Swedish Radio Supply AB
SRS nyhetsbrev HAM
2007 02 15
HEJ Mejlingslistan
Dagens tema är: Mera om PROIIIan
Ny ICOM, IC-V85
Ny ICOM, IC-R9500
Ny ICOM, IC-E2820
IC-756PROIII jämförd med FT-2000
Blandare, en repris om blandaren.
Hur skall man göra med alla texter?
Varför köper man sämre apparater?
Mät på transistorer i drift.
Vårantenner, antenner och vårkänslor.
Bygg själv för datoranslutning till ICOM riggar
Toroiderna
Catwisker
Från Wolfgangs mejlingslista
Lite bus, sjukt och roligheter
Idag fortätter jag lite med temat IC-756PROIII.
Jag skall göra en enkel jämförelse mellan FT-2000 och PROIII, materialet är ARRL test i QST vilken i många avseenden är seriös, den är gjord av samma labb och tekniker.
Vidare är punkten kalendern nu aktuell, tiden går och snart är det Mars.
Vad kan man göra med alla dessa texter och ord som sprutar in i brevlådan från den där FotPeDahlen och SRS?
Spara, formatera, skriva ut, läsa sen, slänga eller helt enkelt låta dem ”försvinna” i datorn??
Lite tips under rubriken ”vad gör man med alla texter”.
Blandare, vad är en blandare och vad är skillnaden på dubbelbalanserad och ”vanlig” blandare, vi utreder saken i texten om blandare.
Nästa gång är det aktuellt med tips och synpunkter på att installera HF i båt och bil. Varför HF i båten, hur HF i båten är några rubriker.
Den här årstiden är det mycket aktuellt för ett antal kunder som tänker utrusta sin båt för jorden runt segling. Därför tänkte jag göra två flugor och kanske slippa ta allt om HF i båt och bil för varje gång det ringer en sådan kund. Jag kan skicka ett dokument istället.
Det börjar bli mycket texter om radio, jag har ju matat ut i flera år och ibland kan det bli repriser.
Ibland en repris som jag skriver en gång till. En ny omskriven repris, dvs jag kan tycka att ett ämne är aktuellt och skriver snabbt ihop en text. Det kan visa sig att jag skrivit om det förr.
Men man kan uttrycka samma saker på olika sätt och därför kan det bli så.
Någon gång kan jag även ta en gammal text direkt som en repris.
Så det är inte alltid jag som är gaggig och glömmer vad jag sänt förr.
Idag en repris om blandare.
Idag lite mer om nyheterna IC-R9500, IC-E2820 och V85.
Kalendern
Dags att börja få en uppfattning om vårens händelser.
I god tid så försök inte slingra dig genom att säga att du inget visste.
Tänker du inte komma själv, hjälp till att sprida informationen ändå.
Mer information kommer efter hand.
SSA årsmöte, sker 2007 04 13 till 15. Helgen efter Påsk
I år stänger utställningarna på Lördag kväll men öppnar vid fredag middag.
SRS är där förstås och visar ICOM med tillbehör och annat i vårat sortiment.
SSA årsmöte sker på Park Inn i Handen Haninge Kommun 20 km söder om Stockholm.
Här kan man läsa mer: http://www.årsmöte.nu/
Eskilstuna loppisen eller som man numera även kallar den: Amatörradiomässa
Där det är så otroligt med prylar folk och grejer.
SRS Stället ut som vanligt och lockar med lockpriser.
Eftersom vi har lite längre tid den här gången, de stänger kl 1600, tänkte jag försöka få till stånd lite specialvisningar av IC-7000. Dvs gruppvis handhavande kurser. Under eftermiddagren då de flesta sett loppisprylarna, fikat och skakat hand.
Om intresse finns vore det bra med lite förhandanmälningar.
Det här arrangemanget äger rum 2007 03 24. Dvs ungefär som vanligt i slutet av Mars.
Den här lite längre öppettiden gör att du kan ha tid att ångra dig innan dom stänger. Dvs du kan köpa den där prylen utan att ångra dig när du tänkt ett tag.
SM4 Mötet äger rum i Örebro
Den 2007 03 31. mer info kommer
Nykvarn loppisen
Nu är det dags igen med storsläggan, ny lokal och ny tidpunkt
Nykvarn loppisen äger rum 2007 06 02 dvs på gränsen till sommaren.
Lördagen den andra juni, med ny lokal.
Rätt kul grepp med en senare tid. Ja tror detta kan bli populärt.
SRS ställer ut som vanligt.
Jag kan tänka mig att ta med evenemang där inte SRS ställer ut, så hör av er, ni som gör något där det skall samlas radioamatörer.
Vi hinner ju inte vara med överallt. Men man kan fixa vissa saker i alla fall.
Ni som har hemsidor vänligen meddela dessa så kompletterar jag.
IC-R9500 nu i lager (ICOM nyheter)
Idag 2007 02 06 kom den första leveransen av IC-R9500.
Så redan till helgen kommer de första lyckliga ägarna att kunna ratta sin drömmottagare.
IC-R9500 har jag i skrivit lite om i höstas, och givetvis återkommer jag med mer information om den.
För den som vill känna på R-9500 finns den i SRS butik att fingra på.
Man måste själv torka upp dregel efter sig.
Givetvis kommer den med i Eskilstuna. Tyvärr blir det ju dåligt med antenn under sådana tillfällen.
Jag har ett underhuvfen dokument för den som vill veta lite mer.
Mejla mig så skickar jag detta.
Bilder och spec finns på SRS hemsida.
Broschyr går att beställa per telefon eller mejl. Kom bara ihåg att tala om din postadress i så fall.
Ni får mycket att läsa om R-9500 under våren, det kan ni ge er katten på.
Kom ihåg detta om specifikationer och mätmetoder jag går igenom idag, de kunskaperna är bra att ha när vi ser på IC-R-9500.
Vad sägs om fabrikens specifikationer:
Intercept Point på 15 MHz + 44,5 dBm Dynamiskt område 109,2 dB
Intercept Point på 50 MHz +9,8 dBm Dynamiskt område 89,7 dB
Intercept Point på 620 MHz +6,2 dBm Dynamiskt område 89,5 dB
Typiska Intercept Point värden mellan 30 till 3335 MHz är +5 dBm
Vi har storsignalegenskaper som liknar de på HF, även på VHF och UHF vilket i kombination med hög känslighet är unikt.
Första Mfens filter, 3, 6, 15, 50 och 240 kHz bandbredd. (kallas ibland Roofingfilter) 15, 50 och 240 kHz används vid FM och WFM.
0,05 ppm kristallugn på 10 MHz.
Mottagaren går från 5 kHz till 3335 MHz. (Ja just det, 5 kiloHertz)
32 bitars A till D omvandling och signalbehandling.
Spektrum skopet förtjänar ett helt nyhetsbrev för att beskrivas bada det.
SSB filter med 120dB stoppbandsdämpning!
AM filter med mer än 100dB stoppbandsdämpning!
S-metern förtjänar även den ett helt nyhetsbrev för att beskrivas.
Man kan mäta insignalen i S-enheter, dBuVolt och dBm. När man byter mellan dessa system kommer AGC att anpassas till mätmetoden. Vi får äntligen en mottagare där S-metern fungerar. Visserligen inte gratis men dock.
10 VFOer, 1220 minnen, 29 olika anslutningar på baksidan....Aktivt skydd mot överspänning på antenningången.
Ännu mer nyheter från ICOM IC-E2820 (Icom nyheter)
En avancerad mobil tvåbandare. VHF och UHF.
Jag skall beskriva den efterhand, just nu så ny att jag inte ens läst alla dokument.
En kul grej är att den kan köras i Diversity mode.
IC-E2820 kan köras med två antenner för 145 MHz, och genom att lyssna med både vänster och höger den på 145 MHZ får man inte bara två mottagare på samma frekvens utan oxo varsin antenn. Apparaten väljer automatiskt den signal som är bäst och genom att man då har två antenner kommer flutter och vågutbredningsfenomen att jämnas ut.
Två antenner är fler än en antenn, och bättre mottagning.
Digitalt, D-star, heltäckande mottagare, två UHF eller två VHF mottagare.
Delbar, GPS, Kristallugn på en mobilstation, bred och smal FM mottagare respektive sändare.
En kul sak är att fronten, det är ju en tvådelad apparat, fästes med magneter på radiodelen. Det gör att fronten lätt kan fästas på andra ytor, där magnet fäster.
Man kan sätta en plåtbit på bilens instrumentbräda där man bara sätter sin IC-E2820 med magnetfästet. Man slipper skruvar och specialfästen.
Ja det kommer att finnas mycket att skriva om denna nyhet.
Justerbar micgain, inkopplingsbar talkompressor är bra finesser även för en FM station.
Nu kommer ICOM med en ny handapparat IC-V85 (ICOM nyheter)
Nu kan du se den på vår hemsida http://ham.srsab.se/index.htm
I vårens serie av nyheter kan jag nu berätta om denna.
IC-V85.
En liten handapparat för 144-146 MHz med upp till 7 Watt!
Liten: 56 x 110 x 34.4 mm. Mycket liten!
Lätt: 310 gram, inklusive 1700 mAh Li-ion, och antenn. Mycket lätt!
Apparaten har en design som liknar IC-E91. Med fullt tangentbord.
Den är tålig mot vatten enligt IPX4. Detta gör riggen brukbar även när det regnar och snöar småspik.
0,5 4 och 7 Watt gör den till en av de kraftfullaste små riggar som någonsin byggts.
IC-V85 har DC jack och laddas, med anslutning till exvis cig uttag i bilen, medan laddning sker kan den både sända och lyssna.
107 minnen och 10 minnesbanker. DMS Dynamic Memory San, ja jag skall beskriva vad det betyder framöver....
Inbyggt system för CTCSS och DTCS. Dvs analiga och digitala subtoner.
DTMF som vanligt med möjlighet att sätta in dekoder UT-108 varvid man får tonselektiv mottagning.
Utbytbara knappfunktioner för största bekvämlighet.
Driftstid med det kraftfulla Li-ion batteriet på 1700 mAh, är 7 till 56 timmar beroende på användning. Vid förhållandet sändning, mottagning och passning med 1:1:8 får man 7 timmars drift. Vid passning räcker batteriet 56 timmar.
