Swedish Radio Supply AB
SRS NEWS Letter
2006 09 28
HEJ Mejlingslistan
Dagens tema är: Nätaggregat
Öppen Lördag
Ny mottagare från ICOM
Transformatorer och likriktare.
Ännu en bredbandsantenn
Hybridkretsar
Varför går radion sönder
AGC på IC-7800
Helvetes jävla rigg, jag har felpolariserat.
Mycket tråd i luften
Baluner och förluster
Nyheter från Kongo och Ragge
Dagens tema nätaggregat. Det finns flera typer, stabiliserade, ostabiliserade, switchade, linjära, analoga, högspänningsaggregat, 12 Volt aggregat plus mycket annat.
Hembyggda nätagg. Nätaggregat som inte tål HF. Proffsnätaggregat, ja under temat finns mycket att nämna.
SRS nätaggregat för 12 Volt. Vilken ström behöver jag, stör nätdelen mottagningen?
Givetvis är kalendern viktig, inte mins för att kunna se ICOM prylarna på våra små utställningar.
Under hösten brukar vi ha öppen Lördag för grupper som kommer och hälsar på.
Baluner är föremål för en analys, kanske blir det ännu fler frågor i ämnet….
Lite myter om baluner att ta kål på…
Detta med preselektor som sägs ta bort QRM behandlas.
Observera att idag behandlar vi nättransformatorn, likriktaren, medel och toppvärde på växelspänning, dessa saker ingår i amatörprovet. Ett av proven går ut på att beräkna spänningen över en kondensator i ett enkelt nätaggregat, andra prov att beräkna omsättningen.
Kalendern
Prylmarknad, (Loppis) i Jordbro 2006 09 30
Jodå, vi kan lita på killarna i Södertörns Radioamatörer, de arrangerar som vanligt i höst en loppis, eller prylmarknad.
Lördagen den 2006 09 30 kl 10 – 14 gäller.
Många har varit på denna typ av övningar och återkommer varje gång, med eller utan saker att sälja.
En del av oss radioamatörer gillar att sova på Lördagsmorgon, men gör nu ett undantag ställ väckaren och dra iväg, nog går det att samla en full bil med kompisar. Eller ta med XYL, och dra ett varv på Stockholm efteråt.
SRS avser komma och visa radio, visst blir det pristillbud som vanligt.
Vill du se nåt i sortimentet, mejla och vi tar med.
Lördagen den 2006 09 30 kl 10 – 14 gäller.
Kom och gör fynd, finn den där prylen du aldrig fick råd med på sin tid, till ett fyndpris, sälj den där grejen du tröttnat på.
Låt oss på SRS visa IC-7000 och dess otroligt svåra menyer, det är inte så svårt som du tror, och man blir överraskad av vad den kan.
En gång till:
Meddelande: PRYLMARKNAD I JORDBRO Lördag 30 sep. kl 10-14
Boka in lördagen den 30 september kl 10-14 för stor prylmarknad i Jordbromalmsskolan i Jordbro centrum 25 km söder Stockholm C.
Försäljning av "allt mellan antenn och jord" med ett antal olika säljare. Vi får även besök av SRS och Radio2u2 med nyheter inom ICOM och YAESU mm. Servering i vår eminenta YL-bar.
Inträde 10:- med vinstchans.
Vägbeskrivning hittar du på
www.sk0qo.com
Alla säljbord är nu uthyrda.
Välkomna genom SödRa - SKØQO och SMØFDO Lasse
Södertörns Radioamatörer SKØQO
HAM loppis i Norrköping 2006-10-21
SK5BN-Norrköpings Radioklubb och FRO Norrköping anordnar loppmarknad i Norrköping inom Bråvalla industriområde (f.d. F13)
lördagen den 21 oktober kl. 10.00 - 13.00
Bl.a. kommer Swedish Radio Supply AB från Karlstad att vissa sina produkter med 15 meters utställarbord och vissa specialpriser.
Cafeteria och lotteriförsäljning med vinster i form av antenner, mobiltelefon- och elektroniska tillbehör m.m.
Passa även på att träffa SSAs t.f. DL5.
Om Du är intresserad att sälja, så boka bord nu hos per E-post bokning@sk5bn.se eller per telefon 070 2 97 01 33
Inlotsning kan ske via SK5BN över VHF-repeater kanal RV 48 (f.d. RØ på 145,600 MHz).
Välkommen önskar ordf. Norrköpings Radioklubb SM5TJH - Janne
Janne-TJH
IC-R9500
Super performance, Multiple function wideband ”measuring” receiver.
ICOM upphör aldrig att överraska, nya prylar, nya konstruktioner, nya designer, nya prestanda, nu med den nya supermottagaren IC-R9500.
Den fullvuxna proffsmottagaren från ICOM som hör allt, 5 kHz till över 3 GHz
Jag skall försöka beskriva den med de uppgifter vi har.
I mitten av september kommer vi att få hit en att titta på, det blir dock en kort vända, och jag skall försöka hinna testa lite under en dag bara.
IC-R9500 skulle man kunna kalla en efterföljare till IC-R9000 som var aktuell för 15 år sedan.
R-9500 är en mottagare i den tunga klassen, 19 tums fästen rackhandtag etc.
ICOM har gjort ett färgbyte och mottagaren är ljusgrå och ljusblå, nästan som de tyska kvalitetsinstrumenten.
Ganska stor frontriktad högtalare och en stor bildskärm lik den på IC-7800.
Tangentbort och en massa rattar.
Skitsnygg, den som inte tror mig beställer en färgbroschyr.
Men ännu viktigare ä förståss vad den fixar och hur.
5 kHz till 3335 MHz impar väl en del.
Alla trafiksätt, USB, LSB, CW, AM, FM, WFM, P25 med UT-122.
0,05 ppm frekvensstabilitet, samma ugn som i IC-7800.
Storlek 424 x 149 x 340 mm och väger 18 kg. Drar c:a 70 Watt från 230 Volts nätet. Men kan även köras på 12 Volt.
Mellanfrekvenserna är lite speciellt valda på en sådan här mottagare, det beror på dess mycket stora frekvensområde, den har i första MF c:a 58, 278 eller 778 MHz.
Andra MF 10,7 eller 58,7 MHz, tredje MF 48kHz eller 10,7 MHz samt fjärde ingen eller 48 kHz.
Hur de olika MFarna fördelas på respektive frekvens och trafiksätt vet jag ännu inte.
Vad vi kan se är att den sista och troliga DSP MFen har höjts till 48 KHz jämfört med IC-7800. Vi kan därmed se att man kan åstadkomma en DSP mellanfrekvens med högre frekvens nu. Detta finns stora skäl att återkomma till framöver.
Känslighet är väl idag inte det viktiga utan den betecknar jag som tillräcklig.
Selektiviitet exvis vid SSB är 2,4 kHz vid -3dB och 3,6 kHz vid -60 dB.
Spurrar är mer än 70 dB undertryckta.
Man har med denna mottagare brutit trenden och uppger nu Imd egenskaper.
Således skriver mani broschyren ett dynamiskt område på 110dB, och +40dB IP3, vilket är mycket bra nuffror.
Tillbehör för APCO P25 mottagning finns, det är ett digitalt komradiosystem som används i USA. Kan inte lyssna på TETRA.
På baksidan finns en massa kontakter, minst tre antennjackar, MF uttag, uttag för dator skärm, RS-232, CI-V, etc.
Den gamla hederliga jordskruven finns där som vanligt.
Vad kostar åbäket då???? Bra fråga, men i IC-7800 klassen tror vi.
När kommer skrället då? Även det en bra fråga, låt oss säga första kvartalet år 2007.
Man kan utläsa att spektrumanalysatorn är ett steg ytterligare utvecklat jämfört med IC-7800.
En två kanals NB, (noise blanker) och givetvis digitalt framställda filter.
Fem roofing filter, eller rättare sagt filter i första höga mellanfrekvensen. Samma grundtons kristallfilter som i IC-756PRO, IC-7800. 3, 6, 15, 50 och 240 kHz bandbredder.
240 kHz krävs för att kunna lyssna på rundradio FM och TV ljud. 50 kHz är nytt i branschen och passar vid sattelit lyssning, exvis på NOAA WX sattar.
Dubbla 32 bitars DSP genererar MF filter, PBT, NB, AGC, och detektorer.
Vid AM är detektorn en sk syncron detektor.
IC-R9500 har 10 VFO er.
Något efterlängtat är en väldigt seriös S-meter, inte i utförande av en mekanisk nål utan med flera olika skalor, S-värden, DBm, dBuV, etc. Hur noggrann den är återstår att se. Men detta är en milstolpe i mottagarvärlden.
Jo, nog finns det mottagare som har S-meter med dBm eller dBuVolt, men hur stämmer dessa??? Dåligt givetvis. På IC-9500 finns förutsättning att S-metern skall stämma….
Ännu en bredbandsantenn för HF, BUSHCOMM SWC-100
Drömmen om den perfekta antennen för HF.
Drömmen om alla band på en antenn.
Bredbandsdipol för 2 – 30 MHz.
Klart att dessa drömmar aldrig kan uppfyllas fullt ut, det finns dock flera typer och ideologier för just enkla antenner som täcker 2-30 MHz utan avstämning, eller bara finavstämning.
Nu är det Australiens tur att visa vad man kan göra.
BUSHCOMM heter ett företag där på andra sidan jorden, där motsols är medurs och…..
Antenner var det, vi har tagit hem prover på deras HF bredbandsdipoler, SWC-100S och SWC-100 är två av deras antenner. 2 – 30 MHz med max 1:1,7 i SWR. Detta låter väl fantastiskt.
Det är klart att vi kan, och bör, vara kritsiska och fundersamma när det gäller just konceptet att en enda antenn kan täcka ett så stort område, helt problemfritt och bra.
Men man kan vända på saken och finna att alla har inte möjligheter till flera dipoler, till stegmatning, till större bredbandsdipoler utan skulle med en skaplig bredbandsantenn kunna köra radio relativt väl utan problem.
En BUSHCOMM SWC-100 HF antenn är en dipol med längden 48 meter. Den är mycket väl byggd med fintrådig rostfri stållina på c:a 3 mm. Stora lätta isolatorer, en balun och två belastningar. Vikten är låg bara 2 kg. Linan är klämd med koppar krimpdon och skruvar är rostfria.
Principen vet jag inte än, men antennen har två ”klumpar” utmed varje antennben.
Den kan installeras horisontellt, eller som inv. Vee.
Antennen tål 210 sekundmeters vindlast, den bör således överleva med god marginal våra höststormar, vilket är en stor fördel.
Den mindre modellen är 34 meter lång.
Balunen innehåller en mycket smart grej för avlastning av den hängande koaxen, RG-58, en skruvklämma som låser koaxen. Mycket smart och första gången jag ser något sådant.
Inga direkta fakta om dess effektivitet finns. Det är oxo mycket svårt att specificera en sådan här antenns egenskaper.
