Swedish Radio Supply AB
SRS NEWS Letter
06 04 11
Hej ! Mejlings listan
Temat antenner etc i Påskveckan
Antenner och antenntillbehör hos SRS
Rapport från SM4-Mötet på SRS
1 dB moms
Zepp antennen
Mobilantenner för HF
Digitala mickar och mickar överhuvudtaget
Mer om signalgeneratorn från SM0AOM
Att svepa med signalgeneratorn
Dumma frågor
Örebro stänger TV sändaren och 50 MHz
Mikrofonskräck
Meter????
Solförmörkelsen
Optik
Störningar och bilar
Dagens tema antenner och tillbehör hos SRS.
Vad är ett bättre sätt att använda de lediga dagar under påsk än att göra lite åt antennparken.
Man får vara ute och få frisk luft, man kan göra underhåll innan de ramlar ner.
Vi tittar lite på vad som finns hos SRS, vad vi kan hitta i SRS katalogen och på hemsidan.
Vi får många frågor om sådant, idag är det inte så självklart att alla vet vad den 12AVQ, eller en W3DZZ är för något.
Vi skall se på en Zepp antenn, inte dubbelzeppen utan en riktig Zepp.
Årstiden nu i början på April är lämpad för att börja fundera på mobilt HF. Även där behövs antenner. Lite mer om förra veckans ämne, signalgeneratorn, visar att det finns intresse, kunskap och fantasi ute bland radioamatörerna. Vi kan till och med se att både oscilloskopet och generatorn kan kombineras för enkla svep mätningar.
Det blir långa nyhetsbrev det här. Men så försöker jag vänta lite mer än en vecka numera.
Kanske är det bättre med kortare nyhetsbrev och varje vecka??? Kanske det får bli lite fler QSO än skirverier på kvällar o nätter....
SRS nyhetsbrev kommersiell radio, nr 1, 2006
Är nu ute, det går att ladda hem från hemsidan, eller sänd ett mejl så bifogar jag det.
Ett tiosidigt PDF dokument. I första hand avsett för våra återförsäljare för komradio. Men även av intresse för de som vill veta mer om SRS, Tetra och komradio.
Vad är det för skillnad på IC-7000 ?
Jämfört med IC-706MKIIG.
Jag har fått frågan flera gånger och tiden är nu mogen för en text om saken.
Det är mycket stor skillnad mellan IC-706all och IC-7000.
Vi staplar några skillnader och likheter:
1. En stor skillnad är det vi ser, en ny design. Storleken är samma frontyta, men IC-7000 är några cm kortare bakåt. Ny bildskärm med färg, lite annat utseende vilket gör att den ser lite smäckrare ut. En ny typ av DC kontakt med fyra stift. Men samma tillbehörskontakter både till diverse och antenntunern. Båda riggar har en stor och lätt rattad VFO kran. Något som verkligen uppskattas då man bekvämt rattar den likt en ”stor” rigg.
2. Bildskärmen är en stor skillnad, på IC-7000 är den en Videoskärm, med TFT som ger färgbilder. På IC-706all är det en LCD med förtryckta symboler, och en liten yta med 7 segment siffror. Detta betyder att man kan visa mycket mer information på IC-7000 skärmen. Jag skall citera från ARRL testen där man sade sig vara livrädd för att inte kunna se allt på den lilla skärmen, med åldern så kan vi ju bli lite kräsna på ögonen. All dessa farhågor var överdrivna skriver test redaktören, han kunde trots sin ålder läsa allt mycket väl och få en bra överblick. Räcker inte den inbyggda bildskärmen kan man koppla till en Video skärm, en TV eller vad man har för att få en bils av önskad storlek.
3. Den allra största skillnaden är emellertid apparatens uppbyggnad. IC-706all är konventionellt uppbyggd med mellanfrekvenser filter och blandare detektorer etc. IC-7000 har en DSP som utgör huvuddelen av mottagare och sändare. Detta ger helt oanade möjligheter att skapa funktioner. Filter, notchar, detektorerna, passbandstuning, AGC, ALC, NB, brusreducering. Det första man inser är att man aldrig mer behöver köpa filter. Det andra är att DSP filtren är mycket bättre än kristallfilter. Vidare kan man göra sina egna tidskonstanter i AGC systemet. Man gör tre snabbval på filterbandbredder per trafiksätt. AutoNotch, två manuella notchar med vardera tre bandbredder och graf som visar hur de ligger i mellanfrekvensen.
4. Sändaren använder inget filter för att generar SSB, utan micken kopplas till DSP och ut kommer valt trafiksätt perfekt modulerad. DSP kan generera olika bandbredder vid TX. Sändaren har som de stora dyra riggarna HF klipper, även den alstrad av DSP.
5. En likhet är att menysystemen liknar varandra ganska mycket. Det är lätt att lära sig IC-7000 om man är bekant med IC-706. Dock finns fler menyer och fler nivåer i IC-7000. Dvs avsevärt fler inställningsmöjligheter.
6. IC-7000 har liksom IC-706 en VFO broms, men på IC-7000 kan man även få en klick VFO. Bra vid mobilt etc. Stor och lättarbetad VFO ratt gör att man får riktig känsla vid ”rattning.”
7. Apparatens prestanda är i och med IC-7000 förbättrad. Vi talar om storsignalegenskaper, selektivitet etc. Filtren ger ju mycket bra kurvformer och därför låter en IC-7000 mer distorsionsfritt. Även dess ”digitala” detektorer ger lägre distorsion. Både smalare och bredare filter finns att skapa, jämfört med tillbehörsfiltren till IC-706.
8. IC-7000 har mer utbyggda inspelningsbara meddelanden, både för Morse och tal. IC-7000 kan avkoda Baudot koden i displayen. IC-7000 har dubbelpeak RTTY filter för i första hand Baudot koden.
9. IC-7000 kan köras med alla filterbandbredder i SSB, således kan du köra AFKS och PSK-31 med 100Hz SSB bandbredd.
10. IC-7000 kan hantera en digital mikrofon. Men även köras med de vanliga mickarna. Digital mikrofon innebär att den har ett seriellt data snöre till radion och det ger möjlighet till att styra en mängd funktioner från micken. Exvis fri frekvensinslagning, tangentbord med tredubbelt bandstackningsregister, funktionsknappar, modeknapp, och en väldig massa mer. Det viktiga är att man måste inte ha just denna mick utan kan köra alla andra mickar, även hembyggda dynamiska och eller elektreter etc.
11. IC-706 och IC-7000 har den förnämliga likheten att kunna köras delade. Med ett delningskablage får manuella funktioner med i fronten. Dvs både mic och högtalare kan kopplas till endera fronten eller radiolådan. Man behöver inte dra några extra sladdar om man monterar delat i båt eller bil.
12. IC-706all och IC-7000 har likheten att ha två antennjackar vilka delar vid 59,99 resp 60 MHz. Ena jacken går från 0,03 till 59,999MHz och det andra från 60 till 500MHz.
13. IC-7000 har likheten med IC-706all att kunna lyssna på WFM, dvs rundradio och TV ljud.
Visst finns det både skillnader och likheter. Man kan nog säga att man kan inte direkt jämföra IC-706all med IC-7000, det är helt olika radioapparater, men på något vis ändå släkt med varandra.
IC-7000 och IC-706all har släktskap med IC-7400, 756PROall, IC-7800 när det gäller display, handhavande och möjligheter.
Båda är mycket väl genomtänkta små och behändiga, de ger radioamatören tillgång till alla band under 500MHz.
Rapport från 4:e distriktets vårmöte på SRS
Detta avhölls lördagen den 1 April i SRS lokaler.
Vi på SRS passade på att ha ”öppet hus”.
Redan kl 0730 var grindarna öppna, kaffe och mackor började beredas.
Detta till och med innan de som övernattat i husbil började vakna till liv.
Gullbritt (SM4UWD) och Inga Britt (XYL SM4HBG) stog för ett suveränt arbete, som verkligen uppskattades av våra besökande.
SM4 mötet representerades av 15 klubbar inom distriktet, vi var över 60 personer.
SM5 och SM6 var även representerade.
SM4 mötet informerade om SSA nya organisation bl.a.
Efter mötet bjöds på varm korv med bröd.
En timme som gick väldigt fort var när jag visade IC-7000 med projektor. Hur kan en timme gå så fort? Jag såg ingen som somnade….
Vi hade några arbetsstationer där man kunde lära sig mer om APRS och prova på lödning av ytmonterat i mikroskop.
Wolfgang hade full fart i utställningen.
Ute på gården var det bagageluckeloppis, några hade öppnat luckan och det uppstod en stunds kommers. Framåt EM längtade man hem, men dagen blev ändå ganska lång för att vara ett distriktsmöte.
Bagageluckeloppisen var närmast ett experiment för att se om det finns intresse och möjligheter att arrangera ett större Loppis i Karlstad framöver.
