Swedish Radio Supply AB
SRS NEWS Letter
06 05 24
Hej ! Mejlings listan
Tema denna vecka: Frekvensräknare
Kalendern
Falska ICOM stationer…
Drömmen om den variabla bandbredden
IC-718 under hufven
Frekvensräknare
Frekvens noggrannhet i riggar
Klassiker IC-2KL
Gör en RF choke av koax
Energiförbrukning gammal vs ny rigg
Surfa på SRS hemsida
Piratradio
I serien med mätinstrument tänkte jag försöka skriva lite om frekvensräknare, det blir givetvis en del om frekvensnoggrannhet i det sammanhanget. Kristallugnar etc.
Hur noga måste vi veta frekvensen? Hur var det förr med frekvensnoggrannheten och räknare?
Vi är framme i slutet av Maj redan, nu går tiden fort, trots långa ljusa kvällar, ja visst är mornarna långa oxo, solen skiner in redan vid 0400.
Hur skall vi utnyttja tiden så att vi mest ut av sommaren? Den frågan har jag aldrig fått ett bra svar på.
Någon sade att man skall göra tråkiga saker, då går tiden sakta.
Men man får ju lust att göra trevligare saker och då går tiden fort. Moment 21 eller vad det heter.
Snart är det midsommar och sedan blir dagarna kortare igen, julen närmar sig och….
Men måste nog försöka göra det man har lust med och låta tiden flyta på sitt sätt, men det man inte glömmer i första hand är nog ändå det som gör tiden mest värd. Så gör oförglömliga saker. En bra sådan sak är att träffa gamla vänner, på radio eller live.
Tack för allt gillande av dessa nyhetsbreven, det värmer. Men jag hoppas att det inte bara är de roliga historierna som är läsvärt…..
För övrigt skall jag slå ett slag för IC-718, populär och billig, man får mycket radio för pengarna och visst behöver du väl ersätta den gamla rörhäcken med något modernt som verkligen funkar och inte ruinerar dig på elräkningen, eller ger dig dåligt samvete om miljön energiförbrukning och växthuseffekt och det där.
Kalendern
Loppis Ölmbrotorp
Att det blir Loppis utanför Örebro tycks nu vara bekräftat.
SK4TL och ordf. SM4JPD säger att så sker i höst och 06 09 02
Dvs till hösten i September.
Givetvis skall SRS försöka komma med en utställning.
Att den blir i Ölmbrotorp verkar oxo klarlagt.
Kul!
Nu är det gott om tid att planera in dagen, skjut på födelsedagar och barndop, börja redan nu att skrapa ihop grejer att sälja, eller pengar att köpa för.
Läs mer om SK4TL aktiveter på hemsidan http://www.sk4tl.com
ICOM kopior ute igen
Vi har på SRS fått en ICOM kopia i vår hand, detta har inträffat igen.
Jag berättade för några år sedan om ICOM kopior.
Vi talar helt enkelt om att någon tillverkare gör kopior av hela radioapparater, med ICOM märken, utseende och allt likt ICOM.
I det här fallet gäller det en IC-V8, dvs en kopia av IC-V82 amatörradiostation.
Den här kopian är en heltäckande station 136- 174 MHz och förvillande lik en IC-V82.
Tittar man noga finner man att det är en del viktiga kvalitetsskillnader.
Mekanik: plasthöljet ser bra ut men är av sämre plastkvalitet och lite klumpigare i detaljerna.
Det gjutna chassiet likaså lite klumpigare, större gjutskägg, mindre maskinbearbetat och ett sprödare gjutgods.
Kretskortet ser fint ut vid första anblick, men ser man närmare är det större och klumpigare komponenter, och liknar mer exemplen i QTC för några månader sedan.
Provar vi apparaten med yttre antenn eller instrument kommer större skillnader i dagen.
Mottagaren är dramatiskt sämre, intermodulation och andra selektivitetsproblem på varenda kanal, en riktigt dålig mottagare!
Det låter som en saga, vem skulle vilja kopiera en ICOM station? Vad finns att vinna på detta? Varför? Kan det skada ICOM?
Förr har vi kunnat spåra sådana här dåliga kopior till ett stort land i öst som exvis kopierar berömda klockor och CD i stor skala.
Att man genom att tillverka åtskilliga tusen eller kanske tiotusen i månaden generar pengar, och att det är det som är drivkraften är helt klart. Pengar och åter pengar gör att man kan göra vad som helst. Varför? Jo det är billigare att bara kopiera än att utveckla själv, det är lättare att sälja något som liknar ett välkänt fabrikat, pengar är drivkraften…
Visst kan det skada ICOM, särskilt kan det skada en icke ont anande ICOM köpare.
Jag är övertygad om att det finns fler ICOM kopior, till ”superpriser”.
Största skadan är när kunderna uppdagar den dåliga tekniska kvaliteten, den dåliga selektiviteten, då blir det lätt rykten att ICOM är dåliga.
Hur har den kommit till Skandinavien då???
Givetvis ett oseriöst företag som importerar och skiter i CE R&TTE och bara kränger för att tjäna pengar på kort sikt. Straffen existerar ju inte för brott mot CE och R&TTE, ingen marknadskontroll gör att det är fritt fram.
Som kund, radioamatör eller kommersiell användare av komradio kan det vara dyrköpta erfarenheter.
Den här kopian har fel kontakter för att ansluta ICOM tillbehör, som talkrypto, CTCSS, etc.
Det är i princip omöjligt för den enskilda radioamatören att avgöra om det är en kopia han köpt för ett bra pris. Men det uppdagar sig givetvis när den sätts i luften, eller behöver service.
Visst låter det som en saga.
Det är sant och den som vill kan få se kopian här.
Har du fått tag på, eller avser köpa en ICOM station, beg. eller hos något företag, kolla serienumret hos oss först.
Sådant här skoj gör att vi på SRS måste se upp mer och ifrågasätta hjälp till de som köpt utomlands, importerat själv eller köpt brukt. Vi vill ju inte hjälpa skojarna som säljer ICOM kopior.
IC-E91
Berättade jag om förra gången.
En ny handapparat för VHF och UHF. Med heltäckande mottagare.
Den har ett styrprotokoll som liknar CI-V, det gör att helt nya programvaror och möjligheter öppnar sig jämfört med tidigare handapparater.
Riggen går att köra live på datorn, det går att se spektra på datorn.
Det går att klona minnens listor etc.
ICOM programmet visar en bild av radion vilken man kan ”knappa” på.
Dvs till skillnad mot programmet till tidigare handapparater kan man nu göra liknande saker som de stora riggarna kan ,med datorns hjälp.
AM med IC-718
Vill man sända AM och är lycklig ägare till IC-718 gör man så här:
Använd comp, dvs talprocessor. Det skall stå COMP i displayen.
Reglera nu Mic Gain tills AM bärvågen bara rycker lite, när du talar i micken. Micgain hamnar då på mellan 5 och 8. Ett väldigt lågt värde. Vid tal skall uteffekten bara rycka lite. Genom denna metod kan du tala hur högt du vill och behöver inte hålla koll hela tiden.
AM med IC-718 utan att använda talprocessorn kräver att du är väldigt noga med micgain inställningen och talstyrkan. Med micgain 50 måste du anpassa röst styrkan så att bärvågen bara rycker lite. Med det mista höjda röstläge kommer du att övermodulera, och signalen ”spricker”.
DSP med IC-718
Man måste först montera en DSP enhet, den heter UT106.
Monteras lätt genom några små kontakter på huvudkortet i riggen. Efter monteringen står det DSP i displayens vänstra sida. Tangentbordets knappar NR och ANF används.
NR ger brusreducering, genom att trycka länge på NR kommer du till en inställningsmeny, du kan välja brusreducering mellan 0 och 15. 3 är ett lagom värde att börja med.
ANF ger automatisk Notch, dvs. DSP tar bort piptoner, ex.vis om någon stämmer av på frekvensen så tvättas tonen bort. ANF går givetvis inte i CW.
ANF har bara ett fast läge men kan ta bort flera toner.
DSP enheten är samma som i IC-706MKII och G. Den arbetar på LF sidan.
Comp med IC-718
Comp är riggens talprocessor, och är en LF klipper. Den klipper ner (amplituden) kraftiga toppar i talet, och talljuden, samt ökar förstärkningen på svaga ljud i talet. Resultatet är en mer ”kompakt” SSB och AM signal, dvs. mer lättläst pga. att de svaga ljuden i talet förstärks, de höga topparna i talet som inte behövs klipps ner.
Med Comp. kan man reglera Micgainet så att man kan köra riggen utan ALC. Det krävs ganska låg micgain och man justerar micgain tills ALC mätaren inte visar något. Då är utsignalen 100Watt Pep, (eller den effekt du valt). Micgain för körning utan ALC och med Comp. tillslagen hamnar mellan 5 och 7.
Om du visslar i micken skall det blir fullt utslag med instrumentet i Peo, dvs. 100Watt.
Comp. är mycket effektiv och de allra flesta låter bättre med Comp. tillsagen.
Drömmen om den variabla bandbredden
Att kunna välja bandbredd helt fritt. Att kunna ”krama” in runt en störd station man lyssnar på, att välja bandbredd efter trafiksättet.
En dröm som funnits lika länge som det funnits radiomottagare.
Vi ser experiment med flera bandbredder och kristallfilter redan på 40 talet, i de gamla mottagare man kan studera. Ibland behövdes bredare mottagare för att hitta varandra, beroende på dålig frekvensonoggrannhet….
