Swedish Radio Supply AB
SRS NEWS Letter
2006 11 16
HEJ Mejlingslistan
Dagens tema är: Mer om Störningar
Varför är IC-756PROIII så bra?
IC-703 tillbaka
Störningar och störningsbekämpning
Frustrerad igen.
Jämför IC-706 med IC-703
Klassiker ATLAS 210
”Magiskt öga”.
Bandbredd och QRM
Kavitetsfilter
Kanaler??
Mera om mikrofoner
Bråkdelar och procent
Planera för åsksäsongen
Vad är ett rör?
En rolig historia
Förra brevet handlade till en del om störningar, och verktyg för att bekämpa störningar.
Idag lite mer i ämnet.
Lite tips om hur du eventuellt kan minska störningarna, eller helt enkelt låta bli att lyssna på dem, utan att lyssna med antennen istället.
Det är klart att vi närmar oss tiden då det börjar bli akut att få upp de antenner vi vill ha under vintern.
Varför inte prova en bredbandsantenn. SRS kommer att sälja BUSHCOMM antenner framöver. Givetvis måste vi tänka på att bekvämlighet kan kosta effektivitet. Men samtidigt kan en bredbandsantenn vara mycket bekväm.
Magiska ögon och klassiker, just alla dessa klassiska radiostationer som byggts genom tiderna är något jag tycker är roligt, något man kan lära av, eller uppleva hur det var. En njutning är att få igång något gammalt, hopas jag kan sporra någon att plocka fram något för att renovera och få igång.
Repriser, ja, ibland om jag finner skäl för detta.
Att åter igen ta upp ett gammalt ämne, exvis RF-Gainet idag, men med ny text är faktiskt med skäl.
Jag menar att det ibland kan behövas upprepningar och att jag förklarar med lite andra ord ibland.
Dessutom är det ibland så att någon missar en text, man hinner inte läsa, eller skummar över texten.
Detta med störningar, ett stort ämne och jag beskriver idag mer problem. Några försök till lösningar.
Framöver skall jag försöka lösa en del störningsproblem, men vi måste ju ha lite kunskap, dels om vad som stör, tekniken, och historiken fört.
När det gäller IC-756PROIII är det idag lite omvänd bevisbörda, jag måste försöka förklara varför alla tycker den är så otroligt bra.
Norska, Danska och Finländska radioamatörer är med på mejlingslistan. Det är trevligt att så många av våra nordiska grannar finner intresse.
Särskilt imponerad är jag av att OH killarna kan läsa Svenska.
Jag som bara kan några Finska ord, yxi kaxi kolmi nelli….
Jag känner ett ansvar av att skriva klart och tydligt så att inget missuppfattas, hoppas det blir så, annars är ni välkomna att fråga vad jag menar.
Nästa nyhetsbrev
Kommer i början av december.
Något av innehållet blir ännu mer om störningar, kanske några tips att få bort dem.
Klassiker: DRAKE line.
Problem med koaxialkontakter
Svårt att löda kontakter
Varför är 75% av alla FM stationer undermodulerade och 75% av alla SSB stationer övermodulerade?
Plus mer som jag tänker ut efter hand….
IC-703 har återuppstått
Frågan är då om det är någon skillnad på den nu efter uppehållet?
IC-703 finns nu på lager igen.
Huvudskälet till produktionsuppehållet är att den skulle Rohs typgodkännas.
Det där med blyfri produktion.
Att det är en blyfri IC-703 ser man på stjärnan på kartongen. Själva radioapparaten har inga märkningar för Rohs.
Genom en första okulärbesiktning finner jag inga direkta skillnader från den första IC-703.
De modifieringar som förekommit genom tiden är fabriksgjorda numera.
Det talas mycket om dessa modifieringar. Så det kan vara lika bra att ta upp vad som skett nu.
1. De första IC-703 var mycket känsliga för HF feedback på Morsemanipulatorns ingång, ett par avkopplingskondingar var medicinen. Symptomen var att den nycklade egna tecken om man hade stämt av en antenn som gav stora delar av HF i chassit. Ex vis en LW.
2. Drivsteget kunde gå sönder, dels var i de allra första exemplaren BIAS för högt ställd, dels modifierades så att drivsteget matades med stabil 8 Volt istället för batterispänningen.
3. Exiter IC kretsen, dvs den som bredbandigt förser drivsteget med lågnivå, 1 mWatt. Kunde gå hädan. Skälet kan vara statiska urladdningar. IC kretsen skyddas med en diod.
De är sakerna har gett upphov till en massa myter.
IC-703 är försedd med ett keramiskt SSB filter på 2,5 kHz bandbredd, ett keramiskt AM och FM filter. Plats finns för stora dyra kristallfilter, FL-44, FL-52, 53 etc. Tyvärr finns ju inte FL-44 att få mera.
Det finns goda möjligheter att experimentera med piratfilter då filtermellanfrekvensen är 455 kHz.
IC-703 har inbyggd antennavstämmare, med mycket stort avstämningsområde, dvs den kan stämma av tråd, ändmatad tråd, dipoler och finavstämma bredbandsantenner.
IC-703 är byggd för att vara strömsnål. Den har flera olika driftsätt för just strömbesparing. Exvis utan ljus, med ljustimer, etc.
Relän är av bistabil typ och drar ingen ström när de är dragna till endera positionen.
IC-703 med sina 10 Watt ut är det endast 10 dB under en 100 Wattare. Dvs i många fall märks det inte att man kör en lågeffektstation.
Med 350 mA ström i RX och under 2 Amp i TX, vilket vid SSB eller Morse sändning blir ett medelvärde på under en Amp, kan man köra en hel dag med ett 10 Ah batteri.
IC-703 har gult ljus i displayen, till skillnad mot IC-706 som lyser grönt. Färgen ger i sig ingen strömbesparing utan är en fråga om utseende.
IC-703 har en DSP, en Digital Signal Processor. Samma typ som i IC-706. Det är en enkel sak och kan inte jämföras med den DSP som finns i IC-7000, 7400, 756all eller 7800.
DSP i IC-703 jobbar på LF sidan och kan göra dynamisk brusreducering i 15 nivåer och autonotch.
Blyfritt lödtenn och Rohs.
Kraven har uppstått för att minska utsläppet av bly i naturen.
Dvs att inte alla amatörradiostationer som slängs i naturen skall läcka ut farligt bly.
Lite egendomligt antagande då inte mycket av dagens elektronik hamnar i naturen, den plastelektronik so slängs hamnar till stor del i återvinningen.
Att en radioamatör skulle slänga sina radiostationer i naturen är för mig ett helt okänt beteende.
Däremot är det fullt ok att som jägare skjuta upp tio hagelpatroner vid söndag morgonens fågeljakt. Kilovis med rent bly som formligen saltas ut över naturen.
En enda hagelpatron innehåller säkert mer bly än 50 st jaktradioapparater gör i sina få gram lödtenn.
Men det är väl bra att vi ändå värnar om moder natur, men visst verkar det där med lobbying vara starka saker för att påverka våra politikers beslut.
Varför inte byta ut blyet i ammunitionen mot någon mindre farlig metall. Alla som jagar björn använder ju silverkulor, de som jagar vampyrer gör det med Guldkulor, så varför inte guld vid fågeljakt över den känsliga våtmarken.
Dyrt???
Ja men saker skall ju kosta vad det kostar.
Lödtenn, eller mjuklödningslod, var förr en legering (blandning) av tenn och bly. Smälttemperaturen blev lägre än för de ingående metallerna. En legering kan få sådana egenskaper.
Lödegenskaperna blev bra, vi fick snygga lödningar av Bly tenn legerat lod.
Att få fram ett lod utan bly, är svårare, man försöker med Tenn, koppar, silver och andra metaller för att få en lödmetall som är smidig och har lagom låg smälttemperatur.
Som radioamatör och reparatör är det tillåtet att fortsätta med det gamla blylegerade lodet.
Var rädd om din gamla rulle lödtenn.
Många märkningar på kartongerna
Som jag nämnde finns Rohs godkännandet bara på apparaternas kartonger, (eske).
Allt enligt EU reglerna.
Utöver detta finns märkningar för CE, R&TTE, försäljningsland, serienummer på apparaten som finns i lådan.
All denna märkning behöver köparen inte kunna, men som radioamatör tycker jag att man skall vara kunnig i ämnet, inte mins CE märket.
Av det skälet att man kan råka ut för störningar från andra saker som inte är CE märkta.
Ex vis om du köper en lågenergilampa, som stör HF mottagningen, kan du se om den är CE märkt eller inte. Har den inte ett CE märke bör du gå tillbaka till affären med den.
Bör man spara lådan till IC-703, IC-706an eller den stora lådan till IC-7800an?
Det är ditt val, men vi har ibland frågor där man vill köpa en ny låda till sin radioapparat.
Det kan ibland bli lite besvärligt att få fram, särskilt som lådan är märkt med serienummer och Rohs, CE, R&TTE kan det vara en god ide att spara originallådan.
Behöver du skicka apparaten, för service, eller om du säljer den, är originallådan ett bra skydd.
Varför är IC-756PROIII så bra?
Jag får ofta höra av nöjda kunder hur nöjd man är med IC-756PROIII. Vi hör ofta på banden hur man lovordar IC-756PROIII.
Hur kan det vara så? Är den verkligen så bra och varför?
Varför är ett bra ord, det måste finnas ett skäl.
Många tycker att det bara ”hörs signaler”, signalerna bara finns där, poppar upp ur tomma intet, signaler som är svårlästa i andra mottagare, de bara finns där utan brus, utan distorsion dyker det upp klara tydliga läsbara signaler.
Något vi kunde läsa i tester redan på första PRO versionen, tester i internationell amatörradiopress.
Det låter väl lite fantastsikt, men värt att orda lite om.
Hur kan en mottagare vara väl hörbart bättre än det mesta annat? Är det möjligt, ljuger kunderna, och de lyckliga IC-756PROIII ägarna, som spontant berättar detta?
Nej, inte ljuger dom.
Vad skiljer sig då på en IC-756PROIII jämfört med något annat?
IC-756PROIII har mycket goda storsignalegenskaper, Imd, och mycket stor dynamik.
Vad som kommer från en antenn är en otrolig massa signaler, ett ganska brett band av brus, signaler, modulationer, helt enkelt försöker en ”miljon” signaler och en väldig massa brus att ta sig in i mottagaren.
Många signaler och ett brett och starkt brus blir en summa signal som är ganska hög, ett Pep värde ibland så starkt som 0dBm, (1 mWatt)som vill in i mottagaren.
Det är viktigt att mottagaren kan hantera dessa utan att ge distorsion, distorsion som bildar ännu mer oönskade signaler.