Lätt och enkelt att sätta upp pga av enkeltråd. Lätt genom små lätta laster och balun.
En antenn som är byggd att hålla och sitta kvar.
Kommer ni ihåg när jag var i Stavanger, körde några SM stationer och det var just med en sådan här antenn. Det var mycket svårt att utan mätningar höra någon skillnad på en vanlig halvvågsdipol.
Se upp på vår hemsida så kommer efter hand bilder och priser.
BUSHCOMM gör även större bredbandsantenner för HF, med fler trådar. Lik Svenska försvarets ”hängmatta” men för måttlig effekt och måttligt pris.
Vi kommer att få höra med om denna bredbandsantenn för HF efter hand.
IC-7000 är mycket snygg att se på
ICOM har igen lyckats igen med en odödlig design.
”Fan va läcker”! Hördes i leden när jag visar riggen.
Utan att ta till gamla kylskåpsdesigner har man lyckats!
Utan att den ens ser ut som en mikrovågsugn har man lyckats!
Utan att den ser ut som en tvättmaskin har ICOM lyckats göra en superläcker ny HF, VHF, UHF radiostation med fullvuxna egenskaper.
Den liknar inte ens ett kylskåp från 30 talet, trots att sådan design verkar vara på återkommande.
ICOM har visat att det går att göra snygga grejer utan att gå tillbaka i tiden.
ICOM har visat att det går att göra en läcker radiostation och utan att göra en kortlivad design.
IC-7400 har ett Datamode
Varje trafiksätt kan ställas i ”Datamode”, då stängs mikrofonen av och ett tillkopplat modem ansluts till modulatorn. Vid datamode, finns tre snabbval av bandbredd, vilka är helt oberoende av de bandbredder som valts i normalt telefonimode. Exvis telefonimode 1.9, 2.5, 2.8 kHz. och i Datamode, 200,400, 600Hz. för resp. trafiksätt.. Alla bandbredder kan givetvis ställas in mellan 50Hz och 3.6kHz. Funktionen gäller SSB AM o FM. Exvis vid fjärrskrift, Pactor, Amtor, Baudot, Aschii, PSK31, kan man sätta precis den bandbredd i AFSK mode som trafiksättet kräver, även det passband som behövs.
Man behöver inte plocka ur mikrofonen, eller dra ner mikrfonförstärkningen vid fjärrskrift.
Uppsagt amatörradiotillstånd går att få tillbaka.
Många har sagt upp sitt amatörradiotillstånd, för kanske tio år sedan.
Skälet kan ha varit ointresse, dåligt med tid, dåliga förhållanden, familj och barn, eller så tyckte man att det var för dyrt. Efter hand som tiden går förändras förhållandena, barnen växer upp, bättre jobb och därmed bättre ekonomi, nytt QTH, mer tid för sina egna hobby och intressen.
Idag är det annorlunda, din gamla signal finns ofta kvar, nytt tillstånd kostar inget, det är bara att tala med SSA och be att få tillbaka den gamla signalen, så är man radioamatör igen.
Inga kompetensprover, inga kostnader.
Förutom medlemskapet i SSA, vilket dock är frivilligt.
Känner du någon som lämnat in sitt amatörradiotillstånd för en tid sedan, jaga honom att komma tillbaka, det kostar inget numera.
Dessutom kan man i de flesta fall få sin gamla anropssignal.
TUNERKABEL
Nu finns en färdig kabel som gör användningen av MFJ-991 och 993 helautomatisk med IC-706all.
Den heter: MFJ-5124I
IC-706 till MFJ-991 och MFJ-993
33124 Pris 272:-
http://ham.srsab.se/mfj/MFJ-5124I.htm
IC-703 kommer tillbaka i höst
Ett utdrag från min underhufven text på IC-703. Vill du läsa mer om IC-703, mejla mig och beställ hela dokumentet.
Uppbyggnaden skiljer sig mycket från IC-706, det har i första hand med strävan efter låg strömförbrukning att göra, dessutom behöver man ju inte ta hänsyn till VHF/UHF.
En hög MF på 64.455MHz säkerställer tillräcklig undertryckning av spegelfrekvenser. En låg MF 455kHz ser till att bra filter kan användas. För att säkerställa undertryckning av den spegel som kan bildas i andra MF används smalt o brant filter i första MF’en.
På 455kHz sitter ett keramiskt SSB filter, samma typ som i kommersiell HF radio, det finns dock en filterplats ledig för kristallfilter. Här kan man välja smalt o brant SSB filter eller CW-filter 250 - 500Hz. Dessa ger en mycket god selektivitet.
Före första blandaren sitter bandpassfilter, ovanligt många och med god branthet. Detta innebär förbättrad IMD orsakad av rundradiobanden.
Blandarna är av typen dubbelbalanserade diodkvartetter.
Etc…….
Transformatorn (ingår i amatörradioprovet)
Ingår i alla nätaggregat, nästan alla vet vad en transformator är. Dock finns nya saker som heter transformator men är något helt annat, rymdleksaker etc.
Men vi skall hålla oss till ordets gamla klassiska mening.
En transformator omvandlar exvis spänning och ström till andra nivåer.
En transformator kan även omvandla impedans.
Ett gemensamt har alla transformatorer, de arbetar vid växelström, men på väldigt många olika frekvenser.
Idag skall vi jobba med 50 Hz, dvs nätströmmens 50 Hz och 10 – 100 kHz för switchade nätaggregat.
I ett vanligt analogt nätaggregat finns en stor transformator som är lindad för 230 Volt på dess primärsida. Samt en sekundär lindning som är lindad för exvis 18 – 24 Volt.
Järnkärnan och lindningarnas grovlek bestämmer vilka strömmar vi kan omvandla.
Sekundärlindningen kan i en 20 Amp transformator vara lindad med 1,5 – 2 mm tjock tråd.
Förhållandet mellan varvtalet på primär resp sekundär bestämmer spänningen vi vill få ut.
Varje transformator har en konstant, varv per Volt. Exvis kan behövas på en stor transformator 2 varv per volt.
För 230 Volt skall den lindas med 460 Varv, och för 20 Volt sekundärspänning behövs bara 40 Varv tråd.
Anledningen till att vi behöver en högre spänning än den vi skall ha efter likriktningen är att stabiliseringen behöver en viss spänning att arbeta med.
Järnkärnan magnetiseras av primärlindningen och inducerar ny spänning i sekundärlindningens färre varv.
I nätaggregatet för slutsteget, eller rör riggen behöver vi högre spänning, 230 Volt in och kanske 1500 Volt ut, sekundärlindningen får då 3000 Varv och en trådtjocklek för exvis 1 Amp, den blir då c:a 0,5 mm tjock.
Järnkärnan är laminerad, dvs består av tunna plåtar, var och en isolerad från varandra, med papper eller lack. Transformatorn är bladad. Det finns teknisk skäl som magnetflöden virvelströmmar etc till detta. Lamineringen höjer verkningsgraden.
Verkningsgraden då? Förluster finns ju i allt.
I en transformator har vi förluster i trådens resistans, liksom vilken tråd som helst har den ett motstånd och det ger spänningsfall, spänningsfall är förluster som blir värme.
Detta sker i både primär och sekundärlindningen. Våran transformator blir varm om vi nyttjar den fullt ut. I tomgång eller vid mindre belastning är förlusterna mindre.
Förluster i magnetfältet finns oxo.
Man kan faktiskt räkna med ganska god verkningsgrad i en transformator, någonstans mellan 80 och 90 % är realistiskt. En del av förlusten tar man igen genom att linda några extra varv på sekundärlindningen, dvs vill vi ha 20 Volt kan vi linda för 21 eller 22 Volt.
Transformatorer och elsäkerhet (ingår i amatörradioprovet)
En transformator ger en galvanisk åtskild primär och sekundär spänning. Dvs ingen spänning mellan sekundär och jord. Detta är bra för elsäkerheten. Det är oxo nödvändigt för att få ett nätaggregat typgodkänt, och för att leverantörens produktansvar skall fungera.
För att ytterligare höja elsäkerheten krävs extra isolation mellan lindningarna. Vi kan se transformatorer med åtskilda lindningar, eller med mycket tjockt isolerade plast mellan lindningarna. Äldre transformatorer, särskilt Amerikanska och gamla Japanska som ursprungligen var dimensionerade för 110 Volt har ofta alldeles för små isolationsavstånd. De kan vara livsfarliga, särskilt om de blivit till åren och isolationsmaterialet torkat. Att uppgradera elsäkerheten på gamla klenoder kan därför vara en bra åtgärd. Det kan innebära byte av transformator, eller installation av ny och jordad nätsladd.
Man hittar transformatorer som lackats, eller doppats i tjära eller liknade klister. Avsikten är att förbättra isolationen och limma de tunna plåtarna för att minska ljudnivån, det mekaniska brummet.
Alla utgående ledningar från en transformator skall vara dubbelisolerade. Det betyder att primärledningarna skall vara isolerade, med endera lack eller plast, och sedan skall en extra plastslang vara dragen utanpå.
Det skall inte gå att med fingerkraft beröra järnkärnan med sådana ledningar, risk finns då ett de smälter och att 230Volt hamnar i järnkärnan som vanligen är skruvad i chassiet.
Men det finns autotransformatorer
Med det menas att man inte har två separata lindningar för nätspänning och sekundärspänning.
Det finns pengar att spara, man slipper en lindning genom att göra så.
Det förekommer transformatorer med 230 till 110 Volt som kan vara så lindade.
Man lindar 230 Volt och gör ett uttag för 110 Volt på samma lindning. Eventuellt kan den första halvan av lindningen ha tjockare tråd.
Dålig eller ingen elsäkerhet, och man bör verkligen vara medveten om saken.
HF transformatorer, baluner etc är ofta autotransformatorer, dessa kan nämligen få lite högre verkningsgrad. I HF fallet minskas strökapacitanser och den får ett bredare frekvensområde.
Det förekommer äldre radioapparater och TV där man använt en autotransformator. Genom att ha ett isolerande hölje runt radion eller TVn åstadkommer man elsäkerheten.
Som tur är förekommer inte detta idag.
Men ta det försiktig med gamla grejer och även plåtradion!
Var beredd på att transformatorn inte isolerar dig från nätet i en del fall.
”Det gäller att ha så mycket tråd i luften som möjligt”
Dvs man skall ha stora långa och många trådar och antenner för att det skall bli bra signaler.
Stämmer detta då?
Man hör resonemanget då och då.
Många har ju stora loopar, liggande loopar på 4 x 50 meter, ja kanske till och med 4 x 100 meter.
Skall man ha så långa som möjligt?
Nja resonemanget håller till en viss del enligt mitt sätt att se saken.
En för liten antenn för de låga frekvenserna, 1,8 – 3,8 MHz är i alla fall dålig oftast.
En loop på 4 x 20 till 4 x 40 meter verkar vara ganska optimalt. Men större verkar inte ge så mycket mer.