Vi ser DRAKE med sin berömda PBT i R4a serien, (egentligen ett IF skift) en MF på 50 kHz där man kan variera både bandbredd och frekvensen på filtret, en grej med fyra spolar i vilka man kan justera kärnorna med ett reglage, och kopplingsgraden med en omkopplare. Dessvärre blev inte detta filter särskilt brant. Ett skämt, jämfört med mekaniska filter, keramiska filter och kristallfilter. Dessutom krävde systemet årlig trimning.
Man kunde faktiskt höra AM i 500 Hz bandbredden, så filterbranthet var inte uppfunnet, dock lät det bra och var nog före sin tid att på ett billigt sätt lösa lite av drömmens önskemål.
Drake var tidiga med liknande system i sina andra mottagare, men i 7 serien var det bara kristallfilter som gällde. PBT gjordes med hjälp av två MFar.
ICOM kom redan med IC-701 i slutet av 70 talet med en ny form av PBT, två MFar och man fick en PBT där ena flanken stog kvar. Dvs minskad bandbredd istället för att hela filtret flyttades.
Systemet har följt ICOM i alla år. Även om det var en kort tid av patent strid i slutet av 80 talet.
JRC kom med en tidigt DSP med där man fick en bandbredd på 100 Hz till 10 kHz med ett enda vred, en dröm!! Suck, drömmen gick i stöpet. Den DSPn var i princip värdelös för kortvågslyssning, de DSP skapade filtren hade ingen som helst stoppbandsdämpning, dvs utanför filtren hördes dels störningar dels egengjorda datorljud.
Amerikanska kommunikationsmottagare var även de tidiga med DSP i MF som det hette. Inte särskilt lyckade dessvärre och de är nu borta från markanden.
Drömmen om den variabla bandbredden har i alla år funnits och de mest fantasifulla system har man försökt sig på.
Varför inte ett kristall filter med en 6 gangad vridkonding där filterkristallernas kopplingsgrad kunde justeras med ett vred. Eller byt ut vridkondingen mot en näve kapacitansdioder, vilka styrs av en pot. Det låter fint va? Men det blev inget. Osymmetriskt kanske, men det kunde varit bra till en Morse mottagare. Vi ser dessa experiment i teknikspalterna i exvis RADCOM.
Drömmen om den helt variabla bandbredden lever vidare, man ser mottagare där man kan bestycka med filter för en förmögenhet. Försök med DSP mellanfrekvenser har gjorts utan framgång både i Japan och USA.
Nu anar ni väl vad jag vill komma fram till…
ICOM har gjort det!
Från och med IC-756PRO, till PROIII, IC-7400, 7800 och nu den lilla skarpa IC-7000. Drömmen om det perfekta filtret i vilket du själv kan bestämma bandbredden är nu uppfylld.
I dessa apparater kan du skapa 3 snabbval av filter mellan 50 Hz och 3,6 kHz, i AM bredare. I FM finns tre fasta val. Utöver de tre fasta valen, två PBTer, även de helt DSP gjorda.
Drömmen om den perfekta mellanfrekvensen med de perfekta filtren är uppfylld. ICOM förståss, först som vanligt.
Du kan när som helt under pågående mottagning ändra bandbredden fullständigt, utan problem med stoppbandsdämpningen, utan problem med osymmetri, utan oljud, utan distorsion, och med total dämpning utanför vald bandbredd.
Detta är ICOM idag, drömmen om det variabla filtret är nu verklighet, och oslaget. Kanske till och med oslagbart.
Med dessa ICOM apparater kan du ”krama” in omkring en svårt störd station.
IF shift på IC-718
Riggen har ett IF shift, till skillnad mot de lite mer avancerade HF riggarna från ICOM har denna rigg bara en MF, med filter. Därför kan man bara åstadkomma ett IF shift.
Har man två Moar med kristallfilter på SSB bandbredd kan man göra sök PBT.
IF skiftet är avsett att göra signalbehandling med. Det fungerar så att man lurar riggen att p konstgjord väg flytta mellanfrekvensen fram o tillbaka över filtret. Filtret är konstant, (SSB med c:a 2,4kHz bandbredd)
Funktionen är mycket effektiv för att få bort störningar, som QM, bärvågor etc.
IF shift fungerar bra för att vid svaga signaler signalbehandla för att kunna läsa signaler i bruset. Ratten för IF shift har mittläge och skall normalt stå vid mittläget. Funktionen liknar det IF shift man hade på de gamla Drake klassikerna, R4a-R4c, men IC-718 är betydligt brantare än de var. Dock kallade man IF skiftet för PBT på Draketiden.
RF gain och brusspärr på IC-718
Trots att IC-718 är en liten och enkel rigg, i låg prisklass har den RF gain, dvs högfrekvens förstärkning, och brusspärr.
RF Gain medger att du ställer in förstärkningen för att få en lugn o fin mottagning vid SSB och Morse, (i CW läget).
Ratten för RF Gain sitter under volymkontrollen och har sitt normalläge i mitten, (Viktigt).
När du vrider den bakåt, (moturs) kommer S metern att gå upp, ställ den så att S metern stannar vid lyssning på SSB o Morse stationer, exvis på S7.
Man får då en lugn o fin mottagning och riggen blir mycket ”lågbrusig”.
Brusspärr då, det får man om man vrider nämnda kran framåt, med urs, då tystnar riggen och man ser på S metern en prick som visar vilken nivå som behövs för att brusspärren skall öppna.
Dessa funktioner kan stängas av o väljas i ”initial set mode”. Detta gör riggen enklare att handha.
Kom ihåg att ställa RF gain kranen klockan 12 om den inte används.
Brusspärren mäter signalstyrka och kan endast öppna för signalstyrkor som lyfter S metern.
Den kan inte jämföras med en brusspärr för FM. Brusspärren kommer givetvis att ”tjuvöppna” för störningar, då den mäter just signalstyrka.
IC-78 en kommersiell kusin till IC-718
Ser lika ut med har en kanalomkopplare istället för VFO ratten.
Man programmerar en eller fler fasta frekvenser och väljer dem med kanalvredet. Man kan i displayen visa frekvens eller kanalnamn.
I övrigt är det inga större skillnader på jämfört med IC-718 vad gäller schemat, filter etc.
IC-718 som portabel eller mobil HF station
Är en lyckad kombination. Den är lätt att bära med sig, lätt att hantera och har en bra display som syns även ute. Mobilt, särskilt i båtar är en omtyckt kombination, många radioamatörer som seglar världsomsegling har valt IC-718.
Installation i båt och bil ställer givetvis krav på den som gör jobbet, för att det skall fungera bra, och överensstämma med biltillverkarens föreskrifter.
Morse med IC-718
Körs i riggens trafiksätt CW.
Man kan välja att installera några olika filter. Exvis FL-52 eller 53, 250 resp 500Hz bandbredd. Dessa filter är 455kHz filter och mycket branta o hög kvalitet. De är motsvarande dyra…. Med ett sådant filter, blir IC-718 en mycket god telegrafi station. Som tillfredställer de mest kritiska telegrafister.
Inbyggd elbugg, sidetone, (medhörnig) som kan ställas att följa volymkontrollen eller vara fast i nivå, vilket ställs in i Initial set menyn. RF gain används givetvis av den mer erfarne telegrafisten. Elbugg, normal, reverse, straight och elbugg med U D knapparna på micken är möjligt. I sin enkelhet är IC-718 en dröm station för den inbitne telegrafisten som inte vill ha för många knappar. Man kan välja BFO frekvens, dvs. den tomhöjd man vill det skall höras i högtalaren när man centrerat en morse station. Det går att ställa 300 – 900Hz. Samma ton blir det på medhörningen, därför kan man sväva medhörningen mot en morse station man hör, och på så sätt komma inom någon Hz från hans frekvens. IC-718 har semibreak in.
Kristallugn med IC-718
Vill du har större noggrannhet sätter du in en kristallugn i IC-718.
Med ugnen håller sig riggen inom +-0.5ppm. Dvs +-5Hz vid 10MHz.
Onoggrannheten utan ugn är +-350Hz efter uppvärmning inom 0 - 50 grader C.
Om riggen används till fjärrskrift ex.vis, Pactor, Amtor, PSK-31och Baudot rekommenderas ugnen. Särskilt om den står på dygnet runt för automatisk trafik.
IC-718 och minnena
IC-718 har 99 minnen, samt två bandgräns minnen.
De 99 minnena är lätta att komma åt och använda. Minnena kan användas som bandväljare, då man kan ratta med VFO på framkallad minnesfrekvens.
Ex på användning är att man lägger in CW mittfrekvenser:
1 - 1830kHZ CW Narrow, 2 – 3530kHz CW NArrow, 3 – 7030kHz CW Narrow etc etc….
Minne 20 och framåt kan nyttjas till SSB mittfrekvenser:
20 – 1845kHz LSB, 21 – 1960kHz LSB, 22 – 1990 kHz LSB, 23 – 1995kHz LSB, 24 – 3717kHz, 25 – 3750kHz LSB etc etc….
Då kör man riggen bara i minnesläge o rattar med VFO på dessa frekvenser. Nästa gång man väljer minnekanalen blir det den lagrade frekvensen.
Mycket enkel o lättfattlig minneshantering gör att man snabbt kan komma till sina favorit frekvenser.
Fjärrskrift med IC-718
Riggen är mycket lämpad för fjärrskrift, och i applikationer där man behöver en station som står på dygnet runt. Exvis för Pactor trafik, HF brevlådor.
Med kristallugnen står den på rätt frekvens oavsett temperatur.
PSK-31 kör man med CW filtret i SSB mottagning. Man får då en smal mottagare som gör att PSK trafiken går mycket bra. Även vid Pactor kan det vara en fördel att köra 500Hz CW filter i SSB mottagning.
IC-718 klarar kontinuerlig drift på högsta effekt, den har en väl tilltagen fläkt och skadas inte av hård sändning. Man behöver inte oroa sig för värme eller att sluttransistorerna skall ta stryk.