Det kräver att vädret är med oss, och 1 April är nog lite tidigt på året. Skulle kunna tänka mig i början av maj. Men inte gör det något om man måste ha vinterjackan på.
Låt oss utvärdera och se om det kan bli ett sådant arrangemang till hösten eller nästa vår.
Läs även på SSA hemsida http://www.ssa.se/ där man har en rapport från SM4 mötet.
Någon hade varit i farten och ändrat agendan
På tavlan med agendan under SM4 mötet hade det tillkommit texten: ”kl 14 45 visar Roy hur man med ett diodklipp ökar IC-706 från 100 till 200 Watt.”
Trots att jag hade noga sagt till att det inte skulle offentliggöras, men tydligen går inget att hålla hemligt nuförtiden, många trodde att det var ett aprilskämt dock.
Så där satt alla i föreläsningssalen och väntade på mig kl 1445…..Så det kan bli.
Loppis i Ölmbrotorp?
Jag har fått frågan om det blir något där snart.
Dvs utanför Örebro, jag har frågat Charlie och han menade att det kan bli i höst.
Momsen är 1dB
Ja faktiskt, om vi avrundar lite på andra decimalen.
Lägger vi moms på 100 kronor blir det som bekant 125 kronor.
Lägger vi momsen 1 dB på 100 watt blir det 125 Watt.
Skall vi dra av momsen blir det lite mer komplicerat.
Att lägga på 25 % kan man göra med faktorn 1,25.
Men att dra av momsen blir inte faktorn 0,75 utan vi måste räkna lite.
Förenklat blir det inverterade värdet av faktorn 1,25, dvs 1/1,25 = 0,8. (bråkstrecket betyder division)
Genom att använda faktorn 0,8 drar vi av 25 % moms.
Genom att dra av 1dB kan vi nyttja faktorn 0,8 och vi får 80 Watt kvar efter att ha dragit av 1 dB moms.
Lite kul att momsen är en dB. Men den har ju inte så stor betydelse för signalstyrkan, hela 6 dB behövs ju för att få en S-enhet. 6dB = 4 gånger effekten.
Jag nämnde att jag avrundade lite, 1 dB är noga räknat faktorn 1,26 vid effekt. Bakåt blir det 0,7936507. Dvs 100 Watt med 1 dB moms blir 126 Watt och 100 Watt med momsen 1dB avdragen blir det 79,365079 Watt kvar. Ja nog duger det med det avrundade värdet.
Den som vill räkna mer med dB bör ladda hem ett litet program som heter mini dB calculator.
Så kör man 10 Watt med moms på 1960 kHz (bandet 1930 – 2000 kHz) blir det bara 12.5 Watt.
Men kanske vi har andra momsregler när det gäller sändareffekt???
Lite ironisk kanske, men jag brukar försöka införa en tolerans nivå vid effekt angivelser, +-1dB.
Lyser power knappen röd på IC-756PROIII ?
Dvs strömbrytaren.
I så fall har du timerfunktionen på.
Strömbrytaren på en IC-756PROIII har flera funktioner, ett kort tryck på den kan sätta på resp. stänga av timern. Den skall således INTE lysa rött om man kör apparaten som vanligt.
Annars kan timern beroende på inställda tider börja slå av och på radion.
Att i det läget ringa och beklaga sig över att den slår på sig själv mitt i natten, eller stänger av sig mitt i QSO är att erkänna dåligt manualläsande……
Kan man sin radio är det inte radion som bestämmer hemma i radiorummet.
Det är väl du själv som skall bestämma över din radio även om den har en del funktioner.
Les manualen…..
Zepp antennen
Den riktiga Zeppen.
Många har inte möjligheter att sätta upp en dipol, eller mittmatad antenn.
Man kan ju inte bo mellan två resliga antennträd alltid.
Grannens skorsten kanske inte är det lämpligaste, och det kan vara problem med ointresse för radio hos grannen.
Jag får ofta frågan om vad man skall göra i en sådan situation.
Jag brukar tala om vikten att i dagens läge försöka sätta upp en balanserad antenn, med tanke på störningar och risken att störa.
GP i alla ära, men det blir mycket jordplanstrådar på taket. GP om man vill köra 1,8 3,7 och 7 MHz blir ganska lång, eller så blir en liten sådan för klen.
Vi har mer störningar än någonsin idag, hela huset fullt av störande plastelektronik, samma sak i grannstugan.
Visst vore det bäst med något högt fritt symmetriskt för att slippa undan detta.
Men går det inte så går det inte.
Långvajer, eller en ändmatad Zepp är då ett alternativ.
Zeppen är idag mycket ovanlig, jag vet inte någon som kör med den.
Så det är dags att ta fram den igen och prova.
Varför hör Zeppen till historien ?
Är det sant att man körde Zepp antennen i Zeppelinarna med gnistsändare???
En Zepp är en tråd som man matar i änden med stege.
Den skall vara en halvvåg lång och ha högOhmig stege vars ena sida bara slutar.
Dvs Till enda trädet drar man en halvvåg, exvis 41 meter till det enda trädet.
Vid kåken kan det vara skorstenen som funkar som fäste.
Stegen skall vara en kvarting lång och matas med balanserad avstämningsenhet.
En sidan av stegen bara slutar vid den punkt stegen matar tråden.
Vet i katten hur den funkar, jag har inte provat, men Zeppen är en klassisk antenn och kan vara ett bra tips till den som vill prova.
Några tips på band och längder finns om man läser lite i böcker om Zepp antennen.
För 7, 14, 28 MHz skall den vara 20,5 meter.
Skall du köra 3,5, 7, 14, 28 MHz kan den vara 41 meter.
Stegen skall var en kvarts våglängd på det band man kör, men man får givetvis välja en längd som passar utrymmet. Avstämmaren får göra jobbet med anpassningen.
Givetvis kommer man att få vissa problem med HF i chassiet så var lite försiktig med effekt i början och prova olika steglängder för att få så kallt chassi som möjligt.
Som stege använder du lämpligen SRS 470 Ohm bandkabel eller hembygge.
En kvartsvåg är elektrisks lika om den görs 3 kvartsvågor lång, eller udda antal kvartsvågor.
Dvs står det en kvartsvåg kan man ofta göra den 3 eller 5 kvartsvågor lång om det behövs av praktiska skäl.
Kanske det finns någon som kör med Zepp? Kanske någon vet mer om Zeppen?
Kanske någon har provat Zeppen en gång i sin amatörradiohistoria?
Frågetecknen betyder fråga och förväntade svar, vilka jag givetvis skall redovisa framöver här.
Faktum är att jag själv kört Zepp ibland utan att veta om det
Det har hänt att jag fått avbrott i ena delen av min dubbelZepp. Så då blir det ju en riktig Zepp.
Men inte märktes det så stor skillnad, kanske vissa värden på avstämningen blev lite annorlunda. Radio gick det att köra ändå.
Numera har jag ett 100 kOhm motstånd vid matningspunkten, dvs där stegen övergår i antenn.
Jag kan då med en Ohm meter se att det är helt ändå upp till dipolhalvorna.
470 Ohm stege eller bandkabel
Finns på SRS och har artikel numret 69470.
Flertrådiga ledare dvs den fina sorten. Spunnen av 16 st förkopprade ståltrådar.
Ett 20 meters pack kostar 300 SEK.
Ibland står det 420 Ohm, varför vet jag inte, men det är inom toleransen, det kan oxo vara skillnaden mellan solida trådar och spunna trådar i ledarna.
Som antennlina kan du bruka SRS Plastöverdragen kopparlina
Kopparlina 3mm PVC artikel 69902
Eller stållina, 18 x 0,3 plus koppar tråd 0,3 mm med PVC överdrag artikel 71001
Färdig koaxialkabel
25 meter RG-50 med 2 st krimpade PL-259 pluggar, kaus och karbinhake för avlastning.
Utan karbinhake 64561 450 kronor
Med karbinhake 64560 525 kronor.
SRS 470 Ohms bandkabel
Stege eller balanserad matarledning, är lätt att jobba med.
Skall du in genom fönstret borrar du två små hål, (2-3mm) och täljer bort stegpinnarna på stegen och sticker in trådarna, sen är det bara att löda på en ny stegbit på insidan. Man kan även trä igenom andra trådar eller mässingpinnar, så löder man stegen på var sida om väggenomgången.
Bandkabeln är lätt och har lågt luftmotstånd, det gör att din dipol eller Zepp blir lätt att spänna upp högt, den påverkas minimalt av blåst och regn.
Ett bra tips är att vrida den lite, exvis 1 – 2 varav per meter. Då rinner vatten av bättre och vinden får inte lika bra fäste.
Ibland heter den 420 Ohm, men man kan lägga den i facket för högOhmg feeder oavsett om den är 300 eller 600 Ohm.
Att skarva denna bandkabel är lätt, det går med skruvklämmor (sockerbitar), lödning tråd mot tråd eller krimpklämmor. Till och med glappkontakter (flatstiftkontakter till bil) går att använda.
