Swedish Radio Supply AB

SRS nyhetsbrev HAM

2006 12 20

HEJ Mejlingslistan

Dagens tema är: Att få bort störningar.

Karl Arnes kommentarer

AGC systemet.

Störningar mellan apparaterna.

Äta Kalorier??

Störätare.

Piratradio

Det här med RAM kortet...

Grimmeton sänder på jul

Måste man verkligen experimentera som radioamatör?

Ferriter för avstörning

Felsökning.

Övertoner som stör.

Surplusriggar.

Flygradio på Tradera.

Q- förkortningarna.

Jakten på den försvunna IC´n .

Jakten på den försvunna transistorn

Det är snart jul och detta blir det sista nyhetbrevet i år.

Inte särskilt julaktigt, men det där med julsaker och julhälsningar får vi säkert nog av i alla fall.

Så jag säger bara kort och gott GOD JUL och GOTT NYTT ÅR.

Idag blir det ett mycket långt brev, jag lovar att börja med två tomma händer nästa år, och i Januari kommer nästa, och ett kortare brev.

Nu är det dags att få bort lite störningar. Därmed har jag gjort det lite svårare för mig.

Det är alltid lätt att rada upp olika former av störningar, och skriva om problemen.

Men att göra något åt dem är svårare, att ge bra tips är svårt.

Men jag har ju tagit utmaningen och får nu hitta på lite i ämnet. Men alla tips måste ses som alternativ i störningsbekämpningen, man måste kunna själv, ha lite fantasi.

Nu när det blivit några rader om att bekämpa störningar finner jag att det ändå finns flera tips.

Det är dock fortsatt svårt att få bort störningar men jag hoppas ändå att detta kan ge lite tips för att sätta störningsjägarens fantasi igång.

Att sänka störnivån, att få bort en del störningar, att minska störningsmängden är mycket viktiga framsteg trots allt.

Framsteg som går rätt in i hjärnans utrymme för kunskap och erfarenhet.

Det närmar sig jul och många har redan beställt sin jultransiver.

IC-7000 bör vara en bra julklapp även i år.

IC-706MKIIG ligger redan nu bra till som julklapp har jag fått rapporterat från Wolfgang.

Men jag skall berätta lite om andra fina ICOM stationer.

Vad skall jag göra? Frågade jag förra gången.

Några svar har jag fått.

Nån tycker att nyhetsbreven är för långa, andra tycker att det är bra med långa brev.

Nån tycker att jag har för mycket repriser om ICOM stationer, andra vill läsa mer om IC-7800

Nån orkar inte läsa allt för allt intresserar ju inte.

Jag tycker själv att det blir lite långt, och nu kommer årets sista att bli extremt långt, jag måste få slut på lite texter, så börjar vi nästa år med två tomma händer.

Jag funderar på en blogg, så får ni gå dit och hämta vad jag skriver, med jämna mellanrum. Då kan jag fylla på när det passar, och ni kan läsa det sista när det passar er? Vad tro ni? Nån som har erfarenheter av en BLOGG??? Hur gör man?

Vi måste ju inse att jag kan inte ha saker som intresserar alla varje gång., man måste skumma igenom.

Men så är det väl med allt man läser.

Jag själv vill gå lite mer på djupet i radioapparaterna, men inser oxo att det kräver vissa förkunskaper vilken jag då försöker förmedla först.

Det är givetvis så att många kan allt jag skriver, och kanske bättre än jag, medan andra lär sig mycket. Men ibland är det av vikt att hitta olika förklaringsmodeller och då kan man läsa om det man kan och få utdelning av det.

Nån gillar inte mina angrepp på ord och snedstreck, trots att jag hänvisar till språkvårdande institutioner,

Jag läser en tidning, en National Geographic, inte ett missplacerat bråkstreck i en hel fet tidning. Men då är det ju utbildade Journalister som skriver, proffs, och de skriver inte otvetydigt.

Men visst är detta fel forum att bedriva språkvård på.

Men man blir så förbannad på ex vis ”19/21” dels mm i Clas Olson katalogen, eller ”antenner:/-baluner” ”motor/:-webbsida”, CW/Digitala:/trafiksätt-/CW”, ”måtten/dimensionen”, som är helt oläsbart men finns i exvis QTC. Eller när man beställer saker hos SRS: ”beställer härmed fyra stycken PL/N kontakt”. Upplagt för missförstånd. Eller vad är en ”lödpenna/lödkolv” en sak eller två saker, och hur sen den ut? Vad betyder det här: ”Netto Export(-)/Import” En negativ kvot eller???

Men jag inser att det finns olika åsikter, men har aldrig fått ett enda försök ens till förvar av bråkstrecksmissbruk.

Faktum är att jag anpassar mina texter efter de frågor som flyter in på mejl och telefon. Man ”vågar” fråga mig saker, och jag lär mig vilka kunskaper som fattas i stort.

Men nu gör vi slut på lite av mina texter, så att det blir kortare brev nästa år:

SRS julpriser på ICOM radio.

Annonser i sista QTC, bilder och information på vår hemsida berättar om paketpriser.

Exvis en HF station, med antenn och nätdel, till ett bra fyndpris.

En möjlighet att förnya amatörradiostationen, skaffa sig drömanlägget, att äntligen få sig en modern radio.

Ta upp telefonen och ta en prat med vår amatörradiosäljare Wolfgang, det går att gör goda affärer nu de sista dagarna före jul.

Ibland gäller Jultillbuden under en tid efter jul, ibland hela Januari.

Anledningen till detta är ju att många får ingen ny radiostation i julklapp, andra får nån krona över, och ytterligare andra har svårt att bestämma sig, det tar sin tid att grunna igenom huruvida man är värd en ny radiostation.

Därför finns chansen att utnyttja våra jultillbud även efter jul.

Ibland passar inte ett visst paket, man kanske redan har antenn, eller nätaggregat, varför inte ta en diskussion med Wolfgang då och få till ett paket på andra villkor.

Kom oxo ihåg att det går fint snabbt och bekvämt att handal med kredit.

Ett eller flera år utslaget blir det överkomligt även med en lite dyrare sak.

Störningar mellan de olika radioapparaterna?

Jo det kan förekomma, det kan hända att de olika apparaterna som ingår i en amatörradiostation stör varandra.

Jag satt och rattade på kortvåg, 1830 – 2000 kHz medan min IC-910 skannar UHF bandet.

Plötsligt fanns en stark bärvåg på 434,400 MHz, när jag vrider på VFO på HF riggen försvinner den, men kommer tillbaka på 434,575 MHz.

UHF riggen hör övertoner från HF stationens lokaloscillator.

Är detta då rimligt??? Kan det vara så, skall man acceptera detta.

Ja, det måste vi göra, varje oscillator hörs några meter, i vissa fall 10 – 100 meter.

Särskilt som vi har mycket känsliga mottagare, i det här fallet på UHF.

När IC-751A ligger på 1850 kHz ligger dess första osc. på MF som är 70,4515 MHz plus 1,850 MHz, osc ligger på c:a 72 MHz, dess sjätte överton hamnar på 434 MHz och hörs, om än svagt.

Prov visar att signalen inte kommer ur HF stationens antenn utan strålar direkt ur lådan.

Andra störningsfenomen kan vara när du sänder på 145,500 MHz och hörs på 436,500 MHz.

Dessutom låter det illa.

Tredje övertonen, ger även tre gånger så stor deviation och UHF mottagaren är för smal och det låter illa.

Fullt naturligt.

Men har då inte VHF stationen lågpassfilter?

Jo, och ett mycket bra sådant i ICOM stationerna, trots det smyger sig delar av mikroWatt ut och hörs i en lokal UHF station. Detta går inte att komma ifrån. Oändlig övertonsdämpning finns inte.

En mängd andra fenomen kan hända om du har många riggar med antennerna ganska tätt ihop.

De flesta fenomen går att förklara, men är svåra att undvika.

Bakgrundsbelysningen på ICOM stationerna

Ljuskällan på dessa riggar består av ett litet lysrör. Stående monterat vid ena sidan av skärmen.

Av samma typ som man finner i små LCD TV apparater.

Lysröret, eller plasmaljuskällan drivs av högspänning och tänder utan glödström. Genom att drivelektroniken har mycket tändspänning.

Livslängden kan ibland bli föremål för frågor.

Jag har frågat tillvekaren.

Livslängden för ett sådant här litet lysrör, som sitter i IC-775, 746, 7400, 756all, 756PROall etc. Är enligt tillverkaren 10 000 timmar, innan den har gått ner till halva ljusstyrkan.

Nerdimmat ex vis till 50 % kan man räkna med att livslängden mångdubblas.

Halva ljusstyrkan vad är då det? Det är i alla fall inte 50 % i menyn för dimmern.

Ett bländarsteg i en kamera är en halvering eller en fördubbling av ljusstyrkan, dvs detta är lika olinjärt för ögat som ljud är för örat.

Vi behöver ju dubbla ljudstyrkan för att överhuvudtaget märka en höjning av ljudet.

10 000 timmar motsvarar lyse dygnet runt i 416 dygn. Kör du några timmar per kväll håller lyset i 5000 dagar, dvs 14 år. Dimmar du ner lite är 25 år inga problem.

Drivelektroniken har gått sönder i en del av IC-746 och 7400orna. Beroende på att effektförlusten blir hög i reglertransistorn. Det problemet försvinner när vi löder dit den noggrannare och sätter en liten kylare på den.

Får du inte plats med en HF antenn?

Vad gör man då??

Allt går, det finns bara en sak som inte går, att få in tandkrämen i tuben tillbaka. Dvs att få plats med en HF antenn går således, trots att det kan vara dåligt med träd och skorstenar att fästa i. Det krävs lite ide´er, lite fantasi, och att man inte ger upp.

Här är några sätt att få till en brukbar HF antenn.

2. 1. Man kan försöka köra de högre HF banden där det inte krävs så långa antenner, prova en 2 x 5 meters dipol för 14 MHz bandet. Den är ganska diskret. Det är lätta att fixa Al rör som står själv om man inte har tråd fästen. Balun o koax matning. Samma system för upp till 29 MHz är lätta att få plats med.

4. 2. En GP, dvs en jordplansantenn, ett rör med en kvarts våglängd monterat på skorstenen, ett antal jordplanstrådar utmed taket. Funkar utmärkt från 10 MHz till 29 MHz. Den blir stor för 7 och 3.5 MHz. en flerbands GP kan heta 12AVQ, eller 14AVQ och borde finnas i stora mängder på beg marknaden.

6. 3. Vill man ut på 3.5 till 7 MHz krävs längre antenner för att få någon riktig signal. Det vanligaste är en halvvåg med mittmatning och balun plus koax. Men den blir 40 resp 20 meter lång. Dock den kan monteras med en mittpunkt på egen skorsten, och sluttande ben, ner till tomtens hörn, då ryms den ofta. Det går ofta bra att vika de långa trådarna, dvs skrynkla ihop tråden lite. Man kan mycket väl använda tunn tråd för att den skall synas lite.

8. 4. Vill du köra flera band kan man köra med två halvågor på samma balun, det blir då ett hor. kors av antennen. Ofta finns ju fyra hörn på en villa tomt. Det går även att lägga två halvvågsdipoler under varandra, kanske en halvmeter avstånd. Matade med samma balun.

9. Att göra en dubbel Zepp är nästa alternativ, den består i princip av den trådlängd som får plats. Den består då av kanske 2x15 meter, eller 2x 32 meter tråd, eller så lång som får plats. Matningen sker då med en högOhmig och balanserad feeder. En bandkabel, eller som den ibland heter stege. Kan vara 300-600 Ohm. SRS har en plast stege på 470 Ohm, stark bekväm och väl fungerande med lång livslängd. En dubbel Zepp kräver en avstämmningsenhet med balanserad utgång. MFJ gör sådan som är prisvärda och väldigt universella. Man kör helt enkelt den antennen med hög SWR och med den hög Ohmiga feedern kommer förlusterna att bli små trots detta. Man kan lätt köra 1.8 – 30 MHz på en sådan antenn. Klart att om Dubbel Zeppen är 2 x 40 meter blir det mycket bra på de lägsta banden.

11. 5. Andra flerbandsantenner, som G5RV, Windom, FD4 är exempel på måttligt långa antenner som är konstruerade för att funka på flera av HF banden. Men det krävs ofta avstämmningsenhet. Den inbyggda avstämmaren i de flesta transivers funkar bra. Men de kräver sina 2x15 – 2x20 meters utrymme för att sättas upp.

13. 6. Bredbands dipoler, har krav på bra utrymmen, och man får stå ut med förluster. Ett pris för bekvämligheten. Typiska bredbandsdipoler är T2FD, AH-710 etc. Förlusterna i en sådan bredbandsdipol är störst vid de låga frekvenserna, inget för 160 meter och halvdåligt för 80 meter. Men för resten av HF funkar de fint. Kräver ofta en avstämmare.

15. 7. En mobil HF antenn kan vara ett diskret alternativ . Resultatet är att den blir klen på 1.8-10MHz men går utmärkt på 14-30MHz. Kan monteras på en balkong utan att störa grannar.

17. 8. Att göra en dubbelZepp med två spröt, kan vara två teleskopmetspön av glasfiber, monterade på en balkong eller en skorsten. Denna antenn blir lite kortare, man kan dock hitta glasfiber metspön på upp till 10 meter. Tejpa en tråd utmed spöna och gör en dubbelZepp. Matas med bandkabel, och stäms av med en antenntuner med balanserad utgång. Dess båda spröt kan sitta med en horisontell vinkel utan problem, ex vis ut från en balkong. Att skjuta ihop spröten när det blir ljust gör att grannarna inte retar sig så mycket.

19. 9.Vi har hittills pratat om symmetriska antenner, symmetrin är viktig föra att undvika störningar. Både vid mottagning som sändning. Men en ändmatad tråd kan vara ett alternativ, liksom ett metspö med tråd tejpad. Det krävs en antenn tuner med trådutgång. Exvis MFJ tuners. I vissa fall krävs jord, eller jordplan om man skall köra ändmatat.

21. 10. Slutligen skall vi se på förkortade antenner, dvs man tillverkar spolar som kan göra att en 2 x20 meter halvvåg för 80 meters bandet blir kortare. Man kan ex vis göra den 2 x 7 meter. Man kan generellt säga att en förkortad dipol som är en tredjedel av en full halvvåg har nästan lika bra effektivitet som en riktig halvvågsdipol. För att beräkna en förkortad dipol och göra spolar finns enkla gratis program att ladda hem på nätet.

Det behövs lite fantasi för att få plats med en HF antenn, men det går, ös på bara, prova, experimentera, ge inte upp. Allt går, utom det där med tandkrämen.

3717 kHz grabbarna

De bara tjötar hela förmiddagen.

De har fått en hemsida och du kan nu se dom, kolla in : www.3717.se

Kul va!

Tjötar är Göteborgsdialekt och inte så illa som det låter i våra öron, dvs vi som har andra dialekter..

De kör varje dag på 3717 kHz i ur och skur från kl 08 på morron.

Det roliga är att man är alla typer av radioamatörer,allt från stickproppare till experimenterande långvågare till mikrovågare.

Piratradio under helgerna

Jag brukar ju ha med en del om piratradio ibland.

Jul och nyårshelgerna är stora för piratradion.

Vi talar denna gång om rundradiopiraterna. De som gör hemgjorda radioprogram och sänder med hemgjorda AM sändare.

En av mina favoriter är RWI, (Radio Waves International), som han kallar sig.

Finns på 11401 kHz AM och förekommer från Fredag kväll till söndag EM, sporadiskt.

Det lönar sig att kolla frekvensen ofta under helgerna, alla tider.

Söndagen 2006 12 10 kl 1000 och framåt var RWI 59 och njutbar!

De flesta rundradiopiraterna finner man dock på 48 meter, 6200 – 6400 kHz AM.

Typiska frekvenser är 6210, 6220, 6245, 6275, 6295, 6305 kHz.

Strax ovanför mellanvågen 1611 upp till 1675 kHz finns en massa AM stationer som kör musik. Ofta holländska stationer.

Givetvis blir även dessa ljusskygga ”djur” mer nattaktiva.

3927 kHz är en ganska aktiv frekvens.

Klart att det finns mer frekvenser som kan vara aktiva, det är upp till alla intresserade att jaga piratradio.

Intressant?? Ja ett fenomen brukar jag kalla det. Där vi ibland finner till och med Nordiska AM stationer som gör sitt bästa för att spela musik från egna skivsamlingen.

Detta har förekommit så länge jag lyssnat på kortvåg, men idag har de bättre ljudkvalitet på sina AM sändare.

Roligt att lyssna på när TV och amatörbanden blir tråkiga.

Den som vill gå djupare, försöker hitta amerikanska pirater tidiga söndagsmorgnar på 7400 – 7500 kHz, och strax under 7000 kHz.

