Swedish Radio Supply AB

SRS nyhetsbrev HAM

2007 01 18

HEJ Mejlingslistan

Vad händer på SRS?

Dagens tema är: AM, Amplitudmodulering.

IC-V85, en liten kraftfull nyhet från ICOM.

AM på längden

AM på tvären

Strimmlad AM

Hackad AM

Stuvad AM

AM med ICOM

AM på BC banden

Lite roligheter

AM, AntikModulering, vad är det?

Finns det skäl att ta upp något så gammalt?

Varför fortfarande AM?

Hur köra AM med ICOM riggar?

Visst finns det saker att skriva om när det gäller AM.

Jag försöker få ihop ett brev om AM och ICOM.

Tiden går och vi är långt ut i Januari nu, hoppas ni börjar få klart vinterns antennprojekt, men kanske det inte varit tillräckligt kallt och mycket snö??

Det ljusnar och kanske konditionerna på våra amatörfrekvenser förändras nu. Åtminstone så sakteliga.

Nästa gång skall jag gräva lite på djupet i IC-756PROIII, jag skall försöka svara på frågan varför alla tycker om den, bevisa att den verkligen är bra uppbyggd och fungerar bra i praktiken.

Vi skall se hur den blandas fram och vad som kunde gjorts bättre, eller vad som kunde göras billigare och enklare.

Att gå vägen från antenn till högtalaren och kommentera varje steg är givetvis en del schemaläsning för mig. Det kan ta sin tid att sitta på sena kvällar med HF radion pysande att få ihop allt.

Att skriva en sådan lång story på beställning är därför svårt, det måste komma från intresset för en viss rig från min sida.

Det är dock intressant och min förhoppning är att få ut mer kunskap om konstruktionen av de olika mottagarna, vad som är bra, varför man gör si eller så, och vad som görs sämre i billigare riggar.

En förhoppning är att andra skall slippa besvikelserna att ha köpt sig en dålig rigg, jämför med min besvikelse som jag berättat om och TRIO JR-599. Det vill jag inte att någon annan skall uppleva.

Jag vill inte svärta ner andra fabrikat, men vill att våra kunder skall inse, och kunna lite om vad de köper och vad det kan innebära.

Eller vända på saken, att ha dumma kunder gör det enkelt att sälja skräp.

SRS har duktiga kunder som kan bli ännu bättre, och ICOM radio tål att skärskådas.

Redan nu i början på 2007 märker vi en viss otålighet i väntan på nya roliga radioapparater.

De kommer, vi annonserar och berättar så fort det blir något officiellt.

Förra gångens genomgång lite mer på djupet av IC-703 har tydligen intresserat många.

Flera önskar sig en sådan beskrivning av IC-706.

Jag tycker det är mycket positivt att intresse finns för att veta hur radion funkar invändigt.

Trots allt finns det ett tekniskt intresse bland radioamatörerna.

Emotser fler kommentarer om detta?

Det som är på gång är IC-756PROIII framöver. IC-756PROIII från antenn till högtalare.

Jag tycker det är kul när man skriver och kommenterar ett nyhetsbrev.

Man kan ju inte ta hänsyn till allt, utan var och en får läsa det som intresserar.

Ibland är det någon som vet något och det är roligt att ta med det.

Säg till om du vill vara med, med eller utan namn och signal.

Skriv gärna och berätta om upplevelser, lyssnar tips, ahaupplevelser, vad som är kul med hobbyn, antenntips, kanske något som jag har gjort bra, eller dåligt, eller tvetydigt.

Ett antenntips kan vara ett förslag att experimentera, så här gjorde jag och det funkar, men det vet i katten varför, eller ett seriöst teoretiskt genomarbetat tips.

Vi må skilja på detta.

Vårens amatörradiobegivenheter

Jo snart är det dags för Eskilstuna, SSA årsmöte, Nykvarn

Snart dags att börja med kalendern.

Och för alla att samla ihop skrotet, förlåt, de fina grejerna som skall säljas.

Eller släng skiten i containern bara......

Några ynka kronor för en 60 talare, några gamla rör, eller en vridkonding, några gamla tidningar är väl inget att åka till Eskilstuna med, och kanske få släpa hem igen.

Tråkigt, töligt, för mycket folk, trångt köer eller alldeles underbart roligt.

Eller? typ....

Har då dagens nyhetsbrev något för amatörradioprovet?

Kanske inte så mycket rent konkret.

Men jag menar att det är mycket man bör veta om radio som inte direkt ingår i provet.

Därför kan kunskaper man kan få idag vara till nytta för provtagningen, inte minst riktiga applikationer till viss teori.

Jag vill oxo visa att radiohobbyn, inte bara är amatörradiohobby, utan kan vara så mycket mer.

Det heter ju amatörradio, vilket då borde betyda radio som hobby. I detta igår exvis att vi lov att även sända på vissa frekvenser.

Min avsikt är att förmedla saker som kan få den som tänder på något att gå vidare och utveckla sig till något i ett visst ämne själv.

När ni skriver mejl till SRS (gnäll)

Tänk på att det underlättar om vi får reda på vem du är.

Det är bra med en adress om du beställer något, det går inte att skicka antenner, sladdar eller kontakter som mejl.

Det är bra om en text i ett mejl är tydlig, och entydigt skriven.

Här ett exempel:

Hej! Kan ni skicka per postförskott 4 st PL/N kontakter för min koaxialkabel/långwire.

73 de

Ove.

Vad vill Ove ha? Vem är han och vart skall vi skicka sakerna.

När vi så svarar på mejlet och ber om förtydligande, menar han att han finns i vårat register, han har handlat förr.

Jaha.... Ove.... vem??? Sökning tar tid och det finns 38 st Ove bland våra kunder.

Det går i mejlprogrammet att göra en sidfot som kommer upp vid ”ny” eller vid ”svara”.

Så får man alltid en sidfot med namn, adress och telefon.

Observera nu att de allra flesta skriver mycket bra mejl med avsändare och allt.

Men ett ofullständigt mejl generar en massa jobb, det kan ta en halvtimme att fråga om, söka och krångla. Sådan arbetstid hamnar ju sist på priserna....

Det där att missuppfatta saker, har med Murhys lag att göra, går ett brev, eller en text att uppfatta på mer än ett sätt, så blir det något av de felaktiga sätten. Dvs kundens 4 st PL/N kontakt passar inte, han menade ju en RCA plugg. Det visar sig att med koaxialkabel/långwire menade han stege....

Nu kommer ICOM med en ny handapparat IC-V85 (reklam)

I vårens serie av nyheter kan jag nu berätta om denna.

IC-V85.

En liten handapparat för 144-146 MHz med upp till 7 Watt!

Liten: 56 x 110 x 34.4 mm. Mycket liten!

Lätt: 310 gram, inklusive 1700 mAh Li-ion, och antenn. Mycket lätt!

Apparaten har en design som liknar IC-E91. Med fullt tangentbord.

Den är tålig mot vatten enligt IPX4. Detta gör riggen brukbar även när det regnar och snöar småspik.

0,5 4 och 7 Watt gör den till en av de kraftfullaste små riggar som någonsin byggts.

IC-V85 har DC jack och laddas, med anslutning till exvis cig uttag i bilen, medan laddning sker kan den både sända och lyssna.

107 minnen och 10 minnesbanker. DMS Dynamic Memory San, ja jag skall beskriva vad det betyder framöver....

Inbyggt system för CTCSS och DTCS. Dvs analiga och digitala subtoner.

DTMF som vanligt med möjlighet att sätta in dekoder UT-108 varvid man får tonselektiv mottagning.

Utbytbara knappfunktioner för största bekvämlighet.

Driftstid med det kraftfulla Li-ion batteriet på 1700 mAh, är 7 till 56 timmar beroende på användning. Vid förhållandet sändning, mottagning och passning med 1:1:8 får man 7 timmars drift. Vid passning räcker batteriet 56 timmar.

Massor av tillbehör som vanligt, monofoner, headset, VOX, bordsladdare etc.

Broschyr finns att beställa som vanligt.

Pris och leverans tid samt vilka tillbehör som följer med i SM meddelas senare.

Jo, mottagaren funkar mellan 137 och 174 MHz som vanligt.

Sen lite interna saker på SRS (information)

Våran reservdelsman, Viggo Dahlqvist har gått i pension.

Många av er som mekar lite själva har haft många kontakter med Viggo.

Viggo som jobbat hela sitt liv med komponenter, inte minst under den tid då TV krävde mängder av reservdelar.

I sitt tidigare jobb på Mårtenssons i Karlstad sålde han elektronrör med serieglöd som säkert går att räkna i antal miljoner på fingrarna.

Jag minns hur imponerad jag var av Viggos reservdelslager på Mårtenssons. Alla tänkbara komponenter, spolstommar , strömbrytare, transistorer ja allt....

De sista 15 åren på SRS betydde att vi fick en föredömlig ordning på reservdelar till våra ICOM apparater.

Viggo fixade reservdelarna till våra nordiska ICOM agenter. Så det blev en viss omsättning.

Nu tar Håkan Sandberg över denna ansvarsfulla syssla.

I praktiken betyder detta att man inte längre kan fråga på R48 i en IC-245, som sitter till höger om HF steget på det undre kortet.

Det går inte att bara be om Q34, på main unit i IC-751A, den som sitter där bakom den stora elektrolyten.

Hur skall då detta gå???

