Swedish Radio Supply AB
SRS NEWS Letter
2006 10 12
HEJ Mejlingslistan
Dagens tema är: Superheterodynen
Nytt på SRS webb sida
Koaxialkontakter är inte till för att användas
Mikrofoner igen
Snedstrecket
IC-R9500
Bredbandsdipol igen för HF
Kommentarer på ”så mycket tråd i luften…..”
IC-E90 jämfört med IC-E91
Patent nu på hemsida
Digitalt, vad betyder ordet?
Bygg ett vindkraftverk
Bells and whistles
Ragge har fått sitt tillstånd i Kongo nu
Tänkvärt
Varför detta tema, superheterodynen?
Jag har ju tidigare skrivit med temat mellanfrekvenser, jag har skrivit om filter, och blandare.
Jo skälet denna gång är att provet för amatörradiolicens kräver en viss kunskap. En kunskap som ligger till grund för att förstå hur våra mottagare och sändare funkar. Man skall kunna räkna ut speglar, mellanfrekvenser eller lokaloscillator frekvenser. Och förstå blockschemat för en enkel mottagare, eller sändare.
Så ni som skall, eller har en kompis som skall skriva för amatörradiotillstånd, här finns mina metoder att förklara, och visa hur man lär sig för att svara på just dessa frågor.
Lite ICOM propaganda blir det som vanligt, kanske det går att hitta på nån ” liten rolig en” eller en ”tänkvärd” på slutet.
Att bli bestulen har jag fått erfara under utställningen på Loppisen i Jordbro. En mycket tråkig erfarenhet.
Men vi fortsätter med nya utställningar, och nästa gång i Norrköping.
Jag brukar blanda kraftigt i de här breven, det kan vara en rubrik om blandare, sen kommer IC-E90, sen någon antenn, sen en rapport från en loppis etc.
Det är med en viss avsikt, det vore inte kul att dela upp utan min avsikt är att man skall hitta något intressant men tvingas skumma igenom hela brevet.
Jag efterlyser känslor, från er som läser, se under rubriken Loppisfynd.
Kalendern
HAM loppis i Norrköping 2006-10-21
SK5BN-Norrköpings Radioklubb och FRO Norrköping anordnar loppmarknad i Norrköping inom Bråvalla industriområde (f.d. F13)
lördagen den 21 oktober kl. 10.00 - 13.00
Bl.a. kommer Swedish Radio Supply AB från Karlstad att vissa sina produkter med 15 meters utställarbord och vissa specialpriser.
Cafeteria och lotteriförsäljning med vinster i form av antenner, mobiltelefon- och elektroniska tillbehör m.m.
Passa även på att träffa SSAs t.f. DL5.
Om Du är intresserad att sälja, så boka bord nu per E-post: bokning@sk5bn.se eller per telefon 070 2 97 01 33
Inlotsning kan ske via SK5BN över VHF-repeater kanal RV 48 (f.d. RØ på 145,600 MHz).
Välkommen önskar ordf. Norrköpings Radioklubb SM5TJH - Janne
Janne-TJH
Rapport från Jordbro
Den 30 September bar det av till Jordbro. Fulla SRS Bussen med ICOM grejer. Lämnade Karstad strax efter 0500 på Lördag morgon.
Vi hittade dit, man hade gjort en perfekt skyltning. Något som är väldigt viktigt när det kommer folk tidigt på morgon, som skall hitta fram i främmande städer och byar.
Detta med skyltningen är mycket viktigt och den största respekt till Jordbro amatörer för detta.
Sen hade vi en timme på oss att bära in och duka upp våra saker.
Lite trångt, både att komma genom dörren och att komma fram mellan borden.
Det gäller att hålla dörren fri för oss stackare som skall bära tunga lådor.
I alla fall fick vi in allt och lyckades få upp det hela. Till och med IC-7800 stog på sin plats vid insläpp.
Trångt blev nu smäckfullt.
Nog hörde man snacket om att nästa år måste vi ha en större lokal.
Jag är lite benägen att hålla med.
Roligt var det, intensivt var det att försöka hinna prata med alla och ta alla order på ICOM grejer som blev följden.
Har ingen aaaaning om hur mycket folk det var, men det kanske vi får höra från klubben då man sålde inträdes lotter.
Dessvärre han jag själv knappat kolla över vad de andra sålde. Och inte blev det något att släpa hem extra heller.
Jag såg dock att det bars in och ut grejer, lådor, kablar, instrument, gamla radiostationer, mickar och byggen. Några hade till och med sig en liten säckkärra för att kunna släpa hem förvärven med.
Man såg radioamatörer från de flesta distrikt, vilket visar hur populärt, och inte minst viktigt det är med sådana här arrangemang.
Något jag tyckte var kul är de nya signalerna, som man såg flera av, dvs SA signaler, det bör betyda att de är nya radioamatörer. Förmodligen utexaminerade av Jordbro klubben.
Hoppas att det blir prylmarknad även nästa år, hoppas ännu fler inser att man bör vara med, hoppas det går att hitta en större lokal.
En tråkig sak inträffade dock, vi på SRS blev bestulna, en SWR och Effektmätare, DAIWA 101L försvann……
Det är mycket sällan vi upptäcker stölder vid våra utställningar, nästan så sällsynt att man kanske blir lite väl självsäker och ouppmärksam.
Själv tar jag en sådan här sak mycket personligt, ett personangrepp på den som kämpat sig 35 mil en lördag morgon för att visa grejer, och så blir man bestulen. Förhoppningsvis kommer jag över det hela och kan sova igen om en vecka eller så. Frågan är om den person som tog mätaren kan sova lugnt eller se mig eller nån annan från SRS i ögonen igen.
Tack alla ni i radioamatörer i Jordbro och SK0QO klubben, som arrangerar den här trevliga aktiviteten för radioamatörer. Jag vet att alla som kommer dit uppskattar ert jobb, denna tidiga lördagsmorgon, då alla andra ligger o trynar…
Loppisfynd
Föresten, hur värderar man ett fynd på en sådan här prylmarknad egentligen?
Man ser de som släpar ut fynd, men tänk på att någon drömt om en viss radiogrej sedan unga år, inte haft råd, men nu efter alla dessa år kunna köpa grejen i fråga för en billig slant, gå hem och snygga upp den och upplevad drömmen från ungdomen.
Hur värderar man en sådan nostalgiskt kick??? Eller är det en retro…
För nog är det ett värde alltid. Inte betalbart, utan en känsla som kanske inte alla omkring förstår men som vi själva har där inne i hårddisken, (hjärnan).
Vi kan i alla fall njuta av en sådan upplevelse. Man ser hur lyckan strålar hos många som kommer bärande med något de drömt om i hela radiolivet.
När behaget lagt sig är det dags at erbjuda prylen till nästa nostalgiker i Eskilstuna till våren.
Det vore kul om någon kunde beskriva en sådan här känsla. Nån som köpt sina drömmars radiopryl, beskriva känslan och historiken, bjud på dig själv, skriv ihop något, och låt oss läsa.
Hur värderar man detta fynd???
Själv vet jag hur många känner när de äntligen fått tag på en ICOM IC-202, eller ett IC2KL.
Man ringer till oss på SRS och vill ha tag på manual, delar, sladdar, eventuella delar, tips, och det är inte att ta fel på entusiasmen.
IC-E91 tar slut hela tiden.
Men nu kommer det fler från Japan. Under V40 väntar vi oktobers ICOM leverans.
Beklagligt nog händer det att våra kunder får vänta på sin radio.
För våran inköpare gäller att försöka bedöma hur många vi kan sälja, detta 3 – 4 månader före leverans från Japan.
Hur skall man kunna veta hur många IC-E90 som behövs i Januari vid Oktober beställningen?
Som alla förstår är det inte lätt, och ibland blir det en brist. Som tur är blir det sällan för stort lager. ICOM är allt för populära för att de skall hopa sig på lagret.
Med hjälp av historik och diskussioner kan vi beräkna hur många som skall beställas.
Ibland finns vissa möjligheter att få in en extra leverans av ICOM saker som då täcker upp behoven.
IC-R9500 IC-R9500 IC-R9500 IC-R9500 IC-R9500 IC-R9500 IC-R9500
Här finns att se och läsa mer om mottagaren: http://ham.srsab.se/icom_ham/R-9500.htm
Exempel på provfrågor (ingår i amatörradioprovet)
I provet för att få amatörradiolicensen.
Kan låta så här:
En mottagare med mellanfrekvensen 455 kHz, är inställd på 3560 kHz. Vilka frekvenser kan spegelfrekvenserna ha?
Frågan varieras med frågan om lokaloscillatorns frekvens etc.
Eller den här:
Blockschemat visar en superheterodynmottagare. Till fyra av stegen har ritats rattar. Markera med ett kryss vilken ratt som används för att reglera ljudstyrkan, frekvensen, bandbredden eller sidbandet med.
Svårt va?
I alla fall om man är nybörjare och skall läsa in sig på denna kunskap.
