Swedish Radio Supply AB

SRS nyhetsbrev HAM

2007 04 19

HEJ Mejlingslistan

Dagens tema är: IC-746 och 7400

Kalendern

Rapport från Årsmötet

IC-746, 7400, 746PRO

Från antenn till högtalare i IC-7400

Jaktradio

Bygg en manipulatoromkopplare

Räkna med bråk

Bränsleceller

En liten hemlis om ICOM från igår

Från Wolfgangs mejlingslista

50 MHz tillstånd

Pure Indulgence

Varför använder vissa kolon som decimal till kronor?

Så där, nu är vi tillbaka i jobbet efter påsk, efter SSA årsmöte och det är bara att vänta på att gräset växer och att sommaren skall komma.

Det kommer hela tiden nya som vill ha det här nyhetsbrevet. Det är mycket kul att det finns intresse.

Välkommna ni som anmält er sista tiden.

Det allra roligaste är att vi har flera som inte är radioamatörer, utan lyssnare och allmänt intresserade av tekniken.

Kanske de kan bli radioamatörer i framtiden.

Faktum är att det går att vara radiointresserad utan att vara licenslierad, och ha call. Men visst är det kul att prova en sändare ibland oxo.

Själv hade jag väldigt kul med radio och kortvåg innan jag fick certifikatet. Mottagare antenner konvertrar byggen av alla de slag, jo nån liten liten hemlig sändare var det allt, men det är nog preskibreat.....

Det börjar bli bättre med att anmäla nya mejladress, man bara försvinner inte utan meddelar ny adress.

Hur många det är vet i katten men snart måste jag göra en ny grupp 6.

Många frågar efter skillnaden på IC-746 och IC-7400, de liknar varandra, men är totalt olika invändigt.

Jag skall försöka reda ut detta idag.

Det är tid att köra mobilt, både VHF och HF från bilen är spännande.

På slutet ondgör jag mig lite om bråk och konstiga ord som våra politiker använder.

Varför?

För att skriva av mig lite kanske?

Nej.

Inom radiotekniken, amatörradion, våran hobby finns även där många konstiga ord, uttryck och myter, briljeranden med ord och felbruk av ord och begrepp.

Detta är, inte minst för våra nybörjare mycket svårt, vi som erfarna radioamatörer bör nog tänka lite på hur vi uttrycker oss, annars blir det som mina exempel från politiken att vi och dom fattar noll.

Visst vill vi väl att folk förstår oss, och särskilt våra nybörjare.

Där har ni ett bra skäl till att försöka tolka och kanske göra löje av våra politikers konstiga ordbruk.

Hur skall en nybörjare kunna förstå varför Morse kallas CW, han skulle ha vänt sig i graven, varför RTTY är Baudot och varför Pactor är ett ”digtialt mode”, samtidigt betyder RTTY radio Tele Type, dvs fjärrskrift, vilket ju alla dessa saker är.

Att man sen hör hur man skall stämma av ALC, och VCOn gör ju inte saken bättre för nybörjaren.

Kalendern

Nykvarn loppisen

Nu är det dags igen med storsläggan, ny lokal och ny tidpunkt

Nykvarn loppisen äger rum 2007 06 02 dvs på gränsen till sommaren.

Lördagen den andra juni, med ny lokal.

Rätt kul grepp med en senare tid. Ja tror detta kan bli populärt.

SRS ställer ut som vanligt.

Stora Björnmötet

Äger rum 2007 06 29, 30, 31

Kolla hemsidan www.stupi.se/sk4kel/bbm

Stora Björnmötet, SK4BM äger rum på Tossebergsklätten som vanligt.

En bergstopp vid övre Fryken, mellan Sunne och Torsby, med vidunderlig utsikt över Fryksdalen.

Vad gör man på Björnmötet då?

Träffar radioamatörer, äter god mat på lördag kväll, tältar campar, njuter av livet, kör radio, visar sina grejer, hembyggen, diskuterar radioproblem, sätter upp antenner och balanserar på bergstoppen.

Vanligen brukar mötet ha ett tema, ännu saknas tema för årets Björnmöte.

Har du en ide tipsa SM4DFH

Rapport från SSA årsmöte

Eller RADIO i HANDEN

Vi var på plats vid 11 tiden på fredagen, efter att ha släpat in alla våra radiogrejer var vår utställning klar inför öppnandet kl 1400.

Som vanligt var det en del folk som lyckats smita in före annonserad öppningstid, trots att ha trängts med dessa, och bevarat deras frågor, lyckades vi få in allt och vara klara vid utsatt tid.

Ett bra tips till arrangören vid sådana här tillställningar är att informera besökande om aktuella tider, det vore oxo bra om man kunde få lite mer fri väg att bära in grejerna, som det brukar vara står man mitt i gångar och dörröppningar i livliga samspråk helt okänsliga för att flera ton radiogrejer skall släpas in medan bilen står i vägen för alla andra.

Dvs det är lite bråttom för oss vid i och urlastning.

Fredagen bjöd inte på så värst många besökande, trots öppet till kl 19.

Lördagen skulle utställningarna vara öppna till kl 17, vi var som vanligt sist att packa ner och svek därmed inte arrangörer och de som kom sent.

Visst var det mycket folk och stort intresse under lördagen, men nog skulle man väl ha kunnat tänka sig betydligt fler under ett SSA årsmöte i självaste Stockholm.

Våra stora riggar som IC-756PROIII, IC-7800 och ICOMs nya mottagare R9500 rönte stort intresse.

Liksom givetvis IC-7000 som hade en egen plats vid ett barbord.

Massor av bra frågor att svara på för oss, trevliga människor radioamatörer och många gamla kända ansikten som i vissa fall har blivit lite fårigare och äldre. Men entusiasmen är det inget fel på.

Visst hade vi roligt och det tror jag även de besökande hade.

Klockan 18 var våran SRS buss packad och klar för hemfärd. Men nog var det lite snålt med tiden innan dörrar och grindar stängdes och larmades. Sista vändorna fick vi gå genom huvudentren.

Även vid utlastningen fick man kryssa mellan en massa folk som valt mitt i gången och mitt i dörren platser för samvaro och mingel.

Några hektiska dagar för oss och nu idag på måndag morgon gäller att packa ur och skilja isär allt som ligger i en salig blandning.

Däremot har jag en eloge till folket i huvudkommunen och deras goda trafikkunskaper att hålla till höger när man bär tunga grejer i rum och korridorer.

En massa beställningar i vårat kassaskrin och det gäller att få iväg senast tisdag, annars börjar väntan bli för lång för de som beställt saker.

Tack för en fin jätteorganisation och en kul tid under SSA årsmöte till alla som varit med och organiserat!

Tack oxo alla trevliga kunder, stamkunder och nya kunder som ger oss ett jättestort förtroende som vi verkligen skall se till att hantera på bästa sätt.

Hur reagerar då kunderna på våra nya fina apparater?

Ja nog hör man kommenterar som att det var bättre förr, med en ratt för varje funktion, och nog hör vi kommentarer som att de moderna apparaterna är både mer prisvärda, snyggare och mer funktionella än de var förr. Och vilket ha begär de ger.

Men nog fanns habegäret även förr.

Kanske vi kan tolka detta som en viss ålderskillnad mellan besökarna.

Kanske är det så att de som varit med ett tag, (läs: blivit äldre) tycker att de gamla radioapparaterna som de lyckats lära sig är helt ok ännu.

Eller är det så att det finns en rädsla för det nya med många saker att lära sig?

Nej så kan det väl inte vara, en radioamatör har väl oavsett ålder ett omättligt behov av att lära sig nytt inom tekniken.....eller stannar det upp vid en viss ålder?

Sålde ni nåt då?

Frågorna haglar över oss under utlastningen.

Svaret är att en sådan här utställning har med framtiden att göra, men visst ligger det beställningar i vårat kassaskrin. De som sett nya fina riggar kommer att tänka över saken och när det mognat i huvudet beställa en ny rig av SRS.

Nästa gång ses vi i Nykvarn, det blir 2007 06 02 , en lite mindre och snabbare utställning men nog skall IC-7800 och IC-R9500 vara med.

Läs mer om Radio i Handen på ESR hemsida: http://www.esr.se/

Se en glad Göran SMXW5 som avgående ordförande, som nu skall börja köra radio igen.

IC-746, 7400 och 746PRO

Dessa stationer ser lika ut till det yttre, dessutom finns en USA version som heter IC-746PRO.

Modellerna närmar sig att bli klassiker, skälet är att de har blivit mycket populära och omtyckta.

Trots detta har modellerna en någon tynade eller diskret tillvaro. De gör inte så stort väsen av sig. Dock säljer de väldigt bra, men som sagt gör inte så mycket väsen av sig.