Förr skickade man en lyssnarapport per brev, idag brukar piraterna uppge mejladress eller SMS nummer, man kan skicka en rapport i realtid och bli omnämnd i programmen, ibland hör man att en Svensk lyssnare gett en SMS rapport, han kanske får en skiva tillägnad.

GP antenn ibland förödande för störningar

Först och främst skall vi översätta GP, och det betyder Ground Plane. Jord Plan. En GP antenn bygger på att den sitter på ett jordplan.

Låt oss säga att du sätter upp en flerbands vertikal som är en GP för 14,-30 MHz. Till den skall man montera jordplan i form av trådar.

Man fuskar och lägger ut två trådar per band, det bör väl räcka. Det ser nog jävligt ut på taket ändå.

Koaxen kommer att ligga bredvid jordplanstrådarna och är även den ett jordplan. Men den slutar ju inte utan fortsätter ner till riggen.

Koaxialkabeln blir, om kanske inte på alla band, även den en del av jordplanet.

Vi får HF utanpå koaxialkabeln.

Den leds ofta ner till radions chassi, vilket i sin tur är förbundet med nätaggregatets jord. Jord som är minus och gulgrön, leder ut HF i elnätet.

Det är ju ofta i elnätet störningarna finns, till detta är alla de där apparaterna som stör anslutna.

Inte konstigt att vi då får en kraftig brusmatta på de flesta frekvenser antennen täcker.

Jordplanet är ju till för att spegla antennen på. Vilket får till följd att vertikalen får sin spegelbild i jordplanet. Även denna spegelbild av antennen strålar och ”lyssnar”.

Kvartsvågsvertikalen är egentligen en halvåg...

Hur få vi bukt med detta då?

Kolla på biltaket, där sitter en kvartvågspinne för NMT eller 145 MHz. Den sitter på biltaket vilket är ett mycket bra jordplan.

Koaxialkabeln går ner under jordplanet, inte som ett jordplan.

Det är så här en GP antenn skall se ut.

Kan vi då förändra våran GP på hustaket så den blir mer lik en riktig GP?

Några metoder:

1. Dra koaxialkabeln ner mitt under matningspunkten in på vinden och lodrätt under jordplanet. Åtminstone så långt som möjligt lodrätt.

2. Lägg ut fler jordplan, särskilt för de frekvenser där problemen är störst.

3. Linda en HF spärr på koaxialkabeln vid en kvartsvågs avstånd från matningspunkten.

4. Linda fler sådana för de andra banden och på kvartsvågs avstånd från varandra.

5. Kassera iden med en GP antenn till förmån för en dipol med balun

6. Prova med GP antennen på annan plats, på ett rör i marken ute på gräsmattan.

När jag talar om kvartsvågs avstånd på en koaxialkabel är det med våghastigeten 0,95, inte den för HF inuti kabeln, (0,66).

Givetvis kan vi inte göra ett perfekt jordplan, med hela taket plåtklätt, men ibland finns det ett plåttak man kan prova med, anslut till plåttaket, likt biltaket.

En GP antenn mindre i världen kan ge dig mycket mindre störningar. Men givetvis kan den vara den antenn som passar.

Många bygger GP antenner, eller sk vertikaler för DX på de låga amatörradiobanden, ex vis för 3800 kHz. Vi hör talas om att de använder 128 radialer, eller jordplanstrådar. Avsikten är att göra ett jordplan som närmar sig det ett biltak kan ge. Mindre förluster i markjorden. Samt så lite strålning som möjligt på koaxialkabeln. I detta fall är det ju strålningsvinkeln man är ute efter och en strålande koax kommer att förstöra strålningsvinkeln mot Dxet.

En sådan antenn välgjord och på rätt plats kommer att få en låg strålningsvinkel, det betyder att den ju kommer att höra mer störningar från grannkåkarnas plastelektronik än en dipol. Vi har nu bitit oss i svansen. En bättre GP, ett bättre jordplan, mindre strålning från koaxen lika förbannat i vissa fall mer störningar. Det viktiga är att inse lite om hur det funkar.

Först då kan du på din plats kanske hantera saken.

GP antenner är både av ondo och välsignelse för oss radioamatörer, det viktiga är att ha en viss uppfattning om hur de funkar och vilka problem det kan bli.

En dipol då? Kan den göras mer ”störningsresistent” ?

Ja, men det finns många dåliga dipoler. Men den är ändå den antenntyp som är lättast att få att fungera bra.

Förr pratade man om att en dipol funkar lika bra utan balun. Det må så vara, och det finns olika åsikter, och man kan nog få QSO lika bra utan som med Balun.

Idag i störningarnas värld, kan balunen dock hjälpa oss mot störningar.

Idag gäller att en tråddipol SKALL HA BALUN, det finns inget annat som hjälper, den skall ha balun.(Om den matas med koaxialkabel).

Utan balun kommer koaxialkabeln att stråla, den (koaxen) blir felaktigt använd och terminerad och läcker som ett såll. HF leds in i radions chassi, ut i nätaggregatet och ut i elnätet, hört detta förr?

Med balun är risken att detta skal hända mindre, och vi får en antenn som lyssnar och strålar där den sitter, dvs uppe mellan träden.

Viktigt är att koaxialkabeln dras ner symmetriskt under dipolen, helst ända ner till marken och grävs ner fram till huset.

Viktigt oxo är att dipolen installeras symmetriskt.

Viktig med god höjd för en dipol.

Förr dög det bra med 5 – 7 meter för en 2 x 20 meter dipol.

Det gör det även idag om man bara vill höras och köra lite lagom prat QSO.

Bor du i ett hus, eller har grannar som har mycket störande utrustning kommer en högt placerad dipol att hamna längre från störkällorna, dvs idag, med alla dessa störningar är det en mycket stor fördel att ha sin antenn högt, fritt, symmetriskt, med balun och med symmetrisk dragen koax.

Störningarna är ju ändå ganska svaga, de har begränsad räckvidd därför hjälper avståndet till antennen bra. Det är tystare där uppe i trädkronan, jämfört med de lägsta grenarna.

Jag har själv upplevt hur otroligt rent det blir när man höjer sin HF dipol till mer än 15 meters höjd.

Men det är ändå ett dilemma med antennhöjden

En dipol för 3750 kHz, dvs 2 x 19,5 meter, som sitter lågt, får liten eller ingen markvåg, bara rymdvåg, det är ju därför du överhuvudtaget kan få QSO med stationer mer än några mil bort.

En lågt placerad dipol får nära till störningarna i kåken och hos grannarna.

En högt placerad sådan antenn får lite mer markvåg, inte så mycket att du kan köra modstationer i skipzonen 5 – 20 km men som kanske då hör en mer avlägsen grannes störningar, dvs på 100 till 500 meters avstånd.

Men hur högt skall den då sitta?

Som det ser ut idag tycker jag att så högt som möjligt är det bästa tipset trots allt.

Men när det gäller våra antenner är nästan allt kompromisser, och dilemman.

Det viktiga är att inse detta faktum och försöka tänka på rätt sätt.

När vi talar om stora liggande loopar så är det snarare dess strålningsdiagram vi skall se på, än faktumet att den är sluten och kortsluten. Åtminstone när vi talar om lokala störningar. Eller är det tvärs om?

Det kan diskuteras.....

Varför inte skaffa ett ELNEC program och simulera själv.

Varför inte bygga dipolen på ett sätt så att du enkelt kan hissa upp och ner den. Ett experiment som verkligen heter duga och som många fixar.

Hur lång räckvidd har störningarna då?

Svårt att säga, men vi måste skilja på ledningsbundna och de som hörs via etern.

När jag brukar köra med mobil HF antenn på bilen upptäcker jag ofta att vissa ”hus” stör kraftigt.

Bruset stiger våldsamt när man passerar vissa villor och gårdar.

Vad har dom därinne?

Kan det vara en inverterstyrd och elektroniskt styrd digital hembränningsmaskin?

Tur att man inte bor granne med dem.

Störningen verkar ha en räckvidd på c:a 50 meter.

Nu är detta tal om en mycket kraftig störning och många ”vanliga” störningar är ganska svaga om antennen kommer högre än 15 meter.

Jag har själv upplevt hur otroligt rent det blir när man höjer sin HF dipol till mer än 15 meters höjd.

Men erfarenheten visar att det förekommer grejer i stugorna som stör våldsamt.

Jag tror att det skulle vara helt omöjligt att vara radioamatör upp till 200 meter från ett sådant ”hus”.

Störätaren

Jag har tidigare berättat om MFJ- Noise canceller.

MFJ-1026, en låda som med hjälp av en liten antenn nära störningen kan fasa ut en stor del av de lokala störningarna. Den funkar, men är knepig att ställa in. Den kan i bästa fall dämpa lokala störningar med mer än 9 S-grader. Dvs den kan öppna en helt ny värld för den som är utstörd.

MFJ-1026 kostar SEK 3500, många anser att den gett dem tillbaka hobbyn och att den är värd priset. Andra låter sig hunsas till att byta hobby av alla störningar.

Genom tiderna har det förekommit flera olika byggbeskrivningar av sådana här apparater. Att bygga en är inte så svårt. Jag har säkert ett antal byggbeskrivningar liggande som kopior ur tidningar.

Om intresse finns kanske jag kan leta fram dem och kopiera eller skanna in.

Kanske går det att söka på nätet efter en Noise canceller, Noise Phaser, eller vad den nu kan heta.

Helt klart är att en sådan här grej verkligen kan fungera. Den har fördelar, till nackdelarna hör att den inte är gratis, och att den kan vara klurig att ställa in, samt att man måste justera om den vid QSY.

Grannen har köpt en ny TV

”Nu visar min S-meter S7 till S9 på de lägsta amatörbanden”, dvs 1810 – 7100 kHz.

Det händer titt och tätt att radioamatörer ringer i förtvivlan, och frågar efter en lösning.

Vad gör man när detta händer, och det blir ju vanligare.

Troligen har grannen köpt en Plasma TV.

Ett hopp är att livslängden för en sådan uppges vara c:a 3000 timmar, så problemet kanske tar slut.

Med 4 timmar varje dag blir 3000 timmar bara ett par års drift.

Att prata med sin granne kan vara svårt, han har ju bara i god tro köpt en ny TV, inte en gnistsändare.

Men kanske man kan tala med den han köpte TV av och fråga om det är möjligt att det blir så här.

Störätaren som jag beskrev ovan kan vara en lösning, den är ju gjord för just sådan här lokala störningar.

Man skulle ju kunna konfrontera grannen med att han förmodligen utsätter sig för mycket starka elektromagnetiska fält, dessa är ju ”farliga” särskilt om de kommer från en fackverksmast i grannskapet.

Det här går ju att mäta med din mottagare.

Man kanske kunde kräva att säljaren, han som sålt TV till din granne, deklarerar risken för dessa strålar och skriftligen garanterar att de är ofarliga för människor.

Lätt att säga förstås, problemen med lokala störningar är jättelika.

Programmera IC-706 med olika duplexavstånd

Vi har normalt -0,6 MHz på VHF, och -1,6 MHz på UHF.

Nu förekommer både 2 MHz och reverserat duplexavstånd.
Dels för att vi genomgår ett byte till 2 MHz duplexavstånd på UHF, dels för att man vill komma ifrån störningar från LPD bandet på UHF.

Hur gör man då?

Ett väldigt knappande och programmerande för att byta kanal.

Man kan då ta till minnena i IC-706all.

Men minnena klarar bara plus eller minus duplex och ett duplexavstånd per VHF eller UHF.

Vill vi ha både 1,6 och 2 MHz duplexavstånd på UHF måste vi ta till split funktionen.

Här är ett förslag på hur man kan göra:

Minne TX RX dup

1 145,625 145,025 -dup -1,6 MHz

2 145,625 146,225 +dup +1,6 MHz

3 433,675 431,675 -dup 2 MHz

4 433,675 435,675 +dup 2 MHz

5 433,675 432,075 split A resp B VFO med frekvenserna, vill du reversera är det bara att byta VFO

6 433,675 435,275 spilt A resp B VFO med frekvenserna, vill du reversera är det bara att byta VFO

Klurigt va?

Som ost på mackan kan man sedan lägga in namn på minnena, ex vis Sunne, Karlstad, Västeras, Sthlm, Sthlm2, Sthlm3 etc. fantasi fixar mycket här.

Ställer man då Sthlm2 får man bakvänd 2 MHz, Sthlm 1 ger ex vis vanlig -1,6 MHz.

En extra tomat på osten fixar man genom att markera de minnen som skall ingå i skanningen.

Tryck på SEL och ett litet s kommer på de valda minnena.
Starta sedan minnesskanningen med SCAN och SEL.

Svårt va? Måste du fram med manualen? Klarar du detta? Utmaning? Fråga, ta hjälp.

Vem bestämmer? Du eller radion, ta befälet över radion och lär dig några kul knep. Fram med manualen.

Karl Arnes Kommenterar

K.A.Markström SM0AOM Brukar kommentera och ha synpunkter.

KA är erfaren och kunnig, många har säker säkert läst honom på SSA teknikreflektor.

KA kommenterar detta med kanaler och Pep in eller uteffekt som jag hade texter om förra nyhetsbrevet.

Kommentarer som ytterligare ökar vårt kunnande inte minst historiskt.

Inte minst RF Gainets ursprung.

Att AGC som ju skall ersätta RF Gain ställer stora krav på AGC som reglersystem har jag tidigare skrivit om, som reglersystem kommer det säkert igen här.

Dock vänder jag mig lite emot att man menar att RF Gain skall vara helt nerskruvat och AF gain helt uppskruvat, många av våra äldre kollegor säger konsekvent så, det finns något mittemellan och detta gäller olika för olika av våra äldre mottagare.

Dvs lagom......är bäst.

Att AGC som ju skall ersätta RF-Gain är mottagarens skäl tror jag alla håller med om.

Att RF-Gain trots det gamla ursprunget är användbart även idag bör alla kunna och ha erfarit.

Mina rubriker citeras av KA.

Så här skriver han:

Några kommentarer:

:

"På 27 MHz var kravet att de fick ha max 5 Watt input. Skälet var nog att det inte fanns effektmätare. "

Det primära skälet var att det fanns en gammal praxis om att kristallstyrda radiostationer med mindre än 5 W effekt inte ansågs kunna orsaka internationella störningar. Detta låg även bakom att C-amatörerna endast fick använda 5 W med

kristallstyrning på 7 MHz-bandet när de fick tillgång till HF-banden 1/1 1953.

"Kanaler, vem har hittat på att en frekvens heter kanal? ”

HF-amatörbanden och CW/SSB-delarna på VHF/UHF innehåller per definition inga "kanaler".

En kanal uppstår när man tar ett frekvensband och sätter en beteckning på den.

Kända exempel är repeaterkanalerna och de maritima VHF-kanalerna, men det finns även andra exempel

på "kanaler" som har "ITU-nummer" inom de maritima MF och HF-banden. Gamla telegrafister erinrar sig nog SAG:s

anropskanaler t.ex. 420 = 4122.0 kHz RX i land, 4414.0 kHz TX i land .

Så länge som myndigheterna behåller sitt förtroende för att radioamatörerna kan hålla sig innanför bandgränserna lär vi förhoppningsvis inte drabbas av flera "kanaler" på amatörbanden, så även fortsättningsvis slipper vi att "ligga snett på kanalen".

Skulle däremot misstanken uppkomma att radioamatörerna inte kan hantera VFO-ratten på riktigt sätt har vi kanske, innan vi vet ordet av, ett kanalraster på 3 kHz på HF-bandens telefonidelar, och 500 Hz på telegrafidelarna (om man nu skulle vilja göra speciella telegrafidelar).

"Pile-ups" på DX-banden skulle bli ganska egendomliga om något sådant skulle genomföras.

RF gain slutligen.

Denna kontroll är en kvarleva från mottagartekniken före produktdetektorer och fungerande AGC för CW/SSB.

På den tiden var man tvungen att dra på LF-volymen fullt och dra ner "RF-gain" eller "sensitivity" som en del tillverkare kallade anordningen för. Vissa mottagare hade så mycket MF-förstärkning och en så dålig BFO att de gav distorsion av de mer elakartade slagen om man drog på "RF-gain" bara aningen för mycket.

När fungerande AGC för CW/SSB kom i början av 60-talet försvann behovet för att använda "RF-gain" för att mottagaren inte skulle överstyras.

Däremot upplever man mottagningen av starka signaler som mycket mer behaglig om "RF-gain" används för att sätta en tröskel som insignalerna måste överstiga för att AGC ska arbeta, man slipper därmed "pumpning" av AGC-nivån.

En liknande effekt erhåller man när AGC med snabb "attack" och långsam "decay" används.

Då kommer AGC-systemet att själv etablera denna nivå och man får en "brusspärrseffekt".

Dock krävs det en ganska avancerad uppbyggnad hos AGC-systemet för att detta ska fungera bra, i synnerhet om det kommer impulsstörningar.

73

de

Karl-Arne

SM0AOM

Men vad betyder då ”de”.

I: de SM4FPD.