Färdig kopplingskabel 60 cm
För anslutningar mellan rig avstämmare, SWR mätare och koaxomkopplare, består av 60 cm RG-58 med två PL-259 pluggar. Artikel 49060 50 kronor. Skitbilligt!
4 st delbara ferriter för avkoppling av koaxen
Eller för avstörning och tillverkning av baluner och HF spärrar.
Öppningsbar, man behöver inte linda den med avtagna kontakter.
Med beskrivning och data blad.
MFJ-701 art: 33701 260 kronor.
24 MHz bandet
Kommer ni ihåg att vi har ett band där. De kallar det 12 meters bandet. Men våglängden är inte 12 meter utan 12,004802 till 12,048193 meter. Svårt att hitta varandra om man anger våglängd.
Bättre att ange dess frekvens: 24900 till 24990 kHz
Uppdelat med följande gränser för resp trafiksätt.
24890 - 24929 kHz Telegrafi, Morse på lägsta delen.
24929 - 24931 kHz Exklusivt IBP. IBP fyren ligger på 24930 kHz.
24931 - 24990 kHz Telefoni. USB, CW
Bandet är intressant nu när vi skall gå in på nästa solfläckscykel, det kommer att öppna lite före 28 MHz, och även före 27 MHz. Så varför inte ställa riggen på IBP fyren med smalt filter. Eller varför inte klippa till en egen lite dipol på 2 x 2,86 meter med balun.
470 Ohms feeder är inte bara en matarledning
Den kommer att fungera som en transformator när den körs med stående våg eller missanpassning.
Det är sällsynt att man använder högOhmig feeder med samma impedans som antenn och matning.
En huvudfiness är att stegen har låg dämpning även vid mycket hög missanpassning. Det är en av huvudfördelarna.
Men utmed stegen kommer lastens egenskaper att förändras kraftigt.
Ett bra tips är därför att prova olika längder, eller ha möjlighet att förlänga eller förkorta stegen lite, i avsikt att förändra antennavstämmarens inställningar och inställningsområde.
Dvs klarar du inte ett visst band, klipp några meter o testa igen.
Är man riktigt duktig på antenner, teori, matte och Smith diagram kan man nyttja stegen som avstämmare. Dvs anpassa antenner med en viss längd stege.
Det är inte koaxialkabel heller
Koaxialkabel funkar bara som man tror, eller önskar sig om den är rätt terminerad i båda ändar och körs utan missanpassning eller SWR.
I alla andra fall är även den en impedansomvandlare.
Denna egenskap nyttjar man många gånger, exvis för att göra stackningskit, där koaxialkabeln omvandlar 25 Ohm till 50 Ohm och liknande.
Har du en antenn med missanpassning, (vem har inte det??) så kommer den missanpassningen att variera utmed kabeln. Att klippa kabeln till SWR mätaren visar 1:1 är ett sätt att använda koax som antennanpassare. Smalbandigt givetvis.
Så tro inte att en koax är det perfekta sättet att överföra din HF från TX till antenn.
Behöver du en balun ?
Det behöver ju alla, och om du inte vill göra en själv. Köp då en från SRS.
Låt mig rekommendera HARI, ett tyskt fabrikat, där det finns 1:1, 1:2, 1:4 och 1:6 med 200 – 1000 Watt effekttålighet.
Minimodellen med 1:1 och 200 Watt kostar 355 Kronor inkl moms. Mini modellen levereras med en liten isolator för avlastning, medan normalversionen har kraftiga öron för att fästa antennlinan.
Behöver du en riktig fet balun för 2000 Watt gäller COMET CBL-2000 som kostar 410 kronor.
Balunerna funkar mellan 1,8 och 50 MHz.
Balun på 145 och 433 MHz gör man med andra metoder.
Givetvis går dessa baluner att använda till Yagi och Quad byggen såväl som loopar, och
V-beamar.
Lågpassfilter
Behövs bara om du kör en rör rigg eller har ett rör PA.
SRS har ett från MFJ, 30 MHz LP 1000Watt CW kostar 1060 kronor
De moderna riggarna har LP filter för varje band och mycket låg övertonshalt.
Observera att detta 30 MHz LP filter inte förbättrar övertonsdämpningen inom kortvågen.
Dvs om man klagar på att du hörs på 7 MHz när du kör 3,5 MHz, då måste du ha ett LP filter på 4 MHz eller en antennavstämmare som har bra selektivitet.
Hörs man då på 7 MHz ??? Jag har hört sådant faktiskt. De som ropar CQ med Morse på 3510 KHz och hörs med S9 på 7020 kHz. Det sker inte med en modern rigg.
Antennavstämningsenheter
SRS har ett antal av MFJ populäraste modeller.
De flesta med inbyggd SWR mätare, korsvisand med fram resp, reflekterad effekt.
En MFJ antennavstämmare innehäller även en antennväljare, där man kan förbikoppla avstämmaren, resp koppla in den. Man kan välja fler koaxmatade antenner eller ändmatad trådantenn. De flesta innehåller även en balun så att man kan få balanserad matning.
En sådan avstämmare innehåller därmed de mesta man behöver som tillbehör till en radiostation.
Några exempel är MFJ-941, 904, 949 om effekttåligheten 300 watt räcker.
Större avstämmare finns för er med PA, exvis MFJ-989C som tål 1500Watt.
Små modeller utan instrument och antennväljare finns till lägsta priser.
IC-7000 testas i QST
I majnumret kommer testen.
Men redan nu kan du läsa den, gå till http://ham.srsab.se/ww/tester.htm
Så kan du ladda ner ARRL testen av IC-7000.
Jag har läst den och kommer om jag får tid att försöka tolka den i kommande nyhetsbrev.
Jag tycker att det går riktigt bra i testen för ICOMs lilla stora IC-7000.
Är det något i testen du funderar på, mejla så kanske vi kan reda ut saken.
Helt klart så tycker testredaktören om IC-7000 väldigt mycket.
Det är ingen tvekan om vilken rig han skulle välja om man bara fick ta med en rigg.
En 12 bands rig som verkligen sticker ut!!! (Man talar i testen om 13 band, det är för att man i USA versionen har 5 MHz med)
Digitala mickar och mickar överhuvudtaget
Det är ganska mycket frågetecken kring de olika mikrofoner som finns till alla ICOMs stationer.
Jag fick frågan om IC-706all micken passar på IC-7000.
Svaret är ja.
Men frågan om en IC-SM6 passar på en IC-720 är nej.
Låt oss reda ut detta med mickar ännu en gång.
Men nu börjar vi med dagens riggar och mikrofoner.
Digitala mickar, vad är det???
Sådana mickar som har en massa knappar har en digitalt seriellt kommunikation med radiostationen, HM-151 som följer med IC-7000 är en sådan mikrofon.
Den micken går bara till IC-7000.
Men IC-7000 kan köras med alla de gamla mickarna med elektretkapsel. Således kan IC-7000 köras med mickarna som följer IC-706all.
Men ingen annan radio kan köras med HM-151, dvs den som är med en IC-7000.
Svårt???
Men i manualerna står det ofta vilka tillbehör och mickar som kan användas med en viss radio.
För de äldre apparaterna kan det vara klurigt, särskilt om inte manualen finns med.
Ibland i specifikationerna står det mikimpedansen, men inte vilken spänning den skall lämna.
Exvis en 200Ohms mic till IC-701, 211 lämnar mycket låg nivå, c:a -70dBm.
Till IC-720 var det en mik bed förstärkare, den var oxo lågOhmig men lämnade en väldigt hög utnivå, runt -20 till – 10 dBm.
Senare riggar har elektretmic och de är lågOhmiga men lämnar en spänning mitt emellan dessa. C:a -50dBm.
Det viktiga är att vet att de mickar vi kallar för digitala trots allt lämnar en helt vanlig analog växelström ut. Det digitala är dess kommunikation med radio. Knappar och sånt.
Dålig produktionskvalitet, QTC artikel
I QTC 2006:4 finner vi en artikel av SM5WGW där han visar bilder på undermåliga lödningar av ytmonterade kort. Han anger inte fabrikat men skriver att det handlar om amerikanska saker byggda i ASIEN.
Ni som varit med på det här nyhetsbrevet vet att jag flera gånger skrivit att ICOM inte bygger eller låter tillverka kretskort i Asiatiska låglöneländer. Alla ICOM produkter tillverkas i Japan Osaka.
ICOM motiverar detta med just kvaliteten.
Jag har aldrig sett något liknande i en ICOM radio, aldrig aldrig.
Det är synd att Göran inte specificerar vilket fabrikat han hittat detta i, man får lätt uppfattningen att det gäller allt som tillverkats i Asien och därmed även Japan. Var han fått dessa fakta vet jag inte.
Tillverkarens Amerikanska huvudkontor nämns. Varför tar inte den Svenska agenten ansvar för saken?? Kanske apparaten köpts som icke CE märkt radio???
Mig veterligen finns ingen USA tillverkare som bygger riggar för alla band?