Massor av tillbehör som vanligt, monofoner, headset, VOX, bordsladdare etc.
Broschyr finns att beställa som vanligt.
Pris och leverans tid samt vilka tillbehör som följer med i SM meddelas senare.
Jo, mottagaren funkar mellan 137 och 174 MHz som vanligt.
IC-E2820
En nyhet från ICOM
Jag har endast en gång tidigare gjort direkta jämförelser mellan apparater av samma tänkta klass, eller prisklass, och mellan olika fabrikat. Den gången var det IC-7800 som jämfördes med FT-9000xx, idag finns inget att jämföra IC-7800 med.
Avsikten är att förkovra oss i tolkandet av mätvärden.
Att det blir en form av utklassning av apparater mellan fabrikaten får vi försöka bortse från. Dessutom kan ju var och en läsa dessa tester direkt i QST.
Vi skall jämföra och tolka de viktigaste mätresultaten, alla fakta kommer från ARRL tester i QST.
Det gör att mätvärdena bör vara jämförbara då de kommer från samma laboratorium med samma instrumentpark, och samma mätingenjör.
Givetvis kommer jag att lägga största vikten vid mottagarprestanda. En del mätvärden är tillämpliga för både sändaren och mottagaren.
Några direkt tillämpliga mätmetoder för dynamiska sändarbandbredder vid SSB används inte. Dvs sådan mätning där tal används och att man mäter ALC systemets inverkan på bandbredden.
Här får vi nöja oss med att lyssna på banden. Vi får hoppas att det kommer i framtiden, men med den förändringsbenägenhet och förändringstakt man har i USA lär det dröja någon generation.
Jag brukar ju lite skämtsamt säga att känsligheten är ”tillräcklig” på ICOM apparaterna. Idag är känslighet inte något dyrt och vad man först och främst jagar på en HF station.
Att jag ändå idag väljer att jämföra känslighetsvärdena på apparaterna idag beror på att det är en svår sak att kombinera känslighet med god selektivitet. Dvs en känslig mottagare får lätt sämre selektivitet, och sämre dynamik och låga Imd värden.
Så om känslighet i sig inte är dyrt, så är känslighet i kombination med god selektivitet DYRT, mycket dyrt, och svårt!
Vi skall idag se att PROIII har både högre känslighet och bättre selektivitet och dynamik, och inte minst bättre Imd.
Vi jämför känsligheten som bruströskel, (Noise floor). Dvs den lägsta hörbara signalen.
IC-756PROIII har då i området 3,5 och 50 MHz –132 dB (+-1 dB) Utan Pre Amp.
Med PRE AMP 1, det där HF steget med 50 komponenter, -140 dBm !!!!!
FT-2000 har en känslighet, eller bruströskel på –124 –121 dBm dessvärre sämst värde på högsta frekvensen, och högst på 3,5 MHz, dvs omvänt mot vad som är att föredra.
Med PRE AMP 1 kommer den upp i –133 dBm. Som synes ligger FT-2000 i genomsnitt 10 dB sämre i känslighet. Detta skall tas hänsyn till då vi ser på dynamik och Imd.
En anmärkningsvärd skillnad som jag inte ser någon direkt förklaring till.
Ju mer negativt tal på insignalen i dBm ju lägre signal hör mottagaren. Dvs –140 dBm är en 7 dB svagare signal än –133 dBm.
När vi mäter känslighet skickar vi in en låg effekt i mottagaren, den relaterar från 0dBm och är 1 mWatt. -10 dBm är 0,1 mWatt. -120 dBm är en extremt låg effekt.
Vi ser på FT-2000 en kraftigt ojämn fördelning av känsligheten och det kan tyda på att man sparat in på utvecklingsarbete och komponenter i bandpassfiltren. De där jag skröt om på PROIIIans ingång, där noggrann anpassning mellan stegen är avgörande.
En anmärkningsvärd skillnad till PROIIIans fördel, och inte lite heller.
Selektivlitet.
Numera mäter man inte direkt filterkaraktäristisk utan ”IF/Audio”. Dvs mellanfrekvens till LF förhållandet. Förstår inte riktig mätmetoden, men man får en siffra på filtrens egenskaper.
Resultatet av mätningen ger filtrens karaktäristisk. Och går därför att jämföra.
Således har ett visst SSB filter vid 6 dB punkterna på IC-756PROIII följande värden:
USB 232 Hz till 2724 Hz och då total bandbredd 2492 Hz
LSB 236 Hz till 2730 Hz och då total bandbredd 2494 Hz
FT-200 har dessa värden i samma test:
USB 260 Hz till 2380 Hz och då total bandbredd 2120 Hz
LSB 267 Hz till 2000 Hz och då total bandbredd 1733 Hz
Man kan fråga sig om FT-2000 har gammaldags kristallfilter, den mycket kraftiga osymmetrin gör att LSB och USB låter olika som i forna tiders filterriggar.
En mycket anmärkningsvärd skillnad som berättar för oss att DSP är mycket dåligt utvecklad.
Kanske har de glömt Notchen på, under mätningen på FT-2000?
Detta betyder förmågan att höra en svag signal samtidigt som flera starka insignaler försöker tränga sig in i mottagaren. Man använder flera signalgeneratorer, en svag som är nyttosignalen och två starka som ligger på frekvenser som skall bilda en intermodulation mitt på nyttosignalen, dvs den svaga, och därmed stör ut den svaga. Förhållandet i nivå mellan insignalerna blir det dynamiska området för mottagaren.
FT-2000 har då mellan 3,5 och 50 MHz en dynamik på 85 – 100 dB. Tyvärr med bara 95 dB
på 14 MHz.
IC-756PROIII har i motsvarande mätning ett dynamiskt område på 102 dB på kortvåg och 99 dB på 50 MHz. Tar vi nu i åtanke att mottagaren var 10dB känsligare på PROIIIan så är skillnaden till FT-2000ens nackdel ganska slående.
Hur kan det bli så här då? Låg känslighet som om attenuatorn skulle vara permanent inkopplad på FT-2000 och ändå har den sämre värden. Slarv besparingar och dåligt dimensionerade steg i dess ingångsdelar.
Eller synnerligen väl utvecklat och väl konstruerat i PROIIIans kretsar.
I verkligheten kommer de dåliga sidbandsbrusegenskaperna att läggas till de dåliga värdena i vissa fall. Och FT-2000 blir i praktiken ännu sämre. Endera är det redan dessa saker som påverkar mätningen.
I verkligheten om vi lyssnar på 14030 kHz kommer då sidbandsbruset att generera ett bredbandigt brus från BC stationerna på 13,8 MHz, vilket gör att man tror att det är bruset som täcker bandet som bestämmer mottagarens möjlighet att höra svara intressanta signaler. I verkligheten finns alltså inte så mycket brus man hör på 14030 kHz. Skillnaden är uppenbar om man jämför direkt på en rejäl antenn.
En av förklaringarna till att det kan låta ganska olika i olika stationer på samma frekvens.
Obs att det vid den här mätningen då det inte skiljer så många dB är lätt att tycka att nån dB hit eller dit inte är så viktig, men att vi måste ta med det faktum att FT-2000 beter sig som havandes en Attenuator inkopplad jämfört med en PROIII.
Tiden för sändaren att vara färdig med ren utsignal och tiden för mottagaren att vara färdig för att lyssna, vid PTT och PTT släppt.
Den här tiden är viktig för vissa telegrafi trafiksätt. AMTOR är viktigast då det kräver tider kring 20 – 25 ms (millisekunder).
IC-756PROIII har 24 resektive 24 ms. Nästan på gränsen för AMTOR, man anger i testen att den klarar AMTOR
FT-2000 har tiderna 27 respektive 35 ms. Även här anger man i testen att den klarar AMTOR. Detta tillåter jag mig tvivla skarp på, och vill nog säga att FT-2000 inte kan nyttjas för vissa telegrafitrafiksätt.
Telegrafi av typen PSK-31 är inga problem. Den har inga krav på omkopplingstider.
Man testar teckengivningen vid Morse telegrafi nyckling. För att se sådan förvrängning använder man mycket hög hastighet. 56 ord per minut, vilket motsvarar dryga 250 tecken per minut. Normalt sker Morsetelegrafi med 80 – 120 tecken per minut.
Båda radiostationer testas i full break in och klarar sig mycket bra.
Man jämför telegrafnyckelns kontaktslutningar med utsignalen av HF på 14 MHz.
Man uppmärksammar hur mycket i tid som skiljer mellan nyckelns kontaktslutning och tiden för ett tecken. Här skiljer mycket lite.
Dock sker en fördröjning av utgående tecken, från kontaktslutningen, för IC-756PROIII sker det med 8 ms, och för FT-2000 med 16 ms. (milli sekunder).
För den som lyssnar på en sådan sändning hörs ingen skillnad mellan apparaterna, men den som nycklar, sänder, kan eventuellt höra en eftersläpning, vid normala hastigheter dock försumbart.
Obs att vi nu inte talar om teckenavrundningen, eller stigtiden, nyckelknäpparna.
IC-756PROIII har inställbar stigtid och kan sända en mycket mjuk och smalbandig Morsetelegrafi.
Dvs två-tonstesten. Ser ganska lika ut på de två stationerna. Någon test som visar den dynamiska distorsionen som följd av ALC systemets reglering finns inte.
Här får man fortfarande lyssna på stationer i luften.
Jag vet att det skiljer kraftig på detta. PROIII är erkänt splatterfri i luften.
Båda de testade apparaterna har dubbla mottagare. Testerna berör inte detta. Konstigt nog.
Men jag vill då påvisa att systemen med dubbla mottagare skiljer sig åt mellan testapparaterna.
IC-756PROIII har två mottagare med genensam MF, det gör att båda blir av samma höga klass och båda faslåsta till samma referens.
Dvs signalerna från den två mottagarna kan jämföras. Dock bara avlyssnas som en monosignal.
FT-2000 har som sin föregångare en huvudmottagare, vars egenskaper specas och testas här, submottagaren är en helt annan mottagare. Ett mycket enkelt mottagarkort av kvalitet som en världsradio. Sämre Imd, sämre selektivitet och sämre, (ändå sämre) sidbandsbrusegenskaper.