IC-718 går till 33 MHz
Efter lite handpåläggning kan man köra den upp till 33MHz.
Detta kan vara kul nu när solfläckcyckeln börjar ta sig. Det finns många utländska komradiosignaler som kan vara kul att höra på där. Givet vis är IC-718 inte typgodkänd för att kunna sända på 33MHz. Men lyssna är helt tillåtet att göra mellan amatörbanden.
Filter till IC-718
Är gamla hederliga kristallfilter. FL-52 500Hz, FL-53 250Hz, FL-96 2.8kHz, FL-222 1.8kHz, FL-257 3.3kHz. tyvärr saknar man det gamla hederliga FL-44 2,4kHz filtret, som var så bra o satt i IC-740,745,751,761,765,775,756,746 etc. Har du ett FL-44 eller kan få fram ett, så går det utmärkt att sätta i IC-718, man ställer in i Initial set up menyn att man satt in ett FL-222, och lurar därmed radion lite. Dessa filer ä mycket branta och har för övrigt nästan perfekta egenskaper, således är ett FL-52 500Hz ett mycket lämpligt CW filter, som är selektivt som ett 250Hz filter av enklare typ.
NB i IC-718
Noise Blankern, består av en klasiskt ”blanker” konstruktion. Den bygger på principen att man tar emot störpulserna bredbandigt, (c:a 15 kHz) förstärker dem och alstrar pulser som blockerar mottagaren innan störpulserna nåt resten av mottagaren.
NB är avsedd att ta bort störpulser som tändstörningar, den fungerar bäst med starka pulstörningar och ett relativt tyst band.
På ett band med många starka signaler kan den orsaka oljud, det är därför viktig att ha koll på om NB är på eller av. En tydlig NB text syns i displayen om den är på.
NB i IC-718 kan ställas in mellan 0 och 100, genom att trycka länge på NB knappen kommer en sådan meny upp. Man kan då inom vida gränser justera NB egenskaper.
NB funkar inte på QRM med anropssignal….
1Hz upplösning med IC-718
Genom att trycka på TS knappen länge, (TS = Tuning Speed, sv. avstämningshastighet) så kommer 1Hz siffran fram. Kort tryck på TS ger en flagga över kHz siffran, och man får en snabbmatning av VFO frekvensen. Trycker man länge på TS när kHz siffran är markerad kan man välja steglängd, exvis 5kHz steglängd för BC bandens AM stationer, 9kHz för mellanvåg.
Inbyggd högtalare i IC-718
Finns som är framåtriktad, men ganska liten. Många föredrar därför att använda en större yttre högtalare. Men olika smak bland användare gör att många gillar den lilla inbyggda.
Här gäller givet vis att experimentera, så att du får ditt favoritljud. Skall du lyssna på AM och BC stationer är en rejäl yttre högtalare att föredra. Givetvis finns uttag för hörtelefoner. Jacken är stereokopplad och alla hörlurar som finns för stereo bruk fungerar. Såväl som HEIL headset.
Mellanfrekvenser i IC-718
Är bara två, 64.455MHz och 455kHz.
Varför bara två??
En hög för att ge bra spegelundertryckning och ett lite frekvensområde för PLL syntesen, och en låg där det finns bra filter.
Genom att hoppa över dyra finesser som PBT kan man klara sig med två MFar.
Det är på sista MF, 455kHz, man sätter tillbehörsfiltren.
Då Sändaren kör genom ett eget keramiskt SSB filter kan man experimentera med 455kHz filter av alla andra fabrikat. Exvis Collins mekaniska filter. Det är god plats för större filter, så har man sådana liggande kan man göra intressanta saker.
En bidragande orsak till IC-718 låga pris är just att man lyckats göra en bra station med bara två mellanfrekvenser. Dubbla kristallfilter av två poliga typer är de som man kan kallar för Roofingfilter i IC-718, dvs de på 64.455 MHz. Man behöver c:a 15kHz bandbredd för att NB skall fungera.
Mic till IC-718
Med stationen följer en handmik. Den innehåller en elektret kapsel och ger ett välbalanserat ljud. Inte att jämföra med billiga dynamiska PR mickar man finner med andra fabrikats lågprisriggar.
Till IC-718 passar nästan alla ICOM mickar, exvis: IC-SM-6, SM20, SM8 och handmickar HM-12, 14, 15, 36. Dock ej de äldre med förstärkare som SM-5, HM-7. Det går utmärkt att experimentera med mickar av andra typer, exvis dator headset, på mickjacken finns matningspänning till elektret mickar. Skall du försöka med en dynamisk mic måste du använda en konding för att blockera likströmmen. Ta 1 till 4,7uF, 16 Volt i serie med micken och med plus mot riggen.
Mikrofonförstärkningen finner man i Q-set menyn, man kommer dit genom att trycka länge på SET knappen.
Instrumentering på IC-178
Riggen har allt man behöver, uteffektmätare Po, SWR mätare, och indikator för ALC. Mätområdena väljs med SET knappen, (korta tryck). Uteffektmätaren är graderar 0-100, vilket rätt noga motsvarar effekten i Watt.
Instrumentet är en ”LCD bar Graph”, dvs en rad svarta fläckar i LCD skärmen. De är snabba o lätta att läsa, men kan givetvis inte jämföras med en vridspole indikator.
IC-7000 modifieringar
Inte många har hörsammat att vi på SRS gratis utför de modifieringar som finns.
I nuläget finns dessa saker.
1. Bättre sänt ljud genom att byta två kondingar i mikförstärkaren låter den skitbra även med originalmicken.
2. Många har problem med ett brus i LF delen, där 8 kHz ljud finns. Det försvinner med modifiering.
3. TV mottagaren är enkel att sätta på i samband med modifieringarna.
Vill du göra detta själv? Tänk på garantin, men anser du att du fixar saken, dvs löder ytmonterade saker i mm storlek utan att sabba, ja då kan du få filer där detta beskrivs.
4. Att öppna sändaren så att man kan sända på exvis det utökade 7 MHz bandet, 5 MHz frekvenserna etc.
Acc kontakten på IC-718
Eller sv. Tillbehörskontakten, är en 13 polig DIN kontakt, samma som på IC-706all och en del andra ICOM riggar. Vill man ha de två 7 resp. 8 poliga DIN kontakterna skaffar man bara en OPC-599, då har man samma jackar som på IC-735 o framåt till PROIII.
Alla stift är kopplade på samma vis som andra ICOM stationer. Samma kablar kan därvid användas för att koppla till Dator, modem etc. Kontaktens stift är noga beskrivna i manualen.
CW-Pitch med IC-718
Man kan välja BFO frekvens o på så vis få den tonhöjd man trivs bäste med. Från 300 – 900 Hz genom at gå ut i Q-set menyn. Tryck länge på SET bara o bläddra fram CW pitch med up DN knapparna. Väljs sedan tonhöjd med VFO ratten. Använder man ett smalt CW filter finns inga möjligheter att med VFO välja tonhöjd, då måste man välja CW pitch för att få den tom man vill lyssna på.
Genom att sväva medhörningstonen mot den station man ställer in på, och avser svara kan man komma inom några Hz på motstationens frekvens.
PREamp och ATTenuator i IC-718
IC-718 är en mycket känslig rig, den har dessutom möjlighet att koppla in ett HF steg, sk PRE AMP. Den kan man ta till vid dåliga conds på frekvenser över 14 MHz, eller om man har en mycket liten antenn, kör mobilt etc. Attenuator tar man till om det är en hög brusnivå, exvis på 1.8 och 3.5 MHz.
Genom att prova sig fram kan man bestämma huruvida Pre amp eller attenuator behövs.
Hör du en svag station på 14.3 MHz prova då med ATT, sjunker bruset så betyder det att atmosfärsbruset är det som bestämmer vad du kan höra. Med Pre Amp kommer då bruset att stiga lika mycket som signalen, dvs. inget skäl att ha extra förstärkning.
Kör utan ALC i SSB med IC-718
Om man vill gå ut med en SSB signal och ha absolut minsta bandbredd, eller minsta möjliga oönskade sidband med et minimum av splatter, kan man köra IC-718 utan ALC.
Man använder då Comp, ds talprocessorn, den gör att man får en konstant, (nåja nästan konstant) nivå från mickförstärkaren att mata in på modulatorn. Moduleringsgraden bestäms då av micgainet, dvs. med micgain reglerar du tillförd LF signal till modulatorn. Micgain är med Comp en sorts drivningskontroll. Nu trycker du på SET länge, bläddrar fram micgain menyn, ALC mätaren är nu automatiskt framme. Prata o justera drivningen, (micgainet) tills ALC bara ger utslag ibland Du hamnar på ett micgain runt 5. (mycket lågt)
Tryck bort SET med ett kort tryck på SET. Du kan nu se uteffekten med Po skalan, vissla i kicken och du får 100 %. Klart, du kan nu prata på obehindrat med varierande talstyrka utan att ALC reglerar. Din utsignal håller toppklass. Byter du band kan det hända att du måste justera om drivningen, (micGain).
Utan Comp måste man hålla talstyrkan, micgainet, och avståndet till micken mycket noga för att hålla sig inom ALC strecken.
AM vid lyssning på BC stationer med IC-718
IC-718 är en helt godkänd mottagare för att lyssna på rundradio, inte minst på mellanvåg där det finns flera trevliga stationer att höra. Filtret för AM på 6 kHz är väl inte väldens bästa för avancerad DXing, men man kan välja smal AM, varvid man kör med SSB filtret. Steglängden går att välja till 1,5, 9, 10 och 100 kHz. (9 kHz steglängd är för mellanvåg)
Q-set och Intial set meny på IC-718
Q-set med 13 inställningar
Initial-set meny med 25 inställningar. Alla möjligheter till inställningar är väl beskrivna i manualen. Lätt att förstå och lätt att ställa in.