Varför vågar han inte tala om vad och vilket fabrikat problemet gäller och därmed göra ICOM fritt från ansvar?
ICOM har ett ISO 9002 certifikat i tillverkningen, och skulle inte släppa ett kretskort som ser så ut.
Jag vill i alla fall säga på det bestämdaste att ICOM inte har tillverkning i Asiatiska låglöneländer.
ICOM har ett väl fungerande ISO kvalitetssystem i sin produktion.
Många som varit här på SRS vid köp av radio vet att jag brukar stolt visa vad som döljer sig inuti ICOM apparaterna, även med lupp skäms vi inte över ICOMs tillverkningskvalitet.
Göran SM5WGW har med sin artikel visat att man får vad man betalar för.
Vertikaler på SRS lager
Vertikaler är oftast GP antenner, eller kvartsvågsvertikaler som kräver jordplan.
En vertikal kan man sätta på ett i marken nedslaget rör, man kan lägga ut eller gräva ner jordplanen i gräsmattan.
I en del fall sätter man vertikalen på taket och lägger ut jordplanen på taket.
Man brukar behöva minst två jordplanstrådar per band. En kvartsvåg långa.
Problemet med en GP är att man ofta får in HF på koaxialkabelns skärm, som fortplantar sig till radiostationen hölje och vidare ut i elnätet. Med störningsproblem både vid RX o TX.
Ett sätt att minska sådant är att dra koaxen rakt ner under GP antennen, dvs inte liggandes vid jordplanen. Det är svårt men har man en vind eller övervåning i vilken man kan gå ner med koaxen kan det gå.
Vid markmonterad GP gräven man ner koaxen. Att göra HF spärrar på koaxen vid en kvarts våg från matningspunkten för det eller de band som spökar, kan hjälpa.
Det finns även halvvågs vertikaler, de är lite mindre beroende av jordplan och ger inte så mycket HF i chassiet.
12 och 14 AVQ finns på SRS de är för 14,21 och 28 MHz resp 7,14,21 och 28 MHz. Rena kvartsvågs GP antenner som kräver bra jordplan.
”Nu har mottagaren i min IC-756PROIII lagt av”
Så kan det låta i telefon eller i ett mejl ibland.
En kund som menar att mottagaren har tystnat i den nästan nya IC-756PROIII riggen.
Det sker även på andra modeller.
Men särskilt på de modeller som har möjlighet till egen antenn för mottagaren.
Vi talar om ett handhavandefel.
Ägaren till den fina radiostationen har inte lärt sig alla dess funktioner.
Han har kopplat mottagaren till den antennjack som skall vara för mottagarantenn.
Det sker om man trycker länge på antennväljaren. Då visar displayen 1/R eller 2/R.
Dvs sänder på antenn 1 eller 2 och lyssnar med mottagarens egen antennjack.
Det är klart att mottagaren blir tyst då, särskilt om man inte har en antenn till mottagaren.
Tur att man ringer först. Så slipper jag se radion för rep, och ägaren slipper omaket med att skicka hit den.
Ett gott skäl att läsa manualen, du kan slippa skicka in radion för reparation.
Det tråkigaste är förståss när man hör på banden att någon har detta ”problem”, och är sur för att radion lagt av.
Har man gjort fel, eller slarvat med handhavandet, ja då skall väl inte SRS svärtas ner.
Snarare tvärs om, genom att ringa slipper man ju skicka radion. Man slipper oxo betala inget fel avgiften. Det är gratis att få hjälp per telefon med handhavande på SRS. Men nog tycker man att det skulle gå att studera lite själv oxo.
Förr var valet av mottagarantenn som på IC-735 genom en sladdbygel på baksidan.
Ibland när radion flyttades, eller bytte ägare ”försvann” denna sladdstump, och mottagren var stendöd…. Tänk vad många sådana riggar vi fått ”laga”. Dyrt nöje för oss och ibland kunden som får betala frakter.
Läs manualen först….
Nu lär man stängt av Örebro TV låg kanalsändaren
Kanske det går att få sitt 50 MHz tillstånd omprövat nu?
Kolla med PTS. Det är ju de som ger detta tillstånd fortfarande.
Jag återkommer när jag vet mer om saken och tar gärna in kunnande och erfarenheter.
SM4HEJ som är flitig 50 MHz amatör vet jag skall höra med PTS.
Örebro masten som ligger högt på Kilsbergen hade stor täckning, man ser dessa stora kanal tre antenner på stugorna med en radie på minst 100 km.
Därför var det svårt att få någon större effekt på 50 MHz för oss radioamatörer.
Jängor på mobilantenner för HF
Som alla vet finns det en miljon olika sorters jängor.
Utöver detta finns flera miljoner rörjängor.
På de vanligaste mobilantennerna för HF brukar det vara ostandardiserade jängor.
Här är lite fakta, obs att dessa fakta är saker som kan var värda att spara.
HUSTLER och Hy Gain mobilantenner med spolar, spröt och fjäder har 3/8 tum skruva med stigningen 24 jängor per tum. Dvs 3/8 UNF
G-Whip spröt fjäder och fot, 3/8 tum med stigningen 20 jängor per tum
Svenska militära spröt för HF och ”UKV”, gröna glasfiberspröt, dessa har jängor av internationell standard, Sverige var på god väg in i internationell standard på 50 och 60 talet.
Dessa är jängade med M10 x 1,5. Dvs diametern är 10mm, M10 med 1,5 mm stigning per jänga. En internationell standard.
HF mobilstpröt till Austrailenska BARRET har M8 x 1. Oxo det SI, men en ovanligare stigning. Vanligen har M8 1,25 mm stigning per jänga.
HF antenner från Australienska CODAN är grövre, där gäller M14 x 2 mm. Även det internationell standard. En SI jänga.
Så det är bara de gamla Amerikanska amatörradioantennerna som har bondjängor kvar än.
De förhistoriska jängorna som mäts i tumfragment mäter stigningen i antal jängor per tum.
Internationell standard mäter stigningen i mm per jänga.
Det är även skillnad på jängornas vinklar.
Det är förståss inte lätt att bygga och eller att få tag på skruvar, muttrar och jängverktyg. Liksom det kan vara svårt att bestämma vilken jänga det är på ett visst spröt.
Den som har en jängmätare gör det lätt för sig, men den kostar ju flera tjugor och ingår vanligen inte i radioamatörens verktygslåda.
Visst kan man använda skjutmått och hjälpligt försöka bestämma jängan.
3/8 tum får diametern, 25,4/8x3= 9,525 mm.
Att räkna jängor per tum går om man är lite noggrann. Att skilja 20 resp 24 jängor per tum dvs mellan Hustler och G-Whip skall därmed inte vara något problem.
Vist kan man gå till affären och testa deras skruvar, att få hjälp och råd är uteslutet då ett järnaffärs biträde inte kan något om uråldriga skruvtyper, eller tummått.
Skall du bygga något i antennväg till bilen själv, givetvis använde du då delar som är lätt att få tag på. Mitt förslag är M10 x 1,5. Finns i varje varuhus, jängverktyg är enkla och billiga att få tag på. De är lite strakare än 3/8 och går att hårdlöda på med vanlig Gasol.
3/8 x 24 kallas UNF.
UNC heter jängan om den är grovjängad, 18 jängor per tum.
Den som vill bygga och skaffa skruvar muffar och delar med 3/8 UNF kan titta på bildelar, bromsrörsdetaljer kan ha den jängan. Även rör delar kan ha den jängan.
Antennfot med 3/8 x 24 UNF.
SRS har en prisvärd atennfot 3/8 x 24 jängor per tum som då passar Hustler och Hy Gain spröten.
På Sidan 24 i katalogen finns ”Super Stud Roof Mount” för 100 kronor. Den har PL 259 på insidan och muff med 3/8 24 jängor per tum på antennsidan. Packning och brickor.
Syns givetvis på hemsidan.
Något motsvarande för G-Whip finns inte.
Den här foten kan ge nytt liv åt en massa HF antenngrejer som ligger och skräpar i garaget, som saknar fot. Bygg något på dragkroken och köp en ”Super Stud Roof Mount” för ett hundratal kronor….(100:-)
Mobilantenner för HF i SRS sortiment
En av de mer populära antennerna för HF och mobilt är MALDOL sortimentet.
De består av ett spröt per band. Spröt för fäste på PL-259 jack.
De består av en stor bottenspole och ett relativt tunt toppspröt som är trimbart.
HFC-80 resp HFC-80L är för 3,7 MHz och 1540 resp. 2110 mm långa. Kostar 700 resp.775 kronor.
Spröten finns för alla HF bandHFC-20 kostar exvis 575 kronor och är 1520 mm långt.
Som fäste fixar man en PL-259 exvis på dragkroken.
Ett diskret, enkelt och billigt alternativ för att komma igång på ett HF band i bilen.