Så drömmen att få en riktigt stor signal på 1,8 – 2 MHz eller på 3,7 MHz är svår att uppfylla bara genom att göra en längre trådantenn.
Det är svårt att avgöra om 4 x 20 meter eller en vanlig 2 x 20 meter är så olika, det verkar mer eller mindre vara plus minus på båda.
Att försöka med 2 x 20 på 1,8 – 2 MHz är dock ingen höjdare, 2 x 40 meter går som tåget, men 4 x 100 meter blir inte bättre.
Det finns kanske lagom begrepp inom antenneriet.
Kommer vi upp i frekvens, över 10 MHz börjar de höjder vi talar om att bli höga i våglängd räknat och en lång antenn börjar få smala klöverblads formade strålningsdiagram, det betyder att den i vissa riktningar ger en god signal.
För mig verkar dock 4 x 40 meter loop eller 2 x 40 -50 meter vara rätt optimala HF antenner om man skall göra den i trådformat.
Man kan givetvis göra en luftantenn, (drömma och simulera) i ett antennberäkningsprogram, EZNEC, ELNEC etc. Men praktiska prov är intressanta och roliga att genomföra.
Likriktare (ingår i amatörradioprovet)
Är grunden i alla nätaggregat. Obs att vi nu talar om nätaggregatet som skall omvandla nätspänningen 230 Volt AC till likspänning, exvis 13,8 Volt till våra radiogrejer.
Likriktaren fungerar på samma sätt oavsett om den likriktar växelspänning på hög eller låg spänning, eller om spänningen är före eller efter en transformator.
Likriktaren kan även fungera på högre frekvenser än nätfrekvensen 50 Hz, en AM detektor är en likriktare och jobbar med 455kHz eller 10,7 MHz.
Dioden i en effektmätare är en likriktare och används upp i GHz området.
Vi skall nu ägna oss mer åt likriktaren i nätaggregatet, dvs vid 50 Hz.
En likriktare består av en eller flera dioder. Idag uteslutande kiseldioder. Förr rördioder och germaniumdioder.
En diod har förmågan att leda ström i en riktning, växelström växlar riktning i ett kör, i vårt fall 50 ggr per sekund.
En diod gör att hälften av varje period, (svängning) släpps igenom, vi får en pulserande ström i en riktning, likström, där ett avbrott mellan varje finns, dessa pulser kan lagras i en stor elektrolyt.
Detta kallas för halvvågslikriktare, och används till enklare nätaggregat, exvis batteriladdare.
En helvågslikriktare består av endera fyra dioder och en lindning, eller två dioder och två lindningar på transformatorn.
Utspänningen består även nu av pulser, men utan avbrott. Fyra dioder kopplas i en brygga.
Där två leder vid resp. halvvåg av växelströmmen.
En stor kondensator håller kvar spänningen mellan pulserna och vi har nu en skaplig likspänning.
Observera nu att vi har 100 Hz pulsfrekvens. Med ett oscilloskop kan vi lätt se detta, och även lätt konstatera om en eller fler dioder i likriktarbryggan gått sönder. Är det 50 Hz efter helvågsbryggan är den inte hel.
På så gott som alla nätaggregat där det talas om lite ström, och där brummet skall vara lågt, gäller helvågslikriktare.
Som vi vet sedan tidigare har växelströmmen ett medelvärde och ett toppvärde.
Vid 230 Volt är detta medelvärdet. Dvs den spänning som utgör arbetet, dvs får en lampa att lysa med en viss effekt.
230Volt har ett toppvärde, det är 1,4 ggr medelvärdet, dvs 322 Volt. Isolation och eventuella kondensatorer måste tåla minst toppvärdet, och helst topp till topp dvs 644 Volt.
Efter likriktning och filtrering uppnår vi en likspänning av just toppvärdet.
Exvis om vi likriktar 20 Volt AC efter transformatorn, kommer likspänningsvoltmetern att visa 28 Volt.
Njaee inte riktigt sant va? Dioderna i brygga har ett spänningsfall, vid hög ström kanske 1 Volt per diod, två dioder leder samtidigt i helvågsbryggan, så vi har bara c:a 26 Volt.
Skulle vi nu belasta vår 26 Volt finner vi att den är ganska ostabil, såvida vi inte har en oändligt stor konding. I ett 20 Amp aggregat är det ofta frågan om 50 000 mikro Farad.
Ändå sjunker spänningen och pulser framträder vid belastning. Det blir brum.
En stabilisator krävs för att få en fin spänning till våran radio.
Låt oss se på spänningsregulatorn i en senare rubrik.
En likriktare är en olinjär belastning för elnätet, den drar inte ström i fas med hur spänningen varierar under en period. Det blir ett kostigt fenomen då likriktaren ger en form av fasvridning och transformatorn en.
Vi kan nöja oss med att konstatera att en transformator och likriktare är en dålig belastning för växelströmmen i vägguttaget. Den har en fasvridning, eller en felaktig effektfaktor. Det bryr man sig oftast inte om vid de låga nivåer vi nu talar om.
Obs att man skulle kunna skriva hundra sidor ytterligare om just likriktare i alla dess former. Men det är upp till den som fastnar för tekniken att göra själv tycker jag.
En kul grej skall jag dock nämna, det är trefas likriktaren.
Vid höga effekter, exvis för drift av stora PA, kan man nyttja alla tre faserna.
Det går åt tre transformatorer och en hel grabbnäve dioder, men utsignalen, den likriktade likspänningen får en brumfrekvens av 300Hz, samt inte minst, det blir inte noll Volt mellan pulserna. Man kan till och med i vissa fall köra med en liten eller ingen kondensator.
Analogt nätaggregat
Är ett nätaggregat med transformator, likriktare och stabilisator.
Nackdelen är att det blir tungt och har stora effektförluster i stabilisatorn.
Fördelen är att det blir lugn stabilt och i det närmaste störningsfritt.
Varför inte helt störningsfritt då frågar nån.
Som jag nämnde tidigare har ett analogt nätagg. Med transformator och dioder inte ett bra fasförhållande mellan spänning och ström, detta kan orsaka störningar i form av övertoner från 50 Hz.
Dioderna leder en kort tid av varje period, vanligen bara med en kraftig strömtopp under första och tredje kvadranten i växelströmsperioden. Dvs dioden alstrar en förvrängd sinuskurva, övertoner igen…..
Man kan sätta avkopplingskondingar över respektive diod och det analoga nätaggregatet håller käft…
I praktiken är ett analogt nätaggregat störningsfritt, men inte helt självklart så.
Manuellt inställbar AGC på IC-7800
Förutom de tre snabbvalen av AGC tidskonstanter kan man på en IC-7800 få kontinuerligt inställbar tid med en ratt.
De tre fasta tiderna ställer man in genom att trycka länge på AGC knappen, då kommer en tabell upp där man fyller i tiderna för varje trafiksätt.
Vill man ha manuell kontroll över AGC tiden använder man ratten i mitten till vänster på apparaten.
IC-775 har ett liknande system med ratt för AGC tiden.
Varför då detta?
AGC är en mottagares själ, en av de viktigaste egenskaperna hos en bra HF mottagare. Den bestämmer till stor del hur det skall låta vid mottagning av AM, SSB och Morse.
Vilka tider är då lämpliga?
Vi ser vid default att man valt tider. Det är dock en smaksak hur man vill ha AGC tiderna.
Har man bråttom, kör test gäller snabba tider.
Vill man att det skall låta bra och lugnt gäller längre tider.
Vill du lära dig vad de olika tidskonstanterna har för verkan på hur det låter kan du ställa in en mycket snabb tid och en mycket långsam tid, exvis i SSB. Sen växlar du mellan Fast Medium och Slow.
Vid SSB är mina val 2, 3 och 6 sekunder.
Vid CW där man kör Morse, är default tiderna av någon anledning mycket snabba, 0,1 sekund.
Jag föreslår för Morse trafik, i CW mode att man väljer 1, 2 och 4 sekunder.
Vid AM kan man behöva variera ganska mycket, men en snabb tid är bra om man rattar och ”letar” på banden, exvis 0,5 sek. För bästa ljudkvalitet vid starka och stabila AM signaler räcker 2 sekunder bra. Vid FSK i RTTY mode skall snabba tider användas, exvis 0,1 – 0,5 sekunder.
När det är svåra QRM, statiskt, QRN, och svaga sigs, ja då provar man med den variabla tiden, för att finna en tidskonstant som gör att du helt enkelt kan höra motstationen.
På IC-7000, 7400, 756PROall finns dessa tider att ställa in, men ingen kran för att manuellt välja tid.
Att linda sin egen nättransformator
Är inte helt omöjligt, förr samlade man gamla transformatorer, plockade isär dem och lindade om till önskade spänningar.
Idag kan man köpa en transformator av Svebry där primärlindningen redan är gjord. Man lindar sedan sekundären, exvis för 20 Volt eller om man skall ha igång en gammal plåtradio, lindar man 6,3 Volt och 200 Volt 0,2 Amp.
Visst är det bökigt, särskilt om vi talar om 200 Volt och 10 varv per Volt. 2000 varv med 0,25 mm tråd…
Att på det här viset rädda en gammal fin plåtradio är fullt möjligt, Svebry har transformatorbyggsatser av olika storlek. Efter lindningen bladar man trafon.
Själv har jag lindat transformatorer för mina byggen, och började med detta redan som 13 åring.
Det värsta projektet var två stycket utgångstransformatorer till en rör stereo förstärkare.
Det tog en vecka, att linda två med 20 000 tusen varv och 0,1 mm tråd med papper mellan lagren. Hela sportlovet gick åt, men det funkade.
Lacktråd för ändamålet spar man från andra grejer man skrotar, eller köper ny.
Givetvis är det mycket få som försöker sig på detta i dag. Vi får nöja oss med att linda Baluner med 14 varv……
Hur starkt nätaggregat behöver jag då?
10 Amp 20 Amp eller 23 Amp?
Hört på bandet: ”Jag borde köpt 30 Ampere modellen i stället, detta blir för varmt”.
Blir då ett 30 Amp aggregat mindre varmt?
Njae förlusteffekten vid en viss belastning är förmodligen densamma, eller kanske till och med lite högre vid 20 Amp på ett 30Amps aggregat.
Möjligen kan ett 30 Amp aggregat ha bättre kylning.
Ett stort kraftigt nätaggregat kan försörja alla riggar, då kan det behövas både 30 och 50 Amp, särskilt om man sänder med två riggar. Det kan ju hända om man har automatisk telegrafi på en rig, exvis Pactor som sänder av sig själv, och sitter och manuellt sänder FM på en annan.
Ett bättre alternativ är att ha fler nätaggregat. Då kan man fördela på ett bättre sätt, man kan i vissa fall även slippa slingor som kan orsaka brum och bus i sin anläggning.
Ett par 20 – 25 Ampere aggregat är nog ganska optimalt för en typisk amatörradiostation.
Ett eller två lite mindre aggregat kan vara bra samt ett där man kan variera spänningen och med instrument.