Skälet till detta är att de används seriöst, dvs man kör radio, exvis Aurora och EME på låga delen av 144 MHz.

När IC-746 kom var det ganska unikt att en och samma radiostation kunde täcka både HF 50 MHz och VHF, dvs 144 – 146 MHz alla trafiksätt.

IC-746 är en ganska konventionell transiver med kristallfilter i två mellanfrekvenser, 9 MHz och 455 kHz.

Att täcka både HF och VHF var unikt, det finns knappast någon seriös konkurrent till typen.

Skillnaden mellan 746 och 7400 är ofta en sak som generar frågor.

Dessutom att USA versionen av IC-7400 heter 746 PRO upplevs som lite konstigt.

Varför USA versionen fick PRO som suffix vet jag inte men man kan spekulera lite.

När IC-756PRO kom tillvärlden upplyste vi Japan om vad PRO betyder i SM, Pensionärernas Riksorganisation. ICOM Japan frågade om detta var dåligt. Vi på SRS svarade att det var OK men inte riktigt i linje med vad man avser med PRO i betydelsen Professional.

Det är möjligt att man avstod från PRO av det skälet.

Ett skäl är förstås oxo att den europeiska versionen har helt andra krav på sig för att bli CE märkt och R&TTE godkänd, för att kunna säljas i EU.

IC-746 och IC-7400 är i alla fall de versioner som är typgodkända för amatörradio i EU. Dvs det är fullt tillåtet att använda dessa typer i SM och övriga EU. IC-746PRO får inte importeras till EU, trots att den är snarlik, men ej typgodkänd och uppfyller inte alla krav för ett CE märke och ett R&TTE märke.

Skillnaden mellan 746 och 7400 då? Vad består den då av?

Men låt oss först titta på likheterna, både IC-746 och IC-7400 har alla trafiksätt på både HF och VHF, dessutom gäller 100 Watt ut på HF till VHF.

Andra likheter är displayen som är en monokrom LCD skärm. Dvs svartvit.

Lite tråkig kanske, när man sett IC-756PROIII.

Riggarna är båda mycket seriösa och väl fungerande VHF riggar för låga delen på 144 MHz.

När IC-746 skulle komma upplevdes den som något verkligt nytt, eller som en förvuxen IC-706MKII eller MKIIG.

Det är dock inte så stora likheter mellan 706 och 746 till 7400.

IC-746 och 7400 är seriösa hemmastationer, basstationer med högre prestanda än IC-706, trots det har den ett vettigt pris, man får väldigt mycket för pengarna.

Huvudskillnaden är att 7400 har fått en DSP istället för de vanliga mellanfrekvenserna med filter som 746 har.

746 har vanliga kristallfilter och DSP bara i sista MF, som gör detektorer, och LF filter samt brusreducering. Dvs ett rejält snäpp värre än DSP i IC-706. Sändaren i IC-746 generas med DSP och sändarkedjan har inga SSB filter utan är en linjär blandarkedja.

Man måste köpa kristallfilter till en eller båda mellanfrekvenser för att bestycka en 746 maximalt. IC-746 har smala DSP gjorda CW filter ner till 80 Hz.

IC-7400 däremot har en DSP mellanfrekvens om genererar alla filter med bandbredd från 50 Hz till 3,6 kHz och AM upp till 10 kHz.

IC-7400 liknar därmed en IC-756PROIII ganska mycket, dock finns endast en mottagare.

Skillnaden mellan 746 och 7400 är därmed mycket stor. Men rent praktiskt inte så stor.

IC-7400 får egenskaper som liknar IC-756PROIII genom den avancerade DSP mellanfrekvensen.

Dvs mycket stora möjligheter att anpassa bandbredder, och brusreducering till den trafik man avser köra.

Detektionen med DSP blir mycket linjär på IC-7400 och kan inte jämföras med analoga radiostationer.

DSPns låga distorsion gör att den är utmärkt vid svagsignalslyssning på 144 MHz.

Tider för dessa riggar

IC-746 kom till världen 1998 och såldes fram till 2002

IC-7400 kom år 2002 och säljs ännu.

Hur länge IC-7400 kommer att säljas vet vi inte.

Men jag hoppas den kommer att tillverkas i flera år ännu.

Inget nytt som skall ersätta den finns ännu officiellt.

IC-746PRO

Är den amerikanska versionen av IC-7400. Dvs den har lika egenskaper och är lika IC-7400 i uppbyggnaden.

IC-746PRO har inte CE och R&TTE godkännande, utan är bara FCC typgodkänd.

Vari skillnaderna består i kan jag inte reda ut, men det handlar om både starkare krav och lättare krav på båda varianterna.

IC-746PRO är inte notifierad av PTS och kan således inte säljas i SM, eller i andra EU land.

Den som importerar en egen från USA, måste då själv stå för att kraven uppfyller de som krävs i EU, dvs han måste veta vad FCC respektive CE och R&TTE märkning innebär och skillnaderna.

Skall man vara petig måste den oxo notifieras till PTS.

Hur man gör om tullen vill ha papper på det här vid införseln, då de inte ser något CE märke, törs jag inte ens gå in på, vanligen slinker den igenom då tullen har mycket jobb ändå.

Skall man sedan skicka den fram och tillbaka till USA för eventuell service, ja då kan tullen hugga till igen.

Under hufven på IC-7400

Mejla om du vill ha den texten

IC-7400 från antenn till högtalare

Det här blir tunga texter, det är en lång och detaljerad väg att beskriva.

Förhoppningsvis kan detta ge kunskap om hur transivern är uppbyggd och man skall inse att även IC-7400 är påkostad för att bli en god mottagare och en ren sändare.

Jag skall förska dra vägen genom mottagare och sändare så snabbt och enkelt som möjligt.

Låt oss börja med HF mottagaren.

Antennsignalen kommer knallande från antennväljare och antennavstämmare för att passera genom den manöverbara dämparen, (ATT). Till ett av de 11 bandpassfiltren. De lägsta filtret är för under 1,6 MHz och har en fast dämpare, detta för att få lägre känslighet på lång och mellanvåg. Något som går att ta bort.

Före bandpassfiltren för HF banden finns ett HP (högpass) filter, detta hjälper till att rensa bort starka mellanvågstationer från att nå mottagaren.

Bandpassfiltren är relativt smala ex vis 1,6 – 2 MHz, 2-4 MHz och sista filtret är 22 – 30 MHz.

För 50 MHz bandet finns ett som släpper 50 - 54 MHz samt ett för 30 – 60 MHz för heltäckande låga VHF mottagaren.

Märk nu att man satsat på ett extra bandpass för 50 MHz bandet.

Alla bandpassfilter kopplas in av CPU med sw dioder.

Bandpassfiltren dämpar spegelfrekvensen.

IC-7400 behöver därmed ingen dyr extra preselektor för att fungera på 1, 8 MHz även om det föreligger starka mellanvågstationer.

Efter bandpassfilter banken kommer så PREamp steget, mottagarens första aktiva steg som kopplas in med PREamp knappen, det finns två olika sådana att välja på. Normalt behöver man inget HF steg på HF. Detta följs av ett ytterligare HP filter som skär bort allt under 1,6 MHz.

Nu är det dags för första blandaren, en sådan byggd av två FETar. Dessa utgör en dubbelbalanserad balandre med mycket hög dynamik. Den dubbelbalanserade blandaren har ett minimum av oönskade produkter.

Mellanfrekvensen blir 64,455 MHz och ett förstärkare steg följer. I sin tur följt av första mellanfrekvensens kristallfilter, som består av dubbla kristallfilter med bandbredden 15 kHz.

Ett nytt förstärkarsteg och en ny blandare följer.

Även det en dubbelbalanserad blandare med fyra dioder, som ger 455 kHz som andra MF.

Efter andra blandaren följer förstärkning med AGC och keramiska filter med bandbredd c:a 15 – 20 kHz.

Tredje balandren ger oss en MF på 37 kHz, lagom att digitalisera med DSP.

I DSP sker så resten av MF förstärkningen, man alstrar de riktiga filtren, passbandstuningarna, notcharna, AGC och detektorer. Allt med hjälpa av matematik via programvara.

Ut från DSP kommer så LF efter digital till analogomvandlingen som skall förstärkas upp till högtalarvolym.

Jämför vi med IC-756PROIII som jag beskrev mycket noga för ett tag sedan verkar det lite enklare.

Men vi måste tänka på att IC-756PROIII har två mottagare och vi måste dela upp signalen till två första blandare. Något som kräver 6 B bättre steg omkring ingången.

Låt oss lyssna på VHF med IC-7400, den täcker ju 144-146 MHz alla trafiksätt.

