Swedish Radio Supply AB

SRS Nyhets brev

HAM

06 02 02

Hej ! Mejlings listan

Dagens tema ICOM och skyddskretsarna, mottagare.

ICOM + Kenwood = ??

IC-SM6 död

IC-7400 och hur bra den är

Kristallfiltrens tid är förbi

Dumma frågor

Uppgraderingar

Lite om dB

Dämpningen på mellanvåg

Kristaller och kristallstyrda riggar

Hörseln, tinnitus och högtalare.

FM och bandbredd

12,5 kHz kanalerna

Kristallfiltrens tid är förbi.

Långvåg 137 kHz

Idag blir det lite gnäll.

Jag har ju ibland skrivit att jag inte dras för att klaga på våra kunder som gör dumma saker, eller har för dåliga kunskaper.

Inte för att förnedra dem, utan mer för att öka kunskapen, öka medvetenheten, hjälpa nybörjare med kunskap, hjälpa in dem i hobbyn.

Jag vill belysa hur det kan bli om man vet fel, eller inte vet alls. Läs om exemplet FM på HF stationer.

Alla vi radioamatörer, och vi som säljer radiogrejer, vi får höra okunskap och dumma frågor.

Varför ställs det då dumma frågor?

Det beror på att de som ställer frågan inte vet. Så enkelt är det faktiskt.

Vad gör man då?

Svarar på frågan och kanske till o med broderar ut lite så att frågeställaren får något att tänka på, tips för att lära sig mer, en inkörsport till hobbyn kanske.

Det dummaste man kan göra är att förnedra frågeställaren, det är inte fel på honom för att han frågar det han inte vet.

I vissa fall kan den som ställer ”dumma frågor” kanske veta väldigt mycket om något annat istället.

Det händer att jag inte vet något, det händer att andra mycket duktiga tekniker inte vet en viss sak. Det finns knappast någon som vet allt. Men de flesta kan ta reda på nästan allt. De flesta kan lära sig nästan allt. Nästan allt, men det där Einstein höll på med, krökt ljus, eller rum och krökt tid, nej det kan nog inte alla lära sig…..

Den som inte kan saker om radio kanske vet mer om anant.

Man kanske kan ställa frågor om hans profession, dumma frågor….

Det är klart att många tycker att frågan om att uppgradera en 20 år gammal radio är dum…….men….

Jag försöker beskriva hur de olika systemen funkar i våra radioapparater, idag blir det lite om skyddskretsarna.

Det bör vara varje radioamatörs skyldighet att kunna lite om hur en radiostation är uppbyggd, vilka system som arbetar inne i dem. Kanske kan jag bidra till detta.

Lite om dBW, NB, F1 o F2 på IC-7000 etc.

Snart är det dags att börja tänka på vår o sommaraktiviteter.

Vad skall vi göra då?

Installera HF stationen i bilen, båten, göra i ordning portabel grejer.

Visst börjar det spira i känslorna, för att ha trevligt med radiogrejerna i vår o sommar.

Sist men inte minst försöker jag slå ett slag för vårt långvågsband, 135,7 – 137.8 kHz.

Jag har tänk göra som jag skrev om i förra nyhetsbrevet, skippa detta med meter och säga frekvens när vi talar om frekvensområden.

Exvis skriver och säger jag 135,7 kHz istället för tvåtusentvåhundratjugotvåmetersbandet.

(lång ord det där)

Även om många tycker det är praktiskt med meter, så måste man nog visa lite hänsyn till nybörjare, som inte har lärt sig hitta på kortvågen i meter, eller aldrig sett en radio med meterskala.

Det är många som aldrig har sett en radio med meterskala, det är bara vi som började med radio på 60 talet eller tidigare.

En anledningen till att jag undviker bråksteck där de egentligen inte behövs är bl.a. för att undvika missuppfattningar.

Exvis skriver jag han eller hon, inte han/hon, och eller, inte och/eller, hur tror ni det låter om man har en dator som läser i syntetiskt tal? Vi har en del synskadade och blinda radioamatörer som läser dessa texter.

Ibland tar jag därför bort bråkstreck och ersätter dem med aktuellt ord.

IC-7400 och hur bra den är

Kan du läsa om här: http://www.kongsfjord.no/dl/Icom/IC-746Pro%20Impressions%20&%20Mods.pdf

Dallas Lankford är författaren, och han har testat den. I USA heter den dock IC-746PRO men har samma specifikationer som våran IC-7400. Skillnaden är vissa parametrar som gör att 7400 kan bli typgodkänd i EU. Dvs IC-7400 är CE märkt och typgodkänd för att få ett R&TTE märke, dessutom är den notifierad hos PTS.

Han är särskilt intresserad av mellanvågs DX, och därmed av mottagarens prestanda.

Intressant sida av samma författare

http://www.kongsfjord.no/dl/dl.htm

Du kan hitta modifieringar till mottagare, bygge av effektdelare (spitters) för flera mottagare och med en antenn. Bygga super duper förförstärkare, etc.

Bygga loopantenner för lyssning.

Bygg en störätare, dvs en grej som fasar bort störningar, finns beskriven.

Eller varför inte bygga den häftiga mellanvågs preselektorn, snygga spolar att göra, det är nästan som förr. Dimensionera om den för 1810 – 2000 kHz.

ICOM plus Kenwood?

Det går rykten, jag har fått frågor, det pratas, det spekuleras.

ICOM och Kenwood har enats om en gemensam standard för digital Amatörradio.

Något mer är det inte. Just nu…….

Alla ICOM stationer

Min lista med alla ICOM amatörradiostationer är uppdaterad.

Den innehåller c:a 250 modeller 25 år tillbaka i tiden.

Jag har uppdaterat med de senaste fem årens modeller och satt en lite korttext som förklarar vilken typ av station.

Avsikten med listan är att visa ICOMs mångfald, visa när din station lanserades och till vilken kategori den tillhör.

Listan finns på DX radio, http://www.dx-radio.org/ under rubriken ”tekniskt sett”.

Du kan även få den som en doc fil direkt fån mig. På det viset kan du själv uppdatera den, med exvis fler fakta, fler modeller eller andra årtal.

IC-7400 och LF delen vid mottagning

Tonkontroller finns i både sändare o mottagare. Mottagarljudet kan justeras i basen o diskanten separat för de olika trafiksätten, man kan exvis ha smalt o ljust ljud i SSB, och lite mer BAS och Hi Fi ljud i AM , och mittemellan i FM. Ett bra sätt att anpassa ljudet både för sin individuella smak som för att kompensera för mindre hörselskador.

För sändarens del finns samma uppsättning tonkontroller, även där separata för resp. trafiksätt. Förutom tonkontrollerna i sändning finns tre bandbredder i SSB sändning. Man kan således styra den maximala Pep effekten till det frekvensområde den gör bäst nytta vid varje rösttyp.

Givetvis gör en extern högtalare av god kvalitet dessa funktioner mer rättvisa, än den inbyggda kontrollhögtalaren. Apparaten tål alla förekommande högtalare 2 – 600 Ohm. Normalt är 8 Ohm.

IC-7400 och filtren

Alla filter och brandbredder skapas av DSP enheten i denna apparat. Filter finns i de första MF, vilka är för höga för att DSP skall kunna jobba, vidare är det nödvändigt att ha en hög första MF för att undertrycka speglar. I alla trafiksätt finns tre snabbval av bandbredd. I SSB CW kan man välja dessa bandbredder mellan 50Hz och 3.6kHz. För AM o FM finns tre fasta bandbredder. Genom dubbla PBT (Pass Band Tunig) kan man inom ett mycket brett område justera bandbredden, reset av PBT inställningarna gör att app. återgår till en av de förvalda bandbredderna. Filtren kan väljas skarpa eller mjuka. de mjuka liknar mer de vanliga kristallfiltren, dock utan det ripple och fas skift som de har. Branthet och stoppbandsdämpning är avsevärt större än kristallfilter eller mekaniska.

Förra veckan nyhetsbrev om mellanvågs DX, har påverkat

Jag fick rapport från Lennart Deimert att hemsidan på Norrköpingsklubben har besökts nära tre gånger så mycket jämfört med normalt.

Han har även kontaktats av intresserade radioamatörer för att gå vidare i mellanvågs DXandet.

Roligt att det går att få ut lite inspiration till nya saker inom radiohobbyn.

IC-7000 kan programmeras så att F1 och F2 knappen gör nästan vad som helst

På den medföljande handmicken finns en massa knappar.

Ofattbart komplicerat, och i en mångfald som ingen någonsin kan lära sig hantera.

Nästan lika svårt som att lära sig stämma av en gammal rörhäck.

Nu ironiserar jag lite kanske.

Men det är nog så att de unga radioamatörerna, dvs de under 40 år ålder inte har något problem med alla knappar.

Medan samma personer som skulle lära sig att stämma av en Drake line nog snart skulle inse sina begränsningar.

Jag är jätteglad att jag slipper lära våra kunder att stämma av en line med RX o TX med en massa avstämningar. Det var svårt jag kommer ihåg sen slutet av 70 talet.

HM-151 då, och alla knappar??? Det var ju det rubriken gällde.

Det första är att tangentbordet på HM-151 ger dig knappar för bandval, och knappsats för frekvensinslagning.

Genom tangenterna för bandval kommer man åt det tredubbla bandstackningsregistret.

Genom att direkt slå in frekvens kommer man snabbt fram till önskad frekvens. Mycket smart.

Vidare finns up down knappar för band o frekvens. F1 och F2 knapparna kan programmeras att bli nästan vad som helst.

V alt. M knappen pendlar mellan minne och VFO, MW lagrar frekvens i minne, tuner alt. call knappen styr antenntuner eller väljer anropsfrekvens, som du lagrat separat.

Talsyntes kan styras från micken liksom att låsa rattarnas funktion.

Man kan välja trafiksätt med Mode knappen.

Man kan välja bland de tre förprogrammerade filtren med FIL knappen.

Genen knappen ställer in radion på den frekvens som inte är amatörband, vid default är det 15 MHz men du kan själv sätta den till exvis. P1 på 90,5 MHz, TV ljudet etc.

Genom att lära sig HM-151 och utnyttja alla knapar styr du det mesta av intresse från miken, den kan programmeras för att täcka dina önskemål, F och F2 knapparna exvis.

När ni skickar in en radio för rep.