Har man lärt sig saken och förstått principen sitter det i 50 år och svaren är skitlätta.
Men tänk på att det finns nybörjare, och man lär sig inte något om mottagare i skolan, eller i datorspelen. Gjorde man det förr??
Så ha respekt för det faktum att många kan det här som ett rinnande vatten, likväl som att andra inte för sitt liv begriper något överhuvudtaget.
Det är då din plikt att lära ut detta.
Låt oss bena ut sakerna var för sig på ett sätt så att man kan inse och förstå sammanhanget.
HF steget
Är mottagarens första aktiva steg, dock ibland passivt då det saknar förstärkning i moderna mottagare.
Steget skall välja ut det frekvensområde inom vilket vi skall lyssna.
Exvis vår mottagare skall lyssna på 3750 kHz. HF steget brukar då vanligen släppa igenom c:a 3 - 5 MHz med bästa signalen på just 3750 kHz. Ett HF steg är väldigt brett, men ger mottagaren ett förval, en förselektion.
HF stegets förselektion är viktigt i många mottagare för att undertrycka den oönskade blandningen, spegelfrekvensen.
I moderna mottagare med hög första MF betyder inte HF stegets eventuella bandbredd så mycket.
Förr var HF stegets förstärkning mycket viktig för att överhuvudtaget få upp känsligheten på mottagaren.
Idag ser vi ofta HF steg utan förstärkning, vi får tillräcklig och ofta högre förstärkning av en omsorgsfullt konstruerad mellanfrekvens.
Gör vi en mottagare för 14 MHz amatörband, blir HF steget ganska brett, det släpper igenom c:a 13-16 MHz, vid 28 MHz ännu bredare.
Obs att en preselektor egentligen är ett extra HF steg med minimal bandbredd, men som ändå betyder flera hundra kHz eller MHz i bandbredd.
Mer information på SRS hemsida.
Gå till http://ham.srsab.se/
Klicka sedan på FAQ, där finner du exvis mina nyhetsbrev som hemladdningsbara. En bild visar hur jag ser ut.
Det finns även ett gratisprogram för den som saknar WORD.
Flera av mina ”underhufven” dokument finns här, samt länkar till tester av flera apparater.
IC-E90 jämfört med IC-E91
Många frågar, många vet inte vilken de skall välja.
E91 är ju nyast och måste ju vara bäst.
Men E90 har även 50 MHz bandet.
Visst är det svårt att bestämma sig, inte konstigt att många frågar.
IC-E91 är en trebands station, en liten kompakt och metallkapslad radio som kan köras på tre amatörband. 50, 145, och 432 MHz. Dessutom har den mottagare från HF till UHF.
Varje band körs ett åt gången.
E91 däremot kan köra två av banden samtidigt, det är en tvåbandare med två transivrar i samma hölje. E91 är aningen större än E90, samma batteri, större display med två skalor. Två volymkontroller och två brusspärrar.
E91 har då inte 50 MHz bandet. Men kan lyssna på ett band medan du sänder på det andra bandet.
Svårt va?
Har man då nytta av 50 MHz? E91 kan ju i alla fall lyssna där.
Men E90 kan sända där.
50 MHz kräver idag ett extra tillstånd som PTS utfärdar. Den trafik som förekommer på 50 MHz är Morse och SSB med lite mer omfattande antenner än de man kan ha på en handapparat. Man kan dock tänka sig att 50 MHz fram i tiden blir ett vanligt amatörband, med FM och repeatrar. Då blir det kul med 50 MHz.
IC-E91 har blivit mycket populär, så populär att den varje månad blir slutsåld.
Nu kommer nya V40.
En viktig sak som IC-E91 har är att den kan bestyckas med digitalmodul. Vi kan sända med digital modulering. Något som visat sig fungera mycket bra, till skillnad mot tidigare försök hos andra fabrikat. Den här finessen kan vara en sak som gör att E91 blir en framtidsradio. Inte att förakta.
Båda stationer har alla tonsystem för analog FM, dvs 1750Hz enton, DTMF, CTCSS, och de digitala subtonssystemen.
Ingen uteffekt i CW
Ja så kan en felbeskrivning se ut när vi får in exvis en IC-706all för reparation.
Kunden får ingen effekt i CW trots att han trycker ner telegrafnyckeln.
Men det piper i högtalaren.
Många ringer och berättar sitt problem först, då finns en chans att vi kan ”laga felet” per telefon.
Pipet i högtalaren är sk sidetone, medhörning, men vanligen behöver man sätta på BK, ”brejk in” funktionen för att riggen skall börja sända vid nyckling.
Det är något som ibland kan bli avglömt, eller kunskap som saknas hos många unga radioamatörer.
Njae detta händer allt bland de kunniga, erfarna, tekniskt fulländare och självbyggande gamla och ”riktiga” radioamatörerna oxo.
Kom ihåg att alla ICOM riggar är vid leverans (default) inställda så, att den inte sänder vid manipulering på telegrafnyckeln. Detta för att förhindra oavsiktlig sändning, och att man skall kunna ”torrnyckla” innan man ger sig ut i etern.
När du har detta ”fel” tänk lite först, läs manualen, så kanske du slipper skicka in radion.
Blandaren (ingår i amatörradioprovet)
Är superheterodynens viktigaste del. Den omvandlar HF signalen till en mellanfrekvens.
En blandare kan blanda lite hur som helst om man inte har kontroll över saken. Resultatet är oönskade signaler.
Blandaren åstadkommer en interferens mellan två insignaler, ut kommer produkten av dessa.
Endast en av dessa produkter används, och är våran mellanfrekvens.
Låt oss göra en enkel mottagare för 3,7 MHz.
Vi har en mellanfrekvens på 455 kHz, lite gammal modigt men ett bra exempel.
Vi bygger en oscillator på 4,155 MHz.
Insignalen på 3,7 MHz blandas med 4,155 MHz, ut kommer summan och skillnaden, dvs 4,155 -3,7 = 0,455 MHz och 4,155 + 3,7 = 7,855 MHz. Endast 0,455 MHz kommer vidare i våran mottagare, pga filtret på 455 kHz.
Men spegeln då? Vi ändrar på beräkningarna och låter mellanfrekvens och oscillator vara konstanta, 4,155 – 0,455 = 3,7 MHz dvs det vi önskar oss av denna mottagare.
4,155 + 0,455 = 4,61 MHz, detta är mottagarens spegelfrekvens. Dvs en av vår enkla mottagares oönskade egenskaper, den hör om någon sänder på 4,61 MHz.
Mej vi kan lika gärna säga att detta är vad vi vill höra och 3,7 MHz är oönskad och därmed spegelfrekvensen.
Med bara plus och minus kan vi lätta räkna ut de här sakerna och det behövs för att klara amatörradioprovet.
Vi inser nu att om vi säter en HF steg framför våran blandare som bara släpper igenom 3,7 eller 4,61 MHz så kan vi välja vilken av speglarna vi vill höra och vilken vi vill kalla oönskad.
Lokaloscillatorn
En oscillator som svänger på önskad frekvens, eller är justerbar inom ett visst frekvensområde, frisvängande eller faslåst, kristall styrd eller frisvängande.
Vi måste dock ställa krav på den här oscillatorn.
Den kan ha övertoner, och de vill även de blanda sig med signaler som kommer från antennen och in i vår blandare.
Vi gör ett enkelt exempel, osc under rubriken blandaren, dvs den på 4,61 MHz har en överton på 2 ggr eller 3 ggr önskad frekvens. Vad händer med första övertonen, 4,61 MHz x 2 = 9,22 MHz, för att bli 455 kHz mellanfrekvens behövs en antennsignal på 8,765 MHz Mottagaren i ovan exempel kommer att höra även 8,765 MHz inte bra om där finns en stark rackare.
Visst blir det en spegel av oscillatorns överton, den blir 9,22 + 0,455 = 9,675 MHz. Båda dessa är oönskade och kan mer kallas för just oönskade eller spurious, spöksignaler.
Oscillatorn har säkert en ganska stark tredje överton dvs 3 x 4,61 MHz. Även den ger spöksignaler i våran mottagare.
Hur får man bukt med det här då?
Jo HF steget förståss, det dämpar även dess oönskade spöksignaler.
Man kan sätta ett filter på oscillatorn så att den får svagare övertoner.
Oftast vill vi ha en variabel mottagare och lokaloscillatorn måste göras variabel.
Det kan man göra med en vridkonding eller ett PLL system.
För en enkanals mottagare gäller en kristalloscillatorn.
En oscillator av den här typen har fler brister, den kan ha mer eller mindre brus runt sin utsignal.
Bruset blandar sig i blandaren , och vi kan få starka signaler runt den frekvens vi vill lyssna som ger brus.
Det är stora krav på en sådan här krets. Inte konstigt att en fin lokaloscillator är dyr, och bara finns i finare apparater.
Hur gör man en lokaloscillator?