Finessen är att man kan höra två signaler i stereo. Tydligen imponeras kundkategorin för modellen av detta.
Vad man har för nytta av submottagaren vet jag inte, den kunde lika gärna då vara en annan transiver. Att YAESU inte vågar speca submottagaren utan skriver: ”gäller A VFO”. Är givetvis ett tecken, och nog så tydligt, att submottagaren inte kan jämföras med huvudmottagaren. Dvs vid specen heter det ”gäller A VFOn”.
Förekommer i de olika radiostationer som förekommer på marknaden.
Den förnämsta metoden har IC-7800, där man har två helt identiska mottagare från antenn till högtalare. Båda faslåsta till samma referens och exakt samma specifikationer. Båda går då att ställa in på helt valfritt i frekvens, bandbredd och trafiksätt. Ett helt kompromissfritt sätt som dock kostar pengar. Man kan dessutom köra respektive mottagare på olika antenner.
Nästa sätt är att göra som i IC-756PROIII och ha dubbla frekvenssynteser och dela mottagarna med samma MF. Vi får då möjlighet att lyssna på två frekvenser med exakt samma kvalitet, och vet att samma, och den specificerade, och därmed de idag testade egenskaperna gäller för båda.
Dvs vill man lyssna på två frekvenser riskerar man inte att en sämre mottagare har dåliga egenskaper och ändå inte hör vad vi är ute efter. Båda PROIII ans mottagare har DSPens fina filter och signalbehandling. Inte helt billigt.
Tredje metoden är att göra en huvudmottagare som är enbart avsedd för amatörbanden, det gör att man kan på ett relativt billigt sätt göra en bra mottagare utan Imd från BC banden, Vi talar om att bandpassfiltren, mottagarens yttertak, då är smala bandpassfilter exvis 14000 – 14350 kHz.
Med den här konstruktionen kan man göra en enkelsuper och kalla den första och enda mellanfrekvensens filter för Roofingfilter, och de kan då vara ner till 250 Hz.
Submottagaren är en heltäckande enkel sak som ger apparaten en mottagare som täcker hela kortvågen och mellanvåg. Skillnaden i prestanda är ofta dramatisk och någon särskild nytta förutom stereo effekten som vid första anblicken imponerar finns inte. Billigt blir det och man kan ända kalla stationen för en station med två mottagare.
En stor nackdel med den här typen av stationer är att man inte kan få nya band om sådana skulle släppas.
Fjärde metoden är den vi just gått igenom på YAESU FT-2000, dvs en huvudmottagare med DSP filter och allt, en submottagare med enkla keramiska filter och sämre selektivitet och storsignalegenskaper. Stereo effekten imponerar på ägaren. Billigt men man tvingas göra konstgrepp i beskrivningen av stationen så att det inte direkt uppdagas hur det är byggt. Det straffar sig efter hand som ägaren förstår kompromissen. Han har ju ändå bara en mottagare värd namnet.
Något jag skröt om vid genomgången av IC-756PROIII.
Första mfens spegel hamnar på 98 dB om mottagaren står på 14 MHz, på FT-2000.
Samma mätning på IC-756PROIII är 121 dB.
En dramatisk fördel för PROIII. Dämpar vi mottagaren på PROIIIan för att få samma känslighet som FT-2000 finner vi att PROIII har 33 dB bättre spegeldämpning.
Tror ni mig nu när jag säger att ICOM inte har sparat på krutet i mottagaringången.
Man mäter i testen inte på mottagarnas spegel som kan bildas i andra blandningen, det kan då vara dramatiska skillnader då PROIII har riktigt kristallfilter i första MF.
Man har mätt upp vad som behövs in i mottagaren för att få S9 utslag.
Standard är 50 uVolt, lika med -73 dBm
FT-2000 behöver på 14 MHz 160 uVolt och med PREAMP 1 45 uVolt. Dvs visar skapligt med PRE amp på. Det behövs ju oxo för att få samma känslighet som PROIII har utan PREAMP.
IC-756PROIII behöver 53 uVolt utan preamp för att visa S9.
Det lustiga är att man nu plötsligt mäter med spänning in i mottagaren.
50 mikroVolt är lika med -73 dBm.
Om man hade mätt med dBm skulle det ha varit enkelt att se skillnaden och felen i dB.
En av apparatens viktigaste egenskaper, jag har ju tjatat om sidbandsbrusegenskaperna när jag gick igenom IC-756PROIII, varför det är viktigt och hur den ökar med antalet oscillatorer.
Ju färre blandare och mellanfrekvenser ju färre oscillatorer som tillför bredbandigt brus. Brus som kan blanda sig med starka stationer på flera hundra kHz avstånd, ja faktiskt från flera MHz.
QST testen presenterar mätresultatet i form av en kurva. Där man kan avläsa bruset under bärvågens nivå per avstånd i kHz.
Man har undertryckt själva bärvågen i kurvorna.
Sålunda finner vi att PROIII har vid 2 kHz från bärvågen ett brus som ligger –120dBc.
Vid 10 kHz från bärvågen ligger det på –135dBc. Och slutligen vid 20 kHz från bärvågen –140dBc. Vi ser något sämre värden på 50 MHz vilket man redovisar som en annan kurva.
När vi tittar i testen för FT-2000 finner vi att man nyttjat en helt annan skala, varför? Det gör det svårt att jämföra och man kan bli lurad.
Sålunda kan vi vid 2 kHz från bärvågen finna att bruset ligger –105 dBc. Vid 10 kHz finner vi –123 dBc och vid 20 kHz –124 dBc. Går vi vidare sjunker inte bruset och kurvan visar ända till 1 MHz från bärvågen, utan att bruset sjunkit mer än till –124 dBc.
Vi pratar om att FT-2000 är 15 –25 dB sämre i den här mätningen. Har de bytt skala för att dölja detta? Eller har de bytt skala för att den som kan tolka värdena skall se att bruset är lika starkt en hel MHz ifrån.
Anmärkningsvärt dåligt resultat. Låt oss säga att vi skall lyssna på 14030 Morse signaler, rundradiobandet 13600 – 13800 kHz ligger några hundra kHz ifrån och kommer att lägga ett brus över CW delen 20 dB tidigare om BC bandet uppvisar starka stationer. Något som kommer att straffa ut FT-2000 när vi nu går mot starkare signaler från BC banden.
Obs att vi nu talar om HF stationer i samma prisklass och ändå finner så extremt stora skillnader.
Mekaniska egenskaper på PROIII resp FT-2000
Att FT-2000 är större är väl ingen hemlighet men att den är mycket tyngre förvånar lite.
Vikten är det man i första hand tänker på om man ser mekaniska egenskaper.
Vikten i ARRL testen är angiven i Pounds.
Men det finns flera olika slags Pounds och det behövs lite utredning för att få fram rätt faktor till SI enheten gram.
Efter omvandling finner vi att en FT-2000 väger c:a 14,5 kg, och IC-756PROIII väger c:a 9,5 kg.
Men vi skall då veta att vi får ett nätaggregat inbyggt i FT-2000.
Med IC-756PROIII får vi däremot möjlighet att köra på 12 Volt både i bil båt stuga och portabelt.
IC-756PROIII bjuder även på en mycket god spektrumanalysator med många fina egenskaper. Den bidrar dock inte särskilt mycket till vikten.
Men spekken i PROIII är vanebildande, efter ett tag kan man inte tänka sig att köra radio utan en sådan spektrumanalysator eller låt oss kalla den avancerad panorama adapter.
ARRL och SI (Internationell Standard)
Att ange vikten i 1700 talets måttenheter och aktivt visa okunnighet om internationell standard, (SI), verkar vara mycket oseriöst.
Har de SI skräck där på andra sidan sjön?
Kanske är ARRL med i den nostalgiska föreningen för bevarande av gamla måttenheter.
Inte bara terroristskräck och kommunistskräck, kanske har dom koskräck oxo..
Gör man en seriös tidning som skall exporteras över hela världen borde man tänka lite internationellt.
Vidare tycker man att en amatörradiotidning borde främja modern teknisk framställning och därmed moderna internationella måttenheter. De moderna SI enheterna är ju dryga 100 år.
De borde vara föregångare och opolitiska, i egenskap av en medlemsorganisation.
Är då historiska måttenheter politik, jag menar det, och i allra högsta grad. Det var bättre förr verkar man tycka.....(snällt begrepp för konservativt)
Har SSA kvalitetsäkrat användandet av SI enheter??
Men nu suger det efter en nattmacka, och kylskåpet måste besökas, vi måste få i oss lite fräscha Wattsekunder......
(Med anledning av att äta kalorier)
Vad skall man då tro om sådana här tester då?
Kan man lita på dem?
Har det nån betydelse med nån dB hit eller dit.
Är de som utför testet seriösa?
Finns det någon som begriper sig på testerna?
Många frågor, och befogade frågor kanske.
Vi har en väldig massa radioamatörer som efterlyser tester, förr var det ju stora tester i Svenska tidningar, exvis Radio & Television som gjorde seriösa mätningar, även i QTC var det förr tester på radioparametrar.
Inte ens i större tidningar som RADCOM finner vi idag tester som gör större mätningar.
Vi får nog i framtiden stå ut med att större tester kommer att vara mer sällsynta.
Nån dB hit eller dit kan vara avgörande, inte minst vid val av radio måste man ändå försöka lära sig vad det kan innebära.
Nån dB hit och dit kan ju ändå vara mer än 10 dB och i samband med andra parametrar kan nån dB ödelägga mottagningen.
Om man kan lita på QST mätningar, ja där finns väl skäl att vara lite kritisk, de anger ju inte vilka sorts måttenheter de använder, exvis Pounds finns i flera varianter.
De anger inte varför man mäter med uVolt en gång och dBm andra gången. De anger ju inte varför de byter skala på plottar. Så visst är en stor del av tolkandet upp till läsaren.
Dock tror jag ändå att man kan lita på QST mätningar vad gäller att jämföra olika modeller och fabrikat. Skulle samma mätning ske vid ett annat lab kan det skilja flera dB.