När det gäller de gamla apparaterna, dvs äldre än 10 år så får vi försöka beskriva lite noggrannare, till en del av de äldre apparaterna finns servicehandbok och vi får försöka med artikelnummer.

Det går givetvis att försöka med mig, det kan ta lite längre tid men nog skall jag få fram de delar som kan tänkas behövas.

För yngre apparater SKALL ALLTID artikelnummer använda ur servicehandboken.

Dvs skall du meka bör du oxo ha just en servicehandbok.

De vanliga hålmonterade transistorerna som inte har artikelnummer plockar vi som vanligt.

Dvs för dig som kund behövs lite noggrannare spec av vad du vill ha, förbered din innan du ringer, skriv helst, varken jag eller någon annan kan ta sådan här saker rakt ur hjärnan i telefon.

Man kan helt enkelt skicka hit den trasiga saken, så ser vi vad du behöver och kan leta fram den.

Allt löser dig men det kan ta lite längre tid och kräva lite mer av dig som ”komponentberoende”.

En viktig sak är dock, som jag flera gånger har skrivit om i dessa nyhetsbrev, och det är att komponenter sällan eller aldrig faktiskt går sönder.

Tänk på att det inte är så enkelt som att bara byta en transistor så blir allt bra.

Det är inte som med rör att allt löser sig bara man pluggar in ett nytt.

Tänk på att alla modifieringsbeskrivningar och reparationer som beskrivs på nätet i många fall är oseriösa eller felaktiga.

Tänk på att ofta kan man köpa reservdelar i form av kondingar och motstånd som standard delar, i ELFA.

För övrigt utvecklar sig SRS starkt, och 2006 var ännu ett rekordår.

Nu jobbar vi starkt på att förse blåljusmyndigheterna med digital komradio.

En sak som kommer att föranleda en viss sekretess i huset. Det kommer inte att gå att få komma in var som helst.

När det gäller ammatörradio vet vi att denna del är stor och viktig hos ICOM japan, vi kommer att få många nya fina radioapparater framöver. ICOM har anställt många duktiga HF konstruktörer som kommer från de konkurrenter som krymper och kanske måste sluta bygga HAM radio. Ja vi ser redan att vissa större radioapparater inte kom till värden trots buller o bång.

Sammanfattningsvis ser vi framåt med den allra största optimism, inte minst inom HAM delen.

Hur länge blir det Roy på Ham då? Innan pension, frågar många, ja inget är ju oändligt och med nyss fyllda 57 så är det ju inte så många år kvar, 65 – 57 = 8 år.

Wolfgang får vi dras med några ytterligare år.

Jag hoppas ni med det största förtroende vill handla av oss, och bli lika nöjda och glada som de sista 10 åren.

Staffan som är tekniker på HAM har många kontakt med, det gäller då Modem, datorstyrning av riggar, de små riggarna, E90, E91 etc.

Många ställer frågor som Staffan svara på och jag förmedlar mejlen till honom.

Förhoppningsvis skall vi se Staffan mer framöver på utställningar.

Kanske redan i Eskilstuna...

Men kom inte och fråga om ekvivalenter till japanska transistorer. (reservdelar)

Någon behöver en 2SC1947 transistor och ger sig fan på att han skall ha en ekvivalent transistor.

Varför?

Varför inte bara beställa den det skall vara.

Förr, dvs före 1980 kunde det förekomma att man översatte komponenters egenskaper till olika fabrikat, det fanns böcker och man kunde sitta i timmar och lusläsa stora dyra kataloger med komponenter.

Sånt gör man inte idag.

Det finns tre sätt:

1. Beställ den transistor som skall vara till dig apparat.

2. Försök finna ut vilka krav det är på den aktuella transistorn, bedöm och du finner att vilken liten skit-NPN som helst duger till att switcha in ett relä eller vad den nu gör.

3. Skaffa själv böcker och gör jobbet att hitta ersättare själv så får du se hur lätt det är.

4. Sista utvägen är att hiva apparaten i containern.

Utöver detta skulle jag vilja säga att man bör lära sig mäta på transistorer och dioder i drift, dvs med spänning på. Man kan då bli säker på om den misstänkte transistorn verkligen är trasig eller ej.

Som jag brukar säga, de tär mycket sällsynt att de går sönder.

Elektronrör med serieglöd (nostalgi teknik)

Skrev jag i ovanstående artikel om Viggo som reservdelsman på SRS.

Som alla vet behöver elektronrör glöd, katoden behöver värmas upp för att det skall ”spruta” elektroner i dom.

Vanligvis genom att lägga på en lågspänning om 6,3 Volt.

I TV apparaterna ville man slippa bygga in en dyr och tung transformator och därför användes elektronrör där glödspiralerna kunde seriekopplas för att kunna köras direkt på 220 Volt, (numera 230Volt).

Rören fick beteckningar med PL som sufix, vilket betyder att de var avsedda att värmas upp på det sättet.

Rörens glöd var kopplade som en julgransbelysning. Möjligen fanns ett stort motstånd i slingan som begränsade glödströmmen. Gick en glödtråd sönder blev alla kalla.

En sådan TV fick nätspänning i chassit, och var givetvis livsfarlig att ta i. Därför fanns en skyddande trälåda omkring. Så var elsäkerheten på den tiden.....

Viggo sålde reservrör till alla tusentals rör TV apparater.

AM och amatörradio, varför AM? (spekulationer)

Varför köra AM när det finns SSB?

AM körde man ju innan SSB fanns och det är väl nog.

Låt mig då ställa frågan varför FM när det finns AM eller SSB?

AM kom ju först, FM var trögt att få igenom, kanske bromsade USA FM som modulationsmetod, AM funkade ju för farfar och då bör det funka även för oss och våra barn.

Vad är bäst då? AM eller FM. En bra fråga som vi tar på annat ställe.

Ett skäl att köra AM är nostalgi, det är roligt att uppleva lite av hur det lät förr.

Ett annat skäl är att experimentera, hur funkar AM, hur låter det, blir det annan vågutbredning?

Ett skäl att köra AM är om man fått tag på något teknikhistoriskt föremål, en gammal AM sändare som man vill få igång.

Sen är ju AM skattefritt liksom en veteranbil är om den är äldre än 30 år.

Skattefri AM ??

Jag skojar bara, trots allt är det fortfarande skattefritt att köra amatörradio. Men det går säkert att hitta på en beskattning av bandbredd. Då ligger ju FM illa till...

Kanske något för SSA att införa, QSO och bandbreddskatt istället för medlemsavgift. Rättvisare?

Det finns ofta en AM knapp på ICOM riggarna, och den funkar faktiskt även i sändning på ICOM riggarna. Det kan dock behövas lite klurighet vid inställning av AM.

Det reder vi ut idag.

Dumt att breda ut sig mer än nödvändigt, AM är ju mer än dubbelt så brett. Men FM är 5 ggr så brett som SSB ändå kör vi FM.

För att avsluta denna rubrik så föreslår jag mer experiment med AM där den kan ersätta FM.

Experiment med AM på de låga frekvenserna ger intressant information om vågutbredning, den selektiva fadingen hörs tydligt på låga frekvenser. Detta går att forska i.

Experimentera eller forska? Visst är de experiment vi som radioamatörer gör en form av forskning.

Kalla det forskning så blir det mer seriöst.

Så visst finns det skäl att testa AM både här och där.

Anledningen till att jag skriver detta om AM i dagens brev är att få radioamatörerna att :

EXPERIMENTERA MERA och KUNNA MERA.

AM BC, (BroadCast)

Rundradio, var väldigt tidiga med AM, ja nog sändes den första musiken med en AM sändare, och de första talade radioprogrammen, och visst insåg ledare i många länder vikten av att nå ut till folket. Allt med en stor o stark AM sändare.

Visst insåg politiker att man med kortvåg och stora AM sändare kunde få ut sitt budskap i vida världen.

Visst inser även religiösa organisationer samma sak. Påven exvis, Vatikanstaten har några av världens största AM sändare. Många känner igen paussignalen.

Även lilla Sverige har varit med på detta tåg, inte minst med propaganda på alla tänkbara språk. Idag är det lite tunnsått med AM sändare i SM. Några finns för att serva utlandsvenskar.

Politisk propaganda internationellt, regeringens röst till befolkningen, krigspropaganda och inte minst propaganda under kalla kriget i Europa har gett oss enorma AM sändare med ofantliga signalstyrkor.

Samt moteld med ofantligt stora störningsändare, AM sändare modulerade med oljud och brus för att hindra landets medborgare att höra något.

Ser vi på stora länder med gles befolkning, Kina, Indien, Afrikanska länder och länder i Sydamerika, så fyller fortfarande AM sändaren på kortvåg en stor betydelse. Det skall jämföras med att det kanske behövs en massa tusen FM sändare för att täcka exvis Kina.

Massor av länder har därmed nationell AM på kortvåg. Lite mindre sändare än propaganda sändarna, men rara att lyssna in för DX are.

Det här gör att vi har massor av QRM, och Imd från alla dessa stora sändare. Många med Mega Watt. Många rena fina sändare med måttlig bandbredd och låga övertoner, men även motsatsen finns.

Ibland kan det vara kul, eller informativt att lyssna på AM stationerna. Man kan odla språkkunskaper, höra nyheter vinklade på ett annat sätt, eller underhållning i form av mer exotisk slag.

AM stationer som konditionsvarnare är ett sätt att utnyttja dem.