Dvs det vi skall behandla i mottagaren skall vara en så exakt avbild som möjligt, oförvrängd bild av det som kommer på antennen, men förstärkt och omblandad. Till detta behövs hög dynamik och låg distorsion, dvs hög Imd, hög Interceptpunkt.
Efter första blandaren i en mottagare och dess filter, första mellanfrekvensens filter, (kallas ibland Roofingfilter) är nu bandbredden reducerad till c:a 15 kHz, de miljontals signalerna vid antennen är nu bara några tusentals, och även brusets bandbredd minskas.
Filtret kan orsaka distorsion som gör att dessa signaler blir fler. Distorsion är ju produkter av ingående signaler. Med ett filter som ger låg distorsion blir det inte fler. Ett dåligt roofingfilter ger distorsion och fler störande signaler, och mera brus
Vidare till andra blandaren, samma sak gäller, nya filter och sen tar den högupplösande DSP vid.
DSP skall i en IC-756PROIII ta hand om en bandbredd av c:a 15 kHz, innehållande en massa brus, ett antal signaler, och ur detta skapa nya filter, mellanfrekvensförstärkning, notchfilter, passbandstuning och till slut detektorer för de olika trafiksätten. DSP skapar även den automatiska förstärkningsregleringen. AGC.
DSP gör väldigt mycket, vi slipper fler filter som kan ge mer distorsion.
DSP gör alla de här jobben mer linjärt än någon analog mellanfrekvensförstärkare med de allra finaste kristallfilter någonsin kan göra.
Detta är några av de skäl som är förklaringen till att det helt enkelt hörs bättre och med mindre distorsion i en IC-756PROIII.
De som kör IC-756PROIII som transverter exiter, och kör VHF och UHF är även de lyriska till prestandan. I de fallen gäller ju att få fram läsbara signaler ur mestadels brus. Låg distorsion, hög dynamik och absolut linjaritet genom hela mottagarkedjan är hemligheten för att kunna läsa svagare och fler signaler.
Efter DSP behövs LF steg med låg distorsion, och en bra högtalare, vilket ofta blir ett par hörtelefoner för de som vill lyssna på djupet. IC-756PROIII hänger med även där på LF sidan.
Obs att det nu inte är helt självklart att det blir så här bra bara för att man har en DSP.
DSP kan vara så mycket olika, allt från den lilla LF DSP som finns i en IC-706 eller ljudkortet i datorn som är en DSP, och varierar kraftigt i kvalitet.
Lika viktigt är programvaran som styr DSPn så att den gör det vi vill. ICOM har lyckats mycket väl med detta.
Detta med hög dynamik har andra sidor i en rig av det här slaget. Distorsion i de första stegen kan orsaka Imd mellan både BC stationer och amatörradiosignaler.
Så ämnet vi berört här är oändligt stort.
Det var 20 år sedan man började fråga sig om det går att göra en HF transiver mycket bättre.
Svaret ger sig i den här texten, det gick.
Det finns en radio som är ännu bättre, IC-7800.
Till sist, båda mottagarna i IC-756PROIII är lika bra. Inga krångel med att specifikationerna bara gäller VFO A. Både VFO A och VFO B är likadana mottagare med samma höga specifikationer.
Dvs inga kryptiska saker man finner i annonser hos konkurrenter.
Distorsion
Förvrängning, som vi kan kalla det, skriver jag om i texten om IC-756PROIII..
De flesta förknippar distorsion med det vi hör i en högtalare, dvs dåligt ljud.
Eller en mikrofon med hög distorsion, det låter apa.
I avsnittet om IC-756PROIII ovan skriver jag om mottagarens distorsion i de första stegen, de som skall hantera mycket komplexa signaler, både starka och svaga men framför allt många olika signaler från antennen. Vi pratar nu om distorsion som inte låter illa, men väl kan göra nya oljud och mer brus som till slut ändå hörs i mottagaren.
När en signal förvrängs, ex vis i en LF förstärkare eller en högtalare förvrängs dess kurvform från den ursprungliga, förvrängningen är nya ljud som läggs till original ljudet. En ren ton, ex vis den från en tongenerator, är sinusformad och kan vara på 1000 Hz, den piper.
Om vi låter förstärkaren förvränga den hörs den skarp och vass. Nu är det inte mer en ren ton utan 1000Hz, 2000, 3000, 4000, 5000 och så vidare i en blandning. Övertoner, det är de som gör att det låter vasst.
Klart är att ex vis musik eller en röst, förvrängd på det viset låter illa.
Man kan förvränga orena toner, ex vis de som kommer från ett musikinstrument, med förvrängning kan vi snart inte höra att ljudet kommer från en fiol utan låter bara illa.
Även de signaler som kommer från antennen kan förvrängas, de bildar då fler signaler, i det steg där de förvrängs. Förvrängning av komplexa signaler som just musik kan låta väldigt illa med distorsion.
Just det som kommer från antennen till en mottagare är att betrakta som en mycket komplex signal,som är summan av en väldig massa signaler.
Låt oss säga att tre starka SSB signaler kommer ända in till andra blandaren i vår mottagare. Om HF steg, första och andra blandare, samt kristallfilter förvränger dessa ko0mmer ut en signal där de blandat ihop sig, vi hör nya ljud som inte fanns från antennen En av de SSB signalerna kan dock låta helt rent, men vi har fått mer QRM. Mer oljud.
När en dålig mottagare förvränger bruset kan det gå väldigt illa, de blir mer brus och vi dränker de svaga signaler vi vill höra.
Alla aktiva och även i vissa fall passiva elektroniska kretsar kan förvränga signaler.
De tär därför viktig att ha HF steg, blandare, kristallfilter och MF steg som inte ger distorsion i tidiga stadier på en mottagare.
Vi kan därför tala om distorsion i alla former av elektriska kretsar och steg.
Man kan nästan säga att sista steget i våran mottagaranläggning, dvs högtalaren, som ju faktiskt ger mest distorsion ändå är det minst ödestigna för resultatet. Men det kan höras mest, dvs låta mest illa.
Distorsion kan vara harmonisk, dvs övertoner av en signal, som i exemplet med 1000 Hz tonen ovan. Distorsion kan även vara när flera ljud och toner börjar blanda sig med varandra, intermodulations distorsion.
Den allra minsta olinearitet i ett förstärkarsteg ger ofelbart sådan typer av distorsion.
Stegen i IC-756PROIII början är mycket linjära och kan motstå både många och starka signaler utan att förvränga dem.
Störningar förr och nu
Störningar förr var som jag skrev förra gången ofta lite enklare saker, tändningen på grannens sons moped, frugans äggvisp som hade oavstörd kollektormotor, visst blev det störningar när grannen slipade bilen med oavstörd borrmaskin.
Men dessa störningar hade ju en ände. De slutade nån gång.
Större delen av dygnet var det lugnt och tyst på radio för oss radioamatörer.
Idag är det en annan typ av störningar som pågår hela dygnet, en massa saker som är inkopplade alltid, laddare till mobiltelefoner, Video, TV, DVD i stby.
Bredband och dator grejer som står på och värmer kåken.
Värmepumpar som går timvis dygnet runt.
Till och med termostaten på värmepumpen stör i radio.
Vi har som jag skrev minst 3 generationer av störningar som plågar oss radiolyssnare.
Fjärde generationen störningar är snart på gång och vi talar om att mer störningar och störningar hos de som är befriade från störningar är en tidsfråga.
Att därför börja lära sig mer, skaffa verktyg är därför nödvändigt om vi skall ha en chans att hålla emot.
Måste grannen raka sig just nu när jag skall lyssna på 144 MHz???
Men efter 5 minuter var det tyst. Man ondgjorde sig kraftigt på störningar även förr, trots att de var kortvariga.
Idag är många störningar kontinuerliga dygnet runt. Det gör att vi inte hör de kortvariga mindre störningarna.
Vi vänjer oss, vad skall det bli i framtiden, 10 dB till på störningsnivån? 20 dB kanske.
Kommer inte myndigheterna snart att sätta stopp för mer störningar?
Knappast, i så fall är de ute för sent, tro inte att någon annan kommer att hjälpa dig, gör något själv, är mitt tips på den frågan.
Ingen kommer och hjälper dig med dina störningsproblem.
Marknaden stör så mycket den vill, skulle någon komma på att det är ett brott att låta plastelektroniken vara störsändare, kommer givetvis lagen att ändras så att det blir tillåtet att sända bredbandiga brus.
Kommer inte SSA och hjälper till att få bort störningar?
Önsketänkande, trots att det finns en god vilja och mycket kunskap inom SSA, att det vidtas åtgärder, som utbildning, störningsfunktionärer, så ligger mycket på dig själv om du skall få bukt med problemen. Vad än SSA gör, måste du själv vara drivande i jakten på störningar.
Kom oxo ihåg att vad en förening gör bestäms av vad medlemmarna kan hjälpa till med själva. Det du kan göra är då en tillgång, nästan oavsett vad du gör. Men att du gör något är nyckeln till framgång. Exvis kan den otekniske radioamatören göra statistik, listor på störande saker etc.
Ett sätt är att göra föreningen starkare, dvs se till att SSA får fler medlemmar, först då kan man satsa mer på störningsbekämpning.
När det gäller störningar kanske man skulle kunna säga att det är den genom tiderna viktigaste saken för en stark förening att bekämpa, viktigare än TVI en gång i tiden var.
Tro aldrig att det kommer att finnas en expert som löser alla problem bara för dig.
Du måste själv engagera dig, lära dig, läsa på, bry dig och jobba med saken.
Ingen kommer och hjälper dig som på den gamla goda Sovjettiden. Mamma Staten bryr sig inte om dig, som enskild människa, med ett problem. Du är helt i händerna på den sk marknaden.
Den, (marknaden) stör så mycket den vill, oavsett om det gör att du tvingas sluta med din hobby.
Det är vad du gör själv som är viktigt och som kan ge resultat.
Se det som jag skriver som en starthjälp till att hjälpa dig själv.
Ingen kommer och löser dina problem.
Vad kommer det att stå i historieboken om 100 år?
Om 100 år får vi läsa i historieboken att:
Mellan åren 1995 och 2010 höjdes den allmänna nivån av bredbandiga elektromagnetiska signaler så till den milda grad att all trådlös kommunikation människor och apparater emellan omintetgjordes.
Åren 2010 till 2030 lades därför på utbyggnad av ett nationellt och globalt nät av optiska fibrer för att göra kommunikation mellan människor möjligt igen. Varje människa kunde jacka in sig på optiska uttag placerade vid snart sagt varje ställe där man kunde vistas.
Berg av radiotelefoner, plastelektronik och radiomottagare blev en nationell, global och mycket stor miljörisk.