Alla inställningar lagras i ett EE Prom och står kvar tills du ändrar dem. Inget backuppbatteri finns eller behövs i riggen.
SRS kan inte ta emot andra fabrikat för reparation
Nästan dagligen hör man av sig och vill ha hjälp med de andra fabrikaten. Förtvivlade ägare ibland.
Att laga våra konkurrenters trasiga riggar är inget SRS kan åtaga sig, jag har nämnt detta förr men det tycks vara stort behov av reparatörer för andra fabrikat.
Det kan vara svartimporterade saker, de kan vara sålda före eller efter bytet av generalagenter, som en viss apparat sålts.
För 20 – 30 år sedan var en transiver en mycket dyr sak och man kunde lägga mycket arbete på den för att hålla liv länge. Idag är det inte så, ingen vill lägga ner kostnaden för flera timmars arbete på en rigg som är värd 5000 Kronor.
För 20 år sedan fanns oxo flera obundna reparatörer som kunde ta både det ena och andra.
Samma sak gällde för annan elektronik, TV, Kameror, Dator, Video etc. Då vi hade TV reparatörer i varje kvarter. Idag är det ett utdött jobb.
Det gör ibland ont att säga nej till sådan här frågor, men vi måste ju vara mån om vårt eget fabrikat. Och ha maximal service till våra egna kunder.
För att skydda oss mot svartimporterade eller rena förfalskade ICOM stationer måste vi ta serienumren. Lämpligt är att ha serienumret i beredskap vid korrespondens med oss om ev. rep.
Frekvensräknare
Ett instrument som mäter frekvens helt enkelt genom att räkna perioder eller periodtid.
Hur kan den räkna flera tusen, eller miljoner perioder per sekund? Är det verkligen möjligt?
Ja, logikkretsar är så snabba, se bara på datorns CPU den kan räkna med upp till 3 GHz.
Räknare tillåts räkna under en viss tid, en tid som bestäms med stor noggrannhet av en kristall som finns i räknaren. Låter man den räkna perioder under en sekund kan den visa frekvensen med 1 Hz upplösning. Låter man räknaren hålla på i 10 sekunder kan den visa ner till 0,1 Hz.
Vanligen använder man en tidbas på 0,1 sekunder och får en upplösning på 10 Hz. Det räcker ju för de flesta behov.
Observera nu att jag inte menar att noggrannheten är 0,1 Hz utan upplösningen. Noggrannheten skall vi diskutera senare.
De första frekvensräknarna behövde lika lång tid för att nollställa räkneverket och lagra räknat tal på displayen, och det tar således 2 eller 20 sekunder att räkna under 1 eller 10 sekunder. Efter hand utvecklades logiken så att tiden mellan räkneoperationerna kunde bli mycket kort. Exvis för att räkna i 1 sekund behövdes bara någon mS för att nollställa och frysa räknat belopp.
Men idag kan vi träffa på frekvensräknare som lyckas visa 0,1 Hz på 0,1 sekund eller kortare tid, hur kan det komma sig hur kan den räkna ner till en tiondels Hz på så kort tid?
Man mäter helt enkelt tiden mellan perioderna, inverterar värdet och visar frekvensen med på displayen. Smart va?
Den viktigaste saken i en frekvensräknare är dock referenskristallen, den bestämmer noggrannheten. Vi skall tala om sådana med och utan kristallugn.
Frekvensräknare var ett populärt hembygge under särkilt 70 och 80 talet. Många byggare fick utlopp för att bygga saker med logik, och ”slapp” de analoga byggena som bara självsvängde.
Det visades byggprojekt i var och varannan radiotidning. Många hembyggda räknare användes som skala på den tidens analoga riggar.
Frekvensräknarens ingångar
Ingångsförstärkaren är viktig i en räknare, den skall förstärka upp den ibland svaga signal som vi vill mäta frekvensen på, låt oss säga vårt lilla VFO bygge, 10 mVolt och får ej lastas.
Räknaren brukar ha en högOhmig ingång, ungefär som ett oscilloskop. Exvis 1MOhm.
Ingångsförstärkaren kan ha reglage för dämpning och eller reglering av förstärkningen. Allt för att få ”lagom” insignal. Insignalen måst sedan klippas eller formas till fyrkantvåg, för att logiken skall kunna jobba med den. Denna ingång brukar vara för 10 Hz och till 150 eller 200 MHz. Ingångar på frekvensräknare för UHF frekvenser brukar vara lågOhmig, oftast 50 Ohm. Inte riktigt så känsliga som HF ingången.
UHF ingången har ofta en för delare, (Pre Scaler) och delar ner inkommande frekvens med 10 eller 100.
Det betyder ju att man får en tiondel så låg upplösning vid samma räknetid, dvs räknar vi 1 sekund visar den ändå ”bara” 10 Hz upplösning. Såvida vi inte har en moderna räknare som mäter periodtid.
Även HF ingången kan göras till 50 Ohm oftast med en knapp, man kan då använda långa koaxialkablar från mätpunkten. Dock måste vi då inse att vi belastar mätobjektet.
Att använda frekvensräknaren för att ställa in BFO i en rig
Kan vara ett lämpligt jobb att börja träna att använda sin frekvensräknare på.
Prova med HF ingången i högOhmigt läge, 1MOhm, använd en oscilloskop probe som dämpar 10 ggr. Häng på den på oscillatorn vi skall mäta.
I värsta fall belastas oscillatorn så att vi får flera 100 Hz fel värde.
Eller så visar inte räknaren något, signalen blir för svag efter probens dämpning.
Problem redan, på en gång…. Helt normalt. Vad gör vi nu då?
Se på schemat en gång till, kanske våran osc har ett förstärkarsteg, eller sk buffertsteg. Då kan vi hänga på räknaren med mindre risk att belasta den, samt vi har en större signal.
När vi börjar få ett stabilt utslag på räknaren som visar sig vara i den storleksordning osc skall svänga på, måste vi ändå kontrollera om osc flyttar sig av belastningen.
Lyssna på en stark bärvåg med mottagaren och hör om frekvensen ändras när du hänger på räknarens probe. Gör den det blir det fel, oavsett hur noggrann räknare du har.
Är det lugnt kan vi börja trimma nu, men alla dessa förberedelser är mycket viktiga innan en trimning kan göras.
Nu är det bara att slå upp i manualen till riggen vad frekvensen skall vara, och skruva in den.
Hur noga skall vi vara då? Så noga det går helt enkelt, ibland klarar man inte att ställa in med mer än runt 100 Hz noggrannhet, ibland ner på en period. (Med fel trimningsverktyg blir det omöjligt att fortsätta med spräckta trimkärnor).
Givetvis måste riggen vara uppvärmd, låt den värmas upp med räknaren inkopplad så kan du lära dig frekvensdriften.
Exemplet visar att det ibland kan vara en del att tänka på vid bruk av frekvensräknare, inte minst att den lastar objektet man mäter på, liksom Voltmetern och oscilloskopet gör, man får mätfel. Så det är viktig att tänka sig för.
Att mäta en mottagares frekvens
Är lite klurigare, visar skalan på mottagaren rätt?? Kan man kolla det med en räknare?
Man kan mäta mottagarens lokaloscillator. Lägga på eller dra ifrån mellanfrekvensen.
Man kan sända med en annan sändare med känd frekvens. Som man helt enkelt lyssnar på med mottagaren i fråga.
Man kan använda frekvensräknarens referens kristall att lyssna på i mottagaren. Nu ser vi våran räknare som en sorts signalgenerator, dock bara en frekvens oftast 10 MHz. Möjligen har den övertoner.
Är det en mottagare med PLL frekvenssyntes måste man ställa in flera olika oscillatorer i rätt ordning.
För byggde man in en frekvensräknare som skala i en mottagare
Den räknade VFOn helt enkelt, och man slapp bygga mekaniska skalor som är dyra och svåra att få noggranna.
Med lite konstgrepp i frekvensräknarens logik kunde man få den att räkna av eller till mellanfrekvensen, dvs dra av eller lägga till 455 kHz eller 9 MHz. För att den skulle visa tänkt mottagarfrekvens.
Detta gjorde plötsligt att man visste på vilken frekvens man låg, i alla fall inom några 100 Hz.
Stora framsteg som gjordes med räknare under 70 talet.
Nackdelen var att en sådan här konstruktion blev lite seg, det tog en liten tid innan skalan, dvs räknaren han räkna fram den frekvens man vridit fram, skalan kom efter VFO rattandet. Det tar därmed lång tid att ställa in en exakt frekvens.
ICOM kom med IC-701, 211, 245 i slutet av 70 talet och där hade man en sifferskala, som ser ut som en räknare men där gör man siffervisningen med logik, och den överensstämmer med den frekvens syntesen alstrar. Med detta får vi en snabb exakt skala som inte blinkar och tvekar, det är som att ställa in ett räkneverk.
Allt styrs av en referens kristall.
Så allt som visar siffror i frekvens är inte en räknare. Det kan vara smartare än så.
Att mäta en sändares frekvens
Är enklare, och den brukar inte flytta sig av belastning.
Enklast är att stoppa in en antenn i frekvensräknaren och sända med antenn.
Exvis sänd FM på 145,500 MHz med en antennstump i räknaren, du bör få ett stabilt värde även om det är 20 meter mellan antenn och räknarens trådantenn.
Sen är det bar att trimma sändaren. Eller justera dess skala.
Vill man ansluta sig till koaxialkabeln
Måste man bygga en dämpare, räknaren tål givetvis inte sändarens effekt.
Gäller det HF kan man bygga ett uttag för att mäta utsignalen i exvis en antenntuner.