Dvs dah di di ditt

”Detta är” SM4FPD, nej det måste vara något med engelska.

En Morseförkortning?

Kanske norska ”dette er”.

Kan man då konstatera att förekomsten av RF-gain ratt betyder att AGC systemet är dåligt? Eller, jakten på den perfekta AGCn.

Svaret på den frågan blir nog både ja och nej.

Det finns, och har funnits, många mycket dåliga AGC system som kräver RF-gain för att det skall låta bra, eller överhuvudtaget acceptabelt.

Det finns, och har funnits mycket bra AGC system som gör att man slipper använda RF-Gain,eller glömmer att det finns sådan.

Det finns dock inget perfekt AGC system överhuvudtaget. Det kommer förmodligen aldrig att finnas så länge vi är människor och har olika åsikter om hur det sakall vara.

Därför kan man ha nytta av RF-gain som ett alternativt sätt att signalbehandla.

AGC systemet är en regulator som har en närmast omänsklig uppgift.

Den skall hålla konstant ljudstyrka i högtalaren trots att mottagarens insignal varierar väldigt mycket. Mottagaren skall hantera signaler på – 130 dBm samt mycket starka S9+60 dB vilka då är -13 dBm.

Dvs variationer på 115 – 120 dB skall hanteras.

Nästen ingen annan nivåregulator hanterar så stor skillnader i nivå.

Man kan oxo säga att det finns lika många ideer om hur en bra AGC skall jobba som det finns ”experter”.

Jag brukar i vissa fall skriva att en viss mottagare, ex vis klassikern ATLAS hade dålig AGC.

Låt mig utveckla detta lite bättre framöver.

Klassikern DRAKE hade en rätt så bra AGC.

En annan klassiker från ICOM, IC-701 från slutet av 70 talet hade en sk häng AGC, den gjorde mottagningen mycket njutbar. Men lika katten fick man lov att sätta på snabb AGC om man hade bråttom vid ex vis vid testtrafik.

Att jag tar upp det här med AGC, som AGC tider etc och vikten av att ställa in rätt AGC tider beror på att jag vill förmedla kunskap och insikt i hur viktig AGC systemet är för hur det skall låta.

Under 70 talet kom PLESSEY med en serie IC kretsar. En av dem var en AGC generator.

Den lanserades som den perfekta AGCn för SSB.

Den hade häng tid, dvs förstärkningen stog nästan stilla på en viss nivå när man lyssnade på en SSB station. I talpauser väntade den på nya ord, och om dessa inte kom, drog den upp till full förstärkning snabbt. Den långsamma Häng tiden följde måttlig med i QSB.

Snabba förlopp som störpulser påverkade inte AGC systemet, de small därför värre i högtalaren, men kunde givetvis klippas ner.

Visst provade jag denna IC. Men det är nästan omöjligt att bli kompis med den vid amatörradiotrafik, förutom när man lyssnar på söndagstrafik på 3750 kHz.

Med ett antal variabler kunde dem bli brukbar.

Avsikten var att den AGC kretsen skulle nyttjas till kanalstationer för SSB, militära sådana. Där fick man då en nästan AM eller FM liknande kvalitet, med mycket lite pumpning.

Hur många har inte modifierat AGC systemet i de berömda Collinsriggarna?

Hur många artiklar om AGC har det inte funnits i tidningarna genom tiderna. Visst modifierades även AGC systemet i DRAKE linen.

Visst modifierar både jag och kunder AGC tiderna i ICOM och särkilt då IC-707, 718.

Att använda RF Gainet och lära sig vad AGC betyder för mottagningen är därför viktigt, för att få så ren och njutbar mottagning som möjligt.

Jo, en närmast perfekt AGC blev det i IC-251 med MUTEC front-end kortet installerat. Det var ju en VHF station men den bettedde sig helt underbart på låga delen 144,300 MHz, SSB.

Jag vet att någon gjorde den ”perfekta” AGC i en IC-725, en fet artikel i en QST för många år sedan.

Han ansåg att riggen var en bra objekt för att modifiera AGC systemet till något närmast perfekt. Jag kommer inte ihåg vilken tidning det var.

En dålig AGC

Kan ha olika tidskonstant beroende på vilken signalstyrka som kommer in i mottagaren.

Dvs vid S9 plus blir AGC snabb och det flåsar och pumpar kraftigt.

Vid låga insignaler, S3 – S7 är AGC långsam.

Detta är typiskt för dåligt utvecklade AGC system och egentligen tvärs emot vad man vill ha.

Även den tid som behövs för att AGC skall hitta lagom förstärkning vid plötslig insignal, vi kallar den för attacktid, varierar kraftigt, en enkel och billig AGC har för långsam attack, och de första orden och stavelserna blir överstyrda när man lyssnar på SSB eller Morse.

Är attacktiden snabb, låter mottagaren bra, men kan blockeras av impulsstörningar.

Hur man än vänder sig så är rumpan bak......(tur är väl det...)

Den perfekta AGCn finns knappast, åtminstone en AGC som hanterar alla fall som kan förekomma.

Därför finns RF-Gain kvar på våra mottagare och bör användas.

Generellt kan man ändå säga att en lite mer påkostad radio har en bättre AGC än enklare och billigare fabrikat. Det hela beror ju på till vilken kundkategori man vänder sig,

Bygg en dipolstack, inskannad artikel från CQ.

I CQ, Maj 1973, finns en mycket bra artikel för konstruktion och bygge av dipolstack för UHF, dvs en repeaterantenn.

Jag har skannat in den artikeln, vill någon ha är det bara att mejla mig.

Artikeln tar upp de flesta saker som kan komma ifråga, ex vis diagram som visar förkortningen som funktion av antennelementens tjocklek. Hur långt ifrån masten de skall sitta för olika strålningsdiagram, hur högt över varandra, (vertikalt stackningsavstånd) de skall sitta för maximal förstärkning med 2 till 8 dipoler. Förstärkning för 1 till 8 dipoler.

Artikeln bygger en fyrstack av rördelar, sådana som man löder ihop av 12,7 mm storlek, (½ tum). Mycket lättbyggd med gamma matningar. Alla delar finns på varuhus, Biltema eller hos rörkrökaren.

Man beskriver hur man stackar fyra stycken med bara 50 Ohms kablar.

Jag har själv byggt flera sådana antenner till UHF repeater. De går än efter 20 år i luften.

Men framför allt, artikeln innehåller allt för att bygga antenner med olika antal våningar, och det är möjligt att räkna om till VHF.

Rekommenderas verkligen, för den som vill bygga mekanik, och få en robust och väl fungerande antenn. Klubbprojekt är det givetvis.

Vårt dynamiska språk. Kan man äta kalorier?

Nja, Kalori är en måttenhet på energi, ett förhistoriskt sådant, idag mäter man med Joule eller Watt sekunder. (större värden kWatt timmar, kWh).

I TV, radio program och i tidningar pratar man att få i sig, eller äta kalorier.

En falukorv innehåller inte kalorier utan energi. Vilken kan mätas med en enhet, kalori eller Joule (Ws).

Man får fram en myt om att det är små saker i maten man äter, dvs kalorier.

Det borde inte ens finnas plural av Kalori. Eller kilokalori.

För inte säger man Jouler....eller Joular, eller Volter, Amperer....

Varför envisas man med att använda en enhet för energi som faktiskt skulle bort redan för 50 år sedan? Och dessutom använder enheten som substantiv i plural. Det bäddar ju för okunskap. Så okunniga bör vi radioamatörer inte vara.

Konstigt va? Men det finns ju de som använder tum än oxo.

Man äter mat och det ger energi som mäts i Joule.

Kolla på Cola flaskan så står det faktiskt energiinnehåll i Joule, eller kJoule.

Men varför är inte energiinnehållet på Wiskeyflaskan deklarerat??? Det brinner ju, så det borde innehålla massor av energi.

Fråga de som säljer.

Måste man verkligen experimentera som radioamatör?

Vad är man annars radioamatör för??

Vad händer om man jordar där och sätter upp en tråd där?

Hur går en sådan antenn, måste man ha jordspett, måste det vara balun? Får man bättre signal med balun, blir det mindre störningar med dipol?

Hur kan man göra en bättre antenn, vad händer med högre spänning, måste man jorda i bilen eller båten?

Skulle en loop gå bättre hos mig?

Skall det vara ferriter på nätsladden, måste man ha ferriter på koaxialkabeln? Hur får man bort störningarna från datorn.

Varför blir det mer störningar när jag använder långvajern?

Vad händer om jag kostar på mig en dyrare koaxialkabel? Måste koaxen bytas efter 20 år ute?

Blir det bättre om jag höjer antennen 5 meter? Är en köpantenn bättre än en hemgjord dipol?

Kan jag höra killarna i Stockholm om jag köper den där antennen? Eller måste jag köpa en dyrare?

Måste man ha rotor på riktantennen?

Oändligt med frågor som bara kan få sitt svar genom experiment. Åtminstone hemma hos dig.

Oändligt med möjligheter att experimentera mera.

Amatörradio en hobby där det ges tillfälle att göra massor av spännande experiment.

Experiment en oändlig källa till utveckling och att lära sig mer.

Att lära sig mer är en bra källa till välbefinnande.

Välbefinnande är ett tecken på att man experimenterar.

Ja! Amatörradiohobbyn är till för att vi skall få experimentera med radioteknik, vågutbredning, antenner, radiosändare och radiomottagare, modulationmetoder och utveckla nya telegrafmetoder.

Ja! Man måste experimentera för att få en HF antenn att fungera på en begränsad yta av en villatomt, eller på en bil eller båt.

Ja! Man måste experimentera om man vill ha maximalt utbyte av radio via Norrsken, Aurora på låga delen.

Nej! Det går inte att gå genvägen och köpa sig till den perfekta radiostationen som kör hela världen från en villa tomt. Även om det finns fina saker att köpa, så ligger mycket av arbetet på dig själv uppe på taket och i träden.

Ja! Man måste experimentera för att bli bättre, duktigare och mer säker..

Ja! Man måste experimentera som radioamatör, eller i varje fall bör man experimentera mera.

Radiotekniska experiment kan vara mycket olika saker.

Prova nya antennkonstruktioner, prova olika höjder för antennen, prova jordningar av olika typer, jämföra dipoler med loopar.

Experiment med vågutbredning kan vara dagliga QSO på en spännande frekvens med en eller några utvalda motastationer.

Experiment med telegrafi kan vara att gå med i SARTG och ansluta datorn till radion.

Det kan även vara experiment med APRS.

Experiment på de höga frekvenserna kan vara att prova bättre koax, bättre HF steg, högre master, förfinad trafikteknik.

Experiment kan vara att prova 18 MHz i bilen.

Experiment kan vara att förbättra den lokala repeatern.

Andra roliga experiment är att få fart på historiska radioföremål. Bara att labba med olika högtalare eller mikrofoner är trevliga experiment.

Akustik, satelliter, är andra exempel.

Ja så här kan man fortsätta i oändlighet, så kom inte och säg att amatörradio är en ”fattig” hobby.

Vet vi då inte redan allt om radio, vågutbredning och antenner.

Måste vi verkligen experimentera, finns inte kunskapen om allt inom ämnet dokumenterat?

Man skulle kunna tro det, men frågorna finns ju där, svaren är många, tvetydiga och av olika åsikter.

Så visst krävs det mer experiment.

Men det krävs kanske att vi dokumenterar resultatet av våra experiment.

Det skulle nog bli jobbigare att läsa allt än att göra om experimenten...

Ibland har vi en teori, en plan, en övertygelse, och tror inte på vad andra säger, dvs prova och experimentera själv då.

Sök tillstånd på 50 MHz

Skriv ett brev till:

POST- OCH TELESTYRELSEN

BOX 5398

102 49 STOCKHOLM

Härmed ansöker jag om tillstånd att använda signalen SM4XXX för att göra experimentsändningar (amatörradiotrafik) inom frekvensområdet 50-52 MHz. Eftersom ingen lokalsändare är i bruk inom frekvensbandet

Min position är : koordinater eller QRA för din sändningsplats XX XX XX Låna en GPS om det behövs.

Det går att söka tillstånd för fler sändningsplatser, ex vis QTH och sommar QTH.

Min nuvarande anropsignal är SM4XXX

Så undertecknar man med namn adress telefon mejladress, underskrift etc.

Klistrar på ett frimärke.

6280 000 000 000 000 000 elektroner per sekund

Knallar fram i din DC sladd när din rigg står i mottagning.

Vid en Ampere går så många elektroner per sekund fram i ledningen mellan nätaggregatet och riggen. Det lustiga är att de skall tillbaka i den svarta sladden, ändå gör de ett gott jobb i riggen. Fort går dom oxo.

Vem kan läsa ut detta stora tal?

Sexmiljonertvåhundraåttiotusenmiljonermiljarder….. nej det blir mer va??? -miljardermiljoner…. Det blir ett långt ord. Tur att vi slipper läsa dessa tal.

Räkna nu ut hur många elektroner som vandrar i sladden vid sändning.

Nog händer det en del saker i våra ledningar, tur att vi inte behöver räkna dem, tur att våran Ampere meter bara visar ett utslag och inte visar antal elektroner per sekund.

Små är de oxo, annars skulle vi få har större sladdar…..

Dra ur sladden och de stannar, fantastiskt va??

Det fanns switchade eller ”digitala” nätaggregat förr. Störde även dessa?

Redan för 60 år sedan användes switchade nätaggregat för att åstadkomma annan spänning än den man hade tillgång till. Exvis i en bilradio med elektronrör, där behövdes anodspänning och bilbatteriet var bara på 6 eller 12 Volt.

Skall vi kalla dem för digitala nätaggregat??? Primärswitchade eller pulsade?

Nej det är för tidigt i historien för digitala saker. Då var inte digital på modet.

I 50 och 60 talets komradio fanns en switchad nätdel som gjorde anodspänningar av bilens 12 Volt.

Så fenomenet och systemet är ingalunda nytt, dock är det olika komponenter och olika fart, switchfrekvens, på grejerna förr och nu.

Jag har tidigare berättat om vibratorn, en reläliknande sak som hackade upp batterispänningen för att kunna omvandlas i en transformator. Vibratorn kunde ha en extra kontaktgrupp och fungera som likrikare. Man kunde bygga ganska effektiva nätaggregat som omvandlade bilbatteriet till högspänningar.

I pressfotografernas blixtaggregat fanns en vibrator, blybatteri och transformator, dvs ett switchat nätaggregat som laddade upp en stor konding, att laddas ur i blixtröret. Allt bars över axeln. Så går det till i dagens kameror, men istället för vibratorn finns några transistorer, och en trafo som funkar vid högre frekvenser.

I 60 talets komradio användes ett par stora feta Germaniumtransistorer, och en stor transformator. Frekvensen var mellan 50 Hz och 1000 Hz.

I 60 och 70 talets amatörradiostationer, FT-277, FT-101, TS-520, Drake, Heatkit fanns sådana här omformare. Med Germanium effekt transistorer, de svängde på 50 – 200 Hz med en stor vanlig transformator, inte störde dessa...

Dvs en mycket låg switchfrekvens.

Idag förekommer oftare att våra vibratoromformare omformar spänningen neråt istället, exvis från 230 Volt till 12 Volt eller 24 till 12 Volt. Men principen är samma.

Men en sån där vibrator då, vid 20 – 100 Hz Hz, 6 eller 12 Volt och en 5 Ampere, orsakade inte detta störningar??

Nej i så fall skulle ju radion störa sig själv, och det var ju mellanvåg man lyssnade på med en sådan radio. AM och låga frekvenser känsliga för just störningar.

Skulle vibrator aggregatet störa skulle ju det vara som att ”pinka i egen brunn”.

Det ville man inte göra på den tiden.

Man kunde konsten att avstöra sitt switchade nätaggregat på den tiden.

Problemet var nog mer, att akustiskt dämpa surret från vibratorn.

Samma sak i 60 talets komradio med transistoriserad switchad spänningsomvandlare, den fick ju inte störa egen radio, i vilken den var inbyggd.

Det gjorde den inte heller, man kunde konsten att avstöra pulserna och transienterna som pulserna åstadkom.

I 60 talets switchade nätagg i komradion användes kiseldioder för likriktningen. Dessa måste även dom avstöras. Jag har tidigare berättat om hur dioder kan störa och varför.

Vad visar eller bevisar detta då?

Att avstörning är en konst man behärskade förr.

Att man tvingas avstöra så att man inte stör egen utrustning, då först gör man det.

En huvudskillnad är dock att en så låg switchfrekvens som 50 Hz till 1000 Hz inte ger upphov till så kraftiga övertoner högt i frekvens som dagens med 20 kHz till 100 kHz switchfrekvens.

Å andra sidan blir dagens snabba saker mindre och man behöver mindre komponenter för avstörningen.

Men viljan fattas, att störa av det som inte stör egen utrustning.

Quad beräkningsprogram

Gå till :

http://www.softcom.net/users/kd6dks/quad.html

Så finner du en massa information o Quad antenner, en Quad calculator, bara att mata in dina siffror så får du måtten.