Underjordiska bergrumsförsvar i koppartunnor, lagrade i lera, förvarade 500 meter ner i berggrunden byggdes för långtidsförvaring av plastelektronik i minst 100 000 år.
Vi lever i just vad som händer, det går tillräckligt sakta så att vi hela tiden vänjer oss. Men taget i ett historiskt perspektiv kommer det att ha gått fort.
Liksom vi läser om digerdöden under medeltiden då en tredjedel av Europas befolkning dog, detta tog hundratals år…..
Eller som vi läste i geografin om England, de eldade upp sina skogar och numera är de brittiska öarna skogfria…..
Vi pinkar i egen brunn.
Mänskligheten har alltid gjort så. Ätit upp all mat för att sedan svälta.
Druckit upp all öl för att sedan bli utan redan klockan 22.
Godispåsen är slut redan vid 20 tiden på lördagskvällen.
Chipsen räckte inte hela kvällen.
Gjort slut på det elektromagnetiska spektrat för att sedan inte kunna använda radio.
Eldad upp skogen för att sen inte ha något trä.
Faktum är att vi håller på att göra slut på hela klotet…..
Dramatiskt va!?
Är jag för pessimistisk?
Inga möjligheter till någon som helst trådlös radio redan år 2010.
Allt, rundradio VHF, mobiltelefoni, komradio, amatörradio, bildradio (TV), trådlösa LAN, rundradio på HF, digitalradio, ja allt stör ut sig själv.
Den som lever får se.
Men, CE märkningen då, var inte det för att slippa störningar?
Det är sant, CE märkningen innefattar EMC, (Eleketromagnetic Compatibility) Dvs elektriska grejers förmåga att kunna samexistera.
Avsikten var, och är, att en radiomottagare skall fungera vid en dator. Mobiltelefonen när den sänder skall inte radera hårddisken, datorn skall inte störa så att mobiltelefonen inte hör sin basstation.
Detta funkar ju relativt bra.
Många elektriska saker kan samexistera trots allt. Det kunde ha varit värre. Mycket värre faktiskt.
Men när vi vill lyssna på kortvåg, eller VHF med låga nivåer, mottagare med hög känslighet, ja det är då problemen kommer.
Saken är den att CE märkningen inte säger att det skall vara störningsfritt, EMC kravet säger att störningar och immunitet skall vara under en viss nivå.
Även om det är så, räcker inte de nivåerna till för oss radioamatörer.
Ett annat problem är att kraven gäller bara en sak åt gången. En Mobilladdare får bara störa med en viss nivå, men reglerna säger inget om vad som får hända om det finns tio eller tjugo sådana störkällor. Eller som idag 100 st störkällor i ett villaområde.
Kanske man inte kunde förutsäga den otroliga mängd störande plastelektronik på den tiden då CE märkningen bestämdes.
I alla fall tycks EMC kraven vara föråldrade idag.
Men man kan nog ändå säga att om det inte hade blivit ett krav på CE märkning med bl.a. EMC krav, så hade det varit ännu värre.
Hur vi än vänder oss, så är ändan bak och vi har det faktumet att det förekommer störningar, Och i många fall kraftiga sådana.
Man skulle kunna göra en lista på vad för saker som kan störa.
Det är lättare att angripa sakerna om man vet vilka saker som är möjliga störkällor.
Jag skall försöka lista upp lite störande saker som man kan misstänka och som det finns rapporter om. Ofta är detta grejer man inte misstänker, men som det kan löna sig att kolla upp.
Sladdosor med EMP skydd, dvs sladdosa med skydd för åska och transienter. Säljs till Exvis datorer och FAX för att skydda mot åskan. I dessa sitter komponenter som kan bli skadade och börja störa.
Sladdosor med röd strömbrytare, belyst med glimlampa. Glimlampan åldras och börjar störa, slocknar efter hand. Köp sladdosa utan lampa.
Elcentralen och halvdåligt dragna ledningar, har beskrivits i QTC.
Lågenergilampor med switchad drivelektronik. Nästan alla sådan lampor har en drivelektronik och den åldras liksom själva lysröret, störningar kommer som på beställning efter en tid av 6 mån till 2 år.
Fläktstyrningar med varvtalstyrning, var ett stort problem för 10 – 15 år sedan, störningarna kunde reduceras med lämplig skärmning.
El-element med mekaniska termostater, liksom termostater på elpannor och varmvattenberedare. Termostaterna åldras och börjar tveka vid till och frånslag varvid ljusbåge uppstår med kraftiga störningar som håller på i 1 till 10 minuter varje gång, dvs tio tjugo ggr per dygn.
Små nätaggregat, sk väggtransformatorer av primärswitchad typ, som laddare till Mobiltelefoner, och som driver datortillbehör. Åldras och stör våldsamt.
Datorer och bildskärmar, även dessa åldras och kan störa väldigt olika beroende på ålder och fabrikat. Dessa ställs i standby när du stänger av datorn, detta kan betyda att de sitter och alstrar störningar trots att de ser avstängda ut.
TV apparater, för var vissa kondingar i TV apparater en välkänd källa till störningar. Dvs efter ett år eller två började TVn störa våldsamt. Wima kondingen vid HS delens kulle bytas.
Att Moderna Plasma TV stör våldsamt, särskilt när de är åldrade, dvs efter några års drift, kan de störa mycket kraftigt.
Helt nya saker som stör är digital TV mottagare, konvertrar som kallas ”box”. Det förekommer att man behöver tre sådana boxar i ett hus, om alla stör lite, blir det en kraftig störning av alla, som är på dygnet runt. Med stor sannolikhet kommer även dessa Boxar att åldras, med starkare störningar som följd.
Jag tar gärna emot fler exempel.
Alla de här sakerna sitter där och stör i alla sin diskreta skepnad. Ofta ser man dem inte för de syns inte bakom alla sladdar och dosor, avglömda under sängen etc.
Kraftledningar kan störa, exempelvis dåliga, eller spruckna isolatorer ger överslag, denna typ av störning är ofta väderberoende.
Nu ser man stora annonser på varvtalstyrda värmepumpar.
Nästa generationens storstörningar?
Vad vi talar om är trefas, 2000 Watt strömomvandlare. Dvs det som en gång var de fläktstörningar som omtalats de sista 15 åren.
Återuppstår nu i varje villakällare.
Nu har vi inte sett, eller hört vad detta innebär än, men farhågorna finns att det blir nya former av störningar.
Ett 2kWatt switchat nätaggregat i varje ny värmepump.
Systemet att varvtalsreglera kallas ibland för inverterstyrning.
Något att hålla ögonen, eller radioörat på.
Kan då störningar bero på övertoner och spurrar
I en del fall tycks man tro att en radiosändares övertoner, eller oönskade utsignaler, är problemet när det gäller LF detektering.
Dvs om vår amatörradiostation stör grannens stereo, så skulle det vara otillåtna oönskade signaler på vår sändare som är problemet.
Det är knappast så, även den sämsta sändare utan lågpassfilter som ex vis bara har 30 dB dämpning av övertoner och oönskade utsignaler har en bärvåg som då är 1000 ggr starkare.
Så nog är det huvudsignalen so åstadkommer LF detektering. Kraven på dämpning av övertoner och spurrar är till för att de som använder dessa frekvenser inte skall få störningar.
Kan då oönskade mottagar frekvenser, som spegelfrekvenser hos våran mottagare vara problemet om grannens lågenergilampa stör?
Nej inte där heller, även den sämsta mottagare har en dämpning av spegelfrekvenser på 20 – 30 dB, andra oönskade egenskaper, ex vis MF undertryckning på 50 – 70 dB.
Den frekvens vi lyssnar på är därmed alltid minst 1000 ggr känsligare.
Vi kan inte undvika störningar från Värmepumpen med en förselektion.
Inte ens om vi köper dyra mikro-Q super duper preselektorer till ”vissa” fabrikat.
Dämpning av oönskade signaler hos våra mottagare har vi för att slippa höra de som verkligen sänder på den frekvens som för tillfället är våran spegel eller annan oönskad frekvens.
Bredbandiga störningar från plastelektronik, datorer, lampor, TV, Värmepumpar, är helt enkelt bredbandiga sändare som skall höras i våra mottagare. Felet är att de överhuvudtaget beter sig som gnist-sändare.
Däremot om våra övertoner hamnar precis på en TV eller radiofrekvens, är det vårt fel. Det är då ett LP filter extra på gammelriggen kan hjälp.
Ex vis om vi sänder på 29,6 MHz och grannen lyssnar på FM radio och 88,8 MHz, ja då kan övertonen störa, även om den är så svag att den är godkänd. Då kan ett extra LP filter hjälpa.
Men ibland kommer vår starka bärvåg på 29,6 MHz att överstyra grannens mottagare, och övertonerna bildas där, vems är då felet? Då skulle en preselektor till grannens FM radio hjälpa.
Bryt strömmen i hela huset eller lägenheten
Skrev jag förra veckan, det tål att upprepas, först då kan du vara säker på att inget i din kåk orsakar störningarna. Du kan även märka en eventuell minskning av störningsnivån.
För att kunna lyssna måste du driva radiostationen på batteri. Släpa in ett bilbatteri.
Det kan vara värt ett sådant experiment.
Finner du att störningen minskar, eller kanske försvinner vet du att det finns störkällor att jaga i eget bo.
En lyckad störningsjakt innebär även att en minskning av störningarna är en framgång.
Därför gäller att ha god koll på nivåerna och ljuden på flera frekvenser på i första hand kortvågen.
Att få ner störnivån från S7 till S5 är ett stort framsteg. Det kan vara fullt möjligt med bara en timmes arbete.
Att få reda på att inget stör i eget bo är även det en viktig kunskap. Då kan du angripa närområdet och grannarnas störkällor som en god förebild.
En sänkning av störnivån gör att du kanske kan köra massor av QSO som inte hade gått annars.
Varje förbättring är en framgång, en mycket stor sådan, och framför allt är det en erfarenhet i störbekämpandets ädla konst.
Åldrade elektronik prylar
Jag har nämnt ordet åldrad, ex vis en lågenergilampa som åldrats i ett år börjar störa, En Plasma TV som gått i två år är åldrad och stör kraftigt.
Frågan är om det verkligen är möjligt att så mycket elektronik har så kort livslängd?
Man vill ju inte tro att den dyra TVn är uttjänt redan efter några år. Att vanliga lampor eller lysrör åldras och måste bytas för att få tillbaka ljuset är ju accepterat. Men nya dyra lågenergilampor…
Vi måste nog börja tänka om lite, ser vi till priset på en TV så är den bara en bråkdel så dyr som för 30 år sedan, kanske livslängden skall accepteras att bara vara tre år då???
Skall vi fråga säljaren hur länge prylen vi tittar på kan tänkas ha för livslängd,
Försök med det du….