Det händer trots allt, kanske man fått åska, överspänning eller råkat göra nåt så reparation behövs.

Plocka då av tillbehör som mobilfäste, lösa sladdar, DC sladden, skruva ur micken, ta bort klistermärken, tejp och extra fötter, ta ur manualen.

Det finns några huvudskäl:

1. Spara fraktkostnader, genom att strippa apparaten, man kan komma ner en viktsklass

2. Bespara oss arbetet med att sitta o plocka bort saker som är i vägen när vi skall jobba med radion, vi spar tid, tid är pengar.

3. Sitter micken i radion, och packas så, finns det risk att ett slag i transporten knäcker spiralsladden eller kontakten. Inte är det väl så jobbigt att skruva ur micken?

4. Ju färre delar ju större chans att allt blir med tillbaka. Trots att vi noga dokumenterar vad som finns i paketen som kommer till SRS, kan det bli fel om det är en massa sladdar, papper och plåtar med.

Att göra detta klarar var och en. Före packning och postfrakt.

Det finns vissa fall då micken behöver vara med, om man kan misstänka att felet finns i den.

Oftast kommer vi överens om vad som skall skickas per mejl eller telefon.

IC-7800

Har en andra blandare som blandar ner från 64 MHz till 36 kHz i ett steg. Det är väl omöjligt säger många, men inte om man gör den enligt konstens alla regler. Dubbelt dubbelbalanserad blandare, samt konstruerad för att undertrycka ena produkten. Dvs. man slipper den spegel som bildas i vanliga blandare. Dyrt, omständigt, men det ger fördelar. Man behöver bara två lokaloscillatorer. Det genererar oxo världens bästa HF transiver alla kategorier någonsin.

Glöm inte NBn påslagen.

Ibland nyttjar man NB, (Noise Blankern). Ett system i moderna transviers som är avsedd att plocka bort korta störpulser.

I IC-7000 och flera andra ICOM riggar kan man reglera NB inom stor områden.

Men pådragen för mycket kan den ställa till med andra problem.

Jag har i tidigare nyhetsbrev försökt förklara hur en NB funkar.

Det finns anledning att komma igen till detta framöver.

De so förstår principen för står oxo att en starkt pådragen NB kan göra andra fenomen vid mottagning.

En NB är bred, c:a 15 – 20 kHz och ”lyssnar” därför på dina grannkanaler.

För mycket pådrag gör att den reagerar på en stark grannstation och börjar jobba med den. Resultatet kan vara att det låter som om andra stationer splattrar kraftigt.

Man kan börja ondgöra sig över att alla andra stationer splattrar, men i själva verket är det din NB som står på, eller står på för kraftigt.

Tänk på att stänga av NB när du inte behöver den, tänk på att NB kan ge oönskade saker.

Tänk på att konditionerna förändras kraftigt och att du därför måste justera NB efter hand som detta sker.

Det finns ingen automatisk NB och har aldrig funnits, det kommer heller aldrig att finnas en automatisk NB. Du måste själv veta vad en NB är, och hur den fungerar, för att kunna nyttja den på bästa vis.

Ju mer man vet ju mer kan man åstadkomma.

Ju mer möjligheter och inställningar som finns på en ICOM-rigg desto mer kan du göra och påverka, men det krävs att du läser manualen och lär dig lite själv.

IC-7400 data mode

Varje trafiksätt kan ställas i ”Datamode”, då stängs mikrofonen av och ett tillkopplat modem ansluts till modulatorn. Vid datamode, finns tre snabbval av bandbredd, vilka är helt oberoende av de bandbredder som valts i normalt telefonimode. Exvis telefonimode 1.9, 2.5, 2.8 kHz. och i Datamode, 200,400, 600Hz. för resp. trafiksätt.. Alla bandbredder kan givetvis ställas in mellan 50Hz och 3.6kHz. Funktionen gäller SSB AM o FM. Exvis vid fjärrskrift, Pactor, AMTOR, Baudot, Aschii, PSK31, kan man sätta precis den bandbredd i AFSK mode som trafiksättet kräver, även det passband som behövs.

Vad har man AGC off till?

I de flesta ICOM stationer går det att stänga av AGC systemet.

AGC är det system som reglerar mottagarens känslighet mot signalstyrkan på den station du lyssnar på.

Jag har skrivit om att justera tidskonstanterna på AGC, exvis till 1, 2 och 6 sekunder vid SSB.

Men vad har man off läget till?

Inget, skulle jag vilja svara.

Det finns mycket få skäl att kunna stänga av AGC.

Vare sig du stänger av AGC eller har den på går RF gain över AGC systemet.

Stänger du av AGC måste RF gain användas.

De som mäter brus, exvis solbrus på VHF UHF behöver en mottagare som helt linjärt återger bruset på det aktuella frekvens bandet. Å kan man stänga av AGC.

Men AGC börjar inte arbeta förrän över en viss tröskelnivå.

ICOM har fabriksstandarden att AGV börjar arbeta c:a 30 dB över egenbruset.

Om du ställer in RF gain så att S-metern visar exvis S5, så kommer 30dB plus 5 x 6 dB dvs 60 dB at vara linjära om man vill mäta på LFen.

Om du kör med avstängd AGC och inte reglerar själv kommer mottagaren att bli överstyrd redan några pinnar upp på S-metern.

Så kan man faktiskt köra om man vill lyssna på Morse signaler, eller annan telegrafi.

Telegrafimoder som PSK31 Pactor måste mottagas med linjär mottagare, så där måste man jobba under AGC tröskeln eller ha AGC på.

Baudot går att köra med överstyrd mottagare.

Att låta mottagaren bli överstyrd vid SSB kan i vissa fall vara ett sätt att lyssna på svaga svårt störda signaler. Prova, stäng av AGC reglera med RF ginet, prova försiktigt att dra ner RF gain tills det blir distorsion, nu kommer störningar att bli klippta istället för att reglera ner mottagarens känslighet.

Det låter illa men du kanske kan läsa signalen. Prova i kombination med brusreduceringen.

AGC går att stänga av i IC-756alla, 7400, 7000, 7800 mfl.

AGC off var dock något som fanns på gamla proffsmottagare, det gjorde att man reglerade dess förstärkning med RF gainet istället för med LF volymkontrollen.

Det var praktiskt vid Morsemottagning och vid försök att detektera SSB.

Idag är ”AGC off” inte så viktigt, men ett sätt att uppleva och experimentera.

IC-703 finns den kvar?

Jag har fått frågan om den lilla trevliga IC-703 har utgått.

Har vi glömt av den. Kanske vi inte hunnit exponera den tillräckligt mycket, det har ju kommit nyheter.

IC-703 finns och mår mycket bra, säljs fortfarande och vi håller den i lager.

Så den är aktuell och inga tecken finns på att den skall försvinna.

IC-703 anses av många ha en mycket bra mottagare, med de fina 455 kHz filtren blir den en mycket kraftfull Morse rig, eller varför inte en telegrafi rigg för PSK-31, Baudot, Amtor, Pactor. Då räcker 10 watt långt.

Med kristallugn styr den på kanalen och kan nyttjas som fjärrskrift bas med framgång.

Vid SSB och med compressorn på är det många som inte inser att man kör ”bara” 10 Watt.

Nu när våren kommer kan det vara ett kul alternativ till drömmen om portabel trafik.

Visst behöver du röra på dig, packa ryggan med ett 6 Ah batteri och en IC-703, telegrafnyckel och en lätt liten dipol med tunn koax, en termos och en ostmacka.

En lång promenad och några sköna timmar i skogen med radion.

Eller varför inte en promenadmobil station. Jag har sett bilder där man monterat ett 5 meter långt spröt på ryggan (ryggsäcken), och kör SSB på 7 MHz eller 3,7 MHz gåmobilt.

Det långa sprötet kan vara ett 5 meters metspö från Biltema.

Lindad för resonans på nån frekvens.

Sen gör automattunern jobbet i IC-703 an.

Jo den lilla IC-703 har inbyggd antenntuner som automatiskt gör det mesta till en brukbar HF antenn.

Med delat montage har du radio antenn och batteri på ryggen och frontpanelen med mic på magen.

Detta är amatörradio det.

Varför finns det inga lekfulla tester för gåmobil trafik på 7 och 3,7 MHz ???

Jord då om man promenerar med en HF station????

Jag har sett dessa bilder i utländska tidningar, ibland har man en släplina liggande efter sig, en 10 meters tråd som släpar efter bara.

Vad är då mer bra i en IC-703?

Låg strömförbrukning, bra mottagare, alla HF band inkl 6 meter.

Kraftfull sändare med processor.

Bra CW filter.

Alla tillbehörskontakter gör det möjligt att köra allt med dator.

CI-V styrbar.

Man klarar sig mycket långt med en IC-703, trots bara 10 watt får man en väldig massa radio av hög kvalitet för pengarna.

Skaffa en IC-703 du oxo.

Låt SWR skyddet i riggen göra skitjobbet

Fuska o slarva med avstämning och trimning av antennen och sändarens skyddskrets kommer att dra ner så du bara får ut 50Watt, det är slött tycker jag.

Skall du bygga antenn, eller stämma av antennen, gör då färdigt jobbet så att inte skyddskretsarna i riggen skall behöva dra ner o jobba med sådant. Klart att riggen klarar detta, (nu talar jag för ICOM HF stationerna) Riggen går inte sönder men det är ju fel tänkt.

I vissa fall som kan betecknas som nöd QSO kanske man kan acceptera detta.

Räcker inte avstämmaren till, är du för slö för att klippa in antennen?

Ta dig i kragen o bygg färdigt antennen.

Gör inte som rubriken säger, gör jobbet med antennen o låt riggens tuner fixa det sista men låt INTE SWR skyddet jobba om det inte är absolut nödvändigt.

Men hur funkar då skyddskretsarna i riggen??

Det är väl bra att veta, inte minst för att förstå vad jag menar.

Låt oss ta en typisk HF station, IC-706, 7400, 756 all etc. Ja alla riggar från 25 år tillbaka.

Vi talar nu om ICOM HF stationer, de kan jag och litar på, de är konstruerade på ett sätt som är seriöst och som funkar.

Vi litar på ICOM´s riggar så att vi kan lova två års garanti även på sluttransistorer.

Närmast antennen sitter en SWR detektor, lik den i en SWR mätare.