Kan vi översätta BC stationer till rundradiostationer, eller det Norska kringkasting är ett bra ord.

De som inte lagt ner tid på att analysera vad som finns utanför amatörbanden ser BC stationerna som något onödigt ont, som bara låter illa och pratar konstiga språk.

De är inte helt utan värde, därför brukar jag propagera lite för att även låta nya fina ICOM riggen motionera på dessa band.

Varför bara AM då???

Varför inte sända rundradio på kortvåg med SSB? Det skulle väl gå bra.

Nja AM mottagare är billigare, och SSB skulle kräva högre stabilitet, och renare lokalosc, därmed faller ideen med små billiga mottagare i stora glesbefolkade länder som Kina att nå ut i sina stora landområden på ett billigt sätt.

(jo Kina är glesbefolkat, Europa är värdens mest tätbefolkade världsdel)

Dock har försök gjorts, det närmaste vi kan komma SSB är AM sändare med ett sidband.

I forna Sovet körde man länkning av rundradio per HF radio, då kunde man använda sändar med två sidband som vardera hade ett program. Dvs två kanaler på bandbredden av en AM sändare.

Klart man som oerfaren kortvågslyssnare blev fundersam vad detta var om man hittade en sån station.

DRM säger många nu, AM´ens efterträdare? Bra fråga det tar vi framöver.

AM piratradio

Ibland skriver jag några rader om fenomenet piratradio. Det finns i form av försök eller experiment med rundradiosändningar, och då gäller AM. Men piratradio förekommer även som QSO, dvs amatörradiolikande trafik och då gäller SSB.

Några band där man kan hitta BC pirater:

1611 – 1750 kHz, 3910 – 3950 kHz, 5800-6000 kHz, 6200-6500 kHz, 7300 – 7500 kHz, 9100-9400 kHz.

Några frekvenser där jag ofta hör dessa är: 3927, 6220, 11401, 15070 kHz.

Här kan man verkligen frossa i hur illa dåligt eller helt underbart en AM sändare kan låta.

Det finns alla typer, om man bortser från själva programmen som är en annan story.

Varför kör dessa pirater AM då?

Ja varför inte? Det har ju alltid varit AM och då måste det väl vara å i framtiden oxo. Inte kan man ändra på något.

Men det förekommer faktiskt något likande rundradio med SSB sändare, kolla 3580 kHz plus minus med LSB knappen så kan du höra nån form av musikstation ibland.

En mening med AM är att de som lyssnar kanske mest har AM mottagare och förväntar sig en AM sändning.

AM och ljudkvalitet (teknik)

En gång i tiden läste jag någon artikel där det stog att den största begränsningen på ljudkvalitet vid AM var brister i mottagaren. Det skulle vara svårt att göra en AM mottagare med bra ljud.

Frågan är om det är på det viset?

Visst har väl vågutbredning mycket med saken att göra.

Men idag handlar det nog mest om bandbredd, tillgänglig bandbredd och filteregenskaper.

Men även mottagarens AGC och detektor har stor betydelse.

Visst lät de gamla mottagarna bättre, särskilt på långvåg med trådradio. Skälet var att då slapp man fading, man hade god signalstyrka, man hade breda simpla filter i dess träradiomottagare. Det lät skapligt inte minst som det var en rejäl högtalare.

Varför låter då inte AM bra i en IC-706 eller i en IC-756PROIII?

Vem har sagt att det låter dåligt?

Det låter faktiskt så bra det kan göra, liten klen högtalare, alldeles förs mala filter för AM, en sändarstation som kör kompressor vid modulatorn och begränsad bandbredd.

Sammanfattningsvis låter det beroende på sändaren och tillgänglig bandbredd idagens mottagare.

Men visst går det att göra en dålig AM mottagare, detta återkommer jag till i framtida på djupet beskrivningar av ICOM stationer.

Att göra transivern billigare som andra fabrikat brukar, är att helt skippa filer i AM, mottagaren hör bara de starkaste rundradiostationerna, men låter skapligt.

ICOM har en liten BIAS på detektordioderna som ger en linjärare detektor.

Om vi talar om komradiosändare för AM så ligger oftast ljudkvaliteten i sändaren.

Samt inställningar och talteknik hos operatören.

Dvs många små AM sändare är dåliga.

Ser vi historiskt på saken så var det givetvis dyrare att göra en riktig anodmodulator, men det kunde låta riktigt bra, andra metoder för att alstra AM skärmgallermodulering etc blir inte lika bra och kräver omsorgsfull justering. Men var förstås billigare. Så visst tävlade man om pris och kvalitet förr oxo.

AM på komradio, ja då tänker vi på 27 MHz pytsar, de låter ju verkligen illa, särskilt om mikrofonen var högtalaren, och modulatorns slutsteg användes som begränsare, dvs överstyrdes.

Flygradio då?

De låter bra om de är mycket dyra, lyssna på flygledaren, och trafikflyget, de låter bra, men de små privatplanen låter inte riktigt så bra. En prisfråga, det är dyrt att göra bra AM sändare.

Som radioamatör finns därför stora möjligheter att lära sig mycket om modulering och inställningar för att få en skaplig AM.

AM vågutbredning

Borde väl vara lika som vid andra trafiksätt.

Visst, men vad jag avser är att man ibland hör fenomen i vågutbredningen som man inte hör vid andra trafiksätt.

Vi talar om selektiv fading.

Lyssna på mellanvåg, exvis 1008 kHz AM, ibland låter det illa fading som förstör ljudkvaliteten.

Fadingen är så smal i frekvens att den ena ögonblicket fadar bort bärvågen, andra ögonblicket fadar bort ena sidbandet. Det låter som något glider över radiostationen.

Så smal kan fading vara. Dvs några kHz betyder mycket.

Låt oss byta ut order fading till fasar istället.

Den här sortens vågutbredning handlar ofta om att två signalvägar från sändare till din mottagare kommer i motfas och en utfasning, eller utsläckning sker. Bärvågen försvinner och det låter som SSB i AM mottagare ett tag.

Går vi upp i frekvens ger vågutbredningen inte riktig å dramatiska effekter.

Som jag nämner på annan plats idag kan det låta mycket bra med AM på de allra högsta BC banden som 25 MHz.

När vi började köra RTTY med Baudot koden och byggde egen modem och mätte på signalen fann man att ofta försvann mark signalen ett ögonblick, för att om en sekund space försvann.

Fadingen var smalare än 170 Hz och det på 3590 kHz. På 14090 kHz var det inte lika stora problem.

Av detta kan vi lära oss att det är enklare att få säker förbindelse med telegrafisystem som är mycket smala, exvis PSK-31.

När det gäller mellanvåg måste detta ha varit stora problem och man läser om mellanvågsändare som har antennsystem för att undvika dessa problem. Hur det nu går till....

AM på VHF och UHF, 145 MHz (experimentförslag)

Många har riggar som har AM även på VHF. IC-706all, IC-7000 etc. varför inte testa lite AM?

Vi skall ju som radioamatör göra radiotekniska experiment. Detta är väl ett sådant.

Jag kommer själv ihåg när jag fick mitt första amatörradiocert, då debatterades det vilt om vilket som var bäst, AM eller FM på kanaltrafiken på 145 MHz. Det blev FM, och det är nog bra med repeatrar, tonsignalering etc.

Men hur funkar det egentligen med AM?

Idag har vi helt annorlunda förutsättningar än på den tiden.

Idag är en FM mottagare verkligen en FM mottagare, för 35 år sedan var en FM mottagare lite FM och lite AM och något däremellan.

En AM mottagare var nog en AM mottagare med inte lika bra som idag.

AM sändaren förr var klen, dålig modulationsgrad.

En FM sändare förr var ganska ostabil, och hade ofta osymmetrisk modulering.

Därför finns skäl att jämföra dagens FM och AM...

Experimentera mera.

AM mottagaren filter, AGC och detektorn. (teknik)

En AM mottagare har oftast AGC, dvs en reglering av förstärkningen som jämnar ut ljudstyrkan.

Signalsyrkan varierar kraftig pga fading och konditioner, för att få en njutbar mottagning är det därför viktig med god AGC.

Då kommer vi in på tidskonstanter ni som har ICOM riggar av typen IC-7000, 7400, 756PROall 7800 har möjlighet att inom ett sort område välja AGC tidskonstant och därmed experimentera med resultatet.

Väljer man för lång tidkonstant kommer fadingen att höras om den är snabbare. Vi talar då om tiden på över en sekund. Prova!

Går vi ner till mycket snabb AGC kommer AGC systemet att försöka reglera bort själva moduleringen som ju vid AM är styrevariationer. En del ICOM mottagare har så stort reglerområde att detta är möjligt. Man får då har kunskap att välja tid själv och inse att man kan ställa in fel.

Sitter man och rattar och letar över ett BC band vill man ha så snabb AGC att det inte blir tyst i flera sekunder när man rattat ”av” en stark signal. 0,5 sek är ett bra val.

Det kan löna sig att lära sig AGC systemets inverkan på en AM signal vid de olika betingelser som förekommer.

På de riggar som har snabb och långsam AGC gäller vanligen snabb,(f som i fast). Riggar som bara har en AGC knapp.

Men testa och försök höra skillnaden.

AM detektorn då?

Jag vet att många tycker att ICOM alltid har haft en relativt bra AM ljudkvalitet, vilket betyder att AM detektorn är linjär.