Jag har talat om åldring av ex vis radiostationer, ICOM och deras långa livslängd. Men dessa är ju inte produktutvecklade för att bli billiga och att hålla i två år.
Det kan behöva läggas väldigt mycket produktutvecklingsarbete på en elektronisk sak för att få den så billig som möjligt. Men EMC och livslängden blir då ofta lidande.
Vi får nog skylla oss själva för att vi köper sådant. Men det är givetvis svårt att påverka då endast en liten procent tänker på detta vid köp av plastelektronik.
Störningar trots att strömmen bryts.
Finns de?
Ja nog finns det en massa saker som fortsätter att puttra på med batteridrift.
Så nog måste du stänga av en del saker manuellt för att vara helt säker på att det blir tyst.
Jag har sett mobiltelefoner som stör på HF.
Jag har sett batteridrivna datorer som stör i radio.
Jag har sett elektroniska leksaker som stör på HF så länge det är liv i dess batterier.
Jag har sett elektrisk utrustning som är batteriuppbackad som stör på HF och VHF.
Det finns sk UPS aggregat som driver datorn trots att du bryter nätströmmen.
Men i en vanlig familj bör det inte var så mycket kvar efter nätströmsbrytning. Men var inte säker….
Den egna antenn i störningarnas tjänst
Kan vi göra något åt egen HF antenn för att minska störningarna?
Svar JA!
Här finns mycket att göra. Många använder hela fastighetens elnät som sin halva HF antenn.
Klart att det låter illa då….
Det enklaste tipset för att få mindre störningar från eget och grannars hus är att sätta upp sin HF antenn högt och fritt. Då kommer vi längre ifrån störkällorna, vilka ofta har relativt kort räckvidd. En höjning från 8 meter till 12 meter kan göra underverk.
Med fritt menas även att antennen sitter symmetriskt, det betyder att den har ungefär samma mark under båda dipolbenen. Har antennen ett garage under ena halvan och gräsmatta under andra halvan blir den osymmetrisk och den tar mer upp störningar.
Att ha en balun i matningspunkten, om antennen är en halvvågsdipol matad med koax kan få bort störningar.
Hemligheten i detta resonemang är att osymmetri gör att koaxialkabeln inte fungerar som den är tänkt utan den läcker eller strålar med skärmen. Skärmen leder HF och är ju via radiochassiet kopplat till elnätet som då ingår i antennsystemet.
När du kör HF riggen på bilbatteriet skiljer du ju ifrån elnätet och den här delen av problemet.
Hr du ändå mer störningar med nätansluten radiostation jämfört med batteridriven och avstängt elnät, ja då kan du komplettera med strömbaluner. Man lindar helt enkelt upp koaxialkabeln i rullar som då stoppar HF från skärmen och balanserar upp den. En sådan HF spärr sätter man vid en kvartsvåg från matningspunkten på den frekvens man har största problemen. Man kan ha flera.
Egen antenn med stegmatning. Stegens funktion beror på hur den termineras i båda ändar.
En halvvågsdipol är balanserad, och matas då med stege och det hela blir en balanserad matning. Viktigt är då att även sändaren matar stegen balanserat, man behöver en avstämmare med balanserad utgång. Eventuellt en balun efter riggen
Knepen är : Högt och fritt montage av HF antennen, rätt använd matarledning, strömbaluner vid strategiska punkter, symmetrisk montering av halvvågsdipolen.
Har du en longwire, (långtrådsantenn) kommer denna att vid vissa frekvenser kräva god jord, elnätet står till tjänst och vips har vi anslutit oss till störkällorna….
Man kan välja bort antennsystemet till förmån mot en halvvågsdipol. Man kan lägga ut avstämda jordplanstrådar. Vilka då avlastar elnätet från att vara halva antennen.
Man kan sätta HF spärrar på elanslutningen till radiostationen, dels på 12 Volt sladden men även på 230 Volt sladden.
Störningar på VHF och UHF
Får vi inte glömma.
Även om de där inte är så intensiva, och består inte så ofta ev. en bredbandig ”brusmatta”.
VHF störningarna består mer ofta av smalare störningar, bärvågor, puttrande små signaler som ligger mitt på CW delen.
Det är ju inte riktigt så illa som på HF.
Ibland kan man leva med detta.
Men tänk på att de blir fler även på VHF och UHF, snart är de så många att bandet dränks liksom HF banden.
Det är en tidsfråga….
Ännu en bredbandsantenn för HF, BUSHCOMM SWC-100
Drömmen om den perfekta antennen för HF.
Drömmen om alla band på en antenn.
Bredbandsdipol för 2 – 30 MHz.
Klart att dessa drömmar aldrig kan uppfyllas fullt ut, det finns dock flera typer och ideologier för just enkla antenner som täcker 2-30 MHz utan avstämning, eller bara finavstämning.
Nu är det Australiens tur att visa vad man kan göra.
BUSHCOMM heter ett företag där på andra sidan jorden, där motsols är medurs och…..
Antenner var det, vi har tagit hem prover på deras HF bredbandsdipoler, SWC-100S och SWC-100 är två av deras antenner. 2 – 30 MHz med max 1:1,7 i SWR. Detta låter väl fantastiskt.
Det är klart att vi kan, och bör, vara kritiska och fundersamma när det gäller just konceptet att en enda antenn kan täcka ett så stort område, helt problemfritt och bra.
Men man kan vända på saken och finna att alla har inte möjligheter till flera dipoler, till stegmatning, till större bredbandsdipoler utan skulle med en skaplig bredbandsantenn kunna köra radio relativt väl utan problem.
En BUSHCOMM SWC-100 HF antenn är en dipol med längden 48 meter. Den är mycket väl byggd med fintrådig rostfri stållina på c:a 3 mm. Stora lätta isolatorer, en balun och två belastningar. Vikten är låg bara 2 kg. Linan är klämd med koppar krimpdon och skruvar är rostfria.
Principen vet jag inte än, men antennen har två ”klumpar” utmed varje antennben.
Den kan installeras horisontellt, eller som inv. Vee.
Antennen tål 210 sekundmeters vindlast, den bör således överleva med god marginal våra höststormar, vilket är en stor fördel.
Den mindre modellen är 34 meter lång.
Balunen innehåller en mycket smart grej för avlastning av den hängande koaxen, RG-58, en skruvklämma som låser koaxen. Mycket smart och första gången jag ser något sådant.
Inga direkta fakta om dess effektivitet finns. Det är oxo mycket svårt att specificera en sådan här antenns egenskaper.
Även en flertrådig bredbandsdipol finns, vi kommer att ta hem även den.
Denna är provad i Norge och fungerar mycket bra.
De små bredbandsdipolerna är lätta och enkla att sätta upp pga. av enkeltråd. Lätt genom små lätta laster och balun.
En antenn som är byggd att hålla och sitta kvar.
Kommer ni ihåg när jag var i Stavanger, körde några SM stationer och det var just med en sådan här antenn. Det var mycket svårt att utan mätningar höra någon skillnad på en vanlig halvvågsdipol.
Se upp på vår hemsida så kommer efter hand bilder och priser.
BUSHCOMM gör även större bredbandsantenner för HF, med fler trådar. Lik Svenska försvarets ”hängmatta” men för måttlig effekt och måttligt pris.
Vi kommer att få höra mer om dessa bredbandsantenner för HF efter hand.
Hur effektiv är då en sådan här antenn.
Frågan ställdes av SM6ENG Bertil.
Med all rätt.
Men jag vet inte än, men jobbar för att få fram sådan data.
Helt klart är att vi måste väga verkningsgrad mot bekvämlighet.
Betala med förluster för den bekvämlighet som en bredbandsantenn utgör.
Låt oss gissa att inmatade 100 Watt kommer att gå ut med 25 – 90 Watt beroende på frekvens, och jämfört med en halvvågsdipol.
Dvs gissningsvis förlorar vi upp till 6 dB på någon eller några frekvenser.
Observera att vi genom tiderna aldrig har fått sådana data från någon tillverkare.
Varför? Svårt att mäta upp, svårt att beräkna, kanske tycker man att radioamatörer och yrkesanvändare borde inse att det kostar med bredbandighet i antenner.
När jag vet mer kommer jag inte att skämmas för att tala om fakta.
Störningar på VHF, ”låga delen”.
Dvs 144,000 till 144,500 MHz Fjärrskrift och SSB.
För tio år sedan ondgjorde jag mig över en liten störande pipton på 144,013 MHz CW, svag, kanske 10 dB över bruset.
Trots att jag bor på landet.
Idag finns minst 100 sådana piptoner i bandet låga delen 144 MHz.
Svaga, men det är just svaga signaler man jagar på låga delen av 144 MHz. En del av dem låter konstigt, nästan som en SSB station som pratar…
Trots allt inga större problem att nyttja låga delen, men det visar att störningsproblemen ökar med ganska stor fart.
Är det 200 om två år, är signalstyrkan 20 dB större om fem år. Kan jag använda låga delen överhuvudtaget.
Den dagen den sorgen, kanske man inte ens lever då.
Så tycks man resonera.
Man bara accepterar tyst vad som håller på att ske.
Störningar är en tidsfråga.
Varför står det input på gamla riggar.
Man kan än idag läsa annonser på begagnade 60 och 70 tals riggar där effekten skrevs som 160 Watt input, eller 400 Watt Pep.
Det borde väl vara av intresse för kunden att veta vad som kommer ut av sändaren.
Det finns nog flera skäl.
Dels att man i USA försökte kriga om vem som hade mest effekt,
Watt per Dollar kriget.
Genom att annonsera om ineffekt fick man höga siffror och en god Watt per dollar kvot.
Efter hand kom begreppet Pep, och man kunde redovisa ännu högre Watt per Dollar kvoter.
En rig med 400 Watt Pep kunde lämna 70 till 120 Watt uteffekt, mellan 3,5 och 28 MHz.
Med Pep blev det ett begrepp att det måste gälla ineffekten.
Allt för att lura kunden att riggen i fråga hade en mycket hög effekt.
Fel, idag kan vi mycket väl prata om Pep uteffekt.
Ett annat skäl att mäta ineffekten var faktiskt att man just mätte ineffekten, även i de gamla reglerna för amatörradio krävdes att radioamatören kunde mäta upp inmatad effekt till slutsteget. En amatörradiorig skulle ha instrumentering för att mäta detta.
Det fanns inte några bra effektmätare utan en milliamperemeter på anodströmmen var standard. Hur man översatte dennes utslag till de utlovade 500 Watt Pep är en gåta dock….
På 27 MHz var kravet att de fick ha max 5 Watt input. Skälet var nog att det inte fanns effektmätare.
Idag lurar man inte en radioamatör, utan de kräver att uteffekten skall vara 100 Watt varken det är Pep eller annat, den skall vara lika på alla band, och lika vid varierande matningspänning. Helst på alla antenner och i all oändlighet.