Vid mer experimenterande och labbande är et aggregat med strömbegränsning lämpat, samt Volt och Ampere mätare.
Varför går riggen sönder ?
Här kan ni läsa min text med den rubriken:
http://ham.srsab.se/techtalk/roydestroy.html
Med snart 30 år i branschen har jag varit med om en del. Allt från grejer som går sönder av sig själv”. Trots tydliga spår av åverkan….till de mest underliga fenomen som händer hos en del radioamatörer. Kan det vara råttor i antennen som orsakar vissa fenomen….
Eller är det kackerlackor.
I alla fall, jag skyller en ganska stor del av de skador som sker på de små söta radiostationer, på kunden.
Något som inte är helt gratis för oss på SRS att komma tillrätta med. Det är obekvämt för kunden oxo. Därför kan det vara en del tänkvärt at läsa igenom den texten.
Kunskap framför allt kan rädda rigg, fraktkostnader både för kunden och SRS, samt en massa obehag och tråkigheter.
400 Hz transformatorer
Kan man hitta i gamla junkboxar. Det var vanligt att det fanns Militär surplus där sådana ingick. Något som det fanns gott om i slutet av 50 talet och början av 60 talet.
400 Hz användes i flygplan, vet inte varför…. Möjligen för att trafon blir lite lättare. Men man gör klokast i att slänga dessa.
60 Hz transformatorer
I USA används 60 Hz som nätfrekvens, de måste ju oxo ha en egen standard….
Då uppstår frågan om dessa går att köra på 50 Hz.
Det är inte självklart.
På många elektriska apparater är det märkt 50 och 60 Hz, då är det OK.
Men i en del fall där vi talar om större transformatorer, exvis i slutsteg kan det vara ett problem.
Observera att skillnaden mellan 50 och 60 Hz är stor, 20% fel i frekvens.
Större transformatorer kan då få större förluster om de körs på fel frekvens, värme och brum är resultatet.
Man använder mindre elektrolyter efter likriktningen i ett 60 Hz nätaggregat. Det gör att man kan förvänta sig mer brum om det körs på 50 Hz.
I en del större nätaggregat för exvis PA, finns en drossel i filterkedjan, även denna jobbar med nätfrekvensen. Vid fel nätfrekvens kan dess funktion bli sämre, med brum som följd.
Vi kan få mekaniskt brum från en större transformator som körs med fel frekvens.
Varför är det ingen stabilisator på nätaggregatet till rör riggen?
Plåtradion, Draken, HW-101an har ett nätagg med transformator, likriktare och kondensator, sen är det pang på bara. Ingen stabilisator.
Skillnaden är strömmen, ett sådant lämnar c:a 230 Volt DC och bara 100mA, strömmen är konstant, dvs varierar inte, rören jobbar bra med ostabil spänning.
Ett sådant nätaggregat lämnar även 800 – 1000 Volt till Rör PA´t i gammelriggen.
200 mA och 800 Volt blir 160 Watt input och vi får ut 100 Watt utan att behöva stabil spänning.
Det var bättre förr, enklare i alla fall, men det var oxo farligare spänningar förr.
De som byggt PA för VHF och UHF med keramiska rör, vet att det kan krävas stabiliserade spänningar, då bygger man det, ofta med en enkel shuntregulator.
I en del rörriggar kan man ha stabiliserad spänning till exvis VFOn. Det sker genom en shuntregulator. Exvis stabbar man 100 – 150 Volt då.
Förr fanns det labbaggregat med stabiliserad högspänning, exvis 50 – 400 Volt och 0,2 Amp stabbad, med instrument och allt.
Strömstötar
Vid tillslag av större nätaggregat uppstår ofta en ganska kraftig strömstöt.
Den uppstår av nättransformatorns mot-EMK samt uppladdningen av stora elektrolytkondingar.
Vanligen klarar de tröga nätsäkringarna smällen och det är frid o fröjd.
Man hör ett ”dunk” vid tillslag.
Vid switchade nätaggregat, där det ju inte finns någon transformator i primärtkretsen skall stora elektrolyter laddas upp till 320 VDC, detta kan vid större nätaggregat vara skadligt.
Man har då satt in ett motstånd som begränsar uppladdningsströmmen, exvis 3,3 Ohm 2 Watt. Uppladdningen tar då exvis 0,1 sekund och det är ingen risk för att säkringar löser ut.
I vissa konstruktioner kan det däremot hända att just detta motstånd kan gå sönder. Oavsett fabrikat kan kunskapen om detta vara bra att ha om du avser försöka göra en reparation. När så nätaggregatet har gått igång och lämnar utspänning kortsluts detta motstånd av ett relä.
Varning för den höga likspänningen! Ifall du skall in med tassarna, obs att vid avstängt, och med nätsladden utdragen som finns laddning kvar.
I stora QRO grejer kan det finnas en timer konstruktion som gör att laddningen tar några sekunder.
ICOM riggarna har dubbla mottagare som har samma höga prestanda
I en IC-7800 är det två helt identiska mottagare, båda A och B, eller Main resp. Sub mottagaren har alla tre filter i första MF, (Roofingfilter på 3, 6 och 15 KHz).
Båda mottagare har samma högra prestanda och är båda faslåsta till samma frekvensreferens.
Det finns fabrikat där endast A mottagaren, eller som man skriver A-VFOn har de spec. man anger. Av denna kryptiska text kan man tolka det som att sub mottagaren är en mycket enkel sak med sämre Imd sämre selektivitet, sämre egenskaper på sidbandsbrus etc.
Ser vi på ICOM IC-756PROall, så har även den två identiska mottagare, samma höga prestanda, samma filter i första MF, samma referens, och var sin högkvalitets PLL.
Skillnaden mellan 7800 och 756PROall är att PRO delar mellanfrekvensen. Avsikten är att inte behöva sätta in en dålig mottagare som sub.
Med två lika goda mottagare, båda låsta till samma referens, båda med exakt lika blandare filter och mellanfrekvenser finns stora möjligheter till experiment med exvis mottagning av samma signal med varsin antenn. Diversity.
En submottagare med kvalitet som en världsradio har man knappast nytta av utan blir lurad av kryptisk marknadsföring.
Det här visar hur viktig det är att kunna lite om, att kunna läsa specifikationer och inse att man med lite kryptiska formuleringar kan luras kvalificerat.
Så gör inte ICOM, där gäller öppenhet.
Hybridkretsar
Vad är en hybrid, eller en hybridkrets.
En sak konstruerad med fler tekniker, två eller fler olika tekniker..
Exvis en radiostation med både transistorer och elektronrör.
Ett PA med både ytmonterings teknik och hålmontering. Exvis de PA hybrider som finns eller fanns i VHF och UHF riggarna. En svart låda.
En hybrid kan vara en apparat som är byggd med ytmontering tillsammans med exvis ett slutsteg med vanliga komponenter. Exvis ett nätagg, där slutsteget är effekttransistorer, och regulatorn en IC.
Det PA jag använde som exempel består av en tjockfilmskrets och vanliga effekttransistorer, och är därför en hybrid.
Små DC till DC omvandlare som jobbar med pulser kan vara en hybridkrets.
Avsikten med hybrider är att kombinera det bästa i två eller fler olika tekniker. Både tekniska egenskaper och priset.
Inom hobbyn kan vi nog säga att Hybridradiostationen med både transistorer och elektronrör är ett bra exempel. Dock är den på väg bort, endast några få finns kvar hos samlare.
Shuntregulator
Har jag nämnt idag, det är ett annat sätt att åstadkomma stabil spänning.
En Zenerdiod eller ett stabilisatorrör är en shuntregulator.
Det finns mer sofistikerade shuntregulatorer.
Principen är att man vid lågt strömuttag belastar ner spänningen och vid högt strömuttag lastar mindre.
En shuntregulator blir då varm när man inte belastar den, och svalare vid max last.
Lite bakvänt kanske, men praktiskt om man belastar med en hög ström normalt och bara ibland går ner i ström.
Vid små stabilisatorer använder man bara en Zenerdiod, den kan kopplas för exvis 0,5 Watt effekt och stabbar då för små laster, exvis en VFO eller annan osc. I det faller knappast någon värme.
En Zenerdiod är en diod som leder vid en viss spänning, den är tillverkad för en viss spänning, de finns för exvis. 4,7, 6,8, 9,1 12 Volt. Zenerdioder finns för olika effekt 0,5 – 10 Watt är vanliga värden.
Stabilisator rör är lika glimlampor och deras brinnspänning är den spänning de stabiliserar, exvis 100 eller 150 Volt. För att tända måste det finns en högre spänning i kretsen. Rören är fyllda med en gas, vars egenskaper ger dess spänning.
Dessa rör lyser magiskt vackert blått… En Zenerdiod däremot, förblir lika opersonligt metallisk, även om den är i drift.
En vanlig diod är bakvänt en sorts Zenerdiod, flera kan seriekopplas och med fyra stycken får man en Zenerspänning på 4 x 0,7 = 2,8 Volt.
En Preselektor, ger inte bättre IMD egenskaper
Oavsett om den heter en massa konstiga namn som ”mikro-Tune”, ”High –Q avstämning” eller ”extremt snäv RF-Preselection”. Den tar inte heller bort QRM.
Idag mäter man Imd med ner till 5 kHz avstånd mellan de störande signalerna. En preselektor enligt exemplen ovan har en bandbredd på 100 tals kHz och hjälper således inte alls mot Imd skapad av stationer inom ett amatörband.
Man får inte mindre QRM, eller andra oönskade signaler med en sådan preselektor oavsett vad den heter.
För att åstadkomma mindre Imd inom ett amatörband, skapat av flera starka grannar, krävs en mottagare med mycket hög dynamik, smala filter gärna tidigt i mottagaren och ett mycket lågt bredbandigt brus från lokaloscillatorn. Få lokaloscillatorer är ett sätt att åstadkomma det vi vill. Dvs få mellanfrekvenser, IC-7800 har bara två mellanfrekvenser….
Preselektorn kan däremot minska Imd som uppstår från starka signaler från andra band.
Exvis BC banden, 7, 10, 12, 13, 15, 18 MHz, kan orsaka Imd inom amatörband från 10 MHz och uppåt. Att ha en super duper fantasinamns preselektor på 1,8 MHz hjälper föga, där är det oftast inga problem, dessutom som jag nämnt tidigare, hjälper den inte mot inombands Imd skapad av QRM.
Dock förekommer på vissa andra fabrikat att man har upp till 200 kHz breda, eller inga alls, filter i första MF. Då kan det bli problem med mellanvågstationer om du försöker lyssna på 1,8 – 2 MHz. Dvs vad man kallar roofingfilter.
ICOM har alltid använt smalare sådana.
Även IC-7800 har en preselektor, den sk digiselekt, den täcker alla HF band och används vid flerbands trafik, dvs för att kunna köra två band med två riggar där antennerna är mycket nära varandra. Man försöker inte ens lura kunderna att den tar bort inombands Imd eller QRM.