Låt oss titta på fabrikatet ECO, så finns en sats med 5 st spröt och antennfot. 3,7, 7, 14, 21 och 28 MHz. En sådan kit kostar 1140 koronor vilket är mycket antenner och spolar med föste för pengarna. En kompletteringssats med tre ytterligare för 10, 18 och 24 MHz kostar 650 kronor.
Antennspröten har långa smala spolar och trimbart toppspröt. En kombination av bottenspole och tät resp. helixlindade spolar. Allt övertäckt med krympslang.
Diamond har ett spröt med spolar för alla band på en gång. HV7CX. 7, 14, 21, 28, 50, 145, och 432 MHz på samma antenn.
Denna har många och relativt sårbara spolar och stubbar. PL-259 fot.
Kostar 1600 kronor
Vilket HF band skall jag välja för mobilkörning?
Och vilken antenn är bäst??
Det vanligaste är nog att man väljer 3,7 MHz som första band i bilen.
Det är oxo det band som kräver mest av antennen, eller där vi får sämst verkningsgrad.
Det är det band där de mest fantastiska hembyggen florerar.
Försöker du på 7 MHz blir det nästan som att köra hemifrån, dvs skapliga signaler.
För att sedan gå vidare till de högra banden så är 14 och 18 MHz mycket lämpliga för mobil HF. Man kan nästan säga att det går lika bra med en mobilpinne som med en ¼ vågs GP hemma.
Att försöka sig på mobilt på 1810 – 2000 kHz är att vara lite väl optimistisk, även om det görs.
Att få en mobil antenn att funka bra där är en utmaning.
Men på 1960kHz där en massa QSO körs är det lugn och brusfritt varför de flesta är beredda på att höra en svag mobil station.
Bäst är en antenn som är stor och med jättestor spole. Men den är kanske lite väl synlig, man vill nog vara lite mer diskret och därför blir det ofta någon av de lite lättare spröten ja nämnt ovan.
Så förutom 145 MHz är nog 3,75 MHz den vanligaste mobila HF frekvensen.
Särskilt nu då vi är i ett solfläcksminima.
När solen börjar bli lite aktivare kan det vara kul att prova 14 och 18 MHz.
Vid solfläcksmaxima är givetvis 21 – 29 MHz det självklara valet för en mobil HF station.
På 29,6 MHz kör vi FM och att ha ett QSO över atlanten på FM är fantastiskt.
Att installera radio i bilen för HF till UHF
Kan vara ett trevlig jobb under påskhelgen.
Radiostationen skall ha strömförsörjning och en eller fler antenner.
Börja med strömmen. Mitt förslag är att dra in 12 Volt med mycket rejäla ledningar, så slipper du göra om det ifall HF stationen skall ut i bilen senare, så slipper du ta bort det om du säljer bilen, ett snyggt jobb tål att sitta kvar. Ett snyggt jobb har ofta högre grad av säkerhet.
Det viktigaste är att dra in plus 12 volt direkt från batteriets pluspol, en rejäl säkring skall sitta vid pluspolen. Lämpligen en hängsäkring av den typ som finns till Stereo utstyr i bilar. (30Amp).
Dra in en minusledning från batteriets minuspol. Båda sladdar 6 – 10 mm2.
Röd och svart så blir det tveklöst vilken som är vem.
Dra sladdarna till den eller de platser där du avser placera radion, en bra plats kan vara under kåpan på växelspaken.
Från den punkten drar du sedan resp radiosladd, avkapad för att räcka till radiostationen. Exvis o du lägger IC-706all under framstolen blir det 60 cm av originalsladden.
Från punkten de stora sladdarna kan du även dra en stump till en ev. 145 MHz station.
Rejäla ledningar, säkring vid pluspolen, se till att sladdarna inte kan skavas sönder.
Ingen likström genom bilen chassi eller plåt.
Antennen skall jordas där den sitter. Dvs vid antennfoten där oxo koaxen ansluts till antennen.
Det kan vara vid en skärm, eller vid dragkroken vid HF. Just vid den punkten antennen börjar skall HF jordpunkten vara.
Inga andra jordpunkter behövs, eller skall göras i bilen.
Att använda en halvvågsantenn för VHF och UHF gör att den jobbar utan jordplan, dvs det kommer inte att bli en massa HF strömmar i bilens plåt.
Rekommenderad VHF UHF antenn för bilen NL-770H.
En bra mobilpinne för 145 och 433 MHz är NAGOYA NL-770H 26770 250 SEK. Vill man ha en liknade antenn av högre kvalitet väljer man DIAMOND NL-770HSP 34769 425 SEK.
Dessa antenner fästes med PL-259 fot och arbetar som halvvåg på VHF och stackade halvvågor på UHF. Detta gör att de inte kräver jordplans som en kvartsvåg gör. Vilket i sin tur ger mindre HF strömmar i bilen. Vilket i sin tur gör att man inte sänder eller lyssnar med bilens plåt. Som i sin tur ger mindre motorstörningar, och minskar risken för att störa bilens elektronik.
Som fot funkar en magnet, ett railsfäste eller hålmonterad PL-259.
Dessa antenner har en antennanpassare i foten vilket gör att de kan matas som halvvåg. Det har som jag nämnt fördelar. Nackdelen är att det går inte att klippa en sådan antenn till annan frekvens. De funkar bara för amatörbanden.
Stora mobilantenner och trafikfara
Nog har vi väl sett våra amatörkollegor köra omkring med stora fula antenner för HF. Hembyggen på flera meter, spolar stora som hus eller så….
Vad händer om den ramlar av, går sönder och lossnar, smäller i taket i en tunnel i 90 km per timme????
Tänk på att du som radioamatör med stora antenner på bilen har ett stort ansvar.
Ramlar din antenn av och bakomvarande bil kör in i den kan det uppstå skador som inte blir så roliga att läka.
Visst, din trafikförsäkring gäller. Eller gör den???? Inte vet jag.
Vad händer om din HF antenn är så hög att den tangerar kraftledningen vid en järnvägsövergång? 16 000 Volt! Kanske HF steget går sönder i radion. Det fixar nog SRS på garanti….bara man försöker dölja vad som hänt.
Visst kommer du ihåg att stanna och ta av antennen innan du åker under kontaktledningen, eller glömde du?
Själv har jag en fånglina på min HF antenn. Ett snöre helt enkelt fastknutet i sprötet och ner till dragkrokens fäste för bromslinan till släpet.
Skulle då antennen gå av vid fästet kommer den att släpa efter bilen och förhoppningsvis inte skada eventuell bakomvarande.
Hur högt är det till kraftledningen vid järnvägen??
Hur stort säkerhetsavstånd behöver man för 16 kVolt??
Två bra frågor…….
Förr körde dom en halo på 145 MHz.
Eller rättare sagt på 144 MHz. En HALO är en rundstrålande horisontell antenn.
Eller en sån där som lyser, som Påven har ovanför skallen, vare sig den syns eller ej så finns den där.
En Halo antenn syns dock.
En dipol som man vikt ihop till en liggande ring. Vanligen gamma matad.
Kul för att köra SSB och Morse mobilt, ger mycket god räckvidd mot en fast station som har en riktantenn. Ett mycket kul experiment att testa.
Många har ju en IC-706 i bilen och kan därmed köra SSB.
En HALO bygger man, det går säkert att finna en beskrivning på nätet.
Ett kul projekt under påsken.
Men varför inte prova mobilt SSB med vertikalen?
Det går givetvis, kolla när du är ute och kör, visst finns det någon som kan köra SSB hemifrån.
Gör QSY från repeatern och testa SSB. Det är egentligen inte nödvändigt att flytta till 144,3 MHz utan man kan mycket väl köra SSB på en simplex FM kanal.
Det går givetvis inte att köra SSB via en repeater.
Kolla SK4MPI mobilt
Dvs lyssna på radiofyren i Dalarna, SK4MPI, på 144,412 MHz CW.
Du blir förvånad över hur långt den hörs.
Östra Värmland, så gott som hela dalarna etc.
Upplev det sällsamma ljudet av en Morse station i CW läget på din IC-706all.
IC-706all skall leverera en ton om inkommande bärvåg är har den frekvens som skalan på IC-706 anger.
Dvs glöm det där förhistoriska om Zero beat etc.
Normalt kan det vara upp till +-1 kHz fel beroende på toleransen hos din station och radiofyren. När du väl konstaterat frekvensen exakt lagrar du den i ett minne på 706an.
Med ett CW filter blir bruset mycket lågt och man hör SK4MPI på stora avstånd. Mycket spännande.
Är det sedan Aurora när du lyssnar på radiofyrar i bilen, ja då får du höra på vågutbredningsfenomen minsann, något man aldrig glömmer.
Kort sagt, med en IC-706 kan man göra mycket kul i bilen bara man kan en massa frekvenser.
Fula antenner finns väl inte
Jag skrev stora och fula mobilantenner i en ovanstående text.
Men för en radioamatör finns väl inga fula antenner.