AM detektorn som vanligen är en diod, en likriktare som är en lite Ge diod bara.

För att göra den ännu mer linjär har ICOM alltid lagt en liten DC bias.

Några ören kostar detta, men man får vad man betalar för som de brukar säga.

Tittar vi i en IC-7000, 7400, 756PROall eller en 7800, så finner vi att AM detektionen sker med hjälp av DSP. Detta blir i särklass det mest distorsionsfattiga.

Så var det filtren.

AM filter kunde man faktiskt skriva ett helt nyhetsbrev om, men vi nöja oss med tio sidor idag.

Nej jag skojar, några rader skall jag försöka sammanfatta.

Jag skrev tidigare idag att någon sade att ljudkvaliteten hos en AM överföring begränsas av mottagaren.

I en AM mottagare bestämmer filtret väldigt mycket hur det skall låta. Filterkurvan bestämmer mycket mer i i något annat trafiksätt hur det låter.

Äldre mottagare av hög klass hade väldigt påkostade filter, med massor av avstämda kretsar, och givet vis mycket svåra att trimma.

Man fick filter med en mjuk övergång mellan topp och flanker. En mjuk fin kurva, inte så brant som kristall eller mek. filter. Men det låter bra i AM. Vi får en mjuk fin bashöjning och en mjuk diskantsänkning. Det låter lite mörkt kanske men mjukt och inte så påträngande.

Med kristallfilter däremot blir det en helt annan kurva, brant och med ett platt passband. Möjligen lite rippel, ojämnheter.

Det låter lite mer mekaniskt och kallt ljud i AM. Men faktum är att det är närmare vad sändaren har avsett att det skall låta.

Ljudet genom dessa filter är effektivt och man får bra selektivitet och faktum är att det krävs på dagens överfulla band.

Keramiska filter finner vi i en del ICOM mottagare, 4 eller 6 kHz på 455 kHz, de låter bra, något mitt emellan LC filter och kristallfilter. Men är lite för breda när det gäller avancerad DX ing.

man kan nog säga att filtren i en AM mottagare bestämmer minst lika mycket hur en AM signal låter som en yttre högtalare gör.

Vidare har vi ju filter med dåliga egenskaper vad gäller fasförskjutning och filter med kraftiga ojämnheter i kurvan. Vi skall inte ens nämna hur illa detta kan låta.

AM och rundradiobanden (fakta)

Här är en lista på var man kan förvänta sig att höra AM från rundradiostationer.

Det finns undantag, dvs man kan hitta rundradio med AM utanför dessa band, vissa band är avsedda för nationell AM rundradiosändning.

På de banden kan det finnas rara stationer med låg effekt som kan vara svåra att höra.

Exvis 120, och 90 meters bandet finns inte några europeiska stationer.

Lägg märke till att AM rundradio finns så högt som 11 meters bandet. Där spelar det väldigt fint men mest under solfläcksmaxima.

Kom ihåg att verkligen ta tillvara på AM lyssnandet när vi kommer in i nästa solfläck cykel, det är fascinerade att höra hur bra det kan låta på 25 – 26 MHz.

148.5 - 255 kHz Långvåg

526.5 - 1606.5 kHz Mellanvåg

2300 - 2498 kHz 120 meters bandet

3200 - 3400 kHz 90 meters bandet,

3950 - 4100 kHz 75 meters bandet,

4750 - 5060 kHz 60 meters bandet,

5900 - 6200 kHz 49 meters bandet.

7100 - 7500 kHz 41 meters bandet

9300 - 10000 kHz 31 meters bandet

11500 - 12200 kHz 25 meters bandet

13570 - 13870 kHz 21 meters bandet

15040 - 15800 kHz 19 meters bandet

17480 - 18000 kHz 16 meters bandet

18900 - 19020 kHz

21450 - 21850 kHz 13 meters bandet

25670 - 26100 kHz 11 meters band

AM och flygradio (teknik)

Jag har tidigare konstaterat att flyget ”fortfarande” kör AM.

Anledningen är väl helt enkelt att det alltid varit så, och att flyget var bland de första att skaffa kommunikationsradio och att AM var aktuellt på den tiden.

Argument som man ibland hör om att FM inte går då flygplanen går så fort att deviationen skulle förvrängas är bara struntprat.

Till och med satteliter kör FM och de rör sig ju fortare.

Man började med 50 kHz kanalavstånd, det kanske inte gick att göra så smala mottagare på den tiden.

Sen kom 25 kHz kanaldelning och idag delar man med 8,33 kHz.. AM är ju faktiskt tillräckligt smalt för att kunna använda så smala kanaler.

Att lyssna på flyget gör du med IC-706all, IC-7000, IC-7400 etc. dessa mottagare har bra AM mottagare med en bra AGC och låter utmärkt.

En del av ICOMs FM stationer, exvis IC-2200H har flygbandet, då är det vissa inskränkningar och de har bl.a ingen AGC. En svag signal låter svagt och en stark kan bli överstyrd, dock funkar det skapligt.

8,33 kHz kanalerna är inte särskilt väl utnyttjade än, och man kan nöja sig med att skanna med 25 kHz steg. Bandbredd går att använda 3 – 10 kHz.

I flygplan är det ofta kraftigt buller och man nyttjar headset med bullerdämpade mikrofoner. En sådan bör givetvis användas nära munnen och talas med hög röst i. Likaså är det viktigt att justera mikrofonförstärkningen. I verkligheten låter flygarna rätt olika, en del med mycket buller och nästan övermodulerade, andra jättesvaga. Man ser ibland flygare som har justerat sin mikrofon en hel decimeter från talorganet. Det går ju inte bra då.

Vi får säkert vara med om att flyget kommer att köra AM i många många år framåt i tiden.

Ja vad skulle alternativet vara?

FM är för brett, och ger för litet modulationsindex, digital modulering är bred och kan ge drop outs i ljudet.

För oss radioamatörer och andra radiointresserade är de intressant att lyssna på flygradiotrafiken rent tekniskt.

Jag gjorde för länge sedan en lista över alla flygradiofrekvenser i SM, inkl VHF fyrar och långvågsfyrar. Mejla om du vill ha filen.

Tänk på bandbredden och killarna på grannfrekvenserna

Med AM knappen inne blir du mycket bredare än med SSB.

Det gäller att ha fritt utrymme.

Ett AM experiment skall ju inte kosta ovänskap.

Se till att ha fritt på båda sidband innan du sänder AM.

Det finns många tider och tillfällen då vi som radioamatörer har väldigt gott om bandbredd.

Ett bra exempel är på 1830 – 2000 kHz. (utom telegrafidelen)

Att köra AM på 28 MHz är OK lokalt.

Även 145 MHz är lämpat för AM experiment.

Hur bred blir då AM?

Enkelt sett två ggr max modulationsfrekvens. Dvs talar du upp till 3 kHz i diskanten blir du 6 kHz bred. Men rent praktiskt finns ju inte i en AM sändare något kristallfilter som bestämmer bandbredden. Det gör mikrofonförstärkaren och mikrofonen samt din röst.

Vidare tillkommer intermodulationsprodukter och splatter. Ta då till minst 10 kHz om du skall köra AM.

Att lyssna på BC och Pirater är ett utmärkt sätt att lära sig hur en AM signal ”breder” ut sig.

AM och brusspärren

Brusspärren funkar på alla ICOM stationer i AM.

En brusspärr vid AM arbetar genom att mäta signalstyrkan, den blir därför aldrig lika känslig som en FM brusspärr.

Det behövs en större signalstyrka för att den skall öppna. Därigenom kommer även störningar, som elektriska impulser även de att tjuvöppna en AM brusspärr.

Störningar är ju AM.

Det finns exempel på hur man i en AM mottagare har en FM del som bara används för att göra en stabil brusspärr.

I ICOMs flygradio kan det vara så gjort.

Så FM mottagaren detekterar en svag brussänkning och öppnar brusspärren. En sådan konstruktion gör att man får en brusspärr som är mycket känslig, ja faktiskt känsligare än att man kan läsa AM signalen när det öppnar, dessutom vinner man att störningar inte öppnar brusspärren.

En sådan brusspärr finner vi i ICOMs bärbara flygradio.

I en del fordonsburna flygradio, kan brusspärren vara adaptiv, dvs den mäter brus och justerar öppningen till signal brusförhållandet. När man startar flygmotorn och det börjar alstras kraftiga störningar kommer då brusspärren att automatiskt skruva åt sig mer. Den tjuvöppnar då inte för störningar.

AM brusspärren behöver liksom vid SSB en AGC spänning, eller S-mätaren behöver röra sig innan den öppnar.

Många kommer ihåg de hopplösa brusspärrarna på 27 MHz komradion.

Ett sätt att minska bruset vid passning i AM är att nyttja RF-gainet som jag skrivit om förut.

AM 1611 till 1675 kHz (piratradio)

Inom det här bandet hör man ofta musik, det är pirater som spelar musik.

Här finns normalt inga kommersiella rundradiostationer, spelar det, är det med största säkerhet en pirat. Dessa hörs bra näsan varje kväll och i synnerhet på helgerna.

De kör mellan 10 och 1000 Watt från något hembygge eller en kommersiell AM sändare.

Ibland låter de pyton, och har kraftigt splatter.

Dessa stationer är bra studieobjekt för hur AM kan bete sig, låta och användas.

Själva fenomenet att det finns rundradiopirater är en annan sak som man kan grunna över....