I sin enklaste form är den en kristallosc, men då får vi en mottagare med bara en frekvens.
Ett steg från denna kn vara att göra en VXO, en variabel kristallosc. Den får ett litet frekvensområde, exvis 7028 – 7032 kHz, dvs täcker QRP delen av 7 MHz telegrafiband.
Vill vi ha ett större frekvensområde måste det byggas en variabel frekvensoscillator, en sk VFO. För att täcka 3500 – 3800 kHz med mellanfrekvensen 455 kHz behöver den då täcka,
3500 – 455 = 3045 kHz till 3800 – 455 = 3345 kHz.¨
Då uppstår plötsligt problemet att göra den stabil och att förse den med en skala som medger frekvensavläsning med någorlunda noggrannhet. Ett problem som kan vara nog så klurigt.
Låt oss nu bygga en mottagare för 18068 – 18168 kHz, dvs 18 MHz amatörband.
Nu väljer vi 9 MHz mellanfrekvens och VFO skall täcka 18068 – 9000 = 9068 kHz till 18168 – 9000 = 9168 kHz.
Det blir nu svårare att göra VFOn frekvensstabil, det går men det är svårt. Skall vi upp till 28 MHz är det risk att oscillatorn driver omkring flera kHz och de tär inte alls kul mera.
Ännu värre blir det om vi vill göra en mottagare med flera frekvensområden, exvis två eller fler amatörband.
Då måste VFO vara omkopplingsbar, vi kallar det för en bandswitchad VFO. Ännu svårare att göra den stabil, ännu svårare att göra en skala. Det finns radiostationer som har bandswitchad VFO, det går åt flera skalor och den kan hoppa omkring i frekvens när man byter band, billigt kanske men inte alls kul. Det gick att ha det så förr, men vore inte acceptabelt idag.
Nästa möjlighet är att göra en blandad lokaloscillator, man använder en VFO som går på samma frekvens hela tiden, den går då att optimera och göra en bra skala till. Ett typiskt område för en sådan VFO är 5000 – 5500 kHz. Sen har man en bank med kristaller och en blandare, efter blandaren måste det till ett bandpassfilter. Resultatet är flera olika 500 kHz stora frekvensområden att använda till mottagaren, eller sändaren.
Det är förståss inte problemfritt att göra så här, så enkel är inte våran radiovärld.
Tänk på de här olika möjligheterna när jag framöver lanserar DRAKE linen och ATLAS 180 som klassiker.
Ett problem är att en sådan här blandad VFO lämnar oönskade frekvenser, det där med speglar, en blandare levererar minst två huvudfrekvenser, en är spegel och måste filtreras bort.
Den oönskade, spegeln kan undertryckas men inte tas bort. Den oönskade kan blanda sig i mottagarens blandare och vi hör ännu fler oönskade signaler i mottagaren. Spökfrekvenser…
Det mesta går att få bort med en mycket smal preselektor. Exvis den vi hittar i en DRAKE R4 all.
Problemen är att det nu bilas massor av mekanik, något som vi inte vill ha i dag, dels av kostnadsskäl, en sådan radio skulle bli mycket dyr, dels av underhålls och livslängds skäl.
Lösningen är att faslåsa oscillatorn till en referens kristall. Det är så dagens apparater fungerar.
Hur den faslåsta lokaloscillatorn fungerar skall jag återkomma till framöver. En sak är dock säker faslåsta eller sk PLL finner vi idag i nästan allt. TV, radio, amatörradio av alla kategorier, satmottagare, digital TV, komradio.
I en komradio, eller en VHF handapparat, för 145 MHz var lokaloscillatorn en kristall. Svårigheten var på den tiden att det inte fanns kristaller för så hög frekvens, man tvingades frekvensdubbla kristallens utfrekvens. Resultatet blev dålig frekvensnoggrannhet. Kristaller tillverkas inte heller idag med så hög frekvens.
Så här kan vi fortsätta, de tär problem med allt om man skall bygga radio, inget är perfekt, det uppstår nya problem med annan teknik, och det är svårt att hänga med som byggare.
Det enda som är perfekt är ICOMs konstruktioner på HF VHF och UHF stationer.
Med dessa slipper vi alla problem.
Det skall dock inte hindra att vi vet och kan lite om tekniken.
En av ICOMS första HF stationer var en line med mottagaren INOUE R700 och sändaren T700. Dessa såldes AV ELFA i slutet av 60 talet. Det finns bara några enstaka i SM.
Mottagaren var byggd på en bandswitchad VFO, och hade en preselektor som var av banbrytande konstruktion. Sändaren hade ingen egen VFO.
Men redan på den tiden var AGC systemet mycket väl utvecklat, och ICOM var faktiskt före sin tid redan då. Jag måste dra ihop en klassiker text om den stationen framöver.
Jag har i alla fall en manual till den stationen…..
Mellanfrekvensen
Är superheterodynens steg som ger den selektivitet, förstärkning och AGC.
Efter blandaren kallar vi den frekvens vi väljer av blandarens utsignaler för just mellanfrekvens.
Som vi ser under rubriken blandare bildas minst två frekvenser efter en blandare.
Vi väljer en, i de exempel vi har idag gäller 455 kHz.
455 kHz är en gammal mellanfrekvens, som vi idag finner i FM stationer och mellanvågsmottagare. Den finns där so första eller andra MF.
Det är viktigt att mellanfrekvensförstärkaren i ett tidigt stadium bestämmer sig för vilken frekvens den skall arbeta vid. Därför följer ett filter direkt efter blandaren eller i första MF steget.
Förstärkarstegen kan regleras vad gäller deras förstärkning. Det sker med hjälp av den automatiska förstärkningsregleringen (AGC).
Filter som skall utgöra mottagarens huvudselektivitet finns i ett eller flera steg, av olika typer som, bara spolar, keramiska, kristall eller mekaniska filter.
I dagens mottagare används hög första MF, den kan vara exvis: 65 MHz, 273 MHz eller till och med 750 MHz i ICOM stationer.
Första MF väljs för att få bort spegelfrekvenser, eller för att få lokaloscillatorer på lämpligt frekvensområde. I vissa fall kan samma oscillator användas två gånger men med olika MF.
Mellanfrekvensen har stor betydelse för konstruktionen av mottagare och ett otal varianter finns.
I många radiomottagare finns en, två tre eller till och med fyra olika mellanfrekvenser.
Avsikten med detta är att åstadkomma variabel bandbredd, PBT, och anpassa konstruktionen till filter som finns på markanden.
Det finns givetvis nackdelar med flera MFar. Ett exempel på en sådan är att varje MF kräver en blandare, vilken i sin tur kräver en oscillator. Varje sådan del tillför oönskade saker.
Mer sidbandsbrus, fler spökfrekvenser, sämre dynamik, mer imd.
Det är av vikt att man verkligen optimerar val av mellanfrekvenser, och de ingående blandarna och oscillatorerna.
För att komma ett rejält steg framåt i mottagarprestanda krävs att man gör mottagaren med färre mellanfrekvenser. Det kan vara dyrt, men IC-7800 är ett sådant exempel.
Man kan säga att detta med mellan frekvenser är ett dilemma. De tär både för o nackdelar med fler MFar.
Att fördjupa sig i detta är intressant, men för att få amatörradiolicens krävs att man förstår en enkel konstruktion med en MF.
Min förhoppning är att detta skall leda till en inkörsport i mottagarkonstruerandets ädla konst eller förståelse.
Superheterodynen och selektivitet.
Ja läser vi nu under rubriken mellanfrekvensen så inser vi att det behövs en mellanfrekvens just för att åstadkomma en selektivitet och bandbredd som duger för att skilja stationerna åt.
Fler MFar och filter i varje ger bättre selektivet.
Andra falska frekvenser i en super.
Vi har behandlat spegelfrekvenser, och blandningsprodukter från oscillatorns övertoner.
Men en annan falsk frekvens, eller fler, kan uppstå om HF steget blir överstyrt.
Låt oss säga att vi lyssnar på 14000 kHz efter en svag QRP knutte som telegraferar med sin lilla morsesändare.
HF steget med sin förselektion släpper igenom exvis 13600 – 13800 kHz BC band.
Låt oss säga att det finns en jättestark BC station på 13600 och en på 13800 kHz dessa överstyr HF steget och detta bildar distorsion. Distorsion är nya signaler, och de kan då höras på 14000 kHz som en störning.
En annan BC station sänder på 7000 kHz, den överstyr vårat HF steg och detta bilder övertoner av 7 MHz signalen, denna hörs då på 14 MHz som en oönskad signal.
I en mottagare med fler mellanfrekvenser kan det bildas spegelfrekvenser, och sådana här spökfrekvenser även i de andra blandarna.
Detta är bara några exempel på vad som kan orsaka oönskade, eller spökfrekvenser, i en mottagare.
Standard mellanfrekvenser
Det har genom tiderna används vissa standard mellanfrekvenser. Den mest typiska är 455 kHz.
