Swedish Radio Supply AB

SRS NEWS Letter

2006 11 03

HEJ Mejlingslistan

Dagens tema är: Störningar

Vem är den där Roy på SRS

Leoniderna

Bredbandsdipoler för HF

Finansiering av radiostation

Vad är det för skillnad på IC-706 och IC-706MKIIG?

Hur nära varandra kan antennerna sitta?

Vilka böcker skall jag köpa?

Störningar

Varför stör datorn? Eller varför stör den inte?

Kavitetsfilter

Majls

Att stämma av en mobilantenn

Det gör ont att tänka….

Dagens bråkstreck

Dags igen för lite amatörradio, i form av ICOM information och radioteknik och störningar.

Inspirerad av SSA teknikreflektor, där det senaste tiden handlat mycket om just störningar, och vad SSA kommer att gör åt saken framöver, så blir dagens tema just störningar.

Kul med nya abonnenter på brevet.

Vad gör man nu då när det snart är vinter?

En sak är säker man måste börja fundera på julklapps radio. ICOM är en bra julklapp.

Jag skall försöka fresta med lite ICOM grejer som kan vara av intresse.

Jag tänkte försöka berätta lite om mig själv och SRS.

Leoniderna är typiskt November aktivitet, för MS och astro intresserade radioamatörer.

Jag fortsätter med lite tips inför amatörradioprovet.

Störningar har blivit ett hett ämne, se på SSA teknikreflektor. Störningar är en ödesfråga för oss radioamatörer.

Lite kunskap om störningar krävs för att klara provet, jag återkommer till detta framöver.

Roy och SRS

Vem är den där Roy på SRS?

Vem är jag? Vad är SRS?

Roy på SRS, nog hör man på banden att man talar om mig. Många har träffat mig på utställningar eller här på SRS. Andra har varit här och gått kurs på IC-7800. FRO are har sett mig i kurser på både IC-707 och IC-706MKIIG.

Men andra vet inte vem jag är, det finns ju nya kunder, vi får nya varje dag.

1977 behövdes hjälp på SRS, som då var nystartat som heltidsföretag.

Det gick fort och ägaren behövde hjälp med tekniken, reparationer och service.

Vi sålde på den tiden IC-240, 245, 211, 202, 215, 402 och IC-701, plus ett ganska brett sortiment av tillbehör och antenner.

Radiogrejer var dyra på den tiden och varje transiver var en stor investering för våra kunder.

Jag var då 28 år gammal och kom från Hagfors järnverk där jag jobbade med styr och reglerteknik, samt kommunikationsradio.

Att flytta till Karlstad var inte så svårt utan kul, men ekonomin blev fruktansvärt lidande. Det var ju dyrare att bo och leva i Karlstad.

SRS växte och snart behövdes mer personal. Wolfgang är en av de som då började.

Snart behövdes nya lokaler allt fixades och kåken vi nu finns i har byggts ut tre gånger sedan dess.

Nya ICOM stationer bara öste in och man fick lära sig nya grejer hela tiden. Fler och fler tekniska frågor från våra kunder ankom mig att besvara. Liksom att lösa problem, TVI var ett stort sådant på den tiden.

Vi jobbade på, och blev allt fler. Komradio för yrkesbruk började att ta fart i slutet av 80 talet.

Själv var jag aktiv radioamatör och hade möjlighet att prova de senaste riggarna, något som var nödvändigt för att kunna berätta om dem, vad som finns inuti dem och vad de presterade.

Själv blev jag radioamatör i början på 70 talet, då fick man lov att lära sig Morse, för att få köra HF. Något jag aldrig ångrat.

På den tiden var många mer eller mindre fixerade av att bygga själv. Det blev väldigt många projekt för min del. Inte minst för fjärrskrift, RTTY (Baudot), transivers, modem, filter av alla de slag, instrument ja allt byggdes. Fattar inte hur man hade tid att bygga så många saker.

Jag byggde även mycket inom Stereo HiFi som funkar än i dag. Liksom fordonselektronik.

Man fick bygga om en avlagd komradio för att kunna köra FM på 145 MHz, liksom att nyttja sådana för att bygga en repeater i Hagfors.

Fram emot slutet av 80 talet och halva 90 talet började SRS komma in i ett sovstadie. Trots detta var vi som jobbade mer än lovligt stressade. En ond cirkel. Omsättningen pekade neråt. Mer och mer missnöjda kunder, massor av folk som slutade på SRS. Ett kaos……

Men i mitten på 90 talet såldes företaget och redan efter ett år hade omsättningen mer än fördubblats, sovstadiet var över och en makalös utveckling började. Under de senaste 8 åren har vi nästan fördubblat antalet anställda, ingen har slutat på SRS och alla tycker om sitt jobb.

Idag är vi c:a 34 stycken och själv fyller jag 30 år på SRS nästa år, vid en ålder av 57 år.

Det känns numera tryggt och jag vet att våra kunder kan känna sig trygga även om de köpt många och dyra saker av oss.

Reservdelar, service ja allt är nu uppbyggt igen och fungerar bra.

Idag är dock den kommersiella delen den stora inom SRS.

Vi ingår i en grupp av företag som handlar med ICOM, i de nordiska länderna.

Själv då?

Jo nog lever intresset för radio vidare, jag lyssnar på HF nästan varje dag men kör QSO några ggr per vecka. Ibland ett Morse QSO faktiskt, de där pipen finns kvar i hjärnan.

Byggandet har kanske avtagit, till förmån mot nostalgin, det betyder att jag tycker det är roligt att renovera och få igång lite äldre saker.

Under tiden här på SRS har man ju fått kontakt med massor av kunder, många återkommande och som blivit mycket bra vänner genom åren. En sak jag ser med stor tillfredställelse.

Många saker och erfarenheter är sådant jag erfarit själv under mina experiment misstag och prov, vidare utgör många av de frågor jag får från våra kunder ett underlag för vad som skrivs i det här nyhetsbrevet.

Före jobbet då skola??

Jag utbildade mig till maskin ing. och gjorde lumpen som telefonist inom artilleriet. Där grundades intresset för terrängbilar, och vad är då bättre än att ha en radioveteranbil från den tiden i drift.

Maskin tekniken, maskinkonstruktör, styr och reglerteknik, ja nog finns det en del som ni känner igen från den biten i mina nyhetsbrev. Inte minst detta om SI standard som jag försöker driva. Vidare är något jag lärde mig om att vara entydig viktigt för mig. Gör man exempelvis en maskinritning skall den bara gå att tolka på ett sätt, och rätt sätt.

Morse lärde jag mig tillsammans med vänner på kvällarna, det tog 3 månader innan jag testade för B cert. Det var en upplevelse….

Framtiden då??? Ja det är ju snart bara 7 år till pension. Vad händer sen? Bra fråga. Nog skall jag vara radioamatör alltid, den saken är klar. Visst blir det byggen och experiment.

Men det finns oxo en del att ta igen som semester, upplevelser, och resor etc. Om det nu blir något att leva för av pensionen, som ju inte har de bästa underlag från de tidiga åren på SRS.

Vad händer på SRS då, kommer det att gå att få lagat en 30 år gammal radio sen?

Även det en bra fråga.

Jag tror inte vi skall gå så långt i framtiden utan hålla oss där vi är idag.

Med största spänning ser jag och vi andra på SRS fram emot vad ICOM presterar fram över. Nya grejer och en ständigt framskridande utveckling av radio.

Spännande.

Idag jobbar en stor del SRS folk med digitaliseringen av blåljusmyndigheternas komradio. Tetra.

Det här nyhetsbrevet då?

Ja det är väl 4 – 5 år nu sedan jag började med att sända ut en del information till vänner och bekanta, intresset ökade och jag beskrev hur vissa saker fungerade, ofta de svar som jag skrev till enskilda kunder vid frågor. På så vis tänkte jag kunna slippa att skriva samma svar till var och en som frågar.

En populär sak är när jag beskriver klassiker.

Mejllistan växte och jag fick uppskattning.

Uppskattningen driver mig och ibland får jag hjälp.

Både jag och ni som läser kan därmed utvecklas inom det här med radio.

Eller skall vi säga att vi helt enkelt kan bibehålla en sorts kunskap och intresse för radio överhuvudtaget, är det så illa att utbildning och kunnande inom radioteknik är på väg ut?

Visst är det kul att kunna få ut information om vad som är bra med ICOM radiostationerna.

Idag använder jag halva förmiddagen till att svara på de mejl som kommit under natten, sen kan det bli något som skall lagas eller besök av kunder som vill se eller låta sig demonstreras en ny rig. På eftermiddagen är det fler telefonsamtal och mejl frågor som skall bevaras.

Jag har blivit uttagen att vara provförrättare i Värmland och har på lager provfrågor så att det är bara att göra upp om tid och plats så kör vi ett prov, på kort varsel.

Min förhoppning är att vi skall kunna se nya radioamatörer utvecklas och att hobbyn kan leva vidare. Inte minst för att det skall finnas motstationer när jag får vara radioamatör på heltid…

När skriver jag då allt det här??

Ja mycket blir kvällar och nätter, jag har vant mig av med TV och kan i bruset från HF radio skriva ihop några sidor då och då.

Ibland kan jag använda delar av ett svar till en kund direkt.

En sak som jag uppskattar är att de allra flesta som man kör på radio har förståelse för fritid och mig som radioamatör och jobbet på SRS. Därför är det fortfarande lika roligt att köra radio på 3,75 och 1,96 MHz.

En av de roligare sakerna inom hobbyn är de prylmarknader vi har utställningar på, men inte minst skall det bli kul att vara på andra sidan disken den dag man blir en glad pensionär.

Hur kan man då hålla på med radio både på jobbet och hemma? Många frågar, inte minst jag själv. Ett svar är väl att hobbyn är mycket bred det finns alltid något att ägna sig åt.

Men det finns annat än radio att pyssla med, optik och äldre NIKON kameror och objektiv ligger ofta på operationsbordet hemma, liksom lite bilmeka.

Ibland funderar man på hur det kunde bli som det är, och vad som skulle hänt om det blev på ett annat vis. Men det är väl att bli lite väl filosofisk.

Hur kan man då vara på en arbetsplats så länge? Ja det frågar jag mig oxo. Men det kunde ha slutat i mitten på 90 talet, det var nära. Det var processindustrin och dess utveckling med styr och regler som höll på att komma tillbaka för mig.

De förändringar som varit här på SRS gör att det känns som flera jobb trots allt. Ett jobb som aldrig lämnar mig under dygnets 24 timmar.

Styr och regler intresset gör att ni tvingas läsa om reglerteknik ibland, exvis när jag skriver om AGC, ALC, reglerade nätaggregat etc.

Att köpa ICOM på avbetalning

Är en lönsam historia för köparen, och visst börjar det bli ett sug efter något nytt nu när höstmörkret faller.

Visst kan man spara ihop till en IC-7400, men ofta vill man ju just NU ha en IC-7400.

Varför inte prova en avbetalning, ett kontrakt som gör att du får radion nu och betalar det närmaste året, eller åren.