Jag skulle nog vilja säga att mobilantenner för 3,75 MHz är fula om de är slarvigt gjorda, trots allt. Spolar med knölig tråd, tejp och sprängtråd, pinnar o staglinor, jo nog kan de bli fula alltid.
En antenn för 3,75 MHz av typen med hög verkningsgrad kan vara 2,5 meter under spolen av 50 mm tjockt rör. Ha en spole på 300mm längd och med 100 mm diameter, ett toppspröt och en toppkapacitans på några meter. Då kan man vinna 3 – 5 dB utöver köpeantennen.
Så då är det bara att utvärdera om det är värt att ha en sådan ”ful” antenn.
Mikrofonskräck
Förekommer bland färska radioamatörer, det känner vi väl till.
Vad gör vi åt det då??
Vad gör de nyexaminerade radioamatörerna åt saken själva. Sitter och krampaktigt håller micken men vågar inte trycka in ptt knappen… nej inte idag, i morgon skall det ske…
Många gör det genom att inte använda micken, de kör någon form av telegrafi.
Exvis APRS, PSK-31, AMTOR, Packet radio etc etc.
Det finns till och med de som tränar Morse.
Ibland hör vi dock någon som lite blygt försöker sig på ett CQ, exvis på en repeater eller på 3755 kHz.
Då gäller för oss mer erfarna radioamatörer att ta hand om dessa så att de känner sig trygga och kommer in i ruljansen.
Ibland är gruppmentaliteten så stark att de nya inte släpps in, medvetet eller omedvetet, men han kan känna så.
Är det en gnällspik som försöker brejka, eller är det en stackars nybörjare som inte vet hur man gör???
Mig veterligen ingår det inte så mycket om trafikteknik i amatörradioutbildningen.
Hjälp nybörjarna, var öppen för att det finns oerfarna som behöver hjälp.
Hjälp dem även med nya trafikmetoder, för att komma igång.
Dra dig till minnes själv hur det var vid de första stapplande radiokontakterna.
Kanske började du med Morse, det gjorde jag, och var otroligt nervös vid första telefoni QSO försöken. Efter ett tag vet man ju att det inte är farligt.
Kanske något för klubbarna som utbildar radioamatörer att organisera QSO partyn där just nybörjare skall vara med.
Kanske man kan ordna trafikövnings kvällar. Klubbstations körning.
För visst vore det väl roligt med lite nya kontakter på banden, nya radioamatörer att prata med. Nya idéer att dryfta.
Att lyssna på kortvåg i bilen med IC-706all
Även utan en stor ful HF antenn på bilen kan man hitta på kul grejer för att lyssna på HF.
Har du en kombibil så drar du bara upp en lång vajer inne i bilen. Lägg en lång smal tråd uppe vid taket runt i hytten bara. Den duger för att lyssna på rundradiobanden. Det är nu man har nytta av PRE-amp på kortvåg i IC-706an.
Att försöka höra kortvåg med en 145 MHz antenn, exvis av den typ jag rekommenderade ovan går inte, det är stendött.
Av det skälet som jag nämnde, den har en anpassningsenhet för halvvågsmatning, och denna krets är rena kortslutningen för HF.
Har du däremot en 5/8 för 145 MHz går den att höra en del på HF med.
Varför inte sätta på en gammal 27 MHz antenn som mottagarantenn för HF.
Får du lite inspiration så gör sedan fantasin och vad som ligger och skräpar i garaget resten av jobbet.
Min HF frekvenslista är bara att mejla o fråga om, eller ta den på SRS hemsida.
Har du en riktig HF mobil antenn så går den mycket fint på BC banden. Särskilt om du har spolen från 14 eller 21 MHz påsatt.
Hur många är ”tiotals”
Ibland när man läser eller lyssnar på nyheter talar man om tiotals döda i bussolycka.
Men hur många är tiotals???? Hur många är hundratals???
Varför skriver de där journalisterna inte det riktiga antalet på en gång?? Låter det värre med tiotals?? Säljer det fler tidningar? Jo jag skrev flera tjugor i en text ovan, men det var bara för att provocera lite, inför denna rubrik
Jag har försökt ta reda på hur många tiotals är men det är svårt.
Vore det tio till 15 skulle man skriva ”tiotalet döda”.
Vore det 90 – 120 skulle man skriva : ”hundratalet döda”
Ja vi har fått ett ytterligare utryck nu, ”tiotalet” döda eller ”hundratalet” döda i gruvolyckan. Eller: ett tiotal, eller ett hundratal.
Så tiotals måste ligga mellan 20 och 80 st om man försöker tolka detta resonemang.
Hundratals mellan 200 och 800 st.
Kan det vara rimligt??
Eller skall man tolka tiotals på annat sätt, kanske är det inte så noga om det är antalet döda man talar om, så tiotals duger, om man inte vet ett dugg om antalet och respekten för döda människor är lågt.
Men ibland gäller begreppen tiotals och hundratals även för andra grejer, exvis SRS har sålt hundratals IC-706 or. Nja, så säger vi aldrig utan försöker säga den verkliga siffran.
Ett hundratal då, varför kör man inte med flera hundratals?? Då heter det plötsligt hundratals igen och då skulle det vara 200 – 800 st.
Är man osäker bör det kanske heta: ”Uppskattningsvis mellan 8 och 15 st”.
Man kan fundera vad man vill, ibland står det hundratals i rubriken, som att man vill ”suga ” dit läsaren, i texten står det sedan 237 st döda i gruvolyckan. Blir det mer spännande att läsa hela artikeln om rubriken säger: Det har dött hundratals människor???
Eller som radioamatör kör vi hundratals Watt ut i antennen, betyder det att vi har PA och kör 800 Watt. Knappast, vi skulle nog specificera noggrannare och säga att jag kör 756 Watt…..
Så antalet Watt är viktigare än antalet människoliv?? Det tycks så i alla fall. Eller är det bara journalister som skriver och säger hundratals, tiotalet, tusentals, ett tusental etc.
Så ett hundratal skulle då betyda 90 – 120 st
Hundratals betyder 130 – 800 st.
Flera hundra då???
Tur i alla fall att vi inte talar om tiotals Volt som matningsspänning till IC-706an.
Ett bilbatteri har tiotalet Volt…
Det är slående hur olika noggrannhet vi har i olika vetenskaper.
Men Volt var väl även han ett människoliv
Mer om signalgeneratorn
Förra veckans tema.
Karl Arne har mer att säga om vårt kära instrument.
Signalgeneratorn.
Han har en massa erfarenheter om de klassiska instrumenten.
Tack för bra fakta.
Så här skriver Karl Arne:
Hej Roy,
Kul med ett nytt nyhetsbrev.
Skulle vilja nämna något ytterligare om signalgeneratorer.
Den viktigaste egenskapen hos en signalgenerator är att
utnivån är känd, och att signalen bara kommer ut i generatorns
utgångskontakt, dvs ”läckaget” ska vara försumbart.
När man mäter på kortvågsmottagare brukar man faktiskt
klara sig riktigt långt med en ”ostabiliserad” signalgenerator som
inte har någon form av frekvenssyntes.
Problemet med övertoner från en signalgenerator är mindre än man tror,
i varje fall vid mottagarmätningar. Däremot är IM-egenskaperna hos signalgeneratorer
kritiska när man mäter mottagardynamik (”2-och 3-signalselektivitet”).
Även ”dyra” signalgeneratorer har ofta sämre IM-egenskaper än bättre mottagare.
Sidbandsbruset från signalgeneratorer är vanligen sämre än det som en bra mottagare har,
av rimligt prissatta generatorer är det endast HP606B, R&S SMLR samt HP8640B som har prestanda nog att kunna mäta upp blockeringsdynamiken hos en modern mottagare.
De två första är ”rörbestyckade klassiker” som man ibland hittar på auktioner och ”loppisar”,
och HP8640B är en tidig halvledarbestyckad stabiliserad signalgenerator med även idag svårslagna prestanda. Alla dessa generatorer har sidbandsbrus i ”häraden” – 150 dBc/Hz på 10 kHz avstånd.
HP8640B är väl värd att hålla utkik efter, men se upp för exemplar som har intermittent eller
kraftigt varierande utsignal med frekvensen, då kan en eller flera IC i 2000-kr klassen vara på upphällningen…
För att reparera ett trasigt exemplar behöver man också verkligen veta vad man gör…
De signalgeneratorer som ingår i ”komradiotestare” är bra för att mäta på FM-apparater, men knappast för något annat.
Deras sidbandsbrus (-120/130 dBc/Hz vid 10 kHz) är så pass dåligt att de vanligen är sämre än SSB-mottagarna, och många har också ”rest-FM” som gör SINAD-mätningar i SSB-mottagare till ett besvärligt kapitel.
Man bör försöka att använda dBm (effektmått) i så stor utsträckning som möjligt. Anledningarna till detta är att man definierar brusrelaterade samband i effektmått, och att man också blir oberoende av ingångsimpedansen i beräkningarna.