455 kHz kommer från de första träradioapparaterna som gick på lång och mellanvåg.
När sedan vi skulle börja lyssna på FM, som sändes på 88 – 100 MHz behövdes en högre MF, dels för att få bort spegeln, dels för att få den bandbredd som krävdes för de breda FM sändningarna. 10,7 MHz känner vi väl igen. Det förekommer även 5,5 MHz som MF i sådana här mottagare, men framför allt TV har 5,5 MHz ljud MF.
10,7 MHz MF används mycket i komradio och amatörradio för FM på VHF och UHF.
Mest för att få ner spegeln, det krävs sedan en låg MF och då kommer 455 kHz till pass som andra FM i komradio.
En del dyra fina plåtradio hade 200 kHz MF, där var det mycket goda mekaniska filter som gjorde god nytta.
Ju lägre MF ju bättre filter kunde man göra med spolar o kondingar. Således försökte DRAKE med 50 kHz MF. Resultatet var god selektivitet i passbandet, en del oönskade spökfrekvenser dock, men framförallt nödvändigheten av en mycket smal preselektor.
9 MHz då? Jo för SSB kom 9 MHz MF att bli en standard. Men även 10,7 MHz har nyttjas i SSB stationer.
21,4 MHz används i komradio för att få bättre spegelfrekvensundertryckning.
Heatkit och TRIO körde med SSB filter på 3,995 MHz (inte helt säker på exakta frekvensen).
Idag förekommer 450 kHz, och 10,1 MHz, 9,9 MHz och en väldig massa frekvenser i våra radiostationer. Man tvingas ibland göra en ny MF och specialbeställa filter.
För den högra mellanfrekvenserna gör ICOM kristallfilter på exvis 60,5 MHz.
Så detta med standard håller på att försvinna allt mer då mottagarkonstruktionerna blir mer o mer avancerade och mer specialiserade.
Hur många mellanfrekvenser krävs?
Helst skulle vi bara vilja ha en.
ICOM har lyckats göra en toppstation med två MF ar.
Genom tiderna har kraven på hur många förändrats, det är ett mode med fler MFar.
Så många saker spelar in.
Önskemottagaren idag vore en mottagare med 65 MHz MF endast, och en DSP som tar vid efter första blandaren. Sådan kraftfulla DSP finns inte än, eller är opraktiskt dyra och strömkrävande.
Att göra en liten söt hembyggd enbands mottagare för ett amatörband låter göra sig med en MF, exvis 10,7, eller på de låga amatörbanden med 455 kHz.
Så det är inte möjligt att svara enkelt på frågan som rubriken ställer.
Hög första MF.
Det finns flera skäl att ha en hög första MF i moderna mottagare.
Den kan vara 60 – 150 MHz. Vanligen 60 – 75 MHz.
Ett bra sätt att få bort spegelfrekvenser, den hamnar ju väldigt långt från signalfrekvensen med en hög MF. PLL en, dvs frekvensyntesen får ett ganska litet frekvensområde, vilket förenklar dess konstruktion, samt inte minst gör lokaloscillatorn lika över hela kortvågen.
Ett exempel:
Skall vi lyssna på 1-30 MHz med 60 MHz MF, måste våran lokaloscillator vara på 61 – 90 MHz. Spegeln hamnar på 61 till 90 plus 60 MHz dvs spegelfrekvensen blir medan vi lyssnar på kortvåg 121 till 150 MHz, den dämpas ganska kraftigt med en LP filter på mottagarens HF steg, ett LP filter på 30 MHz som bara släpper igenom 1 – 20 MHz. Ett enda enkelt filter dämpar spegeln med 50 – 70 dB !!!
De mottagare som har en låg första MF, exvis 9 MHz, är ofta bara avsedda för vissa delar av kortvågen, bara amatörbanden. Det funkar bra, men gör att eventuellt nya amatörband inte går att höra. Dessutom krävs ganska smala och ett för varje band, bandpassfilter. Dessa bandpassfilter har fördelen att de dämpar störande BC band, det gör att en i princip mycket dålig mottagare ändå kan presentera rena och Imd fria amatörband. Men talar vi om Imd inom banden, orsakat av grannstationer, ja då duger det inte.
En annan nackdel med denna konstruktion är att frekvensyntesen blir olika per band.
Hög första MF är här för att vara kvar i våra mottagarkonstruktioner.
Men en för hög första MF, exvis över 100 MHz ger andra nackdelar, oscillatorn blir oren och brusig vid alltför hög frekvens.
Mottagare utan mellanfrekvens, finns dom???
Njaee, det finns ju direktblandande mottagare, men jag vill nog då kalla LF en som mellanfrekvens. Det är ju en blandare och dess utsignal är LF i det fallet.
Men man kan ju kalla en mellanfrekvens en frekvens som finns mellan HF och LF.
Raka mottagare, dvs bara en detektor, funkar bara för AM, men fanns förr. Idag är de inte brukbara, det är för trångt.
Den där frågan om rattar på ett blockschema, (ingår i provet)
Är en lite speciell fråga.
Inte kan man lära sig vad rattarna på ett blockschema är till för, eller?
Men man får försöka tänka lite, sitter det en ratt på en lokaloscillator måste det väl vara till för att byta frekvens med.
Ratten på LF steget är enkelt, det måste ju vara en volymkontroll.
Men vad är det för reglage på HF steget??? Nja här får du allt fundera lite extra, det kan vara två helt olika funktioner, kanske tre till och med.
HF steget kan stängas av eller på som i dagens riggar.
HF steget kan ställas in för rätt frekvens, ratten är en preselektor.
HF stegets förstärkning kan regleras, ratten är då en HF förstärkningskontroll, (RF Gain)
På detektorn kan vi finna en ratt, eller en omkopplare man frågar efter, den kan vara för att byta sidband med. BFO kontroll, eller BFO kristallväljare.
Ja svårare är det inte. Men en formel eller ett absolut svar som hjälper till med den här typen av frågor finns inte. Man visar med svaren att man förstår en del av principen för en radiomottagare eller sändare. Dvs man måste skriva ihop lite svar.
I blockschemat på en sändare finns en strömbrytare, vad kan det vara????
Gissa två gånger, och rätt svar är nog att det är en telegrafnyckel.
Koaxialkontakter är inte till för att användas
Inte??
Varför finns dom då?
Vad jag menar är att de inte är avsedda att skruvas och kopplas varje dag, kanske inte ens varje vecka.
De är inte tillverkade eller konstruerade för att skruvas ihop och isär massor av gånger.
Vi talar om BNC, TNC, N och SMA kontakter som vi finner på moderna amatörradiostationer.
Jag har sett SMA kontakter på små handapparater där kontakten varit helt fylld med mässingspånor, den har slitits så kraftigt att det har blivit en hel mängd spånor.
BNC kontakter som används så många gånger att de små stiften, som formar bajonetten slitits ner och bara är små piggar kvar.
N-kontakter är kanske mer livskraftiga, men de är nog inte den kontakt man skruvar isär varje dag. Men även de bör inte anslutas varje dag.
Just BNC och SMA är de som sitter på handapparater och många håller nog på att byta och prova antenner väldigt ofta, eller kanske byter till koax i bilen varje morgon och kväll.
Tänk på att många typer av koaxialkontakter inte är gjorda för att skruvas eller kopplas ihop och isär så särskilt många gånger.
Man kan nog smörja dem lite om man vill förlänga livslängden. Lite vaselin i gängorna skulle jag kunna tänka mig ökar livslängden. Men se först till att blåsa och borsta bort eventuella spånor noga först. Med smörja i kontaktens gänga fastnar smuts lätt, då har vi plötsligt infört ett slipmedel, det gäller således att hålla rent.
Handlar det om mätteknik är det många som menar att finare kontakttyper bara skall användas ett tiotal gånger, särskilt om de är förgyllda, och eller används vid höga frekvenser eller i känsliga mätningar. SMA kontakter på dyra instrument skall dras fast med momentnyckel.
Så låt gummipinnen sitta kvar på handapparaten i möjligaste mån.
Om vi skall säga ett ord om PL-259, eller UHF kontakter, så har de kanske en fördel i det här fallet, genom att inte vara så sårbara, de är lika dåliga HF mässigt även efter 50 anslutningar.
Enkelt utryckt kan vi säga att ju finare och dyrare koaxialkontakt ju ömtåligare.
Visst finns det stora kontakter av könlös typ för 15 – 50 mm kabel som kan tänkas tåla flera kopplingar, men de är knappast lämpade i en amatörstation, eller på mobila och handburna radiogrejer.
Var rädd om dina koaxialkontakter, andra är det….
IC-R9500
Super performance, Multiple function wideband ”measuring” receiver.
ICOM upphör aldrig att överraska, nya prylar, nya konstruktioner, nya designer, nya prestanda, nu med den nya supermottagaren IC-R9500.
Den fullvuxna proffsmottagaren från ICOM som hör allt. 5 kHz till över 3 GHz
Jag skall försöka beskriva den med de uppgifter vi har.