Sätt i en BNC kontakt, koppla 50 Ohm till jord på den och sätt 10 kOhm till HF in i avstämmaren. 10 kOhm motståndet bestämmer dämpningen och kan behöva experimenteras fram.
Har du en konstantenn gör man på samma vis.
Det här fungerar fint från HF till UHF, men vid VHF och UHF behövs en mer HF mässig koppling. Kanske ett BNC, N eller PL T kors. I vilket man gör dämpningen i en utgången och därmed mätuttaget. Vid UHF finns risk att den korta bit ut till tredje uttaget på T korset orsakar missanpassning. Så noga kan man behöva vara.
Frekvensräknare kan mäta tid
Periodtid finns det ett läge för, på de flesta mätare.
Man kan exvis mäta tiden, exvis om man mäter 50 Hz skall tiden visa 20 mS.
Har man nytt av detta då?? Kanske inte vid mätning på en oscillator men kanske vid mätning på pulser.
Tider på ner till nS, (nano Sekunder) är ofta möjligt att mäta.
Frekvens eller tids förhållande är möjligt att mäta
Man kan mäta förhållandet eller kvoten mellan två frekvenser med en del instrument.
Man skall då givetvis ha två insignaler, en i varje ingång och instrumentet.
Man kan nästan säga att vi nu gör en sorts avancerad zero beat.
Någon riktigt bra applikation för den här mätningen har jag inget exempel på. Men man kan tänka sig att i en viss produktionstrimning att det kan ha betydelse.
Räknare tål inte effekt
Givetvis kan man inte sända direkt in i en räknare. Många fina instrument har förstörts av oerfarna användare. Vanliga nivåer som en frekvensräknares ingång klarar är 1 mWatt, eller 4 – 10 Volt HF.
Du måste således dämpa upp till 50 dB innan du kan koppla in räknaren på en sändare.
VHF UHF ingången på en finare räknare kan vara svår att laga, dyrt!!!
Hur svaga nivåer kan man räkna då?
Det beror på räknarens ingångsförstärkare, dess förstärkning och hur stabil den är.
HögOhmiga ingångar kan räkna säkert vid så låga nivåer som 1- 10 mVolt.
50 Ohms ingångar ner till -30 dBm har jag mätt upp. Vanligen behövs lite mer vid VHF och UHF kanske -20 till 0 dBm.
Referens kristallen i en frekvensräknare
Är det viktigaste i hela instrumentet och dess hjärta som bestämmer hur noga den visar.
Att få en kristall mer noggrann än andra kristalloscillatorer kräver en ugn som håller kristallen vid jämn temperatur.
Jag har berättat om ugnar i ICOM apparaterna.
Många tror att en kristall är exakt. Något exakt finns inte när det gäller frekvens.
Ofta är det en 10 MHz kristall som utgör referensen.
I enklare räknare är den utan ugn och kan ligga +- några 100 tal Hz. Vilket kanske duger i många fall.
Men skall vi räkna på 145 MHz blir felet 15 ggr så stort, en referens kristall som ligger inom +- 100 Hz på 10 MHz ger ett fel på +- 1, 5 kHz vid 145 MHz.
Man inser att det behövs något extra i kristall väg för att räknaren skall bli ett precisionsinstrument. Annars är det ju ingen större ide med en dyr räknare.
Man kan köpa en bättre kristall som håller frekvensen noggrannare, man kan justera räknarens kristall noggrannare, man kan åldra den för att den skall stå mer still i flera år, eller så kalibrerar man sin räknare varje månad eller år.
Betalar man lite mer får man kristallen temperatur kontrollerat, ja till och med hela oscillatorn sitter i konstant temperatur.
Betalar vi ännu mer, ja ett tillägg på en IC-756PROIII, dvs 30 000 kronor extra kan vi få en ännu bättre kristallugn. Nu börjar vi tala om noggrannhet i Hz under en tid av flera år.
En sådan ugn kan bestå av dubbla ugnar och noggrant utvald och justerad kristall.
Men då är man av med problemen….
Ofta kan man ta ut referens kristallen frekvens.
Ibland finns en ingång för yttre frekvensreferens på en räknare.
Man tar helt enkelt den referens som är bäst i sin instrumentpark och styr de andra instrumenten. Visa verkstäder kan ha en enda referens kristall med ugn som styr massor av instrument.
En noggrann kristallreferens kan brusa
Eller den gör det, brusar inom ett brett spektra.
Det mest underliga är dess brus på mycket låga frekvenser, man kan tydligt vid trimning av räknares kristaller se att de varierar, detta är en form av brus, ena minuten ligger den 0,1 Hz över andra minuten en tiondels Hz över. Nästa dag ligger den +1,7 Hz för att om ytterligare en dag ligga minus 0,4 Hz. Ett mycket lågfrekvent brus som vi upptäcker med en räknare.
Givetvis har en kristalloscillator ett brus som finns som sidband på flera MHz omkring oxo, men det påverkar inte noggrannheten.
Vad jag vill säga att brus inte bara är något som pyser när vi lyssnar i en mottagare utan har nästan oändligt låga och höga delar.
En dyr kristallugn brusar mindre på låga frekvenser, exvis 0,001 till 0,0001 Hz, eller har bättre kortidstabilitet. Den har givetvis bättre långtidsstabilitet oxo.
Med kortidstabilitet menar jag frekvensvariationer över minuter till dagar, med långtidsstabilitet menar jag frekvensstabilitet över åren.
Sammanfattningsvis är det svårt och mycket dyrt att göra en noggrann referensfrekvens.
En kristall driver med temperaturen
Det är helt klart, betalar man lite mer kan man få en kristall som drive renligt en känd kurva. Exvis mellan -10 och 30 grader. För att utanför dessa temperaturer dra iväg okontrollerat.
Beställer man en kristall som skall vara i en kristallugn, vill man ha en kristall som driver så lite som möjligt inom ugnens temperaturområde, exvis 55 – 65 grader. Utanför detta område drar den iväg våldsamt. Man kan se under uppvärmningen av en ugnskristall att den kan dra iväg fler kHz för att vara mycket stabil vid ugns temperaturen.
Man sätter sålunda inte en vanlig kristall i ugn det är knappast lönsamt i avsikt att få större noggrannhet.
Det finns fall där mans ätter, eller limmar ett PTC motstånd på en kristall och kan få lite större noggrannhet. Ett PTC motstånd kan stabilisera temperaturen vid c:a 35 grader, den stiger fort till den temperatur som riggen har efter flera timmars drift. På så vis kan man stabilisera till en viss del. Den här metoden kan nyttjas på en standardkristall
Hur får man tag på en räknare då???
På loppisar som jag brukar säga. Där finns fynd, som man kan uppgradera, dvs bygga till för högre frekvenser och bättre noggrannhet.
Ibland förekommer riktigt fina saker på TRADERA auktioner och i andra annonser.
Man kan se gamla räknare med Nixierör som indikerar siffrorna, då är det nog mest nostalgi…
En räknare med LED indikator kan vara modern och syns bra. Liksom LCD sifferskärmar.
Små handburna räknare som Optoeltronics är behändiga att ta med. De har givetvis inte ugn men är ändå mycket praktiska.
De äldre räknarna brukar bara gå upp till 50 MHz möjligen lite över 100 MHz detta får man givetvis se upp med.
Små räknare för inbyggnad förekommer trevliga och man kan bygga in den och tillverka lämpliga ingångsförstärkare.
Ibland bara snubblar man över en räknare som vill ha ett nytt hem……
Sen har vi TCXO kristaller
Temperatur kontrollerade VXO oscillatorer.
Man köper en kristall som har en, och för alla exemplar känd frekvenskurva för temperaturen, vald för det temperaturområde man vill använda den i. Exvis -10 till 50 grader.
I en TCXO är kristallen ofta ihopbyggd med oscillatorn, till en liten söt låda.
Kristallen styrs av en temperaturmätare som i sin tur drar kristallen i frekvens. Eftersom driften är känd för ett visst temperatur område, inom en viss tolerans i sig, kan man på det här sättet göra en noggrann kristall osc, som inte drar ström för uppvärmning.
Metoden används i bärbar radio, exvis i ICOM MARINA VHF, där det är stora krav på frekvensnoggrannheten för att den skall bli typgodkänd.
I en bärbar radio har vi inte ström att mata en riktig kristallugn. Därför gör man en TCXO.
Denna typ är mer sällsynt i frekvensräknare, eftersom vi där har större krav och oftast gott om ström till uppvärmning.
Hur specar vi noggrannheten då?
På ett sätt som återspeglar hur noggrant den är kalibrerad och hur noga den håller inställd noggrannhet.
Uppvärmningstid och sedan driften och onoggrannheten under viss tid framöver, per timme och per år.
Man kan i finare instrument specificera åldringens effekt per år. Dvs hur mycket frekvensen flyttar sig per år. De tär således svårt att förstå alla dessa specifikationer och inse att även en räknare har brister.
Jag läser i ett blad för en finare typ av kristallugnar, eller frekvensreferenser.
Där finner vi att en enkel frekvensreferens kan driva som följd av åldring: 1 x 1 -8 / dag. Den finaste referensen har med samma spec 1 x 10 -10 / dag.
Frekvensnoggrannheten kan specas som stabilitet, en enklare kan då inom 0 – 50 grader C hålla sig inom +- 5 x 10 -8. den finaste frekvensreferensen +- 2 x 10 -16.
En avsevärd skillnad. Den senare är den vi på SRS har för att kalibrera våra instrument med.
Vi talar i der här fallen om milli Hz.
Nu kan var och en roa sig med att räkna ut dessa potenser för att se vad det innebär i frekvens.