En egen antenningång som börjar med ett LP och ett HP filter, vi vill ju få bort spegeln och FM bandet från mottagaren, och få bort signaler över 174 MHz ex vis TV stationer som kan vara starka, sen följer ATT steget och bandpassfilter som är avstämbara och följer mottagarens VHF frekvens. Själva HF steget som sker med en 3SK177 följd av ytterligare bandpassfilter som även de följer med i avstämningen.

Vi får ett smalt HF steg som följer, (trackar) inställd frekvens i området 118 – 174 MHz om mottagaren är öppnad.

Detta dämpa spegelfrekvensen mycket väl särskilt då MF är 64 MHz även på VHF i IC-7400.

Vi matar VHF signalen till mottagarens första blandare, samma som vid HF men nu ger lokaloschillatorn en högre frekvens. PLL ger nu 208 – 210,455 MHz.

MF blir 64,455 MHz och vi följer nu samma väg som vid HF mottagning.

Med en så hög första MF på VHF blir det inga problem med spegelfrekvenser.

Att HF steget på VHF följer avstämningen ger oss en smal mottagare, smalare än om ingången skulle vara byggd med bandpassfilter.

Den likspänning som stämmer av kapacitansdioderna i VHF HF steget alstras av CPU och man mjukvarutrimmar den kurva likspänningen gör mot frekvensen. Kurvan sparas sen i EE PROM.

Detta behöver aldrig trimmas om.

Låt oss nu sända på HF med IC-7400.

Även då används DSP, mikrofonen går rätt in i DSP där den, dess utsignal, talet, digitaliseras och med hjälp av programvara bildas inställt trafiksätt som ett spektra, dvs det kommer ut analog SSB ur DSP helt utan kristallfilter.

Vi har då det valda trafiksättet som en 16 kHz signal.

Denna blandas upp samma väg som mottagaren blandade ner signalen.

Sändarsignalen passerar bandpassfiltren och leds till sändarens PA.

Även VHF sändaren går denna väg, men har ett eget bandpassfilter.

Obs att sändarens sista blandare inte är samma blandare som mottagarens första, av någon anledning har man valt en egen blandare här.

Skulle tro att skälet är att man inte vill påverka mottagarens första blandare med en massa fler pin dioder.

Sändarens PA består av en bredbandsförstärkare som täcker 1 – 200 MHz upp till c:a 10 Watts nivån.

Denna är byggd med FET transistorer som kan vara nödvändiga för att få ett så stor bandbredd.

Vid 10 Watts nivån finns ett relä som skiftar signaler till en 100 Watts förstärkare för HF, 1,8 – 54 MHz respektive en för 144-146 MHz.

100 Watts stegen är byggda med bipolära transistorer.

Efter denna förstärkning finns sedvanliga LP filter på HF respektive VHF stegen.

Efter PA finns även en SWR brygga, vid VHF skall de fungera som skyddskrets och sänka effekten om antennen är dålig.

Vid HF är det en avancerad antennanalysator som ger den inbyggda antennavstämmaren fakta för att kunna stämma av snabbt och effektivt.

Antennanalysen sker på HF med en resistansdetektor, en fasdetektor som i sin tur består av en ström och en spänningsdetektor, man får sedan ut fasförskjutningen mellan ström och spänning på HF signaler som går till antennen vid TX. Till slut en SWR detektor.

Utsignalen från alla dessa detektorer ger CPU i antennavstämmaren information om hur spolar och kondensatorer skall väljas, och hur stegmotorerna till avstämmarens vridkondingar skall ställas in för att få rätt anpassning mot den antenn man kör på.

Det finns även en extra HF strömdetektor på slutet som ger det där allra sista.

SWR detektorn används för att ge information till effektregleringsystemet som alstrar en ALC spänning som styr sändarens förstärkning om man talar ojämnt i miken.

Det ger även Po och SWR mätaren information så att operatören ser anpassningen till sin antenn.

Vad är då påkostat i IC-7400an?

De viktiga stegen i mottagarens ingång är påkostade med flera HP och LP filter. Avsikten med dessa är att få bort starka mellanvågstationer så att yttre selektivitet inte behövs, samt att ägaren till en IC-7400 slipper köpa dyra preselektorer.

Man kan även säga att det är påkostat att ha en egen sista blandare till sändaren och inte frestas att använda mottagarens första blandare även till sändaren. Det skulle ha gått med en näve sw dioder att få den till detta. Men man vill ha ett minimum av aktiva komponenter i mottagaringången.

Det man kan säga är mest påkostat är dock själva programvaran som gör den kraftfulla DSP till en fullvärdig mellanfrekvens med alla de filter och möjligheter som knappast är möjligt att få med vanliga kristallfilter.

VHF mottagaren är påkostad för att utgöra en fullvärdig VHF all mode station med hög känslighet och bra selektivitet.

PLL är påkostad med avsikt att göra den så en som möjligt. Dvs så litet bredbandigt brus som möjligt. Ett exempel är att man kör med fyra separata VCOer.

Roofing filter i IC-746 och 7400

Jag har försökt undvika ordet, det förekommer ju missbruk av detta.

Man skulle kunna översätta ordet ”roofingfilter” till ”yttertak”.

Dvs mottagarens första filter.

I många fall betyder ordet, eller menar man, mottagarens filter i första mellanfrekvensen.

I mottagare med bara en mellanfrekvens kommer det då att betyda mottagarens huvudfilter.

Har man då ett CW filter kan man kalla det för Roofingfilter och på det viset försöka lura kunden att riggen är bättre än andra av det skälet.

Snart kan vi läsa om direktblandande mottagare utan filter, där man kallar LF filtret för roofingfilter och att det då är 250 Hz, men att mottagaren i övrigt saknar förselektion och är en rak mottagare förtäljer inte storyn.

Tolkar vi ordet som mottagarens ”yttertak” skulle man kunna säga att roofingfiltret är mottagarens bandpassfilter, dvs de som släpper in 1,6–2, 2-4, eller 4-8 MHz och så vidare.

I en mottagare med uppblandning kan det vara så att begreppet gäller dess första MF, dvs i det här fallet 64,455 MHz. Där har dessa apparater ett kristallfilter som har bandbredden för det bredaste trafiksättet mottagaren skall klara, det är därför c:a 15 kHz brett och avsett för FM.

Vid FM kan man sedan välja 7 och 10 kHz bandbredd i IC-7400.

Jag tycker ordet roofingfilter är dåligt och försöker undvika det, men samtidigt gäller att försöka förklara begreppet.

Att kalla filtren i de olika mellanfrekvenserna och bandpassfiltren för vad de verkligen är, och vad de gör för nytta, anser jag vara renhårigare mot kunden.

Många frågar mig var roofingfilter är för något, andra frågar mig vilken bandbredd roofingfiltret har i en radiostation, och min motfråga blir då vad han menar med roofingfilter, då kan det bli en intressant diskussion med ny kunskap som följd.

Lokaloscillatorn frekvenssyntesen eller PLLen

Man kan sätt många namn på den, vi kallar den PLL och dess uppgift är att alstra signal till första blandaren på 64,485 – 238,455 MHz, samt signaler till andra och tredje blandaren.

Allt styrs av en enda kristall och man kan byta den till en ugnskontrollerad sådan.

PLL har fyra VCO er som delar upp frekvensområdet 64,485 till 124,455 MHz. De högsta frekvenserna till VHF mottagaren får man genom att dubbla utsignalen. Därav 238,455 MHz.

Fläktstyrningen på IC-7400

Upplever många som att den lever ett eget liv.

Dock den är smart och sköter sitt jobb med programmerad intelligens.

Temperaturen inne i IC-7400 mäts med ett antal sensorer, de sitter vid slutstegen och på andra platser i riggen.

CPU får denna information, den får även veta om riggen sänder eller lyssnar.
Så CPUn har mycket att överväga från alla dessa insignaler.

Den startar fläkten i en av flera hastigheter och gör det vid hög temperatur, om det kan tänkas bli hög temperatur och om det behövs låter den fläkten gå en stund vid mottagning.

Det är lätt att få uppfattningen att fläkten gör lite vad den vill, men det är noga övervägda beslut som tas. Beslut som programmerats i CPU.

Det är inte vanligt med sådana system och vi är inte vana vid att fläkten gör saker som vi inte riktigt förstår.

Fläkten får genom Ptt, förhandsinformation om att nu kommer det att sändas, fläkten startas redan innan det blir varmt och den kan möta värmeutvecklingen.

Att starta och stoppa av en termobrytare är vanligt på enklare riggar, det fattar vi.

Så lita på CPUns sätt att kyla riggen.

Jag har testad kontinuerlig sändning på HF eller VHF i timmar med full gas utan några som helst värmeproblem.

Är det då en kompromiss att ha både HF och VHF i samma låda?