I mitten av september kommer vi att få hit en att titta på, det blir dock en kort vända, och jag skall försöka hinna testa lite under en dag bara.
IC-R9500 skulle man kunna kalla en efterföljare till IC-R9000 som var aktuell för 15 år sedan.
R-9500 är en mottagare i den tunga klassen, 19 tums fästen rackhandtag etc.
ICOM har gjort ett färgbyte och mottagaren är ljusgrå och ljusblå, nästan som de tyska kvalitetsinstrumenten.
Ganska stor frontriktad högtalare och en stor bildskärm lik den på IC-7800.
Tangentbort och en massa rattar.
Skitsnygg, den som inte tror mig beställer en färgbroschyr.
Men ännu viktigare ä förståss vad den fixar och hur.
5 kHz till 3335 MHz impar väl en del.
Alla trafiksätt, USB, LSB, CW, AM, FM, WFM, P25 med UT-122.
0,05 ppm frekvensstabilitet, samma ugn som i IC-7800.
Storlek 424 x 149 x 340 mm och väger 18 kg. Drar c:a 70 Watt från 230 Volts nätet. Men kan även köras på 12 Volt.
Mellanfrekvenserna är lite speciellt valda på en sådan här mottagare, det beror på dess mycket stora frekvensområde, den har i första MF c:a 58, 278 eller 778 MHz.
Andra MF 10,7 eller 58,7 MHz, tredje MF 48kHz eller 10,7 MHz samt fjärde ingen eller 48 kHz.
Hur de olika MFarna fördelas på respektive frekvens och trafiksätt vet jag ännu inte.
Vad vi kan se är att den sista och troliga DSP MFen har höjts till 48 KHz jämfört med IC-7800. Vi kan därmed se att man kan åstadkomma en DSP mellanfrekvens med högre frekvens nu. Detta finns stora skäl att återkomma till framöver.
Känslighet är väl idag inte det viktiga utan den betecknar jag som tillräcklig.
Selektiviitet exvis vid SSB är 2,4 kHz vid -3dB och 3,6 kHz vid -60 dB.
Spurrar är mer än 70 dB undertryckta.
Man har med denna mottagare brutit trenden och uppger nu Imd egenskaper.
Således skriver mani broschyren ett dynamiskt område på 110dB, och +40dB IP3, vilket är mycket bra nuffror.
Tillbehör för APCO P25 mottagning finns, det är ett digitalt komradiosystem som används i USA. Kan inte lyssna på TETRA.
På baksidan finns en massa kontakter, minst tre antennjackar, MF uttag, uttag för dator skärm, RS-232, CI-V, etc.
Den gamla hederliga jordskruven finns där som vanligt.
Vad kostar åbäket då???? Bra fråga, men i IC-7800 klassen tror vi.
När kommer skrället då? Även det en bra fråga, låt oss säga första kvartalet år 2007.
Man kan utläsa att spektrumanalysatorn är ett steg ytterligare utvecklat jämfört med IC-7800.
En två kanals NB, (noise blanker) och givetvis digitalt framställda filter.
Fem roofing filter, eller rättare sagt filter i första höga mellanfrekvensen. Samma grundtons kristallfilter som i IC-756PRO, IC-7800. 3, 6, 15, 50 och 240 kHz bandbredder.
240 kHz krävs för att kunna lyssna på rundradio Fm och TV ljud. 50 kHz är nytt i branschen och passar vid sattelit lyssning, exvis på NOAA WX sattar.
Dubbla 32 bitars DSP genererar MF filter, PBT, NB, AGC, och detektorer.
Vid AM är detektorn en sk syncron detektor.
IC-R9500 har 10 VFO er.
Något efterlängtat är en väldigt seriös S-meter, inte i utförande av en mekanisk nål utan med flera olika skalor, S-värden, DBm, dBuV, etc. Hur noggrann den är återstår att se. Men detta är en milstolpe i mottagarvärlden.
Jo, nog finns det mottagare som har S-meter med dBm eller dBuVolt, men hur stämmer dessa??? Dåligt givetvis. På IC-9500 finns förutsättning att S-metern skall stämma….
Ännu en bredbandsantenn för HF, BUSHCOMM SWC-100
Drömmen om den perfekta antennen för HF.
Drömmen om alla band på en antenn.
Bredbandsdipol för 2 – 30 MHz.
Klart att dessa drömmar aldrig kan uppfyllas fullt ut, det finns dock flera typer och ideologier för just enkla antenner som täcker 2-30 MHz utan av stämning, eller bara finavstämning.
Nu är det Australiens tur att visa vad man kan göra.
BUSHCOMM heter ett företag där på andra sidan jorden, där motsols är medurs och…..
Antenner var det, vi har tagit hem prover på deras HF bredbandsdipoler, SWC-100S och SWC-100 är två av deras antenner. 2 – 30 MHz med max 1:1,7 i SWR. Detta låter väl fantastiskt.
Det är klart att vi kan, och bör, vara kritsiska och fundersamma när det gäller just konceptet att en enda antenn kan täcka ett så stort område, helt problemfritt och bra.
Men man kan vända på saken och finna att alla har inte möjligheter till flera dipoler, till stegmatning, till större bredbandsdipoler utan skulle med en skaplig bredbandsantenn kunna köra radio relativt väl utan problem.
En BUSHCOMM SWC-100 HF antenn är en dipol med längden 48 meter. Den är mycket väl byggd med fintrådig rostfri stållina på c:a 3 mm. Stora lätta isolatorer, en balun och två belastningar. Vikten är låg bara 2 kg. Linan är klämd med koppar krimpdon och skruvar är rostfria.
Principen vet jag inte än, men antennen har två ”klumpar” utmed varje antennben.
Den kan installeras horisontellt, eller som inv. Vee.
Tål 210 sekundmeters vindlast, den bör således överleva med god marginal våra höststormar, vilket är en stor fördel.
Den mindre modellen är 34 meter lång.
Balunen innehåller en mycket smart grej för avlastning av den hängande koaxen, RG-58, en skruvklämma som låser koaxen. Mycket smart och första gången jag ser något sådant.
Inga direkta fakta om dess effektivitet finns. Det är oxo mycket svårt att specificera en sådan här antenns egenskaper.
Lätt och enkelt att sätta upp pga av enkeltråd. Lätt genom små lätta laster och balun.
En antenn som är byggd att hålla och sitta kvar.
Kommer ni ihåg när jag var i Stavanger, körde några SM stationer och det var just med en sådan här antenn. Det var mycket svårt att utan mätningar höra någon skillnad på en vanlig halvvågsdipol.
Se upp på vår hemsida så kommer efter hand bilder och priser.
BUSHCOMM gör även större bredbandsantenner för HF, med fler trådar. Lik Svenska försvarets ”hängmatta” men för måttlig effekt och måttligt pris.
Vi kommer att få höra med om denna bredbandsantenn för HF efter hand.
Det gäller att ha så mycket tråd i luften som möjligt
Jag hade rubriken i förra nyhetsbrevet. Bertil SM6ENG har mer att tillägga i ämnet och skriver så här. Obs läs gärna till Bertils mytlista. Det finns länk.
Hej Roy
Ett par kommentarer på SRS Nyhetsbrev 2006-09-28
Angående loopantenner mm, under rubriken "Det gäller att ha så mycket
tråd i luften som möjligt"
Du skriver "En för liten antenn för de låga frekvenserna, 1,8 – 3,8
MHz är i alla fall dålig oftast" -
Förutom att detta är en tautologi, så påstår jag att det är alltid
dåligt med en för liten antenn - oavsett antenntyp, Med för liten
avses ju för liten i förhållande till våglängden. Verkningsgraden går
ner om man gör antennen kortare än en halv våglängd, ju kortare ju
sämre verkningsgrad. En kort antenn ger en låg strålningsimpedans och
då utgör förlustimpedansen en större andel och det medför att kvoten
mellan strålningsimpedans och förluster sjunker.
Om man talar om loop-antenner så bör man ta upp följande egenskaper om
man jämför den med en dipol.
1. Den är "tystare" den är mindre känslig för statisk elektricitet.
2. Den är "snällare" att stämma av på andra frekvenser än frekvensen
den är konstruerad för jämfört med en än dipol, även om den också har
extrempunkter
3. Man kan jorda mittpunkten och därmed få ett bättre skydd vid åska.
I texten under rubriken "Baluner förluster och mättnad."
så bör man tydligt skilja på ström och spänningsbaluner.
Det bör också påpekas att grundfunktionen för en balun är att kunna
ansluta ett balanserat system till en obalanserad matning "därav ordet
balun. Att man i vissa fall utför en transformering som t.ex. 1:4 har
egentligen inget med balunbegreppet att göra.
Det bör påpeka att det i vissa fall är direkt olämpligt att använda
balun och i andra fall lämpligt. Detta finns upptaget i SM6ENGs
mytlista som myt nr 12. Gå in på webbsidan
http://www.esr.se
klicka på Biblioteket i vänster sida, scrolla ner till rubriken Radioteknik och
klicka på länken SM6ENG:S mytlista. Där hittar du myt nr 12 och även
andra myter.