Den omvandlar uteffekten och den reflekterade effekten till en likspänning, vilken är proportionell till effekten.

Exvis 0-100Watt blir 0-10Volt och reflekterat samma sak.

Denna spänning går till effektregulatorn, ALC systemet, spänningen för uteffekt går till en jämförare som jämför med vad du har ställt in för uteffekt. Exvis 5 Volt för att du vill ha 50Watt. Om då spänningen från SWR detektorn blir 6 Volt blir det en skillnad som drar ner effekten, och vi får våra 50Watt efter ett reglerförlopp.

Om det nu bildas SWR i antennen, kommer en likspänning som motsvarar den reflekterade effekten till regulatorn, den motverkar effekten och gör att vi inte kan uppnå full gas om det är för stor den som reflekteras.

Dessutom finns en strömshunt som ”mäter” strömmen till slutsteget i riggen. Det handlar om 5 – 20Amp. Den strömmen omvandlas i shunten till exvis 0-2Volt.

Så vår kära gamla ALC regulator får lite mer input än man kan tro, den får frameffekten i forma av en likspänning, den får en likspänning motsvarande den reflekterade effekten, den får en likspänning som motsvarar strömmen, samt den får en likspänning som motsvarar vad för effekten som är inställd. Av alla dessa input skall den göra en spänning som styr förstärkningen på sändaren till rätt uteffekt. Inget lätt jobb va.

Kommer ni ihåg min text om att vara regulator själv i det där rummet???

Vi hade bara några parametrar att jobba med.

Inte nog med detta, ALC systemets börvärde, dvs den spänning som effektpotten ger, används samtidigt till att justera sändarens förstärkning statiskt, detta för att minska reglerområdet på ALC systemet. Det kan vara ett skäl att ALC trots allt fungerar så bra oms det gör.

Vad jag är ute efter med denna text är att få er att förstå att om du har SWR och kör med SWR så har ALC systemet mer att jobba med, regler förloppet blir mer komplicerat och det finns viss risk för splatter.

Det förklara varför man i riggar med enklare ALC system får olika splatter vid olika SWR.

Det skulle nästan behövas en dator för att ta beslut om vad som skall göras med alla dessa data, dvs data från SWR det ström o börvärde. Men man fixar det rätt bra med en analog krets, i vissa fall med lite mer splatter som följd.

Överströmskyddet i ICOM riggarna.

I de flesta ICOM riggar finns en krets som övervakar strömmen genom sluttransistorerna.

Det fungerar så att man har en strömshunt, dvs ett låg Ohmigt motstånd i serie med matningen till PA.

Detta är typiskt på 0,012 Ohm. Spänningsfallet matas till ingången på en OP förstärkare och man får en utspänning som är proportionellt till strömmen.

Exvis 0-5 Volt för 0 – 23 Amp.

Denna spänning behandlas i ALC systemet och tillsammans med spänningen som representerar framåtgående effekt, och reflekterad effekt alstras en ALC spänning som styr sändarens förstärkning.

Vid normal ström, dvs under c:a 20 Amp sker ingen reglering pga. av strömmen.

Skulle strömmen bli högre före SWR kommer riggen att reglera sin förstärkning, med hjälp av ALC, för att inte överstiga max tillåten ström.

Strömskyddet träder normalt sällan in vid normalt bruk, och vid normala belastningar, (Antenner).

Men vid försök att sända mot dåligt anpassade antenner kan SWR och strömskydd turas om att skydda riggen.

Strömskyddet kan justeras i vissa modeller. Det gör man genom att ta bort antennen och köra mot oändlig missanpassning. Inget för var och en att testa!!!!!

Vid sändning mot felaktigt anpassad antenn då strömskyddet träder in får man en ALC styrning som inte är önskvärd. Strömskyddet är avsett att skydda transivern vid extrema fall.

Ett ALC utslag är en kombination av fram reflekterad och strömskydden. Genom att läsa av ALC får man inte veta vilken skydd som alstrar ALC.

Vid anpassad antenn är det givetvis framåtgående effekt som genererar ALC.

Det allra viktigaste skyddet

Är ändå sluttransistorernas förmåga att klara oändlig missanpassning.

Om exvis antennen försvinner under sändning, kommer det att bli oändlig missanpassning, innan de nämnda skyddskretsarna tar vid, kommer transistorerna att få ta stöten själva. Det handlar om tider på 50 mS.

En transistor kan gå sönder på en millisekund, en skyddskrets kan ta 50 – 100 mS på sig att reagera. Därför måste en sändare vara byggd med komponenter som tål oändlig SWR i sig själva.

Forna tiders transistorriggar, eller enklare o billigare fabrikat hade eller har inte transistorer som klarar detta, skyddskretsar är för långsamma och transistorerna strök med.

Idag går aldrig sådana komponenter hädan i ICOMs riggar. Går det ändå sönder något i PA beror det på andra saker, Överspänning, åska exvis.

Felpolariseringsskydd

Finns i ICOM riggarna genom att en stor diod sitter över DC ingången och att det finns säkringar på DC sladden eller i riggen.

felpolariserings gör då att dioden leder och kortsluter matningen varvid säkringen löser ut.

Något skydd för överspänning finns däremot sällan.

Jag har tidigare beskrivit hur man kan göra om det finns risk för exvis 24 Volt.

IC-7400 och telegrafi trafiksätten

Stigtiden vid teckengivning i sändning kan ställas in. Mellan 2 och 8 mS. (milli Sekunder). Man kan således sända mjuk eller hård CW. Viktigt för att skaffa sig en personlig Morsesignal. Vid mottagning kan CW pitch ställas. Det motsvara gamla tiders BFO, och ger dig möjlighet att välja vilken tom man vill lyssna på utan att hamna utanför CW filtret. Detta är viktigt, speciellt vid smala bandbredder, (50Hz). Pitchen, är samma tonfrekvens som medhörningen (sideton), och därigenom är det lätta att bedöma vilken ton höjd man skall lyssna för att komma rätt i frekvens. Bandbredd i CW filtren inställbar 50 Hz till 3.6kHz. Skarpa eller mjuka filter.

Vid CW sändning kommer utgående bärvåg alltid att vara den frekvens som står på displayen, oavsett vald BFO frekvens, sidetone etc. DVS man vet exakt var man sänder. Vid CW mottagning kommer alltid displayens frekvens att skapa en hörbar ton i mottagaren om man lyssnar på den frekvens som displayen visar. Den inbyggda elbuggen ger många möjligheter, minnen, automatiskt löpnummer vid test trafik etc.

LP filter

Var något man måste ha förr.

Vi får frågan än idag om man måste köpa ett LP filter till nya radion, exvis till sin IC-756PROIII eller IC-7000.

Idag behövs inte separata LP filter.

Vad är då ett LP filter och när behövs det?

Det klassiska LP filtret är ett filter som skall skära av allt som kommer ut och in i antennen över 30 MHz. Det skall tåla den effekt man vill sända med, och det har sålt åtskilliga som tål 1 kWatt.

Förr var det ju rörhäckar, de hade bara ett Pi Filter efter rören och dämpningen av oönskade frekvenser var låg. Exvis kunde man höra en station som sände på 3530 kHz nästan lika starkt på 7060 kHz.

Men 30 MHz LP filter dämpar ju inte dessa oönskade signaler, det gällde som motstation att veta om man försökte svara en överton eller en grundton. Ibland fick man inte napp och då var det väl övertonen.

Det kritiska var när övertonerna hamnade uppe på 40 – 60 MHz, dvs TV kanalerna.

Det var då LP filtret var nyttigt.

LP filtret var ett sätt att slippa TVI.

Att det idag inte behövs något extra LP filter idag beror på att sändarna har ett LP filter för resp band. En modern station dämpar vid c:a 4 MHz om den kör på 3,5 – 3,8 MHz.

Kör du på 14 MHz dämpar inkopplar LP filter allt över 15 MHz etc.

Ibland har man ett rör PA, ex vis ett L4B, FL-2100, TL-922, Heatkit PA etc. Då är vi där igen, bara Pi filter och nu med massor av effekt.

Det kan då vara befogat att ha en LP filter efter detta rör PA. Man kan hitta dem på loppisar, eller så ligger det ett vid den hamla häcken i garderoben.

Men begreppet LP filter, (lågpassfilter) kan vara annat, det är ett filter som låter de låga frekvenserna passera, man kan ha ett LP filter som skär bort allt över 3000 Hz. Det finns i de flesta mottagare för komradio. När vi fixat klippning i avsikt att talprocessa, bildas övertoner och talet innehåller ljud långt upp i frekvens, både 10 och 15 kHz. De skär vi bort med ett LP filter på 3 kHz.

Vad kännetecknar en proffsmottagare ?

Finns det sådan numera?

Nej, det börjar bli tunnsått med sådana.

Förr var det ganska stora skillnader, men kan jämföra den gamla träradion med fem rör och en BC-348, som då var en proffsmottagare.

Man kan jämföra en Collins 390 med en Drake R4C, 390 var då proffsmottagaren. Amatörradiostationen hade bara amatörbanden, proffsmottagaren var heltäckande, en mycket betydande skillnad.

Standard Radio gjorde en serie proffsmottagare för marint, myndighets och militärt bruk.

Vad består då skillnaden i?

Går vi till träradion och BC-348 var skillnaden att proffsen kunde höra Morse telegrafi, det fanns en beatosc i den.

Stabiliteten var en faktor 100 gr bättre i BC-348, liksom att på den kunde man läsa av frekvensen och inte våglängden.

Priset är en stor del av skillnaden, på tiden med BC348 var skillnaden säkert astronomisk. Kanske en faktor 20.

Skall vi jämföra Standard Radios fina mottagare och dåtidens amatörradiostationer?

Pris 10 ggr mer för Standard Radios, jämfört med den finaste amatörradiostationen på 70 och 80 talet.

Standard radio mottagaren kunde tåla flera tiotals volt på ingången då en sändare fanns på samma båt med egen antenn.

Amatörstationen kunde driva iväg en hel kHz, medan proffsen hade kristallugn och låg inom något hundratal Hz när.

Känsligheten har aldrig varit en proffsmottagares styrka, man har satsat på selektivitet istället.

Amatörradiostationen behöver ha en känsligare mottagare, men först med IC-751 på 80 talet blev det en optimal känslighet, som ICOM var ensam om särskilt på höga HF delen.