Vi får den frågan ibland.

Jag hoppas att beskrivningen ovan skall visa att det inte är byggt med kompromisser, utan en lösning som gör att prestanda inte blir lidande på något band.

Inget blir sämre av att ha VHF med i en HF rigg av det här slaget.

Både HF och VHF stationen är byggd med tanke på goda prestanda och inga små kompromisser.

Mna har byggt en rigg med ett band ytterligare bara.

Problem med IC-7400

Som vanligt skäms jag inte att berätta vad som kan vara problem med en avancerad rigg av det här slaget. Vi på SRS brukar heller inte skylla på felhandhavande om något går sönder.

Den tål att hanteras fel och att göras misstag med, även om man är slarvig en lördagskväll.

(läs: fått i sig en liten en)

1. Att lyset till LCD skärmen slocknar eller glappar.

Händer när en reglertransistor för nerdimmningen av lyset blir så varm att den smälter loss från sin plats. Vi åtgärdar även om garantin har gått ut, och genom att löda dit en liten extra kylare sker det inte i framtiden.

2. Att sändaren lägger av på både HF och VHF.

En liten IC i sändarens början har lagt av.

IC-151, den ger 0 dBm för vidare effektförstärkning i PA delen. Att den lägger av har hänt under de senaste 15 åren i flera modeller och även på andra fabrikat som använder kretsen i fråga.

Jag vet inte varför den går sönder, det spekuleras i att den blir varm, eller att den utsätts för transienter på matningspänning och in eller utgången om man använder långvajer antenn i RX ingången.

Numera skyddas ICen med dioder på in och utgångar samt på matningspänningen.

Dock är det nu ett par år sedan det hände och jag misstänker mer fabrikationsfel på vissa tillverkningserier av ICen.

Några andra direkta problem finns inte utan riggen är driftsäker och kommer att funka i åtskilliga år. Livet ut. (riggens liv, ditt liv eller mitt liv får tiden utvisa)

Ibland får man en uppfattning av att väldigt många av dessa fel sker.

Internet och vad folk skriver där ger intryck av att tusentals IC-7400 går sönder. Vi har bara någon procent fel med ICOM stationer numera.

Så det finns all anledning att känna sig trygg med en IC-7400, busa på och kör radio, gör experiment med antenner och vågutbredning med alla trafiksätt och vad som går att hitta på.

IC-7400 på VHF

Mottagaren kan användas att lyssna med från 118,000 till 174,000 MHz alla trafiksätt.

Ex vis med AM på flygbandet.

FM på Marina VHF bandet, eller lyssna på jaktradion.

Men i första hand är den ju avsedd att köra 144-146 MHz med.

CW för Morse SSB FM, och AM för den som vill testa AM.

IC-7400 kan nyttjas för andra trafiksätt oxo, Packet, APRS, alla former av fjärrskrift, PSK-31 etc.

den har ingång för modem, eller ljudkortet i datorn bak och genom att trycka SSB -Data kopplas micken bort och modemet in.

Vid SSB-D får vi en uppsättning filter igen. Ex vis om man skall köra PSK-31 kan SSB mottagaren vara med 50 Hz bandbredd.

Det vanligaste är dock att man kör låga delen.

Vilket betyder CW och Morse samt SSB på 144,000 – 144,500 MHz inklusive fyrbandet.

VI kan köra Aurora med fördel, MS och alla de omtalade gamla vågutbredningfenomen som kan uppstå på de här frekvenserna.

Tropo har vi mest glädje av på FM delen.

Men varför inte prova lite på SSB och 144,300 MHz när TROPO kondsen sätter till.

Sporadiskt E, håll igång nu i sommar, särkilt tidiga sommaren fram till midsommar kan Sporadiska E vara mycket spännande. Tidiga sommarmornar. Upp och hoppa med solen och lyssna noga i alla rättningar på 144,3000 MHz SSB. Ropa och lyssna. Gör sked med kompisar på längre avstånd.

IC-7400 ger 100 watt på 144-146 MHz. Inte illa för en gorilla. En effekt som duger mycket väl till seriös trafik på vårat två meters band. Det kan vara en god ide att vara lite försiktig, med en 15 elements antenn blir det ganska hög effekt i strålningsriktningen, med 13 dB får vi 20 ggr, dvs vi öser ut 2000 Watt rätt på grannen och hans hemelektronik om vi riktar krattan dit.

Så ta det lugnt.

Mottagaren då, för sk seriös trafik på låga delen krävs en känslig mottagare.

En enkel test är att kolla om du hör förhöjt brus i någon riktning, eller om bruset sjunker i en riktning.

Det betyder då att man har optimal känslighet.

Har man lång kabel försvinner små signaler i koaxialkabeln.

Ex vis 30 meter RG213 kan ta bort 3 dB. Vi har bara 50 watt kvar och tappar 3 dB av mottagningen. Det är allvarliga grejer det, och som ingen känslighet på någon mottagare kan återställa.

Här gäller mastoppsförstärakre eller större koaxialkabel.

RG-58 använder vi bara om koaxialkabeln till antennen är kortare än 4 meter. (VHF)

Ja har talat med radioamatörer, ofta nybörjare eller äldre erfarna amatörer som inte varit på VHF förr, som sitter och kör 20 – 30 meter RG-58 och sen gnäller om känslighet....

Min rekommendation är:

RG-58 max 4 meter på VHF

RG-213 max 20 meter på VHF

Större kabel om man har längre avstånd, dyrt men nödvändigt om man skall ha nytta av prestandan en IC-7400 kan ge.

Vad skall man ha för antenn till en IC-7400 på VHF?

Skall man köra FM, för att ha kontakt med lokala radioamatörer gäller en vertikal sak, SRS har sk blindkäppar, glasfiber rör med colinjär antenn inuti. (Dvs stackade vertikaler, eller sk collinjära antenner)

Är intresset att köra Aurora och de spännande vågutbredningsformerna på låga delen, ja då gäller minst 10 element YAGI med rotor. 15 element är ännu roligare.

Behövs antennrotor om man bara skall köra Aurora?

Ja det behövs då Auroran kan vara ganska bred och det är nödvändigt att kunna vrida antennen från Nordväst till nordost.

Den som vill fördjupa sig mer i VHF och den spännande trafik som finns på ”låga delen” bygger upp ett system av flera Yagi antenner. Exvis 4 st 15 elements.

För varje fördubbling av antennantalet vinner vi 3 dB.

Så 3 dB mer vid 4st 15 elementare kostar dig 8 antenner och en större rotor, mast och utrymme.

Parabol kommer på fråga först vid UHF och 432 MHz. Den måste vara många våglängder i diameter.

Det förekommer att man har en vertikalt monterad Yagi, ex vis 15 element vertikalt med rotor.

Den är bra om man vill nå fjärran FM stationer, repeaters, eller om man vill nå långt till mobila stationer.

Det kan tyckas vara dyrköpta deciBell, om mna måste ha 15 elements Yagi och kanske fyra sådana.

Men ändå blygsamt jämfört med en Yagi för HF, eller en fyra elements vertikal för 3800 kHz (four Square)

IC-7400 har ett bra skydd mot hög SWR på VHF

Allt för bra skydd tycker många.

Den sänker effekten om den får för mycket av effekten tillbaka.

Det gäller att ha vältrimmade antenner.

Givetvis måste riggen vara rädd om sitt PA, och 100Watt är inte att leka med.

Skyddskretsarna mäter anpassningen och strömmen till slutsteget.

Skydds kretsarna mäter total SWR och tar ingen hänsyn till fasvinklar etc i lasten.

Vill man inte trimma sin antenn kan man göra den sista justeringen på kabelängden.

Man kan göra stumpar i olika längder att sätta in vid antennanslutningen.

Ex vis gör man sig 10, 15, 20 cm långa stumpar av RG-213 med koax kontakter i båda ändar.

Så provar man en i taget, eller kombinationer av dem, och ser när man får ut max effekt.

Sådana här stumpar för att fintrimma med är bra att ha liggande i verktygslådan.

En större antenn som en 15 element Yagi har ibland optimerats för största förstärkning, vilket gör att den är smal. Man trimmar den för bästa anpassning på 144,3 MHz men har hög SWR vid FM. det får man nog leva med.

Pga av de dyrköpta deciBellarna är det normalt att man fintrimmar sitt antenn system vid ”låga delen system”.

Visst kan man bygga en antennavstämmare för 144 MHz, men att tappa 1 – 2dB har vi inte råd med.

Är det då inte fusk att trimma antennen på VHF med kabelängden?

Alternativet är att klättra upp och justera antennen 10 – 20 ggr.

Bara att välja metod.