AM på 3910 – 4000 kHz

Är oxo ett pirat band, ofta spelas det av glatta livet och pratas amatörmässigt med ibland skaplig AM.

Ibland spelas det gamla godingar och det kan vara njutbart förutom själva piratradiofenomenet.

Från 3955 och över 4000 kHz är det riktiga BC stationer vilket oxo syns på S-mätaren, och inte minst ljudkvaliteten.

Obs att man ibland kan höra BBC på 3915 kHz svagt som en andeviskning. Hör du den kan du vara nöjd med lokal störningsdimma.

3927 kHz kan vara värd att kolla från fredag kväll till söndag kväll.

Att sända AM med ICOM riggarna

Går ofta alldeles utmärkt.

Men man måste tänka på några saker. Det är inte bara att trycka på AM knappen och prata.

Vid SSB har vi ju ett reglersystem som gör att det är lätt att hålla rätt nivå, ALC.

Vid AM kommer ALC systemet att hålla inställd effekt, dvs bärvågens effekt, som blir något mindre än halva SSM och CW effekten.

Oftast max 40 Watt. Vid AM och FM kommer ALC utslaget därför att stå still. Många tycker det är konstigt. Men jag har beskrivit ALC tidigare och avvaktar det nu.

Vid FM finns ju alltid en begränsare som gör att det inte skall gå att överstiga max inställd deviation. Vid AM är modulationsgraden utlämnat åt operatören, dvs hur högt denne talar.

Det gäller därför att vara noga med mikrofonförstärkning och talstyrka.

Men man kan nyttja talprocessorn. I de riggar som har LF klipper kan man använda den som modulationskontroll.

När den är på kommer micgain i ICOM stationerna att utgöra en drivnings, eller modulationskontroll.

Gör så här: sätt på comp, och reglera AM moduleringen med micgain, på en IC-706all kommer då micgain att hamna mycket lågt, nära 1. Man pratar och justerar så att uteffekten fladdrar lite lagom. Sen tål det att pratas både högt och lågt.

Det här gäller de flesta analoga riggar, dvs de utan DSP i MF.

Det finns dock radiostationer med HF klipper som talprocessor. Exempel på sådana riggar är IC-751 och 751A, IC-761, 765 och IC-781. Kanske fler.

Med en HF klipper kommer ju AMplitudmoduleringen att klippas bort, och det låter mycket dålig AM. Tänk noga på hur din rig är byggd om du avser köra AM.

Om du är osäker slå iväg ett mejl till mig o fråga.

När det gäller de moderna DSP riggarna, IC-7000, 756PROall, 7800, 7400, så finns en form av modulations kontroll då Amplitudmoduleringen alstras med en DSP. Den levererar ju ingen överstyrd eller övermodulerad AM. Här gäller bara att använda ”lagom micgain.

I de analoga ICO riggarna används den balanserade modulatorn som AM modulator, Den få en likströmsBIAS för att ge bärvåg. Signalen passerar förbi SSB filtret för att få med båda sidband.

Dock förekommer riggar där AM blir med bärvåg och ett sidband.

Skall du köra AM tester eller allmänna AM QSO se till att vara försiktig med reglagen försök att förstå principen för din rig, och få rapporter, notera sedan alla inställningar noga.

Några ICOM riggar kan inte sända AM (teknik)

Ständiga frågor om AM enheten till IC-707, UI-7. Den finns tyvärr inte mera.

Med UI-7 blev det TX på AM och RX och TX med FM.

IC-745 kunde inte sända AM men väl lyssna på AM.

Hur alstras då AM i ICOM riggarna (teknik)

AM generas i de analoga ICOM riggarna genom den balanserade modulatorn, det förekommer inte någon anodmodulerad eller collectormodulerad rig. Går vi till ICOMs flygradio kan det vara modulering på driv och slutsteget som liknar anodmodulering.

Den balanserade modulatorn i så gott som alla ICOM stationer består av en liten IC, en sk Gilbert cell.

Den ger bättre balans och större bärvågsundertryckning än fyra dioder som vi finner i enklare radiostationer.

Genom att lägga på en likström får vi en bärvåg, och AM signalen passerar förbi SSB filtret vi får ut en AM signal, en mycket god sådan. OM vi kan hålla nivån rätt. Vilket vi kan nyttja klippern till som jag beskrev ovan.

I DSP riggarna, IC-700, 7400, 756PROall, 7800 görs AM helt digitalt.

Sen är det bara att förstärka signalen och blanda upp den till signalfrekvensen. Läs mer om vägen mikrofon till antenn i förra brevet då jag kröp in i IC-703.

I en ICOM flygradio av typ bärbara är det en AM modulator på lågnivå och en bredbandig linjär förstärkare som ger 1Watt bärvåg och 3 Watt Pep. Dessa apparater låter mycket bra, de skall jämföras med andra bärbara flygradio där man försöker använda LF slutsteget att collektormodulera slutsteget. Vilket är billigt med svårt. Resultatet är en billigare radio som låter illa.

När ICOMs första bärbara kom, IC-A2, var den revolutionerande då den lät lika strkt och bra som en basstation. Modulations graden hölls i schack med en LF kompressor.

Ser vi på de nyare fordonsstatiorna, IC-A200 och IC-A110, och kommande A210, så är det inte lika.

IC-A200 modulerar PA med en serietransistor, fördelen är att det åtgår mindre LF effekt till modulatorn, nackdelen är att det kan behövas ett extra förstärakarsteg i sändarkedjan då PA ger bärvåg med ungefär halva spänningen, dvs 6 Volt. Vid modulering fladdrar då spänningen på PA från nära noll till 12 Volt.

På ungefär samma vis sker AM i A-110 med där nyttjar man pulsbreddsmodulerade steg. Den kan då köras på 10 – 30 Volt utan omkoppling.

Någon bärbar ammatörradio med AM finns inte från ICOM och knappast från något annat fabrikat.

FM är ju enklare att alstra numera.

AM jämfört med FM (teknik)

Att frekvensmodulera är idag enkelt, det var svårt förr.

AM är idag svårare och dyrare att generera än FM.

Men skall vi jämför är det framför allt mottagningen vi skall se på, eller lyssna på.

AM mottagning har den egenskapen att bruset sjunker proportionellt mot signalstyrkan, bruset hänger med mycket längre och även vid relativt starka signatyrkor finns brus med vid AM.

AM kan variera i ljudstyrka om man inte har en mycket bra AGC system och det finns knappast.

AM mottagaren kan inte byggas med lika bra brusspärr som en FM mottagare.

En AM mottagare är svårare och dyra att göra bra, jämfört med dagens FM mottagare.

FM mottagaren har den fördelen att bruset försvinner nästan direkt efter att insignalen uppnått en viss nivå. Sen låter det lika hur starkt eller svag den än blir.

Genom FM mottagarens begränsarsteg kan man undertrycka störningar av AM karaktär, samt ljudstyrkan blir konstant och oberoende av insignalens styrka.

FM mottagare var dåliga fram till ungefär 1980. Numera är dom mycket bra.

AM mottagare blir aldrig fulländade.

FM sändaren förblir opåverkad av antennanpassningen.

AM sändaren påverkas ofta modulationsmässigt av anpassningen till antennen, åtminstone om de är modulerade på slutsteget.

AM sändare kan störa, eller om de stör höras i annan utrustning, som telefoner, stereoförstärkare och saker med högtalare på.

FM stör kanske men det går inte att höra vad som sägs i sådan utrustning.

Moderna FM sändare är bättre än förr, det betyder att de är symmetriskt modulerade och stabilare.

Att få bra ljud som i en BC station med AM kräver en mycket komplicerad AM sändare.

En FM sändare kan låta mycket bra om den är byggd som en liten spionsändare på bara en transistor.

En FM mottagare med gammal typ av detektor, diskriminator, kan var mycket tålamodsprövande att trimma. De går inte att få bra helt enkelt. Men numera har vi quadrakturdetektorer i ICOM stationerna som är i det närmaste perfekta FM detektorer.

Det har hänt väldigt mycket med tekniken både på AM och FM genom tiderna, och då menar jag de sista 40 åren. Dvs den tid har fått nöjet att ha varit med.

AM och FM bandet.

Det förekommer fortfarande att FM förknippas med 88 – 108 MHz och AM med 540 – 1600 kHz.

Så står det ju på radioapparater.

Vi har kunder som köper exvis en IC-R5, R10, R20, och även amatörradiostationer, där det finns FM.

Man klagar för att man inte hör P3 när man sätter FM.

Vi har folk med IC-735 som trycker på FM knappen och inte katten hör man P1.

Än idag ringer ägare till IC-707, till vilken man kunde köpa en FM enhet, de vill höra P1, P2 och P3. Eller blir besvikna när de fått grejen.

Eller att man trycker på AM knappen och tänkte sig höra mellanvåg.

Det är svårt det här, och ofta får man förklara att FM eller AM inte har med frekvensen att göra, eller frekvensbandet.

Idag har jag väl klargjort att AM förekommer oavsett frekvens, HF, VHF eller UHF.

Man måste skilja på modulation och frekvens.

Det verkar som ordet band, eller bandet missuppfattas och förknippas med något helt annat är frekvens och modulationstyp.

Hur alstras AM i äldre riggar (teknik)

Då menar jag 40 år och äldre.

Olika sätt och som jag tidigare skrev så är det en prisfråga.