73 /ENG
Roys kommentarer.
Punkt 3 är intressant, man kan jorda mittpunkten i en loop. Rent praktiskt finner vi ofta att dipoler för exvis VHF och UHF har en vikt dipol, där mittpunkten är jordad. Det skyddar bra mot åska.
En kortvågs loop, exvis liggande 4 x 20 till 4 x 40 meter skulle då kunna jordas i mitten, dvs mitt emot den punkt där du matar antennen.
Det skulle då dämpa vissa statiska urladdningar och skydda mot åska.
Hur man jordar den punkten är dock ett dilemma….
Här måste jag fråga om någon har erfarenheter av den konstruktion och om det fungerar.
Skall det fungera mot åska måste givetvis jordpunkten vara förbunden med övriga åskskydds anläggningen, ringledningen och PUS. Det är svårt att både få en bra jord HF mässigt och som samtidigt kan skydda mot åska. Men slipper man QRN kan det vara bra även om det inte ger ett ökat åskskydd. Så ?????? Nån som har mer att säga??
Vi vet att dipolen på en del Yagi antenner, exvis en 5 elementare för 14 MHz kan ha mittjordad dipol och gammamatning.
Saxat från Wolfgangs mejlingslista
För dig som har GPS. Här finns hastighetskamerorna i Sverige att ladda ner:
http://www.poidatabase.se/ladda_GPS.htm
Nu kan du som har köpt IC-PCR1500, köpa till en kontrollenhet (den blir då en R-1500)
96809 Pris 1.500:-
Bushcomm SWC-100 (2-30MHz 34m) & SWC-100S (3.5-30MHz 48m) är 2 st nya antenner i vårt sortiment.
Båda är bredbandsdipoler (bara en enkeltråd till skillnad mot andra bredbandsdipoler med dubbla trådar). Trådarna är fintrådigt spunnen rostfri stållina.
Pris 3.400:- /st
http://ham.srsab.se/antennas/SWC-100S.htm
http://ham.srsab.se/antennas/SWC-100.htm
MFJ-4714 är en omkopplare som kan fjärrstyras.
http://ham.srsab.se/mfj/MFJ-4714.htm
IC-746PRO = IC-7400 på norska av Björn Mjelde som är mellanvågs DX-are. Bor i Berlevåg längst upp i norra Norge.
IC-703 på norska av Björn Mjelde.
http://ham.srsab.se/ww/tester.htm
Är din processor vad den utger sig för? Numera finns falska Intelprocessorer i omlopp.
Om du har en förfalskning (alltså en billigare långsammare som klockats upp, kommer den att gå sönder efter ett tag och oftast efter att garantin gått ut). Det är tom så att de som säljer dem inte en vet om detta.
OBS! problemet är inte omfattande så ta inte för allvarligt på detta.
Med detta gratisprogram kan du kolla om den du har är äkta?
http://www.cpu-z.de/
73 de
Wolfgang Wündsch
SM4JMY
Salesmanager HAM-radio
Mikrofoner igen
Det är ständiga frågor om detta med mickar, många har fått tag på en äldre ICOM station, en IC-740 som blivit mycket populär på senare år, den var en bandbrytare, den håller länge, och har en superbra mottagare, men den kräver en mikrofon med förstärkare.
Liksom IC-730, de allra första IC-751orna, IC-720, IC-251 och några fler av 80 talets fina ICOM riggar.
Originalmikrofonen är som manualen, den har en förmåga att försvinna.
Till dessa riggar skall det vara en handmikrofon som heter IC-HM7, eller en bordsmikrofon IC-SM5.
Dessa mickar har egenskapen att ge en mycket hög utnivå, de är dynamiska 200 Ohm men har förstärkare som ger dem en utnivå som en kolkornsmikrofon.
Man kallar typen för intercom-mikrofon. Det är samma typ som används i flygplan. Utnivån är -30 till -10 dBm. Sådana mikrofoner växer inte på träd, men hav tröst, det finns alltid schema på mikrofonförstärkaren i ICOM manualerna. En ynka transistor, några motstånd och kondingar. Enkelt att bygga och perfekt att bygga som ytmonterad om du vill prova på detta byggsätt.
För den som inte vill bygga återstår att leta en HM-7 eller SM5.
Mikrofontypen ersattes av elektret mikrofoner och är numera förutom i flygradio utdöd.
Observera att dessa radiostationer har liksom alla andra ICOM stationer spänning överlagrad på mikrofonkontakten, detta för att mata förstärkaren, bordsmicken, eller de nya elektretmickarna.
Skall du prova med en ren dynamisk mik, måste du sätta in en seriekonding. Men den ger vanligen alldeles för svag utnivå.
Bygg ett vindkraftverk
Om du inte har lust att bygga en sändare så varför inte bygga för miljövänlig energiförsörjning av amatörradiostationen.
Här kan du se ett lämpligt projekt: http://www.otherpower.com/17page1.html
Lite stort för en QRP station förståss, men ändå, det kan ge inspiration.
En trefas generator med magneter och hemlindade spolar utgör själva generatorn.
Propellern kan vara svår att göra, men många av oss är duktiga snickare och har en fin verkstad med många farsdagspresenter i form av fina verktyg.
Han skriver om batterier att lagra energin i, en rubrik där tycker jag är bra:
”Många batterier dör en naturlig död, andra mördas”.
Vad han menar är att batterier, laddningsbara sådana, måste hanteras med omsorg och detta gäller väl även de små som sitter på våra handapparater.
Det finns säkert fler byggen på andra ställen på webben, men låt detta inspirera lite.
Att använda en bilgenerator är möjligt, och den behöver inte så stor propeller, och måste byggas om lite för att kunna jobba med lägre varvtal. Exvis kan man nyttja germanium dioder för magnetiseringslikriktaren.
Eller helt enkelt bygga om rotorn till permanentmagnet.
Hela projektet på hemsidan kan givetvis skalas ner till en mölla i storlek som de vi ser på båtar, dvs med 500 – 1000 mm rotor. Den bör kunna driva en 100 Watt amatörradiostation via ett bilbatteri.
”The rig has a lot of bells and whistles”
Kan man läsa i särskilt amerikanska testande artiklar om nya radiostationer.
Skitsnack! Detta tyder på att författaren inte orkar lära sig riggen, eller vet vad han pratar om.
Att avfärda nyttiga funktioner, finesser, möjligheter, och användbara saker på en radiostation på det viset tyder på ett konservativt tänkande, okunskap, ovilja, tröghet, och ovilja att engagera sig, från författarens sida.
Nedslående för yngre och engagerade radioamatörer, och förlöjligande av ny teknik. Ja helt enkelt konservativ och dålig stil av författaren. Att avfärda det som man inte orkar bry sig om är svagt.
Dåligt.
Men kanske man skall se begreppet ” bells and whistles” snällare? Kanske det inte är så nedslående, mot nya riggar och yngre radioamatörer som jag ser i ordet?
Eller??
Skall det vara som förr, dvs med en massa rattar för att stämma av hela riggen innan man kan köra, är inte det bells and wistles? Dvs onödiga skitsaker som inte behövs.
I alla fall har ju tiden visat att så är fallet, gårdagens bells and wistles är borta till förmån mot exvis inbyggd elbugg, skanner, minnen, passbandstuning, mikrofon eq, DSP med brusreducering och notch.
Jag tycker det är skitdåligt att nedlåtande kalla sådant för bells and wistles.
Skall man inte ta till sig modern teknik, utan kalla den för fula ord?
Hur skulle det vara om allt var som förr? Så vill väl ingen ha.
Jag tror inte att de gamla visste mer om radioteknik bara för att de skulle stämma av riggen och ha el-buggen som separat låda.
Idag tvingas man ändå bry sig och läsa sig till vad saker och ting innebär, exvis PBT, bandbredd, FSK etc.
I QTC tycker jag att testerna är sakliga och tillvaratar de många möjligheter och finesser som finns i riggarna.
Även om många kanske vill se mer mätdata.
Det förhatliga snedstrecket
Jag har förgäves letat efter någon språkvårdande myndighet som har klara skrivregler om just bråkstrecket. Men förgäves, alla rekommenderar att INTE använda det.
I betydelsen per, exvis i km / h, (km per timme) kan man och bör använda inverterat värde.
Så här rekommenderas:
Snedstreck används med betydelsen ”per” i tabeller, tekniska eller matematiska sammanhang, även om inverterade enheter är att föredra i naturvetenskapliga texter:
Exempel
220 km h-1 (220 km/h)
100 SEK h-1 (100 kronor/timme)
Dvs upphöjt till minus ett.
Då slipper vi snedstreck och osäkerheten om vad det betyder.
Visst vet jag att detta kan ta 100 år att genomföra, så det är förståss bara att glömma, men man kan träffa på skrivsättet i någon mer seriös och vetenskaplig tidning eller avhandling.