Att trimma in till bästa anpassning med kabelängden kan kanske jämföras med att använda en antennavstämmare, men kabeln gör jobbet med mycket lägre, eller inga förluster.

Så min uppfattning är att det är ett utmärkt sätt om det gäller det där allra sista fintrimningen.

Har man perfekt anpassning så spelar inte kabelängden någon roll.

Har man den allra minsta kissanpassning kommer den att variera utmed kabeln. Man kan då hitta en längd där det är god anpassning. Vid VHF handlar det om 10, 20 och 30 cm bitar att prova med.

Givetvis finns det teori om detta, Smith Diagram.

Det kunde hända att man byggde sig en justerbar kabelängd förr.

En grej varmed man kunde trimma kabelängden, en kabelbit, i form av ett rör med slits så att man kan skjuta en löpare och därmed justera längden och använda den för mätningar och trimning av anpassning.

Man kan göra detta genom att ha ett dielektrikum som går att skjuta in eller ut ur en koaxbit skapad av ett rör med mittrör. Dielektrikumet ger kabeln olika elektrisk längd beroende på hur lång del som är plast respektive luft.

Kanske ett kul bygge för den som är lite mekaniskt lagd.

Obs att det är svårt att göra en sådan ställbar koaxlängd som funkar för lägre frekvenser, den blir mycket lång på HF.

Högtalare med filter

Finns från flera tillverkare, från ICOM finns SP-23.

Kan det vara nödvändigt med filter i högtalarlådan när riggen har så fina filter?

Dessutom blir LF filtren i högtalarlådan väldigt breda jämfört med DSP filtren i IC-7400, 756PRO etc.

Bra fråga va?

Frågan grundar sig på föreställningen att en högtalare är perfekt. Det är den ju inte utan har eget liv.

Något som jag skrivit om förr.

Högtalaren har en ojämn frekvenskurva oavsett om den är dyr eller enkel.

Den har resonanser och distorsion.

Dvs en högtalare kan förstöra en del av de fantastiska filter vi har i riggen.

Så det kan behövas filter även i detta led.

Filter som kan minska distorsion, minska resonanser som kan förstärka oönskade ljud i högtalaren och sist men inte minst påverka ljudet för att passa tycke och smak.

Egentligen vore det allra bästa om mankunde ha rent akustiska filter efter högtalaren, men det är svårt och klumpigt.

Att göra ett akustiskt filter för Morsemottagning går däremot ganska bra.

Då gäller ju att få en resonans kammare framför högtalarelementet. Prova en liten högtalare och sätt olika små rör på den, ex vis röret från en tom dasspappersrulle, vips har du ett CW filter mellan högtalare och öra.

Tillbaka till den dyra och fina tillbehörshögtalaren som passar in i linjen med riggen.

Visst blir det snyggt, visst låter den bättre än den lilla inbyggda, visst kan man med filtren skapa et ljud som passar tycke och smak. Och visst kan man kanske tränga lite djupare ner i bruset och höra lite bättre.

Men framför allt en mjukare frekvenskura är mindre tröttande att lyssna på under lång tid.

Så visst finns det nytta av en sådan högtalare.

SP-23 kostar 1450 kronor.

Ett sätt att höra ett bättre ljud jämfört med den inbyggda högtalaren är att lyssna med lurar, då får du en uppfattning om vilken potential det finns i LF från en bra HF rigg.

En liten hemlighet om ICOM

Vi är nu tillbaka 30 år i tiden år och talar om IC-701.

Redan då hade man långt komna planer på en spektrumdisplay, eller panoramaadapter till just IC-701.

Jag var på besök i japan när IC-701 var aktuell, de hade provbyggen och handmålade bilder som visade denna apparat.

Skitsnygga saker!

Som vi idag vet har ICOM avancerade spektrumanalysatorer på flera riggar. IC-781, IC-756PROall 7800 och R9500.

Vi har enklare spektrumskope på IC-706all, 7000, och IC-7400.

Ideen fanns redan för 30 år sedan.

På många riggar finns uttag för en spektrumdisplay.

Frågan är varför man inte släppte den till IC-701?

Den var ju en analog sak med CRT, (Catode Ray Tube) som var aktuellt på den tiden. I övrigt måste en sådan apparat ha en massa analoga kretsar.

Inte förrän IC-781 kom, dvs i slutet av 80 talet var det en inbyggd spektrumdisplay.

Analog men riktig bra. Jo lite digital var den ändå...

Den påtänkta spektrumdisplayen till IC-701 var byggd i en låda som likande högtalaren eller nätaggregatet.

Jag har en känsla av att Mr Inoue, (han som grundade ICOM), hade stora krav, och att det var svårt att realisera dessa krav för rimliga pengar på den tiden.

På den här tiden fanns ju liknande apparater som tillbehör till ex vis Heatkit, primitiva och instabila saker med begränsad dynamik.

Klart att detta hägrade, men ICOM ville göra en bättre spektrumdisplay men nådde inte fram.

En annan aspekt är om den skulle ha gått att sälja som tillbehör. Jag tror satt en sådan måste vara inbyggd i riggen. Det är först när man får en med riggen som man har möjlighet att bekanta sig med en spektrumdisplay och inser då dess värde.

Givetvis slukar ett sådant projekt mycket utvecklingarbete och man måste ju vara med och utveckla nya radioapparater oxo.

Vi fick aldrig någon spektrumdisplay till IC-701 inte förrän med IC-781 kom en sådan.

Jag minns att dessa bilder och provbyggen var mycket snygga saker och jag är ändå ganska säker på att det skulle kunnat bli en toppengrej.

Kanske har man uppnått drömmen först nu om en egen spektrumdisplay på HF riggarna.

Klart att det jag såg gjorde att jag fick stora förväntningar på framtiden, en framtid som är först nu, 30 år senare.

Jaktradio

Får köras utan särskilt tillstånd på dessa frekvenser:

155,425 155,475 155,500 och 155,525 MHz. Max 5 Watt

Dessa är befriade från tillståndsplikt men man får köra endast bärbar radio.

156,000 MHz, max 1 Watt, är även den tillåten att använda utan tillstånd, men endast bärbart.

Det är inte tillåtet att använda en mobil radiostation med dessa kanaler.

Det är endast tillåtet att använda radiostationer som är typgodkända för ändamålet.

Det gör att man inte får använda en amatörradiostation på dessa frekvenser.

Att lyssna är givetvis tillåtet.

Jaktradio skall vara försedd med selektiv. Vanligen används CTCSS. Kallas subton eller pilotton.

Således får vem som helst använda dessa kanaler för radiokommunikation bara det görs med en typgodkänd radiostation som har den effekt som är tillåtet på frekvenserna.

Dvs frekvenserna är inte bara till för jakt.

Men varför förekommer trafik på 155,450 MHz ? (kanaler mellan jaktfrekvenserna)

Nån som har en felprogrammerad radio tro?

Eller finns det företag som är så oseriösa att de förser sina kunder med komradio på otillåtna frekvenser?

För att lyssna behövs inget selektiv, lyssna med öppen mottagare, bara brusspärr.

Bygg en manipulatoromkopplare

Radioamatörer skall ju bygga saker. Så här är ett förslag.

Alternativet är att köpa fler Bencher manipulatorer.

Har du som jag, flera riggar med inbyggd elbugg, och tvingas dra ur konakten och flytta den till en annan rigg när du vill byta från VHF lågadelen Morse till HF Morse.

Ett krångligt jobb, då sladdarna försvinner där bakom riggarna och där är det ju trångt.

Bygg då en liten box med en omkopplare där du ansluter din fina manipulator och har två eller fler sladdar till dina riggar som utgångar.

Använd en liten plast eller metall låda, behöver vara så stor att det får plats en kvartstums telefonjack för proppen från manipulatorn. Sen behövs plats för en omkopplare och två eller fler sladdar som skall gå till ringarnas ingångar för manipulatorn.

Nu uppstår frågan om vi behöver en två eller trepolig omkopplare.

Behöver vi koppla om även jord, den gemensamma ledaren?

Bra fråga va.

Riggarna i fråga är ju ihopjordade via strömförsörjningen, och ibland jordar man alla riggar genom jordskruven.

Jag föreslår att vi nyttjar en trepolig omkopplare och växlar även jord från manipulatorn till respektive rigg.

Så då blir det en plastlåda.

Jag skall förklara varför i en annan text.

Vi behöver en trepolig om kopplare med två eller fler lägen.

Väljer vi två finns det små snygga vippomkopplare.

Koppla in de tre trådarna från kvarttumsjacken till omkopplarens rörliga kontakter.

Sen från respektive sida till respektive sladd till riggarna, dessa sladdar förses med kvartums proppar.

Enkelt som en plätt.

Bara att ha den lilla lådan lätt åtkomlig bakom manipulatorn.