Imd från BC band minskar eller tar man normalt bort med mottagarens bandpassfilter och en hög dynamik i de första stegen. Jag har beskrivit detta hos ICOM stationerna fler gånger tidigare.
Även antennen fungerar som en preselektor om den är klippt för exvis 14,2 MHz.
Skulle vi kunna åstadkomma filter med bandbredd lik den som sitter i mellanfrekvensen, dvs 500 Hz, 2,5 kHz direkt på mottagarens ingång, och som kan följa inställd frekvens, ja då är saken en annan. Sådana finns inte…. Även om de kallas för fantasinamn.
Det finns dock ett ”men” i det här resonemanget, en preselektor med något av de nämnda fantasinamnen har en genomgångsdämpning, mottagaren dämpas ungefär som om vi kopplar in attenuatorn, det kan röra sig om 3 – 6 dB, det kan i sig ta bort oönskade signaler inom korta frekvensavstånd, och därmed ge sken av att preselektorn tar bort Imd.
High Q
Eller svenska högt Q värde.
Som används i viss marknadsföring av förselektion enligt ovanstående text.
Det är, och har alltid varit helt självklart att använda spolar och kondensatorer med högsta möjliga Q värde i avstämda kretsar de sista 100 åren inom radiotekniken.
Att lansera en rig med High Q preselektor är marknadsförings självmord. Eller rent löjligt.
Att det plötsligt skulle ha kommit upp för vissa konstruktörer att man skall använda spolar med högt Q låter väl inte trovärdigt.
Men kanske marknadsföringsfolket tycker det är ett häftigt ord.
Men vad är då Q värde??????
Enkelt utryckt är det en spole eller kondensators godhetsvärde. Dvs helt enkelt hur bra komponenten är. Låga förluster, låga eller ringa strökapacitanser eller ströinduktanser, dvs att en spole inte är en kondensator och att en kondensator inte är en spole.
Det normala är att mäta Q-värde på en avstämd krets, man får då fram dessa bandbredd vid en viss frekvenskurva.
Q värden för bra spolar kan vara 100 – 800. Bra spolar är luftlindade eller i form av toroider med ferritkärna. Dåliga Q –värden kan drosslar ha, och de används därför sällan i avstämda kretsar, som exvis en preselektor. Försilvrad tråd kan öka Q-värdet, men framför allt ökar det imponatoreffekten.
Konstigt att det hörs så bra…
Trots att min antenn sitter i norr söder.
Hörde ett QSO på 3750 kHz där man förundrades av bristen på riktverkan på sina 2 x 20 meters dipoler. Man skulle ju inte ha hört varandra då båda körde nord syd orienterade dipoler och befann sig i den rättningen från varandra.
Är det då inte nån riktverkan på en kortvågsdipol? Man började fundera på att så inte var fallet i detta QSO.
Jag brukar likna en dipol för 3,7 MHz vid ett lysrör.
Håll det i fri rymd skall du se att det inte går att läsa tidningen vid dess ändar.
Lägg lysröret på diskbänken, nu kommer lyset upp i taket och reflekteras ner på köksbordet där du kan läsa tidningen. Riktverkan på dipolen, (lysröret) är nu borta efter ett rymdvågshopp.
En lite primitiv liknelse men kanske den kan göra saken lite mer förståelig.
I det militära kördes kortvåg med exvis RA-200 och det sades att man skulle sätta antennen i en viss riktning. Men då talar man om markvåg, dvs mycket korta räckvidder, några km. Även RA-200 kan köra rymdvåg och då försvinner riktverkan.
Sen kom Motala långvåg upp i QSOet, den hade ju två master i nord syd. Så man tänkte sig en dipol mellan dessa för 191 kHz, och eftersom den hördes över hela SM så är frågan om den försvunna riktverkan än mer mystisk…..
Jag vet inte säkert hur Motala långvågs antennsystem funkar, men troligen är det en form av vertikal, byggd av två master med topplast. Enda sättet att få ut något av effekten på dessa frekvenser för övrigt.
Så den blev ju rundstrålande såväl på markvåg som rymdvåg.
Har ni set Grimmetons antennsystem för 17 kHz. (ja, sjutton kiloHertz). Jag har för mig att den är 1200 meter lång och består av sex torn på 200 meter vardera, med en tråd mellan topparna.
Detta är en vertikal för lång långvåg. Hur skulle en dipol se ut på en kvartsvågs höjd? Det bara går inte…..2 x 785 meter på över 700 meters höjd….
Men för att göra detta till experiment, som ju en radioamatör skall göra, sätt då upp två dipoler, vardera 2 x 20 meter, en i öst väst och en i syd nord. Så är det bara att prova sen.
Vertikaler är det populärt att göra nu inför hösten DX på 3,8 MHz.
Samt vertikal måste man ha för 136 kHz bandet.
Sätter du upp två stycken 2 x 5 meter för 14 MHz på 10 meters höjd kan det bli en annan sak….Antennerna för 3,7 MHz ligger ju i princip på marken, om man räknar höjden i våglängder.
Baluner förluster och mättnad.
Mätt blir man om man äter för mycket, stoppar in för mycket.
Så kan en transformator oxo bli, dvs mätt och proppad.
Vad händer om man proppar in ännu mer då? Förluster, det blir varmt och transformatorns omsättning blir olinjär. Järnet kan inte magnetiseras linjärt över en viss nivå. Det kallas mättnad.
SSB kräver en linjär överföring från sändare via PA och balun till antenn. Om inte blir det förvrängning, distorsion och därmed splatter.
När blir då en balun mättad? Blir de alltid mättade om man kör för fullt med riggen.
Måste man ha en balun som tål 300 Watt om man skall köra 100Watt?
En så liten balun kan väl inte tåla 100 Watt, nej rejäla don skall det vara.
Många förespråkar luftlindade baluner, andra menar att baluner inte behövs.
Ja vad skall man tro. Baluner är nog en av de komponenter som har utsatts för flest myter.
Skall vi försöka bena upp det här.
1. Baluner behövs numera mer än någonsin, anledningen är att förhindra matarledningstrålning om vi nyttjar koax. Skälet är att försöka komma ifrån störningar som är vanliga idag, och att slippa HF strålning från annat än antennen. Detta är skäl som inte riktigt fanns förr. Visst hände det att man störde TV och med balun kunde få bort detta. Utan balun kanske du både sänder och lyssnar med hela elnätet, till vilket TV, Video, switchade nätagg är kopplade.
De som tycker att balun inte behövs lever då kvar i hur det var före 60 talet.
2. Baluner tål givetvis en viss effekt, men ofta mycket mer än de ser ut att tåla. Jag har provat och med 100 Watt räcker ofta mycket väl en med toroid med diametern 20 mm.
I fabriksbyggda antennavstämmare finns ofta en balun för att åstadkomma balanserad utgång, den är c:a 20 – 30 mm stor. En sådan avstämmare är specad till mellan 100 och 300 Watt.
3. En balun kan misshandlas, då kan fenomen uppstå, exvis att den får förluster eller blir mättat. Exvis om du har en antenn som har en helt annan impedans än den balunen är avsedd att mata. Exvis en balun 1:4 skall köras från 50 Ohm till 200 Ohm, kör den mot en antenn som är 1200 eller kanske 1600 Ohm så blir det fel givetvis. Detta sker dagligen i de antennavstämmare som har balun sist i kretsen. Trots detta har jag aldrig sett, eller hört talas om en uppbränd balun eller symptom där man kan prata om mättnad.
En balun har trots allt likt en vanlig mikrofontransformator, eller nättransformator ett ganska stort område utanför den spec den är gjord för. Exvis en transformator till en mikrofon kan vara gjord för 200 Ohm till 50 kOhm, den funkar alldeles utmärkt med 20 Ohm och man får då en utimpedans av c:a 5 kOhm, en nättransformator som är avsedd för 230 Volt kan köras utan större problem på 110 Volt och ge halva utspänningen.
Givetvis är allt bäst om man håller sig inom den spec en balun eller transformator är gjord. Men jag har som sagt inte sett problemen.
4. En balun med förluster borde blir varm.
Förluster mäter vi med handpåläggning.
Så lägg på en bärvåg då, 100 Watt, exvis 1 minut, känn sedan om den blivit varm, även om det skulle bli 10 Watt förlust borde den då vara rejält varm.
Jag är säker på att den förblir kall, även om du inte har en aning om antennimpedansen.
5. Baluner är i princip det samma som en högfrekvens transformator, sådan finns idag i allt, de förekommer i switchade nätaggregat. I datorn. En ferritkärna där man tar flera hundra Watt kontinuerligt vid 100 KHz. I vissa fall körs den mättad, men inte brinner den för det.
6. En överhettad balun, eller ferritkärna, kan även vara en järnpulverkärna, blir ofta förstörd av övertemperatur. Har detta skett, dvs den har blir varm, 100 – 150 grader, funkar den inte mer. Det bör märkas rejält att inget funkar mera. Det är ytterligt sällsynt att jag hört talas om detta, möjligen där någon av misstag kört QRO på en liten balun.
Jag har tidigare, i dessa nyhetsbrev beskrivit hur man bygger baluner och HF trafos, hur man testar och mäter upp dem. En kul del av hobbyn som inte ställer så stora krav på verkstad syn och lödjärn. Enkla mätinstrument, som SWR brygga och några induktionsfria motstånd behövs. Samt förlustmätaren i form av handpåläggning…
Mytförklaring
Man kan nog faktiskt säga att detta med förluster och mättnad i baluner hör myterna till.
Åtminstone är det min uppfattning.
Givetvis är det viktigt att om man är intresserad av teorin och att på bästa möjliga sätt göra en balun efter alla kostens regler viktigt att man verkligen fördjupar sig. En del av hobbyn som jag hoppas att någon ger sig i kast med.
Vi andra litar på toroiden och kör radio och hoppas att balunen går kall…
Luftlindade baluner.
Finns de??
Ja jag har sett, de var populära förr, på exvis 60 talet såg jag hos en äldre radioamatör en sådan.
Lådan var i storlek som en IC-735, spolarna 60 mm i diameter och 200 mm långa.
Luftlindade baluner blir inte mättade. Eller???
Men jag menar att förluster kan de ha, och ett betydligt mindre praktiskt användbart frekvensområde. Det går åt stora spolar med många varv, de får strökapacitanser vilket kan ge oönskade egenskaper.
Det fanns från Bencher ett tag luftlindade i måttlig storlek, de hade begränsat frekvensområde. Jag har inga direkta återkopplingar av deras praktiska funktioner, mer än att ibland ringer någon och säger att det går dåligt på 1,8 MHz, min motfråga är då vad för balun?
Det är ofta tvärtyst under 3 MHz med en sådan luftlindad sak.
Det är helt fritt att bygga och experimentera med detta, nästan gratis.
Använder de Baluner på kommersiella sändarstationer?
Ja det kan du vara säker på!