Vilken då blir helt ofattbar om man inte vet det här.
Föresten ni som använder bråkstrecket, skall det vara mellanslag före och efter detta???
Inte heller detta går att få klarhet i. Dvs skall det stå han/hon eller han / hon. Man ser bägge alternativen. Eller betyder det olika saker med eller utan mellanslag?
Konstiga mått
Jag fann en hylsnyckel med måttet 19/21 delar i Clas Olsson katalogen, (tum förutsätter jag då det är en måttenhet som brukar anges i bråkdelar) den skulle då vara 22,980952 mm.
Att det behövs nya verktyg hela tiden för bilarna vet jag, men ett så udda mått som nitton tjugoendelar….???
Det här med spegelfrekvenser i frågeexemplet då? (ingår i amatörradioprovet)
Åter till frågeexemplet:
En mottagare med mellanfrekvensen 455 kHz, är inställd på 3560 kHz. Vilka frekvenser kan spegelfrekvenserna ha?
Frågan varieras med frågan om lokaloscillatorns frekvens etc.
Hmm, kan den mottagaren ha två spegelfrekvenser? Är det en kuggfråga?
Här krävs funderande kanske?
Låt oss räkna lite.
Men bara plus och minus så var inte rädd för svår matte.
3650 kHz – 455 kHz = 3195 kHz som då är oscillatorns frekvens.
Spegelfrekvensen är då 3195 – 455 = 2740 kHz
Men spegelfrekvenserna då? Flera sådana i en enkel mottagare? Man frågar efter två spegelfrekvenser????
Den nämnda mottagaren kan även ha oscillatorn över i frekvens och då räknar vi 3650 kHz + 455 kHz = 4105 kHz.
Spegelfrekvensen blir då 4105 kHz + 455 kHz = 4560 kHz.
Så svaret är att mottagaren i exemplet kan ha dessa två spegelfrekvenser, 2740 och 4560 kHz.
Men beroende på mottagarens konstruktion, och bara en åt gången.
Lite klurigt va?? Rita ett enkelt blockschema så är det lättare att förstå.
I den aktuella mottagaren skall HF steget dämpa 2740 och, eller 4560 kHz så mycket som möjligt för att vi skall få en bra mottagare. Samtidigt som det släpper igenom eller förstärker 3650 kHz.
Se nordiska patent på webben
Kolla in här http://www.nordiskapatent.se/webclient/index.aspx
Du kan söka bland alla tusentals patent som finns lagrade.
Det är en söksida, prova att söka på exvis ”antenner”.
Avsikten med hemsidan är att man skall slippa att åka till Patent och registreringsverket och leta bland gamla papper, och att många nya idéer skall skapas, helt enkelt genom att se vad som finns uppfunnet och patenterat.
Hemsidan öppnades i Oktober och man talade om det på vetenskapsradion i P1.
Skall du lyssna på annan radio än HF så välj P1 då finns en liten chans att lära sig något, och slippa att bli utnyttjad att lyssna på skitprat och dålig musik. Prata skit kan man göra själv liksom att spela skivor.
Den som vill hitta något att tillverka, eller få idéer för experiment och byggen, kolla in på patenten, det kan finnas mycket fantasifulla saker som både går att utveckla och sätta i produktion. Givetvis måste man betala patenthållaren om man skall producera något. Att bygga för eget bruk något som är patenterat låter sig dock göras. Men givetvis måste man vara försiktig.
Andra kul sökord kan vara:
UV filter, Laddningsregulator, sork och musskrämma, HF antenn, slutsteg, bilantenn, VHF ugn, mikrofonhängare, riktmikrofon, ultraljud, ja det är bara att låta fantasin härja. Många har ju ett visst område man vill utveckla, exvis intresse för optik optiska spektrat, infraljud, byggteknik etc.
Rätt använd har vi en makalös källa till inspiration, kunskap och idéer här.
Digitalt
Ibland behöver man slå upp ordet i ordboken, för att förstå vad det betyder och vad den som skriver, eller säger det menar. Särkilt de sista raderna om att räkna på fingrar och tår är bra tycker jag. Kommer ni ihåg skämtbilden på den Norska miniräknaren. Den var digital den….
Här är ett av svaren man kan få:
När något är digitalt är det angivet med hjälp av sifferuttryck, ofta bara med ettor och nollor. Ibland används ordet direkt synonymt med att något görs med datorn, eller över nätet. "Umgås och utveckla affärer digitalt", skrev Näringsliv24 om låtsasvärlden "Second Life" 2006.
Ordet kom in i svenskan från engelskan på 1960-talet. Men det är betydligt äldre än så. Digital är bildat av digit som i sin tur kommer av latinets digitus, finger eller tå. Att ordet kom att handla om siffror beror helt enkelt på att man förr räknade tal under tio med hjälp av fingrarna.
Digitala trafiksätt
Ett av de dummare sätt att kalla radiotrafik tycker jag.
Så digitala trafiksätt är när man räknar QSO på fingrarna…eller??
Som jag brukar säga, (RTTY) Radio Fjärrskrift, eller telegrafi är bättre ord för Morse, Baudot, PSK-31, Amtor, Pactor, Packet etc.
Ragge har äntligen fått sitt amatörradiotillstånd i Kongo (Kinchasa)
Så här meddelar Östen SM5DQC:
Ragge är nu 9Q1D, se www.ssa.se Jag har i stort sett daglig kontakt med Ragge,
och kopia på licens har skickats till ARRL. Bill Moore ville också ha kopia på pass
för att vara ARRL skall kunna veta säkert att det är rätt land han kör från - det fixade
vi igår kväll.
9Q1D's första QSO med Sverige blev faktiskt med SM5DQC (utan att vi hade sked)
på 30 meter CW.
73 de Östen SM5DQC sm5dqc@areteadsl.se
Detta är DX det, en av de första amatörradiosignalerna från detta land, med en SM operatör dessutom.
En eloge till Ragge för allt jobb han lagt ner i saken. Nu ser vi fram emot sked frekvenser och tider.
De Roy
Ett nytt Ragge mejl. Läs om Ragges spännande upplevelser.
TILL ALLA MINA VÄNNER 20061005
Om en lampa av 4 i taket går sönder bryr sig ingen, om två, inte då heller, om tre, så går de som inte längre kan läsa eller skriva till ett annat rum där det kanske finns lyse, om alla fyra har slocknat, går alla till det rummet...
Var jag elak nu, rasistisk, sällan jag är bara ”Realistisk” hör här:
Under mars-april 2005 hjälpte jag till att installera två VHF repeaterstationer (en sorts förlängare så att radiovågorna når längre) för den polisstyrka, UPI-Polisen, vi är här för att stödja.
Allt var frid och fröjd, Poliserna använde båda repeatrarna beroende på arbetsområde. Repeater 1 användes dock som huvudrepeater, och mesta radiotrafiken skedde där.
Eftersom antennen sitter i ett torn, 250 m.ö.mark, så har den repeatern mycket bra täckningsområde.
För tre veckor sedan ringde Kommendanten Mulungula, chefstekniker vid Polisen, och sa ”Jag har fått rapport om att UPI repeater 2 stulits”. Vi for tillsammans upp till Binzahöjden där repeatern var installerad i OCPT's (Post & Telefon) hus. Bakdörren hade brutits upp och repeatern var borta. I huset arbetar dagligen 6-8 gubbar och det finns vakt utanför dygnet runt.
Repeatern stals natten mellan den 19 till 20 Januari 2006...
INGEN har rapporterat eller brytt sig om att repeatern tystnat!
Det lokala PNC (Polis National Congoles) kontoret, i området, kontaktades dock i mitten av Mars månad av OCPT's folk och gjorde också då en mindre undersökning som även protokollfördes.
Men ingen meddelade UPI-Polisen, eller annan, om att repeatern stulits!
UPI brydde sig tydligen inte om att repeater 2 tystnat utan gick bara över till att använda repeater 1...
Nåja, de fick nytt UHF radiosystem i juli, ”so what...”
UAV, Unmanned Aerial Vehicles, eller m.a.o pilotlöst flygplan, sådana har nu tagits ned till Kinshasa för att med monterad tv-kamera flyga över staden och ta rörliga bilder i realtid.
Dessa länkas ned till flygplatsen N’dolo, den mindre, som ligger i staden, och därifrån vidare till olika kontrollrum, bl.a. vårt här vid EUPOL HQ.
Snabbt kan man dirigera en UAV till ett område, där det kan ha uppstått bråk eller oroligheter, som vi då kan följa via en videoprojicerad bild på väggen i kontrollrummet.
UAV flygplanen är i skala ungefär som ett halvt sportflygplan, de styrs via radiokontroll från platsen för start och landning, i det här fallet N’dolo flygplatsen.
För några månader sedan tappade man kontrollen över en sådan farkost och den störtade i ett hus som fattade eld och en person skadades i huset.
