, kallas han krokus?
Musmatta? Heter det inte trosskydd?
Om man gör illa snoppen på jobbet, får man skade-stånd då?
Ett annat ord för gladporr, blir det ler-gök?
När Nalle Puh är på sjukhuset, letar han då efter bi-trädet?
Motsatsen till stridspitt - är det civilstånd?
Om man frågar efter ett drev till cykeln, är det då en kuggfråga?
Förr i tiden, när telefoner byggdes av keramik, ägnade sig då
telefonfabrikerna åt luren-drejeri?
Om en bonde kunde så Viagra på åkern, skulle det då växa
jordfräsar?
Om man ger Viagra till en krukväxt, blir det en Jucka-palm då?
De
SM4FPD Roy
ÄssÄmFyraFotPeDahl