I de fall där man behöver omvandla obalanserat till balanserat, exvis med en koaxialkabel för att mata en Yagi, Dipol eller Loop. Dock är man ofta noga med att hålla sig inom specen för vilka impedanser den är avsedd för.
Ser vi på VHF UHF så finner vi baluner på TV antenner, 144 MHz krattor och dipoler för komradio etc.
Balunerna i dessa fall kan se underliga ut och man förstår inte alltid vad det är för pryl vid matningen.
Spänningsstabilisatorn, serieregulatorn.
Har till uppgift att få nätaggregatets utspänning att hålla sig stabil trots varierande belastning.
Under rubriken likriktare fann vi att spänningen kan bli 26 Volt, och vid belastning sjunka till kanske 17 Volt, samt innehålla rester av 100 Hz pulser, brum.
En stabilisator mäter utspänningen, jämför med en spänningsreferens, och alstrar en styrspänning till stabbens sluttransistor att ge ut önskad spänning.
Vi talar om reglerteknik som jag tidigare varit inne på.
Den här regulatorn kan förses med en potentiometer så att man kan välja spänning, det är vanligen inte nödvändigt om vi bara vill ha 13,8 Volt.
Vill vi serva, experimentera kan det vara bra att kunna reglera utspänningen.
Spänningsreferensen är vanligen en Zenerdiod, exvis en på 6,8 Volt, en spänning där Zenerdioder är bäst.
Regulatorn som gör jobbet att jämföra aktuell utspänning, med referensen, och börvärdet, (våran inställning) är ibland en IC krets, en OP förstärkare, eller bara några transistorer.
Det förekommer IC kretsar som har allt utom slutsteget inbyggt.
Slutsteget skall tåla stor ström, 20 – 30 Amp kanske. Det kräver en driveffekt, exvis om det har strömförstärkningen 100 behövs 0,2- 0,3 Amp för att styra slutsteget. Vi behöver en drivtransistor även i ett nätaggregat.
Regulatorns tidskonstant väljs så att den reglerar bort även rester av 100 Hz, regulatorn reglerar därför bort brummet. Kan den reglera snabbare än 100Hz kan det bli HF känsligt och självsvänga. Det ställs stora krav på att regulatorn kan hantera plötsliga strömökningar och strömminskningar. Som sker om vi trycker på PTT, eller sänder med SSB.
Dessutom måste elektroniken i en spännigstabilisator vara immun mot HF och andra störningar.
Värme då varför blir det varmt?
Jo därför att det finns en skillnad mellan spännig direkt från likriktaren, våra 18 – 28 Volt och den spännig vi vill ha ut.
Exvis vi drar 10 Amp, spänningen vid likriktaren är 22 Volt, och utspänningen är 13,8 Volt.
Effekten, och därmed värmen blir: 22 – 13,8 x 10 = 82 Watt, och det är ganska mycket som skall förvandlas till värme.
Belastar vi bara 5 Amp kommer spänningen före stab att var högre, exvis 25 Volt. Effekten blir då 25 – 13,8 x 5 = 56 Watt. Värmen, eller effektförlusten blir inte helt proportionell mot utströmmen.
Hur får vi bukt med detta då? Kylfläns och fläkt är vad som finns att välja på.
Ibland innehåller spänningsregulatorn ett strömskydd, regulatorn har en input ytterligare, ett spänningsfall över en ström shunt ger information om uttagen ström. Vi för överströmskydd och kortslutningsskydd.
Tänk dig nu att vi kan skruva ner utspänningen till & Volt och skall prova en gammal 6 Volt bilradio som drar 10 Amp. ( jo de drog så mycket ström förr).
Förlusteffekten blir då 22 – 6 x 10 = 120 Watt.
Av detta förstår vi att om nätaggregatet kan justeras ner i utspännig måste det oxo vara försett med kraftigare kylning eller ett system som omöjliggör hög ström vi låg utspänning.
Alla varianter förekommer, men vanligast är nog att det inte går att ställa in 6 Volt av just detta skäl. En bra lösning vore ett uttag på nättransformatorn för lägre spänning till likriktaren, om man vill ha 6 Volt.
Klart man blir arg om man råkar ha sönder en dyr rigg.
(Helvetes jävla rigg, jag har felpolariserat)
Men tänk lite, felet är ju ditt.
Beteendet kallas frustration, dvs man ger sig på fel sak om något händer som man inte gillar.
Många blir förbannade på riggen, på ICOM eller på oss här på SRS om de gjort misstaget.
Detta är tråkigt, då vi faktiskt tar åt oss av den svada det kan bli tal om i sådana här sammanhang.
Inte kan en liten IC-E90 tåla 20 Amp vid felpolarisering, köper man originalsladden är den avsäkrad för lämplig ström
”Lagade” säkringar kan ge 20 Amp minst.
En skyddsdiod för 20 Amp skulle knappast få plats i en liten handapparat.
Skyll inte på ICOM, eller SRS om du råkar koppla fel. Ta på dig dina fel, sprid inte falska rykten om du gör bort dig.
Vi på SRS tar väldigt illa upp av sådant prat, som till och med förekommer på banden ibland.
Färdiga spänningsstabbar
Finns att köpa för måttliga strömmar och är mycket bekväma vid byggen.
Vi känner väl igen 78 serien. Exvis 7805, 708, 7812 etc. de finns för flera spänningar och mellan 0,1 och 1,5 Amp. Det förekommer justerbara stabbar.
Enkla att använda , dessa förekommer ofta på flera av kretskorten i radiostationerna.
Trebeningar som bara skall skruvas mot en plåt för att kylas.
En massa applikationer för dessa finns i ELFA katalogen.
Varför just 13,8 Volt
Trots att det heter 12 Volt system, 12 Volts rigg, 12 Volts batteri, eller 12 Volt nätaggregat.
13,8 Volt är den vanligaste spänning till vilket ett 12 Volts bly-syra batteri laddas.
Ett bilbatteri är ett sådant batteri och dess generator är inställd att ladda från 13,5 till 14,5 Volt.
De som fått en generator som laddar 14,5 Volt behöver byta billampor ofta, och fylla på vatten i batteriet.
De som har en bil som laddar till 13,8 Volt slipper sånt.
Ja mellan raderna finner vi att jag menar att det är rätt stor tolerans på bilbatteriets laddningsystem.
En 12 Volts radiostation är därför gjord för att köras på just 13,8 Volt. Men skall även fungera om man stänger av motorn och fortsätter använda radion utan laddning. Då ligger bilbatteriet på 12 – 13 Volt. Efter ett tag när man laddat ur bilbatteriet sjunker spänningen ner mot eller under 12 Volt.
ICOM radiostationer är gjorda för 13,8 Volt +-15 % (11,7 – 15,8 V) och täcker då det spänningsintervall som kan förekomma i en bil.
Behöver man då ligga på 13,8 Volt hemma med nätaggregatet då???
Nej, man kan mycket väl ställa ner till exvis 12,0 Volt.
Vid sändning med en 100 Watts HF station kommer den att behöva lite högre ström för att uppnå en uteffekt av 100 Watt, därför kommer spänningsfall i DC sladden och det inre motståndet i nätagget att betyda mer.
I en rigg finns små stabilisatorer som gör 5 och 8 Volt, dessa går givetvis svalare om man sänker till 12 Volt.
Kommer ni ihåg tipset att köra IC-706all på 12 Volt hemma, den blir inte så varm och fläkten går nästan aldrig. Skall du sända är det inte fel att dra upp till 13,8 Volt.
Kör man mottagare, som exvis ICOM, R75, R71, R8500 eller PCR serien, ja då är det helt rätt att dra ner till 12,0 Volt. Eftersom den är specad för 13,8 Volt +-15% så blir det inga sämre prestanda.
När det gäller NiCad batterier, är det tvärs om, då anges spänningen när den är i drift.
En NiCad cell skall laddas till 1,5 Volt, efter en stunds drift efter att laddningen avbrutits håller den ganska konstant 1,2 Volt.
Gör vi ett batteri av 10 st NiCad celler och laddar upp detta kommer spänningen att vara 15 Volt, när vi avbryter laddningen och kopplar in radion blir det c:a 12 Volt.
Även här räcker ju toleransen för det spänningsintervall inom vilket en ICOM är specad.
Men varför anges spänningen vid laddning på ett bly syra batteri och vid drift utan laddning på ett NiCad batteri?
Världen är okonsekvent….
Switchade spännigstabbar.
Håller sig svalare, men kan orsaka störningar.
Principen är att vid hög frekvens, 10 kHz – 100 kHz
Utsignalen består av pulser, fyrkantiga sådana, och skall inte liknas vid de pulser jag skrev om vid likriktare.
Pulser som den switchade regulatorn kan ändra pulsförhållandet på.
Om pulserna är korta, och spänningen samlas i en konding via en spole blir den likspänning igen.
Vid belastning kommer den switchade regulatorn att styra ut bredare pulser. Det är medelvärdet av pulsförhållandet som bestämmer spänningen.
Efter spolen och elektrolyten tar denna regulator ett prov av utspänningen, som sedan jämförs med spänningsreferensen och kretsen bildar sedan ett lämpligt pulsförhållande, för att uppnå önskad utspänning.
Varför blir inte denna varm då???
Därför att det aldrig finns något spänningsfall i dess sluttransistor.
Jo ett litet, den bottnas och det är vid alla belastningar bara 0,7 Volt. Dvs vid 10 Amp blir försluten bara 0,7 x 10 = 7 Watt. Till detta kommer att den bara leder under max halva tiden, dvs när vi har puls ut, och de 7 Wattarna måste delas med hälften, dvs 3,5 Watt förlust, bara….
Det här låter väl bra, men kanske inte lika bra om vi skall lyssna på kortvåg i samma kvarter…. Det kan vara svårt att avstöra en sådan här regulator.
Givetvis är vinsten i att tillverka sw nätdelar hög jämfört med analoga, därför blir dom i majoritet. Kan man sedan fuska lite med avstörningen blir dom ännu billigare.
Switchade nätaggregat
Dvs från 230 Volt till 13,8 Volt.
Även här krävs en likriktare, men nu likriktar vi direkt på 230 Volt, vi få då 322 Volt likspänning, vilken är farlig, man måste tänka två ggr innan man ger sig in i ett sådant med bara tassar.
Vid 322 Volt DC finns en switchad regulator som matar in sina pulser i en transformator, för hög frekvens. 20 – 100 kHz, denna transformator blir då mycket mindre lättare och billigare, det går bara åt några tiotals varv koppar tråd och förlusterna är små.
Transformatorns sekundär levererar vår önskade lågspänning, 13,8 Volt, den är lindad med få varv mycket tjock tråd. Sen följer en likriktare, som vanligt, men med skillnaden att vi måste ha dioder för både hög frekvens och hög ström. Det finns sådan dioder. Det går inte att likrikta 100 kHz och 20 Amp med vanliga likriktardioder.
Sen följer filtrering med spole och kondensator. Ett prov av utspänningen levereras till regulatorn vilken svara med att bestämma ett lämpligt pulsförhållande, in på transformatorn.