Dags att börja räkna på nästa höst antenner nu. Så har du vår och sommar att skaffa material, och november att bygga och sätta upp den på.

Klart att man kan få upp en snabbare.

IC-7000 har en huvudsäkring i chassit

Dvs den som avsäkrar radioapparatens alla kretsar utan PA. C:a 3 Amp.

Den finns i alla andra riggar men är ofta svår att komma åt.

På fronten under panelen finns en liten lucka, under den sitter en 3 Amp flatstiftsäkring, man kommer åt den med en liten mejsel att sprätta upp locket med. Man slipper skruva isär radion o leta.

Denna säkring skall givetvis aldrig lösa ut, men om man råkar koppla fel i acc kontakten, eller på antenntunerkontakten kan det bli lite svettigt och säkringen löser ut.

IC-7000 har tredubbel Autonotch

Sätter du på AN, dvs Autonotch kommer DSP att få bort upp till tre oljud som piper.

Autonotchen kan filtrera bort tre toner.

Autonotchen beter sig som den skulle vara en LF notch. Dvs den sänker inte S-metern.

Använder man den manuella Notchen sker detta, den beter sig som en MF notch.

Autonotchen kommer inte att plocka bort Morse stationer i CW. Utan där får man arbeta med den manuella Notchen om man vill få bort störande Morse stationer och bärvågor.

Även om de toner man tar bort med autonotchen skulle ”röra sig”, dvs ändrar sig i frekvens, kommer den att hålla dem borta.

Bredbandsantenner

Jag har ju försökt att försvara att bredbandsantenner för HF överhuvudtaget finns och säljs.

Stig SM5IO berättar om sin tid på jobbet, och berättar hur effektivt det var att lyssna med en bredbandsantenn med motstånd, på den tiden hette burken, ”magisk tuner”.

Den gjorde att mottagaren med väl anpassad ingångsimpedans funkade mycket bra vid deras försök med datorstyrd frekvenshoppning på HF.

Vid mottagning och med de goda känsligheter vi har sedan 25 år på ICOM mottagarna, är det inga som helst problem med att tappa 10 dB för att få en bredbandig antenn.

Vid mottagning har vi ofta råd med förlusterna. Vid sändning kan man diskutera om vi har råd med förlusterna i en bredbandsantenn. Klart att en radioamatör skall vara mån om förluster, men annat måste ju vägas in.

Det är ju ingalunda något nytt med bredbandiga HF antenner, på SRS sitter en av försvarets sådana och den är säkert konstruerad och tillverkad för 50 år sedan. Men några mer data finns inte för det, trots att det är en proffs antenn som kostat kulor.

Det blir säkert mer om bredbandsantenner och huruvida de är befogade eller inte.

Hur man kommer på rätt frekvens vid Morse

När man skall svara en Morse station är det viktigt att komma på rätt frekvens.

Liksom vid SSB.

Men vid Morse mottagning är det lite mer smaken som avgör till vilken tonhöjd, (pitch) man ställer in mottagaren. Skall man komma rätt får inte smaken bestämma.

ICOM har den fördelen att sidetonen, dvs medhörningen vid Morsesändning har samma tonfrekvens som den man skall ställa in på en Morse station.

Default är 600 Hz.

Du skall lyssna på 600 Hz när du ställer in dig på en Morse station som ropar CW.

Här gäller då att ha absolut gehör som musikknuttarna säger.

Nejdå det går enklare.

Stäng av brejk in, tryck ner nyckeln, eller paddeln för långa, vrid nu VFO så att du svävar medhörningen mot den Morse station du avser svara. Lite träning och det går på en sekund.

Slå sen på brejk in, och gör dig beredd att svara.

Är du nu inte nöjd med de 600 Hz tonhöjd som är default inställt, går du till Q menyn och väljer en annan ton, vrid då VFO till du får den ton du vill ha. Obs att du nu står kvar på samma frekvens, du bara ändrade BFO i mottagaren.

Blev det 750 Hz, eller 350 Hz.

Oavsett din favorit ton i Morse, så gör du på samma sätt nästa gång du avser svara en Morse station. Sväva honom med din egen sideton.

Man kan då fråga sig varför detta är så viktigt då, har han inte RIT i andra änden?

Jo säkert men den som svarar på rätt frekvens bör ha störst chans att få napp.

Vidare kanske han har så smalt filter att han inte hör dig om du svara 200 Hz fel.

Ett QSO där båda ligger på samma frekvens ta minsta bandbredden i anspråk.

Även Morse trafiken går emot att bli mer och mer exakt i frekvens, dvs transiva.

Visst vill du själv kunna utnyttja de smala och fina filter som finns i de nya ICOM stationerna, därför vill du väl att motstationerna kommer på rätt frekvens, dvs mitt i ditt filter efter eget CQ.

Metoden att sväva mot sidetonen fungerar även på äldre ICOM stationer som har fast CW Pitch, ex vis på IC-735 redan.

Vill du sedan med IC-735 höra på en annan tonhöjd måste du bruka RIT själv.

IC-7800 har en knapp som gör detta av sig själv

Dvs hittar motstationens frekvens inom nån Hz.

Den kan även hitta en AM stations mitt.

Från Wolfgangs nyhetsbrev

NYTT från MFJ : Koaxpanel MFJ-4704 pris 995:-, MFJ 4712 fjärrstyrd 2 vägs omkopplare, pris 1180:-.

NYTT från Ameritron : RCS-12 automatisk antennväljare, pris 3400:-.

Du hittar dessa nyheter här:

http://ham.srsab.se/historia.html

Behöver du en riktantenn för 1200MHz? Just nu har vi extrapris på CYA-1216E, 16 element , ord pris 1.100:-. JUST NU 900:-

http://ham.srsab.se/comet/CYA-1216E.htm

UT-121 är en digitalenhet till IC-E9. UT-121 digitalenhet (tillbehör), tal & data samtidigt, inbyggd röstinspelare, sänd och ta emot meddelanden (max 20 tecken).

http://ham.srsab.se/icom_ham/E91.htm

Glasantenn 144/432MHz, pris 850:-, http://ham.srsab.se/graphics/moonraker/GF-151manual.gif

http://ham.srsab.se/ww/mobil.htm

Sida hos Vägverket.

Här hittar du rastplatser, väglagskameror, färjor, trafikläget, reseplanerare, mm

http://trafikinfo.vv.se/trinimenu/trinimenu.html?startmenu=2/map.aspx

Mer från Vägverkets hemsida:

RDS-TMC

Trafikinformation i bilen under resan, läs mer här och titta hur det ska

se ut för dig.

http://www.vv.se/templates/page3____13606.aspx

Ladda ner fartkameror här:

http://www.posit.se/waypoints.html

Intressant vädersida:

http://www.wunderground.com

Webcams:

http://members.home.nl/sverige/webcams/webcams_kaart.htm

Bra sida för dig som vill lära sig morse

http://www.justlearnmorsecode.com/

Färdiga kablar för din radio till TNC (packetradio):

http://ham.srsab.se/mfj/MFJ-packetkablar.htm

Behöver du konvertera POI så att de passar dinf GPS?

http://rjdavies.users.btopenworld.com/html/poiconverter.html

Var finns billigaste bensinen:

http://www.bensinpriser.nu

En väldigt bra sida med tester av allt från GPs till träningsskor.

http://www.testfakta.se/

Vill du veta vad en speciell batterityp kallas?

http://faktabanken.nu/batt/batterier.htm

Här kan man följa Sveriges aktuella elförbrukning :

http://www.svk.se/web/Page.aspx?id=5492

Trevlig helg.

Wolfgang Wündsch

Amatörradiosäljare SRS

Global uppvärmning och växthuseffekt i chacket.

Kan det bli i radiorummet om man har för mycket radiogrejer på.

Eller för att göra det lite mer realistiskt omvandlar vi det till lokal uppvärmning och lokal växthuseffekt.

Våra radiogrejer ger en viss förlusteffekt och den kan vi ju ta vara på. Det värmer vårat rum.

Så efter några timmar med PA påslaget har vi en lokal uppvärmning.

Visserligen värmer en värmepump fyra fem gånger så effektivt med samma tillförda effekt.

Men det kan vara något att tänka på att kanske dra ner på antalet påslagna grejer, i alla fall när man inte är vid radion.

Men nog är datorn en större bov i dramat om den lokala uppvärmningen, med skärm drar den flera hundra Watt..

Jag har tidigare visat hur man räknar om förbrukningen till energi. kWh, det är ju det man betalar för.

Varför man bör ha en aning om det här, är att många som kommer på besök, eller till och med familjen tycker att det lyser så många radiogrejer att detta bör nog kosta stora pengar att driva.Ett sätt att försvara hobbyn faktiskt, dvs att ha kunskap om detta.

Men i verkligheten drar ju radiogrejerna inte mycket mer än en eller två prydnadslampor.

Jämfört med julgranen då???

IC-7400 och hur bra den är

Kan du läsa om här: http://www.kongsfjord.no/dl/Icom/IC-746Pro%20Impressions%20&%20Mods.pdf

Dallas Lankford är författaren, och han har testat den. I USA heter den dock IC-746PRO men har samma specifikationer som våran IC-7400. Skillnaden är vissa parametrar som gör att 7400 kan bli typgodkänd i EU. Dvs IC-7400 är CE märkt och typgodkänd för att få ett R&TTE märke, dessutom är den notifierad hos PTS.

Han är särskilt intresserad av mellanvågs DX, och därmed av mottagarens prestanda.

ICOM plus Kenwood? Sant???

Det går rykten, jag har fått frågor, det pratas, det spekuleras.

ICOM och Kenwood har enats om en gemensam standard för digital Amatörradio.

Något mer är det inte. Just nu…….

Detta skrev jag i början av 2006.

Men nu är det lite mer än jag skrev detta.

Samarbetet ökar, nya spännande saker att vänta nästa år.

Vad som händer kommer att bli en spännande sak att få vara med att uppleva.

Alla ICOM stationer

Min lista med alla ICOM amatörradiostationer är uppdaterad.

Den innehåller c:a 250 modeller 25 år tillbaka i tiden.

Jag har uppdaterat med de senaste fem årens modeller och satt en lite korttext som förklarar vilken typ av station.

Avsikten med listan är att visa ICOMs mångfald, visa när din station lanserades och till vilken kategori den tillhör.

Listan finns på DX radio, http://www.dx-radio.org/ under rubriken ”tekniskt sett”.

Du kan även få den som en doc fil direkt fån mig. På det viset kan du själv uppdatera den, med ex vis fler fakta, fler modeller eller andra årtal, pris, begpris idag etc.

Du kan gnälla på mig om jag glömt din ögonsten i listan....

Visst kan man ha kul med en ATLAS, än i dag

Så här skriver SM4YPT, med anledning av att jag återuppväckte ATLAS som en klassiker.

Hej i tomteverkstan ... körde från SM0 till SM4 (Säffle-QTH) under tisdagen i regnet och körde Atlas 210X med extended G-whip i stort sett hela vägen. Fungerar väldigt bra, får fina rapporter och kan köra långa stabila QSOn -- om man håller sig runt 3750 förstås (och tänker på att antennen är över fyra meter över backen, skrapade i taket på söderledstunneln häromkvällen). Så Atlas håller än och det är väldigt roligt (tycker en gammal gubbe, efterkommande ser förmodligen ingenting alls i en så ålderdomlig rig trots att den gör jobbet förträffligt).

73 de Göran SM4YPT i Säffle

Roys kommentar.

Hur tolkar man detta då???

På flera sätt:

1. Det går bra att köra mobil HF, prova du oxo, även om du ”bara” har en IC-706all eller IC-7000.

2. Extended G-Whip, vad är det??? En populär mobil HF antenn, extended är den om man satt på ett extra bottenspröt. Lite lång att köra med, men det går. Vi tar lite om mobila HF antenner framöver.

3 ”Atlas håller än”, kul, var rädd om den, en kulturhistorisk skatt som kanske hamnar i containern en dag.

4.Detta är väl ett radiotekniskt experiment värt namnet. Experimentera mera du oxo.

5. In med din IC-706all i bilen och prova mobil HF. En G-Whip finns inte mer att köpa men väl andra mobila HF antenner.

Ferriter för av störning, ett verktyg för att nå ett mål med avstörningen.

Är ett ofta använt redskap, man hör talas om toroider, ferriter, ferritrör etc.

En djungel för den oinvigde.

En djungel som blir ännu mer ogenomtränglig när man vet mer och inser att det förutom formen finns massor av olika material.

Dessutom finns ferrit material och järnpulvermaterial i de kärnor vi talar om.

Det är ofta svårt att veta vilka typer av kärnor man får tag på och vilket frekvensområde de kan tänkas funka på.

Att köpa färdiga kärnor är en väg att komma fram ett gott stycke. SRS har alltid på lager MFJ-701, art nr 33701 260 kronor för en sats med fyra stycken.

Dessa ferritkärnor är delbara, det går att lindad upp sladdar utan att ta av kontakterna. Man sätter sedan ihop kärnan, eller kärnorna med ett plastlås.

Hjälper det inte, eller hjälper lite, kan man prova två eller alla fyra.

Ett bra tips är att sätta ett buntband över kärnan för att spänna ihop den bättre än det medföljande plastlåset gör.

Med denna kit följer ett blad med applikationer och kurvor som visar dämpningen.

I många fall en mycket bra investering.

Det går även att bygga baluner med dessa kärnor.

Att försöka hitta lämpliga kärnor på ex vis datorskrot är en bra ide.

På sladdarna finner man ibland en klump, de tär ett ferritrör, man skär rent och plockar bort själva ferritröret.

I gamla datorers nätaggregat finns flera bra toroidkärnor. Spara, samla och bygg upp ett sortiment av de här bra att ha sakerna.

Vad gör då en ferritkärna på en sladd?

Det råder delade meningar om detta.

Att sätta en ferritkärnor med DC sladden lindad ex vis 6 varv, både plus och minusledaren, ger en HF spärr. Men många tror att den då stoppar störningar som kommer in i mottagaren via DC sladden.

Så sker givetvis men en modern ICOM station lyssnar väldigt lite den vägen.

Vad som sker är att man skiljer mottagaren från elnätet HF mässigt.

Vi är där igen, dåliga antenner, GP-antenner, dipoler utan balun lång tråds antenner = HF i chassit.

Om du har en dåligt balanserad antenn kommer transiverns hölje att vara en del av antennen. Du lyssnar och sänder med radions hölje. Höljet är med DC sladden kopplat till nätagget vilket är kopplat till elnätet. Således blir elnätet en del av din antenn. Genom att sätta en HF spärr, bestående av en ferrit med DC sladden lindad, skiljer man av för HF den vägen.

Detta kan hjälpa för både störningar till din mottagare, såväl som störningar i andra tjänster från din sändare.

Givetvis får man samma verkan om man lindar upp AC sladden från nätaggregatet.

Märker du skillnad kan man göra på både DC och AC sladd.

Givetvis krävs detta även på sladdarna till datorn.

Vad kan då samma ferrit göra på koaxialkabeln?

Den till antennen.

Samma sak, den får koaxialkabeln att fungera som den är tänkt, dvs leda HF inuti och inte stråla eller läcka.

Genom att linda koaxialkabeln på en ferrit kan den både spärra HF på skärmen från att komma till stationens chassi, och balansera upp antennsystemet.

Man kan sätta denna ferrit på kvartsvågs, eller udda kvartsvågs avstånd från antennen, på det eller de band där du har största problemen.

Man kan kalla det en balun, en del baluner man sätter vid matningspunkten är bara en sådan sak.

Fler baluner kan göra saken bättre.

Ett bra ställe att sätta en koaxialkabel lindad ferrit är sladdstumpen mellan rig och antennavstämmare.

Att linda en ferrit på mikrofonkabeln.

Förekommer, man har problem med att HF stör mikrofonen.

Problemet kommer sig av det jag skrivit ovan, dvs att en dåligt balanserad antenn ger HF i skärm, chassi, elnät etc.

Den ger även HF på mikrofonledningen, och dess skärm.

Egentligen är lösningen i första hand att åtgärda antennen.

Men många tror att det är HF strålningen från antennen, som sitter där ute i träden, som strålar rätt in i mikrofonen. Så är det knappast, utan vi talar om ledningsbunden HF återföring.

Så att linda en ferrit på mikrofonkabeln är verkligen en sista utväg.

En ferrit på den balanserade stegen, bandkabeln eller ladderlinen.

Kan det går??

Rent teoretiskt ja, man kan hjälpa upp balansen även i en balanserad ledare, det är ju det vi gör i DC sladden, och AC sladden när vi lindar en ferrit på dessa.

Jag har dock aldrig sett en ferrit HF spärr på en bandkabel.

Här krävs experiment.

Läser vi i den blå boken med alla tänkbara ferrit baluner, finner vi att författaren faktiskt lindar balanserade ledningar på sina toroider.