De mer påkostade AM sändarna hade en stor modulationstransformator som modulerade anodspänningen till slutröret. Det åtgår nästan lika stor LF effekt i modulatorn och detta är givetvis dyrt.

När SSB stationerna kom, försökte man på olika vis med enklare AM.

Vanligast är dock lågnivåmodulering och linjär förstärkare.

Ofta är det hopplöst att köra AM med 70 och 80 tals riggar av hybridtyp.

AM stereo

Förekommer på Amerikanska mellanvågsändare, lokala.

Jag vet inte mer om denna tekniken, än att det existerar, ej heller bandbredd och ljudkvalitet.

Kanske någon vet och kan förära oss den kunskapen?

IC-R75, en liten trevlig ICOM kommunikati0onsmottgare har en AM detektor som i delar består av en AM stereo IC krets.

Den används som vanlig envelope detektor, (likriktare) och som synkrondetekor. Det går inte att få stereo ur den..

För den som tittat på schemat över sin IC-R75 och inte riktigt förstått varför AM detektorn består av en 28 pinnars IC så är detta förklaringen.

En IC-R75 låter oxo väldigt bra i AM, kolla med bra öronklaffofoner skall du höra, om du är lycklig ägare till en IC-R75.

AM på PR bandet, 27 MHz

Breda mottagare och fruktansvärda modulatorer.

AM kostar pengar att göra riktigt.

27 MHz stationer var billigast möjligt gjorda trots att de på sin tid var rätt dyra.

Breda mottagare, dåliga filter, obefintlig selektivitet, nästan ingen spegelfrekvensdämpning. Ja många sådana AM mottagare var katastrofalt dåliga.

Men sändaren, man använde samma LF förstärkare som den för mottagning, den var oftast otillräcklig som modulator. Den överstyrdes ofta och fungerade då som modulationsbegränsare.

Många 27 MHz stationer modulerade inte fullt ut, kanske bara 30 – 60 procent.

Trots att LF steget drevs ut till klippnivå.

Man hade något som man kallad för ”Range Bost”, översatt till räckviddsförstärkare.

Den bestod av en kompressorkoppling av LF steget. En detektor på utgången av modulatorn styrde mikrofonförstärkningen och man fick en simpel kompressor, och viss reglering så att man inte överstyrde modulatorn. Jo den kunde då höja medelmodulationen en aning. Men bara ordet ”RANGE BOST” måste ha impat värdeliga.

Idag kör man FM på 27 MHz, och de gamla AM stationerna skall slängas.

FM lanserades som störningsfritt. Visst störningarna lät inte så illa men med så dåliga FM mottagare blev det inte så mycket bättre ändå.

Tokai kom med en PR radio där man modulerade 3 steg i sändaren, och hade en betydligt kraftigare LF förstärkare, då blev det liv i AM signalen. Förmodligen nära 100 procent AM.

Man kan tycka vad man vill om 27 MHz, men en gång var det ett amatörband åtminstone i USA.

27 MHz har faktiskt fostrat många bra radioknuttar trots allt.

Det finns dåligt oxo....

Range Bost

Se texten om AM och 27 MHz.

Räckviddsförstärkare är ju vad vi radioamatörer kallar en talprocessor.

En kompressor, klipper eller HF klipper.

Ordet är ju inte helt fel.

Slå på räckviddförstärkaren nu så jag hör dig.....typ.......

AM på komradio 68 -88 MHz

Jo faktiskt kördes AM som komradio seriöst på bl.a. 68 – 88 MHz.

Detta var ju proffs apparater för proffs användare och jag vet mest att det förekommit.

Så sent som fram i slutet av 60 talet kördes AM på komradiobanden.

Alternativa AM detektorer (teknik)

Det finns andra sätt att detektera AM.
Vi har talat om en enkel diod hittills. En Ge diod eller ett rör.

ICOM kör med Ge diod förspänd med en liten likström.

Ett annat sätt är synkrondetektorn.

Principen är att man använder en SSB detektor, BFO signalen får man fram genom att använda AM signalens egen bärvåg, efter att först ha avlägsnat dess modulation.

Det kan man göra genom att köra en gren av AM signalen genom en begränsare, filtrera och använda den som BFO.

Ett mer avancerat sätt är att låta den gren där man tar bort moduleringen, styra en faslåst loop. Vi får då en BFO signal som är kvar även när selektiv fading tagit bort just bärvågen.

Genom denna metod kan man få bort mycket av den distorsion som sker när selektiv fading förstör AM ljudet.

En av de mest kända PLL synkrondetektorerna är den som fanns att få till IC-R71. Vi installerade många sådana när R71 såldes, den fungerade utmärkt men kräver noggrann inställning och att man förstår vad man pysslar med.

Med dagens DSP mellanfrekvenser som vi finner i IC-7000, 7400, 756PRO all och 7800 sker själva AM detektionen med DSP och lämpad programvara.

IC-R75, (utgången modell) har en sådan syncrondetektor.

Varför låter då vissa kortvågsmottagare och transivers så otroligt illa i AM.

Det finns flera skäl, men i första hand är det som vanligt pengarna som styr.

Man får vad man betalar för, enklare och billigare fabrikat sparar in på vissa saker och det blir ett katastrofalt dåligt resultat.

Detta är några av huvudskälen till att vissa fabrikat och deras modeller låter pyton i AM.

1. Man låster bli att sätta in ett AM filter överhuvudtaget, utan kör AM genom SBB filtret. Man får då en AM som låter mörkt och diskantfattigt. Klart att ingen vill lyssna på detta. Helt oläsbart. Dock avancerade Dxare kan i visa fall använda så smalt filter för att kunna identifiera en AM station. Detta tar effektivt död på intresset att nyttja sin HF station för annat än SSB och CW.

2. Man sättter in ett alldeles för brett AM filter, eller låter FM filtret arbeta i AM. Vi får AM på kortvåg med 15 – 25 kHz bandbredd. Det går då knappast att överhuvudtaget hitta en läsabar rundradiostation trots, eller för att AM stationerna är så starka att de försöker alla på en gång att tränga in i mottagaren. Inte ens på 49 meters bandet kan man då höra en AM station njutbart.

Man har i stationen sparat in ett AM filter för 50 – 100Kronor. Detta tar då effektivt död på intresset hos ägaren att prova på AM lyssning.

3. Ibland finns det smalare AM filter men typen enpoliga keramiska resonatorer, av något skäl låter de grisilla i AM. Skäl kan vara att de placeras dåligt anpassade och har mycket stort passbandsrippel.

4. Man kan ibland lyckas göra helt slut på egenskaperna hos även lite bättre filter genom att fuska med anpassningen mot kretsarna, stort passbandsrippel gör att AM då trots skapligt filter låter pyton.

5. En stor bov i dramat att få AM illalåtande är högtalaren i vissa fabrikat av HF mottagare och transivers. Prova med yttre högtalare eller lurar.

6. Att överhuvudtaget ha en mycket dålig mottagare för band utanför Amatörbanden och kalla stationen för general coverage. Det förekommer transiver med amatörband av skaplig kvalitet och en andra mottagare med prestanda som en världsradio för 1300 kronor, då används den för heltäckningen. Man får värdelös mottagning utanföra amatörbanden.

7. Att ha en mycket dålig AGC, kan ödelägga kvaliteten hos AM. Jag har ju tidigare skrivit om AGCns roll i våra apparater, en dålig AGC vid AM kan totalt förstöra intresse att lyssna på AM hos ägaren.

Detta är några exempel av många sätt att göra radiostationer billigare (bara några) som kan förstöra nöjet att även ha en fungerande AM i sin transiver.

Man får som sagt vad man betalar för....

För att dra upp mitt livs besvikelse en gång till, TRIO JR-599 och dess AM.

Den hade inget AM filter utan i dess MF, där filtren satt, dvs på c:a 3,9 MHz fanns för AM två spolar som skulle ge AM bandbredd. Badbredden var säkert 50 – 100 kHz och till min förskräckelse var mottagaren sämre än den gamla träradion jag hittat på sopstationen. Fy vad besviken man blev...

Men man kunde köpa sig ur besvikelsen, det fanns ett 6 kHz AM filter att köpa, och då blev det bättre. Lite bättre, för detta hade dålig stoppbandsdämpning liksom SSB filtren. Men nu var den lite bättre än träradion.

Varför lät IC-R71 dåligt i AM?? (teknik)

Det har jag frågat mig oxo.

Jag har skrivit om detta förr, under rubriken klassiker och med IC-R71.

Någon startade ett rykte som sade att det var dåligt ljud i R71.

Många kunder ville ha modifierat.

Jag frågade vad som var dåligt?

Fick aldrig ett svar på detta, men misstänker nu svartmålning.

Faktum är att IC-R71 lät alldeles utmärkt, det visade jag många kunder med mätningar, de blev därmed överbevisade.

Ett skäl kan ha varit att man på den tiden var vana vid lite bredare mottagare, med enklare filter. R71ans fina filter gjorde att den blev skarpare, smalare och kanske lite mindre diskant. Men det lät inte dåligt, det kan många som fortfarande har en IC-R71 intyga. Idag anses den vara en mycket bra mottagare.

Kanske var man ovan vid bra filter i en AM mottagare, IC-R71 var ganska modern på sin tid och mycket selektiv i AM.

IC-R71 lät inte , eller låter inte dåligt.

Snarare låter den skitbra, typ.....