Dagens riggar behöver därför en effektregulator, ett ALC system, för att dessa krav skall uppfyllas.
Jag brukar säga att det är OK med en tolerans på +-1 dB för uppgiven uteffekt.
En effektmätare, brukar ha en tolerans på +-10 procent. Hur mycket är det i dB då??
100 Watt kan visa sig bli 80 till 110 watt på mätaren, vid +-10 procent, och det är ett något mindre fel än +-1 dB.
Men hur kunde man gå på en annons där riggen utlovades ge 400 Watt Pep. I verkligheten gav riggen i fråga c:a 100 Watt. Ja det är en bra fråga….
Men kanske är snacket om uteffekt inte så viktigt, nog skulle vi klara oss med +-3dB i tolerans på 100 Watt ut. Det gick ju ändå att få QSO med en 400 Wattare som gav 100 Watt ut.
Många har slutsteg idag, ofta äldre, de kan bara indikera ineffekt. Ex vis 2500 Volt och 1000 mA, dvs input 2500 Watt, sen delar men med hälften för att uppskatta uteffekten. (50 procent uppskattad verkningsgrad) Det duger långt, men i verkligheten är det nog bara 800 Watt ut på 28 MHz och 1000 Watt på 3,7 MHz.
Varför står det inte input på ICOM stationerna?
Därför att man idag vill veta mer exakt vad som kommer ut av sändaren.
Kanske därför att kriget med Watt per Dollar inte är så gångbart numera.
Kanske för att Japanerna inte gick med i kriget: ”Watt per Dollar”
Kanske för att det i dag finns effektmätare för HF.
Men det står faktiskt hur stor ström som krävs, Exvis 22 Ampere vid 13,8 Volt.
Det skulle då blir 303 Watt input. Så vi får bara ut en tredjedel då???
Nej, mer tänk på att de nu inte handlar om bara slutstegets ström, i totalströmmen ingår allt i transivern. Även drivsteg och PLL, lampor och displayen.
I vissa riggar kan man dock mäta inströmmen till slutsteget.
Vi talar då om 16 – 18 Amp.
Därför att man med hjälp av ett reglersystem försöker hålla 100 Watt på alla band i en modern HF station.
Vårt dynamiska språk, ”Sangvinisk”.
Jag vill vara lite ironisk ibland, och tar upp en del konstiga ord, eller skrivsätt. Idag blir det lite roligt om ordet Sangvinisk och fyrsaftsläran.
Sorglös, bekymmerslös, ”att vara vid sunda vätskor”, är några sätt att förklara ordet.
Att vara vid sunda vätskor kommer från 1700 talet då fyrsaftsläran härskade, dvs slem, svart galla, gul galla och blod.
Nog har man hört uttrycket ”att vara vid sunda vätskor”, om inte av annan så av farmor eller morfar.
Har ni nu koll på alla kroppsvätskor, och är vid sunda vätskor, det gäller att ha balans mellan safterna., för att må gott.
Kanske är fyrsaftsläran något att ta upp igen, det är ju tillräckligt länge sedan, och ordet kunde bli modernt.
En affärsidé vore att sälja mätinstrument och olika kosttillskott för att mäta och justera de fyra safterna…Något för den som vill starta ett nytt företag.
Det är ju modernt att ta upp riktigt gamla saker igen, ex vis skolpolitiken som sker idag. Med könsuppdelade klasser, skoluniformer och kvarsittning……
Jo visst håller vi på med gamla saker inom radiohobbyn, givetvis, men det är ju en fråga om nostalgi det. Inte det minsta konservativt…..bara naturligt och kulturellt.
Idag kanske många tänker på andra vätskor, sådana som kan intagas lördag kväll, eller vid kompisträffen. Men nu gäller det slem, gul galla, svart galla och blod….att vara vid sunda vätskor.
usch..
Bengt SM0GU fastnade för ordet frustrerad
Kul att det finns något varje gång som intresserar någon. Roligt att få feedback även för de svenska, eller importerade orden och inte bara antenner och radioteknik.
Jag försökte förklara ordet frustrerad förra veckan. Anledningen var att jag själv kände mig frustrerad efter att ha blivit bestulen på en utställning.
Bengt stödjer sig på en bok som heter ”Handbok i svenska av Gösta Åberg utgiven av Wahlström & Widstrand 2002.
Vore kul att höra bokens förklaring av ordet relevans.
Så här skriver Bengt om frustrerad:
”Ett par ord som jag såg med misstänksamhet på när de dök upp i svenskan men nu har omvärderat är frustrerad och alienerad. Med de tillhörande substantiven frustration och alienation. Jag betraktar det som alldeles omöjligt att hitta ett svenskt ord som uttrycker den känsla av maktlös vrede, som ligger i frustrerad. Besviken duger inte på långa vägar. Alienerad går bättre att ersätta, men förfrämligad känns så ovigt att det främmande ordet ändå är att föredra (trots kritik då och då från språkvårdare)”.
Ja då vet vi att frustrerad är ett rätt starkt ord, men kanske jag var alienerad den där gången jag blev bestulen.
Men att översätta frustrerad med maktlös vrede är inte så dumt, det är just så det känns…
Kul att vi får lära oss mer om vårt modersmål.
Det finns massor i vårt svenska språk att lära. Vi blir aldrig fullärda där.
De Roy
Konstiga ord även inom amatörradiohobbyn
Tänk på att ni själv, utan att tänka, använder konstiga ord som omgivningen inte förstår.
Tänk om de som hör oss försöker slå upp blandare, mellanfrekvens, HF-steg, balun, ja då har de lika svårt som jag har med ord som relevans och frustration.
En gång skulle jag utbilda Ryska tekniker på några ICOM radiostationer. Med tolk.
Men när han översatte ordet ”blandare” blev det stopp. Den dumme tolken förmådde inte det ordet som radioteknik utan det blev fel.
Inte så konstigt egentligen, men jag insåg det hela och försökte med andra ord och det hela kunde fortsätta.
Den ”dumme tolken” var egentligen otroligt duktig i sitt jobb!!!!
Man får förstå att vissa radio ord ändå inte funkar.
Det finns behov att skilja på IC-703 och IC-706 har jag förstått.
IC-703 är en QRP version av IC-706. 703 har 10 Watt uteffekt och täcker bara HF till 50 MHz. IC-703 har inbyggd antenntuner. IC-706 däremot 100 Watt på HF och 50 Watt VHF och 20 Watt UHF men inte inbyggd antennavstämmare.
IC-703 är byggd för att vara strömsnål, det går att spara på lyset i displayen och komma ner till en total strömförbrukning på c:a 400 mA.
IC-706alla drar alltid c:a 1,3 Amp vid RX.
Sända med IC-703 gör man med 10 Watt bara man kan prestera 2,5 Amp.
IC-706alla vill ha minst 7 Amp vid lägsta effekt.
IC-703 lyser gult i displayen medan 706orna är gröna och sköna.
Alla tillbehör passar både IC-703 och 706alla. De är lika stora.
IC-703 är uppbyggd med hög MF och sedan 455 kHz, det betyder att de extra filtren är av högre kvalitet än för IC-706alla.
IC-706 har hög första MF och 9 MHz som andra och sista. Vid FM har dock 706orna 455 kHz.
En verklig klassiker som verkligen var en storsäljare under c:a 1970 – 1975.
Trots detta finns inte många ATLAS stationer kvar, eller i drift.
ATLAS var en amerikansk station, heltransistoriserad vilket var den stora saken.
Faktum är att den var en av de första med transistor PA på c:a 50 – 100 Watt uteffekt på HF banden.
ATLAS 210 var en för sin tid ganska liten station.
Dess storlek var c:a 240 x 89 x 240 mm och 3,1 kg.
Faktum är att på den tiden använde även amerikanarna SI enheter.
Stationen hade en bandomkopplad VFO och var en enkelsuper. Med en MF på c:a 5,5 MHz.
Strömförbrukningen var i RX c:a 500 mA, men man kunde släcka lyset och därmed få ner strömmen ytterligare.
Skalan var en stor rulle med graderade skalstreck, och den drevs av en skallina från VFO ratten. Detta var givetvis enkelt men hade nackdelen att vara ganska grovt, man fick vara ganska nöjd om man låg inom +-5 kHz på de låga banden, på 28 MHz var +-15 kHz vad man fick nöja sig med.
Om man tog i radion, eller lyfte den kunde frekvensen åka iväg några kHz.
Mottagaren saknade HF steg och använde en balanserad diodblandare. Någon som gjorde den ojämförlig med tidens Japanska stationer. En enda IC utgjorde mellanfrekvensförstärkaren och sen en blandare ytterligare som utgjorde balanserad modulator och produktdetektor.
På ingången fanns bandpassfilter och på sändaren fanns LP filter.
PA liknar dagens med en pre driv en driv och ett slutpar. Oavstämt med transformatorer.
Slutsteget var dock ganska benäget att gå sönder, ingen kostar idag på nya sluttransitorer som kostar tusenlappar.
Mottagaren i ATLAS var som sagt enkel, och hade låg känslighet, men goda Imd egenskaper.
Många upplevde den som lågbrusig, sanningen är att med sin låga förstärkning och därmed låga känslighet samt nästan avsaknad av AGC så upplevs den ”lågbrusig”.
Man hörde ATLAS stationer nästan oftare än man idag hör IC-706or.
Till stationen fanns en sk baskonsoll, en stor grej med ostabbat nätagg och högtalare, man stoppade in riggen och det blev en basstation.
Efter hand kom tillbehör som frekvensräknare och en låda där man kunde stoppa in kristaller, för med exakt styrning.
En ganska primitiv sak, men omåttligt populär. Mobilkörningen blev givetvis en fluga då ATLAS var liten och drog måttligt med ström.
Till nackdelarna hör givetvis dålig skalnoggrannhet och en viss frekvensdrift, särskilt på de högre frekvenserna.
Låg känslighet var en nackdel, men relativt goda Imd egenskaper var fördelen.
Ingen talprocessning, krav på mikrofon med hög utspänning, inte så där riktigt smal och fin vad gäller spektrat, var andra nackdelar.
Vad kostade då en ATLAS station på den tiden?
Ja nog var den dyrare än en IC-7000. Den var ju handbyggd och hade nya komponenter som ex vis effekttransistorer i 100 Watts klassen.
Stationerna byggdes i plåt i välkänd Amerikansk stil, plåtskruv och Al plåt. Rappligt men det funkade för det mesta.