Skillnaden är att han tillverkar en mindre balanserad ledare än en ladderline.

Det handlar om att tejpa ihop två trådar med ett avstånd på kanske 5 mm, och linda denna med en stigning som är större än den balanserade ledningens bredd, ex vis 10 mm stigning.

Man seriekopplar sedan den balanserade HF spärren, eller strömbalunen med stegen.

Att linda sin balanseringsbalun med stegen på luftlindad stomme låter sig göras.

Ex vis en 12 eller 25 mm stege eller ladderline kan lindas på ett papprör, diameter 100 – 150mm.

10 – 20 varav längden blir då några hundra mm.

Man lindar så att stigningen blir större än bandkabelns bredd.

Med rätt installation och kanske hjälp av en sådan här sak blir stegmatade antenner lika bra och täta för HF som en koax.

Ferriter på störande saker.

Dvs att störa av med ferriter på grejer som strör.

Ex vis en mobiltelefonladdare som orsakar störningar. Ibland är det redan ferriter på dessa.

Man kan öka på med fler och större. Men framför allt bör man börja med att sniffa,

Sniffa med IC-E90 eller rävsaxen. Du måste kunna konstatera om sekundärsladden eller primärsladden är den som stör.

Gör i ordning en AC sladd med stickpropp, ferrit och sladdjack. Den kan du sedan enkelt koppla in i serie med saker som kan vara störningskällor.

Har du lyckats får den sitta kvar och det är bara att göra en ny.

MFJ-701 satsen passar utmärkt att göra en AC sladd HF spärr av.

Gör den först med 2 eller 4 kärnor för att få maximal verkan. Gör den verkan kan du prova att snåla ner lite genom att plocka bort kärnor till bara en är kvar. Då räcker satsen till 4 sådana sladdar.

Den här lösningen kan funka för AC och DC sladdar på nätaggregat till bärbar dator, och en väldig massa små nätaggregat som finns till allehanda elektroniksaker.

Stör temperaturgivarens sladd från värmepumpen. Kanske en sådan lösning där oxo, placerad så nära värmepumpen som möjligt.

När man gör en sådan här ferritspole på en nätsladd kommer kärnan att göra störningarna likfasiga på nätsladdens båda ledare. De fasar därmed ut störningarna. Vi får därmed en kortare ”antenn” som strålar störningen. AC sladden är ju sändarantennen för störningen.

Den bryter också direktförbindelsen, av HF, med din radiostation såvida den är HF förande, av de skäl jag skrivit ovan om.

En jätte toroid på den inkommande kraftledningen

Detta förekom för några år sedan.

En jätte klump på 10 kg, diameter 200 mm, hålet på 100 mm och en längd på 200 mm. Genom den lindades hela den inkommande jordkabeln till elcentralen.

Det här talades om i TV om, det stog att läsa om den ”fantastiska uppfinningen” i tidningar.

Men nu är det som dött om saken.

Uppfinning?

Avsikten var att göra livet enklare för elallergiker, och balansera bort störningar och jordströmsfenomen på elnätet. Den skulle få bort sk vagabonderande strömmar.

Kanske vore denna en bra sak för att få bort störningar från elnätet.

Men som sagt borta med vinden....

Någon som vet mer om detta????

Givetvis är detta något för en behörig elektriker att installera.

Man såg bilder där den stog på en hylla vid elcentralen, med den grova jordledningen trädd några varv.

Finns andra metoder att avstöra plast elektronik?

Man vill ju undvika att göra ingrepp i sakerna, därför är nästan bara HF spärrar på ledningarna möjligt.

Att öppna och modifiera ex vis ett nätaggregat till en laptop dator, förverkar ju dess elsäkerhet om man börjar pilla in kondingar och avstörningskomponenter.

Ett bra sätt är att slänga störande plastelektronik, eller åtminstone stänga av dem när de inte används.

Ett kopplingsur kanske kan stänga av TV, Dator och andra saker som står på dygnet runt. Till tider då du köra radio. Eller att kopplingsuret stänger av spelkonsollen när barnen sover och du vill köra radio.

Men köp inte ett kopplingsur som stör i radio, det finns digitala sådana numera.

Att stänga av denna plastelektronik gör att de håller längre, man kan kanske förlänga livtiden med flera år.

Skärmning

Hjälper det att skärma?

Förr var det ofta tal om att skärma bort oönskade signaler.

Min erfarenhet är att skärmning är något mycket komplicerat och som ändå aldrig har någon effekt.

Det är svårt att få effekt med skärmning.

Det är bökigt att skärma saker, bygga in i plåthöljen etc.

Jag vågar till och med påstå att skärmning är en mycket svår teknik, och att konstruktion med transistorer och IC ter sig i jämförelse med skärmning som enkelt.

Ett stort problem är att sladdar skall in i skärmen och det är ju ofta sladdarna som bär störningarna.

Skärmade rum förekommer på laboratorier, men är mycket avancerade. Bara filren för elkraft in kan vara jättestora och dyra.

Skärmade skåp för ex vis styrelektronik förekommer. Ex vis till de fläktstyrningar som förekom för en tid sedan.

Problemet var att om skärmningen skall fungera så måste ledningarna vara skärmade, och skärmen på ledningarna vara rätt anslutna i det skärmade skåpet.

Vanligen ansluter man ledningarnas skärm vid en plint inne i skåpen, i elanläggningar. Det är helt fel. De skall anslutas vid förskruvningarna.

Att skärma ledningar från radion, till nätaggregat, till elnät, till dator etc. har ofta ingen verkan.

Försök med att linda in störande elektronik i Aluminium folie för att åstadkomma skärmning lönar sig sällan.

Ersätt ett switchat nätaggregat med ett analogt

ex vis till den bärbara datorn kan det vara ett som ger 18 Volt och upp till 5 Amp.

Låt oss säga att ingen avstörning hjälper, datorns nätagg stör med S5 över hela kortvågen.

Nu kommer möjligheten att bygga själv, till sin rätt. Bygg ett analogt, dvs seriereglerat, som ger samma spänning och ström. Klipp bort sladden och sätt den på ditt bygge.

Till små saker som laddning av mobiltelefoner är det ofta enkelt att hitta små analoga aggregat 4 – 12 Volt och max en Ampere.

Dvs att bygga själv som radioamatör inskränker sig inte bara till bygge av sändare mottagare antennavstämmare, utan även till byggen som kan hindra annan utrustning att störa.

Det finns många färdiga spänningsregulatorer att köpa

Många känner till 7905 serien, 7906, 7808, 7809, 7812, 7815 etc, de klarar 1-1,5 Amp är billiga och enkla att bruka.

Titta i ELFA katalogen så finner vi starkare saker, ex vis LM350 justerbar 3 Amp. LM317 1-2 Amp. LM350 3Amp. LT1083 7,5 Amp. Man kan sätta en sluttransistor på någon av de mindre för att höja strömmen.

Dessa kräver några enstaka komponenter och en trafo med likriktare och filtereleketrolyt för att utgöra ett analogt och icke störande nätaggregat till en dator på 12 – 24 Volt.

Störningar som hörs över hela landet.

Dvs både SM2 och SM6 hör samma störningar.

Inte kan störande plastelektronik ha sådan räckvidd.

Det måste i så fall handla om andra fenomen.

En TV kan störa på HF, TV synkar ju från samma källa i TV studion och varje TV i hela landet har samma bildfrekvenser och störningen ligger därmed på samma frekvenser och låter lika över hela landet.

Det kan även handla om riktiga sändare, som låter som störningar.

Kanske finns plastelektronik av samma typ och fabrikat i grannskapen hos både SM2an och SM6an.

Många fenomen kan vara svåra att förklara, men låter en störningsliknande signal på så olika platser är det kanske omöjligt att sanera hemma.

Eller kan störningar från modern plastelektronik vara så stark att den hörs via rymdvåg?

Bra fråga, eller är det en tidsfråga?

Störningar på VHF och UHF

Är ofta lite annorlunda, det handlar inte så ofta om att hela frekvensband täcks av ett brus, S5 över hela bandet som det kan vara på HF.

Det kan handla om enstaka bärvågor, ja inte så enstaka numera utan kanske hundra svaga toner över låga delen.

Det finns fortfarande frekvenser kvar att köra SSB eller Morse på.

Vi måste nog direkt inse att det kan vara svårare att avstöra sådana signaler. Dels är mycket svaga, dels är de svåra att sniffa sig till med handapparater.

Men låter vi bli är det 200 stycken nästa år....

En del problem på VHF och UHF kan vara oönskade signaler från TV och rundradiosändare, eller till och med från komradiostationer.

Jag berättade förra veckan om hur man kan göra ett kavitetsfilter som förselektion. Då blir mycket av sådant ett minne blott.

I många fall har man en riktantenn med rotor, det går då att hitta en riktning till störsignalerna.

Finns ingen direkt riktning kanske störkällan finns i eget bo.

Ibland kan man utnyttja riktantennens svagheter, den har ofta döda lober och en bredare nyttolob, man kan helt enkelt rikta antennen för minsta störning och en skaplig signal.

I övrigt gäller väl att jakten på de störande sakerna och avstörning med ferriter gäller som för HF.

Men nu kan det vara en bra ide att ta fram alla de där okända ferriterna, med andra materiel, de du plockade ur datorskrotet, man kan ha tur och hitta en toroid som funkar bättre vid VHF och UHF.

Förr var det ett väldigt gnällande om en mottagare hade en intern ”pipton”.

Idag sitter vi och accepterar flera hundra piptoner på låga delen, 144 MHz. Men radiostationerna är idag superrena.

Hur har det blivit egentligen??

Man kunde förr lägga dagars arbete på att försöka hitta en intern oönskad pipton i en apparat, idag accepterar vi att det finns en massa oönskade bärvågor från omgivningen, trots att vi köpt en radiostation av högsta klass.

Vad jag menar med intern pipton är att en mottagare kunde skapa en eller fler egna falska frekvenser som låg som svaga bärvågor, de hördes inte antennvägen utan var en brist i konstruktionen. Detta lades mycket arbete på att testa ut i gårdagens radiotester.

Men ibland är störningen på VHF från grannens VHF station.

Han sitter och gaggar på 144,300 MHz USB, medan du försöker köra Aurora och Morse på 144,05 MHz.

Här hjälper knappast ett av de allra största kavitetsfilter, med notch komponenter ens. Kanske, kanske det skulle gå med ett riktigt grovt filter. Frekvensavståndet är för litet.

Att klaga på honom hjälper ju inte.

Är problemet din mottagare eller hans sändare.?

Kan han inte skaffa en renare sändare? En utan sidbandsbrus.

Eller kan man själv skaffa en mottagare som inte hör eller låter sig störas av den här grannen.

Det finns olika rena sändare och mottagare. Men skillnaden är liten mellan att den ena har sidbandsbrus och splatter och en annan har inte. Det är en fråga om några dB.

Problemet gäller ju 20 – 30 dB.

Så skaffa rikt antenner istället då finns en viss chans att få bakdämpning eller sidodämpning mot grannen.

Nu finns det förstås fall där det förekommer ett fel i någon av anläggningarna, som orsakar problemen.

Det enklaste är om den som blir störd i mottagning stänger av sin NB, (noise Blanker) den är bred och kan orsaka fenomen i det här fallet.

Ett äkta fall jag hade för en tid sedan var när den sändande hade en mastoppsförstärakre, en mastoppsförstärakre som styrdes av HF. När han så sänder SSB kom den att smattra vilt i takt med modulationen, visst orsakade detta en väldig massa splatter. Det kunde man råda bot på genom att mata den med separat matning för manöver.

Knattrande relän med HF effekt är en källa till oönskad bandbredd. Det hände titt och tätt att jag utreder sådana problem bland våra kunder.

Så kan grannsämjan återställas. Fler kan köra radio på en gång. En störning försvann.

Övertoner som stör.

Är mer sällsynt numera.

Förr kunde man höra någon ropa CQ på 7060 kHz Morse, men han sände på 3530 kHz..

Detta kanske inte är en störning, men ändå.

Ett vanligt fall av TV störningar var när man sände på 21 MHz och HF stationens tredje överton hamnade på 63 MHz där låga TV bandet finns. Det kunde man få bort med ett LP filter på HF riggen.

Man fick i vissa fall göra åtgärder på TV-apparaten oxo.

Övertoner från kommersiella station som stör på amatörbanden är sällsynta.

Kanske för att de inte hamnar just inom ett amatörband.

När det är goda konditioner på 18 – 30 MHz kan man dock höra övertoner från de stora starka BC stationerna. Ex vis en stark BC station på c:a 9,5 MHz, (30 meters BC band) hamnar på 28,5 MHz.

De har bra undertryckning av sina övertoner, men bara milliwatt av övertonerna kan höras på 28 MHz. Hör du något skumt, ta då fram dosan och dela med 2, 3, 4 eller fem för att se om du hamnar inom ett BC band. Lyssna där om grundtonen finns.

Det finns fall där en amatörradiostations övertoner hamnat på FM bandet, ex vis om du sänder på 29,6 MHz FM, hamnar din tredje ton på 88,8 MHz. Men oftast är BC stationerna så starka att din överton inte stör.

Ni som kör 50 MHz, var hamnar era övertoner då? Ex: du sänder på 50,1 MHz dina övertoner kan höras på 100,2 150,3 200,4 MHz. Lite nära jaktradion men inga problem.

Hur stark är då en överton om du sänder 10 eller 100 Watt?

Skitsvag.

50 dB under.

50 dB är en typisk siffra på övertonsundertryckningen på en sändare. Har ni nu dB tabellerna i nyhetsbrevet om dB jag körde för en tid sedan?

50 dB är 100 000 gånger svagare. Dvs dina 10 Watt blir bara nån mWatt.

Så dagens sändare har inga övertonsproblem. Nästan så att man helt kan bortse från dem.

Du som har en station för VHF och en för UHF, eller en tvåbandstation, kan prova.

Ställ in 145,5 MHz på VHF stationen, lyssna på 436,5 MHZ med UHF stationen, du kommer att höra din egen överton. Men observera detta är inget mått på dess styrka, eller ett fel på radiostationen.

Lägg märke till att deviationen nu är mycket starkare. Din deviation tredubblas på övertonen.

Detta kan göra att en överton som hamnar på FM bandet, 88 – 108 MHz kan låta som en bredbandig FM station, dvs klart och tydligt.

Försök hitta dina övertoner på en BC mottagare för 88 – 108 MHz, sänd på 29 eller 50 MHz FM och bruka dosan lite.

Det här med RAM kortet...

En ständigt återkommande fråga.

Måste jag byta batteriet på RAM kortet? Försvinner data om jag tar bort batteriet.

Vi talar om radioapparater från början av 80 talet, där man använder en strömkälla för att hålla kvar programvaran, och minnesdata. (RAM = läs och skriv minne).

Det finns ett sk RAM kort i dessa riggar. Det kan vara IC-745, 751alla, 271, 471, som exempel.

Detta framgår i manualen så det är enkelt att kolla upp för den modell du har.

Idag kommer kunder som haft sin radio sedan 1982 och är förvånade att batteriet har räckt så länge.

80 år är den elektriska livslängden. Batteriet är gjort av rostfritt stål, men har det gått sönder, spruckit, rostat, ruttnat, läckt eller blivit borttaget så försvinner all data ur riggen och den blir en dum svart låda.

Vad gör man då?

Ett: Ta fram den fina voltmetern och mät spänningen på batteriet på RAM kortet. Sätt gränsen vid 3,00 Volt. Är det 2,95 Volt skall du inom 5 år låta byta batteriet. Är det 3,10 eller mer kan du glömma det hela till nästa solfläcksminima.

Två: Vill du ändå byta batteriet, ta då ur RAM kortet, linda in i papper, och lägg i madrasserat kuvär, och skicka det till mig. Uppge varför och till vilken rig. Lägg i en femtiolapp för nytt batteri. Uppge din adress och telefonnummer.

Då löder jag om alla lödningar, tvättar i sprit och sätter in ett nytt batteri, samt programmerar till den modell du har. Så går det i tre solfläckscykler igen.

Så enkelt är det. Jag nämnde löda om kortet. Jag menar att lödningar är sämre än batteriet, därför förnyar jag lödningarna. Men det har visat sig att vissa lödningar, särskilt de som håller de kontaktlister som finns på RAM kortet kan vara dåliga, det blir ju en stress på dessa när det är nedtryckt och lödningarna kallflyter efter 20 år.

Att försöka mixtra med extra strömkälla medan man byter batteriet kan gå illa.

Var försiktig med detta kort, det finns inte så många nya och komponenterna finns inte att få mera.

Plötsligt en söndag morgon fanns det en störning på 432,005 kHz.

Jag brukar skanna av vårat UHF band, 432 – 438 MHz.

Genom detta upptäcker man öppningar, trafik, nya repeatrar etc.

Men den här morgonen var det en stark bärvåg på 432,005 MHz.