Det näst bästa är att använda ”EMF-spänning”, medan ”polspänning” eller ”hard microvolts” som det ibland heter i engelsk litteratur gör beräkningarna beroende av ingångsimpedansen. Vitsen är främst att mottagarspecifikationerna ser 6 dB bättre ut.
Hos professionella användare går man alltmera över till att uttrycka mottagarkänslighet i dB brusfaktor. Ett vällovligt initiativ. Det finns också enkla samband för att räkna om mellan brusfaktor och känslighet i EMK för ett givet SINAD och mottagarbandbredd.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Detta med meter för amatörradiobanden
Detta har jag ifrågasatt tidigare, varför kallar vi frekvenserna för meter????
Förr, fram till slutet av femtiotalet, (förra århundradet) stog det meter på en radioapparat.
Men dagens unga radiointresserade kan inte för sitt liv begripa varför man kallar frekvenser för meter.
Visst finns det många av våra äldre radioamatörer som tycker att det är praktiskt att kalla banden för 160, 80 meters bandet etc.
Men måste vi inte tänka lite oxo???
Ibland ringer det nybörjare till SRS, radiointresserade och potentiella radioamatörer till oss och frågar på radio för exvis 80 meter. Men har ingen aning om vad de söker eller dess frekvens. De kan bli förvånade om man säger att de behöver en trådantenn för att höra något. Varför hörs polisradion med en liten pinne, men radioamatörer måste ha en lång tråd fast det är 80 bandet….???? Eller de har sett radioamatörer med en handapparat med gummipinne, de kör väl 80 meter och varför behövs då en mottgare med SSB och dipol på 2 x 20 meter?
Idag ringde en som förgäves hade ringt runt till Clas Olsson, Hobbex, Teknikmagasinet etc etc. och frågat efter en mottagare för 80 meter. Han mottogs mer eller mindre som en stolle. Meter???? Vad är det för mottagare du vill ha, digital TV ?? Eller gäller det storleken, på radion eller antennen.
Kunskapen om våglängder är borta helt enkelt.
Att vi inom amatörradiohobbyn, och även SSA helt glömt de som vill lära sig mer om radio, de som inget vet än, de som har eller hade en far, eller farfar som var radioamatör och skulle vilja gå i hans fotspår, vad vet de om meter på en mottagare?????
Skall man föryngra hobbyn måste vi oxo veta vad som behövs för att få de som inte är uppfödda med meter på radion att förstå.
Visst verkar det helt otroligt att folk inte vet vad meter på en radio är.
Men eftersom det är ett faktum att vi har denna okunskap, så måste vi som vet något tänka efter lite och ödmjukt dela med oss av kunskapen.
Givetvis är det omöjligt att ända på det här inom den gamla stammen av radioamatörer, men för att få till stånd en förändring måste vi snart börja.
Nu var jag väl provocerande…..
Mängden dumma frågor har minskat.
Dumma frågor där folk ringer eller mejlar och frågar enkla saker om handhavande på ICOM riggar.
Visst dumma frågor finns ju inte, det har jag ju sagt flera gånger. Men man kan använda begreppet dumma frågor som ett sätt att kalla frågor som egentligen inte behöver ställas om man anstränger sig lite. Exvis läser manualen.
Så kanske mina handhavande tips på de moderna riggarna har gjort en viss nytta ändå.
Så framtiden kommer nog att innehålla mer sådant.
”Jag har minsann varit radioamatör i 27 år” !!!
Får man höra ibland, så det är INTE ett handhavande fel inte.
Hur kan man kunna allt, det som man inte ens med sin vildaste fantasi går att tänka sig att en modern ICOM rigg har. Det är givetvis inte möjligt ens om man jobbat med radio i 28 år.
Vad jag vill säga är: läs manualen. NOGA! Även om du är skitduktig på radio.
Det gäller att vara ödmjuk i telefon ibland, kunden ger sig fan på att nya radion gått sönder, men jag är rätt säker på att han gjort ett handhavandefel.
Men oftast slutar ett sådant samtal med att vi är goda vänner. Mycket goda vänner!
Men erkänn även när ni berättar historien på bandet, för vännerna. Dvs att det var inte fel på ICOM radion utan ett handhavandefel.
Mer om signalgeneratorn från Jan, SM4HFI
Det finns alltid en massa kul knep om hur man kan nyttja instrument. Både till lite speciella mätningar, experiment och i utbildningssyfte eller pedagogiskt.
Här beskriver Jan hur han med hjälp av oscilloskop i XY mode och lite handpåläggning kan svepa filter.
Detta är ju ett skolexempel på vad man kan göra med gamla instrument.
Fantasi, koppla frisk och lite mindre krav på absoluta mätresultat, ger jättespännande möjligheter.
Så här skriver Jan SM4HFI:
Hej Roy!
Jag har just ögnat igenom ditt nyhetsbrev och vill berätta hur jag brukar använda gamla rörgeneratorn vi har på klubben SK4AO (har glömt modellbeteckningen nu...). Jag brukar koppla den för att svepa med. Då kopplar jag in extern FM-modulering ca 25 Hz eller lägre från LF-generatorn och även till oscilloskopets X-ingång. Mätproben på y-kanalen visar både filterkurvor och detektorkurvor beroende på var man sätter den. Modulationen vrider jag på "tillräckligt", 10 - 20 kHz eller så. När generatorn driver flyttar sig bara figuren på skärmen lite och det är lätt att justera tillbaks, även med stora frekvensratten. Det går att köra redan efter nån timme till och med på 70 cm!
Jag har inte sett nån annan köra så, men tycker själv det är praktiskt. Trimningen runt kristallfilter är ofta mycket kritisk för att få lågt passbandsrippel och låg distorsion som är viktigt t ex om man ska köra paketradio.
Hälsningar
Jan, SM4HFI
Dumma frågor finns ju inte
Nej, jag brukar ju säga att skälet till att en fråga ställs är enkel, frågeställaren vet inte.
Då bör han få ett svar. Det finns fall där man blir förnedrad om man ställer en fråga, så gör vi inte på SRS.
Men varför inte kämpa lite själv först, med manualen, om man då lär sig handhavandet så sitter det som Morsetecknen gör i skallen.
Solförmörkelsen, för nån vecka sedan.
Den var inte total och märktes knappast i SM, särskilt som det var mulet.
Se den här bilden: http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap060404.html
Häftig va, försök att ta en sådan bild med din nya digitalkameran du….
En utmaning kanske, men visst är den häftig.
Varför inte prova att ta en vanlig bild av solen med solfläckar.
Du behöver ett bra filter och ett teleobjektiv, samt ett stabilt stativ.
Många har moderna digitalkameror med ganska stor Zoom, dvs de kan Zooma ut till långt tele. Ett bra filter hittar du på järnaffären eller på Biltema, vi talar om svets filter, ett sådant där rektangulärt glas till svetsskärmen. De finns i olika grader av svärta. Man får prova sig fram. Köp ett av mörkaste sorten först titta genom det, och prova även med en kikare. Nu ser du säkert solfläckar om de är på solens framsida. Nu kan du bedöma om du behöver kraftigare filter eller ljusare filter. Man kan stacka filter om det behövs.
När du börjar inse vad du pysslar med kan du helt enkelt hålla filtret framför kameran.
Man kan ha brännvidder på upp till 1000mmm, (motsvarande för 35 mm film).
Men allt från 100 och uppåt funkar.
Observera nu att minsta misstag, exvis att du slinter med filtret, framför ögonen, eller framför kameran, kan resultera i skador på syn eller kamera.
Jag fråntar mig allt ansvar för skador, den experimenterande tar allt på sitt ansvar.
När du får en bra bild av solen är det bara att testa ut exponeringstiden, eller låta kamerans automatik sköta saken.
Stativ krävs och man utlöser kameran med fjärrkontroll, självutlösare eller trådutlösare för att inte skaka på den.
Givetvis ställer du AF på manuell och oändligt.
Ang. varningen ovan. Ögats lins eller objektivet i kameran fungerar som ett brännglas, brännpunkten är helt enkelt bilden på ögats näthinna och i kameran är det filmen, slutaren eller den ljuskänsliga plattan. Den bränns sönder på en sekund av en brännpunkt från solen.
Många har ägt en systemkamera med tygslutare, och vet hur viktigt det är att alltid ha på linsskyddet. Kameror med metallslutare är tåligare.
Optik över huvudtaget
Är en kul vetenskap som även går att ha som hobby. Eller kanske till och med går att kombinera med radio.
Det närmaste optik som de flesta som börjar närma sig 50 års ålder är dock förstoringsglas, läsglasögon, luppar etc. detta är ju mycket viktigt då man genom dessa hjälpmedel kan fortsätta sina arbeten och slipper göra som de gamla forskarna, dvs penisonera sig när synen tryter.
Optik är ju i högsta grad foto, man kan göra ganska mycket med sin kamera om man vet lite om optik.
Teleskop, kikare, makrofoto, solbilder, se solfläckar etc är kul att labba med.