Avbetalning är inget fult, det gör att du kan hinna med en ny radio innan du blir nedgrävd.

Avbetalning är idag respekterat, andra gör det.

”SRS handla räntefritt” ger dig möjlighet att betala på 12 till 24 månader.

Du betalar då den summa som återstår efter eventuell kontantinsats, delat på antalet månader.

Tillkommer en fast avgift, dvs ingen ränta som ändrar sig. Första månande är betalningsfri. Vilket gör att du då kan lägga en kontantinsats vid själva köpet, storleken på den väljer du själv. Ingen handpenning krävs.

På hemsidan eller på vår katalog ser du vad det innebär och vad det kan kosta i ett exempel.

Rent praktiskt kommer radion och du att vara föremål för oss på SRS, dvs garanti och allt är som vanligt.

Pengarna är en sak mellan dig och banken.

Det gör att du kan sälja och byta riggen under avbetalningen gång.

Rent praktisk går det så till att köparen fyller i en ansökan som sedan kollas upp av banken, för att se om du är kreditvärdig. Om kredit ges skickas grejerna och efter hand kommer inbetalningskorten från banken.

Enklare kan det inte bli.

Att köpa sin julklappstransiver på avbetalning är ett utmärkt sätt att fördela julkostnaderna på ett eller två år.

ICOM och frekvensnoggrannheten

Frekvensnoggrannhet är viktig det vet vi minsann efter att ha hållit på med allt från mekaniska skalor till riggar med räknare och dåliga kristaller.

Vad vi är ute efter är radiostationens möjlighet att ställa in en viss frekvens och dess förmåga att hålla denna frekvens rätt.

Jag har skrivit om kristallugnar och PPM hit och dit.

Det har hänt väldigt mycket på denna front de sista åren. ICOM riggarna är idag mycket stabila och noggranna.

Vi har fått trafiksätt som kräver mer av frekvens stabilitet och noggrannhet.

Vi hör direkt om någon kör en äldre nostalgirigg, vid SSB kommer han med +- 1-2 kHz på exvis 1960 eller 3750 kHz. Vid SSB gör detta inte så mycket utan värdet av att ha fått igång en äldre pärla väger givetvis tyngst.

Skall vi köra radiotelegrafi, Pactor, Baudot, PSK-31 ställer vi större krav. Särkilt om vi har passning på en viss frekvens och avser bli uppkallade.

Jag får ibland frågan om IC-735 går att köra Packtor med. Mitts var är att den är för onoggrann i frekvens. Men med lite handpåläggning går det. IC-735 som är en så bra rigg….och som med dagens penningvärde är en 30 000 kronors rigg.

En av de genom tiderna billigaste HF riggarna IC-718 duger däremot förträffligt för Packtor och PSK-31, särskilt om man monterat kristallugn.

Hemligheten är att dagens riggar, sedan mitten av 90 talet har färre kristaller.

En enda referenskristall styr alla oscillatorer i riggen. Ref. kristallen styr andra blandaren, PBT oscillatore4rna, samt BFO frekvenserna.

Exvis IC-735 har massor av kristaller, PLL minst två, MF och detektorer flera kristaller.

Alla dessa för sitt eget liv med sin frekvens.

Med en modern konstruktion som IC-706all, 718, 756, 746, 7560PROall, IC-7800 etc styr en enda kristall allt i radiostationen. Detta gäller även VHF och UHF radio som IC-910H.

En dramatisk skillnad i frekvensdrift och noggrannhet är resultatet.

För fabrikanten, och inte minst köparen kommer detta system att även visa sig på prislappen.

Vi får mer bra radio för pengarna.

Rent tekniskt bygger det på att i en IC-756PROIII exvis finns en enda noggrann kristall, i ugn, eller för vissa modeller det går att köpa ugn.

Denna kristall styr de oscillatorer som krävs i riggen och noggrannheten blir mycket god.

Specifikationens siffra exvis 0,5 ppm, eller för IC-7800 0,05ppm, gäller för hela riggens egenskaper och inte bara PLLen.

Behövs så hög noggrannhet då? Ja helt klart för exvis PSK-31.

Framtida trafiksätt kommer med säkerhet att kräva noggrannheten, kanske vi måste sätta in den där kristallugnen för framtida trafiksätt.

Någon av läsarna tyckte att ICOM borde tala om denna goda egenskap hos ICOM riggarna.

Det är ju helt klart att köparen verkligen har nytta av dessa saker.

Men vem förstår saken och vem är kunnig nog att jämföra systemen i olika fabrikat.

Som jag nämnt förut så vill jag i alla fall försöka förmedla lite djupare kunskap än broschyrerna ger. ICOM tål den granskningen.

För oss radioamatörer som får lust att göra radiotekniska experiment gäller att förstå de här sakerna. Inse hur riggen fungerar och vilka egenskaper man kan förvänta sig vid nya trafiksätt.

Men även att inse att det skett en utveckling genom tiderna, och förstå vad detta innebär.

PPM???

Samma som procent men miljondel.

Pro Cent, betyder ju per hundradel.

Cent är ju en hundradels Euro.

Promille betyder per tusen.

PPM = Parts Per Million, miljondel.

1 ppm betyder då vid 10 MHz att frekvensen ligger inom 1 miljondel av frekvensen, dvs i detta fall 10 Hz. 0,5 ppm betyder vid 10 MHz 5 Hz.

Vid 145 MHz betyder då 0,5 PPM 72,5 Hz.

Många ger ICOM kritik för att de inte specificerar frekvensnoggrannheten per tid. Dvs hur mycket den driver på ett år.

Jag har försökt få ICOM att göra bättre spec. men de tycker att denna spec. är tillräckligt bra.

Det gäller att skilja på PPM och Premie Pensions Myndigheten, vilket är något helt annat, en sak som vi bara tror kommer att försörja oss som pensionär, men som troligen är konfiskerad då den tiden kommer. Nu var jag väl Ironisk…

Kommer framtiden då att kräva mer av frekvensnoggrannheten?

PSK-31 kom för några år sedan och ställde större krav, vissa program har dock möjlighet att kompensera för frekvensdriften, men ibland räcker inte detta.

Jag skrev för några månader sedan om trafiksätt med extremt låg effekt och extremt smal bandbredd vid lyssning. För att kunna köra över atlanten med 0,1 mWatt, och 0,1 Hz bandbredd. Då krävs noggrannhet!

Så visst ställs det nya krav för nya trafiksätt, det kommer aldrig att sluta.

Riggar som ICOM IC-706all, IC-7000, 756PROall etc. kan givetvis styras med yttre frekvensnormal, 32 MHz, vilket kan åstadkommas med exvis faslåsning till GPS.

Det krävs dock lite pyssel.

IC-7800 har ingång för styrning med 10 MHz från sådan atomfrekvensnormal.

IC-7000 har en multifunktions instrumentring

Man kan se alla skalor på en gång om man gillar att övervaka sin sändning.

Således kan man se Uteffekt, ALC, Compression, SWR och temperatur på en gång.

När man rattar på PBTerna på IC-7000

Får man fram en grafisk bild av det filter man lyssnar genom. En sk popup meny visar helt enkelt en filtersymbol som rör sig vid vridning på de dubbla PBT kontrollerna.

Man ser även vilken bred man har valt på ett filter.

Detta är mycket pedagogiskt och lärorikt. Liknande är det på IC-706all, men på IC-7000 mer avancerat och visar båda PBTerna.

IC-7000 har inbyggd RTTY demodulator

Precis som IC-7400, 756PROIII och 7800 kan man läsa Baudot sändning med den inbyggda avkodaren.

Man får inställningshjälp av vattenfall, och diskriminator symbol.

Baudot är en form av radiotelegrafi, ibland kallad för RTTY.

Baudot koden är den som telex maskiner använde och är en av de första maskintelegrafi system som radioamatörer använde sig av. Idag förekommer Baudot koden flitigt på våra amatörband men körda med dator.

Kolla exvis 14060 – 14100 kHz. Kvitter kvitter hörs….

Dubbla manuella Notchar på IC-7000

MN, (Manual Notch), två sådana som visas som en grafisk figur, varje Notch kan sättas i tre olika bandbredder. Justering av respektive Notch sked med VFO ratten. Man ser på grafen hur Notcharna står i passbandet.

En notch är ett filter som vanligen sitter i mellanfrekvensen på en mottagare. I IC-7000 sitter den, och alstras i DSP. Den digitala signalprocessorn alstrar genom programvara den funktion en Notch skall ha.

Genom metoden kan man kombinera funktionen med en grafisk bild som visar vad som händer. Inte nog med det, vi kan få flera Notchar, i det här fallet två, samt flera bredder.

Vanligen är en analog notch så smal som möjligt, nackdelen är då att den är svår att hitta och ställa in. Önskemålet på en Notch är att den är mycket djup, dvs tar bort så mycket som möjligt av en oönskad ton. En analog Notch förmår ta bort mellan 20 och 30 dB av en störande ton. De digitalt framställda Notcharna i IC-7000, och övriga ICOM HF riggar, tar bort med närmast oändlig dämpning. Vidare är den inte så smal att den är omöjlig att ställa in.

De dubbla Notcharna i IC-7000 är lätta att ställa in, de är dubbla och man kan filtrera bort två oönskade toner, exvis en frekvensskiftnycklad fjärrskriftstation.

De dubbla Notcharna kan även användas som en form av signalbehandling av svaga och svårlästa signaler.

Givetvis finns automatisk Notch på IC-7000. Den automatiska tar bort flera toner, den blockeras på mode CW. Den skulle ju annars ta bort de toner man vill höra.

AN, (Auto Notch) söker direkt upp en ton och tar bort den. Den följer en ton om den flyttar sig i frekvens.

Notchsystemen är helt stabila och bygger inte på trimning, eller ostabila potentiometrar, som åldras efter ett par år.

Leoniderna

Genom att söka på Leoniderna 2006 kan man få massor av träffar och i god tid veta det mesta om meteorskuren. Tidpunkten är 2006 17 till 19.

Avsikten med den här kunskapen är att förbereda sig på att köra eller bara höra meteorskatter på radio. Dvs radiotrafik via meteorspåren, sk MS.

Det gör man mest på 144 MHz låga delen. Vid riktigt kraftiga och långvariga meteorspår kan man köra SSB.

Passa på att skaffa information, kolla över antennen och VHF riggen.

Läser man här finner vi att de förutspår att årets meteorsvärm Leoniderna blir kraftigare än vanligt: http://fof.se/?id=01806a Man talar här om tio gånger fler än år 1999.

Meteorer eller som det ibland kallas, stjärnfall, ser vi som ljusa spår på stjärnhimmeln. Med någon sekunds varaktighet.

Dessa går att få radiovågor att reflekteras över, vi kan därmed köra DX på 144 MHz Morse.

Går vi ut kan vi se dem, mycket spännande att uppleva. Men de krävs en stjärnklar kväll eller natt och minsta möjliga ströljus från stad och by.