Idag är en ATLAS 210 ett nostalgiskt kulturföremål…
Det fanns fler versioner, först kom ATLAS 180, vidare 210, 210X 215 etc …
I annonserna kunde man se hur kristallfiltret höjdes till skyarna, man visade en plot (kurva) på filterkurvan i annonserna, det var så brant och dämpade så otroligt mycket på sidorna att man fick lova att ta helsidor till hjälp för att visa filtrets kurva.
Ett marknadsföringsknep förstås, det hade visst gått att använda en annan skala för dämpningen och få en mer hanterlig bild, men knepet gick hem hos folk. Vilket resulterade i att alla faktiskt tyckte att selektiviteten var fantastisk, även om den i verkligheten inte var så mycket bättre än de japanska filtren på den tiden. Den dåliga AGCn bidrog till att filtret upplevdes brant och som oändligt djupt dämpande….
Visst var ATLAS stationerna klassiker, får du tag på en, vaska av den, renovera den och upplev hur det var förr. Den är liten och lätt att ha stående. Var försiktig med plastdetaljer, de kan ha blivit spröda med åren och spricker eller faller sönder lätt.
En NB fanns som tillbehör.
Rattar och pottar var av den typiska skitkvaliteten som amerikanarna har.
Rolig är den trots allt. Det står allt en i mitt radiorum, den får lite elektroner genom sig ibland,
för att jag skall få höra hur det var förr..
Sluttransistorer för och nu
Det var på den här tiden, 70 talet, när de första transistoriserade oavstämda riggarna kom som skräcken för att förstöra sluttransistorerna uppstod.
Det var lätt gjort att de gick hädan i en ATLAS rig.
Jag har många gånger berättat om hur sällsynt det är numera på de moderna ICOM riggarna från slitet av 70 talet och fram till nu.
Har du en ATLAS och gör som jag skrev i klassikertexten, dvs ta fram den och upplev lite nostalgi, så är det stor risk att slutsteget är hädangånget. Dyrt och svårt att få tag på originaltransistorer. Försök inte ens, riggen är tillräckligt kul att ha som mottagare bara.
Har väl de flesta hört talas om.
Något som fanns på träradion och i vissa fall på plåtradion.
Dock på plåtradion gällde väl oftast ett vridspoleinstrument, dyrare men proffsigare och noggrannare.
Det magiska ögat var en form av indikator, ett elektronrör där anoden lyser vid bestrålning av elektroner. Likt ett CRT, men litet. (CRT = Cathode Ray Tube, Sv: Katod stråle rör).
Oftast lyste det magiska ögat grönt. Det var c:a 25 – 30 mm stort och två gröna fält närmade sig mitten och gick tillslut ihop.
En liten mysig sak som användes för att mäta signalstyrkan, och för att hitta max signal när man stämde av mottagaren på en radiostation.
Efter hand kom modernare magiska ögon med ljusgröna streck, lite mer raka linjer. Dessa användes på bandspelare för utstyrningskontroll, dvs en form av VU meter. Dessa förekom så sent som till mitten av 60 talet. De förekom i stereo versioner.
Visst lyste de mysigt i mörkret framför träradion, visst var de verkligen magiska.
Varför finns dom inte idag??
Själv har jag sparat en ask med fem stycken sådana elektronrör att användas vid tillfälle, de är stereo och heter EMM80.
Skall ta och koppla upp dem som VU mätare till HF riggen, nån gång när jag får tid…..
Det enda som behövs är 6,3 Volt glöd, en halv A, och högspänning 250 Volt DC 0,1 Amp max. Sen är det bara att skicka in signal och se den gröna linjen, strecket eller fälten röra sig och lysa upp i kvällsmörkret vid radiostationen.
Visst finns det många kul gamla minnen med radio. Jag är säker på att många av oss radioamatörer har upplevt det magiska ögat på den gamla träradion.
Läser vi ARRL handboken fram till 70 talet finns byggen beskrivna med just dessa elektronrör.
Riktigt magiskt var det när man samtidigt hörde en DX station från andra världsdelar.
RF gain.
Har jag skrivit om förr.
Det är dock en mångsidigt funktion som finns på de flesta seriösa radiomottagare för AM, fjärrskrift och SSB.
Nackdelen är att många glömmer ratten, ringer mig och funderar vad som kan ha hänt med riggen. ”Den är död”, S-metern står i bott. Lyser S-metern då? Ja lampan lyser. Men då är ju inte riggen död. Kunden med S-mätaren i bott har minsann inte skruvat på några rattar, det måste var ett fel….
Men till slut hittar vi på RF-Gainet i alla fall och ett skönt brus utbreder sig via telefonen.
Varför inte bekanta sig med RF- Gainet?
RF-Gain kan översättas med högfrekvensförstärkning. Dvs vi kan reglera förstärkningen i mottagarens HF och MF delar.
Vi kan manuellt bestämma mottagarens känslighet. VI kan anpassa känsligheten för rådande behov.
RF-Gainet sitter där på radion av skäl. Se till att lär dig varför och fördelarna med RF-Gainet.
Om du Exvis ligger och passar 1950 kHz, du har brus på S-3, och lite QRN som knastrar. Du väntar dig signaler på S7 till S9 plus.
Genom att dra ner RF-Gainet så att S-metern visar Exvis S6 eller till och med S9, kommer du att få en mycket behagligare passning. Det brusar mindre helt enkelt.
Ibland ligger den signal du försöker läsa väldigt lågt, i nivå med bruset och QRM.
Brus och QRN kommer att påverka AGC systemet, dvs mottagarens automatiska förstärkningsreglering. Ljudnivån kommer att åka upp och ner med QRN och brus.
Genom att ställa RF-Gainet så att S-metern står still kommer du att kunna bättre höra den svaga stationen, den blir stabilare att lyssna.
Ja det borde gå att hitta ett bättre svenskt förkortning till RF-Gain, men manuell högfrekvensförstärkning låter lite långt.
Vanligen påverkar den manuella högfrekvensförstärkningskontrollen S-metern. Den lyfter när du vrider på reglaget.
Den automatiska förstärkningsregeringen används för att få S-metern att visa, och den manuella högfrekvensförstärkningskontrollen ingår i systemet för förstärkningskontroll. Den påverkar därför S-metern. Detta är dock praktiskt man ser hur man har ställt förstärkningen.
På de senare ICOM stationerna är RF-Gain och brusspärr kombinerade med en ratt. Normaläget är då klockan 12.
Ex vis IC-706all, 7000, 7400, 756all etc, visar S-metern hur du ställer in RF-Gain, vrider du medurs visar S-metern hur du ställer Bruspärren.
Sammanfattningsvis, glöm inte att det finns en RF-Gain, en manuell högfrekvensförstärkning.
Bli aldrig så stönig att du förnekar att du vridit på en ratt.
RF-Gainet är bra att ha, det är ju därför du köpt en radio med en sådan.
Se därför till att lära dig fördelarna med denna och inse hur mottagaren funkar.
Riggar har ofta Pre amp och Attenuator.
Givetvis bestämmer man vilken av dessa som behövs innan man jobbar med RF-Gainet.
Enkelt sagt så gäller PRE-Amp endast på frekvenser över 18 MHz.
Att kan nyttjas under 10 MHz om det är mycket brus och störningar.
RF-Gain kan användas på alla frekvenser.
Pre-Amp 2 används BARA om det behövs, ex vis kan den vara nyttig på 50 MHz, eller om du har en mycket dålig mottagarantenn.
Bandbredd och QRM, (ingår i amatörradioprovet) att göra QSY.
Hur bred är en radiosändning? Hur långt måste jag QSYa för att slippa en störning eller undvika att störa andra? (QSY = byta frekvens, eller byt frekvens).
Man hör ofta någon som ligger för nära, och det låter splatter.
Det här gäller för SSB trafik i synnerhet på HF banden. Vid FM trafik har vi ju kanaler som automatiskt ser till att vi flyttar oss tillräckligt långt.
Vi hör trafik på 3750 kHz där någon flyttat sig en eller två kHz i tron att man är ur vägen.
Jag har skrivit om detta förr men det tycks som det fattas kunskap.
En AM sändning sprider sig c:a 3 kHz på varje sida av inställd frekvens, bärvågen. Totalt blir vi 6 kHz och behöver en mottagare med 6 kHz bandbredd för att köra AM. Man behöver ligga upp till 10 kHz från varandra för att inte störas.
Alla vet att SSB filtret är c:a 2,5 kHz brett. Men få vet var vi sänder om vi kör SSB.
Låt oss säga att vi ställer in 3750 kHz LSB, då är mottagaren ”öppen” mellan 3747,5 till 3749,7 kHz.
Sänder vi, kommer detta frekvensområde att fyllas av våra vackra röster.
Rundar vi av siffrorna lite, vilket krävs då filtren inte är oändligt branta, kan vi säga att vi täcker åtminstone 3747 – 3750 kHz.
Vi kan runda av med att ett SSB band upptar 3 kHz av spektrat.
Om vi nu skall QSYa upp i frekvens, för att lämna 3750 kHz ledigt, till mobilstationerna, blir då det minsta vi kan flytta oss 3 kHz. Dvs om vi lägger oss på 3753 kHz så skall det vara lugnt på 3750 kHz.
Men för att vara säkra, det finns nämligen oönskad bandbredd på en SSB sändare, bör vi flytta oss lite mer, ex vis 4 eller 5 kHz.
Snart är vi där, 5 kHz kanaler på SSB.
Man kan gråta, eller bli uppgiven, alienerad eller frustrerad, då man hör folk som bestämmer sig för att flytta från en frekvens där det pågår QSO, med: ”2 kHz upp” !!….
Jag har hört att det förekommer 1 kHz QSY för att låta en frekvens vara ledig för annat QSO.
För SSB krävs minst 3 kHz och gärna 5 kHz.
Ni nybörjare, trösta er med att även flera av de gamla radioamatörerna, de som kan Morse, inte kan detta, och gör fel.
Medan andra är jätteduktiga och inser exakt vad vi håller på med.
Skall vi köra AM måste det vara minst 3 kHz på varje sida ledigt. Men ofta är en AM sändning ännu bredare.
På 29,6 MHz kör vi ibland FM, där är kanalerna 5 eller 10 kHz. Lite väl smala kanaler, men där skall deviationen vara mycket låg. ICOM riggarna har ett 7 kHz läge som skall brukas för FM på HF. Liksom vi vid 12,5 kHz kanaler på VHF måste gå ner i bandredd till 10 kHz.
Eller är det så att man har svårt med att skilja på 100 Hz och 1 kHz siffran???
Kavitetsfilter
Att bygga repeater, att göra filtren, eller en hel duplexer.
Jag har tidigare skrivit i ämnet.
Nu har jag skannat in mina gamla ritningar till en komplett VHF duplexer för 600 kHz duplexavstånd.
Dvs för en Amatörradiorepeater på 145 MHz.