Slutligen finns det nån som begriper sig på mätningarna? En bra fråga väl... typ.
Jag försöker i alla fall göra vad jag kan för att man skall ha en viss förståelse.
Att testerna trots allt speglar hur en viss radio låter med antenn i verkliga livet är sant. En dålig test talar om att den dåliga radion faktiskt är dålig och så är det i verkligheten. Trots att artikelförfattaren försöker vara diplomatisk och trösta lite...
Man får läsa lite mellan raderna, så det är inte bara att förstår mätvärdena, man måste se vad som står mellan raderna oxo. Inte lätt.
Blandare, vanliga blandare, balanserade och dubbelbalanserade. (teknik)
En gammal text i repris, men jag tyckte att det kan vara på sin plats att repetera det här med blandare.
Vad är en blandare, och hur funkar den, varför är det bättre med dubbelbalanserade blandare.
Låt oss utreda begreppen lite.
En blandare är en komponent, eller ett steg i en sändare eller mottagare där man låter två signaler samverka för att åstadkomma en eller fler nya frekvenser.
Det blandaren gör är att den multiplicerar de två inkommande frekvenserna med varandra. Dvs det sker en analog multiplikation, utsignalerna är därvid produkter. Hur nära en multiplikation vi i praktiken är, får vi har stort överinseende med. Endast en DSP blandare kan göra saken med den teoretiska noggrannheten.
Drömblandaren är det steg i en elektronikkonstruktion som, om den får två signaler in ger endast det man vill ha ut.
Exvis vi avser lyssna på 3750 kHz, vi har en VFO som svänger på 3295 kHz och en MF på 455 kHz. Allt låter så enkelt. Blandaren ger 455kHz om vi matar in dessa två frekvenser. Men så enkelt är det inte.
Låt oss kalla signalfrekvensen 3750 kHz för Fs, och VFO för F2. Ut ur blandaren kommer då om det är en idealiskt blandare Fs-F1 och Fs+F1, dvs vi får ut 455 kHz och 4205 kHz.
Dvs den perfekta blandaren lämnar ifrån sig två mellanfrekvenser. Inte så farligt det är ju bara att efterföljande steg är avstämt till en av blandarens utsignaler, i detta fall 455 kHz. Allt är frid o fröjd…… Men…..
Men nu är en blandare inte perfekt. En obalanserad blandare som kan bestå av en transistor, en diod, eller i vissa fall är HF steget, första MF steget, eller VFO transistorn kan även vara blandare. Ja man vill i enklare konstruktioner som transistorradio spara komponenter, även i en bilradio, TV etc. Så ofta blir blandaren mycket enkel.
Om vi i en sådan enkel blandare räknar med upp till 5 övertonen på Fs och F1. Dvs Fs är det som kommer på antennen, och där finns ju en mängd signaler, dvs inte bara övertoner, samt VFO den har ju övertoner.
I alla fall kommer då ur en sådan enkel blandare minst 25 olika utsignaler.
Låt oss kalla dessa utsignaler för produkter framöver i denna text.
Dvs det kommer att bli 455 kHz av alla frekvenser upp till 5 ggr 3750 kHz, samt även av VFO´ns övertoner. Det hörs massor av stationer om man har en enkel blandare. I flera fall kan de oönskade signalerna dränka den vi vill höra.
Klart att om man har en mycket smal förselektion så kan man använda en enkel obalanserad blandare.
Den enkla blandaren har en annan egenskap, den dämpar inte insignalerna, utan till de 25 produkterna så måste vi lägga de två insignalerna och deras multiplar.
I mer avancerade mottagare, som man kan finna i amatörradiostationer och trafikmottagare, finner man balanserade blandare. En balanserad blandare undertrycker en mängd oönskade produkter, (utsignaler från blandaren).
Med samma sätt att räkna blir antalet produkter bara 15 st med en balanserad blandare. Ett mycket stort steg i rätt riktning mot den perfekta blandaren.
Vi slipper de jämna multiplarna av Fs.
Fs och F2 slipper vi nästan helt ut från denna blandare.
Går vi sedan till en dubbelbalanserad blandare blir antalet produkter bara 9 st. Denna blandare undertrycker Fs o F2 mycket effektivt.
Dvs vi börjar nu närma oss drömblandaren. Bra va?!?
Nu är detta rent teoretiska saker. Låt oss lägga till att de olika blandarna jobbar med olika nivåer så kan vi finna att den enkla blandaren mycket väl kan bli överstyrd och börja blanda även de signaler som kommer in från antennen dvs alla tiotusen Fs.
En balanserad eller dubbelbalanserad blandare jobbar på en mycket högre nivå och blandar inte de signaler som kommer in som Fs.
Klart att endast balanserade och dubbelbalanserade blandare är aktuella för exvis en HF station för amatörradio.
En enkel blandare i form av en transistor, en diod eller i form av VFO´n eller första MF steget har fördelar oxo, den är billig, drar lite ström, och duger i vissa fall, exvis om man skall lyssna på FM stationer eller mellanvåg på bilradion med liten antenn etc.
En balanserad eller dubbelbalanserad blandare behöver mycket kraftigare VFO signal, det går åt minst en transistor extra att förstärka VFO signalen, det kan var fråga om 1 mWatt till 10 mWatt.
Vi talar om apparater som inte lämpar sig att batterimata om man inte har stora krav och inser att man måste ha ett stort batteri.
Det finns dock dubbelbalanserade blandare som jobbar med blygsamma nivåer, läs texten om Elecraft KX1 där man använder en NE612 som blandare. Drar lite ström men ger många nackdelar.
Man kan kalla detta för en kompromiss av balanserad blandare som vi kan placera mellan enkel och balanserad blandare i egenskaperna.
Men skall man göra en transiver eller mottagare som skall ha låg strömförbrukning så måste man gå ner i blandarens kvalitet.
En NE 612 eller 622 är bra blandare men som kräver god förselektion och drar lite ström. Men gäller det riktiga starka signaler och högra krav är det inget att ha. En NE612 eller 602 är en sk Gillbert Cell. Den är byggd med 4 transistorer i en balanserad koppling, några ytterligare transistorer ingår även för att få den att funka.
NE-612 lämpar sig mer som produktdetektor i slutet av mellanfrekvensen där selektiveten är ordnad, liksom att nivån är konstant, efter AGC. Dvs blandaren utsätts inte för mer än några signaler och bara en konstant nivå.
I exvis ICOM större HF riggar finns dubbelbalanserade blandare som jobbar med mycket högra nivåer. Avsikten är att göra en mottagare som klarar av att fungera och leverera en ren signal med stora antenner.
Kan man då bedöma en transivers mottagarprestanda direkt mot strömförbrukningen?
Ja det kan man nog göra faktiskt. Men man måste göra en helbedömning av konstruktionen. Ett ex är IC-703 som jag beskrev, där har man fått ner strömtrekket med reläna, och kan hålla på med högnivåblandare som drar hög effekt.
Blandaren gör mottagaren. Ju mer avancerad blandare och ju större nivåer den jobbar med ju renare mottagare.
I sändaren i en transiver klarar man sig bra med ”bara” balanserade blandare.
Det handlar ju om betydligt lägra dynamiskt område, än en mottagare.
En bra balanserad eller dubbelbalanserad blandare har nackdelen att ha dämpning. Det göra att det krävs förstärkarsteg före och efter en sådan blandare. Så visst det är ett dilemma, ett förstärkar steg före ger större insignaler och blandarens egenskaper går till spillo. Så visst är det problem att konstruera den perfekta mottagaren.
Vi kan säga att i IC-7800 har man löst en stor del av problemen med att ha en dubbel dubbelbalanserad blandare. En blandare som finns bara i mycket avancerade mottagare.
Man kan säga att konstruktören har en massa dilemma att ta hänsyn till vid konstruktion av en bra mottagare. Strömförbrukning, kostnad, komplexitet etc.
Det hela kompliceras av att en modern mottagare har inte bara en utan flera blandare.
Med bra förselektion och en bra MF filtrering kan en enkel blandare funka ganska bra. Dvs om man gör en mottagare för ett band bara.
Det är lätt att förstå att blandaren är en mycket viktig del i en bra mottagares konstruktion. Att det finns många fällor och dilleman för konstruktören.
Blandaren är nog den viktigaste delen i en bra mottagare.
I praktiken är det ju flera blandare att ta hänsyn till.
Vem köper en rigg som har dåliga testresultat?
Och varför?
Ja det kan man fråga sig?
Onekligen förekommer det att man köper dem trots detta.
Det kan betyda att man inte kan tolka testen, eller inte läst den, eller anser sig inte behöva några data som är bättre.
Det kan handla om att man är trogen ett visst fabrikat, man kan tycka att en radio är så ”snygg” att man faller för den och bortser från prestandan.
Man kan ha utsatts för en sällsynt manipulativ säljare.
Man kanske tycker att testen är orättvist genomförd och inte går att lita på.
Trots att man själv inte kan bedöma eller testa själv så kan det vara så.
Själv tycker jag att testerna i QST inte är helt fulländade. Det finns en massa tomma bedömningar. Vanligen försöker man trösta om den testade radion är dålig, på ett diplomatiskt sätt så att alla blir nöjda i alla fall. Konstigt va?
I testen på IC-756PROIII kan man inte säga något negativt om prestanda, utan det blir lite mer förlöjliganden, ex vis ser man rubriken: ” ju fetare manual ju bättre radio”.
Vad menar människan? Ironi?
Läser man texten så är den dock inte så provocerande som rubriken antyder.
Man i frågasätter även om det behövs så bra kretsar, finns det behov av så avancerade steg, ex vis samma PRE AMP 1 som i en IC-7800. Inget svar ges på rubrikens fråga.
I testen på FT-2000 finner man tröstade ord som att ”on the AIR” tester har givit många trevliga QSO med goda rapporter. Och att om man vrider på VFO ratten så kommer nya stationer som man bläddrar i en bok.
Ja vad skall man tro?
Suck....
Att köpa fel radio kan vara kul i början när man får utlopp för att knappa den nya fina radion som man drömt om.
Det straffar sig dock, om inte förr, så vid nästa solfläcksmaxima.
Jag brukar säga: ”Det är lätt att sälja skräp till dumma kunder.”