Givetvis behövs en likande låda för den som vill koppla om handpumpen till flera riggar.

Den kan faktiskt köras i samma box då den ju bara använder två av polerna.

Varför skall man då undvika att jorda ihop riggarna via nyckeljacken?

Frågan uppstod i texten om manipulatoromkopplaren och förekommer även vid inkoppling av dator till riggar.

Behöver vi växla jord i de här fallen, behövs galvaniskt skilda samman kopplingar av rig till dator, eller vid omkoppling av mikrofon manipulator eller något annat.

Läser vi i SARTG, och i förra numret av QTC fann vi en utmärkt beskrivning av hur man kopplar ihop dator och rigg med ett interface som ger galvaniskt skilda apparater.

Men i senaste QTC fanns en insändare som ifrågasatte om detta verklige behövs.

Ja vad skall man tro.

Låt oss se vad som kan hända om vi kopplar ihop riggen med datorn.

De blir ihopjordade via gulgrön. Men det är lång väg dit. Från datorns ljudkort, till datorns nätagg, ut i chassit till gulgrön. Från gulgrön till riggens nätaggregat, i detta går gulgrön till chassit och till dess minus vidare till riggen och dess chassi och sen till signaljord i mik, eller acc konakterna.

Detta blir ju inte HF mässigt, inte ens ”åskmässigt”. Och knappast LF mässigt när det gäller brum och nivåskillnader vid de små signaler vi har i mik och acc kontakter. Brummet kan ta överhand.

Men för att gå lite djupare och vi tittar in i riggen.

På mikontakten finner vi att ICOM har satts på drosslar på alla ledningar, ser vi på acc konakterna i vissa av ICOM s riggar och även på nyckel och manipulatorjacken.

Ser vi noga finner vi att man satt små drosslar även på signaljordledningen i dessa uttag.

Jordar vi ihop flera riggar denna vägen sätter vi ju dessa drosslars egenskaper och funktion ur spel.

Man kan då fråga sig varför man sätter en drossel i serie med signaljord på mikjacken, ACC kontakter och nyckeljackar?

Skälet är att stoppa HF i chassit från att gå vidare ut i tillbehörens, mikars och datorsladdar, samt till manipulatorns jord. HF i chassit har vi ju talat om förr som kan komma sig av dåliga antenner. Den HF i chassit vill vi ju inte ha ut i miksladdens skärm, eller till telegrafnyckelns arm där vi kan bränna oss på HF. Drosslarna som finns på alla uttagens trådar, även deras jordledningar är ditsatta för att stoppa HF i chassit att fortsätta ut i tillbehören.

Jordar vi ihop riggarna utan att tänka på detta förstör vi en del av de påkostade egenskaperna hos en fin ICOM rig.

Dvs undvik att jorda ihop riggar, rig till dator, rigg och andra tillbehör fel vägar, och använd galvaniskt skilda system om det går.

När det gäller bygget av manipulatoromkopplaren så blir det således en tre polig omkopplare som rekommenderas.

Bygger du en mikrofonomkopplare kan det även där vara en fördel att även koppla om jord, eller skärmen.

Skall, eller vill man ändå jorda ihop riggarna skall det ske via jordskruven med korta ledningar och gärna till ett jordplan, en plåt på bordet under riggarna. Det är dock lite överarbetat.

Nu är det dags att prova mobil HF

Våren är här, slasket utmed vägarna är ett minne blott, nu är det tid att montera in 706an i bilen och få på en HF antenn.

Visst är vi i en solfläcksminima, Men skam Den som ger sig visst går det att köra kortvåg i bilen.

Ring till Wolfgang och beställ några HF spröt. Dra in rediga sladdar från bilbatteriet och kör igång 706an, eller den nya IC-7000.

Visst skall det bli kul att prova på under sommaren.

Inte minst att lyssna på HF, BC banden. Det imponerar att kunna höra hela världens rundradiostationer i bilen.

Svep över 13600 – 13800 kHz, eller 9400 – 10000 kHz AM.

Dragkroken kan vara ett bra ställe att sätta en HF antenn. Gör ett fästa, jag själv använder en avgasklämma på 52 mm och en bit vinkel aluminium. Andra kör med en cykelhållare som ger större plats och ett högra montage.

Att köra 3750 kHz kräver en stor fet antenn, men roligt är det att få räckvidd på 100 – 300 km från bilen dagtid.

7300 – 7100 kHz ger bra signaler och går nästan lika bra som hemifrån.

Se till att ha en trådantenn i bagaget för att slänga upp vid en fin plats där fikat kommer fram.

HP, LP, BR och BP filter

Förkortningar på filter som man använder i radiotekniken.

Jag har idag använt dess förkortningar i beskrivningen av IC-7400 signalvägar.

Här en enkel förklaring till vad dessa filter är och gör.

Filter i sig är en helt egen vetenskap och det finns många typer och massor av teori kring detta med filter. Jag är säker på att ämnet filter räcker för en professur.

Men nu tar vi det lite enklare:

HP är ett Hög Pass filter, det betyder att det släpper igenom frekvenser över dess brytfrekvens.

Ex vis ett HP filter vi finner i dagens IC-7400 beräknat till 1600 kHz, börjar dämpa signaler under 1,6 MHz och dämpar ex vis 40 dB vid 1000 kHz.

LP är ett lågpassfilter, det dämpar signaler över dess brytfrekvens. Ex vis ett LP filter som sitter efter en sändare för att dämpa övertoner. Ett LP filter för 3750 kHz börjar dämpa vid c:a 4000 kHz och dämpar övertonen vid 7500 kHz med c:a 30 dB, och övertonen vid 11250 kHz med 50 dB.

För att dämpa övertoner behövs ett LP filter med måttlig branthet, då det ju är ganska långt till den överton det skall dämpa.

BP betyder Band Pass Filter och kan vara en kombination av HP och LP filter. Avsikten är att släppa igenom ett visst band, ex vis 2 - 4 MHz.

Bandpassfilter kan vara uppbyggda av ett HP och ett LP filter eller vara byggda som avstämda kretsar med viss kopplingsgrad.

Mottagarens ingång har bandpassfilter avsedda för att släppa in vissa frekvensområden, 4-8 MHz eller 8 – 15 MHz.

BR är ett band rejekt filter, eller ett notchfilter. Avsikten är att dämpa en viss frekvens.

Ett exempel på ett BP BR i kombination är kavitetsfiltren på en repeater. De släpper igenom sändaren och dämpar sändarens bredbandiga brus på mottagarfrekvensen. Dvs har ett Bandpass vid 145,675 och en Notch vid 145,075 MHz.

Det är ibland omöjligt att göra de filter man önskar sig, det finns naturlagar som begränsar.

Därför måste man dimensionera sina konstruktioner så att de realistiska filter som går att göra oxo får den funktion man vill ha.

Kunde man göra ett bandpassfilter för 7010 till 7030 kHz som dämpar 30 dB vid 7100 kHz skulle man nästan slippa mellanfrekvens.

Vid 28 MHz blir filtren ännu bredare.

En konstruktion med dessa typer av filter blir stabil och behöver inte trimmas då filtren är mycket okritiska.

En preselektor är ett BP filter som gjort mycket smalt, och som behöver trimmas och underhållas om det skall ha full verkan genom tiden. Det kan krävas försilvring och stabila saker som blir dyra.

Räkna med bråk

Så illa är det inte.

Jag talar om bråkdelar. ( i denna text betyder bråkstrecket just bråkstreck eller division)

Av någon anledning ökar användandet av bråkdelar, detta trots att Sverige är ett SI land där decimalsystemet råder.

Och vad är det för fel på procent?

I statistik i nyheter och TV program använder man en salig blandning av bråkdelar, procent och decimala tal.

Så här kan det låta: ”En tredjedel av radioamatörerna är aktiva på HF, och 12 % av dessa har egen antenn. Medan två sjundedelar kör VHF och en av tio är aktiv på mikrovåg”.

I vissa fall måste vi använda HEXA-decimalt och binärräkning oxo.

Svår att bilda sig en uppfattning, då det i vissa fall är tal om stora avrundningar.

Exvis kan en tredjedel vara 27 % eller tre av tio.

Hur adderar man bråkdelar då? Eller subtraherar dem.

Exvis hur mycket är 1/3 plus 5/8? dessa går ju inte att lägga ihop så där rakt upp och ner.

Inte ens räknadosan fixar detta.

Ibland läser man statisktik som säger att på en tiogradig skala är 4,8 antennanvändare. Om skalan är tiogradig skall det inte kunna bli hundradelar i svaret. Dvs 4,8 är ju då på en hundragradig skala. Men ändå är det 48 procent.

Det är lätt att det blir fel om man skall tolka detta. Eller menar man 4,8 procent???