Se vi på referensen i en ICOM station, exvis IC-706 så är den specad som +- 7 ppm efter 1 minut och de första 60 minuterna. Det betyder +-7 Hz vid 1 MHz och vid 100MHz då +-100Hz. Efter första timmen driver den +-1ppm.
Med kristallugn hamnar vi med samma rig då c:a 10 – 20 ggr bättre.
Den absoluta frekvensen beror ju på hur noga den ät rimmad från fabrik och hur åldringen av kristallen påverkat saken.
Ändå räknar den fel…siffrorna bara fladdrar.
Sifforna fladdrar på räknaren, det går inte att få en stabil visning, ibland visar den 20 MHz och ibland 6 MHz. Vad gör man då för fel? Är det fel på räknaren eller den oscillator man mäter på?
Det kan vara många små problem som gör att man inte får ett stabilt värde.
Brum, dvs 50 Hz som stör det hela, kan komma genom en slinga från instrumentet och mätobjektets jordning till elnätet. Man kanske inte får ett stabilt utslag förrän man driver endera räknaren eller sitt mätobjekt på batteri och lossar alla andra anslutningar.
Övertoner, den signal man mäter på har en kurvform som inte är sinus. Dvs den har övertoner.
Kan var fyrkantvåg eller pulsliknande. På en del frekvensräknare finns en filterknapp, man kan begränsa räknarens ingångsförstärkarens bandbredd, till exvis 20 MHz, prova den. Man kan på vissa instrument justera en tröskelnivå, en pot. märkt level eller attenuator.
På en del instrument kan man ställa om mellan puls, fyrkantvåg och sinus, prova dessa inställningar.
Ibland är det helt enkelt för svag signal från mätobjektet. Då kan det vara svårt, man får prova utan dämpning i proben, då finns risk för att man belastar sitt mätobjekt, i det fallet kan man använda ett seriemotstånd för att minska belastningen till en nivå där man både får ett stabilt utslag och minsta möjliga belastning. Prova 1 – 100 kOhm.
Det kan även vara för stark insignal, dämpa med seriemotstånd, eller använd en oscilloskoprobe med 10 ggr dämpning.
I vissa mätpunkter finns eller skall finnas flera frekvenser, då kan det blir svårt för räknaren att veta vilken frekvens den skall mäta.
Ibland vill man mäta LF, dvs hörbara frekvenser, exvis 1750 Hz från en FM station.
Hur man än gör blir det bara sifferfladder. Det kan bero på att bärvågen, dvs 145 MHz blir för starkt från antennen, nu bör ett filter i räknaren hjälpa. Annars får man själv göra detta filter vid mätpunkten eller på probsladden.
Eller helt enkelt låta sändaren gå i en konstantenn.
Frekvensnoggrannhetspratet här passar in även på riggarna
Jag fick den här frågan från SM7CZO
Hej
Tack för intressanta mejlartiklar.
En fråga, som ett antal amatörer ställer sig är: varför ligger inte ett antal ham-stationer
på samma frekvens på 2 metersbandet´s SSB-del. Häromdagen provade vi 4 stationer
på samma frekvens. 2 st IC706 IIG (nya) 1 st IC-290D och 1 st IC-270. Alla
låg olika i frekvens. Det förvånande är att IC706-orna också låg separerade.
Är detta en trimningssak (VFO-n) ?
Har hört att ICOM och Kenwood har olika frekvensnormal men inte att ICOM-stationer
skiljer sig åt.
Jag kör ganska lite 2 meter SSB, så för mig är detta ett nytt fenomen.
m v h
Arne-SM7CZO
Vad Arne menar att alla riggarna i ett Ring QSO ligger lite olika. Kanske en hel kHz olika.
Jag har varit inne på detta förr, då det är ganska vanligt att man har synpunkter på riggars frekvensnoggrannhet.
I detta exempel blandar man 25 år gamla riggar med nya IC-706 or, och det skall man ju kunna.
Idag har jag beskrivit hur svårt det kan vara att få fram en exakt frekvens, ugnar och ännu fler ugnar, dubbla ugnar och extremt dyra och brusfria kristaller och oscillatorer som åldrats etc.
I det här fallet har vi som varit med en tid, nytta av historien,
Vi har varit med om när en kristall var superexakt om den låg inom någon kHz på kortvåg.
Det var höjden av noggrannhet.
Vi har varit med om att ”kalibrera” mot en WWW sändare på 2,5, 10, 15 MHz. Där finns referenser. Man justerade så att man hörde svävningar och gjorde Zero beat. För att nästa dag konstatera att kristallen låg några hundra Hz fel igen… Men det dög.
En kristall är inte bättre så.
Kör vi en kristall på 145 MHz blir givetvis felet större, 15 ggr större än på 10 MHz, då är det snart gjort att man ligger någon kHz högt eller lågt i en sådan grupp.
När VHF riggarna var analoga, fick man vara glad om skalan stämde på +-5 kHz.
Idag är riggarna kompaktare och värmen blir mer nära kristallen varför det upplevs som de driver mera.
Vad gör vi då???
Köper en räknare så att vi ett par ggr per år kan kalibrera riggen. Eller köper en kristallugn och låter oss på SRS ställa in den.
Två alternativ…. Du får många kristallugnar för en bra räknare.
Även om en räknare är ett bra instrument att ha tillgång till. Så hjälper den ju inte till temperatur drift i en rigg.
Till detta problemet med att alla i ringen ligger olika måste vi lägga faktorn att alla ställer in SSB olika d vs var och en kan ligga efter smak och tycker +-100Hz.
Vad jag vill säga är att en kristall i en kristallstyrd radio inte är noggrannare än det Arne beskriver.
En ytterligare faktor är att kristaller åldras och med tiden flyttar sig lite. Det har nog hänt i IC-290 som är 25 år gammal.
Vi ser oxo att för Arne som inte kört VHF SSB tidigare är detta en nytt fenomen. Men helt normalt.
På Arnes fråga om det är en trimningssak, så är då svaret ja, men man måste då veta vad man skall göra och ha en bra referens och gott om tid att låta apparaten bli uppvärmd.
Detta med att en grupp ligger olika i frekvens
Gör att jag drar mig till minnes hur det var med SSB på kortvåg förr.
RIT, dvs en kran som gör att man kan flytta sin mottagare, användes flitigt förr, under 60 och 70 talet kunde RIT reglaget flytta mottagaren upp till +-10 kHz, idag använder man RIT till möjligen +-100Hz.
Så Arnes problem var faktiskt större förr, på så låga frekvenser som 3,7 MHz.
Att RIT kan flytta mottagaren så mycket som +-9,9 kHz idag beror på att det är användbart vid SPLIT trafik och vid Aurora trafik på 144 MHz.
OPTOELECTRONICS SCOUT
Är ett mellanting mellan räknare och mottagare.
Ett svart får i sammanhanget, den har väldigt speciella egenskaper. Kan givetvis användas som en vanlig frekvensräknare men den kan mer än andra frekvensräknare.
En SCOUT kan ”höra” en sändare på 10 – 50 meters avstånd och registrera dess frekvens.
Den kan därmed i sitt minne registrera ett stort antal frekvenser som den ”upptäcker” och dessutom tala om hur många gånger resp frekvens varit aktiv.
Exvis hör den 145,500 23 ggr, 168,3750 MHz 12 ggr, 156,000 MHz 120 ggr etc.
Genom att ha en SCOUT i fickan och promenera på en flygplats eller på stadens gator, har man snart registrerat allt som händer och har det lagrat i SCOUTEN.
Dessutom kan man koppla SCOUTEN till en mottagare exvis ICOM IC-R10, R8500 vilken då direkt räknaren registrerar en frekvens i luften ställer in mottagaren så att man kan höra densamma.
På något vis låser inte SCOUTen på exvis FM stationer. EN SCOUT är ganska snabb och klarar att registrera alla frekvenser som en hoppfrekvensradio sänder på.
Vid varje ny frekvens får man ett larm, ljus, ljud eller vibrator.
Det finns numera en SCOUT som gör detta jobb på digitala radiostationer.
Gate tider…
Ett ord som förekommer i spec på räknare.
Jag talade förut om att man låter ett räkneverk räkna i en viss tid, exvis 0,1 eller 1 sekund.
Grinden, eller omkopplaren som slår till och från insignalen i denna tid kallas ibland GATE, och dess öppettid för gate tid. Gate tiden bestämmer hur många siffrors upplösning man ser på displayen.
Med korta tiden får man exvis upplösning på 1 kHz när, och med långa tider, 1- 10 sekunder får man massor av siffror. Med 0,01 till 0,1 sekunders gatetid är det lätt att trimma frekvens, räknaren presenterar snabbt nya värden och känns följsam.
Ännu mer noggranna frekvensnormaler
Finns och kan vara olika former av atomur.
Man mäter exvis vätets resonansfrekvens, sönderdelning av atomer etc.
Detta med atomklockor är otroligt dyra och avancerade saker.
Även dessa är behäftade med brus som gör att lång och kortidsstabilitet till ett problem som man försöker bemästra. Temperaturreglering i flera steg, där sista steget är själva rummet vari frekvensnormalens står.
Att sno referens frekvens från GPS satteliter kan vara ett sätt att få hög noggrannhet, och förekommer bland radioamatörer.
Då hänger man med på en atomklocka helt enkelt.
Rörvoltmeter med transistorer
Hur går det ihop.
För en tid sedan hade jag temat voltmetern, jag skrev om rör voltmetern, dvs inget annat är en voltmeter med förstärkare så att den inte belastar mätobjektet.
En tid såldes väldigt många sådan försedda med FETar.
De blev liksom voltmetern med rörförstärkare på 10 MOhm.
Men trots detta kallas en sådan FET Voltmeter för rörvoltmeter. Klart att de som inte varit med och kan historiken blir konfunderade.