”Det är svårt att sälja bra saker till duktiga kunder”.
Det sista är en utmaning, som jag har antagit här på SRS. Det har oxo gett utdelning, men är långsiktigt. Det krävs bra grejer och krävs att man berättar för kunderna vad som är bra och hur det funkar. Resultatet är tillfredsställelsen att ha nöjda och glada kunder.
Förr modifierade man sina riggar med avseende på Imd och sidbandsbrus
Jag har skrivit om det förr, men saken är aktuell ännu, men på andra sätt.
Man kunde förr (70 talet och början av 80 talet, under förra århundradet) läsa en artikel i en seriös radiotidning, där man kunde modifiera sin rig, ex vis en IC-211 för att få ner sidbandsbruset.
Många satte igång att löda. Ibland blev det sämre, ibland inte alls vad ägaren hade väntat sig av modifieringen. Ibland dog radion....typ
Kunskap återigen, man måste veta vad man gör och varför, man måste ha kunskap för att kunna tolka artikelförfattarens avsikt och tänkt resultat.
Inte lätt minsann.
Idag är det lite annorlunda, det är inte alls så många artiklar om djupa modifieringar av den här typen. Knappast överhuvudtaget som har till avsikt att förbättra tunga egenskaper som Imd och sidbandsbrus.
Varför??
Kanske är riggarna så bra att det inte går att uppnå stora reslutat. Kanske minskar antalet artikelförfattare som är kapabla. Kanske ingen köper en tidning eller bok med sådant innehåll.
Tiderna förändras.
Det som händer idag är lite konstigt, nämligen det att man ringer till oss på SRS och ber oss göra en modifiering som inte finns men som ägaren till en radio önskar sig.
Ett önsketänkande...
Någon har hört talas om ex vis sidbandbrus och att det är det som gör att man får störningar från grannen, eller splatter som ger samma problem.
Man vill att vi skall göra en modifiering som ”tar bort” dessa problem.
Det lustiga, och fenomenet är att det nästan alltid handlar om andra fabrikat. Vi blir tillfrågade att modifiera en FT-TS-XYZ 4012 så att den blir 200% bättre.
Vårt diplomatiska svar blir att vi måste förklara att vi ogärna hjälper våra konkurrenter med problem på deras radioapparater.
Samt att vi måste förklara att det inte gör sig själv att utveckla en modifiering, det kan vara åtskilliga dagars arbete.
Man kan skilja på enklare modifieringar, ex vis att göra lite ljusare eller mörkare LF ljud i TX eller RX. Där gäller ju enkla fakta, men att göra en simpel PLL bättre, nej det gör sig inte själv.
Idag gäller liksom alltid att du får vad du betalar för. Du köper specifikationer, och måst själv kunna saker för att göra rätt bedömning.
Pratar vi om en bil är det ju bara att byta motor så blir det 250 hästkrafter.
( förhistorisk måttenhet för effekt som av nostalgiska skäl används inom bilbranschen).
Men att bara byta transistor i en dålig PLL så blir den bra är inte lika lätt.
Varför startar den automatiska antennavstämmaren av sig själv ibland? (teknik)
Ibland sätter den igång helt utan skäl, ibland håller antennavstämmaren på och snurrar under hela den tid man sänder.
Irriterande, kan det vara nåt fel?
Vi talar om automatiska antennavstämmare av den typ vi finner inbyggda i HF stationer, som IC-7500, 756all, 7800 etc. Samt bordsavstämmare som AT-100,500, 150, 160, och AT-180.
Ett stort skäl till det här är att du har HF i chassit.
För att utreda om avstämmaren är hel, eller felfri måste du provköra på en konstantenn.
Låna in en, eller använd en 100 Watt glödlampa, 230 Volt, som antenn. Då får vi ingen HF i chassit.
Många har en MFJ tuner med inbyggd konstlast.
Går det bra med konstlasten, och du kan köra alla trafiksätt utan att avstämmaren gör omstarter så är den OK.
Du måste nu finna felet i antennanlägget.
Nu är vi där igen HF i chassi, har du en GP, eller som många kallar den en kvartsvågs vertikal med för dåligt jordplan? Har du en FD4, Windom eller något annat kompromissartat. Lite olyckligt uppsatt.
Med mycket HF i chassit kommer detektorerna som mäter antennen anpassning och dess värden, som underlag för avstämmaren att ge felaktiga värden, varvid den fruktlöst försöker korrigera hela tiden.
Jag har tidigare skrivit om detta och skall inte upprepa mig nu utan bara konstatera att fenomen förekommer, det är enkelt att konstatera om avstämmaren och riggen är hel genom försök på konstlast. Sen har du att göra med antennsystemet.
Man kan säga att felbeteende i den automatiska avstämmaren är en indikator på att du borde göra något åt antennen.
Det är som synes lätt att själv konstera detta.
Det extrema med HF i chassiet är att detektorerna går sönder i SWR mätaren och autotunern.
Kör inte med PA inkopplat vid avstämning av AH-4 (handavande)
Många har IC-703 och ett PA, för att sist avsluta anläggningen med en automatisk antennavstämmare. En AH-4, eller de äldre AH-2, AH-3, AT-120, AT-130, AT-140 och E versionerna.
En sådan avstämmare skall ha 10 Watt när de jobbar.
En ICOM station ger just 10 Watt (max) om man trycker på TUNE knappen.
Har man ett PA mellan Rig och antennavstämmare och har det påslaget när man trycker på TUNE.
Då kommer antennavstämmaren att få de 10 Watt förstärkta till kanske 100 Watt.
När en AH-4 stämmer av kopplas en dämpare in, denna utgör en del i antennanalysen, och ger SWR bryggan en stabil generator impedans. Samtidigt får vi bara 1 Watt ut i luften under avstämningen.
Med PA påslaget kommer riggens 10 watt för avstämning att förstärkas till en effekt som förstör denna dämpare.
Dvs du förstör AH-4 om du kör med PA till den, inkopplat under avstämning.
Att man kan göra så här förklarar varför vi ibland får in uppbrända antennavstämmare, och man kräver garanti reparation.
Suck.....
Hur man än vänder sig lurar dom en att ge gratis reparationer.
Vad gör man med alla texter?
Som kommer ex vis som SRS nyhetsbrev.
En massa fakta, ointressant, intressant, propaganda, tips etc.
En del av er får brevet som en doc fil, det är de som är i grupp 4.
Minsta möjliga mejl storlek blir det som ett vanligt mejl.
Min avsikt är ju att inte bomba era brevlådor med för mycket tunga data.
Det finns ju de som har modem ännu.
Många är jätteduktiga på att hantera filer på sin dator.
Andra kan inte mer än skriva ut och läsa.
De som får som mejl kan inte redigera, sortera eller spara.
Andra återigen vill ha lite större bokstäver för att göra det lättare att läsa.
Faktum är att man kan göra väldigt mycket med en text som kommer som ett mejl.
Särskilt som de SRS nyhetsbrev jag sänder inte innehåller annat än ren text.
Vore det bilder, skisser, formateringar etc, kan det bli svårare.
Förr klippte man ur, sidor ur tidningar, kopierade artiklar på jobbet, bad om en kopia från kompisen, ritade av ritningar och satte i pärmar.
Idag har vi datorn och kan göra pärmar och mappar, skriva namn på dem och sortera det idealiska systemet med fakta inom hobbyn. Att ändra är enkelt och att bygga ut sitt register med texter ritningar etc.
Det man börjar med när man får ex vis SRS nyhetsbrev är att markera hela mejlet, sen trycka Ctrl C. Varvid allt det markerade läggs i datorns urklipphanterare, där ligger det till du klistrar in det någonstans.
Starta nu din ordbehandlare, Word, Works eller vad du har. Öppna ett ”nytt” vanligt dokument.
Se till att markören står i början på det nya tomma dokumentet.
Tryck nu Ctrl V. Och allt det du markerade från mejlet klistras in.
Nu har du möjligheter.
1 Du vill förstora texten, tryck markera allt, det finns under redigera, eller dra med musen över allt text så den blir svart. Välj nu större fonter, exvis 14 eller 16. Välj även din favorit font, ex vis Times New Roman.
Nu klickar du till höger på dokumentet, så försvinner markeringen. Vips har du stora feta bokstäver som är lätta att läsa. Den som ser bra kan förminska för att få färre sidor. Allt efter smak.
Jag föreslår att du alltid använder samma typsnitt, ex vis Times New Roman nr 12. Textfiler blir väldigt fula om man blandar typsnitt. Det är ett jobb för designers och reklamgubbar. Gör allt i Times.
2 Du vill spara hela nyhetsbrevet, tryck ”spara som”. En ruta kommer upp där du kan välja var du vill spara nyhetsbrevet. Ex vis i ”mina dokument”, sen en mapp som heter SRS nyhetsbrev, så döper du dokumentet till ex vis SRS Tema IC-756PROIII, och sen trycker du spara. Gärna ett datum i filanmnet så du kan se en översikt .
Då vet du var det är och kan lätt se vad som finns.
3 Du vill inte läsa nu, utan klickar ner dokumentet. Att hitta det är enkelt nu, ”öppna”, ”mina dokument” ”SRS nyhetsbrev” och nu finner du en lista på de sparade dokumenten, klicka på det du vill läsa nu när du har tid.
4 Nu är det sparat och du kan börja redigera så som du vill ha det.
Ex vis vis vill du spara texter som intresserar, antenner, eller roliga historier ur nyhetsbrevet.
Markera den text du vill ha, exvis de roliga historierna, tryck Ctrl C och öppna nu ett dokument där du sparar roliga historier. Det kan ligga och heta: ”mina dokument” ”mina roliga historier” och vidare ett dokument där du klistrar in dem, som heter just roliga historier.
Klistra in den nya historien.
5 Du vill ta bort något från ett nyhetsbrev, ex vis de roliga historierna du sparat på annan plats. Bara att markera och trycka delete.
6 Du vill använda en text för annat syfte, ex vis en av mina texter som skulle kunna vara brukbar vid en kurs. Du vill ändra lite och lägga till lite. Genom att klistra in i ordbehandlaren kan du göra detta. Är man då smart ser man till att spara originalet för sig, och så fort du börjat modifiera texten sparar du den med nytt namn. På så vis har du skapat ett nytt dokument och har kvar originalet.