Vad är nu detta, har det uppträtt något nytt i huset, eller är det grannen som har satt igång en ny grej? Kanske han startat sin digitala hembränningsmaskin.

Fram med IC-E90, sniffa omkring i kåken. Signalstyrkan ökar vid TV apparaten. Där står VHS och DVD spelaren på.

Barnen var uppe länge och såg på film på lördag kväll.

Att stänga av DVD spelaren räckte, nu var störningen borta.

En lyckad störningsjakt.

Ibland blir det givetvis svårare. Hur långt hörs denna störning då?

Ja den var S7 på E90 i hela huset, så den borde höras några hundra meter runt kåken.

Stig SM5IO tyckte jag var lite optimistisk om nästa solfläckscykel

Han skriver så här:

Hej Roy!

Troligen litet optimistiskt om solfläckscykeln. SIDC prognos för perioden

januari till oktober 2007 är:

11 - 10 - 9 - 8 - 7 - 6 - 4 - 4 - 3 - 2

Det skulle tyda på att uppgången börjar tidigast i slutet av 2007! ;-(

73s Stig SM5IO

Glädjedödare där!!!

Vi kunde väl ha fått tro att det vänder redan nu....

Ja, vi väntar väl då.

Felsökning

Att försöka grunna ut vad som kan vara fel på ex vis en transiver.

Det är ju mitt jobb, ibland kan man lösa problemen på distans, med rätt frågor.

Ibland blir det mätningar och felsökning.

Man får vara lite klurig, eller lite detektiv, men ofta gäller det att ha en helhetsyn på hur den aktuella radion är uppbyggd.

Jag har berättat om ett av de vanligaste felen, S-metern står i bott, det är tyst i radion, inte ens brus, med god vilja kan man höra de allra starkaste stationerna som en andeviskning.

Felet är att ägaren har glömt att det finns RF-Gain och den råkar stå i bott.

Ibland erkänner man inte att det förhåller sig så, man skruvar väl inte på rattar i onödan. Men till slut är vi överens i alla fall.

Ett annat fel, kunden meddelar att radion är ”stendöd”. Kan det vara en säkring tro?? eller ät det sluttransistorerna?? Det har man läst på Internet.

Jaha.... min fråga blir då om S-metern lyser eller ej. Jo den lyser. Ja men då får ju radion ström i alla fall. Brusar den?? Ja blir svaret. Stendöd vad betyder det egentligen???

Låter bruset olika vid användning av PBT eller NOTCH?

Nej det har det aldrig gjort.

Jaha han kör FM....

Men slå över till SSB då.

Ja så kan en dialog mellan mig och en olycklig kund låta. Till slut har vi ringat in felet.

Man kör inte FM på 3,7 MHz och man sätter en antenn i rätt hål för att det skall höras nåt på 3750 kHz.

Dagens ”fel” är att IC-706an inte sänder, ingen effekt ut. Kan det vara fel på FM enheten tro???

Vilken FM enhet???

Förknippar man VHF med FM?

Får du effekt på ett annat band? Ja den sänder på 80 meter.

Men är felet beroende av trafiksätt, vet ej.... Men prova alla trafiksätt och alla olika band så får vi höra i morgon.

Det visar sig att felet är beroende av trafiksätt, FM, oavsett om man kör FM på HF, VHF eller UHF. Alla andra trafiksätt ger effekt. PA på respektive band kan då anses vara hela.

Felet i det här fallet är FM bärvågsgeneratorn, den är en faslåst frekvensmodulerad osc som skall faslåsas.

I det här fallet behövs bara en Voltmeter och en trimmejsel, och ägaren kan göra jobbet själv.

Detta sätt att analysera felen är ett av skälen att jag skriver de här nyhetsbreven, för att försöka få ut den grundkunskap som gör att man har en chans att själv tänka rätt.

Många stora allvarliga fel som ägaren till en radio ondgör sig högljutt över på banden löser sig ofta mycket smidigt, man behöver oftast inte ens kosta på frakt att skicka hit den.

Men det är mycket sällsynt att jag hör någon som öppet erkänner att det var skit bakom spakarna och inte ett fel på radion.

Nejdå, man skall tydligen skylla på företaget som säljer, och fabrikatet.

Lite ödmjuk måste man allt vara tycker jag, det kan göra att du lär dig mer, får trevligare kompisar och utvecklas själv.

Eller:

Hur skall man kunna bli bättre om man inte tar åt sig kritik och erkänner sina fel och brister.

Q-förkortningarna, (ingår i amatörradioprovet).

En bra lista finner man här, på ESR hemsida: http://www.esr.se/basinfo/radiotrafik/qkoder.htm

Kolla även ESR hemsida för övrigt: http://www.esr.se/

ESR betyder Experimenterande Svenska Radioamatörer. Hör finns massor av matnyttigt att läsa, lära och erfara.

Q-förkortningarna är gamla förkortningar som utvecklades för Morse, de är internationella och bildar nästan ett språk i sig. Ett högnivåspråk.

QSL betyder kvittera, eller kvitterar, används tyvärr idag istället för ”kom” eller ”over”. Kommer detta från 27 MHz tro???

Är då Q-förkortningar något att hålla fast vid idag? En bra fråga, men de är ju praktiska även vid telefoni.

Dessutom måste du kunna några av dem för att klara provet till amatörradiotillståndet.

Vid telegrafi med Morse är de nog väldigt viktiga att ha kvar.

Vid Telefoni kan man lika gärna säga ”fading”, ”kom”, ”statiska störningar”, ”kvittera kom”, ”byt frekvens till”, ”vänta” etc.

Sen har vi väl en lite nostalgisk sak med Q-förkortningarna, ingen annan förstår vad vi talar om.

Skriv ut dom och lär dig Q-förkortningarna och vad de verkligen betyder.

För oss som inte är så jättesnabba med Morse, är QRS en bra Q-förkortning, det betyder: sänk sändningshastigheten, eller med frågetecken, skall jag sänka sändningshastigheten?

Störningar från bilmotorn i en bilinstallation

Det är värst på HF och de låga frekvenserna, ex vis på 3750 kHz.

Först vill jag nog säga att bilarna idag stör väldigt lite, det kunder vara värre, vi har ju HF antennen väldigt nära inpå, och det är svaga signaler vi lyssnar på.

Men det går att få en bil helt tyst. Dock kan det vara klurigt.

Först gäller det att ta reda på vad som stör, generatorn exvis, lägg av fläktremmen och kör en bit, är det då tyst förutom några små tändstörningar, är det generatorn vi skall ge oss på.

Idag är 100% av våra bilar försedda med en likströmsgenerator, dvs en växelströmsgenerator försedd med likrikare.

Hur skall vi då störa av alternatorn, (ord för AC generatorn).

Man får vara lite försiktig, och mitt tips gäller för mig och den som tar sitt ansvar.

I min förra bil skalade jag trådarna strax utanför den trepoliga plugg som kom ur generatorn. Tre ledningar, en tjock till batteriet, en smal till kontrolllampan, och en till.

Jag lödde helt enkelt kondingar på dessa ledningar och jordade dem i generatorns chassi.

Det blev nästan helt tyst. Kondingarna kan vara flera i parallell, 0,01, 0,1 och 10 uF.

Jag vet att det finns att köpa avstörningsdelar till de flesta generatorer. Men jag vet inte var man köper dem.

Men låt inte generatorn snurra med sladdarna bortkopplade, ta bort fläktremmen istället. Snurrad generator utan sladdar kan förstöra den.

På en del generatorer finns några polskruvar där ledningarna är anslutna, det är då lättare att med korta ledningar sätta på kondingar.

Det finns mycket annat som stör i en bil. Men nog är tändningen nästa sak att gripa an.

Även där finns avstörningsdelar, tändhattar med motstånd etc. Men idag är nog de flesta bilar redan försedda med dessa avstörningsdelar i forma v motstånd på högspänningsledningarna.

Ett bra tips som jag provat är att jorda avgasröret, mitt på och längst bak.

Avgasröret fungerar som en antenn som sitter på själva motorn. Dra en slangklämma runt avgasröret och anslut en sladdstump till närmaste jordpunkt i chassit. Kort skall den vara, 10 – 15 cm.

Mer drastiska åtgärder kan vara att flytta tändspolen till själva motorblocket. Högspänningsgnistans ström skall ju gå tillbaka genom motorblocket, genom dess jordfläta till chassit och genom bilplåten leta sig till tändspolen. Kan man placera tändspolen direkt vid eller på motorblocket försvinner hela denna stora antenn.

Tändkablarnas längd har betydelse, Men kan vara svåra att ändra.

Att man vanligen sätter sin HF antenn bak på bilen verkar ha betydelse då man kommer längre ifrån tändningen, och bilens chassi där strömpulser från tändningen förekommer.

Jag vet inte hur det funkar om bilbatteriet finns bak i bilen???? Men i sådan fall kan det vara dubbla ledningar från batteriet, dvs man använder inte chassit som återledare då. Vilket bör minska störningarna.

Småmotorer, kan störa, men de går ju bara ibland, förutom vindrutetorkarna. Dessa kan avstöras genom kondingar direkt på kolhållarna till chassit och emellan kolen. Det kan även räcka med en konding på inkommande sladd.

För att få tyst på en bil krävs fantasi och en massa prov och experiment. Idag vågar man sig inte på att labba med bilens elektriska system då det kan påverka dess styrsystem. Det må vara sant, men små kondingar på 0,1 – 10 uF är inte så farliga.

Fabriksavstörd alternator.

Jag har en 24 Volts generator från Bosch liggande, den har en original avstörningskonding.

En vanlig växelströmsgenerator har 3 uttag.

B+ som är anslutningen för laddströmmen till batteriet.

D+ som är för magnetiseraingen, den är kopplad till kontrollampan, magnetiseringen startar av strömmen genom lampan.

Samt B- som är jord eller minus.

Vissa generatorer har en anslutning märkt W eller WL, den är avsedd till varvräknare i dieselbilar.

Den aktuella generatorn har 2,2 mikrofarad 250 Volt på B+ till jord. Detta är originalavstörningen.

Det är väldigt lätt att pilla dit en sådan själv. B+ är den största sladden.

D+ borde oxo vara möjlig att avkoppla, mitt förslag är en liknande konding även på den.

Att göra så här bör vara helt riskfritt då generatorer i stort sett är lika i alla bilar även om bilen är helt datorstyrd.

MEN ALLT JOBB PÅ BILENS ELEKTRISKA SYSTEM GÖR DU PÅ DIN RISK !

Skyll inte på mig om det går åt pipan eller blir paj.

Hur kan en trasig radio vara paj?

En Paj är ju ett bakverk, med degbotten och lock, fylld med godsaker. Allt serveras med vaniljsås och grädde. Sluuuurrrp...

Paj kommer från engelskan dvs ett bakverk.

Men den här betydelsen kommer från pajsa och betyder förstöra och är det som gett oss uttrycket att något är paj.

Vi har ju även pajsare som är en person som krånglar till det och kanske förstör.

Störningar i båten

Är i första hand på HF, och består mest av störda andra saker och tjänster.

Dvs HF sändning stör allt från GPS, Kompass, elcentral där lysdioder blinkar, autopiloter och kylskåp.

Båten är ju en trång plats för en HF anläggning och det kan bli HF lite var överallt.

Vi har fått rapporter att annan utrustning som kompass, GPS, autopilot etc stör på vissa kanaler på VHF radion, dvs försvårar mottagning på 156,800 MHz (kanal 16). Många av SRS kunder förväntar sig att vi kan göra något åt VHF marinradion i sådana fall.

Det går ju inte, och CTCSS, (subton) är ju en fjärran finess på marinradion. Det hade dock varit ett toppen system där.

Återstår då att störa av den marina plasteleketroniken. Men det låter vi nog leverantörerna av denna stå för. Dvs lämna tillbaka skiten om den stör i radio.

Eller försök med ferriter på dess tilledningar.

Att sniffa sig fram till störkällan som jag tidigare föreslagit med handapparater kan vara en bra metod att hitta källan.

Vid sändning med VHF marinradio är det sällsynt att det sker några fenomen. Den har ju en högt och fritt placerad VHF antenn vilken inte ger upphov till HF i elsystemet. Utan strålar mest från själva antennen.

Det största problemet är HF anläggningen som stör ex vis elcentral och stereoanläggningen.

Vad kan man då göra åt detta?

Det tycks vara viktigt att skilja på el-jord och HF jord.

HF jord bör vara en punkt vid antennens fot, dvs antennavstämmaren vid akterstaget.

Man kan nyttja en eller fler sintrade bronsplattor under vattenlinjen nära denna punkt som HF jord.

Man bör även se till att allt annat i båten inte blir HF jord. Ex vis H spärrar på kablaget från antennavstämmaren till radiostationen.

Mer om detta i kommande nyhetsbrev om bil och båtinstallationer.

Vad är Megafon?

1000 000 mikrofoner.

Finns det då kilofon? Det det är för lite.

Gigafon då? Nej det är för många att ha på skrivbordet.

Ett inlägg i multimikrofontekniken.

Grimmeton sänder på julafton

SAQ den stora långvågsändaren i Grimmeton sänder Morse på julafton.

Klockan 0800 GMT, dvs 0900 Svensk normaltid, på 17,2 kHz.

Vi talar om rejält lång långvåg, 17 mils våglängd.

Kan man då höra denna? Många av våra radiostationer går ner till 30 kHz andra lite lägre.

Kan du ställa in frekvensen, 17,2 kHz det blir 0,0172 MHz.

Ställ in riggen på CW för att höra Morsesändningen.

Antenn behövs, ett sätt är att kortsluta mittledare och skärm och köra dipolen som en T antenn.

Testa lite på långvågens BC band, dvs 200 - 400 kHz. Du bör ha S9 plus 50 dB där om det skall vara ide att försöka.

Grimmetons långvågsändare är ett världsarv, och var en gång i tiden en atlantförbindelse.

Själva sändaren är en roterade omformare, dvs en motor som driver en generator som är en växelströmsgenerator för just 17, 2 kHz. En sk Alexandersson alternator.

Alexandersson var konstruktören. Här finns mera fakta: http://www.alexander.n.se/

De som brukar lyssna med framgång har ofta konverter och ett särskilt HF steg som gör T antennen till en aktiv antenn. Det finns mycket bygg själv i ämnet liksom hemsidor att läsa mer om Sveriges fina världsarv.

Ta detta till dig och bygg något för nästa sändningstillfälle.

Här kan du läsa om hur SM6LKM med hjälp av ett program gör datorns ljudkort till en långvågsmottagare. http://home.swipnet.se/sm6lkm/saqrx/saqrx.html

Han bjuder på sitt program, dvs du kan ladda hem det.

Världs arv

Här kan du studera de Svenska världarven http://www.raa.se/cms/extern/se_och_besoka/varldsarv_i_sverige.html

Inte minst Grimmeton och Falu koppargrufva.

Något att vara stolt över, något att lära sig mer om.

Det kan många gånger vara mycket intressantare att besöka ett världsarv än ett affärscentrum om man kommer exvis till Falun. Där kan man gå ner i gruvan, studera historiken om en av Europas största arbetsplatser en gång.

0111 + 0101 = 1100

Eller 0101 – 0010 = 0011

Vad är då detta??

Rubriken kan även skrivas 7 + 5 = 12. Subtraktionen kan skrivas 5 – 2 = 3.

Den här då: 0011 x 0101 = 1111, med vanliga siffror 3 x 5 = 15.

Jag har just visat hur man kan räkna med binära tal.

Multiplikationen kan även skrivas så här 0101 + 0101 + 0101 = 1111.

Vi kan räkna ut en multiplikation med additioner.
Faktum är att vi kan räkna alla fyra räknesätt med bara plus och minus.

Så gör datorn, den kan bara addera eller subtrahera binära tal, och med hjälp av dessa räkna alla förekommande räknesätt. Även svåra formler. Och väldigt fort.

Men låt oss se på exemplen.

Jag har skrivit binära tal med fyra bitar, ex vis 7, vilket då blir 0111.

De fyra bitarna betyder 8, 4, 2 och 1. Vi kan med fyra bitar få fram 0 till 15, eller 1 – 16.

Vill vi ha större tal är det bara att använda fler bitar, ex vis 32, 16, 8, 4, 2, 1. Då kan vi skriva talet 57 som: 111001. Med 6 bitar kommer vi till 64.

Att räkna direkt med binära tal, med papper och penna lärde vi oss i skolan, men hur man gör har jag glömt.

Dock finns IC kretsar som gör detta. Man kan bygga enkla system med bara några IC.

Varför det här då????

Jo, jag försöker förklara hur en DSP funkar.

Nu har vi visat att en dator, den som finns i DSP kan göra de matematiska operationer som ex vis en blandare gör, dvs en multiplikation av två frekvenser. En produktdetektor som demodulerar SSB behöver en multiplikation av insignal och BFO.

Problemet är att vi måste göra både MF och BFO till binära tal först.

Ja MF räcker, för BFO behöver ju inte finnas som oscillator utan kan i DSPn vara ett binärt tal som en konstant.