Proffsmottagaren har alltid haft mycket bra filter, där ett SSB filter kunde kosta lika mycket som en hel amatörradiotransiver.

Sen har vi proffsmottagare för militärt bruk, de är vattentäta, gröna, mekanisk robusta, servicekrävande och mycket dyra.

Låt oss jämföra en RA-200 med något som kom på 60 talet.

En 9R59 kanske, en Japansk mottagare.

RA-200 var då en faktor 100 ggr så noggrann i frekvensangivelsen. Mycket robust, medan 9R59 var fullständigt oanvändbar över 15 MHz så gick RA-200 bara till 8 MHz.

Priset var nog en faktor 50 ggr högre på RA-200.

Jämför vi RA-200 som en verklig proffsstation med en av dagens riggar. Låt oss säga en IC-706all. Vad får vi då?

IC-706 är nog 100ggr så frekvensnoggrann, bara en 50 del av priset. 20 ggr mer uteffekt för en 20 del av vikten.

RA-200 är visserligen vattentät som proffsstation.

RA-200 går inte på SSB, eller väldigt dåligt.

Verkningsgraden är nog 50% på IC-706 vid full gas, och bara några procent på RA-200.

Många proffsstationer är byggda för att kunna servas i fält, det betyder separata kretskort som går att byta.

Det gjorde att de flesta fel är i själva kontakterna, man byggde in andra fel istället för att undvika fel.

Under 60 och 70 talet kom en del amatörradiostationer med lösa kort, FT-277, 101, Drake TR-7 JRC, etc. De flesta fel berodde mer på kortkontakterna, det gav inga fördelar att kunna byta kort utan fördyrade och det blev andra fel.

Men jag har min åsikt här, proffsmottagare använde dyra förgyllda kort, vilka fungerade sämre än amatörstationernas enklare förtennade kortkontakter. Jag är förståss klar över att det finns olika åsikter här. Miljön de utsätts för gör inte utsagan rättvisa.

Proffsstationen som en dröm.

Då kan man se saken på ett annat sätt. Alla har vi väl drömt om att få lyssna på något verkligt fint o dyrt. Till slut kommer man över den där dyrgripen som utrangerat skrot. Där står den nu insläpad på bordet. Glapp överallt litervis med kontaktspray, skall den inte vara bättre än så här???? Skall man inte höra bättre än på en liten IC-706á???

Nåja jag har ju efter alla dessa år kommit över en i alla fall, nu är den min, visst kan man skryta lite om den på banden.

Jo nog är det så att man blir lite besviken. Trots allt är våra ICOM amatörradiostationer mycket bra ändå.

Men det är helt olika saker som har prioriterats på en proffs jämfört med en amatörradiostation.

Men visst är det roligt att meka med de gamla båtankarna. Bara man har plats, sen kan den kanske bli mer värd framöver…njaeeee, i så fall, köp guld i stället……

FM med IC-7400

I FM finns tillgång till standard tonsystem, CTCSS, (Contioulsy Tone Squech System) Alla 50 toner finns, de kan sändas eller användas för selektiv mottagning. Vidare finns DTCS (Digital Tone Code System) Detta är de system som numera finns på mobila VHF/UHF stationer. Exvis IC-T3H. Givetvis finns 1750Hz tonstart för våra Europeiska repeatrar. Vid körning av Amerikanska FM repeatrar på 29.6MHz används CTCSS endas i TX mode.

FM mottagaren har tre bandbredder, och kan användas för 10m-FM, 12.5kHz FM på VHF och 25kHz FM på VHF. Bandbredder o deviation följs åt. Man kan således köra ”lagligt” även på 10 meter-FM.

IC-7400 kan köra 100Watt FM på 145 MHz. Det tål den i långa pass. Men givetvis kan man ställa in effekten efter behovet.

För FM på 29MHz gäller 7 kHz bandbredd.

FM på 145 MHz gäller 10 eller 16 kHz bandbredd, beroende på om man kör 12,5 eller 25 kHz kanalavstånd.

FM på 50 MHz, ja vilken bandbredd gäller där då???

När vi får FM repeatrar och FM trafik på 50 MHz får vi nog reda på det, IC-7400 har alla bandbredder som kan komma i fråga.

FM på 27 MHz kan man avlyssna och då gäller 7 kHz filtret.

IC-7400 är en bra flygradiomottagare

Den täcker 118 – 137 MHz och man kan välja alla trafiksätt, lämpligen då AM.

AM mottagaren har AGC och valbara bandbredder vilket gör den till en mycket känslig mottagare för flygradio. Proffs flygradio har stor bandbredd i sina mottagare, 15 kHz, men sänder med 6 kHz bandbredd. Vill du ha en känsligare mottagare lyssnar du med smalt AM filter. Vill du ha bra ljudkvalitet lyssnar du med bredaste AM filtret. Kanalstegen på flygbandet är 25 kHz. (förutom 8,33 kanalerna)

Du kommer att upptäcka att många flygradiostationer ligger ganska snett i frekvens. Återigen, proffs radio som kan vara 20 – 30 år gamla och aldrig sett en frekvensräknare….

Vill du lyssna på 8,33 kHz kanaler, låter det sig göras med en IC-7400 och då skall det vara 6 kHz filtret.

Detta med HAM

Jag ifrågasatte ordet HAM och Radioamatör förra veckan.

Här är en förklaring till ordet HAM.

http://www.geocities.com/the_loaded_dog/ham/help/help1.html

Kan man förbättra en mottagare hur mycket som helst?

När skall det sluta? Ja frågorna är många.

Jag har fått frågan i 25 år, men svaret tenderar att vara ja än.

Men vad är då förbättringar?

Låt oss titta på IC-7000, där har man nu i ett minihölje fått en mottagare som tangerar IC-7400 och IC-756PROIII. Det är en förbättring. Dvs att man lyckat göra en mottagare bra trots liten storlek.

En sorts förbättring är att hålla kvar, eller öka prestanda samtidigt som man gör apparaten mindre billigare och mångsidigare.

En annan sports förbättring är att göra mottagare som är totalt bättre än annat.

Då får vi titta på IC-7400, 756PROIII och IC-7800.

De har slagit det mesta o prestanda, och visar att det ännu går att förbättra. Utan att det blir dyrare.

Men framtiden då, kommer något som är bättre än en IC-7800 ?

Jag mins att vi ställde frågan när IC-781 kom för nu 15 år sedan. Nu i efterhand är svaret JA.

Vad kan vi då vänta oss framöver?

Ja det får vi nog spekulera lite i och återkomma till.

Jag vet inte helt enkelt. Kanske man kan utveckla brusreduceringen?

Men visst blir det spännande att uppleva HF radiomottagare om 5 eller tio år frami tiden.

dBW

Ibland kan man läsa om dBW, dB Watt.

Ett sätt att mäta uteffekt.

Det betyder att man att 0 dBW relaterar till just en Watt.

3 dB mer är då dubbla effekten, 3dBW är 2 Watt

En liten tabell kanske gör sig brukbar:

O dBW = 1 Watt

3 dBW = 2 Watt

6 dBW = 4 Watt

9 dBW = 8 Watt

10dBW = 10 Watt

12 dBW = 16 Watt

15 dBW = 32 Watt

18 dBW = 64 Watt

20 dBW = 100Watt

21 dBW = 128 Watt

24 dBW = 256 Watt

Varför då dBW när dBm är så bra?

En bra fråga.

Jag själv föredrar nog dBm och vid sändareffekter bara rätt o slätt Watt.

Men räknar man, eller mäter i dB, så får vi ju med den logaritmiska delen, samt det är lätt att lägga till dB som förluster eller förstärkning.

Exvis. att lägga till kabeldämpning på -3dB och antennförstärkning på 8 dB.

Dämpningen på mellanvåg

Karl Arne SM5AOH har lite att tillägga till detta med mottagares dämpning, eller lägre känslighet på just mellanvåg:

Anledningen till detta är att dessa mottagare säljs i USA, som är ”nedlusat” med mellanvågsstationer.

Om det inte fanns en dämpare före mottagaringången skulle mellanvågsområdet i och nära storstäderna bli en ”gröt” av IM-produkter. Däremot är det inte så att ”proffsmottagare” skulle ha sämre MV-känslighet, i varje fall inte de som är utvecklade i Europa. Redan Collins 51S-1 hade en på tok för hög känslighet i MV-området, och det blev ännu värre om man satte ”preselektor eller preampen” 55G-1 före. En sådan ”klassiker” som SRT CR300 har bättre än 10 dB brusfaktor ner till c:a 50 kHz, och CR90 och 91 till c:a 30 kHz. Man kan också ”med vilje” anpassa känsligheten till behovet. Ett sådant exempel är den som ”DX-mottagare” populära fartygsmottagaren Skanti R5001S. Denna har en löst kopplad preselektor före mottagaringången som ger en hög selektivitet där den verkligen behövs till priset av en något försämrad känslighet. Det har dock funnits apparater som hade dåliga fasbrusegenskaper i sina oscillatorer, och dessa hade därför en bruströskel som kunde vara ganska hög på frekvenser under c:a 1 MHz.

73 de Karl-Arne

SM0AOM

Roy kommenterar

Vi kan läsa i amerikansk litteratur om byggen av HP filter för att skydda mottagaren mot starka lokala mellanvågs stationer. Det har vi aldrig mig veterligen haft nytta av här i Europa. Dvs HP filter som släpper igenom allt över 1,6 MHz.

Varför inte prova ett sådant o hör om det blir renare på 1,8 – 7 MHz. Där då Imd från mellanvågstationerna kan hamna.

Men dagens riggar har redan ett ganska bra bandpassfilter inom 0,03 – 1,6 MHz, och för övriga frekvensområden, exvis 1,6 – 2 MHz, 2 – 4 MHz etc. de utestänger ju mellanvågen bra.

Dock den dämpade mellanvågskänsligheten gäller ju inom själva mellanvågen och då skulle man skydda sig mot Imd inom mellanvågen, dvs blandningsprodukter mellan mellanvågstationer.

Kvällstid har vi dock mycket starka mellanvågstationer även här, hur det skiljer sig mot Amerika vet jag inte.

Men mottagarna har ju blivit bättre.

De

Roy

Mutek Front End

Något som var aktuellt för 20 – 25 år sedan.