Hur noga behöver vi då?
För att köra SSB på HF och lyckas träffa kompisen på uppgjord frekvens räcker det med +-2 kHz.
Det är ofta inga problem med en kristallsyntes på HF.
Vid VHF kan man hjälpligt komma dit hän efteruppvärmning av riggen.
På UHF blir felet tre ggr större än på VHF och det kan behövas lite noggrannare kristall, och då är en ugns kontrollerad referens att föredra.
Sen kan ju hobbyn amatörradio vara just en utmaning att vara noga med frekvenser, man använder fina frekvensräknare och låter fina frekvensreferenser syra sin anlägg.
Kalla honom pedant.
Klagomål får vi numera nästan aldrig på frekvensnoggrannhet, möjligen på de kompakta riggarna som går på UHF och med SSB och CW.
Kom ihåg att en frekvensräknare
i prisklass som en IC-7000 inte nödvändigtvis är noggrannare än riggen.
Bara för att det är en dyr räknare är den inte exakt. Kanske den har stått o gått dygnet runt i tio år och har åldrats flera kHz. Den kanske inte ens har kristallugn i den prisklassen.
”Exakt” existerar inte.
Det är endast du själv som avgör hur mycket man ligger ifrån det som kan anses som exakt.
Kanske någon ”kalibrerat” räknaren, den kan då ligga avsevärt fel…
Andra felvisningar
Förekommer.
Man kan ibland läsa på räknarens specifikationer att exvis sista siffran kan slå en eller fler enheter.
Det är inte lätt att vara frekvenspedant inte….
Till slut blir man tokig, allt är fel, inget stämmer. Allt ändrar sig hela tiden inget känns stabilt varken oscillatorer räknare eller livet.
Ta´t lugnt och låt det bli några Hz fel då….
Klassiker IC-2KL
Det lilla stora slutsteget, som kom 1981 från ICOM.
Storlek och design för att passar till IC-720. Men funkar till ICOMs alla HF riggar fram till nu.
Många kör det med IC-751A.
IC-2KL är ett av tidernas första och väl fungerande HF PA med transistorer, dock ”bara” 500 Watt UT.
Steget är delat, dvs nätdelen för sig och själva HF delen i en bordslåda. Nät delen kan man stoppa under bordet.
IC-2KL är än i dag hårdvaluta, man hör då och då att nån fått tag i ett efter att ha letat länge.
IC-2KL byter band med hjälp av en styrspänning från riggen, kallas LDA.
För att koppla det till en HF rigg behövs således, send, ALC, LDA och jord.
Steget kan bandväljas manuellt och kan således köras med annan transiver. Men man måste var försiktig med driveffekten i sådant fall.
Steget består av två 250 Watts kort, med vardera två sluttransistorer.
En kombinerare som kombinerar de två stegen, till en 500 Watt signal.
Efter detta följer ett batteri med LP filter, de är ju själva bandvalet, man väljer ett LP filter närmast över den frekvens man vill köra, eller låter LDA styra detta.
Med steget följer en sladd med 24 polig plugg i båda ändar, var rädd om dessa kontakter, de finns inte mera. För att koppla till en rigg med DIN kontakter måste en va de 24 poliga tas bort och ersättas av 7 polig DIN.
IC-2KL har ett stort antal skyddskretsar, det mäter uteffekt, reflekterad effekt, ström temperatur och balans mellan de två stegen. Alla dessa signaler kombineras till en spännig som heter PRO, (protect) vilken kan läsas på instrumentet.
ALC justeras med en kran på baksidan, för att den aktuella riggen skall styra ut till önskad effekt och max 500 Watt ut. (ut Pep).
IC-2KL hade ett unikt kylsystem, under sluttransitoirerna finns två temperatur förflyttande rör. De funkar so ett termiskt kylskåp. Dessa flyttar värmen till en stor tätspaltad och genomluftningsbar kylare. En stor fläkt startar efter ett tag och blåser friska vindar.
Nät delen har sin fläkt. Nätdelen är stabbad och ger 45 Volt samt 12 Volt för systemkretsarna.
Total ström är dryga 20 Amp vid 45 Volt dvs c:a 900 Watt in för 500 Watt ut.
IC-2KL är driftsäker, jag har inte lagat ett de senaste 20 åren, så vitt jag minns. Helt otroligt!
Vilka PA? Rör eller transistorer lever så länge utan att både explodera eller brinna.
Fortfarande finns transistorerna i lager men är givetvis dyra. Andra delar som relän etc finns inte mera.
Många har märkt hur det kan knäppa kraftig under uppvärmning i ett IC-2KL, det kommer sig av termiska rörelser i kylsystemet. Inget farligt men låter ganska starkt.
Det är viktigt att slutsteget ställs upp så att fläkten kan suga luft under lådan, dvs med sina fötter uppfällda. Viktig att det kan blåsa ut fritt bakom likaså.
IC-2KL var en stor ska på sin tid, en banbrytare, som saknade motstycke hos några som helst konkurrenter. Framför allt, de går i all välmåga än i dag.
IC-2KL kunde kopplas till en automatisk antenntuner som heter AT-500, samma låda samma bandvalsystem, som kunde välja en eller fler av 4 antenner till anläggningen beroende på band.
AT-500 kan givetvis användas ensam till en transvier ner till 10 Watt.
AT-100 fanns även i samma låda och tål 100 watt.
Dessa kopplas in med samma sladd med de 24 poliga kontakterna. Var rädd om kontakterna och se till at t få sladdarna om du köper beg.
Vad är då ett IC-2KL värt?? Det är svårt att avgöra, men nog har jag hört upp till 10 000 kronor. Men jag tycker nog att det skall ner lite, mellan 5 och 8 tusen borde vara rimligt.
Kan man få det lagat då?? Vi måste inse att det handlar om 25 år eller äldre grejer, reservdelar är ett minne blott, standard relän och kondingar går givetvis att bruka. Dvs man bör nog har lite förmåga att serva själv om något trots allt skulle hända.
Min bedömning är att ett fint exemplar, väl skött och inkopplat på en välbyggd radiostation kommer att fungera i många år.
Visst är IC-2KL en klassiker, vilket bekräftas av att det fortfarande fungerar och är väl brukbart, det säljs och köps friskt som begagnat, det var före sin tid och hade mycket god kvalitet både prestanda mässigt och mekanisk uppbyggnad, samt hade många nya innovationer för sin tid.
Som alltid när man köper en beg sak i den här åldern kan man bli lurad. Eller få ett haveri.
Vad kan man göra för att underhålla den då?
Rengöring , blås ur damm o skit, särkilt i kylaren och på fläktvingarna.
IC-2KL har en DC DC omvandlare, den ger av 12 Volten en negativ 12 Volt. Kolla dessa spänningar med oscilloskop för att se om det finns rippel. Byt kondingar i så fall.
Att öppna både nät del och PA del för att dra efter alla skruvar kan vara en bra ide.
Se bara till att ha rätt mejsel, en Ph2 av godkvalitet. Bryt strömmen och dra ur sladdar så att du inte gör en kortis.
Se till att bara köra PA om du har ett antennsystem som dels tål effekten och inte har glappkontakter och är i allmänt dåligt skick. Väl gjorda koaxialkontakter och sladdar är viktigt, liksom en avstämmare som klarar effekten. Kör inte PA om du har de allra minsta tecken på HF feedback i chassiet.
Ha stor respekt för körning med hög effekt, dels pga just effekten sårbarheten, och vad du åstadkommer på banden. Högspänningen i ett IC-2KL på 45 Volt är ju inte livsfarlig, men en kortis genom en fingerring kan ge brännskador. Se till att ha full koncentration både till sinne och humör när du skal, hantera ett PA.
Gör en RF choke av koax
Många vet och har sett att man med en rulle koax kan få verkan som en HF spärr. Vi har sett det på fabriksgjorda antenner, man kan göra det hemma på sin antenn, man kan göra en koaxialkabelspole på en massa olika ställen, för att stoppa HF.
Exvis är en bra plats vid en kvartsvåg från matningen av en GP.
Jag har tidigare redovisat tabeller för sådana koaxialkabelspolar som då funkar för reps band eller är universella.
Man kan ladda hem ett enkelt program från : http://www.btinternet.com/~g4fgq.regp/page3.html
Det program vi talar om heter: SELFRES3 och beskrivs så här:
Performance of solenoid-wound choke coils, particularly coaxial chokes in antenna feedlines.
Detta program hjälper dig att göra en sådan HF spärr på effektivaste sätt för en viss frekvens. Man använder sin spolstomme, dvs befintligt plaströr, exvis med måtten 100 x 200 mm.
Programmet ger dig efter lite labbande en HF spärr som med hjälp av den distribuerade kapacitansen en resonansfrekvens som då mycket effektiv kan stoppa HF utanpå kabeln.
Behöver man då en sådan HF spärr, eller choke?
Den är mycket lämpad om man gör sig en koaxialdipol, en GP, eller allmänt vill försöka få HF en att stråla från antennen och inte söka sig till jord.
Givetvis kan man sedan nyttja sin Grip Dippa för att verifiera att det blev rätt, och eventuellt trimma lite.
Tänk på att med en sådan kan du slippa HF i hela elnätet vilket stör i radio TV.
Men än viktigare är att du inte riskerar lyssna med hela elnätet, utan bara med den antenn du mödosamt satt upp. Dvs HF spärrkretsen är lika verksam på mottagning. Du får en mer störningsfri mottagning. Hjälper den inte, var det en kvittens på att det var bra ändå….
Egentligen borde det finnas sådana här HF spärrar på alla antenner.
Ett svensk ord för choke coil?
Finns det?
Låt mig föreslå spärrkrets, ett ord som jag försökt förklara i dessa nyhetsbrev förr.