Nu gäller att göra mellanfrekvensen, en inkommande bärvåg eller SSB signal till ett binärt tal.

Hur gör man det då??

En A D omvandlare...

Men hur funkar den då??

Man helt enkelt mäter upp den analoga signalen och redvisar den med binära tal.

Det kallas att kvantisera.

Men insignalen varierar ju?

Inga problem, det är ju bara att mäta upp den oftare.

Det blir ganska ofta, men med en snabb A D omvandlare är det inga problem.

Och med 24 eller 32 databitar blir det en rätt exakt uppmätning, kvantisering.

Våran mellanfrekvenssignal blir ett oändligt pulståg med ettor och nollor. Fort som katten går det.

När insignalen är en ständigt ström av ettor och nollor kan sen DSP matematiskt göra ex vis det en produktdetektor gör, dvs multiplicera den och ge oss en av produkterna. En produkt som är ett nytt tåg av binära tal. Som så småningom skall bli det detekterade ljudet.

En D A omvandlare gör om till analog signal som är det som skall bli ljudet i högtalaren.

Låt oss memorera detta så återkommer vi till DSP framöver.

En enkel A D omvandlare kan du vara själv.

Du kan ex vis digitalisera temperaturen varje dag och skiva en tabell.

Exvis:

2006 11 27 6,0

2006 11 28 7,2

2006 11 29 5,2

2006 11 30 4,7

Vi har digitaliserat temperaturen för fyra dagar. De första siffrorna är år månad dag och tempen sist.

När vi matar in dessa siffror i datorn omvandlar den talen till binära tal.

Sen kan vi få datorn att göra ex vis en kurva eller statistik.

Det här är ju en mycket långsam digitalisering. En per dag och det hinner vi ju som människa med.

Vi kan till och med omvandla talen till binära utan att bli efter. Det fick man göra till de första datorerna själv.

Men om ett snabbare förlopp skall digitaliseras, ex vis en ton från från en mottagare. En Morse ton.

Exvis på 600 Hz. Om den skall kvantiseras, mätas upp och därmed digitaliseras, försiffras, kanske är ett bra ord.

Ja då går det lite för fort för våran arma hjärna.

En sinuskurva som förnyas 600 ggr per sekund. Den måste då mätas upp ett antalgånger per tid, eller per svängning.

Låt oss göra detta med 8 databitars noggrannhet. Men hur ofta krävs det då? Ja det beror på hur snabbt tonen förväntas ändra sig. Men om den ändrar sig med Morse tecken, kanske det krävs att den mäts upp 20 ggr per sekund för att inte Morsetecknen skall bli alltför förvrängd.

Efter den här processen finns ett pulståg med ettor och nollor som beskriver en 600 Hz ton, dess frekvens, dess nivå, och dess förändringar, allt i form av binära tal, mätvärden.

Våran Morse är digitaliserad och en DSP kan börja göra beräkningar på den. Exvis skapa ett filter och sedan göra den analog igen.

Givetvis blir det en ganska hackig Morse efter en så ”grov” försiffring. Men vi är ju ju ute efter principen. För att få bort lite av hackigheten används ett LP filter, ett analogt filter före högtalaren som filtrerar bort distorsionen, dvs övertonerna som bildas, ett LP filter på 1kHz duger fint.

Om vi nu skall digitalisera tal, eller en omodulerad SSB signal som finns i mottagarens mellanfrekvens. Ja då krävs dels 24 databitar, och en väldigt snabb upprepning av kvantiseringen, försiffringen.

Så här kan det gå till men med en svindlande hastighet, dvs mycket snabbare än att försiffra dagens temperatur.

Så jobbar de nya digitala riggarna.

Vi förstår nu oxo varför en mobiltelefon eller en satellittelefon låter så konstigt, en form av distorsion vi inte är vana vid. De har helt enkelt snålat med antalet databitar och hur fort man upprepar försiffringen av den analoga signalen från en röst.

Varför snåla då???

Jo, för att hålla bandbredden nere, det blir ju avsevärt större bandbredd med en digital signal då de ettor och nollor vi talar om blir väldigt många och snabba, dessutom krävs en bandbredd för att hålla formen på de digitala tecknen.

Nu vet vi ungefär vad en analog till digital omvandling och tvärs emot är, och kan förstår lite av mina förklaringar på de moderna ICOM riggarna som vi skall ge oss i kast med nästa år.

Vad är de för skillnad på deviation och micgain?

Något som verkar vara svårt för många att förstå.

Visst är det så att mer micgain ger större deviation, men bara till en viss gräns.

Jag får ofta frågan hur man ställer om deviationen på riggarna.

Men jag brukar svara att den är fabriksinställd, och skall inte röras. Åtminstone inte om man inte har en deviationsmätare.

Det visar sig efter lite diskussion att vederbörande har kraftigt buller från bilen, eller är ovanligt högröstad, eller kanske tvärs om, han är tystlåten och har en mikrofon med låg känslighet.

Oavsett alla dessa saker så skall deviationen vara inställd på +-2,5 eller +-5 kHz på riggen.

Deviationen är den största Frekvensmodulering som går att åstadkomma även om man talar mycket högt eller skriker i mikrofonen.

Mikrofonförstärkaren i en FM station är utformad som en amplitudbegränsare.

Dvs högt tal eller stor insignal i mikrofoningången kommer att klippas ner till den nivå som ger inställd deviation. Man skall inte kunna skrika ut mer deviation är tillåten och inställd.

Mikrofonförstärkningen bestämmer hur högt man måste tala innan max deviationen åstadkommes.

Pratar man svagt behövs hög micgain för att få upp deviationen till inställd.

Har man mycket buller och dessutom talar högt kommer man att ligga i amplitudbegränsar nivå. Det låter som en speechprocessor.

Om man i det läget skulle ändra deviationen kommer vi att ha samma förhållande mellan buller och tal, men det låter svagare.

En del av ICOM riggarna har möjlighet att justera mikrofonförstärkningen, vissa större riggar har micgain, ex vis IC-706all, IC-910 etc.

de rena mobilstationerna är som komradio och har inga möjligheter att justera detta. Man tvingas lära sig prata på rätt sätt.

Mikrofonförstärkningen sitter först i FM sändarens modulator, deviationskontrollen sitter sist i densamma. Där i mellan en klipper, eller amplitudbegränsare.

Deviationskontrollen har att arbeta med en konstant amplitud att skickas till FM modulatorn.

Det finns nästan aldrig skäl att ändra deviationstrimmern i en modern FM sändare.

Finns inget micgain i din rig och du kör den i en lastbil, ja då får man sänka mikrofonförstärkningen på annat vis.

Man kan försöka tejpa över hålet vid micken. Man kan löda ett motstånd över mikrofonkapseln, ex vis 470 Ohm direkt på elektretkapseln.

Äldre FM stationer hade ofta för låg mikrofonförstärkning

Man fick lov att prata högt för att uppnå max deviation.

Moderna FM stationer har ofta rätt, och ganska hög mikrofonförstärkning, det är lätt att prata upp den till rätt derivation.

Dessutom har de moderna ICOM stationer rätt frekvenskurva i mikrofonförstärkaren, (se preemphasis).

De kan låta ljust och klart samt starkt jämfört med andra FM sändare.

Detta gör att många kör med alldeles för låg deviation, kommer då en station in i ringen med rätt deviation upplevs den som för hög och man vill att han drar ner.

Ofta är det tvärs om, de flesta är för svaga och de nya har rätt deviation.

Vad gör man då?

Hur kommer man rätt med det här?

Kunskap igen som alltid är nyckeln.

Den som sitter hemma och kör FM har inga större problem med att det fin s försvaga FM stationer, men så fort man sätter sig i bilen och är långt ifrån, ja då upptäcken man att störningar, mobilflutter etc tar över de svagt modulerade FM stationerna.

Lär dig detta med bred o smal FM i de nya ICO stationerna.

Jag ser ofta fel inställda FM stationer, ex vis IC-706 som står med n för narrow. Då blir deviationen bara +-2,5 kHz. Detta gäller när man kör 12,5 kHz kanaler, och är inte bara mottagarens filter.

Mycket gamla FM stationer, som IC-20 från 70 talet, kan ha +-15 kHz deviation, så var det på den tiden då FM kanalerna var med 50 kHz avstånd.

Detta brukar man då kompensera med att tala särkilt lågt i micken, och därmed får man ungefär rätt derivation. Svårt och blir aldrig rätt, och med risk för att störa grannkanalerna.

Prova själv

Lyssna på din sändning från ex vis din hand apparat, med lurar i din basstation.

Prata med olika styrka och hör hur du med lite kraftigare tal kommer att få lätt distorsion, då har du uppnått nivån där deviationsbegränsaren jobbar. Att tala starkare ger inte starkare derivation utan det låter mer processat, mer distorsion.

Rätt talstyrka är det om du får en lätt distorsion, det skall låta lätt överstyrt. Då hörs du bäst och har uppnått full bandbredd.

Örats dynamiska område, jämfört med våra radiomottagare.

Vi har talat om AGC systemet och dess stora reglerområde. Hur den hanterar regleringen och hur man kan ta hjälp av RF-Gain.

Dynamiska område är förhållandet mellan starkaste och svagaste signal som en mottagare eller örat kan hatera.

Jag har skrivit att en radiomottagare för HF kan hantera 130dB styrkeskillnad mellan insignaler, dvs AGC skall reglera dessa stora skillnader så att det låter lagom i högtalaren.

Vi vet att den mänskliga hörseln kan hantera väldig stora nivåskillnader, ljudstyrkeskillnader.

Vi kan höra svaga ljud som kallas 0 dB och det gör ont om vi närmar oss 130 dB.

Men en mottagare kan ofta inte hantera både starka och svaga signaler på en gång, ex vis om det ligger en station med S9+60dB några kHz ifrån när vi försöker lyssna på en svag signal S1.

Örat kan inte heller hantera detta, dvs vi hör inte den svaga viskningen, 0dB om det bullrar av ett jetplan 130 dB.

När vi mäter på en mottagare används flera signalgeneratorer, några som stör och en som gör en nyttosignal. Mottagarens dynamik, eller verkliga dynamik blir då skillnaden, förhållandet, mellan de starka störande vars distorsionprodukt stör den svaga nyttosignalen och nyttosignalen.

Vi får då en siffra i dB på dynamiken.

Den varierar på olika apparater mellan 60 dB och 110 dB.

Runt 110 dB har vi på de stora ICOM stationerna som IC-7800 och 756PRO.

De låga siffrorna på 60 – 80 dB dynamik finner vi på enklare apparater, enbandare, QRP stationer.

Örat då? Den verkliga dynamiken på våran hörsel.

Jag har inte hört några siffror, men tänker vi efter kan vi nog klara ganska stor dynamik.

Visst är det så att du hör någon som pratar där i andra änden av rummet trots att alla andra gapar och skriker, maskiner som bullrar stim och brus.. Men läsbarheten då, den bygger ju på att vi med hjärnans hjälp bygger upp det vi tror han säger. Det här är ju otroligt komplicerat. Mer komplicerat än vad dagens DSP system i våra mottagare någonsin kan fixa.

Men när vi lyssnar på våran radiomottagare då, varför kan inte hjärnan återskapa det som går förlorat i mottagarens dåliga selektivitet?

Bra fråga... lösningen vore väl något helt nytt inom radiomottagaretekniken.

Kanske en digital radiomottagare faktiskt gör så, den får ju en massa digitala tal, som är en kvantisering av en röst i andra änden av radioförbindelsen.

Fattas lite kan mottagaren komplettera och vi hör en röst som låter ganska oförvrängd.

Men faktum är ju att hjärnan ändå kompletterar med det vi inte hör. En rapport 35 och vet vi ändå vad motstationen heter och bor.

Vad vill jag då komma fram till?

Jo att det går att göra liknelser mellan tekniken och de mänskliga organen, (några organ i alla fall)...

Att det går att göra framtida digitala radiogrejer som är, eller kan bli bättre än ex vis SSB.

Jag vill även säga att det digitaliseras på sina håll bara för att det skall heta digitalt, köparen får inget bättre bara ordet digital på sin nya låda.

Vi har att förvänta oss digital amatörradio i framtiden, och jag har berättat om ICOM och Kenwoods samarbete att få fram sådant.

Dvs nyheter som verkligen ger radioamatören något.

Vidare kan vi oxo konstatera att genom att jämför med hur vi själva fungerar, hör och ser, kanske har lättare att förstår tekniken i en radiomottagare och dess problem.

Hoppas ni har alla deciBell tabeller kvar nu, så att ni kan se vad dB hit och dB dit betyder.

Den som vill ha mitt deciBell nyhetsbrev kan mejla bara.

Resonans och stående våg

Det är inte självklart att dessa två begrepp går hand i hand.

Jag fick tipset att ta upp detta.

Låt oss ta ett exempel, vi skall sätta upp en dipol för 3,75 MHz. Vi räknar och finner att den skall vara, 300 / 3,75 = 80 meter, kompensera för våghastigheten 0,95 och dela till en halvvåg, blir det då 2 x 19 meter. Skaffa balun, koax och klättra upp i träden.

Men inte ligger minsta stående våg, eller lägsta reflekterad effekt där vi ville inte. Vi måste klippa in antennen. Vi vet ju att en dipol har en teoretisk impedans på c:a 75 Ohm. Vi skulle därmed klippa den för att få en stående våg på 1:1,5. Eller skall vi klippa tills det inte blir någon reflekterad effekt. Det går ju det oxo trots att den är 75 Ohm.

Klipper vi tills dipolen har minsta reflekterad effekt, lägsta stående våg, kommer det ju inte att vara resonansfrekvensen. Trots det går det att få anpassning.

Det är Ok för den här antennen, den duger bra ändå, men tänk om du skall göra en Yagi, eller en Quad antenn, där vi inte kan mäta stående våg på varken drivelement eller reflektor och direktor.

Vi får i beskrivningen av antennen reda på att reflektorn skall vara 10% längre än våglängden, direktorn kortare etc.

Nu måste vi endera lita på måttband och formel. Eller trimma med resonansmätare, grid dippa.

Det går inte att trimma en sådan antenn till minsta reflekterad effekt, då funkar den inte.

I en del fall är matningsimpedansen något helt annat är 50 Ohm, så vi kan inte använda stående våg mätaren för att hitta resonans.

Hur kan då 2 x19 meters dipolen ha perfekt anpassning trots att den har 75 Ohm?

Jo utanför dess resonans börjar den att uppvisa helt andra egenskaper, den får förutom resistans, även kapacitans eller induktans, i ett visst fall kan dessa värden överensstämma så att den reflekterade effekten blir noll på en frekvens vid sidan av den riktiga resonansen. Eller att våran stående våg mätare visar bra värde, i vissa fall visar fler mätare på samma kabel olika.

Det här är ett större ämne, men det är bra att veta att saker inte är riktigt så enkelt.

Så när du QSYar på dipolen sker en väldig massa saker, du kan komma i antennen resonans men få stående våg. Vilket går bäst ut då? Bra fråga….. Kabeln blir i alla fall varm om du ligger för mycket fel.

Det är förstås svårt att komma ifrån detta då vill ju vill kunna använda antennen över ett större frekvensband.

Antennväxel från MFJ. MFJ-33470

Vi har tagit hem MFJs lilla antennväxel.

Den består av en låda att sätta upp på väggen, bakom den drar man in koaxialkabelsladdar från antenner, riggar, PA och SWR mätare. På framsidan finns jackar, mellan vilka du kan koppla in de kombinationer du vill ha.

Ex vis du har två riggar, två antenner en SWR mätare, med växeln kan du koppla in mätaren på önskad rigg, vidare till önskad antenn, Den andra riggen till den andra antennen, men via slutsteget.

Du kan nu köra två stationer samtidigt.

Ett annat exempel är att du har fyra antenner, och fyra riggar, du kan nu koppla in alla kombinationer mellan riggar och antenner.

Har du ett PA kan du ha tre antenner och tre riggar, och koppla slutsteget till den kombination av antenn och rig du vill.

Med en sådan här växel kan man koppla ihop alla sina prylar precis som man vill.

Åtgår fyra stycken PL till PL sladdar.

SRS håller på att ta fram färdiga sådana sladdar på 0,5 meter med kontaktpressade kontakter.

För de som inte gillar att löda koaxialkontakter. Vi räknar med ett pris under 100 lappen för sådana sladdar.

Storlek 190 x 85 x 130 mm 0,7 kg artnummer: 33470 Finns att se på SRS HAM hemsida.

En sådan här växel borde vara det första man sätter upp på en radiostation.

Karl Arne har spätt på DRAKE kunnandet.

Efter min klassiker text förra gången har KA skrivit ihop historiken nedan.

Så här skriver han:

Ett par kommentarer om Drake…

Drake-familjen av radiostationer blev en verklig ”framgångssaga” om amatörstationer.