Men som man frågar efter än idag.

Ett företag i England byggde kretskort innehållande nytt HF steg, ny blandare, antennomkopplare, och första kristallfilter. Man gjorde detta kortet till IC-211, 251, 271E och H.

Det följde en beskrivning med för installationen, så att den händige kunde installera själv.

Resultatet blev mycket mycket bra !

Absolut högsta känslighet och bästa storsignalegenskaper.

Tillsammans med nämnda riggars låga sidbandsbrus, rena lokalosc, och rena brusfria MF blev det en mottagare för VHF av mycket hög klass.

Företaget MUTEK har för länge sedan slutat göra dessa kort. Jag tror inte MUTEK existerar inom amatörradio numera.

För 20 år sedan var deras produkter mycket seriösa och ICOM riggarna blev mycket bra.

Idag säljs o köps dessa ICOM riggar med eller utan MUTEK front end. Ibland utan att ev. nya ägare riktig vet vad man har fått i köpet.

SRS kan inte leverera sådana sedan mist 20 år sen.

Förhoppningen är att med denna text medvetengöra de som fått tag i gamla ICOM riggar där det finns ett sådant kort.

Kan ni uppgradera min IC-706MKII ?

Så att den får UHF, dvs 432 MHz bandet.

Sådana frågor får vi ibland.

När inte ett nej duger, måste vi förklara hur det funkar, dvs att det i så fall krävs ett nytt HF steg, ett nytt PA, ny VCO helt omkonstruerad PLL och all programvara måste var ny.

Dessutom är inte en äldre radio gjord för att rymma nya kretskort och en ev. programvara som kanske kommer i framtiden.

Vem bygger en radiostation som klarar alla tänkbara framtida krav?

Finns det någon produkt på marknaden där man tänker så?

Inte ens i datorvärlden tänker man så, snarare tvärs om….

Nej att uppgradera en radio för att få de egenskaper, band och till o med uteffekt går inte och kommer aldrig att gå.

Kan ni uppgradera min Volvo 740 till en V70?

Nästan samma fråga som ovan, vem skulle kunna komma på att fråga Volvo?

Jag är faktiskt säker på att det förekommer.

När det inte går, kommer frågan om Volvo åtminstone kan byta programvara så att sjufyrtions motor blir på 150 kWatt.

Kan man uppgradera en IC-735 så att den får samma system med sidetone som IC-706?

Denna fråga kommer då o då.

Vad frågeställaren inte vet är hur man byggde o konstruerade radioapparater på det glada 80 talet.

Behöver man säga mer?

En IC-706 och alla andra ICOM stationer från 1995 har sidetone som i frekvens följer inställd BFO. Dvs den frekvens man skall lyssna på i filtercentrum blir samma som sidetonen.

I de gamla 80-talsriggarna bestod sidetonen av en LF oscillator som piper när man trycker ner nyckeln.

Från c:a 1995 genereras sidetone av CPUn och följer inställd tonfrekvens vid filtercentrum, dvs BFO´n.

Jag har berättat om hur man lägger sig inom någon Hz på en motstation med hjälp av dagens system i ICOM stationerna.

Kan man då uppgradera en IC-735 till 50 MHz ?

Ja om man kan tänka sig ett par manårs utvecklingstid.

Nej om man inte vill betala 50 tusenlappar.

Nu överdrev jag väl. Ja, lite kanske.

Det finns gränser

Men trots det har vi väldigt många konstiga frågor.

Frågor som inte skulle ställas av de som varit med ett tag o vet lite om hur en radiostation är konstruerad.

Frågor som ställs av de som tror att datorer, och programvara styrt allt i hela historien.

Vad hade Gustav Vasa för dator och GPS när han körde Vasaloppet? Det måste han ju haft för att hitta, annars går det ju inte. Dagens Vasalopp är ju snitslat så då går det ju bra att hitta fram.

Ibland tycker jag att jag skriver en del om hur det var förr i tiden, hur AGC funkar, hur en IC-720 är byggd, hur en IC-211 byggdes, klassiker som IC-R71 berättar jag om, hur en gammal mikrofon från 70 talet funkar. Vilka mickar som gäller idag etc etc….

Men tydligen finns jättestora kunskapsluckor ändå.

Vi måste kunna lite om vår historia, radiohistorian, för att förstå lite om vad som händer nu och i framtiden.

För att veta vad som är möjligt och inte.

Går det att köra XP på min PC med 30 Mbit HD? Vem ställer den frågan?

Ingen hinner, för datorer slänger man ju vart 3 år.

Men radioapparater de är tydligen odödliga.

Ja ICOM är ju det, men odödliga i den bemärkelsen att de tros även vara gjorda igår. Trots en ålder på 20 – 30 år.

Radiohistoria??

Historia som var så tråkigt i skolan, dessa årtal, kungar o krig.

Men radiohistoria, det är en annan sak det….

Nån sade: kan man inte sin historia kan man inte blicka framåt.

Nog är väl det sant även inom det jag kallar radiohistoria.

Så skrid åstad och skaffa en historisk radio, renovera, lär dig den, snygga upp den, lär dig trimma den, inse vilket jobb de som byggt den lagt ner, lär dig all teknik som var aktuell då den gjordes.

Kan ni mejla mig ett schema på IC-720?

Sådana frågor får vi ibland, vilket företag skulle sitta o skanna in scheman på 20 år gamla grejer? Vem skulle betala detta?

En kopia kan vi ofta göra av schemat, men det tar ju en hel dag att få ett brev då, många kan inte vänta….

Nej då får ni allt leta på nätet, det finns säkert eldskälar som gör detta privat.

I slutet på 70 talet och en bra bit in på 90 talet var inte datorer så vanliga att jobba med scheman o manualer som de sista 5 åren.

Nu har jag klämt ur mig den mesta frustrationen att över att man inte vet något om radioteknikens utveckling

Det känns skönt. Men det visar att de nya unga , ja även nya gamla radioamatörer har stora luckor i kunskap.

Det tycks bara finnas dagens grejer som bygger på dator och som skall slängas efter tre år.

Kanske någon äldre erfaren radioamatör rekommenderar en beg. IC-735 i all välmening.

Detta är ju inte fel.

Men den nya unga eller gamla radioamatören som inte varit med under utvecklingen av radiostationer han tror ju att han får något av idag.

Han vet ju inte heller att en 20 – 30 år gammal radio överhuvudtaget existerar, den kan väl på sin höjd vara några år. Tänker som om det vore en GSM, dator, sattelit mottagare etc.

Är då en amatörradiostation en svart låda bara?

Som man får att göra vad man vill med ett program.

Det tycks vara så att många tror det.

Är en bil en järnklump som man får att göra det man vill med programvara?

Det tycks så ibland, men det lär finnas både kolvar, kannringar, vevaxel, diff, kardan, geerbox, avgasrör i en bil, dessa saker kan man inte påverka med ett program.

ICOM IC-PCR-100 och 1000 är en svart låda som körs med ett program.

Trots det finns det gränser för vad den kan göra.

Ett nytt program kan exvis INTE ge nya frekvensband.

Ett nytt program kan göra att den funkar på en 4 år gammal dator kanske.

Detta visar tydligt att datorerna inte följer med tiden.

En dator kan inte uppgraderas att köra ett program som är några år gammalt.

Men hör önskar folk att man skall uppgradera en 25 år gammal radiostation.

En amatörradiostation är INTE en svart låda som man får att göra vad man vill med lämplig programvara. Den innehåller en väldig massa analog elektronik, mycket förfinad sådan som inte har några som hest likheter med datorer och program.

Glöm inte 12,5 kHz kanalerna

Ibland blir det öppningar på 145 MHz, och ligger man o skannar FM kanalerna får man inte glömma 12,5 kHz kanalerna, det kan komma upp ”rara” stationer på dem.

Jag satt o nattsuddade lite vid radion i lördagskväll, en 145 MHz station stog o skannande. Jag hade lagt in alla repeaterkanaler, alla simplexkanaler, och även X kanalerna, dvs de repeaterkanaler som ligger mellan de vanliga, exvis 145,6625 145,6875 etc….

Man kan oxo programmera P1 och P2, som gränsfrekvenser, exvis P1 till 145,200 P2 till 145,9875 MHz, så skannar man hela FM delen.

På vissa modeller heter det 1A och 1B för ett bandgräns par.

Skanna sedan hela den delen i 12,5 KHz kanaler.

Jag är säker på att du hör massor av nytt.

Du får reda på att de existerar trafik, finns repeatrar, sker öppningar, finns conds även på natten.

För att räkna ut kanalerna kan du endera ladda hem en frekvenslista, eller göra en själv.

Börja med 145,200 och lägg till 12,5 kHz genom att plussa på 0,0125 MHz.

Dvs 145,200 + 0,0125 = 145,2125 + 0,015 = 145,225 + 0,015 = 145,2375 etc. ändå upp till bandkanten.

Över 145,775 finns annat, exvis satteliter, så det är inte fel att skanna över där oxo.

På UHF, (432 – 438 MHz) Finns ingen trafik på 12,5 kHz kanaler. Mig veterligen….

Men varför inte gömma sig på en hemlig 12,5 KHz kanal där ??? Nån har säkert gjort det i förhoppningen om att få vara i fred.

”Rara” stationer??

Vad är en rar station, ”far är rar” stog det i läseboken….

Rara DX hör man om.

Rare är ett engelskt ord som används till sällsynta saker.

Exvis en RA-327MKII x är en mycket ”rare vintage radio station.”

Så en rar radiostation kan vara dels en gammal fin antikvitet, en gammal dröm radio som är svår att få tag på. Ett samlarobjekt.

Det kan även vara en svårhörd radiostation, ett DX som inte är lätt att knipa, höra, köra, eller få QSL från.

Så de eventuella nya stationer som hörs om man börjar skanna med 12,5 kHz kanaler på 145 MHz-bandet kan vara rara stationer.

FM på 29 och 50 MHz

Förekommer oxo.

På 29 MHz ligger FM kanalerna med 10 kHz avstånd. Dus kall skanna 29500 – 29690 kHz för att ha koll på öppningar där.

På 50 MHz bandet förekommer FM i andra länder. Låt oss ta reda på vilka kanaler man använder och vilken kanaldelning.

Vilken bandbredd på FM?

ICOM stationerna har två eller tre bandbredder för FM trafik.