Hur mycket är då tre fjärdedelar? Dvs 3/4.

Nu är räknadosan bra, slå bara in 3 delat med 4 så får vi 0,75. Enkelt och bättre.

Men 1/3, dvs en tredjedel? Slå in 1 delat med 3 och vi får 0,33333333333333333333333333....

Det går inte att ange en tredjedel med decimalsystemet. Vi får nöja oss med ungefär och vi kan anse att det duger med 0,333.

Om vi nu skall lägga ihop tre fjärdedelar och en tredjedel då? Dvs 1/3 + 3/4 det går ju inte på dosan.

Vi kan göra på två sätt, idag är dosan det enklaste, och vi räknar ut vad respektiver bråkdel är decimalt, dvs vi får då 0,33 + 0,73 = 1,08 (ungefär).

Förr fick man omvandla bråktalen till minsta gemensamma bråkdel (nämnare).

Således blir då talet 1/3 + 3/4 då lika med 4/12 + 9/12 = 13/12 (fyra tolftedelar plus nio tolftedelar) vilket är mer än ett och då får vi 1 och 1/12, (ett och en tolftedel).

En tolftedel vilket blir 0,08333, plus en hel vilket ger svaret 1,08333.

Hur man i TV nyheterna får 27% att bli en tredjedel är svårt att förstå, det handlar nog om grov avrundning, man kanske har för avsikt att påverka resultatet. Eller??

Påverka oss som lyssnar på ett eller annat sätt. Genom att själv förstå lite kan man undvika att bli lurad.

När vi skall bygga en antenn från en Amerikansk byggbeskrivning har vi massor av bråktal att jobba med. Omvandling av tum och fot till SI enheter (SI betyder Internationell Standard) har jag beskrivit förr.

För ni använder väl inte en tumstock med tum och fot samt dessa bråkdelar när ni bygger antenn?

Nu kör jag en tredjedel av full effekt, varför inte säga 33,3333 Watt då? Eller c:a 30 procent av full gas.

Får vi snart binära tal i TV nyheter? Ja varför inte, det ligger ju i tiden att variera lite, och komma med nåt nytt. Nytt, nygammalt kanske, eller blir det poppis bland höga chefer och politiker att använda binära tal, för att visa sig duktiga. Det gamla måste ju användas, det var ju bättre förr. Oavsett om vi i SM har SI som skall utgöra basen i tillvaron.

Ibland använder vi vare sig vi vill eller ej bråkdelar, en antenn ex vis skall matas vid en tredjedel från östra änden och matas med balun 1/4, (en fjärdedels balun) öhhh. En halvvågsdipol matas i mitten dvs vid 1/2 av 1/2 vågen. Jo en halvåg i bråktal, dvs 1/2 kan uttalas en tvåondel.

Rörigt?

Javisst varför göra saker enkla när det går att krångla till.

Men till allvaret, när det gäller döda i krig och olyckor, sjukdomar och sådant som rör människor, då gäller grov avrundning, exvis 27 procent kan bli en tredjedel.

Pratar man om pengar då minsann kommer vi in på både decimaldelar av procent, punkter och promille. Då går det minsann inte att runda av inte.

Av detta kan vi lära att pengar är viktigare än människoliv....

”Punkter” är hundradels procent.

”Strukturellt överskott”

Men vad betyder då ”strukturellt överskott” ?

Det går inte att räkna ut med dosan trots alla knappar.

Citatet kommer från vår kära finansminister i dagens intervju på P1.

Klart att han måste ha lite konstiga ord på lager för att behålla sin integritet, eller för att slippa svara direkt på frågor. Han sätter ju därmed reportern på pottkanten, som kommer av sig och bara fortsätter med nästa fråga.

Men vad betyder ”strukturelit överskott” ???? Kanske betyder det kvarskatt på deklarationen, eller skattehöjning.

Kanske vi kan få ett strukturellt överskott av HF om vi byter antenn.

Eller blir det ett strukturetlt underskott i en bredbandsantenn?

Varför tror alla att vi på SRS jobbar under helgerna?

Särskilt under långhelger som Jul nyår påsk och midsommar.

Efter sådana här helger har vi massor av samtal där man frågar hur det har gått med paketet som man beställde i onsdags, eller riggen som sändes in för reparation dagen före storhelgen.

Detta är typsikt och har skett i alla år.

På måndag och tisdag sitter man i telefon och förklarar att även vi på SRS har haft ledigt under storhelgen. Och att, om nu ens riggen för reparation har kommit, så har den inte åtgärdats under storhelgen.

Bara att beklaga att vi inte jobbar dygnet runt, helg som vardag, och att ni får vänta när det är röda dagar.

Det är ju ändå skillnad om det gäller livet, men radiostationer för hobbybruk omfattas inte av dygnet runt jour.

Även om det ju kan gälla livet att vara utan radio.

De första dagarna efter en större helg med lediga dagar lägger jag ibland flera timmar på just sådant här. Att förklara hur det ligger till, att det har varit helg.

Vore kanske bättre att ha tid att göra de jobb vi skall för att du skall få dina saker och din reparerade rigg tillbaka så fort som möjligt.

Så varför inte ta en titt i almanackan först, och ha lite is i magen och låta oss jobba istället för att prata i telefon om lediga helger.

Pietzo kristall mikrofon

Eller pietzo keramisk mikrofon.

Pietzo kristaller, ja ved betyder detta egentligen och hur funkar en kristallmikrofon?

Först kan man ta reda på vad pietzo betyder egentligen.

Ordboken säger oss att pietzo är ett Grekiskt ord för tryck, trycka eller klämma.

Hur vi böjer ordet vet jag inte, men kanske skall vi pietzorisera (klämma lite) på riggarna vid utställningen.

Pietzo elektricitet är helt enkelt den svaga elektriska spänning som bildas när man klämmer på ett kristallint ämne.

Vi vet ju att det kan bildas elektriska strömmar och till och med radiovågor inför, och under jordbävningar, det kommer sig av att höga tryck på sten och andra mineraler alstrar ström.

Således om vi trycker tillräckligt hårt på en stenbumling blir det ström.

Men det finns ämnen och mineraler som är mer eller mindre benägna att alstra ström vid tryck.

De särskilda kristallstrukturer som används i mikrofoner är ett exempel på en sådan stenbumling som ger hög spänning för måttligt tryck.

I en pietzo elektrisk mikrofon har man då anslutit ledningar till kristallen och kopplat en memebran mekaniskt till den. Kristallen böjs trycks och bänds på när membranet rör sig av ljudet från vår skrovliga röst. Ut kommer en elektrisk spänning.

Med en mycket låg ström men relativt hög spänning. Dvs det går inte att belasta en pietzo elektrisk kristall, den ger mest spänning.

I en cigarettändare finns en sådan tryckänslig kristall, den sprätter man på med avtryckaren och det bildas en hög spänningspuls som ger en gnista.

Så hög spänning ger inte en mikrofon, men det är ju oxo skillnad på det tryck ett memebran kan ge.

Hur man ansluter sig på en sten eller annat material för att testa vet jag inte... Men nog skulle det vara kul att prova med andra material.

Keramiska mikrofoner hör man talas om, jag är inte helt säker men jag tror att principen är samma och att man helt enkelt kallar den tryckkänsliga kristallen för keramik.

Den är ju ändå fabriksgjord.

Att använda en Pietzokeramisk mikrofon kan vara kul, men de är högohmiga. Mycket hög Ohmiga.

Storleksordningen 100 kOhm till en MOhm.

Vi behöver en impedansomvandlare om den skall kunna köras på en modern radio.

I en ICOM station finns det 8 – 12 Volt på mikstiftet, (pin 1) det matas via ett motstånd i riggen som kan funka som collektormotstånd i en liten förstärkare som man bygger i pietzo micken.

Använde en FET, exvis en MPF-102.

Source direkt till mikstiftet, Drain till jord via 2,2 kOhm avkopplat med 1- 10 uFarad.

Gaten lägger vi till jord för att få en negativ bias, det gör vi med ett motstånd på 100k till 1 M Ohm.

Sen är det bara att koppla in Pietzo micken på Gate, det behövs inte ens en seriekonding.

Man kan HF avkoppla det hela med en 10 nF på utgången till jord, och 100 pF på Gate till jord.

Vill du minska förstärkningen kan man ta bort kondingen över 2,2 kOhm, eller sätta ett motstånd i serie med denna för att justera förstärkningen.

En mindre bypass konding ger ljusare ljud.

Den här förstärkaren måste byggas mycket nära själva mikrofonkapseln annars blir det brum.

Det förekommer många gamla kul sådana mikrofoner på ex vis loppisar som går att använda till moderna riggar om man bemödar sig att bygga den här förstärkaren.