I tisdags den 3 oktober var det dags igen för en krasch men denna gång blev utgången allvarligare. UAV’n tuschade några träd och slog sen ned på en öppen plats nära stora sportstadion ”Martyrerna” där det alltid vistas massor av folk. En kvinna dödades och två pojkar skadades då de snabbt var framme vid vraket för att ta delar av det. Under deras försök att plocka bort detaljer exploderade UAV'ns bränsletank!
Denna händelse är inte bra för insatsen som EUFOR (EU's militära styrkor i DRC) gör här i landet. De lokala TV kanalerna hade med händelsen i nyhetsprogrammen på tisdagskvällen och på onsdagsförmiddagen fanns många uppretade människor på stan som framförde sina protester.
Vad som nu kommer att hända vet vi inte men jag hoppas man slutar med dessa flygningar.
Tydligen är dessa UAV svåra att kontrollera eller kanske behäftade med maskinella problem. Dessutom är kvalitén på överförda bilder rätt usel och liknar de första bilderna vi såg via satellit från USA på 60-talet, så jag tycker det inte är värt eventuella flera missöden.
I onsdags kväll kom första åskregnet för säsongen. Vi har nu gått in i regnperioden.
Nu gäller att göra som trial-förare gör före tävling i bäckar och raviner: memorera alla hål och hinder på gatorna i stan! Efter ett tropiskt skyfall brukar de täckas av 1- 4 dm vatten, ja på sina håll kan man inte ta sig fram alls...
Det kan tänkas att EUPOL missionen kommer att förlängas ca ett halvår, från nu gällande datum för avslut, 061231. Huruvida UD och SRV har medel att då låta en man stanna kvar, vet vi inte. Jag är tillfrågad av EU Bryssel om jag vill stanna och har svarat: Ja.
Radio:
”ÄNTLIGEN” fick vi våra Amatörradiolicenser av PTT!
Efter ytterligare ett möte med PTT den 20 september 2006 då en av PTT's medarbetare började svamla om att Radioklubben ARAC måste få vara med och bestämma om våra licenser (PTT medlemmen är Cypriens förtrogne, de ser $ fara..) så kallade förste sekreteraren vid PTT till ett nytt möte den 22 september kl 13:00.
Våra förhoppningar om något nytt var inte stora så gissa om den förvåning vi upplevde då i stort sett alla vid PTT stod på rad, hälsade glatt, och smilade...
Jag anade ugglor i mossen, detta är något lurt, men så kom vi in till Förste sekreteraren som meddelade att om vi bara satt ned i väntrummet någon timme så skulle han skriva under det dokument som säger att vi nu alla fyra radioamatörer har tillstånd att bedriva amatörradio enligt ITU (Internationella Tele Unionen) och dess regler för Amatörradio för Region 1!
Vi fick pappren, bilder togs, händer stacks fram till tack (Ähum...).
Ghis, nu 9Q1NT hade redan sänt hem sin radiostation. Han avslutade sitt kontrakt den 29 September och räknade ju inte med att någonsin få köra radio under sin tid här i D.R.Congo. Nu fick han låna min IC-706 som jag har här på kontoret, så jag tror han hann med ca 600 QSO'n innan han for.
Phil, nu 9Q1TB, och Georges, nu 9Q1EK, är båda igång och själv har jag snart kört 1000 kontakter, man jobbar ju också...
Lyssna 14188.00 SSB kring 05-08 UTC då jag troligast är hörbar i Sverige.
Ragge
Håkan, SM5OCK, har sänt lite tänkvärdheter att tänka på…
Hej Roy
Här kommer lite tänkvärda meningar och påståenden.
Vi har för bråttom i vår hektiska värld för att vi skulle ha tid att stanna och tänka på livets grundläggande frågor, såsom:
Varför kommer pizzan fram snabbare till kunden, än ambulansen till patienten?
Varför beställer folk en dubbel osthamburgare med stor pommes frites och Cola light?
Varför köper vi hotdogs i tiopack och korvbröd i åttapack?
Varför målar kvinnorna sina ögon med öppen mun?
Varför är inte ordet förkortning kortare?
Varför trycker vi på start när vi vill stänga av datorn?
Varför finns det inte kattmat som smakar mus?
Varför står det på hundmatburken "ny bättre smak", vem har testat detta?
Alla känner väl till flygplanens svarta låda, som alltid håller sig oskadd. Varför tillverkar man inte flygplanen av samma material?
Varför trycker du fjärrkontrollens knappar hårdare när batterierna är nästan slut?
Varför tvättar vi handdukarna, händer är väl rena när de torkas?
Varför använde Kamikaze-piloterna hjälm?
Hur har man fått skylten "gå inte på gräsmattan" ut till mitten av gräsmattan?
När ett ord är fel i ordboken, hur vet man det?
Har arbetarna på Lipton kafferast?
När jag köper en ny bumerang - hur blir jag av med den gamla?
Varför har byggnader som ska var öppet dygnet runt överhuvudtaget lås?
De
SM5OCK, Håkan
Roys kommentarer.
Kul saker Håkan, men jag kan inte låta bli att lägga mig i lite, spekulera lite.
Ta den om att trycka hårdare på fjärrkontrollen, från min tid som styr och reglertekniker i tung industri kommer jag ihåg att ibland byttes tryckknappar i manöverborden. Gubbarna tryckte sönder knapparna, trots att knapparna var stora som dassrullar, om inte funktionen skedde snabbt nog, felet kunde vara att en kedja gått av från drivmotorn till ugnsluckan, luckan gick inte upp och man tryckte hårdare, ja riktigt hårt, och elektrikern fick sen byta ut knappen…
Eller, som kom an på mig, varför var alltid glasen sönder på mätinstrumenten.
Hör du till dem som knackar lätt på barometern, så förstår du.
För att få upp temperaturen i stålsmältan snabbare, knackade de på instrumentets glas, för att få upp temperaturen ännu snabbare fick man knacka hårdare, ibland gick det sönder….
Det är dock sällsynt med sönderknackade glas på S-mätare.
Jag har oxo funderat på varför handduken blir svart efter bilreparationen, trots att man tvättat sig… konstigt.
Flygplanets svarta låda är orange, och egentligen en färdskrivare. Som sagt varför håller den när planet mosas med passagerare och allt. Varför heter en färdskrivare just färdskrivare i en lastbil eller buss, men svart låda i ett flygplan eller båt? Trots att den är en färdskrivare och orange.
Det är helt enkelt journalisterna som inte tror att vi läsare förstår något annat, därmed är felet permanentat…..Eller är det Journalisterna som inte begriper bättre?
Varför beställer folk en dubbel osthamburgare med stor pommes frites och Cola light?
De bantar förståss, är det enkla svaret.
En del äter ju kalorier, men kalori är ett mått på energi, som sedan 40 år är ersatt av Joule.
Hur ser kalorierna ut, titta i mikroskop på en hamburgare. Nej, de syns ju inte, men pratet, ofta av dietister och andra experter, gör ju att man tror de syns. Varför har de inte lärt sig att tala begripligt.
Sanningen är kanske att fett och fläsk och ost är harmlösare än allt socker i drickan, och det vet folk. Kolhydrater i form av raffinerat socker är farligare än fett. Dock, den väl härdade oljan som de steker i är allt annat än mat….. gött är det dock..
Varför köper vi hotdogs i tiopack och korvbröd i åttapack?
Ja det var en bra fråga, finns det ingen samordnande myndighet för sådant här? Många tycker vi har tillräckligt med myndigheter, kanske sant, men de kanske kunde bli effektivare….
Tänk om SRS skulle sälja IC-7800 i tvåpack, och mikrofoner i trepack.
Då skulle man ju få lov att köpa tre tvåpack IC-7800 or, och två tre pack mickar för att få det att gå jämt upp. Tur att det inte är så….och att SRS tar sitt ansvar i den här frågan.
Tänkvärt
"Det är varken den starkaste eller den mest intelligenta som överlever, utan den som bäst kan anpassa sig till yttre förändringar"
Charles Darwin
Roys kommentar:
Så nu gubbar, gäller det att anpassa sig för att överleva vintern.
Eller menar Darwin anpassa antenner, och det är vi radioamatörer bra på, att anpassa våra antennen med antennanpassaren.
Eller gäller det att anpassa sig till rådande ekonomi efter inköp av IC-7800, dvs välling och salt. I värsta fall får man anpassa sig genom att sälja båten.
Att anpassa sig som radioamatör till rådande förhållanden, hmm ja vad menar den där Darwin egentligen, han vet väl inte hur en radioamatör anpassar sig till yttre förändringar, eller. De fanns ju inte när han var aktiv. Men han var nog inte dum ändå den där Darwin….
De
Roy, ÄssÄmFyraFotPeDahl
Roy Nordqvist roy.nordqvist@srsab.se
Service manager
Swedish Radio Supply AB
Box 208
651 06 Karlstad
Sweden
tel -54 670500
SRS Hemsida www.srsab.se