Bästa tillfället att se i Sverige lär bli tidig morgon 2006 11 18 .

Jag har ännu inte riktigt hittat riktningen men återkommer när jag funnit mer om saken.

Hoppas att många kan planera in lite tid för en MS aktivitet, oavsett om det gäller att lyssna, köra eller bara titta ut i stjärnklara natten. Är det mulet blir de dom som kör radio som får nöjet med Leoniderna.

Bredbandsantenn för HF, BUSHCOMM SWC-100

Drömmen om den perfekta antennen för HF.

Drömmen om alla band på en antenn.

Bredbandsdipol för 2 – 30 MHz.

Klart att dessa drömmar aldrig kan uppfyllas fullt ut, det finns dock flera typer och ideologier för just enkla antenner som täcker 2-30 MHz utan avstämning, eller bara finavstämning.

Nu är det Australiens tur att visa vad man kan göra.

BUSHCOMM heter ett företag där på andra sidan jorden, där motsols är medurs och…..

Antenner var det, vi har tagit hem prover på deras HF bredbandsdipoler, SWC-100S och SWC-100 är två av deras antenner. 2 – 30 MHz med max 1:1,7 i SWR. Detta låter väl fantastiskt.

Det är klart att vi kan, och bör, vara kritsiska och fundersamma när det gäller just konceptet att en enda antenn kan täcka ett så stort område, helt problemfritt och bra.

Men man kan vända på saken och finna att alla har inte möjligheter till flera dipoler, till stegmatning eller till större bredbandsdipoler, utan skulle med en skaplig bredbandsantenn kunna köra radio relativt väl utan problem.

En BUSHCOMM SWC-100 HF antenn är en dipol med längden 48 meter. Den är mycket välbyggd med fintrådig rostfri stållina på c:a 3 mm. Stora lätta isolatorer, en balun och två belastningar. Vikten är låg bara 2 kg. Linan är klämd med koppar krimpdon och skruvar är rostfria.

Principen vet jag inte än, men antennen har två ”klumpar” utmed varje antennben.

Den kan installeras horisontellt, eller som inv. Vee.

Antennen tål 210 sekundmeters vindlast, den bör således överleva med god marginal våra höststormar, vilket är en stor fördel.

Den mindre modellen är 34 meter lång.

Balunen innehåller en mycket smart grej för avlastning av den hängande koaxen, RG-58, en skruvklämma som låser koaxen. Mycket smart och första gången jag ser något sådant.

Inga direkta fakta om antennens effektivitet finns. Det är oxo mycket svårt att specificera en sådan här antenns egenskaper. Antennen är väl provkörd i Norge, och vekar vara förvånansvärt bra.

Även en flertrådig bredbandsdipol finns, vi kommer att ta hem även den.

Även denna är provad i Norge och fungerar mycket bra.

De små bredbandsdipolerna är lätta och enkla att sätta upp pga. av enkeltråd. Lätt genom små lätta laster och balun.

En antenn som är byggd att hålla och sitta kvar.

Kommer ni ihåg när jag var i Stavanger, körde några SM stationer och det var just med en sådan här antenn. Det var mycket svårt att utan mätningar höra någon skillnad på en vanlig halvvågsdipol.

Se upp på vår hemsida så kommer efter hand bilder och priser.

BUSHCOMM gör även större bredbandsantenner för HF, med fler trådar. Lik Svenska försvarets ”hängmatta” men för måttlig effekt och måttligt pris.

Vi kommer att få höra mer om dessa bredbandsantenner för HF efter hand.

Kunskapen inom hobbyn

Jag ställde frågan om kunskapen inom radioteknik börjar sina, eller är vi duktiga radioamatörer?

Klart är att det talas om saken.

Klart är även att det råder delade meningar.

Min åsikt är att det har gått åt båda hållen.

Vi har jätteduktiga radioamatörer som kan väldigt mycket, både teoretiskt och praktiskt.

Vi har även radioamatörer som inte är så erfarna på själva radiotekniken, eller på antennteknik.

Vi har radioamatörer som är mycket duktiga på trafiktekniken, andra experter på vågutbredning och DX, somliga är testantaster och mycket duktiga..

Men många kan modernare saker, dator exvis är något som de gamla riktiga radioamatörerna är sämre på.

Men nog är hobbyn avsedd att göra radiotekniska experiment med. För att göra experiment behövs vetenskaplig utbildning, det är nog inte så många som har…. Trots det kan man komma väldigt långt med experiment, inte minst för att utveckla sig själv utan att vara teoretiskt utbildad.

Idag har hobbyn kanske blivit lite mer av en hobby för att köra radio, test, antal QSO, mängden DX, ljudkvalitet, signalkvalitet, QRO, QRP är saker som gäller. Inte är väl det fel.

Att bygga sina radiogrejer var vanligt förr, det har vi fått höra av de äldre. Men hur mycket fick de igång?

Hur många bygger idag, min åsikt är att det trots allt byggs rätt mycket, dock är de som gör så ganska försiktiga i sin framtoning. De är nöjda med att få nåt att funka, en SWR mätare, en ny antenn, en antennavstämmare, eller en mobilantenn. Många som byggt något är rädda för att få kritik, trots att grejen i fråga funkar, kan den få kritik av de som kan mer och teoretiskt. Det kan avskräcka.

Det finns idag mer kunskap i mängd och djup räknat än någonsin inom hobbyn tror jag.

Men det är inte samma kunskap som förr.

Det här är ett ämne som aldrig tar slut, så låt detta bara vara ett litet filosofisk inlägg i ämnet.

Krama ut lite mer av radion (det är dumt)

Det förekommer ibland kunder som stolt berättar att de fått ut lite mer av transivern, man har skruvat på alla trimmrar och funnit att det gick att få ut 120 Watt. Häftig, nu gäller det att briljera med stora signalstyrkor.

Detta är ett annat fenomen när det gäller att skruva och trimma radio. Man har ibland hittat trimmern till S-metern och fått den att visa mer, och kan du tänka dig vad känslig radion blev..... de jag knappt hörde med S3 är nu jätte starka 59 plus.

Alla inser väl att jag är ironisk nu, men det är ändå än i dag ett ganska vanligt beteende. Ge fan i trimmrarna skulle jag vilja säga.

Att få 120 Watt ger inga bättre rapporter, fixa ett PA istället, det behövs 5 till 10 ggr effekten för att kompisen skall tycka att du är stark. Kanske han inte ens då märker det.

Det händer att man finner nya apparater med garanti som är uppskruvade på detta sättet.

Men varför går det att få 120 Watt då???? En bra fråga.

Vi har varit inne på detta förr, så jag får bli lite kort.

Alla ICOM radio har en effektregulator, den mäter utgående effekt och jämför med ett börvärde, (det man ställt in på panelen) skillnaden mellan värdena säger till sändaren om den skall öka eller minska förstärkningen. Vi erhåller ett balanserat värde exvis 100 Watt. Att vi har en råeffekt på kanske 120 - 150 Watt beror på att det är lite olika förstärkning på de olika banden. Det måste finnas en marginal. Vidare är det så att ett steg som konstruerats att ge 100 Watt ofta ger lite mer, men inte med de specifikationer som man kan önska sig vad gäller distorsion. Så skruvar man upp effekten får man en kanske en större bandbredd, inte alls den man fått sig specad i broschyren. Man gör större effektförluster vilket gör att apparaten kan bli för varm. Det drar mer ström, samt det blir ojämn effekt på olika band. Dvs inget blir bättre av att skruva upp .....

En vanlig kommentar för att skruva upp sändaren lite, är att den då skall driva ut slutsteget fullt.

Men 100 eller 120 Watt betyder inget, så varför jaga 1000 eller 1200 Watt då, det är samma storleksordning. Om man kör 1 Watt kvittar det väl helt om man har 1.2 Watt.

Vad är det för skillnad på IC-706, 706MKII och 706MKIIG ?

Denna fråga får jag ofta.

Det är svårt att plocka svaret ur skallen varje gång. Men här skriver jag ner lite av mina svar på den frågan.

Det är små saker i handhavandet, själva knappologin, som förändras och eller förbättras med tiden.

Det blir oxo fler och fler SET mode och inställningar. Det försvinner trimpottar på sidan till förmån för inställningar i menyer.

IC-706 hade 4 trimhål på höger sida, nu finns bara två.

Hårdvarumässigt så hade 706 avstämd RX på 144-146MHz och resten VHF oavstämt, efter MKII liksom MKIIG har hela VHF bandet trackande HF steg, dvs är avstämt på hela VHF delen. Bra!!!

Man har oxo provat olika sluttransistorer i de tre versionerna, först var det MOS FET i PA MKII fick bipolära transistorer, MKIIG har FETar igen av annan typ. Varför kan man fråga sig, men man vill väl testa, det kan oxo vara så att tillverkarna slutar med en viss typ.

IC-706 hade väldigt liten högtalare. Den blev större och bättre med MKII och MKIIG.

Efter MKII har den fått R&TTE typgodkännande, det innebär att de två senaste versionerna har en massa skärmar och jordpunkter för att minska höljes strålningen.

MKIIG har fått UHF.

Så har de blivit snyggare inuti hela tiden.

MKIIG har fått belysta knappar.

IC-706 var lite okänslig, och satt man på PRE amp blev det lite för mycket, dvs endera för okänslig eller för känslig.

De två senare versionerna har bättre balans mellan känslighet med och utan PRE amp. Dvs lagom utan PRE amp i de allra flesta fall.

Allt eftersom de utvecklats har det blivit mer och mer saker man trimmar genom att sätta apparaten i ett mjukvarutrimningsläge, så det blir mindre pottar och mer mjukvarutrimning.

Detta är mest för att göra tillverkningen och sluttrimningen enklare och mer rationell. Ganska kul att trimma VHF HF steget med VFO´n......

Alla sådana data sparas i EE PROM.

Det lustiga är att man hela tiden vänjer sig med den senaste versionen och tycker att de förra är väldigt gammalmodiga, ser fulare ut, har konstiga handhavanden etc.

Böcker

Vad skall man köpa för böcker? En fråga som jag ofta får. Som tekniker och intresserad av den delen av hobbyn är första valet av bok utan tvekan the ARRL Handbook för radio communications. Dvs ”amatöradiobibeln.” Som den brukar kallas. Denna digra bok kommer varje år och innehåller allt för att läsa sig till hur det allra mesta om tekniken funkar.

Matte, de olika komponenterna, modulation, sändare, antenner, vågutbredning, kablar baluner, byggen. Man kan läsa boken gång efter gång och hela tiden hitta nya saker. Den är värd varje krona trots att den kostar en femhundring. Det är inte fel att köpa en äldre utgåva av en ARRL handbok på loppis, den är väl värd att läsa. Tekniken och teorierna är de samma. Byggbeskrivningarna kan vara lite gamla, men vissa äldre byggbeskrivningar är helt ok trots kanske både 10 och 20 år gamla böcker. Kunskapen finns alltid i dessa böcker. Efterhand som man funnit vad man vill fördjupa sig i, så skaffar man böcker som man är intresserad av. Exvis går man vidare med ARRL handböcker om antenner.