Det är viktigt att välja rätt bandbredd och deviation.

Låt oss se på IC-706alla, det finns smal och bred FM. Väl med FIL knappen.

Skall du köra 29 MHz FM gäller smal, dvs det skall bli et N för narrow i fönstret.

Vid 25 KHz kanaler på VHF och UHF gäller normal FM. bandbredden är då 8 resp 16 kHz.

Man kan testa att lyssna på svaga FM stationer med smal (N) på alla band där FM förekommer. Vi upptäcker då att vi kan ibland höra bättre om det gäller en svag FM station. Eller om an lyssnar på en station som moduelrar dåligt.

Viktigt är att tänka på att vid smal FM kommer även sändaren att bli smal, din deviation minskar för att totala bandbredden skall bli 8 resp 16 kHz.

Detta måste du veta själv, bandbredden ställs oavsett vilken kanalsteg du har valt.

Lämpligt är att lägga in frekvens och FM bandbredd i resp minneskanal.

PÅ de senare DSP riggarna från ICOM, som IC-7400,756PROall, IC-7800, IC-7000 finns tre bandbredder. Här gäller att bredaste för 25 kHz kanaler, 7 eller 10 kHz bandbredd för 29 MHz resp 50 MHz som utgångsläge.

Tänk på att du väljer både steglängd och bandbredd själv.

Det betyder att du kan göra experiment med bred eller smal bandbredd oavsett valt kanalsteg.

Tänk även på att du skall välja bandbredd enlig det som är tillåtet per band.

Med ICOM riggarna har du alla möjligheter, men det kräver att du förstår och vet hur du skall ställa in.

29 MHz FM, befolkas av väldigt många gamla och fel inställda FM stationer. Man hör ibland de som tycks ha 30 – 50 kHz deviation, och därmed tar upp en massa kanaler.

Nästan alla HF riggar som sålts från mitten av 70 talet har fel bandbredd i FM.

60-talets transistorradio

Vad har de med detta att göra då???

Jo kunskap, kunskap om hur radiomottagare är uppbyggda och vad de presterar, samt vad man kan plocka ur skrotade sådana. Vidare ger det förståelse för vad som hänt och vilka kostnader det var på den tiden att göra en radio.

Vi talar om den vanliga transistorradion man hade hemma i köket o lyssnade på svensktoppen på. Hur var den uppbyggd?

PLL, CPU, Hög första MF, kristallkalibrator, kristallfilter, sugkretsar, DSP, ja vad fann man i den radion? Inget av det.

4 st transistorer för att göra mottagaren och tre för att göra LF steget, några dioder, är mer nära sanningen.

Några elektromekaniska komponenter som knappt finns idag.

Låt oss se på en radiomottagare på 60 talet då.

En superheterodyn förståss, med 10,7 MHz och eller 455 kHz MF. Inget annat än de gamla vanliga MFarna.

Den hade en FM del och en AM del.

AM var mellanvåg och FM var 88 – 100 MHz. Dvs man kallar frekvensområdena för modulationstypen.

Det jag tänker på är strömförbrukningen, en sådan transistorradio gick ett helt år på batteriet. Den drog mellan 15 och 25 mA !

På mellanvåg hade den en självsvängande blandare, dvs man körde samma transistor som osc och blandare, något HF steg behövs inte på mellanvåg, utan direkt på MF och efter två till tre MF steg var det en detektor och sen pang på LF delen.

Tre MF burkar stog för selektiviteten, som var … så där…. Man hörde ju Radio Luxemburg i alla fall. Men även interferenstoner från 9 kHz kanalavståndet.

Men tänk 6 – 8 transistorer från antenn till högtalare. Ändå hördes det stationer från hela Europa.

På FM delen då 88 – 100 MHz, (de översta 8 MHz var inte uppfunna då).

Där behövdes ett HF steg, en blandare och en osc. man stämde av med en dubbel vridkonding precis som på mellanvåg. En vridkonding stämde av HF steget och en oscillatorn. Ett avstämt steg på 10,7 MHz efter blandaren, jo det förekom faktiskt kombinerade blandare och osc även på VHF. Sen MF och limiter som var två till tre transistorer, och en diod diskriminator som detekterade frekvensmoduleringen.

Visst spelade det bra, mer behövdes inte.

Vridkondingen spelade en stor roll i dåtidens radiomottagare.

Två sektioner för mellanvåg resp FM bandet. Man kan idag hitta sådana vridkondingar som då har två stora och två små plattgrupper. Dessa går än i dag att nyttja till bygge av avstämningsenheter för HF.

FM delens MF var ganska bred, kanske 500 kHz. Det var inte så tätt med FM sändare, det gällde att hitta stationerna det gällde att inte radion tystande då den drev iväg några hundra kHz. Primitivt, men tänk så många FM program man lyssnat på med så enkla mottagare.

FM detektorn liknar på inga sätt de FM detektorer vi har i dagens mottagare.

Man kan säga att de förr var två AM detektorer som låg lite vid sidan av mittfrekvensen. Om frekvensen drev upp fick vi signal från den ena detektordioden, drev bärvågen åt andra hållet fick vi spänning från den andra dioden, vid FM går ju bärvågen fram o tillbaka i frekvens och vi fick från de två dioderna en växelspänning som ju är vår åtråvärda LF.

Även komradio hade så primitiva detektorer. Nackdelen var att de detekterade AM nästan lika bra, dvs störningar…

Idag är vridkondingar i mottagare en dröm bara. Ingen kan få för sig att använda dyra elektromekaniska saker.

Vi skall se på priset av en sådan transistorradio på 60 talet.

Jag kommer ihåg hur mor o far köpte en, det var avbetalning i ett par år. Kan den har kostat motsvarande en IC-706 tro????

Idag finner vi denna kultur i elektronikcontainern….. Ta den, o plocka vridkondingen, ferritstaven och germanium dioderna….. lägg i fina askar och kalla det för junkbox.

AM är mellanvåg och FM är 88 till 108 MHz

Vem hittade på att kalla ett frekvensband för modulationstypen?

Bra fråga……

De flesta accepterar att det är så här.

Men det blir givetvis missuppfattningar. Säger man fel blir det missförstånd, det har aldrig slagit fel.

Ibland blir felen eller de konstiga sätten att säga saker permanentade. (kallas konservativt)

Hur många gånger har inte vi på SRS fått frågan om FM till en IC-725, 726, 735, 751, 775, ja till alla riggar.

Många av de äldre riggarna kunde kompletteras med en FM enhet, dvs man fick sändning och mottagning med FM.

Hur många ifråga satte om, eller varför, man inte hörde FM med den. De trodde att FM betyder 88- 100 MHz.

De tänkte sig höra P1 P2 och P3 med en FM enhet till sin HF station.

Hur många gånger har vi fått förklara att FM inte har med P3 att göra, utan är ett sätt att modulera en radiobärvåg.

Hur många har men inte skickat in sin IC-735 eller nyare radiostation med FM och klagat på att de inte hörs något på FM. Eller den visar ”konstiga” siffror på FM.

FM är lika med 88 – 108 MHz tycks man tro.

Vem fan har hittat på att kalla ett frekvensområde för FM och ett annat för AM ?

Det finns de som köpt en amatörradiostation i tron att man kan sända FM…..

Det kan man, men inte på 88 till 108 MHz rundradio, eller piratradio.

Behövs mer kunskap???

FM på HF ???

Vad har man då FM till på HF, (1.8 – 30 MHz)

Jo man får som radioamatör köra FM på banden, särskilt på 29 MHz är det vanligt sätt att göra radiotekniska experiment med FM. Se annan artikel i detta nyhetsbrev.

Att skilja på WFM, FM, FMn, FMW och nFM.

Är lika svårt idag som för 25 år sedan.

Vi får in ”reparationer” av mottagare där man ser att kunden matat in komradiokanaler ordentligt i minnena, men valt fel FM bandbredd.

ÄVEN RADIOAMATÖRER gör sånt….

Dvs inte bara skanner knuttar som skall lyssna på polisradion.

Så ha förståelse till att jag ibland tjatar lite om kunskap, och FM överhuvudtaget.

Beställ min text, ”FM för skannerlyssnare radioamatörer och proffs” om du vill veta allt, (nästan allt ) om FM. den finns oxo på SRS hemsida.

Kristaller och kristallstyrda riggar

Än idag hör många kunder av sig o frågar efter kristaller till 70 talets kristallstyrda klassiker.

IC-215, IC-20,220 etc.

Vi har inte kvar några sådana kristaller, det är mycket dyrt att låta tillverka kristaller idag. Ja nästan lika dyrt som det var på 70 och 80 talets början.

Varje kristall kan kosta SEK 200.

Vad gör man då, om man vill ”uppgradera” sin IC-215 med ett nytt kristallpar för en ny kanal.

Avstår och tittar på något nytt i radioväg.

Letar efter ny mjukvara som gör kristallstyrda riggen till en synstestation.

Det finns ett annat bra tips, nämligen att använda 27 MHz kristaller.

Det låter knasigt va?

Sändarkristallen till en ICOM IC-215, IC-20-22 är en åttondel av utfrekvensen.

Dvs för att få ut 145,500 MHz är kristallen på 18,125 MHz.

Ser vi på en 27 MHz kristall så svänger den på sin tredje ton, dvs 27 MHz kristallerna är på 9 MHz.

Så delar vi en gång till dvs 145,500 genom 16 hamnar vi på 9 MHz, noga räknat på 9,09375 MHz.

Tre gånger den frekvensen blir då 27,281. Den 27 MHz frekvensen är sällsynt så att så högt på 145 MHz kommer vi inte med 27 MHz kristaller.

Om vi provar med en 27,205 MHz kristall på 27 MHz bandet, hamnar vi på: 145,1 MHz dvs in frekvens på R4.

Smart va, genom detta tips är det inte fullt möjligt ändå att få fram en ny kristall.

Det går sedan att fintrimma plus minus minst 5 kHz i kristallriggarna.

Mottagarkristaller är svårare att få till, de räknar man fram genom formeln, 145,500 – 10,7 / 9.

Kristallen skall vara på 14,9777 MHz.

Detta kan i vissa fall gå med 27 MHz kristaller om man funderar lite.