Genombrottet kom med mottagaren 2A och 2B som blev en försäljningssucce,

mycket p.g.a att den var ganska ensam om att ha fungerande AGC på CW och SSB.

Sedan kom transceivern TR-3 som lanserades 1963. Denna var en av de första allbandstransceivrarna och hade dessutom rejält

med effekt, många körde 300 – 350 W CW input på sådana. Den separata VFO-n  RV-3 var ett nästan nödvändigt tillbehör.

Ytterligare ett par år senare kom TR-4 som hade bättre sidbandsfilter och en del extra finesser.

Mottagaren R-4 kom 1964 och var en vidareutveckling av 2B. Istället för variabel första MF hade den en fast första MF med ett smalt kristallfilter på 5645 kHz. Dessutom gick skalkalibreringen åt samma håll på alla band. Den eleganta passbandsavstämningen

samt den bra AGC’n hade man behållit.

R-4 blev sedan R-4A, R-4B och R-4C med ungefär samma uppbyggnad men med ett ökande inslag av transistorer.

1968/69 gjordes en helt halvledarbestyckad variant, SPR-4, som hade samma blandningsschema, fast med mycket fler kristallpositioner.

SPR-4 blev närmast legendarisk bland rundradio-DX-are för sin höga känslighet.

Trots detta hade den riktigt bra storsignalegenskaper.

SPR-4 kom även i kommersiella varianter för marinradio som då hette RR-1 och RR-2.

TR-4 kom att tillverkas fram till 1979, och då som den ”ruskigt sällsynta” varianten TR-4Cw.

Denna hade ett 500 Hz CW-filter som standard och i den allra sista produktionen även RIT.

Drake växlade in på ”halvledarlinjen” 1978 med TR-7. Denna var ett komplett stilbrott från tidigare Drake-apparater,

det enda som var ”igenkännligt” var VFO-ratten med skala samt en av mellanfrekvenserna.

TR-7 fick en inte alltför bra start, de allra första apparaterna hade en del kvalitetsproblem, men Drake tog tag i detta på ett föredömligt sätt.

TR-7A som kom ett par år senare blev ytterligare förbättrad. Hela TR-7-familjen anses ha mycket bra mottagare.

Samtliga medlemmar i Drake-familjen utom 2-serien kom att användas för professionellt bruk.

TR-7 fanns i olika ”proffsversioner” och användes bl.a. av FN och av svenska UD för ambassadkommunikation.

Dess föregångare på ambassaderna var den ”hopbyggda” stationen TR-44 som bestod av en T-4 utan VFO samt en mottagare R-4.

Mottagaren R-7 fanns i ”proffsversion” som R-4245 och RR-3.

73de

Karl-Arne SM0AOM

Roys kommentar.

Jag mins ELFAs annonser i slutet på 60 talet och DRAKE SPR4, som KA beskriver ovan.

Där man skrev att ”nu är det bara konditionerna som bestämmer om man hör den station man jagar”.

Eller ”ett nytt sätt att lyssna på kortvåg” man menade att nu är det bara att ställa in frekvensen och vänta.

Med 1 kHz inställningnoggrannhet och kalibrator är det inte mottagaren eller operatören det hänger på utan condsen. Visst var man imponerad, men tyvärr var plånboken för liten på den tiden.

Drake gjorde även några mer tvivelaktiga mottagare, R8 ex vis, de är inte klassiker och de glömmer vi nu....

TR-7 och R-7 serien hade som KA skriver, samma VFO, men var trots detta PLL syntes stationer. Man slapp alla kristaller för att få de olika banden, man stegade upp och mer i 500 kHz steg. Genom att den då faslåste i 500 kHz steg blev frekvenssyntesen ganska ren. Kalibratorn fanns fortfarande.

Mina upplevelser av 7 serien är att glappkonakter i alla korten var ett stort problem, liksom knappsatsen, med trycknappar som på en transistorradio, var glappiga och dåliga. Total intrycket efter tio till tjugo är är rappligt och risigt. Dock bra mottagare.

Förmodligen skulle man kunna skriva mycket om 2 serien, då den var väldigt omtyckt.

De hade en Q-multiplayer. En Q multiplikator. Kul grej va, ett ämne till kommande brev.

Kanske kan man nyttja en Q-multiplikator på de nya riggarna, en transistor innehöll en sån.

Jag minns bara att Q-mult. på min första mottagare, 9R59 var en tveksam ratt som var omöjlig att få någon vettig verkan av.

En del enklare och billigare FM stationer har osymmetrisk deviation.

Till och med de som säljs idag, kan ha osymmetrisk deviation.

Det betyder att den flyttar bärvågen mer åt ett håll.

Man uppnår bandbredden åt ena hållet och trots detta låter man svagt.

Det kan vara så illa att deviationen är -5 till +2 kHz eller -1 till +5 kHz.

Det är rätt vanligt att det blir så här på de äldre kristallstyrda riggarna.

Det är ett dåligt sätt att hushålla med den bandbredd en FM kanal har, inte minst för de som försöker höra i bilen, det låter det svagt och klent.

En devaitonsmätare kan visa deviationen både plus och minus samt separat.

I praktiskt bruk kan man höra att det föreligger så även om den sändande pratar upp sin radio till begränsning och ändå låter klent.

Då många repeatrar bygger på äldre kristallstyrda FM sändare finns problemet även där.

Det kan man höra genom att insignalen låter betydligt bättre än repeaterns utsignal.

Den som trimmar en kristallstyrd FM sändare måste ta hänsyn till detta, det går nämligen att påverka symmetrin på sådana sändare. Men det kräver att man vet vad man gör och har instrument.

Surplusriggar, SET-19 RA-200 etc. Och dess ersättare, RA763.

Kolla det nya surplusforument

http://www.takeforum.com/ra200/index.php?mforum=ra200

Kanske finns det hopp om den gamla gröna saken som står och skräpar i garaget.

Eller har du en RA-200 liggande, eller stående? Här finns läsning om den: http://www.radioskolan.se/ra200/

Hur var det egentligen för de stackars signalisterna på 50 och 60 talet som skulle försöka få QSO med de här gamla sakerna. Inte var de stickproppsamatörer? De fick minsann ha lite känsla för vad dom gjorde.

Set-19 står säkert både här och där i junkboxarna, kolla här: http://www.radioskolan.se/set19/

Varför då försöka få igång en så gammal radio?

Experimentera mera är svaret. Det säger allt. Nostalgi säger mycket det oxo.

För c:a 10 år sedan sålde vi på SRS ett större antal HF stationer till försvaret, för vidare befordran till hemvärn och FRO, det var IC-707 med bordsmik, antenn, koax och nätaggregat.

Jag kommer ihåg dagen för det högtidliga överlämnade av apparaterna, man hade ordnat en ”invigningsdag” med inbjudna höga militärer etc.

Jag fick frågan vad det nu var för skillnad på de nya apparaterna jämfört med de gamla RA-200.

Mitt svar var diplomatiskt:

De nya har c:a 1000 ggr större frekvensnoggrannhet.

De nya har fyra gånger så stort frekvensområde.

De nya har 20 ggr så hög sändareffekt.

De nya har 5 ggr så liten bandbredd.

De nya har 3 miljoner kanaler.

De nya väger en bråkdel av de gamla.

De nya drar bara en bråkdel av strömmen.

De nya behöver ingen serviceorganisation.

Oj imponerande! .......

Och så avtäcktes en av de nya IC-707. Vilken döpts till RA-763

Men var är radion? Hördes kommentarer. Här! Mitt på bordet.

Den var inkopplad, och man gjorde ett demoanrop och hör och häpna man fick QSO med HMS Karlskrona någonstans ute i vida världen. Vilket sammaträffande va! Succen var ett faktum.

Idag kör man varken Morse eller telefoni, utan ännu smalare trafiksätt, Packtor.

Men vad kan vi radioamatörer göra med den gamla skroten då? RA-200 stationerna.

Experimentera, lära oss mer, modifiera, förbättra, uppleva.

Många har nog som sagt sådana här saker stående, infinner sig inte intresset att försöka få igång, varför inte donera den då till nån som är sugen.

Många har säkert oidentifierade gamla gröna radioapparater stående, eller konstiga tillbehör, gå med i surplusforumet och ge dig till känna, det finns säkert nån som vet allt om din sak, eller som vill ha den.

Vi talar inte om några större pengar utan om sann experimentlusta och nostalgi.

Sen skulle alla RA-200 skrotas, en del har räddats och nu finns möjligheter för radioamatörer som vill experimentera mera.

Flygradio på TRADERA

Det förekommer till och med ICOM flygradio till salu.

Idag får ju vem som helst inneha, eller köpa en radiosändare. Eller, ingen kan förbjuda någon att köpa en radiosändare.

Förr var det ju väldigt reglerat och lagvidrigt att obehörigt inneha en sändare. Man kunde till och med åka fast.

Det betyder att det finns en massa radiosändare ute som kan sända på frekvenser där man inte har tillstånd.

Det åligger ägaren att själv ha ansvaret för vad han gör med sin sändare.

Men när det gäller flygradio tycker man att är det viktigt att det inte sker så.

Tänk vad en flygradio i fel händer skulle kunna orsaka för katastrofer.

SRS försöker i möjligaste mån kontrollera kunden när han vill köpa en flygradio, avsikten är att förhindra att den kommer i fel händer. Köparen av en flygradio måste äga ett flygplan, vara pilot eller medlem i en flygklubb.

Obehöriga radiosändare är idag inget större problem, men man kan ibland misstänka att det förekommer sådana som ligger och försöker störa på amatörbanden.

Kan vi radioamatörer göra något åt detta då?

Knappast och det åligger ju idag inte radioamatören att beivra sådant.

Varför finns idag ingen reglering för innehav av radiosändare?

Bra fråga....

Jakten på den försvunna IC´n .

Läser man annonser, exvis på DX radio, finner vi att det ganska ofta är någon som annonserar efter en IC krets.

Varför?

Kanske håller annonsören på att reparera en äldre radiostation. Eller kanske han tänker bygga någonting som han hittat som byggbeskrivning i en tidning.

Att det kan var svårt att få tag på vissa komponenter är en sanning, som många erfarit.

Jag har själv jagat kretsar för att kunna bygga något kul.

Problemet är att många IC, utgår efter hand. De går inte att få tag på efter kanske 5 till 15 år i produktion. Det är ”kört”.

Borde då inte dessa IC kretsar finnas i oändlighet, är inte det ett ansvar från tillverkarens sida att i all framtid kunna tillhanda hålla delar? Det kan ju vara nån som fått tag i en sak där den ingår, eller fått tag på en applikation i en gammal tidning.

Att det inte är så kan vi nog vara överens om.

Liksom att elektronrör utgått ur produktionen, bildelar, etc så får vi finna oss i en sorts utveckling.

Eller, gamla grejer som går sönder skall slängas...

Läste idag på Text TV att tillverkarna av mobiltelefoner helt rent ut säger att en mobiltelefon skall bara hålla tre till fyra år. (det är länge det)

Den som nu jagar en IC för att få liv i en gammal apparat då?

Ofta finns inte ens importören eller tillverkaren kvar. Dvs inget reservdelslager.

Finns importören kvar har han slängt reservdelarna till de grejer som är äldre än 10 år.

Ibland har det blivit en ny agent för fabrikatet, och han känner inget ansvar för det som sålts av föregående marknadsförare. Den gamla agenten slänger förstås sina delar då det ju finns en ny ansvarig.

Även vi på SRS får ibland frågan om vi har en IC eller transistor till en gammal ICOM. Ibland finns den, ibland finns den, i oöppnad förpackning sedan slutet av 70 talet.

Oöppnad!

Ja faktum är, och det är vad jag vill komma fram till, är att det mycket sällan är fel på IC kretsar.

Den som håller på att reparera en äldre sak har fått för sig att det är fel på en IC.

I många fall ett önsketänkande, man tror att allt löser sig bara man byter en konstig IC.

Min erfarenhet är att det inte är så enkelt. IC kretsar går extremt sällan sönder.

Det är oftare enkla saker som lödningar.

OK, lödningar är inget enkelt fel, men ganska enkelt att åtgärda.

Elektrolytkondingar är en större bov i dramat, exvis kan de orsaka så att en LF IC krets låter illa. Byt då alla kondingar omkring den kretsen än att jaga IC´n.

Givetvis jagas mekaniska delar till äldre saker. Exvis kugghjul till VFO på en Drake R4c.

Men det finns ju en chans att tillverka sådana saker själv. En svarv och en delningsapparat får man idag för 10000 kr och kan då själv tillvekar mekaniska delar till de gamla klenoderna.

Andra sätt att få tag på gamla delar är att få tag ett skrotexemplar av samma apparat som man renoverar.

Jakten på ekvivalenta transistorer

Dvs en transistor som ersätter en annan.

Man kan behöva en japansk transistor och vill köpa en Europeisk. Man tror att det inte går att få tag på den japanska.

Visst kan det vara så, den kan ha utgått, importören kan ha slutat, eller bytt företag.

Man annonserar efter en transistor som kan ersätta den som man misstänker är trasig, eller den som behövs till ett byggprojekt.

Förr var det väldigt vanligt att man använde tjocka böcker, databöcker, med tusentals transistorer, man kunde notera huvud data och finna en transistor av annat fabrikat som kunde ersätta den man letar efter.

Det fanns även böcker som listade upp motsvarande av olika fabrikat. Ekvivalentlistor.

Ingen orkar idag göra sådana listor, ingen skulle köpa dem heller.

Jag funderar ibland varför man ringer till oss på SRS och frågar efter en ersättare till en transistor som sitter i en ICOM. Varför inte använda originalet då? Brukar jag fråga.

Öhh finns dessa då? Svaret förstår ni om man ringer till SRS.

Idag kan man dock finna data på väldigt många transistorer genom att söka på nätet.

Man kan även finna att många transistorer i en apaprat inte behöver vara särskilt lik originalet, man måste helt enkelt se vad den används till. Det är mycket ofta möjligt att ersätta den med nästan vad som helst bara den tål aktuell ström och spänning.

Större transistorer som kräver att de mekaniskt ser lika ut är förstås ett svårare problem.

Men som jag skrev under IC, det är inte ofta som transistorerna går sönder, det är säkert bara ett lödfel, eller uttorkade elektrolyter.

Ibland är dock komponenter åskskadade, då är ju saken klar att de måste bytas ut.

Bekvämt är ju att ha tillgång till samma typ och bara löda in.

Sen är det ju smart om man lär sig att mäta på en transistor i drift. På så vis kan man konstatera om det är fel på den misstänkte...

Löd fel igen, ibland blir en transistor varm, det skall den ju bli om den används inom det effektområde den är gjord för. Långvarig värme på lödpunkterna åldrar lödningarna och felet kan ofta vara kristalliserade lödpunkter.

Lite astronomi inför den mörka årstidens mörkan kvällar.

Det händer inte så mycket i december, inga direkta planeter att se.

Men vid midnatt nyårsnatten kan man i alla fall lätt se Saturnus. Nära midnatt 2006 12 31 finner vi Saturnus i syd väst c:a 30 grader upp. Den enda planeten på natthimmeln faktiskt.

Den bör lysa betydligt starkare än andra stjärnor och är därför lätt att se, briljera för vännerna vid nyårsfyrverkeriet genom att veta.

Klockan 3 på morgonen finner vi Saturnus i söder. För er som är morgontidiga kan man se den veckorna före och efter nyårs.

Saturnus är ju planeten med ringarna, det går att se ringarna om man har en hobbykikare.

Att försöka med en handkikare kan löna sig, med skarp syn syns ringarna genom en 8 x30 eller 7 x 50 kikare. Med ett 1000 x 100 mm teleskop syns den med sina ringar spöklikt där ute...en syn man aldrig glömmer, bara att hoppas på stjärnklara kvällar och nätter.

Med lite tur kan man även se våra radiovågor böjas av mot F skikten... skojar bara.

Men varför inte försöka se lite norrsken.

Vi har ju fördelen att veta när det är norrsken genom att bevaka vågutbredningen på våra amatörband, ut och kika norrut.

Biograf

Vad kommer ordet från och vad har det med datorn att göra?

Det gamla grekiska BIOS som har med liv att göra och GRAPHEIN som har med att skriva att göra.

Kanske har datorns BIOS något med dess liv att göra, utan BIOS skulle datorn bara vara en komponentsats.

I början skedde filmförevisning från en kinematorgraph. Men redan 1903 började man kalla den för biograf.

Dessa ord kommer från Franskan.

Bio är kortformen av biograf och detta i sin tur en kortform av bioteater.

En Biograf, eller biografi är som vi vet en levnadsbeskrivning.

Dessvärre har ordet inget att göra med våran hobby amatörradio, men kanske man kan hitta på något inom telegrafin? Exvis PSK-31 biograf.

Några små roliga måste vi ha, för att rädda helgen.

Hos frisören:

Skall jag kamma bena?

Nej jag har inte så ludna ben.

Varför ramlar de där ungarna hela tiden?

De är ju trillingar