SSA har böckerna.

Många tycker det är dyrt med böcker av den här typen. Men vad kostar XYLs Hemmets Journal på ett år??? Behöver inte du oxo bra läsning?

Femhundra per år i böcker är realistiskt och inte mer pengar än två burkar dålig Whiskey.

Finns det då något alternativ? För att lära sig något än att köpa just böcker.

Klart att det finns massor av kunskap på nätet, men man får det samlat och lätt att ta med i boken. Genom att bläddra i den då och då finner man alltid något nytt.

Varför inte fråga de äldre gubbarna, ( de mer erfarna radioamatörerna) om de kanske har några böcker att låna ut.

Svårt med Engelskan?

Givetvis är det inte det språk du lärde dig i skolan, men det går ändå, det tar bara lite längre tid.

Tänk på att dessa böcker oxo innehåller en del i ämnet störningar.

Vårt dynamiska språk

Relevans.

Vad betyder detta ord?

Man hör det av politiker, och höga direktörer i intervjuer på radio och TV.

Folk som bör vara väl bildade.

Men vad betyder det då, och vet den som använder ordet egentligen vad han säger?

Det är ju inte alltid så. Hur skall vi som lyssnar och väljer våra politiker då kunna veta vad han eller hon säger?

Låt oss Googla på ordet:

Relevans, en egenskap som ett påstående har gentemot ett annat påstående - om A är relevant för B, så innebär det att om A är sant, så är det troligt att även B är sant. Om A inte är relevant för B så har A:s sanningshalt ingen betydelse för B.

Blev vi klokare av detta????

En Blogg som heter RELEVANS, så ordet kan var ett substantiv, eller ett egennamn??

Om det , vars relevans närmar sig oändligheten. bla bla bla…..

Blev vi kokare av detta?? Snarare mer förvirrade…..

Den här då:

”Värdet av miljöforskningens praktiska relevans”

som ett kvalitetskrav: praktisk relevans är en del av forskningens kvalitet; däremot inte en ... Värdering av praktisk relevans bör ske före och efter en ...

Blev vi klokare av detta då??

Svårt att få reda på vad ett ord betyder, låt oss prova ordboken då.

Här är några ordböckers förslag till förklaring av ordet, jag har kompletterat med relevant i försöken att förklara ordet.

Relevant = som är av intresse för det aktuella sammanhanget. (enligt ”skriv rätt”)

Relevans = betydelse, vikt, intresse, samband, tillämplighet (enligt Sv synonymlexikon)

Relevant = som hör till saken, (enligt En-Sv Prisma)

Relevant = lämplig, tillämplig, tillämplig lag, (enligt En-Sv Affärslex)

Relevant = av betydelse, tillämplig, som hör till saken, hithörande, dithörande, (enligt En-Sv Norsteds)

Blir vi kokare av detta då?

Bara att konstatera att den där politikern nog inte vet vad han eller hon talar om. Skitsnack

heter det på ren svenska.

Varför bry sig då???

Jag vill visa att det finns vetenskaper som är svåra även utanför detta med radioteknik. Förmodligen låter det så här för de som inte kan något om radioteknik när vi radioamatörer pratar om mellanfrekvenser och blandare.

Eller troligen ännu mer ofattbart för icke radioamatörer och otekniker.

Det kan då vara på sin plats att utrycka sig mer begripligt, för inte vill vi väl låta så avancerade att ingen begriper ett dugg.

Troligen är det avsikten hos politikern som använder ord som relevans…

”Otekniker” var väl ett bra ord, jag hittade på det nu, låt oss utnämna det till årets ord. Skicka in det till svenska språknämnden etc.

Betydelsen är ju solklar.

Mobil (filosofiskt)

Är det ett verb, ett substantiv eller ett adjektiv???

Att vara mobil är väl ett adjektiv.

En radiotelefon är ett substantiv, dvs en sak, men kallas numera för en mobil. Dvs ordet i fråga är ett substantiv ibland.

Hur kan man då köra radio som SM4FPD streck Mobil. Man är en sak….

Varför är då inte en mobilradiostation för amatörradio en mobil?

En IC-E91 skulle då vara en mobil. Men den kallar vi för handapparat, och kör streck mobil med.

Det här med språk är svårt idag. Vad skall vi göra för att hänga med, vi behöver ett nytt streck mobil när vi går med handapparat. Annars blir vi ett föremål av att kalla oss streck mobil.

Dvs hela SM4FPD streck mobil kan man stoppa i fickan.

Att släpa ut en flyttbar radio till ett kampingbord är att vara portabel. Men det finns de som kör portabelt när de i själva verket är mobila. Dvs sänder under rörelse.

Är en mobil radio en mobil om den hanteras som en lur?

Kanske, kommer ni ihåg IC-2GET som hade wisper mode, man hade en liten mic i batteriet och högtalaren satts i svag volym, man höll handapparaten vid örat och pratade som i en telefonlur.

ICOM var före sin tid, men det slog inte ut så väl. Radioamatörer vill ha högtalare och ptt….

Men varför inte koppla in en gammal telefonlur på din handapparat och kör som en mobil…

Kanske det blir en mobil om man kör med en monofon???

Det här resonemanget blir vi väl inte klokare av.

Det är meningen med ett filosofiskt inlägg, avsett att skapa debatt och diskussioner. Så ingång nu att filosofera, ehuru IC-E91 är ett adjektiv eller ett substantiv, eller överhuvudtaget grammatik.

Ibland kallar jag barnens mobil för radiotelefon, det väcker förundran…..Men det är ju en sådan. Liksom en IC-E91 är en radiotelefon. Om vi översätter telefon med ”fjärr ljuds grej”, eller ”fjärr pratare”.

Förr var en mobil ett motordrivet konstverk…..en installation, som rörde sig och utgjorde en utsmyckning, eller mobilen (det rörliga konstverket) skulle förmedla ett budskap.

Men idag kallas ett konstverk ibland för en installation.

En IC-E90, eller en IC-706 med installerad nätdel och antenn är väl oxo en installation. Därmed är en radiostation ett konstverk…

Ja det sista kan vi väl hålla med om, särskilt om man ser bilder från olika radiorum med alla de installationer som förekommer….

Ikväll skall vi prata med LA stationer med ”installationen”….

Till våren brukar de här nyhetsbreven handla om radioinstallationer, dvs konstverk i bilen.

Men ibland lyfter vi på locket på nya radion, bara för att titta lite. Visst är det ett konstverk. Visst är konstruktörerna där på ICOM i Osaka konstnärer som kan skapa något så vackert som innanmätet i en IC-706MKIIG.

Hur nära kan antennerna sitta ifrån varandra?

Jag får ofta frågan, och ibland kan det hända att jag får laga en transiver som fått in för mycket HF från en annan sändare.

Vi måste dela in frågan i två.

Där ena är hur nära olika antenner kan sitta utan att de påverkar varandra, dvs strålningsdiagrammet, och andra delen är huruvida sändning på den ena antennen kan ge så starka HF signaler i den andra antennen att en transiver kopplad dit går sönder.

Jag har tidigare berättat historien om IC-775 som var uppbrunnen i antennavstämmaren. Den lagades och det blev dyrt, kunden åberopade garanti. Det fick bli en helt ny antennavstämmare, hela enheten fick bytas.

Men efter ett para dagar var det dags igen, helt uppbrunnen antennavstämmare.

Han hade två HF antenner, riggen kan ju hantera två. På antenn ett fanns ett PA med bra krut, och de två antennerna hade ramlat ner och låg ihop. Dvs de kilowatt han sände kom tillbaka på den andra antennen brände upp antennväljarrelät och allt som fanns i transvierns ingång, antenntuner och RF unit.

I det fallet kan man gott säga att antennerna satt för ”nära”……

Men hur långt isär skall de sitta då?

Jag vet en som hade sin VHF antenn, en GP för 145 MHz sittande en meter från HF dipolens ände. Efter ett par reparerade HF steg på VHF stationen tröttande jag och ringde upp kunden.

En VHF antenn kan således sitta för nära HF antennen, särskilt som HF PA var inblandat. Då är en meter lite kort avstånd. Sen han flyttade VHF GPn har jag sluppit laga transviern mer.

Hur långt isär skall de sitta då?

Faktum är att många antenner sitter väldigt nära varandra, och att riggarna tål väldigt stora effekter in i mottagaren.

Man måste inse att vid vissa frekvenser är det starka fält i änden på en dipol.

Men samtidigt är VHF ingången rena kortslutningen för HF signaler.

Men från spetsen tycker jag att man skall ha tio meter. Under eller vid sidan av en HF dipol kan man vara fem meter med VHF eller UHF antennen.

Har vi två HF stationer med varsin antenn, bör 20 meter vara ett skapligt mått.

Vi ser ju många fina master hos radioamatörer där det sitter riktantenner för HF och VHF över varandra. Exvis en tre bands Beam för 14 – 30 MHz och en 15 elements kratta för 144 MHz c:a 3 meter isär. Det håller tydligen. Men jag skulle nog vilja säga att i alla fall HF antennen kommer att få försämrade egenskaper. Men man måste ju oxo ta en viss hänsyn till vad man vill ha upp för grejer. En skaplig kompromiss är det som måste råda i fler fall.

Några direkta mått kan jag inte ge, men nog verkar apparaterna tåla väldigt mycket.

Hur mycket en 15 elementare 3 meter över en tre elementare för 14 MHz förstör dess riktverkan och FB förhållande är svårt att veta, men nog gör det så.

Jag ser ofta hur man testar sin handapparater, vid fikabordet kan radioamatör A sända med sin E90, medan radioamatör B har sin IC-E91 liggande på bordet. 5 Watt, och avståndet 15 – 20 cm. De håller…imponerande!

Men visst har vi på SRS en del oförklarade fel på exvis PIN dioder i handapparater. Fel som plötsligt slutar att inträffa efter att vi talat igenom saken med ägaren.

Så nog går det att få sönder en handapparat med för höga HF fält.

Ett annat exempel är en IC-756PRO som flera gånger gick sönder, trots att den bara stog där inne med antennen ansluten.

Det visade sig att ägaren körde mobil HF, och parkerade ute på gården med bilen och mobilantennen några meter under HF dipolen, där han avslutade QSOet. En sådan mobil station har mycket kraftiga HF fält rakt upp, kanske en spetsverkan, och det blev för mycket för IC-756PRO som stog där inne avstängd men ansluten.

Efter tredje reparationen gick vi igenom vad som hänt och när han slutade att sända från parkeringsplatsen hemma på gården under HF dipolen, slapp jag laga IC-756PRO fler gånger, alla är nu lyckliga.

Ett bra sätt är att ansluta sin HF rigg på antennjack 2. En del riggar har två antennjackar, som IC-7400, 756all, etc. När riggen stängs av faller antennväljarrelät och antennen kopplas bort.