Ritningarna är översättningar, dvs måttsatta med internationell standard, av en artikel i ARRL litteratur sedan tidigt 70 tal.
Om någon vill ha ritningarna finns de i ett 6 sidigt PDF dokument, bara att mejla och fråga mig efter dem.
Trimningsbeskrivning och plottade kurvor är med, liksom maskinbearbetningen.
Storleken på pdf filen är 930 kb.
Duplexern består av 6 st filter av längden c:a 600 mm koppar rör med diameter 108 mm.
Det går bra att avvika ganska mycket från måtten om man vet vad man gör.
Ett perfekt klubbarbete där både radiokunnighet och mekanikkunskaper kommer till sin rätt.
Att göra sig ett filter och använda som preselektor på hemstationen, för ex vis 144,300 MHz SSB är perfekt om du har problem med Imd eller andra störningar.
Med ledning av ritningarna kan du kompromissa ganska mycket för att passa tillgängligt material. Att använda 100 eller 125 mm rör går bra. Liksom att göra dem fyrkantiga.
Definitionen på rör finner du nedan.
Det är lätt att dimensionera om till 434 MHz.
Att bygga ett filter som förselektion på VHF stationen
Ibland får man problem med störningar från andra stationer, det kan vara överstyrning, övertoner och intermodulation.
Då hjälper ofta en förselektion.
Man kan bygga ett av de filter jag beskriver ovan.
Filtret går att bygga fyrkantigt, av kopparplåt, kretskortlaminat som är lätt att jobba med.
Inner röret kan även det vara fyrkantigt.
Förhållandet mellan ytterrörets innerdiameter och innerrörets diameter skall vara c:a 1 till 4.
Dvs har du ett rör med diametern 100 mm skall innerröret vara 25 mm. Förhållandet 1 till 3 upp till 1 till 6 är OK. Dvs rätt fria val av material.
Längden kan man korta genom att ha större kapacitans i neder ändan. Längden på min beskrivning är så lång att det ger absolut minsta bandbredd. Vilket krävs om man vill bygga en duplexer.
Vill du göra filtret lite mer behändigt, som preselektor för 144,050 MHz kan du prova med 300 mm längd.
Då krävs en konding i nedre ändan. Det kan vara en femkrona som du från sidan eller nedifrån skruvar in mot mittröret.
Vill du göra ett bandpassfilter skall spolen eller kondensatorn som sitter mellan in och utgång bort.
Kopplingslooparna, vid anslutningarna kan man experimentera med. Avståndet till mittröret bestämmer dämpningen.
Ett större avstånd ger ex vis 2 dB dämpning men 30 dB dämpning vid +-10 MHz. Flyttar du dem närmare kommer dämpningen på signalfrekvensen att minska till ex vis 1 dB. Dämpningen vid +-10 MHz blir då kanske ”bara” 20dB. Du kan således med dessa bestämma filtrets egenskaper över ett mycket brett område.
Enligt ritningen får vi 2 – 3 dB, men med spolen respektive kondensatorn som ger filtret notch egenskaper kommer dämpningen att bli 0,5 dB.
Om du med ett sådant här filter vill åstadkomma en förselektion, men även dämpa en viss störande station, ex vis en repeater som sänder på 145,700 MHz medan du vill lyssna på 144,050 MHz. Ja då gäller att dimensionera kondensatorn eller spolen mellan filtrets anslutningar så att du får en notch vid den störande stationens frekvens.
Med mycket enkla experiment kan du behandla ett sådant här filter så att du får precis det du vill åstadkomma. Ibland helt fantastiska egenskaper till och med.
Att bygga ett sjunde filter som preselektor till repeaterns egen mottagare. Exvis om denna störs av en sändare på 156 eller 168 MHz. Är inte så svårt om du jobbar enligt vad jag beskrivit nu.
Kanske du vill minska störningen från packetstationen på 144,900 MHz.
Behärskar man bygget av dessa stora filter kan man göra underverk i störningsbekämpningen.
Vill du göra detta på UHF.
Själv gjorde jag samma filter men kortare, c:a 200 mm långa. Dvs väl över en kvartsvågs längd på ytterröret, och en kvarting på innerröret.
Samma förhållande mellan diametrarna. Kopplingslooparna gör man en tredjedel i storlek.
Vill du göra filtren större och med ännu smalare bandbredd.
Visst använd ytterrör på 250 mm och innerrör på c:a 60 mm.
Med riktig stora filter kan du göra en VHF duplexer med bara fyra burkar.
Kavitetsfilter
Är en stor hålrumsresonator, så det är egentligen fel att kalla duplexerns burkar för kaviteter.
De jag beskriver ovan är kvartsvågsresonatorer.
Jag har sett en äkta kavitet för NMT basstationerna. Den är en hålrumsresonator på c:a 500 x 500 x 300 mm. Dvs en jätte burk.
Jag törs inte ens fantisera om måtten på en äkta kavitet för VHF. Nån som sett en????
På 10 GHz byggs av radioamatörer ibland kaviteter för att göra selektivitet, avstämda kretsar.
Filter på andra frekvenser
Samma typ av duplexers finns på ex vis 79 MHz men de är en dryg meter långa.
Hur långa skall de då vara när vi börjar bygga repeater på 50 MHz.
Det blir rejäla rör det….eller på 29 MHz FM delen.
Att få tag på gamla filter för ex vis 79 MHz är inte fel att lägga på lager.
De går att dela så varje blir två på 145 MHz.
Faktum är att om ytterröret är för långt så gör inte det något.
Ja så var det artiklarna i en CQ för länge sedan då man använde en uttjänt tankbil som filter på 7 MHz. Det stämdes av med en antennrotor. Realistiskt om man vill ha ett CW filter på antennsidan…Ett riktigt roofingfilter, minsann.
Var det i ett aprilnummer tro. Dock är det inga omöjligheter ändå…
Helicalfilter
Är det man gör på de lägre frekvenserna.
Ex vis läste jag en artikel där man nyttjade en öltunna av aluminium (c:a 500 mm hög) för ett Helicalfilter som preselektor för ett HF band.
Helicalfilter gör du med ett datorprogram numera, hämta hem här: http://tonnesoftware.com/helical.html
Helical filter är svårare att göra, men blir mindre.
De duger dock inte till en duplexer för amatörradio repeater.
Kanaler, vem har hittat på att en frekvens heter kanal?
Dumt tycker jag, hur kan en frekvens kallas för kanal.
Är 3750 kHz en kanal?
Njae, men 27,125 MHz är en kanal, på komradio och särskilt på 27 MHz är frekvenserna kanaler.
Visst är det kanaler på proffs komradio oxo. Exvis Jakt radio kanaler.
TV hade kanaler, dvs fasta frekvenser. Frekvenser, valda med en kanalväljare. Är då en VFO på en HF radiostation en kanalväljare?
Är det då OK att kalla en amatörradiofrekvens för kanal?
Lite för mycket 27 MHz tänkande va????
Har vi kanaler på 145 MHz FM, ja det verkar så.
Skall vi göra kanaler av 80 meters bandet?
Men vad betyder då ”kanal”, vi får se i ordboken.
Att det betyder en vattenväg grävd som båtar kan åka i är ju helt klart och acceptabelt.
En kanal skulle kunna vara en väg mellan två punkter, dvs mellan sändare och mottagare.
Att få grannen att inse att kanalväljaren på den nya TV apparaten, är en minnes väljare var svårt.
Han ville att minne 1 skulle vara kanal 1, oavsett om det var frekvensen för kanal ett, eller program 1.
Så dumt det blir när man kallar saker fel.
Eller är en kanal en grävd, dedikerad väg, mellan sändare och mottagare.
Mig veterligen har man inte förr kallat SSB frekvenser för kanal, men kanske det är 27 MHz beteendet som kommer igenom. Men även gamla radioamatörer som kan Morse kallar ex vis 3755 kHz för en kanal. Rätt eller fel??? Framtiden får utvisa, gamla saker kommer ju tillbaka.
Att uttrycka sig seriöst, vetenskapligt och tekniskt korrekt faller till föga för det konservativa ibland.
Är kanal då ett konservativt begrepp? Ja det tycker jag TV kanaler kom ju för 60 år sedan, och har sakta men säkert smugit sig in i den tekniska hobbyn amatörradio.
Vad säger ordboken då:
Kanal:
Frekvensband för överföring av en bestämd kommunikation via kabel eller radio. Termen används oftast om system som behandlar ett flertal likartade överföringar, varvid de lika breda kanalerna grupperas tillsammans inom ett större frekvensband. Vid dubbelriktad förbindelse kan en kanal även omfatta två delband, ett för framriktningen och ett för returen. Man brukar beteckna kanalerna med löpnummer eller annan kort kod i stället för med frekvenser. Kanalindelning förekommer i tex. bärfrekvenstelefoni via koaxialkabel, optisk kabel eller radiolänk, mobiltelefoni, maritim VHF-trafik, TV-sändning och satellitsystem.
OK det låter rimligt, en kanal är ett frekvensband och döpt till något annat är frekvens.
Således är 3750 kHz inte en kanal.
Kanal 13, dvs 27,135 MHz AM +-3 kHz är en kanal om man inte säger frekvensen.
Skulle vi kalla 3750 kHz för ”Z37” är det en kanal. Då skulle Z37 betyda 3750 kHz LSB 0- -3kHz.
Problemet är att det finns en kanal 13 även på Marin VHF, liksom på TV……Därmed funkar ju inte systemet fullt ut, dvs ger oss inte de eventuella fördelar det skulle gjort, utan snarare möjligheter att missuppfatta ännu mera.
Givetvis fanns kanal, som i Göta kanal med i ordboken.
Ibland kan det vara kul att analysera till synes vardagliga ord, man lär sig, och man framstår inte som löjlig och okunnig om man säger eller skriver fel saker.
Mikrofoner
Ett ämne jag brukar återkomma till.
Många tycker det är intressant och jag skall länka till en bra sida om just sådana: http://www.mikrofonen.se/teknik.html
Du kommer till ett företag i Molkom, (utanför Karlstad) som säljer proffsmikrofoner. Riktiga kondensatormikrofoner etc.
Håkan vet vad han talar om, han har erfarenhet från jobb vid SR bl.a. på hemsidan kan vi läsa hur mycket ett membran rör sig. Där finns länkar till artiklar om ex vis mikrofonkonstruktion, historiska mikrofoner etc.
Här finns chansen att lära mer om mikrofoner, eller kanske till och med köpa en dyr fin sak.
Jag vet att Håkan har sålt fina hörtelefoner till radioamatörer, som vill ha det bästa.
På vissa ställen i texterna finns ordet kaviteter, dvs hålrumsresonatorer, sådant förekommer på dyra mikrofoner. Men, häng med nu, kaviteter på komradiomikrofoner är vanligare än du tror.