En Koaxialdipol?
Nämnde jag i ovan text.
Ta en bit koax, skala den en kvarts våglängd, (för 28,5 MHz 2,5 meter).
Kamma ut skärmen och vik den tillbaka över koaxen. Tejpa den där.
Mata genom koaxen efter att ha hängt upp antennen i ett träd, detta blir en bra vertikal antenn för de högre frekvensområdena vi har. 24 – 50 MHz.
Men den har inte helt perfekt förmåga utan det kan bli HF i matarledningen trots allt, och genom att sätta den HF spärr jag beskrev ovan vid den punkt där skärmen, den tillbaka vända och tejpade, dvs 2,5 meter från matningspunkten. ( där du skalade koaxen).
Antennen matar sig genom sig själv skulle man kunna säga.
Att få den att stå själv kan man göra genom att tejpa den på ett metspö.
Man ser antennen som sk kastantenn för 27 och 31 MHz jaktradio.
Antennen har beskrivits i QTC för 145 MHz och med en liten söt koax HF spärr. I det fallet i resonans som programmet ovan beskriver. Inte större än att den kan lindas på en filmburk…
Elräkningar, energiförbrukning, växthuseffekten, koldioxidutsläpp
Något för en radioamatör att bry sig om???
Ja, varför inte.
Inte minst detta med elräkningar.
Låt oss se på energiförbrukningen, många har sin radiostation påslagen långa tider varje dag.
De som är pensionärer kanske 10 till 14 timmar per dygn. Låt oss dra till med ett medelvärde på 10 timmar per dygn och en typisk gammal respektive ny HF station.
En gammal rörhäck, en HW-101, Drakeline, Collins line, TS-510 etc.
De drar c:a 100 – 200 Watt i lyssning, en ändå ganska måttlig förbrukning.
Tillsammans med en skrivbordslampa, och en VHF station kan vi nog enas om att en äldre station drar 200 Watt. Det blir vid 10 timmars drift 2 kWatttimmar per dag. C:a 1,5 kronor per dag för att driva den. En måttlig summa som vi nog kan unna oss.
Max 500 kronor per år. Energiförbrukningen vid sändning kan vi nog bortse ifrån.
Låt oss se på en snål modern station, en IC-718 eller en IC-706 tillsammans med en VHF station av modern typ. Båda körs på ett 20 Amp 12 Volt nätagg.
Vid lyssning drar de 30 Watt, dvs 2- 2,5 Amp från 12 Volts agget. Nätagget har c:a 50% verkningsgrad så låt oss säga att vi behöver 50 Watt in från 230 Volts nätet.
På tio timmar förbrukar vi 0,5 kWattimmar, dvs el för 25 öre.
En ganska stor skillnad om vi förser oss med en modern station ändå. Skrivbordslampan är nu en modern halogen lampa på max 20 Watt eller en LED lampa som går på 12 Volts agget och vill bara ha 1 Watt.
Det går att spara hundrallappar, kanske en hel femhundring på el och en amatörradiostation.
Växthuseffekten då som fanns i rubriken. Enkelt ju mindre energi vi förbrukar ju mindre bränsle eldas upp. Om vi i SM gör strömmen av vattenkraft och får över kan vi sälja till de som gör av kol, etc.… Men detta är ju politik och det skall vi inte tala om här….
Koldioxidutsläpp, en växthusgas, som kommer frånallt vi eldar. Men eldar vi vår egen ved har den medan den växte upp sugit i sig motsvarande mängd CO2.
Förbränning för att framställa el ger givetvis en massa andra farliga utsläpp, detta är dock politik och ….
Nja, vi får nog tänka på våran egen plånbok och inse att vi lätt kan spara 5000 kronor på 10 års minskad förbrukning i chacket. I många fall med fler gammelradioapparater, betydligt mera.
Köp därför redan nu en modern rigg som drar mindre ström.
Att engagera sig i miljön är ju givetvis intressant oxo, kanske egentligen en del av hobbyn som borde vara självklar. Det är ju teknik och en radioamatör skall ju kunna teknik, och kanske lite kemi oxo….
Tänk på at värmepumpen gör 3 till 5 ggr mer värme av samma mängd energi som du sölar bort i gammelriggen, i det fall du vill ha uppvärmning.
Med ett rejält PA i vila, ex. 2 st 3-500Z ligger och drar i sig glödström för en krona under en dag. Men det ersätter ju en värmekamin….
Det viktigaste är dock att en modern transistoriserad station kan man utan vidare stänga av varje gång man är ifrån radion. Den gamla som måste värmas upp står oftast på hela dagen föra tt hålla sig på frekvensen.
Gå till vår hemsida och hitta rätt
http://ham.srsab.se/
Tillvänster finner du blå rubriker, antenner, antenntillbehör, batterier, betala etc etc. I bokstavsordning.
Enkelt att hitta och under dessa rubriker finns tydliga färgbilder på alla sakerna.
Exvis är det ofta svårt att förklara vad för sorts kontakt man behöver, kunskapen om vad de heter är dålig, men att se på bild och sedan beställa efter artikelnummer är lätt. Då får man rätt sak.
Varför inte klicka på ”servicemanualer” längs ner. Du får en tydlig lista på alla servicemanualer som finns och till vilka riggar. Ett billigt sätt att få lära sig om vad som döljer sig i nya fina riggen. Även att säkerställa framtida experiment, modifieringar och eventuella reparationer.
Klicka på tillbehör och se alla kristallugnar och filter som finns till ICOM riggarna.
Under rubriken ”just nu” finner du superpriser på exvis frekvensräknare.
Piratradio
Nu handlar det om QSO pirater dvs inte rundradiosändningar.
Att bara lyssna på givetvis, då det är otillåtet att sända på dessa frekvenser. Men det förekommer och kan vara intressant att lyssna på fenomenet, och deras trafik.
Ja man har faktiskt hört röster som är förvånansvärt lika vissa radioamatörer, men det är väl bara som det låter…..
Läs mer här http://www.geocities.com/rf-man/cb/ec6670.html
Vi ser att vedertagna frekvensområden är:
3430 – 3500 kHz anrop 3475 kHz LSB
6530 – 6700 kHz anrop 6670 kHz LSB
13900-14000 kHz anrop 13970 kHz USB
19010-18050 kHz anrop 18030 kHz USB
20900-29800 kHz anrop 20930 kHz USB
49100-49500 kHz anrop 49250 kHz, 7 meters bandet, tillåtet fritt band i Italien 5 Watt
53500-53950 kHz anrop 53750 kHz
De är välorganiserade med anropsfrekvenser och allt, byter sidband vid 9 MHz etc.
På hemsidan kan man läsa om hur dessa frekvensområden blev till.
Men oxo om dess verkliga användningsområde, militär och militär flygtrafik med USB.
Man kan även se hur de gör kanaldelningar på 3 kHz inom banden.
Se nu inte detta som att jag rekommenderar eller förespråkar pirataktivitet, utan se det som kunskap och information om saker som förekommer på HF förutom allt annat.
Jag såg en annons på DX radio där någon ville köpa en amatörradiostation som täckte 26 – 32 MHz. Hmm ……
Skall vi radioamatörer bry oss då, har vi med detta att göra? Bandpoliser? Förr hade vi som radioamatör skyldighet att anmäla överträdelser.
Roliga historier
Varför finns det inga roliga historier med radioamatörer inblandade?
Är dessa tråkiga? Mycket av roligheterna i roliga historier bygger ju på klant och dumhet. Och en radioamatör är ju inte varken klantig eller dum…
Men man kan ju ändå efterlysa lite roliga stories med anropssignal…
Men problemet, är nog att man riskerar röja någon stackare om man sätter en anropssignal på måfå. Eller finns det någon som kan donera sin anropssignal till roliga historier??
Så det blir väl några ”vanliga”
Vakthund till salu!
Äter allt, speciellt förtjust i barn!
Hovmästar´n!
Kan jag få en tandpetare?
Tyvärr alla är upptagna för tillfället.
Det var en kille som kom in på systembolaget och sa:
Jag ska be att få en flaska vin.
Rött eller vitt frågade expediten?
Spelar ingen roll, jag är färgblind.
När Jan skulle gå till skolan sa mamman:
Du får vänta på bilarna innan du går över vägen.
Jan gick till vägen och stod och väntade på bilarna.
Jan muttrade för sig själv: - Kommer aldrig bilarna?
Varför tog du cykeln som stod vid kyrkogården?
Jag trodde ägaren var död.
En inbrottstjuv kom in och började rota i en låda. Ägaren till huset vaknade och frågade:
Vad gör du!?!?!?!
Jag letar efter pengar.
Bra! Väck mig om du hittar några.
Vilken gräsligt ful tavla!
Ursäkta men det är en spegel
Ni får sluta som chaufför hos mig. Idag var det andra gången på två veckor som ni varit nära att köra ihjäl mig.
Snälla direktören, ge mig en chans till.
Två småkillar stod och käbblade på barns vis:
Min pappa är mycket bättre än din pappa!
Nähä, för det är han inte!
Min brorsa är mycket bättre än din brorsa!
Det är han inte alls det!
Min morsa är mycket bättre än din morsa!
Den andre tänkte efter en stund och sa sedan:
Det stämmer nog... för det säger min pappa också!
Det råder inget tvivel om saken, ni har blivit förgiftad.
Av vilket gift?
Det får obduktionen utvisa.
Hi hi den där sista ger väl hopp om lifvet….kan det vara ett HF gift eller DX gift …
de
ROY, ÄssÄmFyraFotPeDahl
Roy Nordqvist roy.nordqvist@srsab.se
Service manager
Swedish Radio Supply AB
Box 208
651 06 Karlstad
Sweden
tel -54 670500
SRS Hemsida www.srsab.se