Men … det finns några men nu.
Elsäkerheten.
Före och efter den lilla effekttransformatorn som jobbar på 100 KHz är det den som skiljer elnätet från 13,8 Volt. Transformatorn måste ha de isolationsavstånd som krävs.
Provet av utspänningen till regulatorn måste matas via en optokopplare för att skilja sekundärspänningen från elnätet. Vi finner således lite nya komponenter i ett sådant här aggregat.
Fördelarna är:
Låg vikt, genom liten transformator
Billigt både i frakt och tillvekning
Ingen nämnvärd värmeutveckling
Liten behändig storlek
Men det finns nackdelar:
Risk för övertoner och därmed störningar på radio.
En något större risk att skadas vid åska.
Mer komplicerat att försöka laga själv.
Dålig effektfaktor belastar elnätet fel.
ICOM PS-125 är ett exempel på ett mycket lyckat switchat nätaggregat. Mycket låga störnivåer, men lite dyrare. Effektfaktorkorrigerat.
SC-1223 ett exempel på hur billigt och litet man kan göra ett 20Amp agg. Mycket måttliga störningar, inte helt tyst, men billigt. Vissa exemplar har en primitiv effektfaktorkorrigering.
Datorer har alltid ett switchat nätaggreagt, liksom de flesta batteriladdare i stickproppsutförande.
Enklare och mycket billiga switchade nätaggregat finner vi i små laddare, och lågenergilampor.
Även stora och dåliga exempel i PLASMA TV.
Dessa har ofta nackdelen att ha kort livslängd. De kan börja störa i radio mycket kraftigt efter en tids användande. Kondensatorer etc åldras.
Varför är det så hög frekvens i ett switchat nätaggregat?
Frekvenser mellan 10 kHz och 100 kHz handlar det om, och störningar bildas i form av övertoner.
Svaret är att man kan ha en mindre transformator. Man kan gå ner i storlek på elektrolyter och sammantaget får vi lätta, billiga och effektiva nätaggregat.
Man jagar helt enkelt så hör frekvens som möjligt, just för att kunna göra dem lättare, billigare och effektivare.
Vid dessa frekvenser går inte de gamla mjukjärnstransformatorerna, utan nu talar vi om små kompakta ferritkärnor. Ferrit eller järnpulverkärnor med materialblandningar som rent magnetiskt sett är optimerade för uppgiften.
Det finns exempel på att samma kärnor som vi bygger Baluner av används i sådana här nätaggregat.
Detta låter ju väldigt smart. Vi får bättre verkningsgrad, mindre värme, lägre vikt, lägre pris, mindre elektrolytkondingar, alla dessa argument är ju faktisk miljö vänliga.
Givetvis har det tillkommit nya material, nya komponenter och konstruktioner.
Ett exempel är nya elektrolytkondensatorer som tål kraftiga rippel vid högra frekvenser, likriktardioder som kan arbeta vid höga frekvenser och ändå likrikta höga strömmar.
För att ytterligare förbilliga använder många mindre seriösa tillverkare gamla elektrolyter och kondingar, vilket får till följd att nätaggregaten åldras fort, börjar störa kraftigt och går till slut sönder. Vi ser sådant i lågenergilampor, Plasma TV etc.
Datornätaggregat verkar vara seriösa konstruktioner som stör måttligt och håller länge.
Kylflänsar är oftast svarta….och blir varma
Kylflänsen är den del i ett nätaggregat som skall avleda förlusteffekten, den blir varm och luften kyler den.
Som ett värmeelement. Att den är svart beror på att svarta ytor avger mer värme än blanka och vita. Hur mycket detta betyder vet jag inte, men avser ta reda på, det borde ha betydelse för värmeelementens värmeavgivning hemma i kåken.
Kylflänsar är ofta utstickande och vassa, särskilt på nätaggregat som inte är CE märkta.
De kan bli otäckt varma, vi på SRS har testat nätaggregat där kylaren blivit långt över 100 grader. De kan ha varit försedda med nätsladd som smälter vid den temperaturen. Vi är nu inne på elsäkerhet… Vi kan lätt räkna ut vad som händer om nätsladden smälter mot kylaren…
Ett CE märkt och säkert nätaggregat skall vara försett med en nätsladd som tål 120 grader. Det skall ha kylare som är beröringskyddad, avrundad och helst inte bli så varm.
Något, som om man känner till det hela, ter sig helt självklart.
Kom nu bara inte och säg att: ”jag kör aldrig så hårt att det blir så varmt”……
Jag vet många som glömt sändarknappen, lagt något tungt på morsenyckeln, fått åsknedslag som skadad riggen så den drar mycket ström, lagt testsladdar på bordet kortslutna och gått o fikat. När de kommer tillbaka är det ganska varmt…….
SRS säljer ett analogt nätaggregat som uppfyller dessa krav, samt stör inte i radio.
SRS PS-300F 25 Amp. Art nummer 90386 SEK 1995. Sidan 42 i tillbehörskatalogen.
Men hur varmt kan vi tillåta vårt aggregat att blir då?
Faktiskt ganska varmt, om du inte kan ta i det är det grönt. Vi bränner oss redan vid 50 grader.
Tro inte att det är varmt bara för att du inte kan hålla handen på det.
Vill du veta, använd då en termometer. Att tro är att inte veta.
Det krävs en varm kylfläns för att avleda förlusteffekten
Ja om inte kylaren blir varm kan den ju inte överföra förlusteffekten till luften.
Inte ens den största fläkt kan blåsa bort effektförluster om det inte får bli värme.
Därför är det helt naturligt att saker med förluster blir varma.
En liten fläkt hjälper till, men kan inte göra sitt jobb om det inte blir varmt.
En jättestor kylare och en stark fläkt skulle kunna ge ett svalare nätaggregat, men till vilken fördel?
Det är ofarligt att elektroniken blir varm, åtminstone om vi håller oss under 100 grader.
Hembyggda nätaggregat
Många har byggt snygga saker som funkar. Det finns massor av bra beskrivningar i tidningar och böcker.
Att bygga sig ett nätaggregat är en intressant sysselsättning, lärorik och bildande.
Att bygga ett nätaggregat idag är förmodligen dyrare och mer tidskrävande än försvarbart, tyvärr kanske vi skall säga.
Så misströsta inte ni som inte bygger ett. Utan är bekväma och köper.
Du som brukar bygga och har en stor skrotbinge, ja då är väl frågan lätt att besvara.
Att bygga nätanslutna saker kräver kunskap i elsäkerhet. Jag har försökt förmedla sådan, lite här och där inklämd. Exvis detta om värmen som kan smälta nätsladden.
Då duger inte gamla sura sladdar från junkboxen.
Den som bygger själv vill ofta överdimensionera, det är bra, men klumpigt.
Men vad händer med hembygget om lillen är där och tassar?
Vad händer om du råkar glömma testsladdarna liggande kortslutna och XYL påkallar. Även sådant måste hembyggaren tänka på.
Att köpa ett hembyggt nätaggregat som någon annan byggt. Ett dilemma som man verkligen bör fundera lite på före köpet. Kan man lita på byggaren? Har han tänkt på elsäkerheten?
Det finns makalöst vackra byggen med den största respekt för duktiga byggare, men även motsatsen. Det är du som radioamatör som har ansvaret även om du köper ett hembygge. Ansvar för elsäkerhet liv och lem, brand och andra skador som kan hända.
Proffs nätaggregat
Kan man ibland komma över.
Stora fina saker i 19 tums utförande, med klockor och kranar, Voltmetrar och skalor. Bananuttag för allt mellan himmel och jord, röda svarta blå gulgröna etc.
Ja vad gör man när detta händer, svårt att säga nej till bra pris, en prydnad med många imponerande knappar och mätare.
Vanligen är sk proffsnätaggregat ganska gamla, de kan ha åldrats. De kan vara byggda utan elsäkerhet, inte ens S-märkta som inte krävdes av labbgrejer förr. Uttorkade sladdar.
En viktig sak är detta med HF immunitet. Ett proffsaggregat kan ofta vara inställbart för 0 – 50 Volt och 0-10 Amp. Det händer titt och tätt att vi får in riggar skadade av just överspänning. Kan ha skett pga. av HF störning eller misstag vid inställningen.
Ett proffsaggregat är ofta gjort för att ha hög precision, dvs god noggrannhet vad gäller inställd spänning vid alla laster. Dvs det skall ge tretton komma åtta noll noll noll noll Volt både vid tomgång och 10 Amp. Det gör att de är byggda med en noggrann stabilisator med hög förstärkning. Förstärkare med hög förstärkning kan självsvänga, proffsaggregat kan självsvänga och ge farliga och ibland osynliga utspänningar, de kan vara överlagrade med 10 – 100 KHz AC.
Det finns skäl att tänka två gånger innan du kör en 30 000 kronors rigg på ett proffsaggregat, trots att det en gång i tiden kostat med är riggen.
Nätaggregat med vridtransformator
Förekommer, exvis skolaggregat som kan lämna både likström och växelström, bra för den som vill labba. Men det finns ett men i det här fallet, dessa är ofta inte stabiliserade, utan ger en likström med brum, och som är ganska ostabil.
Vridtransformatorn
Funkar som en vanlig transformator och är oftast en autotransformator, dvs den skiljer inte på primär och sekundär spänning galvaniskt.
Det kan därför vara farligt att använda en sådan. Den ger dig inte ett bra skydd för elsäkerheten om du skall labba med en plåtradio.
Det förekommer dock i sällsynta fall vrid transformatorer med skilda lindningar, de är avsedda för just labbaggregat.
Det är viktigt att veta vad man har fått tag på innan man börjar koppla och använda sådana saker.
En vridtransformator är ett utmärkt hjälpmedel när man skall igång med äldre grejer och vill smyga upp spänningen. En sådan kan kopplas före en vanlig transformator och man kan transformera ner eller upp spänningen, exvis vid PA kan man då få 0 – 3000 Volt.
Obs att en vridtrafo är en toroid egentligen.
Att testa ett nätagg
Kan vara lämpligt innan du kör den nya dyra riggen på det.
Till detta krävs oscilloskop. Saker som kan belasta med olika ström. Samt en sändare som kan användas för att alstra HF fält med.
Sätt oscilloskopet på utgången av nätagget och mät i AC läge, med c:a 0,1 Volt per ruta.
Belasta med exis billampor, 1, 5, 10 och 20 Amp.
Det är viktig att testa vid olika strömmar.
Sänd med en HF till VHF rigg på antennen och se om spänning, eller AC på osc syns.
Koppla ihop chassiet med riggen, dvs jorda ihop sakerna och prova igen.
Att testa spänningens noggrannhet är inte lika viktigt. Riggarna som ICOM gör och drivs av 13,8 Volt kan köras med +-15 % spänning.
Äldre nätaggregat och potentiometrar
Jag har skrivit om detta förr, men som alla vet blir pottar ”rassliga” med tiden.