Kan man då förbättra sin radiostation eller gamla radio för bättre AM? (teknik)

Detta är en mycket bred fråga. Vi tar några saker bara.

Det finns enkla medel, som att köpa ett AM filter vilket finns eller har funnits till många apparater.

Man kan fila på AGC systemet.

Jag tror att det kunde vara enkelt att lägga en Bias på detektordioden och få ner distorsionen, som ICOM gör.

Att koppla till bättre högtalare är en enkel sak som kan göra AM mycket roligare.

Att överhuvudtaget lära sig sin radio kan göra att du inser att det finns fler möjligheter att förbättra, eller göra alternativ till AM mottagningen.

Har du en gamla mottagare kan det hjälpa med trimning av mellanfrekvensen.

Jag är ganska säker på att det finns många apparater som är söndertrimmade eller feltrimmande som då kan ge dålig AM.

Särskilt kan trimbara spolar och MF transformatorer före och efter kristallfilter förstöra filtrens egenskaper totalt. Men sådant jobb kräver att man gör det rätt och inte på gehör.

Många har trimmat sönder apparater genom att skruva på måfå för att se om det går att få upp S-metern.

Att jaga modifieringar på nätet kan vara ett sätt att få ideer.

Att jaga ett FL-102 till ICOM stationen är svårt, de görs inte mera, tyvärr, och dom som har ett håller i det.

I många fall kan man ändra på LF karaktäristiken i sin mottagare. Man kan släppa på lite mer bas dvs frångå 300 – 3000 Hz kurvan som hjälpligt finns i en del mottagare.

AM ger ju som vi talat om dålig diskant, pga bandbredden, man kan då göra basen mer framtärande och få en bra ljudupplevelse.

Ett sätt att förbättra är att anpassa hörtelefonerna till mottagaren, det har jag skrivit om förr.

Många gånger handlar AM mottagningen, som jag skrivit om, att transivern har en dålig del för heltäckningen, intermodulation etc kan förstöra AM mottagningen och då kan en extra förselektion hjälpa. ICOM har alltid samma prestanda för frekvenser utanför amatörbanden.

Försök att med antennavstämmaren hitta avstämning utanför amatörbanden, dvs på BC banden med antennavstämmaren så kan det blir rent och låta bättre.

Brum och brus kan gå att få bort med nya elektrolyter, (om du har en gammal sak)

Brum och brus kan du få bort genom att anpassa öronklaffofonerna bättre. (Dämpning till lurarna med motstånd.

Lokaloscillatorns inverkan på AM mottagningen, (teknik)

Givetvis påverkar det om oscillatorn, eller oscillatorerna i en mottagare är rena eller brusiga.

I enklare mottagare som världsradioaparater, dvs mottagare med kortvåg och AM i prisklassen 1000 till 3000 kr kan frekvenssyntesen vara så dålig att man bara hör de allra starkaste stationerna på ett BC band. Det beror på att oscillatorns bredbandiga brus blandar sig med alla stationer som vill in i mottagaren. Det man försöker lyssna på blir ett brus istället för läsbara stationer.

Ljudkvaliteten på bättre mottagare kan variera en del beroende på oscillatorns renhet.

En osc. Med måttligt och smalbandigt brus kommer ändå att blanda in sig på den station man lyssnar.

Man hör det här bättre om an lyssnar på en stark och ren AM station med mottagaren i SSB läger, och lyssnar på ljudkvaliteten särskilt i basområdet, dvs nära bärvågen.

Då kan man skilja på olika mottagare.

Jämför vi på det här sättet en äldre mottagare som IC-R70, IC-720, eller en IC-735 med de som kommit efter 1990, som har DDS syntes, finner vi att det går att höra skillnaden.

De nya stationerna som I-706 låter mycket bra, den har ett i förhållande till sitt pris mycket ren PLL.

Lyssnar man på andra fabrikat kan man bli mörkrädd och fundera på vad folk egentligen hör....

Men med en liten klen högtalare så kanske man inte hör några problem. Men jag vill ju att vi skall kunna njuta av kortvågsmottagningen.

En kristallmottagare är en AM mottagare (nostalgi teknik)

Jag har skrivit lite förr om sådan, länkat till roliga byggprojekt med kristallmottagare.

Det är en hobby i sig att bygga sådana.

Men i Europa är det inte så kul som i USA där man har lokala AM stationer på mellanvåg.

En sak är då säker, de som bygger kristallmottagare är duktiga på att göra snygga spolar.

I en kristallmottagare finns knappast något som kan försämra ljudkvaliteten, men den förutsätter att man har en stark lokal station och inga krav på dess förmåga att skilja bort andra stationer, selektivitet saknas.

Givetvis tillför en kristallmottagare inget bredbandigt brus från någon oscillator.

Men det är ju andra nackdelar...

Njut av god AM på de högre BC banden. (kortvågslyssning)

Kan man njuta av AM???

Jo faktiskt. Har du en bra mottagare och lite kunskap om BC banden så finns det möjligheter.

Ta tillvara möjligheterna.

Prova de höga BC banden,

13570 - 13870 kHz 21 meters bandet

15040 - 15800 kHz 19 meters bandet

17480 - 18000 kHz 16 meters bandet

18900 - 19020 kHz

21450 - 21850 kHz 13 meters bandet

25670 - 26100 kHz 11 meters band

Med de konditioner vi har nu blir högsta band 18 eller möjligen 21 MHz.

Om några år då solens fläckar växt till sig är det kul att prova 11 meters BC band.

Jag är ganska säker på att det är många som aldrig hört en god AM BC station på 25-26 MHz.

Prova du oxo!

På dessa band är det ibland mycket höga signalstyrkor, och lite QRM.

Vid tider då man har stabila signalstyrkor är ljudet mycket bra!

Det är nu du har nytta av den där bättre högtalaren som jag skrivit om förr.

Eller sätt på dig hörtelefonerna, njuuuut.

Har du en rigg med tonkontroller, sätt på max Bas och Diskant.

Har du hittat något latinamerikanskt, blir du ofta kvar ett tag.

Men kom ihåg att notera vad du hör, logga AM stationerna, så att du kan hitta tillbaka.

Eller använd PADminnet på ICOM riggen.

Har du nu en AM station med lite bredare AM filter, IC-706all har 8 kHz, IC-7400, 756PRO all har 3, 6 och 10 kHz.

Prova så skall du se att de går att njuta av den HF rigg du har skaffat. Inte bara på amatörbanden.

AM och flygfyrar på långvåg.

Kolla mellan 270 och 500 kHz så finner du en massa stationer med tonmodulerad Morse som är AM.

Långsam fin Morse som är fin att öva på, om man nu kan tänka sig ett mindre antal tecken försås.

Dessa AM sändare finns c:a 5 – 10 km från banändarna och flygen använder dem för att hitta fram.

Förutom dessa AM sändare finns i frekvensområdet en massa DGPS stationer, dessa sänder frekvenskiftade sändningar och fjärrskrift.

Bilden i det analoga TV systemet är AM

Även om de numera har ett av sidbanden undertryckta.

VHF flygfyrar och AM (flygradioteknik)

bra fråga, vid flygplatsen finns radiofyrar, exvis VOR fyrar som sänder en signal som är modulerad så att mottagaren i flygplanet kan räkna ut riktningen till fyren och därmed flygfältet.

N sådan sändare har ett mycket komplicerat spektra bestående av flera olika modulationer.

En AM sändare med 30 Hz, en AM med Morse telegrafi och men AM modulation med 9,6 kHz underbärvåg som i sin tur är frekvensmodulerad med 30 Hz.

Lyssna i området 108 – 118 MHz.

En VOR har långsam tonmodulerad Morse. Hittar du en sådan, försök då höra en lågfrekvent ton på 30 Hz. Kolla sedan 9,6 kHz på sidorna och hör där de två sidbanden som oxo är modulerade med 30 Hz.

Vi skall inte gå mer på djupet av flygfyrar, men det visar ändå att AM har sin plats för dessa väldigt speciella tillämpningar ännu.

Ännu? Ja VOR fyrar ersätts av GPS i flygplanet....

AM med SSB detektorn (experiment)

Jo det går, och förekommer att man lyssnar på AM med SSB mottagaren.

Kommer ni ihåg nyhetsbrevet där jag tog upp mellanvågs DX ing.

Kanallistan på Nordamerikanska AM stationer och internationella frekvenslistan.

Genom att lyssna på dessa AM stationer med endera sidbandet kan man sortera ut AM signaler.

Att bara testa är kul.

Ibland kan man hitta en AM station med bara ett sidband.

Ibland låter det mycket dåligt i endera sidbanden, särskilt om AM stationen är dåligt utmodulerad. Då är faktiskt båda sidband bättre.

Att använda SSB detektorn vid AM kräver att man ställer in frekvensen mycket noga.

Man måste ligga på nån Hz när.

Med hjälp av en god högtalare, (nu är vi där igen) kan man hitta bärvågen och göra Zero Beat, man kan på en god högtalare lägga en finger på högtalaren och känna de sista perioderna nära Zero beat.

Med lurar går det bra.

Genom att dra lite på PBT mot det mörka håller får vi med bärvågen i passbandet och det är lättare att hitta exakt frekvens.

Skall man lyssna på större BC stationer kan man helt enkelt ställa in sin mottagare på deras frekvens, idag är de mycket noga med sin frekvens, och har man en bra ICOM station ligger vi oftast inom nån Hz från rätt frekvens.