Sen kan du komplettera med bild och skiss om du så vill. Många bilder går att klistra in i ordbehandlaren.
Tänk på att jag har inga som helst krav på upprätten till texterna, du får nyttja dem som du vill i originalform eller redigerat till din form.
Kul är det förstås om ursprunget anges.
Så här kan du klippa och klistra och ha full kontroll över allt.
Få full översikt över vad som är sparat. Och kan hitta lätt.
Efter hand som man sparar mer filer, kan man behöva bygga om filsystemet.
Vilket då låter sig göra enkelt.
Vill du vara säker på att inte slarva bort något bygger man upp ett helt nytt filsystem och efter hand lägger in de gamla filerna, när det nya är fyllt kan man ta bort det gamla.
De allra flesta behärskar detta bra och jag skall inte tjata mer om datoranvändning.
Jag är ju inte ditt datorläraret.
Utan jag riktar mig till de som är lite oerfarna.
Kom bara ihåg att vi lever i ett informationssamhälle, och det betyder att vi måste kunna spara och sortera kunskap på ett effektivt sätt. Idag räcker inte hjärnan till och med datorn kan vi bygga upp kunskapsbanker som hjälper våran stackars hjärncell.
Det kan man göra med datorn, och det utan begränsningar.
Vi behöver inte köra iväg och köpa en ny pärm när den gamla är full, på datorn är det några klick så har vi en ny pärm, eller mapp med fler mappar i.
Slutligen varför försvinner så många filer i datorn?
Samma skäl som prylar och manualer försvinner, man lägger dem på en plats där man förväntas komma ihåg var.
Många som spara filer i datorn vet inte hur, ”spara som”, funkar. Många program ”hjälper” dig att spara det under själva programmet. Men du måste själv se till att ha ett mappsystem så du kan hitta tillbaka, utan att veta var du lade filen.
Filer försvinner aldrig, det är med största sannolikhet ägaren som glömt var den har lagts. Precis som man glömmer var man lägger manualen.
Vårantenner, (teknik)
Vad är vårantenner?
Något man tillverkar på våren för att nyttjas under sommaren.
Portabel antenner kanske?
Eller en antenn till bilen för HF.
Själv går jag och grubblar på en portabel antenn att ha liggande i bilen.
Jag har förr berättat om hur man kan göra förkortade dipoler för exvis 3,75 MHz. 10 – 20 meter totalt med spolar.
Det jag grubblar på är en antenn för 3750 kHz byggd av två metspön från Biltema.
5 meters teleskop metspön. En mittsektion av en plastplatta, med fästen för metspöna och en mast. Med en mast på 2 – 5 meter. Jag tänker mig spöna som ett inverterat V. Dvs snett riktade uppåt.
Genom den metoden vinner vi höjd och behöver inte släpa med så lång mast.
På mittplattan, exvis gjort av en skärbräda skall det sitta en balun och koax till riggen.
Spöna 2 x 5 meter, skall då bestå av en tunn tråd lindad för att få resonans på 3750 kHz. Man kan då linda spolar en bit på en eller två av sektionerna, detta för att det skall gå att skjuta ihop spöna.
Exvis två eller tre spolar på de nedersta sektionerna om c:a 100 mm längd vardera.
Tråden sätter man fast vid sektionerna så att det hela går att skjuta ihop.
Med mast och allt blir det ett paket på max en meters längd och lite trådar. Allt skall gå att sätta upp och få resonans, i alla fall lite resonans.....
Vi får se om det blir något praktiskt bygge.
Ta detta som ett litet tips för att bygga något själv.
Utan att räkna på spolarna skulle jag börja labba med två till tre spolar, på de nedersta sektionerna, dvs med diametern då 20 – 30 mm. 0,75 mm tråd, och 50 till 100 varv per spole. Man kan prova och se var resonansen hamnar. Sen labbar man vidare. Som mast kan man ta vad skogen erbjuder...
Märkvärdigare behöver det inte vara att komma igång med ett kul experiment.
Viktiga saker är balun och symmetri samt 10 – 20 meter koax.
Samma antenn utan spolar och matad med liten bandkabel blir en metspö Dubbel Zepp...Eller skall det heta, FishingpoleDoubleZeppelineantenna. Men då behöver du en balanserad avstämmare. ”Liten bandkabel” kan vara lampsladd..... 75 Ohms stege....
Vilda ideer? Ja det kanske man kan kalla det?
Den som lyckas blir i alla fall stolt och glad.
Kom sen inte och säg att det inte finns något att bygga.
Är detta en Vårantenn? Kanske ett vårprojekt.
Metspöantenn
Här är en annan antenn son ger vårkänslor
Kolla på SM5CKI hemsida: http://www.sm5cki.se/
Eller direkt till antennen: http://www.sm5cki.se/rod%20antenna/index.htm
En metspövertikal för 3,7 MHz. Kul projekt som även ger fakta för egna experiment.
Även roliga experiment där SM5CKI, Göran öppnar och tittar på ”hemligheter” i baluner och spärrkretsar.
Nog kan alla bygga antennerna
Det finns antennexperter, och icke antennexperter.
Men en enkle beskrivning och lite handlag och tålamod, kan alla bygga sig en antenn. Åtminstone för HF där kraven inte är så stora.
Gör det då, och känn hur gott du mår om du får den att funka.
Piratradio
Helgens kortvågslyssning gav en ny piratfrekvens för mig.
På 6912 kHz fanns under söndagen 2007 02 11, kl 0950 – 1200, All Europe Radio med 55 till 59, och bra AM modulering.
Det lönar sig att lyssna både här och där.
Förutom denna frekvens var det ganska hög aktivitet på 6200 – 6500 kHz AM.
Klassikern 3927 kHz var periodvis aktiv under helgens senare timmar.
Aktiviteten på 45 meter har gått ner (piratradio)
Jag brukar kolla över det sk 45 meters bandet, 6640 – 6700 kHz LSB.
Det är numera sällsynt att man hör något där. Förr var det fult av pirater som körde QSO.
Har dom tröttnat, har dom blivit radioamatörer, eller är dom mer nattugglor än jag är.
En del ligger nog på nya frekvenser, exvis 3400 – 3500 kHz LSB.
Ferriter, toroider och järnpulver
Ett stort ämne som jag tyvärr inte löser idag.
Men som vi alla vet kan man ha mycket stor nytta av dessa saker.
Men att veta hur de funkar och skilja på dem är desto svårare.
Skillnaden på ferrit och järnpulver toroider exvis???
Kan man lösa alla problem med toroider?
Vad är en toroid och varför kan de vara fyrkantiga eller stavformade?
Visst finns det frågor. Visst finns det ämnen att ta upp i det här nyhetsbrevet.
Återkommer i ämnet.
Men under tiden kan ni väl ladda hem ett litet gratis program som kan hjälpa upp saken.
”mini Ring Core Calculator”, sök med googles och hitta platsen där man laddar ner det.
Ett litet Win program som kan hjälpa dig mycket med toroider och ferriter.
Jag skall hitta platsen framöver, vill någon ha programmet direkt mejla mig så sänder jag en kopia.
Kolla här, nu har jag hittat den: http://www.dl5swb.de/html/mini_ring_core_calculator.htm
Toroiderna
Toroiderna är ett glatt folkslag som hela dagarna fördriver tiden, mellan fisketurerna, med att sjunga glada fyllevisor.
Toroiderna bor på huvudön Toroiden, i ögruppen Toroiderna öster om bortre Toroidien.
Där tiden är ur led och klockan går baklänges. Och solen går från Väst till öst.
Va?
Jag trodde det var en geometrisk figur. Säger många nu.
Så fel man kan ha.
Jag lärde mig detta under 70 talets början när SM4FMF och jag byggde HF transivers. Varenda kväll träffades vi hemma hos Nisse, SM4FMF.
Vi pratade kretsar, transistorer, gjorde kretskort och pratade om just Toroider, lindade Toroider och köpte hem Toroider.
Nisses XYL hörde förstås vad vi talade om och förundrades av ordet ”Toroider”.
Men hon hittade själv lösningen. Vilken jag redovisar här ovan.
Roligt var det, och till slut tvingades vi avslöja vad vi talade om, tråkiga små röda och gula ringar.
Blev det någon transiver då?
Jodå det kan ni ge er på. SSB transivers gjorde vi på löpande band och jag har kvar en som funkar än i dag. SM4FMF körde hundratals QSO med sina byggen. Byggen fulla av glada Toroider.
Visst blev vi glada själva oxo om något fungerade.
Bygg mer och experimentera mera. Så blir även du happy.
Mäta på transistorer i drift, (rep och felsökning)
Det hände titt som tätt att vi får frågor om reservdelar, vi hör på bandet den som är QRT med den andra riggen för att de saknar en trasig transistor. Vi ser i annonserar hur någon jagar en viss transistor.
Samtidigt brukar jag, skriva om att det är sällsynt med trasiga komponenter.
Hur kan det bli så?
Det stog ju i den där artikeln på Internet att man skall byta en viss transistor om det blir dött här och där. Önsketänkandet kommer igen och man ser en möjlighet att få liv i en grej, bara man får tag i transistorn.
Önsketänkandet får dock ofta ett bakslag, riggen gå inte med nya sällsynta transistorn. Det var inte så lätt.
Ett sätt är att lära sig mäta på transistorer i drift.
Många kan givetvis redan detta.
Men faktum är att det går att mäta fram väldigt mycket genom att försiktig sticka in mätpinnen från en helt vanlig Voltmeter på kretskortet.
En Voltmeter som inte behöver vara så märkvärdig. Det räcker om den kan mäta 1, 3 och 15 Volt fullt utslag och att den drar mindre än 100 mikro Ampere. Eller har ett inre motstånd på 20 kOhm per Volt.
Jag brukar ställa in nätaggregatet på en spänning som är lätt att känna igen på Voltmetern, ex vis 14 Volt.
Ett transistorsteg kan vara emitter jordat. Emitten till jord via 470 Ohm. Collektorn till + 5, 8 eller 12 Volt, via ett motstånd, vilket kan vara 10 kOhm.