Ta detta exempel, 145,775 – 10,7 / 5 = 27.015 MHz. Dvs 5 ggr 27 blir lokalosc. för 145 MHz om MF är 10,7 MHz. Inte illa va? (Bråkstrecket betyder dividerat med, i denna text.)

Jag vet att det kan funka, men de normal dubblarna och tripplarna arbetar ju då inte optimalt, likväl kan det gå.

Det förekommer skannerkristaller som är beräknande med formeln 145,5 – 10,7 / 3 = 44,9333 MHz. Dessa svänger troligen på sin tredje ton och skulle kunna gå i en IC-215.

(Bråkstrecket betyder dividerat med, i denna text.)

I andra fabrikat av VHF kristallstyrda riggar användes andra formler. Men med denna princip kanske det går att få liv i något ändå.

Ett bra tips är att inte låta gamla kristaller gå i containern…. Vare sig de sitter i en gammal 27 MHz pyts eller något annat….

Ta exvis 27,150 MHz och du hamnar på 144,800 MHz, dvs APRS frekvensen. Bara TX förstås. Men det är ett halvt steg framåt.

Ett sätt att få tag på kristaller kan vara att köpa en skrotad FM rigg, såg en IC-22A på TRADERA idag. SEK 300. För en grabbnäve kristaller….

Tänk på följande, 27,135 MHz, en 27 MHz sändarkristall, svänger på sin tredje överton, dvs den är egentligen på 9,045 MHz. Låt den svänga på sin andra överton, 18,09 MHz.

Du har en kristall att bygga en QRP, morsesändare för 18 MHz amatörband.

Det finns säkert fler kul saker man kan göra med 27 MHz kristaller.

Att koppla ett PA till riggen

Detta har jag skrivit om förr, men vi har ofta, nästan dagligen, frågor om hur man gör, om det finns en färdig sladd, eller om vi göra en sladd.

Färdig sladd skulle kräva en väldig massa varianter, då det finns massor av olika PA, alla med olika kontakter, olika reläström och olika polaritet.

Lika många olika riggar finns, var och en med olika typ av manöverutgång för PA, relä, tungelement eller elektronisk sådan.

Nu finns en sats med allt som behövs för att koppla ihop nästan vilken rigg som helt med vilket PA so helst.

ARB-70412 Universl Radio-Amplifier Inteface.

SRS lagerför typen för ICOM.

Den innehåller en massa sladdar, en lite box med LED, manual med schema och beskrivning för inkoppling till de flesta PA typer.

En ARB-70412 med artikel nummer 33707 kostar SEK 1250.

Då slipper du löda kontakter, koppla , skaffa ett lämpligt relä, skaffa kontakter och sladdar.

Väl värd för de som inte gillar att bygga själv. Ett pris som är svårslaget om man skall lägga ut jobbet.

ARB-70412 har högspänningstransistorer som switchar PA och tillför därför inget reläljud.

Med DIN sladden för ICOM riggarna behövs ingen separat 12 Volt matning, den sker genom Acc kontakten, sladd för detta medföljer.

IC-SM6 slutproducerad

Nu är det slut med den berömda IC-SM6 micken. Tillverkningen har upphört. Nu är det sista chansen att skaffa sig en sådan.

ICOM har genom tiderna använd en bordsmikrofon som från början hette IC-SM2, sen blev den IC-SM5 och de sista 20 åren har den hetat IC-SM6.

Jag har flera gånger beskrivit skillnaden och vad de olika versionerna har för egenskaper och till vilka riggar de passar.

IC-SM6 passar till alla riggar med 8 polig kontakt, och de som har elektretmikrofon.

IC-SM6 passar inte till de 8 poliga från början av 80 talet, den passar inte till IC-720,730,251,451,255,260. Men alla riggar sedan IC-745,751,735 och framåt.

IC-SM6 passar till de riggar med modularkontakt, exvis IC-706all IC-7000 med hjälp av en adapter, OPC-589 SEK 196,00 inkl moms.

Sista chansen att skaffa denna legendariska mikrofon är nu de 8 st som vi har kvar i lager.

IC-SM6 kostar SEK 750,00 inkl moms.

Varför skall man då passa på att skaffa denna till synes gamla mikrofon, en mer än 25 år gammal konstruktion?

Varför är den så bra? Kunde dom verkligen göra mickar då? Låter den verkligen bra?

Ja! Dom kunde göra bra mickar förr, förmodligen lade man ner avsevärt mer jobb på en mik förr.

Ja, elektret micken uppfanns för minst 35 år sedan.

IC-SM6 är en tryckskillnadsmikrofon, den har därmed riktverkan, vilket är ovanligt för en bordsmikrofon för kommunikation. Samt mycket ovanligt för en mikrofon i denna prisklass.

IC-SM6 är en bordsmick med svanhals, ganska liten o smidig, Foten c:a 50 x 80 mm. Svanhalsen c:a 200 mm lång och ganska smal och skitsnygg.

Mikhuvudet med sina typiska hål för ljud bakom membranet är diameter c:a 18mm längd 45mm.

I foten finns en förstärkare som dels matar elektretmicken, dels drar upp nivån för att passa riggen.

Det finns en trimpott under foten vilken man börjar med att ställa kl 12.

Denna typ av mick skall nyttjas med 15 – 30 cm avstånd från ljudkällan, (munnen) den kan stå bakom loggboken och du har fritt framför riggen.

Pratar man för nära låter det ”apa”.

Jag har alltid, ( i 25 år ) rekommenderat IC-SM6 och har aldrig behövt ångra det. Vi har aldrig någonsin behövt häva ett köp av en SM6a.

PTT knappen har låsning, och är lätt tryckt, tyst o fin.

Så vitt jag vet är alla nöjda med SM6.

Det finns dock de som labbar med att minska kondingar för att ljusa upp lite. Det finns då gott om förstärkning att kompensera med.

Att köra IC-SM6 till annan rig kräver att man lägger ut 10 – 12 Volt på mickledningen.

Som sagt sista chansen att skaffa den legendariska IC-SM6 micken innan lagret tar slut.

Fick du ingen i julklapp?

Köp en nu på direkten, du lär inte få någon nästa jul, inte ens till Fars dag.

Var hamnar mitt spektra när jag kör LSB eller USB?

Det måste man veta för att kunna välja frekvenser om man vill ligga nära bandkanter.

Fört måste vi då veta vad LSB och USB betyder.

LSB står för Lower Sideband, eller på svenska lägre sidbandet. Ibland kan man säga eller läsa USB på svenska och det står då för Undre sidbandet.

USB står för Upper Sideband, dvs övre sidbandet. (Obs att det inte betyder undre sidbandet)

Det går således att göra fel vid tolkningen av dessa sidband. Allt som inte är 100% klart kan missuppfattas. Går det att fatta fel så gör man det. Man behöver därför tänka lite, även om det kan göra ont i hjärncellen.

Så gott som alla riggar för amatörradio har de engelska beteckningarna, LSB = Lower Side Band, lägre sidbandet, resp. USB = Upper Side band, övre sidbandet.

En SSB sändare har en bandbredd av c:a 2,5 kHz, fördelat på 300 – 2800 Hz

Din röst omvandlas i SSB sändaren till att ta upp en frekvensområde lika stort som det frekvensområde rösten har, får den genom sändaren.

Det hela är enkelt, låt oss skriva HF frekvens i kHz.

Vi skall köra på 1810 – 1850 kHz bandet.

Där kör man LSB. Skalan visar exvis 1845 kHz och vi kommer att breda ut oss mellan 1842 till 1845 kHz, när vi talar i micken.

Enkelt va?

Skall vi gå ner till nära CW delen, dvs 1840 kHz måste vi sätta riggen på som lägst 1843 kHz för att inte sända inom CW delen. Så de som kör LSB på 1840 kHz inkräktar med 3 kHz på CW delen.

Ligger vi på 1840 kHz och kör USB kommer vi att utnyttja upp till 1843 KHz.

I andra änden, 1850 kHz kan vi lägga oss på just 1850 kHz och sända med LSB utan att ligga utanför bandet.

Skall du köra 14 MHz, så måste vi ligga på 14347 kHz för att inte hamna utanför bandet.

Trots det är det mycket vanligt att man ligger på 14350 kHz o kör USB.

Det här är mycket enkelt och var o en måste kunna saken.

Skall vi köra på VHF, och frekvensen anges i MHz, ex. 144,300 MHz med USB kommer vi att täcka frekvensbandet, 144,300 till 144,303 MHz.

Bar att veta att tredje decimalen är kHz.

Ibland vill man ha en viss marginal till bandkanten, det är då svårt att uppskatta detta, och hur stor marginal man skall ta till. Skall vi ta hänsyn till de oönskade sidbanden? Splattret?

Praktiskt är dock at ha en viss uppfattning om frekvensnoggrannheten på sin rigg. Men de moderna är detta inget problem. Har man en rigg med analog skala, så kan några kHz direkt bli fel.

Var hamnar jag när jag kör AM då?

I princip täcker vi ju då in båda sidbanden. Dvs skall vi köra AM på 3740 kHz. Så täcker vi 3737 till 3743 kHz.

Men en AM sändare har ju inte dessa branta SSB filter som så skarpt begränsar bandbredden, vi måste nog ha en viss marginal här. Låt oss säga att vi skall ligga 5 kHz från en bandkant oavsett från vilken sida. Vissa riggar får en AM bandredd beroende på rösten och val av mikrofon, kör du en kristallmik som ger kraftig diskant kan det nog bli +- 6- 8 kHz sidband.

Överstyr man AM sändaren kan det bli mera.

Det förekommer AM sändare där man sänder AM genom SSB filtret, som då lämnar ifrån sig endast ena sidbandet.

Exvis en IC-751 kan sända AM genom SSB filtret om man valt smal AM, då blir man mycket diskantfattig och smal.

FM blir ännu bredare

Rent teoretiskt oändligt brett faktiskt. Men då skall man vara matematiker för att se det så.

Rent praktiskt blir bandbredden större än för AM, och man kan enkelt beräkna bandbredden genom att veta deviationen och max talfrekvens.

Vi har i en rigg en mikrofonförstärkare som begränsar talets frekvensområde till max 3000 Hz.

Samt deviationen inställd till +-2,5 eller +-5 KHz.

Bandbredden blir då 2 x 3 kHz + 2 x 5 kHz, dvs c:a 16 kHz om du använder bred FM.