Rent teoretiskt skall givetvis antenner sitta väldigt fritt, något man kan beräkna med att antennmodelleringsprogram. I praktiken måste man alltid göra en kompromiss. Villa trädgården är inte den bästa antennfarmen.

Jag tycker att radioamatörerna är mycket duktiga på att kompromissa och ändå får ut HF och köra radio från omöjliga ställen.

Samt ICOM riggarna tål faktiskt en kraftig misshandel.

IC-706all med mobilantenner för HF och VHF nära varandra.

Det är vanligt, jag kör själv så, att man har en mobil installation med en IC-706all, VHF och HF antenn på bilen, dvs ganska nära varandra.

På Min bil sitter HF antennen på dragkroken och VHF antennen sitter på bakskärmen. En dryg meter isär.

Men när det gäller IC-706all så kör den ju ett band åt gången, dvs när vi kör HF är VHF och UHF delen avstängd.

Den överlever i alla fall, men det är inte direkt jämförbart hemma då man har alla riggar igång samtidigt.

milli, Mega, potenser och Tera ….(bra kunskap vid amatörradioprovet)

Istället för att skriva en massa nollor framför eller efter decimalkommat kan man använda potenser, eller man kan använda faktorer som milli, Mega, Giga etc.

1 eller tio är inga problem, men handlar det om 10 000 000, (10 miljoner) så är det bekvämt att bara skriva 10M, eller 10 upphöjt till 6.

Samma gäller för mycket små tal en miljondel, blir 0,000001 eller 10 upphöjt till –6.

Här är en tabell som kan vara användbar, och dessutom en bra fusklapp när ni som skall pröva för amatörradiocert gör provet:

Exa E 10 ¹⁸ = 1000 000 000 000 000 000

Peta P 10 ¹⁵ = 1000 000 000 000 000

Tera T 10 ¹² = 1000 000 000 000

Giga G 10 ⁹ = 1000 000 000

Mega M 10 ⁶ = 1000 000

kilo k 10 ³ = 1000

hecto h 10 ² = 100

deca da 10 ¹ = 10

ental 10 ⁰ = 1

deci d 10 ^-1 = 0.1

centi c 10 ^–2 = 0.01

milli m 10 ^–3 = 0.001

mikro u 10 ^–6 = 0.000001

nano n 10 ^–9 = 0.000000001

pico p 10 ^–12 = 0.000000000001

femto f 10 ^–15 = 0.000000000000001

atto a 10 ^–18 = 0.000000000000000001

u står för mikro, och skall egentligen vara mikrotecknet.

piko kan ibland skrivas som mikro mikro, eller uu. Dvs miljondels miljondel.

Större tal än Tera förekommer mycket sällan, men ett exempel är TeraWatt timmar, dvs den enhet som man mäter energi producerat av kraftverk.

Mindre tal än piko är sällsynt, piko används till att mäta kondingar, ofta de små som används för att få kretsar i resonans. Ex piko Farad.

Potenser eller ett tal ”upphöjt till” betyder hur många ggr talet multiplicerat med sig själv man avser. Exvis 2 upphöjt till 2 är lika med 2 x 2 = 4.

När man anger potenser i tiotal är det bara att räkna på antal nollor, eller vid – tal blir det antal nollor efter decimal komma.

Observera att i denna tabell har jag angivit decimal som punkt. Det är ofta så i engelsk litteratur och i engelska och amerikanska datorprogram. Komma används som åtskillnad istället.

Det är viktigt att komma ihåg att decimal kan vara komma som i Sverige eller med punkt i annan litteratur och datorprogram.

Det är viktigt att skilja på stor och liten bokstav i dessa sammanhang.

Exvis kHz och MHz, decimeter, centimeter, kilometer, MegaHertz.

Allt för att vi skall som tekniker ha ett språk som vi alla kan tolka.

Radiofyr på 1960 kHz.

Med anledning Marconis första atlant förbindelse kommer GB3SSS att starta en radiofyr i Cornwatt England. Fyren startar den 2006 11 01. Beräknas vara igång till februari nästa år.

Så det är lämpligt att låta 1960 kHz vara tom ett tag framöver, SM ringen kan lämpligen QSYa till 1950 kHz är mitt förslag.

Mer om det här kan du läsa på SSA hemsida, http://www.ssa.se/index.php

Ett kul projekt tycker jag, det är inte så många fyrar på de låga frekvenserna, det här experimentet skall då visa hur det funkade med transatlantiska signaler redan 1901.

Om någon vet mer, exvis effekt och antenn på fyren vore det kul att veta.

Jodå den hörs bra tidvis på kvällarna nu.

Störningar skulle jag ju återkomma till, (obs ingår även till en del i amatörradioprovet)

Gå med i SSA teknikreflektor och lär av de som lyckats avstöra, fråga om dina problem, erbjud dina erfarenheter från dona avstörningsproblem.

Men vad är då störningar och varför eskalerar problemet nu.

Kommer ni ihåg mitt nyhetsbrev för nån månad sedan som handlade om nätaggregat, där finns lite grunder.

Låt oss börja med lite grunder.

En sinuskurva, exvis den som vår nätspännings växelström har, och är på 50 Hz, dvs 50 sinussvängningar per sekund. Me sinus menas att spänningen går mjukt upp till toppspänningen mjukt ner till noll och mjukt ner till lägsta spänningen, och vidare. Spänningen ”cyklar”, en sinuskurva är den du ser om man vevar, exvis trampar cykel. Skulle man skiva ut trampornas upp och nergående rörelser får vi en sinuskurva. Kanske därför en Hz ibland kallas en cykle.

En växelström med sinusformad kurva är en ”ren” ton. Dvs endast den 50 Hz den skall ha.

Det finns bara 50 Hz och inget annat.

Men så fort sinuskurvan blir förvrängd, det blir ett hack, eller den är borta en tid vid nollgenomgången, eller plattas till i topparna, ja då blir den oren och det bildas nya toner som är multiplar av 50 Hz, vi får 100, 150, 200, 250, 300 Hz och så vidare.

Inga stora problem än, en normal nätspänning är ganska ren och har övertoner bara upp till några kHz.

Förr använde vi en transformator för att omvandla spänningen, exvis från 230 Volt till 12 Volt växelström och 50 Hz. I transformatorn sker en viss förvrängning, men även det att höga övertoner försvinner. Vi får inga störningar av en vanlig gammal hederlig transformator.

Efter denna finnsofta en likriktare, den kan förvränga och bilda störningar, störningar som då är övertoner av 50 Hz. I värsta fall så många övertoner att de kan höras på radio, åtminstone på lång och mellanvåg. Det är lätt att få bort dessa med en konding på likriktaren. Frid och fröjd ännu.

Men det duger inte med tunga transformatorer numera, vi måste ha lättare, billigare, strömförsörjningar. Markanden kräva detta……

Switchade nätaggregat där man omvandlar 50 Hz till upp till 100 kHz. Nu är sinus kurvor bannlysta, det handlar om fyrkantvåg och ännu värre pulser med mycket kantiga kurvformer, och stigtider. Massor av övertoner från c:a 20 till 100 kHz. Vi hör dem över hela radiospektrat.

Ja det liknar forna tiders gnistsändare.

Problemet är ju bara att filtrera bort för katten, in med ferriter och kondingar så är störningarna borta. Nja nästan borta, nästan så svaga att det går att typgodkänna prylarna. Dyrt, javisst men det finns billiga kondingar, dom tar vi sa ekonomen. Att de torkar ut och blir dåliga efter några månader skiter vi i.

Detta är ju bara en sak som alstrar störningar.

Förr var störningar synonymt med tändningen på bilar och mopeder.

Tänk vad irriterande det var när grannen drog i gång sin moppe, eller gräsklippare, eller när han satt bilen på tomgång för att värma upp den.

Knatter knatter och bandet var dött i flera minuter, ja kanske en timme.

Idag är tändstörningar oxo ett problem, men det dränks av andra störningar och upplevs inte som ett problem.

Tänk vad svaga stationer man kunde höra förr mellan tändstörningarna.

Tänk att den ena störningen är utkonkurrerad av nya störningar. Hur skall det bli???

Faktum är att det är allvarligare än så.

Störningar som dränker andra störningar dränks av ännu mer nya störningar.

Jag skulle vilja säga att vi har tre generationer av störningar som plågar vår radiomottagning idag. Det är snart dags för 4G-störningar, (fjärde Generationens störningar).

Har ni tänkt på hur man kunde höra AM stationer när inte SSB fanns, en av hemligheterna är att det var mindre störningar förr. En av hemligheterna till att vi hör något överhuvudtaget idag är bättre mottagare och smalare bandbredder.

Vi radiointresserade har förlorat slaget, det är det ingen tvekan om.

I vissa fall kan man kanske vinna tillfälligt, men det kräver insatser, åtgärder, kunskap, erfarenhet, fantasi och arbete.

Försök att uppleva en störningsfri miljö på radio.

Jag tycker det är en av de saker man faktiskt bör göra.

Detta kan bli en milstolpe i hobbyn. Att få höra hur det skall låta utan störningar.

En portabel radio, har de flesta. Det går att bära ut radion.

Få ur tummen och gör en portabel expedition, åk ut i skogen med bilen ta med 706an, 74-nollnollan och sätt upp en antenn, lyssna och njut av att kunna köra radio kontakter med nästan inga signalstyrkor. Så var det förr hemma. Njut, tänk efter och inse vad som håller på att hända.

Du kan ha otur och hamna långt ute i skogen och det finns ändå störningar förståss.

Det gäller då att hitta ett nytt ställe.

Först efter ett sådant här experiment vet du till fullo vad vi talar om.

Stör bilen??? Där vid portabel QTHet??? Fan… är det inte en liten dator i den oxo, eller bara digitalklockan som stör… Ta lös batteripolen från bilens elsystem och lyssna då.

Släng MP3 spelaren åt skogen, lämna armbandsuret hemma, skippa datorn, använd papperslogg, säg åt XYL att stänga mobiltelefonen, det var väl katten om det inte en gång i livet skulle gå att uppleva en tyst radiomiljö.

Inse vad katten vi håller på med, dränker oss själva, eller pinkar i egen brunn…

Jag tycker det är värt att prova den här expeditionen, använd vinter och våren till att hitta ett sådant ställe i skogen vid en skogsbilväg långt från störkällor. Häng upp en dipol i god tid, låt den sitta och göm bara sladden.

Jag är säker på att det finns massor av radioamatörer som inte har hört atmosfärsbruset, utan bara suttit och lyssnat på grannskapets dåliga SW nätaggregat.

Du! Visst var det skönt att vara ute en dag oxo, kanske du ser ett djur kanske det går att blöta fiskegrejerna….

Varför stör datorn???

1. Den innehåller ett stort och kraftigt nätaggregat med pulser som har övertoner.

2. Den jobbar med pulser som ju har övertoner. Ettor och nollar är ju snabba spänningspulser.

3. Den har en massa antenner, sladden till tangentbordet, sladden till råttan, sladden till elnätet, sladden till telefonätet.

Plus en massa andra saker.