Observera att vi skall inte blanda ihop pietzo kristaller med styrkristaller, det är helt olika saker.

Pietzo kristall mikrofoner ger tillsammans med ett stort memebran en mycket hög utspänning, kanske 10 – 100 milliVolt, medan en dynamisk ger under 1 mVolt.

Detta var förstås perfekt på den tiden man använde elektronrör i modulatorn på en sändare. Dessa är ju högOhmiga och man slipper ett steg (ett rör) och får upp nivån direkt.

Idag när vi använde transistorer är det mer lämpligt med lågOhmiga mikrofoner.

Varför prasslar det i sladden när man kör kristallmikrofoner då?

Vi talar om en högOhmig kristallmikrofon ansluten till en ingång med högt impedans.

Särskilt om man har några meter sladd kan det prassla eller ”fnassla” när man rör på sladden.

Ja även sladden är ju i viss mån tryckänslig och det generas en spänning när materielen i denna rör sig mot varandra.

Ibland ligger en spänning över sladden pga av läckage från mikrofonförstärkarens ingångskonding, denna spänning varierar när man rör på sladden med oljud som följd.

Detta vet de som har haft dåliga och för långa sladdar på sin gitarrmikrofon.

Dessa är ju oxo högohmiga men ändå dynamiska.

Brum är ändå det högOhmiga systemens värsta fiende.

Nu gäller då att leta reda på en tryckänslig sten ute på gården, koppla in några sladdar och klämma och hamra på den. Experimentera mera !!!!!!!

Hur det är med förhållandet spänningen till ljudet, dvs linjäriteten, i en sådan här mikrofon är väl inte så självklart, de låter ju därefter, dvs har distorsion inbyggd.

Pietzo mickar används knappast i Hi Fi sammanhang.

Dvs utspänningen är inte helt linjär mot den mekaniska rörelsen.

För kommunikation däremot kan de låta utmärkt, ljust och klart.

Piezo högtalare

Finns oxo, dvs man kör baklänges, om man lägger växelspänning på den lilla tryckkänsliga kristallen börjar den att skaka på sig. Genom att sätta på ett membran så kommer skakningarna att bli ljud.

Vi har ex vis små öronsnäckor med ett sådant drivelement, dessa blir mycket högOhmiga och lätta.

Vi finner även diskanthögtalare med Pietzo system.

Omvänt kan mna använda en Pietzo högtalare som mikrofon. Detta gör att vi har mycket att experimentera med. Hur låter en sådan högtalare som mik?

De är oftast avsedda för 3 kHz till 20 kHz och skall ingå i en högtalarlåda.

Det lustiga är att sådana små diskanthögtalare tål flera hundra Watt.

Hur kan det vara så tro?

Jo de är högOhmiga och det är i princip omöjligt att ens med en förstärkare på 200 Watt få mer än någon bråkdel av en Watt in i högtalaren.

Så sanningen är att den tål att köras i ett system där det finns stora förstärkare men den kan aldrig belastas med hög effekt. Därför skriver man att den ”tål” 100 Watt trots storlek som en tomat.

Med 100 Watt blir den inte ens ljummen, trots en hel procent verkningrad, 99 Watt borde bli förluster, blir de 100 Watten inte ens värme. Var tar effekten vägen? Kuggfråga....

I vissa fall kan man faktiskt få en Pietzokristall mikrofon att låta om man matar på LF, det är ingen risk att den går sönder den tål åtskilliga volt och stora rörelser.

Man kan till och med få en Pietzo kristall mikrofon att utan förstärkare mata en annan och höra ljudet.

Principen är den samma i ekolod där en Pietzo kristall utgör både ljudsändare (högtalare) och mikrofon för ultraljudet.

Dock måste den vara gjord för att tåla vatten och vattentrycket.

Pietzotekniken inom mättekniken

Samma princip används för att mäta saker, acceleration, tryck, böjning och mer.

Inom industrin finns givare för dessa storheter.

Saxat från Wolfgangs mejlingslistan

Nu kan du läsa Roy´s nyhetsbrev direkt på weben som HTML:

http://ham.srsab.se/ww/nyhetsbrev.htm

Roy har sammanställt Icoms modeller , när de tillverkades och såldes:

http://ham.srsab.se/Roy/ICOM%20modeller.html

MFJ-269PRO, klarar även 430-520MHz. Pris 6500:-

http://ham.srsab.se/mfj/mfj269.htm

PC för allas arkiv med tester och skolor:

http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.98895

Gratis Clipart:

[FREE] Open Clip Art Library

http://feeds.pirillo.com/~r/Picks/~3/101761967/

Bra sida med tester:

http://alatest.se/

Vad betyder egentligen CeBit? Centrum der Büro- und Informationstechnik

Internet Ham atlas:

http://www.hamatlas.eu/index.php?setlang=ENG&lang=ENG

Vi kommer att finnas på dessa platser och ställa ut 2007:

http://ham.srsab.se/srspres/massor.htm

Nüvi 200 & Nüvi 250

Pris Nüvi 200 2.595:- Skandinavien

Pris Nüvi 250 3.695:- Europa

http://ham.srsab.se/mottagare/garmin/nuvi200.html

SK2HG har en bra beskrivning av RSS-feed. Vad det är och hur man skaffar det:

http://www.sk2hg.se/sk2hg/rss_feed/

De har också streaming på sin reapeter (du kan lyssna via weben på deras trafik).

http://www.sk2hg.se/?page_id=24

Trevlig helg.

de

Wolfgang Wündsch

SM4JMY

Salesmanager HAM-radio

Radio Sweden

Sänder för hela världen på HF.

Sändningar avsedda för semestrande och utomlands boende svenskar.

Det kan vara kul att lyssna lite för att få en uppfattning om vågutbredning och hur de låter med sina fina AM sändare.

Här är frekvenserna:

1179, 6010, 6065, 7475, 9490, 11560, 11650, 13580, 13710, 15240, 15735 och 21810 kHz.

De högre frekvenserna går ju dåligt numera men kolla. Det kan vara spännande vågutbredning långa vägen, man kan ibland höra ett eko från två eller flervägsutbredning.

På de högra frekvensera är det mycket god ljudkvalitet, särkilt om man har ett brett AM filter.

Norska radioamatörer kör på 5 MHz bandet.

De kallar det 60, och menar att det är ett band med ungefär 60 meters våglängd.

Under påskhelgen var de aktiva på 5410 kHz USB. (55,452865 meter....)

Klart man kunde hitta varandra förr med våglängdsangivelse och 25 kHz breda mottagare bara man letade lite, men idag är nog frekvens ett bättre sätt att ange var på HF man skall köra radio och hitta varandra.

Så vitt jag förstått har de en form av sambands övningar och kör även på 3720 kHz USB (80,645161 meter)

Det kan vara kul att lyssna lite och få en uppfattning av vågutbredningen på 5 MHz området.

Bränsleceller

Är ett intressant sätt att göra ström på.

Vi har hört talas om det i rymdsammanhang men de senaste tio åren förekommer de även på land.

Läs här om hur man kan ha dem som strömkälla i ett elmotordrivet flygplan http://www.nyteknik.se/art/50050

Läs även här och se hur en Svensk firma i Karlskoga är världsledande på tekniken: http://www.nyteknik.se/art/49891

Hur gör vi då som radioamatörer? Kan vi bygga våran egen bränslecell och få stor strömkapacitet till vårat radioanlägg.

Hur gör man en?

Är det dyrt?

Kan man göra en enkel bränslecell själv?

Vad driver vi den med?

Ja det är många frågor och mycket att lära sig i ämnet.

Kanske vi har någon med här som vet mer?

50 MHz tillstånd

Som alla vet måste man söka tillstånd för att få köra på 50 MHz .

Det verkar ha blivit lite missförstånd vad gäller förnyelser av dessa tillstånd, läs allt om detta på SSA hemsida: http://www.ssa.se/

Det kan vara en bra ide då du kanske inte har något tillstånd.

Pure indulgence

Jag ifråga satt ordet förra gången.

Pure Indulgence som stog väl synligt textat på en ”50 cl kavitet” av Dansk tillverkning.

Göran har ett förslag till översättning. Han bor i USA och har nog en del erfarenhet av uttryck.

Även Erik SM6DGR har en bra förklaring.

Men vad vi kan lära oss ändå. Att bara ifrågasätta saker vi ser omkring oss. Och få förklaringar och översättningar den är vägen.

Tänk om det vore lika svårt, eller lika enkelt att få en bredbandsantenn förklarad fullständigt.

Och tänk på hur försäljningen nu skall öka av dessa kavitetsförvarade drycker.

KUL !!!!

Hej Roy,

Tack för ännu ett intressant newsletter.