För smal (n) blir det c:a 2 x 3 kHz + 2 x 2,5 kHz, c:a 10 kHz.

Den smalaste FM är nog på 27 MHz där man kör med 10 kHz kanaler. Då skall deviationen vara mycket liten och diskanten vara beskuren till 2,5kHz.

FM är således bandbreddskrävande, c:a 10 ggr större utrymme jämfört med SSB.

Skall vi lyssna på P3, blir det mycket stor bandbredd, c:a 2 x 15 kHz + 2 x 50 kHz = 130 kHz.

Men här tillkommer pilottoner och andra subtoner, som ligger på 18 och 36 kHz. Så rundradion kräver upp mot 150 – 200 kHz utrymme.

Kristallfiltrens tid är förbi

Det finns en del kristallfilter kvar i lager, vi kan ännu beställa de flesta aktuella filler från japan.

Men en dag är det slut, ingen kommer att tillverkar kristallfilter mera.

Har du en rig som du avser att behålla en tid, tänker du lära dig Morse, funderar du på att komplettera med någon form av filter?

Då är det snart hög tid att köpa det nu.

En del filter har redan avslutats i produktionen, vissa finns ganska många på SRS lager, andra kan vi om det blir efterfrågan ännu beställa hem.

Många har ICOM riggar från 80 talet, IC-735,725,728, 737,775, 765, 751, 756, 746.

Dessa kommer att vara i livet många många år framåt. ICOM har ju visat sig ha mycket god livslängd, det kan därför vara kul att förse dem med ett eller fler filter av någon form.

Kom sen inte om fem eller tio år och försök få ett CW filter till en 735á.

Långvåg, kom ihåg vårt 137 kHz band

Vi har bandet 135,7 – 137,8 kHz (ett 2,1 kHz stort band)

Se http://www.qru.de/index.html#dk8kw

Vore det inte kul att försöka höra o köra något på det bandet?

Hur gör man då?

Det finns några kriterier för att överhuvudtaget kunna höra något:

1. En antenn, och inte vilken antenn som helst. Man behöver en vertikal, 10 – 20 meter lång, topplastad med minst två 20 meters trådar. Det liknar det vi får om vi kortsluter mittledare och skärm på koaxen till 3,7 MHz dipolen.

Prova, stick in både skärm och mittledare o testa, börja med BC stationerna på långvåg, 189 kHz plus 9 kHz per kanal. Exvis 252 kHz. De stationerna skall bli minst S 9 plus 30 – 60 dB om det skall vara ide att försöka lyssna på 137 kHz bandet.

Är det så kan du lyssna strax under 135 kHz, där skall finnas en svag fyr, kommersiell.

Hör du den med R5 finns det en chans att höra en radioamatör.

2. Verkar det kul? Då är nästa steg att bygga en antennavstämmare till din T antenn. (Dvs 3,7 MHz dipolen med matarledningen som vertikal del)

Skaffa hem ett enkelt program som heter Tant.exe. gratis att ladda hem här: http://www.btinternet.com/~g4fgq.regp/page3.html

Eller här: http://www.qsl.net/sv1grb/downloads.htm

Räkna o begrunda saken. Programmet ger dig allt för att bygga en avstämmare för 137 kHz.

3. Bygga avstämmaren, måste du själv göra, sådant finns inte att köpa. Man kan beräkna den stor om du vill ha hög verkningsgrad eller liten om du bara vill lyssna.

En spole som jag menar är stor i det här fallet, kan man linda på en papperkorg av plast, dvs diameter 300 mm och 400 lång. Plastpapperskorgen lindas med c:a 1-2 mm tråd, programmet ger dig alla data. Jo det finns de som lindar på en plastunna eller en soptunna.

En liten spole för bara lyssning, eller för den som bara vill köra lite lokalt med en TX.

Liten spole kan vara 100 mm i diameter och 100 – 200 mm lång. Lämplig spolstomme kan vara en plastbunke, ett avloppsrör, möjligen ett papprör.

När avstämmaren börjar ta form skall du få upp till 45 dB mer signal i mottagaren. Nu är det tal om attenuator istället för en preamp.

4.Att utveckla avstämmaren till en variometer, det är inte tal om vridkonding utan man måste kunna ställa in spolen. Papperskorgen, bygg en vridspole som kan vrida sig inuti den stora spolen av papperskorgen. Beskrivningar finns på nätet, sök bara på 136 eller 137 kHz variometer etc.

5. Om du kan få spolen, med eller utan variometer i resonans kan du njuta av en oslagbar peak. Dvs det blir en makalöst fin dipp när man stämmer av. BC stationerna skall bli jättesvaga och bruset på 137 kHz skall öka med upp till 45 dB.

6. Nu först har du en chans att höra radioamatörer, dock de är inte så talrika, prova vid 22 – 24 tiden, lyssna med mycket smalt filter. Du kan nu höra OH, DL, OZ, SM G med R3-5 och S2 – s9.

7. Jord då??? Vist behövs jord, för att få någon som helst verkningsgrad behövs ett bra jordplan. Programmet: Tant.exe ger dig fakta om jord, och verkningsgraden för din antenn med spolen. 1 % får anses som mycket bra….. Så skall du sända 1 Watt ERP då behövs en ganska rejäl sändare.

Bara Morse på 137 kHz bandet

Försök inte köra telefoni, dels är det för brett, dels ingen som lyssnar, Morse är första alternativet, och smala filter som 50 – 500 Hz.

Så 137 kHz är bara för de som kan Morse?

Man skulle ju kunna tänka sig andra telegrafi former, PSK-31 skulle nog gå bra.

Jag menar dock att för den som inte kan Morse, är det ändå en sådan makalös ”KICK” att överhuvudtaget bygga och sen höra något på bandet, det lever man länge på.

Kanske en kick för att börja lära sig Morse.

Mottagare då? På 137 kHz

Man behöver en bra station, gärna en full DSP.

En IC-751, 735, 756, 746, 7400, 756PROall, 7800 funkar mycket bra.

Har du en IC-706 behövs den stora spolen för att få tillräcklig selektivitet, samt ett bra CW filter.

Hörs då inget utan den där stora spolen?

Nej! Oavsett vilken rigg du har, nej du hör inget.

Möjligen grannen om han kör på bandet.

Kom ihåg att jag nämnde 45 dB under beskrivningen av avstämmaren.

Försök inte med preamp, bygg spolen först.

De där VLF knuttarna har ju häftiga grejer

Titta på DK8KW hemsida: http://www.qru.de/index.html#dk8kw

Rena orgien i häftiga proffsinstrument, men jag menar att det behövs verkligen inte.

En skaplig transiver, en rejäl spole med variometer och en T-antenn, CW filter och lite bygg anda och tålamod..

Roliga historier

Stefan sände denna historia, en riktig fullträff:

XYL, Ninni, tycker att bifogad historia skulle passa bra i ditt News letter, i jämlikhetens namn .

Gamle änkefru Svensson noterade att staketet behövde målas om. Sagt och gjort. Redskap införskaffades och fru Svensson skred till verket.

Efter en stund kom grannen. Han betraktade fru Svenssons ansträngningar en stund och sa:

Men snälla nån, det där är ju karlgöra.

Jag kunde tro det sa fru Svensson glatt. Det är ju både roligt och lätt.

De SM7XFD

Jag hittade en ny hemsida med historier, http://web.telia.com/~u19120355/

Här är några smakprover:

Nå Pelle, hur många krig förde Karl XII?

Fem

Räkna upp dem!

1, 2, 3, 4 och 5!

Vad gör du i skåpet Per?

Jag leker Periskåp.

Fakiren är på promenad med sin son. Plötsligt råkar pojken trampa på en spik.

Pappan blir arg och fräser:

Det är konstigt med dig att du alltid ska tänka på nöjen.

Goddag, jag skulle vilja ha en slips som matchar min ögonfärg.

Jag är ledsen min herre, men vi har ingenting i blodsprängt för närvarande.

Vad heter du lille vän?

Tom.

Är det efter pappa?

Nej, efter hans plånbok.

SM7TKD har bidragit med denna fullträff:

"Ett medelålders par från norra USA längtade efter en kall vinter till värmen och bestämde sig för att åka ner till Florida och bo på hotellet där de tillbringade bröllopsnatten tjugo år tidigare. Mannen hade en längre ledighet och åkte ner en dag i förväg. När han checkade in upptäckte han att hotellrummet hade dator, och han beslutade sig för att skicka ett mejl till hustrun. Han missade dock en bokstav i namnet. Mejlet hamnade hos en prästänka i Houston som just kommit hem från makens begravning och skulle kolla om det hade kommit e-post med kondoleanser från släkt och vänner.

Hennes son fann henne avsvimmad vid datorn och läste på skärmen:

-Till min älskade hustru, Jag har kommit fram. Jag vet att du är förvånad över att höra från mig. De har datorer här numera, och man tillåts skicka mejl till nära och kära. Jag har just checkat in. Allt är förberett för din ankomst i morgon. Jag ser fram emot att träffa dig då. Hoppas din resa blir lika problemfri som min.

PS. Det är verkligen hett här nere! DS"

73 de SM7TKD / Jan Andersson

”Som jordledning används helst vattenledningar, men även gas och avloppsledningar kunna användas.”

Så stog det i en gammal radiobok som jag fick av SM5KI. Den var nog från 1920.

Men gasledningar, jag hoppas ingen gör så, i synnerhet inte om man skall sända oxo.

Tidigare har jag ju ifrågasatt att jorda i rör, det skulle kräva att rörmokaren varit insatt i det elektriska och gjort elektriska förbindelser i rörskarvarna.

Så det är därför denna rubrik hamnar under roliga historier.

Använd inte rör, i synnerhet inte gasrör, eller avloppsrör som jord.

Använd dem absolut inte om du skall sända eller tänka dig den jorden som skyddsjord.

Dina rör går ju ända in i köket hos grannen, dit vill du väl inte mata din HF ???

En rörskarv med oxid är en detektor…..

För övrigt var boken mycket intressant och beskrev bl.a. lindning av alla typer av spolar, platta, krysslindade, variometrar etc och varför.

De

Roy, SM4FotPeDahl

Roy Nordqvist roy.nordqvist@srsab.se

Service manager

Swedish Radio Supply AB

Box 208

651 06 Karlstad

Sweden

tel -54 670500

SRS Hemsida www.srsab.se