Varför stör datorn inte?

En lika bra fråga, det kunde faktiskt ha varit mycket värre.

En dator kunde störa otroligt mycket mer.

1. Den har en massa filter som reducerar störningarna.

2. Det krävs ett minimum av störningar för att den skall bli typgodkänd.

3. Varför åldras inte datorn och börjar störa mer, svaret är att den hinner aldrig bli så gammal.

4. Den har baluner på sladdarna till tangentbord och mus. Vilket minskar störningarna.

5. Den har relativt korta antenner, och ett kompakt kretskort där ledningsbanorna är korta och allt mycket kompakt.

Frågeställningarna visar att det trots allt går att bygga saker som inte stör så mycket som de kunde ha gjort. Men tyst blir det inte, det skulle ha kostat nån krona mer i produktionsledet.

Egen dator kan man ju stänga av och på så viss slippa störningar.

”Jag hör dig dålig eftersom jag har S9 i brus här”.

Känner ni igen uttrycket?

Hur katten kan man acceptera att någon gör så mot sig, dvs stör ut radiomottagningen totalt.

Hur tål vi sådant här?

Varför görs inget?

Svaret är väl att vi vänjer oss, anpassar oss till rådande förhållanden, accepterar, inser att vi kan inte göra något.

Ingen kommer någonsin att komma och hjälpa dig, det kan vi var helt säkra på.

Möjligen kan vi få hjälp om vi samarbetar och om SSA tar ett steg i rätt riktning, som verkar hända nu. Men det kräver givetvis medverkan av dig.

Som grupp kanske vi kan komma nån stans.

Ensam klarar vi inte av störningarna.

Sen är frågan om det finns en vilja.

En annan fråga är om vi kommer att få uppleva någon förändring, det tar lång tid.

Men kanske vi bara kan bromsa utvecklingen och få störningsnivån att sluta öka. Även det är ju en framgång.

Vad skall vi göra då??? Inte vet jag, men med tusen hjärnor kanske vi kan komma ett steg framåt.

Men visst kan vi göra små saker själva och jag skall försöka få fram tips efter hand.

Störningar på TV accepterades inte.

Ni som var med förr, kommer väl ihåg att om det blev störningar på en TV så tog det eld minsann.

Det var fullständigt oacceptabelt, till varje pris skulle TV mottagningen vara störningsfri.

Varför accepterar vi som vill lyssna på radio störningar då?

Konstigt…

Hur kan det bli så, enkelriktat mot störningar.

Försök tänka ut en förklaring…. Finns den??

Även om bara några skulle bli störda på sin TV mottagning så skulle ju de TV tittarna kunna byta hobby, Golf, jakt eller fiske är lämpliga hobbys.

En radioamatör som blir utstörd tvingas ofta sluta med sin hobby.

Pinkar i egen brunn…

Gör du det?

Nej knappast men många gör störningar genom att installera den ena apparaten efter den andra i kåken som stör på radio.

Det är väl ända att pinka i egen brunn.

Men är det då inte grannens grejer som stör?

Inte köper väl vi själva saker som stör och installerar i eget hus.

Njaeee. Läs de inledande sakerna för störningsbekämpning nedan, först.

Skaffa dig kunskap och verktyg för störningsbekämpning.

Ta det hela systematiskt, lugnt och metodiskt så kanske det finns en möjlighet att få ha kvar en ren radiomiljö.

Genom kunskap och erfarenhet blir du mer säker på din sak. Något som är bra om du tvingas tala med grannen om störningsproblemen.

Verktyg för att leta störningar

Eftersom det är en tidsfråga innan en ny störning dyker upp, om du inte redan plågas av stöningar. Så är det en bra ide att redan nu planera, och skaffa verktyg i jakten på störningar.

Rävsax, transtorradio, handapparat, elcentralen är sådana verktyg.

Jag skall beskriva dem efterhand.

Som alla verktyg kräver de handlag för att tillsammans med dig kunna göra ett gott jobb.

Dvs det behövs träning. Träning som är mycket lämplig att göra innan det uppstår en ny störning, så att du är beredd.

Var ute i tid.

När det gäller störningar är det inte bara en fråga om en befintlig störning, det är ofta bara en tidsfråga innan en ny störning uppstår.

Att en störning uppstår är ganska säkert, och en tidsfråga.

Då är det bra att ha lite beredskap i jakt på störningar.

Bygg upp din kunskap, planera för störningsjakt, skaffa verktygen, träna på att använda verktygen.

SSA och störningsbekämpning

Som jag nämnt har det blivit fart på SSA i jakten på störningar som plågar radioamatörer.

Det är nog bara att konstatera att ingen annan kommer att hjälpa oss, varken myndigheter, PTS, Elsäkerhetsverket har något större intresse.

Gå med i SSA teknikreflektor, där händer mycket just nu. SSA hemsida: http://www.ssa.se/

Som sagt ingen annan kommer att hjälpa en radioamatör, SSA har ambitionen att försöka få fram möjligheter att hjälpa enskilda radioamatörer. Visst krävs det att man gör något själv.

Det behövs kunskap, experter, tekniska sådana, juridisk kunskap ja allt.

Det hela bygger på att så många som möjligt ställer upp, inte mist med enkla tips och exempel på störfall.

Rävsax, en bra störningsletare.

Nog har ni hört talas om en rävsax, det säljs ibland på loppisarna. En rävsax är en mottagare för 3,5 – 3,6 MHz CW, dvs det lyssnar på bärvågor, är denna bärvåg nycklad blir den en mottagare för Morse. En räv är en gömd Morse station, det är den man skall pejla med rävsaxen.

Rävsaxen kan även lyssna på SSB sändningar men är ofta så byggd att den hör båda sidband. Den upplevs som lite bred.

Att ha en rävsax i jakten på störningar är en bra ide. Även om du inte vill deltaga i radiopejl orientering så är det praktiskt att äga en rävsax.

I jakten på störningar är den en utmärkt mottagare med en viss riktverkan och möjlighet att på korta avstånd lokalisera en störkälla. Dessutom inom det amatörband där störningarna är som värst.

Var rädd om din gamla rävsax, plocka fram den och sätt i nya batterier, köp en om tillfälle bjuds, eller bygg en!! Det finns otaliga byggbeskrivningar, enkelt och ett ganska lätt bygge.

Träna sedan störningsspaning.

Transistorradio med mellanvåg, en bra störningspejl.

Är väl nästan något som börjar försvinna numera. Så har du en, eller hittar en skaplig sådan, var rädd om den.

Den är en bra störningpejl.

Mellanvåg i en sådan har en ferritstav som antenn, vilken har en rätt bra riktverkan.

Prova, de flesta ljusdimmers är bra att öva på. De stör, men inte så starkt utan det handlar om nån meter.

Snoka vid andra grejer och studera hur du kan leta störkällor.

Transistor radion är en AM mottagare för 0,55 till 1,6 MHz, där är det lätt att höra just de störningar som plågar oss radioamatörer som vill lyssna på HF, (1,8 – 30 MHz).

Träna innan en riktig skarp störning inträffar.

Handapparat som IC-E90, E91. i störningsjakten.

Många har en liten fin handapparat, exvis en E7, E90 eller E91.

Dessa har en heltäckande mottagare, den har AM. Två bra saker som är brukbara i jakten på störningar.

Prova!

Ställ in AM, det går oftast, om inte annat på flygbandet, exvis 135 MHz.

Snoka med antennen vid datorn, vid ett lysrör, vid en ljusdimmer, vid en laddare till frugans mobiltelefon, så får du höra hur det låter.

Ställ in en HF frekvens, exvis 3,6 MHz, snoka, kanske hittar du en störning som liknar den som håller S-mätaren vid S7 när du skall köra på 3750 kHz.

På HF är känsligheten låg på en sådan handapparat, det beror på att antennen är liten och avstämd för VHF och UHF. På E90 kan du sätta på toppsnoppen för 50 MHz, och få lite mer fjong på HF. Men känsligheten räcker för närstrid med störkällor.

Träna, lär dig hur det låter, och hur det beter sig när du sniffar störningar.

Elcentralen är ett bra verktyg i jakten på störningar

Ett sätt är att helt enkelt skruva ur sökring för säkring och höra efter om störningen försvinner.

Men många elcentraler är ganska inaktuella när det gäller skylten som skall visa vart de olika säkrade el-grupperna går.

Den har byggts om, det har installerats nya säkringar, och en viss säkring går till andra ställen än den ursprungsskylten visar.

Du måste veta mer om elcentralen.

Se till att upprätta en ny lista på var de olika säkringarna matar i huset, eller lägenheten.

Det kan blir lite jobb, men är guld värt den dag du har en störning att jaga.

Dvs prova säkring för säkring och notera vad den matar, exvis säkring 1 matar sovrum, vägguttag, hallen, ljus i badrum etc…..

Det mest övergripande är att stänga av inkommande el på huvudbrytaren och höra efter om det blir tyst på en stark störning.

Men då måste man batteriförsörja radiostationen stationen. Du kommer långt med ett 10 Ah batteri från BILTEMA för SEK 150.

Blir det inte tyst med avstängd el, återstår att börja snoka i grannskapet.

Att be sin granne stänga av huvudbrytaren går om du har ett bra förhållande till grannarna.

Ett sådant gott förhållande är ett mycket bra verktyg i jakten på just störningar.

Jag kommer ihåg för en tid sedan en artikel i QTC där någon hittat en dåligt fastskruvad kabel i sin elcentral, det hade under lång tid gnistrat och knastrat och på det viset generat en massa störningar. Månader eller år av brus på HF försvann efter att han drog fast en skruv.

Att gå in i elcentralen med skruvmejsel är en sak som man egentligen behöver el-behörighet för.

Så där ligger ansvaret på dig själv om du vågar gå in och efterdra alla skruvar eller ej.

Men att snoka lite med rävsaxen, handapparaten, eller transistorradion nära elcentralen är tillåtet.

Hur låter då en störning?

Du kommer att känna igen dem, om du tränar som jag skrivit ovan.

Ställ HF station i AM och jämför med ljudet från handapparaten, transistorradion så hör du ljudet och kan lätt identifiera oljudet.

Att försöka berätta hur en störning låter är svårt, men det är ofta 50Hz med i spelet, det är brummande, surrande och skarpa fräsande ljud.

Ibland förekommer en störning med större intervaller, exvis kan de upprepas varje 20 till 100 kHz. Det sistnämnda är typiskt för ett sw mode nätaggregat. Det svänger ju på 20 till 100 kHz.

En Ljusdimmer däremot har bara 50 Hz som grundfrekvens och brummar med ett vasst ljud.

En störning från en oscillator i en dator kan låta som en bärvåg, kanske med lite pulserande små ljud.

Bredare VHF störningar från datorer och processorbyggda saker kan ha flera bärvågor, surranden, pulsanden eller bredbandiga brus.

Hur det låter är en sak som var och en måste kunna höra, och lära sig. Träning gäller även här inte minst för at det är en tidsfråga innan något ny störning kommer att dyka upp snart.