Luppar är kanske det som är lättast att få tag på, att tillverka själv etc. Vi lever i en värld där massor av fina optiska saker slängs. Kameror, objektiv, gamla kikare och projektorer etc. Ta reda på dem plocka ur linser och prova som lupp, mikroskop etc.
Du hittar snart din favorit lupp som gör att du kan löda ytmonterat.
Har ni sett kirurgernas små kikare de har utanpå sina glasögon, dessa är optiskt sett ”teaterkikare”. Ett optiskt system som med en förstorande lins som objektiv, och en konkav, dvs förminskade som okular. Man får med två linser en enkel kikare som ger rättvänd bild. En kikare i det fallet som fokuserar på under en meter.
Teaterkikare var de första mer serieproducerade små lyx prylar som överklassen hade just på teatern. Men det är oxo en princip för kikare.
Man kan inte få så stor förstorningsgrad, men man slipper bildvändande prismor i denna konstruktion. Förstoring på 2 – 6 ggr kan vara rimliga.
Att modifiera en kikare för korta avstånd, exvis 20 cm för att titta i elektronikbygget. Är enkelt, se på fokuseringen så finner du att den skruvas ut för att se på nära håll. Det gäller alltså att förlänga avståndet mellan okular och objektiv ännu mer.
Förlänger man detta avstånd mycket, blir det ett mikroskop….. Ja så enkelt är det. Nästan.
Se till att skaffa dig en junkbox med optik, det är kul och användbart.
Många slänger gamla overheadprojektorer, dvs såna man lade en film på och ser sedan på väggen.
Den har ett objektiv i pelaren med brännvidden 400mm (c:a). Med den som objektiv kan man göra en kikare. Detta objektiv kan även användas som objektiv på en systemkamera, bara du gör en tub. Eller som en stor fin lupp.
På plattan där man lägger sin OH film finn ett glas som ser knepigt ut. Det är randigt.
Detta är en fresnellins, dvs en platt lins. Ta av den och kika skall du att den är ett jättestort förstorningsglas. Den duger inte som lupp eller kamera objektiv men man kan göra en strålkastare av den, eller en teleblixt. Ibland består den av två fresnellinser där de randiga sidorna är emot varandra.
Eller ta med den på fieldayen och tänd brasan med den, som brännglas. Du tänder ett vedträ på några sekunder med ett så stort brännglas. Man måste vända det åt rätt håll bara, så måste solen skina.
Har du sett en fyr, dvs en sådan som lyser ut till båtarna på hafvet?
Den har ofta en fresnellins, den är utformad som glasringar istället för en enda jätteglasklump.
Fresnellinsen på OH projektorn där man lägger sin OH film är projektorns kondensorlins system, dvs som sprider ut ljuset över hela filmens yta jämt och fint.
I en gammal Dia projektor är kondensorlinserna jättetjocka glasklumpar, de kan vara roliga att kika genom men och som prydnad, ev. som läshjälpmedel.
Objektivet på nämnda dia projektor är en utmärkt lupp, eller kan modifieras som makro objektiv till en systemkamera. Särkilt kul är att labba med sådant på en digital systemkamera.
Äldre skolprojektorer har ett objektiv med längre brännvidd, (150 – 200 mm) för att kunna projicera bilden genom hela klassrummet. Detta är ju då ett teleobjektiv för kameran. Dock utan bländare.
Det finns en uppsjö av gamla kikare, hela eller trasiga, lämpliga experiment objekt. I dessa finner man oxo okular.
Experimentera mera även med optik.
Med bra lupp kan du konstatera att ICOM inte har de kvalitets problem som beskrevs i QTC.
Dvs fula lödningar etc.
Bilar och störningar
Som alla vet orsakar bilar en massa störningar, samt kanske inte tål HF
Lär här om Renault som har byggt ett störningslabb där man mäter på en hel bil.
http://www.automotorsport.se/nyhetsmall.asp?version=31834
De beskriver saken väldigt noga, exvis hur viktigt det är att kunna ta emot radio störningsfritt i bilen, hur bilen måste kunna tåla HF från sändare etc. Läsvärt.
Kan det månne bli en drömbil för radioamatören? Tar man hänsyn till HF?? Eller bara UHF?
Det verkar som man tar EMC problematiken på allvar i alla fall.
Snart är det lite påskledigt
Radio tid förståss.
Varför inte checka in på Go´morgon ringen 3638,5 kHz LSB
De behöver lite fler som checkar in. Börjar på morgonen och håller på ett tag.
Är det egentligen total dött på 21 MHz? Prova att ropa, ge dig inte förrän du får svar.
Samma sak på 144,300 MHz ge dig inte förrän du får svar.
Se till att du kan köra de lägsta banden vi har. 1810 – 1850 och 1930 – 2000 kHz.
Aktiviteterna ligger numera på 1960, 1975, 1990 och 1995 kHz. Bilda en egen QSO ring på 1940, 1950 kHz etc.
Låt 1995 Bli AM centrum för RA-200. (mitt lilla blygsamma förslag bara)
Lite roligheter på slutet inför Påsken
Bengt har en bra rolig historia.
En sån där lite lång och seg en, som till slut har en riktig slutkläm.
En sån där som sakta men säkert laddar upp stämningen. Visst är den bra.
Försäljaren.
En ung kille från en by i Norra Norrland flyttade till Stockholm och
gick till ett stort köpcentrum för att söka jobb.
Chefen för köpcentret undrade:
"Har du någon säljerfarenhet?"
Killen svarar:
-"Nåååå, jooo, nok ha har ja jobbat som säljare hemma i skogarna."
Eftersom chefen tyckte killen verkade trevlig och framåt bestämde han sig för att anställa honom.
"Du kan börja imorgon bitti", sa han till killen.
Jag kommer ner efter vi har stängt imorgon kväll och ser hur du har haft det på din första dag.
Killen hade en tung dag, men till slut var den till ända. Efter stängningsdags kom så chefen ner som han lovat dagen innan.
"Hur många affärer gjorde du idag?" frågade chefen.
Killen svarade:
- "En."
Då blev chefen lite fundersam och sade
- "Bara en! Våra försäljare brukar normalt göra mellan 20 och 30 affärer på en dag. Hur mycket pengar rörde sig affären om?"
Killen svarade:
- "1 911 138 kr." (enmiljonniohundraelvatusenetthundratrettioåtta)
Chefen blev mycket överraskad och sade:
-"1 911 138 kr!!! Vad sålde du då till honom?"
Killen svarade:
"Först sålde jag en liten metkrok. Sedan sålde jag en mellanstor metkrok, då den lilla var kanske i minsta laget.
Därefter sålde jag en stor metkrok ut i fall att. Sen blev det ett metspö, som klarade av den stora kroken.
När jag sedan frågade vart han skulle fiska någonstans svarade han att han skulle åka ner till kusten.
Då sa jag att han skulle behöva en båt, så vi gick ner till
Båtavdelningen.
Jag sålde honom den stora Baylinern med dubbla motorer. Därefter visade det sig att hans lilla Honda Civic inte fick dra den stora båten, så jag tog med honom till bilavdelningen och sålde honom den där 4-hjulsdrivna Chevrolet Tahoen."
Chefen, som nu var i chocktillstånd sade...
"Så du menar alltså att en kille kom in för att köpa en metkrok och du lyckades sälja honom en båt och en bil????"
Då svarade killen glatt:
"Nej, nej! Han kom in och skulle köpa tamponger till sin fru, och då sa jag att han lika gärna kunde åka och fiska, eftersom helgen ändå var förstörd! "
de
SM0PNL Benke.
Några kortisar:
Du borde skämmas Sven-Åke, springa efter flickor i din ålder!
Dom är inte min ålder.
En liten pojke börjar skolan. När han kommer in i klassrummet
säger han förvånat:
Träbänkar?! Men det skulle ju vara första klass!!!
Vilken snygg ögonskugga du har. Vad är det för märke?
Varuhusets nya svängdörr!
Hovmästaren! HOVMÄSTAREN !!!!
Det ligger en hörapparat i min soppa.
Va!!!!!!!!!!!!!!!!!
Vid ett övergångställe stod en liten tant. Hon muttrade för sig själv: Nu har det varit gröna gubbar 30 gånger. När blir det damernas tur?
Hi hi….. var får dom allt ifrån….
Var kommer alla dessa historier ifrån egentligen?
Glad Påsk på er alla !
Vräk i er, och njut av all god mat, ägg sill och dill, kolväten giftiga och söta. Feta och flottiga läckerheter. Chips öl och Cola…. Och ÄGG.
Tänk på att vad du äter under Påskhelgen inte är så viktigt som vad du äter mellan Påsk och Påsk.
de
ÄssÄmFyraFotPeDahl, Roy
Roy Nordqvist roy.nordqvist@srsab.se
Service manager
Swedish Radio Supply AB
Box 208
651 06 Karlstad
Sweden
tel -54 670500
SRS Hemsida www.srsab.se