Till Basen finns ofta en spänningsdelare så att basen hamnar några volt över noll.
Man kan nu se på motstånden och uppskatta.
Mät nu på Bas, ja måste jag påminna o att minusladden från Voltmetern skall kopplas till minus, chassit eller den svarta polskruven på nätagget.
Låt oss säga att det blir 3,2 Volt på Basen, nu skal vi räkna med att Emittern skall vara 0,7 Volt lägre och konroll visar då att det är 2,5 Volt på E.
C då, testa det bör ligga mellan drivspänningen tills steget, ex vis 8 Volt och de 2,5 Volt vi har på E, plus 0,5 Volt. Dvs C bör ligga på mellan 3,5 och 8 Volt. Den ligger nog på 6 Volt.
Märkvärdigare är det inte att konstatera att denna transistor är hel. Åtminstone för likspänningar.
Den behöver inte bytas även om den är svår att få tag på.....
Nu kan man testa med att jorda Bas, då skall strömmen sluta att flyta från C till jord. E hamnar nu på noll Volt och C hamnar på matningspänningen. Hel!
Misstänker vi en FET, så vet vi att den skall ha en negativ spänning på Gate. På Schemat finner vi att Gate jordas med 1 Mohm. Dvs det är noll volt relativt jord på G.
Drain, den som går till jord via ett motstånd på 470 – 4,7 kOhm hamnar om det flyter ström genom transistorn på ex vis 1- 2 Volt.
Visst är det negativ spänning på G nu. Realtivt Drain elekroden. G ligger 1 – 2 Volt negativt.
Source då matas via ett motstånd likande collektor motståndet på den vanliga transistorn. Ett spänningsfall som måste vara att det flyter några mA genom transistorn..
den som vill fördjupa sig mer har här en liten inkörningsport till transistorenas likströmsegenskaper.
Låt oss titta på sluttransistorena då.
Här finns inget Emittermotstånd, ja inget på Collektor heller.
Börja med att mäta på C, där skall vara de 14 Volt vi ställde in på nätagget. Exakt, det får inte försvinna en tiondels Volt ens. Slå till sändaren för att se om spänningen är kvar vid TX.
Nu mäter vi på E, noll Volt givetvis och vi ser att E är ordentligt ansluten till jord med dubbla breda vingar.
Men Basen är viktigast, det finns en stabiliserad spännigskälla för basen, c:a 0,7 Volt som går att justera inom någon tiondels. Dvs från 0,6 – 0,8 Volt.
Mät på Basen, noll Volt vid RX. Vid TX utan drivning skall det då blir c:a 0,7 Volt.
Kolla på nätaggets Ampmeter att strömmen stiger vid TX, mer än en till två Ampere.
Så långt ser det ut att vara friska sluttransistorer.
Låt oss säga att Bas ligger på med spänning redan vid RX, 1, 5 eller till och med 12 Volt. Ja då lutar det mot att den är kass.
Löd loss BAS och mät igen. Spänning på Bas ändå, och den är kass.
Drivsteget kan ha ett Emittermotstånd, så där man kan lätt konstatera med Volt metern om det flyter likström genom den vid TX.
Några tips för att slippa jaga hela transistorer som önsketänkandet har dömt ut.
För att se transistorns AC egenskaper är oscilloskop perfekt. Då mäter man helt enkelt om det finns AC på bas och att den är starkare på C.
Får du ingen Emitterspänning så kan den konding som avkopplar E vara kortsluten.
Ett fel som förekommer bland mellaneffekttransistorer so sitter på kretskort, och dessa transistorer kan bli lite varma. Nån Watt kanske skall eldas upp.
Ett typskit fel efter 20 års drift är att lödningarna då åldrats av värmen, peta lite på den misstänkte och så sprätter det igång, nu skall du löda om den på kortets baksida.
Detta hände i riggar i början på 80 talet, IC-701, 720 etc.
Förr, dvs på den tiden det var bättre, kunde man i användarmanualen hitta listor på spänningar vid varje ingående transistor. Men när antalet transistorer började blir flera hundra försvann dessa listor.
Det var förstås en kvarleva från rörtiden, men rätt praktiskt.
Håller du på med en gammelrig, ett museiföremål så kan du hitta en sådan lista i brukarmanualen.
Att byta transistor är en kvarleva från rörtiden (felsökning och teknik)
Förr, på den gamla goda rörtiden byttes det rör, det var ju enkelt då de satt i praktiska hållare. Inte släpade man fram den högOhmiga Voltmetern för att mäta sig fram till felet.
Efter ett eller två rörbyten gick så apparaten.
Bara att debitera några rör för 250 kr stycket. Ja så mycket kostade rören på 60 talet vid TV rep.
I början av transistortiden fanns transistorhållare. Ett fanstyg tycker jag. Hur kan nån hitta på något så dumt?
Jag törs nog säga att det största felet i rörbestyckade apparater var själva rörhållarna. Bytet gjorde ju att man rörde på de av värme oxiderade kontakterna, så gick TVn.
Transistorhållare inte bara kostar pengar de är glappkontakter oxo.
Idag är vi nästan helt befriade från onödiga kontakter och grejer som kan bytas ut enkelt. Vi har oxo fått avsevärt högre livslängd och färre dumma fel.
Ang Balun på koaxialkablarna inuti IC-756PROIII
Som jag skrev om förra gången.
Så finns det synpunkter.
Lennart SM5DFF tycker att det skall heta mantelströmsfilter.
Jag kallade det för balun och det kan nog verka lite felaktigt.
RF choke, HF spärr, eller unun kan vara andra namn.
En koax är ju obalanserad och bör så vara, ibland blir den pga HF strömmar på skärmen balanserade eller nästan. Då sätter man på en mantelströmsspärr eller filter.
Vi har även begreppet strömbalun, och så var motsvarande saker gjorda på IC-781 en gång i tiden, där fanns på kortet där en koax började en strömbalun, dvs två parallella trådar var lindade på en kärna.
Avsikten med prylen är att hålla koaxen fungerande som en koax, dvs obalanserad.
Frågan är då vilket ord som är bäst? Namnet skall ju oxo vara förklarande. Mantelströmsspärr är väl rätt ok, filter är ju inte helt rätt.
Bygg själv interface ICOM till Dator för fjärrskrift
På SM6KINs hemsida finns en bra byggbeskrivning: http://web.telia.com/~u31455935/
Kan det bli enklare? Kan det bli tydligare?
Genom detta bygge kan du sammankoppla dator och ICOM rigg för att köra fjärrskrift och för att styra riggen via CI-V. Givetvis kan man utelämna en av sakerna. Det viktiga är att man får en galvaniskt skild koppling till datorn. Man slipper HF i allt, man skyddar till en del mot åska och framför allt slipper man HF i grejerna, med brum och andra problem.
Byggbeskrivningen kommer i QTC oxo.
Fram med lödkolven nu och visa att även du kan bygga något, vis för de där som inte tror att radioamatörer bygger att det görs visst.
Kom sedan igång på nya trafiksätt. En optokopplare och några små modemtransformatorer, och en transistor.
Galvaniskt skilt i all ära, men för kraftigare åsknedslag i omgivningen duger ändå bara att dra ur alla sladdar. Det hjälper dock ganska bra mot måttliga nedslag.
Ang Ge Dioder och Cat Whisker
Så har Lars synpunkter:
Hej Roy!
Du som gillar att skriva om språk. Cat-whisker heter
katt-morrhår på svenska.
Man kan väl skriva att det är en tunn tråd som pekar på ge-kristallen.
73 de SM3FT Lars
Roys kommentarer.
Ja och lyssnar man noga kan man höra katten som spinner.
Ja, se där får man på pälsen för att försöka hålla reda på språket, och så använder jag själv konstiga gamla ord om den lilla tråden i kristallen.
Visst är det en ”tråd” bara, torrt och koncist...en tunn jävla tråd bara, smal och nästan osynlig liten trådfnutte.
Jag försökte ju bara vara lite rolig, och använda ordet från 20 talets kristallmottagare.
Oavsett det, så är det lika kul i alla fall, och du! Ta fram en Ge Diod och en lupp så skall du se det där morrhåret.
Dags att boka in en helg i Morokulien
Kolla hemsidan: http://www.east.no/priv/la7tia/arim/
Lägg märke till att man förra sommaren byggde om antennerna. Det är riktigt häftiga saker i luften ovanför den lilla gränsstugan numera.
Rekommenderas att hyra stugan och ha en trevlig helg med kompisar eller XYL. Det behöver ju inte vara mitt i sommaren när alla andra bor där.
Tänk på att Mars April och Maj är lågtid för semesteraktiviteter, men högtid för en Morohelg.
Perfekt att offra de där sista sparade semesterdagarna till.
Riggen en IC-765 stor och robust håller för alla de besökare som gillar att knappa och köra radio för fullt.
För 50 MHz finns en IC-706MKIIG som kör en Yagi med rotor.
VHF kör man med en IC-251E. Packet station finns.
Sängar soffor och kök finns för allas bekvämlighet.
Jo det finns en TV oxo, liksom en mysig vedkamin.
På radiosidan finns en RTTY anläggning, med mekanisk teleprinter av Siemens T100 typ. En slammermaskin som för dig tillbaka i tiden, men en verklig nostalgikick.
Du vet väl att Morokuliens nationalrätt är Sill, Grädde och lingonsylt. Vad denna rätt kräva för dryck är upp till var och en. Kanske Cola är OK, men något lite mindre sött är nog mer passande, mineralvatten kanske....kolsyrat.
Sillen köper man i SM land. Även norrmännen tycker bättre om ABBA sill än den Norska.
Es, du vet väl att moro betyder kul eller roligt på Norska. Omvänt heter det Svenska kul eller roligt, moro på Norska.
Så Morokulien är då ett ord sammansatt av kul från två språk. Kul va? Moro.
Men det Norska rolig betyder lugnt.
Från Wolfgangs mejlingslista
Saxar vi följande:
IC-V85 är en ny handapparat för 144MHz FM.
http://ham.srsab.se/ww/transceiver.htm
AntiVir är ett gratis aintvirusprogram som fått många utmärkelser. Mer än 15 miljoner användare.