Om hela 3,7 MHz är dränkt av ett enda brus, S-metern står på S5 eller i värsta fall på S9 över hela bandet, kan det bero på att det är en stort mängd saker som tillsammans bilder ett bredbandigt brus. Kanske 35 st små laddare till mobiltelefoner inom en radie av 100 meter.

I många fall kan det vara riktigt svårt att bedöma störningen och att lokalisera eller klassificera den. Men ingen annan kommer att hjälpa dig, därför gäller att lära sig, studera, träna och aktivera sig på stora störningsjakten.

Att göra kåken eller lägenheten strömlös

Borde nästan vara det första man gör, vare sig man lider av starka störningar eller bara lite brus. Hör du störningar på HF, varför inte släpa in bilbatteriet och kör IC-756an på det. Sen kan du stänga av inkommande el och höra om det blir skillnad.

Blir det så, är det upp till dig att gå vidare.

Visst vore det skönt om det alltid vore så tyst.

Nästa steg är att ta säkringsgrupp efter grupp för att försöka ringa in vad som stör.

Ibland kanske det räcker att skruva ur en säkring, exvis den som matar pojkrummet och hallen.

Ytterligare ett steg är att koppla in HF station på nätet igen med säkringen för den störande gruppen ur.

Steg för steg ringar man in prylen som orsakar störningen.

Det kan vara en gammal laddare till en sedan länge sedan skrotad sak som ligger där under sängen och pyser.

Bort med skiten bara.

Tungt och besvärligt att släpa in bilbatteriet, det tar ju säkert tio minuter… phu nej släng dig vid TV istället med en burk i näven.

Nej, tänk efter nu, hur kul det vore med en ren HF mottagning, är inte det värt några timmars jobb till och med.

Kanske du kan sitta och njuta vida radio i flera år efter att ha löst problemen.

Jag är ganska säker på att det här funkar i lägenheter oxo, men där finns en viss risk att grannens saker stör och inte går att komma åt. Men man måste göra sig helt säker.

Det duger inte att tro nu.

Störningar en tidsfråga

Har jag skrivit, en tidsfråga? Vad jag menar är att vi hela tiden får nya elektriska produkter som kommer att tillföra nya störningar.

Snart kommer en ny maskin som alla skall ha, exvis en rakapparat med inbyggd dator, en ny sorts TV som stör våldsamt, frysbox med inverterstyrning av kompressorn, spis med pulsbreddsmodulerat värmereglering, tvätt maskin med varvtalsreglering, kaffebryggare med tyristorstyrd värme, dismaskin med digital diskborste, digital tvål, nya generationer av ljusdimmer som stör igen. Pizza maskin med digital tomatsåsberedare, digitala vattenkranar som kan ge volymmått eller inställd temperatur på vattnet, digital och primärswitchad snabbladdare till elbilen en 5 kWatt switchad sak, mikrovågsugn på VHF, tvättorkare med HF som går på 13,5 eller 27 MHz. Bacilldödare med HF, tandborste med digitalt styrd hastighet och karies presentatör, elvärme till sängen som är elektroniskt reglerad, digital kuddvärmare, digital makaronböjare, motordriven och digitalt varvtalsreglerad makaronborrmaskin, kaffet förtjänar väl en massa digitalteknik, exvis processorstöd för att uppnå den rätta smaken. Eller, varför inte ett digitalt kaffefilter.

Det är en tidsfråga innan dessa produkter ser dagens ljus och börjar förpesta radiomiljön.

Visst låter det lite väl fantastiskt, med dessa produkter, men kom ihåg vad jag skrev idag så får vi se vad som blir högsta mode i morgon. Ändå är det bara ett par exempel på nya störkällor.

Kommer ni ihåg bakmaskinen, årets julklapp som inte var så kul…att diska.

Men den går säkert att digitalisera och kommer med största säkerhet att återkomma, ”nu med HF störningar”. Dvs med digital jäsningskontroll, inverterstyrd knådningsmekanism….

Dipolfjädrar

Många spänner upp sin kortvågsdipol mellan träd, ett eller två träd och ev. en fast punkt.

Problemet är när det blåser, då svajar träden.

Man brukar använda fjädrar för att tillåta en viss dragpåverkan från de svajande träden.

SRS säljer sådan fjädrar, art. 49200.

En till tre seriekopplad fjädrar passar bra för en 2 x 19,5 meter dipol.

Man placerar fjädrarna så att de vid upphissad antenn hamnar så nära trädet som möjligt, man får då minsta möjliga tyngd ute på antenntråden, och därmed minsta nedhängning.

Man brukar använda kaus så att man får en mjukare koppling till snöret, eller flagglinan.

Praktiskt är att låta snöret, eller flagglinan hänga ner under fjädern någon meter så att antennen inte ramlar ner om fjädern skulle gå av eller hakas av.

Har du en längre antenn, exvis 2 x 40 meter, då kan tyngden bli sådan att man måste ha en kraftigare fjäder. Det går givetvis att parallella SRS fjädrarna. Exvis två parallella, och två i serie i varje ända av antennen.

Man kan hitta en bra fjädertyp på loppisar, (inte amatörloppisar) de som sitter i muskelstärkare, nån sort redskap som var populärt förr, flera långa kraftiga fjädrar med handtag. Man kan få dem för en tjuga. Mycket bra fjädrar för större dipoler.

Kavitetsfilter, nu inskannad ritning.

Att bygga repeater, att göra filtren, eller en hel duplexer.

Jag har tidigare skrivit i ämnet.

Nu har jag skannat in mina gamla ritningar på en komplett VHF duplexer för 600 kHz avstånd.

Dvs för en Amatörradiorepeater på 145 MHz.

Ritningarna är översättningar, dvs måttsatta med internationell standard, handritade från en artikel i ARRL litteratur sedan tidigt 70 tal.

Om någon vill ha ritningarna finns de i ett 6 sidigt PDF dokument, bara att mejla och fråga mig efter dem.

Trimningsbeskrivning och plottade kurvor är med, liksom mekaniken.

Storleken på pdf filen är 930 kb.

Duplexern består av 6 st filter av längden c:a 600 mm koppar rör med diameter 108 mm.

Det går bra att avvika ganska mycket från måtten om man vet vad man gör.

Ett perfekt klubbarbete där både radiokunnighet och mekanikkunskaper kommer till sin rätt.

Att göra sig ett filter, dvs bara en kavitet, och använda som preselektor på hemstationen, för exvis 144,300 MHz SSB är perfekt, om du har problem med Imd eller andra störningar.

Med ledning av ritningarna kan du kompromissa ganska mycket för att passa tillgängligt material. Att använda 100 eller 125 mm rör går bra. Liksom att göra dem fyrkantiga.

Man får alltid svar vid Morse CQ

Har du setat och ropat CQ med telefoni och ingen svarar.

Känner du igen det?

CQ CQ CQ de SM4FPD bla bla blaaaa.

Dött som i graven.

Ta då fram morse nyckel och prova lite.

Jag brukar faktiskt göra det ibland. Lite väl sällan faktiskt.

Ibland börjar man med att slå några VVV VVV, och vips så är det nån där o frågar QRZ???

Man behöver inte ens nämna ordet CQ för at få svar.

Ropar du CQ med Morse, behöver man inte hålla på särskilt länge, du får svar.

Även om man ropar på ett till synes dött band.

Det är klart att om man ropar CQ med Morse på 24930 kHz så lär man kanske få hålla på en stund, särskilt under solfläcksminimat.

Men 1810 – 7000 kHz banden blir det svar, det är säkert.

Visst, du får inte QSO med kompisen du talade med igår och i förrgår, men det är väl kul att köra nya stationer.

Kör mer telegrafi ! Särkilt Morse telegrafi.

Det finns säkert väldigt många amatörradiostationer som bara äger en enkel telegrafisändare.

Ute i Europa och särskilt östra delarna, UA. Men de är säkert väldigt lyckliga om de får en radiokontakt.

Vad finns det mellan 2-3.5MHz ??

Ett jätte frekvensområde som är svart, åtminstone kunskapsmässigt hos många.

Behöver man veta det då??

Klart man måste veta vad man kan höra på 2-3.5MHz, har vi köpt en dyr radiostation för HF så är det klart att man måste veta vad som går att höra.

Några saker vet jag i alla fall, rundradioband.

Inte så kända rundradioband, inte så lätt att höra stationer, men desto mer spännande och exotiskt.

Vi har i området 120 och 90 meters banden. Dessa BC band är främst avsedda för nationella sändningar, dvs sådana sändare som skall höras inom landet. Som en sorts rundradio. De finns i Asien, Sydamerika etc. dessa stora länder med jätteytor där man inte sätter upp 1000 tals FM sändare.

2300-2498 kHz 120 meters bandet, Man kan ofta höra stationernas bärvåg genom att lyssna med smalt CW filter, dessa radiostationer kan då tjäna som konditionsvarnare för 160m amatörband. Ibland stiger signalstyrkan och de blir läsbara i AM. Några exempel, om än lite gamla exempel:

2310.0 Australien

2325.0 Australien

2340.0 Kina

2350.0 Nord Korea

2360.0 Guatemala

2380.0 Brazilien

2390.0 Guatemala

2390.0 Mexico

2390.0 WWCR USA

2410.0 Papua Nya Guinea

2445.0 Kina

3200-3400 kHz 90 meters bandet, nat. liknande egenskaper som 120 meters bandet, lyssna efter svaga stn i bruset.

Men det finns annat oxo, jag vet själv inte så mycket om vad mer man kan höra, men Marin HF finns. Liksom en massa andra kostiga sändningar, fjärrskrift, telegrafister etc.

I området 3.4 – 3.5MHz finner vi QSO pirater, de kör LSB liksom radioamatörer sitter de o pratar, lite hemliga för att inte åka fast.

2222 kHz har jag hört skall vara en piratfrekvens liksom 3333 kHz, men jag har aldrig hört något.

Är det lite dött på amatörbanden, ”ta dig” då ett annat band o försök hitta intressanta sändningar, det kan var spännande, särkskilt om man ger sig på djupet och försöker identifiera dem.

Man hör oxo radiofyrar, förmodligen avsedda för navigeringssystem. De bör dock så småningom försvinna.

Andra band som man kan ta sig an är 4 - 6 MHz, 7.5 – 9.3 MHz etc etc… Det finns oändligt med spännande saker att höra.

Här är några exempel på marina HF stationer, uppgifterna är några år så jag kan inte garantera att det finns kvar stationer på dem. Se det som en vägledning.

2182 kHz Marin anrops och nödfrekvens, mycket lyssnarvänlig.

1779, 2123 kHz Bjuröklubb (Norrlandskusten)

2733, 2123 kHz Härnösand

1674, 2060 kHz Stavsnäs

2768, 2060 kHz Tingstäde Radio (Gotland)

2789, 3185 kHz Karlskrona Radio

1797, 2060 kHz Gislövshammar (sydkusten)

1710, 2135 kHz Vallda (västkusten)

1995 kHz Lyngby radio

Dessa frekvenser kan vara spännande at lyssna på, i Norge har de som samlar o vårdar gamla militära fordon, sedan länge fått möjlighet att använda eventuella radiostationer som finns i bilarna.