En rasslig pot för spänningsinställning kan orsaka fel spänning, överspänning, eller brus och självsvängningar på utspänningen. Mät med oscilloskop och vrid på spännings potten.
Använd absolut inte ett nätaggregat där potten är dålig.
Själv har jag satt in finare flervarviga pottar i mina labbaggregat hemma. Dyrt men bra och säkert.
Järnegenskaperna i en transformator
Är överkurs, men visst spelar järnets magnetiska egenskaper in väldigt mycket när det gäller transformatorer och elektriska motorer.
Att det är laminerat finner vi i de flesta elektriska apparater, dvs tunna plåtar var och en isolerad, med lack eller papper.
Toroidformade nättransformatorer har vi sett komma de sista 40 åren, även de är gjorda av tunna plåtar. Eller egentligen en lång remsa som är lindad till en toroid.
En toroid formad nättransformator kan göras lite effektivare, men brukar ge en större strömstöt vid tillslag.
Små toroider av ferrit, eller järnpulver, heter så just för formens skull.
Ferrit eller järnpulvermaterialet består inte av laminerad plåt utan järnpulver med olika sammansättning.
Laminering och pulver material är så gjorda för att åstadkomma deras magnetiska egenskaper. Hur och varför är en vetenskap för sig.
Det handlar om att magnetfälten skall bete sig på ett kontrollerat sätt.
Förr var stabilitet och brum det viktigaste på ett nätaggregat
Idag är det HF immunitet och störningsfältet det omger sig med som är viktiga egenskaper..
Betyder då detta att stabilitet inte är så viktigt?
Nej inte om det skall användas att köra en radiostation med.
Det gör inget om det sjunker några tiondels Volt, eller en halv Volt vid belastning.
Brum är heller inte så viktiga egenskaper.
Hög stabilitet kan göra att aggregatet blir HF känsligt och kan självsvänga.
Det kan även gör att delar åldras och egenskaperna försämras drastiskt med åren.
Då har vi fått fram att lagom är bäst. Ja lagom stabilitet, lagom avancerad konstruktion, lagom mängd komponenter, lite lagom brum är nog bäst.
Mekaniskt brum är tråkigt att sitta och lyssna på i hemmets tysta radiovrå.
Öppen Lördag på SRS
Brukar vi ordna någon gång under hösten.
En klubb, en FRO grupp, ett kompisgäng som bokar in en lämplig lördag att förgylla den mörka och trista hösten med.
Vi brukar ställa några krav, det bör vara minst 10 st som kommer, samt att ni håller tiderna.
Lämpligt är att vi öppnar vid 10 tiden, gör ett enkelt program för dagen, bjuder kanske på fika och en Pizza under dagen.
En specialvisning av IC-7000, en snabbkurs på IC-706MKIIG eller prova på att löda ytmonterat på SRS verkstad.
Vi behöver vi några veckor för att planera in en sådan här dag.
För gruppen som kommer och särkilt nybörjare kan det blir en mycket trevlig och minnesvärd dag.
När ni besöker oss på det här viset i grupp kommer ni att få tre huvudgrupper av mänskliga behov uppfyllda.
Något i skallen, information, upplevelse och kunskap.
Något i påsen, broschyrer, kataloger och kanske något ni köpt.
Något i magen, vi bjuder på Fika med tilltugg och eventuellt en Pizza.
Radio i ”retro” design
Kan vi se lite här och där, begreppet har kommit mer o mer.
Vad vi ser är en radioapparat i fyrkantig träliknande låda med analog frekvensinställning.
Är detta retro och vad betyder det i så fall??
Låt oss se vad ordboken säger om retro:
Retro är ett ord som kommer från Latinet och betyder bakåt. I Svenskan användes det ursprungligen i ord som retroaktiv lön.
Kanske Retro används istället för nostalgi?
Det konstiga är dock inte vad ordet betyder i sig, och vilket ord det ersätter, utan designen.
Inte såg väl radioapparaterna ut så där förr?
Om när är förr hur långt bakåt är retro?
Är det månne ett sätt att sälja den allra billigaste tekniken en gång till, och kalla den för retro i avsikt att det skall var något fint. Det var bättre förr….
Som tur är finns ännu inte amatörradiostationer i retrodesign. Men det skulle väl vara en återutgivning av plåtradion då.
Eller är retro frånvaro av design, eller rättare sagt överdesign.
Nej låt oss prata om nostalgi istället. Skall det vara bakåt skall det vara den äkta varan.
Att köpa något nytt och få nostalgiska känslor som numera kallas retro, nej det funkar inte….
Det kan dom hålla på med i plastelektronikvaruhusen.
Lite dramatik från Kongo Kinchasa
Med ragge vid tangenterna:
TILL ALLA MINA VÄNNER. 060913
Söndagen den 20 Augusti, på kvällen, skulle preliminära valresultatet, från Presidentvalet, som avlöpte den 30 Juli i år, offentliggöras. Men troligen hade siffrorna redan läckt ut under em och när det stod klart att regerande Presidenten, i den provisoriskt tillsatta regeringen, Joseph Kabila ”inte” lyckades få majoritet (51%) som troligen hans anhängare trott, small det!
Skottlossning utbröt mellan Kabilas trogna Livgardet och motståndaren Jean-Pierre Bembas trupper.
Stora bulevarden, 30 Juni, där skottlossningen pågick var full av folk så där blev sex poliser, varav fyra från den polisstyrka vi utbildar, dödade.
Exakt hur många personer som totalt kom i vägen för eldgivningen har vi inte, men troligen tjugo - trettio. Man lyckades få stopp på skjutandet under senare delen av kvällen och då valresultatet så via Radio och TV blev offentliggjort visade det sig att Kabila fått 44,8% av rösterna mot Bembas drygt 20%.
Övriga röster fördelade på de övriga 30 kandidaterna, jo ni läste rätt, det var nämligen 33 kandidater som ställde upp i Valet. Endast de två med flest röster är nu kandidater i valomgång två som beräknas ske den 29 Oktober.
Under söndagskvällen uppmanades vi alla inom EUPOL att invänta order tidigt på måndagsmorgonen hur läget var. Vid ca 08:00 uppmanades jag och övriga civila att stanna kvar i bostaden fram till kl 10:00 och om läget då fortfarande var lugnt kunna bege sig till kontoret. Så blev det.
Vid 3 tiden på måndagseftermiddagen hörde jag ett kraftigt muller från huvudgatan som passerar här straxt intill kontoret, som ligger på en tvärgata, så jag rusade ut på den terrass där man kan se mot huvudgatan.
Jag hann då se fem – sex stridsvagnar, med efterföljande bilar med runt två hundra soldater på, passera ner mot centrum. Jag tog för givet att mina kollegor, ja speciellt vårt orderrum, redan hade observerat detta så jag tog åter plats bakom mitt skrivbord.
En halvtimme senare kom min chef Adilio Custodio in i mitt rum och meddelade att vi civila nog borde åka hem till våra bostäder eftersom läget i Kinshasa troligen höll på att förvärras.
I min bil på väg mot centrum (Bor på andra sidan stan) kom flertalet bilar i motsatt riktning blinkande och med gestikulerande passagerare att vi som var på väg mot centrum skulle vända om, tillbaks. Där 30 Juni boulevarden börjar såg jag nu bakändan av den militärkonvoj jag tidigare hade sett passera kontoret. Nu insåg jag att det bara var jag som hade lagt märke till militärkonvojen!
Jag svängde då av och tog in på en parallellgata till Boulevarden, Justitia, och trampade på gaspedalen lite extra för att passera militärkonvojen som jag upplevde fortfarande fanns kvar ute på Boulevarden.
Vid första större korsande gata ner mot Boulevarden började kraftig eldgivning med gevär och mindre automatvapen, folk kom rusande på gatorna från Boulevarden och försvann i fjärran. Då jag korsade tvärgatan såg jag som en skymt i ögonvrån, nedåt Boulevarden, en jeep med soldater med lyfta vapen.
Nu låg en folktom parallellgata framför mig och vetskapen om att nästa större korsning med tvärgata som går mot Boulevarden var ca 500 m längre fram gjorde att gaspedalen trycktes i botten...
Just som jag passerade korsningen, utan att hinna se nedåt Boulevarden, kom två kraftiga granatexplosioner, ja så pass kraftiga att plåten i min Golf markerade tryckvågen rejält!
Fortfarande på folktom parallellgata passerades ett par rondeller, järnvägsstationen rundades och jag for in på gatan som leder till min bostad, fortfarande totalt tomt på folk...
Tre snabba ”tut” som är signalen till vakterna på området där jag bor att öppna de stora plåtgrindarna, in och fort bort bakom husen med bilen.
Snabbt samtal med vakterna, sen in och låsa dörren.
Eldgivningen pågick med alla de vapen och flertalet granater till fram emot 20:00 sen tvärtyst...
Ni skall veta att kl 19:00 är det i stort sett kolsvart här nere och ”månne” vart de lite mörkrädda, eller inte visste på vem de sköt. Det senare mest troligt och det är inte rasistiskt att säga att det faktiskt är svårt att se en Afrikan i mörker...
På Tisdagsmorgonen vid ca 06:30 fram till 08:00 hördes åter skottlossning men nu i mycket mindre omfattning. I stort sett alla inom vår organisation uppmanades dock att inte lämna våra bostäder under dagen utan bli kvar hemmavid.
På onsdagen hade lugnet åter lagt sig över Kinshasa och ganska mycket folk började röra sig in mot staden, så vid 9 tiden efter att ha kontaktat vår säkerhetschef åkte jag och övriga EUPOLare till kontoret. Hem lite tidigare på em ifall någon turbulens åter skulle uppstå.
Facit av turbulensen resulterade i ca 66 skadade och ett 35 dödade.
Vad var nu detta:
Jo Kablias Livgarde, på order eller inte av Kabila, attackerade Bembas HQ, han kanske fortfarande var förbannad på att inte ha vunnit valet i första omgången, undersökning pågår. Bemba hade just på måndagseftermiddagen ett antal ambassadörer inbjudna för en konferens, kanske Kabila ville skrämmas och visa genom en styrkedemonstration att det minsann är han som bör bli president.
Amatörradio
På Licensfronten för erhållande av amatörradiocertifikat inget nytt.
Min vän, Administrative assistenten Gommaire, har nu fått i uppdrag att försöka luska ut vem mer som behöver lite ”Motivation de Travail” för att våra amatörradio licenser skall skrivas ut, alla officiella summor är ju nu betalda och det via Bank.
Beskedet han gav mig i dag var lika positivt som övriga svar som kommit in under det ”ÅR” som vi nu har haft ansökningarna inne vid PTT ”jo då snart, mycket snart, är de klara, kanske på Onsdag”...
73 de Ragge
De
Roy, SM4FPD
Roy Nordqvist roy.nordqvist@srsab.se
Service manager
Swedish Radio Supply AB
Box 208
651 06 Karlstad
Sweden
tel -54 670500
SRS Hemsida www.srsab.se