Norrköpings Distanslyssnare har en trevlig och intressant hemsida:
Transmission line calculator applet
http://fermi.la.asu.edu/w9cf/tran/index.html
Sida med massor av info om antenner och antennprogram:
http://www.cebik.com/radio.html
Med detta gratisprogram kan du spela in internetradio, samt andra källor.
http://www.mp3mymp3.com/mp3_my_mp3_recorder.html
IPX anges ofta när man vill beskriva hur mycket fukt en produkt klarar.
Här kan du läsa mer om ämnet:
http://www.sp.se/electronics/services/ip/guide2.htm
Gillar du att bygga om? Här är en sida för dig som vill förändra ditt hem:
Behöver du sända filer? men din email provider hanterar bara mail som är några MB.
Hos Verzend kan du sända upp till 1000MB. Gratis.
Om du har en Garmin, så har importören gjor en bra steg-för-steg beskrivning på svenska, hur man går tillväga
när uppdaterar sitt kartmaterial:
http://www.garmin.se/.adsend?f=1614&fv=0
Google har en gratistjänst där du kan lägga ut ex dina semesterforografier med GPS position.
För detta krävs ett program. Geocoder kostar 30USD men programmet kan även laddas ner gratis.
Nackdelen med gratisprogrammet är att det visar några km fel.
http://www.robogeo.com/home/locations.asp
73 de
Wolfgang Wündsch
SM4JMY
Salesmanager HAM-radio
HAM . Se Forum att diskutera radioproblem
Kolla forumet, det varkar vara seriöst och man kan ställa frågor och få svar, både goda och dåliga svar, givetvis blir det så.
Vi har ju olika åsikter, vi kan ju olika saker, vi har olika erfarenheter, vi har olika problem.
Sen är det bara att plocka ut de svar som verkar vara vettiga och göra egna experiment.
Men varför finns inga likande forum direkt på radio?
Skulle man inte kunna ha en frekvens för antenndiskussioner, en för PA teknik etc.
Jag vet att det finns väldigt många frågor hos amatörerna, och även bland blivande amatörer.
Många frågor som inte kommer ut, och som då inte blir besvarade.
Givetvis finns det en rädsla för att verka dum, man vågar inte ställa frågorna.
Men frågor finns ju för att de behöver ett svar.
Prova därför ett forum, det är kul.
Vårt dynamiska språk (med ironi)
Ja, jag kan inte låta bli när jag hör nya roliga ord.
Idag på nyheterna hör vi:
”Växthusgasutsläpparland”.
Sen finns det vanliga länder....
Roligt med nya långa ord, men särskilt svårt måste det ju vara för de som försöker lära sig språket.
Jag tyckte det var långa obegripliga ord i Finskan.
Ett annat kul ord jag fann är: ”strömkontaktomvandlare” är det inte fantastiskt hur man kan bygga nya ord, och vi vet ju exakt vad han menar......ingen risk för missförstånd här inte. Ingenjörsmässigt otvetydigt. Visst är vårt språk fantastiskt.
Skulle man ändå inte förstå vad det betyder är det ju bara att slå upp i en ordbok.
Men det kan det ta 10 år innan dessa ord kommer med. Man får helt enkelt köpa ny ordbok varje år.
Lite bus och roliga historier på slutet.
Idag en liten hundordbok. Det är ju bra att förstå lite om vad som rör sig därinne i hundens lilla hjärna.
Lite sjuk humor som det var länge sedan var aktuell, men den finns än.
Polis och tjuv är alltid tacksamma skämt liksom sanningar om datorn.
Men nog tycker jag att det borde finnas mer roliga historier där man kunde sätta in radioamatörer. Hjälp!!!!!!
KOPPEL: Ett rep som sitter fast i ditt halsband och som gör det möjligt att leda din person dit du vill att han eller hon ska gå.
HUNDSÄNG: Vilken mjuk, ren yta som helst, som till exempel det vita överkastet i gästrummet eller den nyomklädda soffan i vardagsrummet.
DRÄGGEL: Detta är vad du gör när dina personer har mat och inte du. För att göra detta korrekt så måste du sitta så nära du kan och se ledsen ut, sedan låter du drägglet falla till golvet, eller ännu bättre, i deras knä.
NOSNING: En social sed att använda när du hälsar på andra hundar. Placera din nos så nära baken du kan på den andra hunden och andas in djupt. Upprepa ett flertal gånger, eller till din person ser till att du slutar.
SOPTUNNA: En behållare som dina grannar ställer ut en gång i veckan för att testa din uppfinningsrikedom. Du måste stå på dina bakben och försöka putta av locket med din nos. Om du gör det rätt så blir du belönad med margarinpapper som du kan riva sönder och köttben och mögliga brödkanter att äta.
CYKLAR: En konditionsmaskin på två hjul, uppfunnen för hundar för att kunna kontrollera midjemåttet. För att få maximalt träning så måste du gömma dig bakom en buske och sedan hoppa ut och skälla högljutt och springa vid sidan av cykeln i några meter. Personen kommer sedan att tappa kontrollen över cykeln och falla in i buskarna och du kan gå lycklig därifrån.
DÖVHET: Detta är en åkomma som påverkar hundar när deras person vill att de ska komma in och de vill stanna ute. Symptomen inkluderar att stirra tomt på personen och sedan springa i motsatt riktning eller lägga sig ned på marken.
ÅSKA: Detta är en signal att världen kommer att gå under. Människor är dock förvånansvärt lugna under åskväder, så det är nödvändigt att varna dem för faran genom att darra okontrollerat, flämta, rulla runt med ögonen och följa dem hack i häl.
PAPPERSKORG: Detta är en hundleksak fylld med papper, kuvert och gamla godispapper. När du blir uttråkad, vält papperskorgen och strö runt papperen i hela huset tills din person kommer hem.
SOFFOR: Dessa är för hundar som servetter är för människor. Efter att man har ätit så är det artigt att springa upp och ned i soffan och torka av sina morrhår.
BAD: Detta är ett sätt som människor använder för att blöta ned golvet, väggarna och sig själva. Du kan hjälpa till genom att skaka pälsen våldsamt och mycket.
BUFF: Det bästa sättet att få en människas uppmärksamhet när de dricker en kopp rykande hett te eller kaffe.
Sjuk humor, var populärt förr. Sjuk humor är väldigt annorlunda, och kan givetvis var skadlig att läsa, eller låta sig berättas, men tar man det med lite humor kan det ändå vara uppiggande.
Här är lite exempel på sjuk humor. El-olyckor kan ju ske bland radioamatörer och det kan vara bra att veta lite om vård av sådana.
El-olyckor
Är offret fortfarande uppkopplat mot elkällan? Om så är fallet, stäng av strömmen omedelbart. El kostar en förmögenhet och slösas bort i sådana här fall. Ta sedan pulsen på offret (om du nu kan hitta någon handled eller hals i den förkolnade hög av ben och bubblande kött som en gång var en människa). Tveka inte för länge; kör offret till närmaste akut. Du kan fästa startkablarna i offret om bilen inte startar.
Hur beter man sig om någon råkat ut för hjärnskakning? Han kan ha fått en antenn i skallen, eller stått på näsan i slutsteget.
Här ett bra tips:
Hjärnskakning
När offret vaknar, fråga vilken dag det är, vad statsministern heter och hur många fingrar du håller upp. Håll upp fingrarna bakom ryggen för att inte göra det för lätt. Tala i tungor för att förvirra offret ytterligare. Ja, det finns otaliga sätt att göra någon annans hjärnaskakning roligare. Här är ett roligt tips: Innan offret vaknar, släck alla lampor. När offret sedan vaknar, skrik: "Tack gode gud! Vi trodde att du var död eller blivit blind eller nåt!"
Usch, de var väl läskiga.
Här kommer snällare saker:
Polisen i Bandhagen anklagade SM9XYZ, 25 år,
för att plundra parkeringsautomater.
Då han anhölls
av polisen gjorde han sig skyldig till ytterligare två brott.
Det första mot lagen, då han försökte fly från
polisen då de skulle anhålla honom, och det andra mot
klipskhetslagen då han försökte betala sin borgen på
4000 kronor i småmynt.
Eller några datorsanningar:
Fungerar datorn är det troligt att den kraschar inom en minut.
Om datorn har krashat är det ett allvarligt fel som tar en evighet att reparera.
Om datorn fungerar utmärkt i en vecka måste den snart in på verkstan i en månad.
Glöm inte att datorn har en egen själ! Den gör allt för att göra hemanvändare med taskig datorkoll förbannade.
De spel som fungerade innan du ominstallerade Windows funkar nu inte.
Sitter din mamma, flickvän, syster, kompis vid datorn fungerar den utmärkt.
Glöm inte att datorn fuskar i datorspel.
Din nya dyra DVD-brännare kommer inte att fungera med din dator.
Om datorn har ett lösenord kommer du att glömma bort det.
Allt som datorn säger kommer att hända. Händer det inte direkt så sker det när du bortser från den tionde varningen. Då händer allt på en gång.
Så var det den nya ingenjören på verkstaden.
Han som ville vara ingenjörsmässigt otvetydig i sina order. Efter att ha väl förberett sig gick han ut med ritning och order till en av de mer erfarna gubbarna, Erik vid sin fräsmaskin.
Erik var en van maskinoperatör som kunde sin maskin.
Jobbet var att fräsa ett kugghjul, och den nye ingenjören gav ordern.
Erik vid fräsen protesterade men han skulle minsann vara tyst och bara göra jobbet enligt ritningen.
Efter några timmar gick Erik in till ingenjören och frågade:
Du, sista kuggen på det här kugghjulet, vill du ha en stor kugg eller vill du ha två små?
För den som inte är insatt i maskinbearbetning är det så att precision i en äldre maskin inte alltid kan göras med maskinen, utan bygger på operatörens skicklighet och erfarenhet. Erik insåg direkt att det inte skulle gå att dela in kugghjulet på det sätt ingenjören planerat. Men han skulle ju hålla tyst och jobba....
Så kan det gå om inte ordern är helt otvetydig. Kanske var det bråkstreck i ordern....
Eller är det Murphys lag som spökade...?
De
ÄssÄmFyraFotPeDahl
SM4FPD, Roy