Ja ibland verkar det som de satt in en modern transiver förståss, med USB……

Man ser en Willys Jeep med en SET 19 och en jättelång antenn, när man läser det här.

2845 kHz Norska kanaler för samlare av militärhistoriska fordon, med radio. USB/AM

3820 kHz ”

6774 kHz "

7405 kHz ”

Jag har hört aktivitet, så kolla under helgerna främst.

Våra svenska mil.

Är vi ganska ensamma om, dvs att kalla 10 km för en mil, men ibland kan man höra på banden där SM9XXX skall berätta var hans QTH ligger, och man hör följande:

”My QTH is sörty ”majls” west from Stockholm”.

Mil finns inte på engelska, och tror motstationen att han menar Miles så blir det helt fel avstånd.

Tänk på att alltid säga avstånd i km.

Alla vägskyltar är märkta i km så använd dem för att träna bort begreppet mil med.

Det är cirka 300 km mellan Stockholm och Karlstad.

1 Mile (eng.) är 1.609344 km.

Inom EU och större delen av den industrialiserade världen är SI standard, och man använder meter eller km för långa avstånd.

Så för att göra processen kort, glöm ”majls” i QSOn….

Meter är en SI enhet, (SI betyder Internationell standard). Med prefixet k (kilo) blir det km som är 1000 meter.

Att stämma av en mobilantenn för 3750 kHz.

Många blir förvånade då den nya mobilantennen ger oändligt SWR vid 3750 kHz trots att man gjort en god installation.

Man är främmande för att en sådan antenn är mycket smal, resonansen är mycket smal och utanför den är det nästan oändlig reflekterad effekt.

Man misstänker att det är fel på antennen och hör med oss som sålt den.

Vid leverans följer ett spröt som är så långt att det finns trimningsmån, en del mobilantenner för HF kan fintrimmas utan att klippa sprötet.

Det viktiga är att hitta resonans frekvensen efter att man installerat antennen.

Man kan börja med att lyssna, vrid VFOn över bandet, och försök höra om bruset ökar, exvis vid 3500 kHz eller om det ökar vi 4000 kHz.

Kanske det går att hitta en frekvens där bruset ökar vid exvis 3550 kHz. Lägg ut en svag bärvåg, (ställ in 706an på 10 Watt), prova SWR vid olika frekvens, det är smalt och man måste prova varje 20 kHz. Hittar du en resonans, dvs när SWR plötsligt går ner är det vad vi söker.

I vissa fall när antennen är monterad på en viss bil kan resonansen ligga utanför bandet.

Man får givetvis inte sända utanför amatörbandet men man kan lyssna och finner man då en brushöjning vid 3450 kHz kan man då prova med att sänka toppsprötet 50 – 100 mm, eventuellt klippa det. Då bör man ha resonansen innanför bandet och kan gå vidare.

Vid närstrid på 3750 kHz gäller så små justeringar som 5 mm.

Det är svårt att hitta rätt med en antenn som är så extremt förkortad som en mobilantenn för 3750 kHz är. Många nybörjare förvånas, och jämför med sin första dipol som är flera hundra kHz bred.

Skall du igång med en mobilantenn för 7050 kHz, ja då är det lite enklare men fortfarande förvånas nybörjaren om dess smala frekvensområde.

Varför kan inte nybörjarna det här då?

Varför är det inga krav på nyblivna radioamatörer, hör man de gamla ”riktiga” amatörerna gnälla.

Varför ingår inte i amatörradioprovet något om Q-värden, bandbredder eller teori om förkortning av antenner?

Jag vill trösta nybörjarna med att många av de gamla ”riktiga” radioamatörerna, som kan Morse, inte har en blekaste aning om de här sakerna heller, och vi på SRS måste många gånger hjälpa till med sådant här.

Min största respekt för de som är duktiga i ämnet, sådana finns verkligen!

Jag kan även trösta er med att det gamla ”skitsvåra” amatörradioprovet inte heller belyste saken.

Men, jag tycker att den som börjar med mobil HF skall se det som ett radiotekniskt experiment, dvs att lära sig hantera problemen och teorierna om just extremt förkortade antenner för låga frekvenser.

Vad jag vill säga är att amatörradio är en sådan hobby där man gör experiment, exvis då med mobilt på HF, då bör man lära sig en del i ämnet, inte bara prata.

Man behöver kanske inte bygga sin mobilantenn, men mycket väl lära sig hur den funkar, förbättra den, trimma den och förfina montaget och prestandan.

Återigen gäller den gamla ARRL handboken…

Varför är då inte en kommersiellt färdig gjord antenn rätt redan i förpackningen då?

Därför att varje bil och installation ger antennen olika egenskaper. Det går inte att bygga en antenn förkortad så mycket som det gäller, och med så smal bandbredd, att stämma redan från förpackning.

Det är därför upp till radioamatören att ha lite kunskap och försöka komma rätt.

Det här resonemanget gäller givetvis även större antenner, som dipoler, G5RV, Windom och FD4 antenner. De är inte klara från fabrik. Fabriken kan inte veta hur dina antennförhållanden är utan gör en universal modell som funkar på fabrikens antennfält.

Men vanligen med trådantenner kan man fuska och köra bra med antennavstämmare.

Sen är det alltid upp till köparen att fintrimma.

En bredbandsdipol har större förutsättningar att vara lik fabrikantens specifikationer även där du sätter upp den.

Ett skäl så gott som något att läsa på lite om antennteknik. Amatörradio är en hobby där man utvecklar sig själv, sin teknik och sina prylar.

Eller varför inte utveckla sig i grupp? Klubben finns ju på många ställen och det borde väl gå att göra en studiecirkel. Kolla med kommunen om de kan ställa upp med en lärare…. (Ironisk)

Nej det här får man allt göra själv. Ge gruppen i läxa att läsa en artikel i ARRL handboken om exvis mobilantenner, kopiera upp. Efter en vecka är det bara att sätta sig ner och slå alla klokheter tillsammans.

Dagens bråkstreck

Vad betyder den här texten: Så fort Du fått varan kontaktar Du mig och talar om att/om Du är nöjd.

Hur läser man texten? Vad betyder bråkstrecket i detta fallet? Klart att det är en miss i arbetet att skriva på det här viset, vilket de flesta användanden av bråkstreck är, men missarna ökar och blir grövre….

… du talar om förhållandet att till, om du är nöjd….

… du talar om att eller om du är nöjd….

… du talar om att och om du är nöjd….

Nej det går inte…

Det gör ont att tänka. Nu skal vi ironisera lite om våran hjärna och dess lilla hjärncell.

Man får huvudvärk, men tänk efter, man får ont i musklerna om man gräver i jord eller klättrar i träd med antenner. Du som inte testat, prova med en kvällstur i språng marsch.

Så här skriver Jan:

Hör nu farbror!

De infomeddelanden som sändes från er mailadress har en nackdel: Man måste tänka! Sedan får man läsa om. Därefter kommer ett ""Javisst ja!".

Fortsätt med dem, jag vet att jag inte är ensam om att uppskatta dem (men så länge skatteverket inte gör det är det ännu bättre!). TACK!

Det där med skatteverket har jag inte tänkt på, det kan bli farligt, men låt oss hålla detta hemligt, och bara inom oss radioamatöer, så slipper ni betala skatt för att läsa SRS nyhetsbrev helt gratis.

Det här med att tänka då, min avsikt är just att ni skall få lov att träna hjärncellen, tänka. Även om man kan få lite träningsvärk.

En del av texterna är rena och klara, andra kräver, som Jan skriver att man läser en gång till och ser vad som står mellan raderna.

Den som tränat sin hjärncell och upplevt att den delat sig, dvs fått en celldelning och fått två hjärnceller kan vara ganska nöjd.

Ser ni programmet toppform på TV, vad är det jämfört mot att träna sin hjärncell.

Ordet ”Javisst ja”, som Jan skriver, kan ersättas i vissa fall med AHAAAAA upplevelse.

Minst lika bra träning för hjärncellen är:

Att läsa manualen och lära sig sin nya ICOM radio.

Jag har tjatat om detta förr, men just det faktum att jag nu har fått reda på att några gjort så, och upplevt celldelning, dvs att de fått en ny hjärncell, gör att jag vill trycka på ännu en gång.

Tänk på att du måste upp i minst fyra hjärnceller, XYL har ju fyra och du får ju inte vara sämre. Helst bör man ha en hjärncell för varje antenn och trafiksätt. Liksom XYL har en för varje platta. (spisplatta).

Nu var jag inte snäll mot henne va? Men inte helt odelat då många manliga radioamatörer inte har mer än en, dvs en hjärncell för ett band bara….och bara en hjärncell för sin enda antenn.

Hur vet man då om man har fått en celldelning?

Ett rejält AHAAAAA! är en form av celldelning. Eller ett rejält och genuint JAHAAAAAA!

Så känns det, och alla bör kunna få möjlighet att känna av en celldelning, men hur länge det kan ta innan en av de nya cellerna dör är en fråga om mer träning.

Celldöd är värre, dvs om en eller den enda hjärncellen dör… Det kan man förhindra genom att träna sin cell, och försöka få till stånd en celldelning.

Morse är ett bra sätt att träna för att få till stånd celldelning

Jag känner till de som fått dagliga celldelningar av Morseträning.

De kan ha fått flera hundra nya hjärnceller efter en månads Morse träning.

Lär er Morsetelegrafi är budskapet.

Dessa Morsehjärnceller är odödliga, det vet var och en som lärt sig trafiksättet.

Att det är på det här viset, är jag säker på att många telegrafister ställer upp på.

Sist men inte minst

Hjärnan sägs vara en av kroppens största energiförbrukare.

Du kan således banta med ökad tanke verksamhet.

Är det tvärs om oxo??? Det är upp till var och en att fundera på.

Hjärnan i arbete förbrukar korta och snabba kolhydrater, dvs socker, raffinerat socker, som finns i Colan. Att tänka upp en Cola burk kräver dock mycket mer än ett ynka nyhetsbrev från SRS. Det man inte tänker upp omvandlas till fläsk och hamnar runt magen….som krockkudde.

Vilken är i vägen vid antennuppsättning.

Slutsatsen då?

Är att för att hålla oss i form både mentalt och fysiskt, kräver att vi är aktiva, på radio, genom läsning av SRS nyhetsbrev, problemlösning, manualläsning och antennarbete. Dvs allt det som är roligt i amatörradiohobbyn helt enkelt.

TV tittning är motsatsen…..och kostar, åtminstone för de av oss som är ärliga, just avgift. (Avgift = fint ord för skatt)

Obs att det fortfarande är skattefritt att uppleva en celldelning.

De Roy, Äss Äm Fyra Fot Pe Dahl

Dah di ditt ditt di di ditt da dah di di di di dah di di dah dit di dah dah ditt dah di ditt.