Du kan själv mixtra med ljudet i din mikrofon genom att lägga till resonansrum.
Det var vanligt med en kavitet framför dynamiska mickar, och man kunde finna sådana i 27 MHz stationerna simpla mikrofoner. En sådan kavitet, kan höja diskanten, mellanregistret etc.
Har du en IC SM-6 bordsmik. Den låter ju bra som den är, men som radioamatör skall man väl experimentera vidare. Ta en tejp och linda vid överkanten, c:a 5 till 30 mm på mikrofonhuvudet, så att det bildas en kavitet framför ljudinsläppet, det får då en volym av c:a 5 till 30 mm gånger diametern 15 mm. Det bör bli en kraftig diskanthöjning, kanske burkljud, men avsikten med experimentet är att lära sig mer och utveckla saken.
På proffsmikrofonerna kan det handla om att höja eller sänka små ojämnheter i frekvenskurvan vid ex vis 7 kHz, och en vid 13600 Hz. Vilket då kan göras med små resonans kammare.
På Mikrofonens hemsida kan vi lära oss om stormembran och små membrans mikar, och dess egenskaper.
Mikro meter
Ni som var vid mikrofonen och tittade, fann måttet mikro meter. Det gäller memebranens rörelser. Vad är då en mikrometer.
Det kan vara två saker, en mikrometer är ett verktyg som mäter hundradels millimeter. En sorts skruvbar mätare.
Men mikro meter är en miljondels meter. En SI enhet baserad på meter.
Låt oss då räkna lite, i förra brevet hade jag en tabell med potenserna. Mikro finner vi då är:
Mikro (u) 10 –6 = 0.000001
Dvs en mikro meter är 0,000001 meter. Hur långt är det då???
En millimeter vet ju alla hur stor den är, den syns ju ganska väl.
Likaså en tiondels millimeter, dvs en tiotusendels meter, kan vi se med lite god vilja, bara att ställa in ett skjutmått så ser vi lite ljus mellan skänklarna.
Men en hundradels millimeter kan var svår att se, hur tjockt är ett papper?
En tusendels millimeter, dvs en tusendels tusendels meter, ja där har vi mikro metern. En tusendels tusendels meter. Svår att se svår att greppa.
Men inom verkstadsindustrin finns det verktygsmaskiner som kan svarva och fräsa med en tolerans av en tusendels millimeter, dvs en mikro meter.
Så en mikro meter är en tusendels millimeter.
Se där då fick vi bruk för potenstabellen….
Men vad har vi för bruk av mikro metern då??
Vi kan låta oss imponeras av hur små rörelser som mikrofonen översätter till en elektrisk ström.
Vi kan även låta oss impas av att det går att svarva och fräsa med så små mått.
Vilken måttolerans har de där berömda passbitarna som CE Johansson uppfann.
Nån i Eskilstuna som vet????
Mikro meter kalls ibland för my.
Nåväl det finns faktiskt mekaniska mätare som kan indikera mikrometer, dvs tusendels millimeter. De kallas för mikrokator.
Finns då några mikro meter i en ICOM radio?
Ja faktiskt.
Vid tillverkning av integrerade kretsar är ledningsbanor, tjocklekar på isolering och belägg i den storleksordningen.
Ytmonterade kondensatorer har så tunna plattor och isolationer.
Oxidations skikten på våra antenntrådar och oxiden på våra gamla pottar är i den storleksordningen.
Bråkdelar och procent
Det är väldigt vanligt att man i ex vis TV nyheterna använder bråkdelar för att berätta om ex vis mängden arbetslösa i samhället. Ibland blandar man bråkdelar, procent, promille och antal per hundra tusen så man vet inte ens vad dom vill.
Vi vet att arbetslösheten är c:a 5 procent. Ibland anges detta som en bråkdel.
En bråkdel är ju ex vis en femtedel, eller skrivet med bråkstreck 1/5. (uttalas en femtedel)
Hur räknar man om från bråkdel till procent då???
Räknedosan har ju bråkstreck, (division) så när någon säger att en femtedel av arbetskraften går arbetslös, skriver man helt enkelt 1 / 5 = på dosan, svaret multiplicerar vi med 100 och får då 20 procent.
Men var det inte 5 procent arbetslöshet???
Jo, så det är kanske det är dags för arbetsmarknadsministern att lära sig räkna om bråkdelar till procent och tvärs om.
Han har sagt detta varje gång jag sett honom på TV.
5 procent till bråkdel blir ju 1 genom 5 gånger 100, dvs 1/5 = 0,2 x 100 = 20 procent.
Enkelt och snart lär man sig uppskatta detta i huvudet.
Skall vi vara kritisk mot politiker så skall det göras ordentligt, biståndsministern ville inte ha så många länder att ge bidrag till, än att hon kunde räkna upp dem om man väcker henne mitt i natten. Dvs 100 st var för mycket för den stackars hjäncellen.
Varför inte ha en biståndsminister som klarar 100 biståndsländer i huvudet, eller kanske hon kunde använda en dator och skriva ut en fusklapp.
Idag var det något på nyheterna som var 6 av 7. Dvs 6 sjundedelar. (c:a 86 procent).
Åskskydd
Redan? Njae nog kan det väl vara åska redan den här tiden på året. Men jag tycker man kan börja planera lite.
Här finns utmärkta material att studera: http://www.hvi.uu.se/meny/m2.html
Att bygga ett bra åskskydd kräver flera åtgärder, en del kan man planera eller börja med nu i vinter.
På den här hemsidan finns exempel på åskskydd av amatörradiostation, husvagn båt, fritidsstuga etc.
Man kan även läsa historik, gamla myter etc om åska.
Idag finns fullt med elektronik i våra hus, massor med ledningar fram och tillbaka i marken, som inte fanns förr.
Det betyder att idag är inte bara en direktträff av åska farlig utan även och kanske i synnerhet, ett nedslag inom en radie på minst en km.
Bara ett jordspett, ett gammalt rör nedslaget en meter, och kopplat till riggens jordskruv kan förvärra saken.
Vårt dynamiska språk
Lite konstigheter som man kan ondgöra sig över. Kul ord som man kan impa med.
En rubrik som jag brukar ha med här.
Idag hänvisar jag till Svenska språknämndens hemsida.
Jag har fått synpunkter på att det faktiskt finns svenska ord för det mesta.
Jag försöker att använda svenska ord, förr kallade jag detta brev för SRS Newsletter HAM. Idag heter det SRS nyhetsbrev HAM.
Just om onödiga Engelska ord kan man läsa om på Språknämndens hemsida.
http://www.spraknamnden.se/default.html
Klicka sedan på just: ”Onödiga Engelska ord”.
Impa på kompisarna och visa att du kan svenska.
Exempel:
Access = åtkomst, tillträde, tillgång.
Approach = infallsvinkel, angreppssätt, sätt att ta itu med, inställning, synsätt, taktik
Visst har vi ett underbart språk.
Gå även till ”frågelådan”, sök där på snedstreck. Så får du se att det inte bara är jag som ondgör mig på bråkstrecksmissbruket.
Definitioner och standard
Jag hittade en intressant artikel, som visar hur viktigt det är att alltid använda en exakt formulering. För att saker och ting skall bli rätt, otvetydiga och lättbegripliga.
I det här fina exemplet har man även motiverat sig med varför saker och ting måste vara på ett visst sätt.
Definition av ett rör. (obs ej elektronrör, eller det norska ”röret” som betyder lur)
Utdrag ur Norsk Standard, (Norsk rörlegger standard)
1. Hela röret skall tillverkas av ett långt hål, omgivet av stål, betong eller plast
centrerat omkring kärnan av hålet.
2. Hela röret måste bestå av hål i hela dess längd. Hålet skall dessutom vara
lika långt som röret.
3. Inre diametern får inte vara större än yttre diametern eftersom hålet då
blir liggande på utsidan.
4. Hela röret skall innehålla enbart hål så att vatten eller andra media kan
flyta fritt.
5. Långa rör skall märkas "Långa rör" så att man lätt kan se om det är långa
eller korta rör.
6. Extra långa rör skall märkas "Extra långa rör" även på mitten så att
inspektören slipper gå till någon av ändarna för att se om det är
långt, kort eller extra långt rör om han eller hon skulle råka ankomma
till mitten av röret.
7. När rörböjar i 30, 45 eller 90 grader beställs måste det anges om det skall
vara vänster eller högersvängda böjar.
Rörgatan riskerar annars att svänga fel vid installationen.
8. På lodräta rör måste flödesriktningarna anges. Annars riskerar mediet i röret
att "krocka" eller rinna fel väg.
9. Gängade rörkopplingar måste vara av vänster eller högergängad
typ, aldrig blandat! Om man blandar skruvas ju den ena på när den
andra skruvas av.
Roys kommentar:
Intressant att även Norge har sin standard väl definierad.
Alla borde ha en standard.
Det skall nu inte vara möjligt att tolka ”rör” fel.
Men den bekanta spolstommen, gjord av kärnan på dasspappersrullen. Det är ju ett rör bestående av ett hål omgivet att papper.
Men det här med ”svarta hål” då??? Helt enkelt det som finns längst uppe på kroppen och inne i den kulformade och hårbeklädda saken.
Äntligen en rolig historia.
Kommer från Kjell SM0OGX
Med både Blondin och lastbilschaffis:
När en lastbilschaffis stannar för rött glider en liten Suzuki Swift upp
jämsides.
Ur Swiften hoppar en blondin, som springer runt till lastbilens förardörr och knackar på. Lastbilschaffisen vevar ned rutan och blondinen säger:
Hej, jag heter Lisa och din last håller på att läcka ut .
Lastbilschaffisen struntar fullständigt i blondinen, men när han stannar vid nästa rödljus glider Swiften upp jämsides igen. Blondinen hoppar ur, springer runt och knackar på förardörren. Lastbilschaffisen vevar ned fönstret och blondinen utbrister igen:
Hej, jag heter Lisa och din last håller på att läcka ut!
Lastbilschaffisen skakar på huvudet och fortsätter nedför gatan .
Vid det tredje rödljus-stoppet händer samma sak igen. Andfådd hopparblondinen ur Swiften, springer runt och knackar på fönstret på förardörren.
Lastbilschaffisen vevar ned fönstret och blondinen säger på nytt:
Hej, jag heter Lisa och din last håller på att läcka ut!
När det blir grönt drar lastbilschaffisen på, och hinner fram till nästa rödljus i god tid innan Swiften. Den här gången hoppar lastbilschaffisen ur och skyndar iväg att möta Swiften.
Han knackar på fönstret till förardörren och när blondinen vevar ned rutan säger han:
Hej, jag heter Bosse, det är mitten av januari och det är jag som kör saltbilen!
De
SM4FPD, Roy