Äldre kortvågmottagare, eller andra fabrikat med oren lokaoscillator gör att det ofta blir ett dåligt ljud om man gör så här.

Experimentera !

Slutligen några lyssnar tips för AM stationer

På mellanvåg var för Radio Luxemburg det självklara, 1440 kHz här finns idag en massa lite av varje, ibland DRM, det bara brusar då.

1008 kHz Radio Tin Gold är en trevlig musikstation att ta till när bruset från amatörbanden blir tråkigt.

Givetvis är Sveriges mellanvågstation ett bra lyssnar tips, 1179 kHz belägen på sydöstra änden av landet. Inte så njutbara program, men P1 och en del med andra språk avsedda för utlandsvenskar runt om i Europa.

Radio Sweden 1179 kHz, är ett bra exempel på hur det kan låta från en ”välmodulerad” AM station, jämför ljudet med P1, en tidpunkt då de samsänder, mellanvågsändaren har speechprocessor och P1 på FM har mycket liten talbehandling. Det låter mycket olika, men kraftfullt med den här sortens talprocessing. Kanske en sådan speechprocessor till amatörradiostationen???

På 1494 kHz har vi Radio Moskva, den är ett exempel på hur stark en rundradiostation kan vara.

Men varför inte lyssna på de svenska sändningarna från Moskva jag har tyvärr inte tiderna. Det kan väl vara kul att höra hur dom har det.

På långvåg sänds oxo AM, lyssna med dipolen som T antenn på 140 – 300 kHz, exvis 252 kHz som brukar vara skaplig underhållning.

49 meter, dvs 5800 – 6300 kHz är ett klassiskt och lättlyssnat BC band.

6120 kHz Radio Finland är ett bra exempel på hur stark en BC station kan vara.

6220 kHz en Pirat som är mycket bra på vissa kvällar. Njutbar faktiskt.

Ibland finner man BBC på 6195 kHz. Kolla när Big Ben slår tiden, lägg märke till speechprocessorn som nästan helt jämnar ut klock klangens sustain.

31 meter, 9300 – 10 MHz kan vara en del överraskningar, svep och hitta någon favorit.

De högre banden har jag redan nämnt idag.

Att lyssna på radiostationer som inte är avsedda att höra utomlands, dvs nationella sändningar, kan man prova på 60 meter, 5 MHz plus minus 100 kHz till att börja med. Man kan höra en skapligt läsbar Afrikan på 5005 kHz. Mitt på 5 MHz finns en normalfrekvensstation, lyssna med CW läget och smalt filter på 5000 kHz.

Rattar man omkring på BC banden kan man hitta både det ena och andra. Många religiösa stationer, exvis böneutrop från minareter i mellanöstern. Det låter väldigt speciellt.

Amerikanska predikanter kan man ”drabbas” av, de spelar lockande musik och så kommer budskapet... det kan man ha åsikter om....

Vill du ha frekvenstabeller och tider är det bar att söka på nätet.

VOA, BBC, Radio Sweden, Vatikanradion, Radio Australia, Radio Japan (som sänder på svenska). Ja det går att hitta det mesta. Radio South Afrika är en stor propaganda station, den har en karaktäristisk paussignal. Har du ett hemland ex. Egypten, eller Argentina är det roligt att få ett program därifrån, sök reda på deras internationella radiosändare.

Man kan köpa sig en WRTVhandbook. Den klassiska boken med all världens radiofrekvenser.

SRS har den på lager.

BC och AM stationernas budskap

man kan nog säga att alla rundradiostationer vi kan höra på HF med AM knappen intryckt har ett budskap.

Under kalla kriget var ju politisk propaganda det primära, och MYCKET stort.

Idag är religiösa budskap ganska stora, Vatikanen har mycket stora sändare.

VOA, (Voise of Amerika) lever väl lite kvar i kalla kriget och kör en ganska låg klass av propaganda. Men riktar sig mer mot mindre områden. Exvis länder i mellanöstern och Afrika, genom att spela deras musik och prata deras språk kan de smyga in sitt budskap. Den som lyssnar förstår........

Radio Moskva var en jättelik propaganda station förr, idag vet i katten vad dom vill egentligen.

Radio Sweden med tiotalet olika språk i sina sändningar, är nog på tillbakagång, det är ju dyra skattepengar som går åt att driva programmen och sändarna.

Varför Radio japan sänder på Svenska vet i katten.

Själv bryr jag mig inte så mycket om BC stationernas budskap utan ser det från en radiointresserads sida, vågutbredning teknik ljud och just AM som modulationsätt.

Nationella sändningar avser ju att komma ut med ”regeringens röst” till alla fattiga medborgare.

Så låt oss som radioamatörer, och radio intresserade, skilja på BC stationernas teknik och vågutbredning mot deras budskap som ju är en helt annan sak. Såvida man inte är intresserad av deras budskap, språk och kulturer.

T-antenn ? (antenn teknik)

Jag nämnde detta.

När du lyssnar på de låga frekvenserna är din dipol för liten, eller har en balun som ite går under 1,8 MHz. Man kan då helt enkelt skruva lös koaxialkontakten och lyssna med mittstiftet.

Att kortsluta skärm och mittledare ger dock en T-antenn som funkar som en vertikal med topplast. Går ofta med mycket goda signalstyrkor på lång och mellanvåg.

DX antenner för BC banden, (antennteknik)

ja de som vill gå lite mer på djupet klipper sig en avstämd antenn för ett rundradioband.

Varför inte satsa lite mer på djupet av 60 meter, klipp den för 5 MHz.

Ännu bättre prova en vertikal för ett sådant band. En GP.

Obs att du vid lyssning kan tillåta dig kraftig förkortniga av ett sådant vertikalt spröt. Det gör ju iget om verkningsgraden blir låg då du ju inte skall sända.

Exvis ett metspö med spole lindat, på 5 meter kan bli en utsökt DX antenn med jordplan då.

Har du för avsikt att skaffa riktantenn för 14 – 30 MHz kan man välja en logperiodisk sak, exvis från Lannabo. Då är det kul med BC banden och riktverkan.

Kolla: http://www.lannabo.se/

Vårt dynamiska språk.

Ett exempel på fenomen där ord byter betydelse är ordet ”ramma”.

Att ramma är att med avsikt styra sitt fartyg mot ett annat i avsikt att skada eller sänka detta, en krigshandling.

Man kunde på krigsfartyg ha en förstärkt stäv, en ramm, och genom att ramma, dvs köra på, motståndaren i sidan kunde man åsanka denna stor skada.

Idag kan man på nyheterna TV, Radio tidningar och Text TV läsa:

”Tåg rammade renar på spåret”.

”drivande fraktfartyg på väg ramma gasplattform”.

”Personbil rammade långtradare”.

”Smitare rammade barnvagn”

”Penisonär rammad av smitande bilförare”

Förutom bristen på infinitivattribut, (att), så betyder tydligen ramma numera att krocka, eller kollidera.

Om man inte tänker sig för kan detta få ödesdigra konsekvenser.

När jag läste rubriken om fraktfartyget som var på väg att ramma gasplattformen, tänkte jag direkt på terrorister som var ute efter att åstadkomma en katastrof.

Men verkligheten var ju att fraktfartyget hade fått motorstopp och drev i riktning mot gasplattformen, och riskerade att kollidera med den.

Så visst är språket dynamiskt.

Helgens storm var en origie i antalsbeskrivningar

Jag frågade ju mig för en tid sedan hur många tiotals eller hundratals är.

Nu har jag fått reda på att tiotusentals strömlösa hushåll betyder 45 000.

På en annan nyhetskanal betyder samma tiotusentals 35 000 strömlösa.

Hundratusentals betyder idag, måndagen efter stormen, 270 000 strömlösa.

Roligheter

Veckans snedstreckmissbruk

Vad betyder detta? ”Se till/undvik att.....”

Eller ”peta/pensla”.

Den här är rätt tvetydig: ”att synas/vara med”, och ”mot/från”

”N/BNC/koaxialkontakt”

Proffs skrivare, som journalister och författare underviker snedstreck. De vill ju att deras text skall vara läsbar även vid högläsning och inte gå att missuppfatta.

När skall det bli ingenjörsmässigt att skriva otvetydigt?

Så några vanliga roliga historier:

Pappa, kan du knyta mina skor?
Kan inte mamma göra det?
Nej, du har mycket bättre knytnävar.

Mamma, jag gillar inte ost med hål i!
Var inte dum nu. Ät osten och lämna hålen.

Fyraårige Kalle kommer gråtande springande till storasyster Eva och berättar:
Niklas slog sönder min spargris!
Var inte ledsen, tröstade Eva, du kan få stoppa dina pengar i min spargris istället.

Jag tror att jag svalde ett flygplan!
Ett flygplan?
Ja, jag vet inte vad som flög i mig!

Ett gäng smålänningar satt på en uteservering på Lilla Torg i Malmö. Plötsligt säger en av dom:
Jag betalar för alla.
Nästa dag stod följande rubrik i Sydsvenska Dagbladet:
"Rasande smålänning ströp buktalare på uteservering"

En stockholmare och en smålänning skulle duellera. De träffades på järnvägsstationen där de skulle köpa biljett till duellplatsen.
En enkel biljett, sa smålänningen.
Är du så säker på att inte återvända, frågade stockholmaren.
Nej, men jag brukar alltid ta returbiljetten ut likets ficka.

De

Roy, SM4FPD