Kopior av ICOM IC-2725
Sanningen om 50 MHz
Cellular blocked
Under huven på IC-7600
Spektrumpresentatören är farligt vanebildande
MGM = RTTY?
7 MHz i april
Antennexempel på 7 MHz
Skillnader IC-756PRO och
PROII
Kör och hör ISS
Reflexmottagare
Tranorna kommer
Idag blir det mest om den nya
ICOM HF stationen IC-7600. Vi slipper D-STAR idag och koncentrerar oss på
IC-7600. Det lär komma mer än så här om denna radio, givetvis skall vi djupdyka
i den framöver, gå igenom den block för block för att
alla skall förstå varför den är så bra.
Vad betyder Cellular blocked?
Då vi snart får mer av 7 MHz
bandet försöker jag få lite fart på antennbyggandet, och ger några exempel på
byggen. De vanligaste och enklaste grundantenntyperna, dipoler GP etc. vi gör
det lätt för oss och överser med de flesta kompromisser, upp med en tråd och
försök komma igång är vad som gäller. Givetvis är de flesta förtrogna med
antennerna, men vi har nybörjare oxo. Förhoppningsvis kan du lära dig mer om 7
MHz vågutbredning, och inte minst nya antenner. Men först måste vi få ur
fingern och börja bygga antenner överhuvudtaget. Sen kan man gå på djupet och
teoretisera. Vidare tänker jag på det material som brukar ligga och skräpa och
som kan användas som antenn. Mer avancerade antennprojekt kräver investeringar.
Tänk på att vi närmar oss med
stora språng nu vårens höjdpunkt, det alla talar om, ESKILSTUNA så klart.
Jag
försöker (med undertryck på försöker) reda ut det nya begreppet MGM, som skall
ersätta ”digitala moder”.
Varför
skall man vara kritiskt tänkande och försöka tolka vad som sägs och skrivs?
Enkelt, du kan bli lurad annars.
Någon
kopierar ICOM stationer, det har uppdagats att det florerar IC-2725H som
kopior.
Det
låter som en saga, men det är sant och jag har bilder som visar de små
skillnaderna, man har exvis slipat bort beteckningar på CPU.
Vi firar
vårdagjämning på fredag dvs den 2009-03-20.
Om en
vecka ställer vi fram våra klockor en timme och får långa ljusa kvällar efter
jobbet. Perfekt för antennjobb.
Viktiga
datum för HAM händelser 2009-01-16
Låt oss
då börja med ESKILSTUNA, 2009-03-21. Det evenemanget läser du om här: http://www.sk5lw.com/hamfest/2009/hamfest2009.htm
SRS ställer givetvis ut och visar godbitar som vanligt. Dessvärre
han vi inte få hem någon IC-7600 den här gången. IC-7200, IC-756PROIII,
IC-7700, IC-7800 och R9500. Provprata D-STAR i två UHF handapparater. Vi kör på
433,4500 MHz DV.
Eskilstuna är ett vårtecken, se till att du
oxo får vårkänslor. Ha en tjuga i
beredskap å kommer du in snabbt, och kan vinna något kul.
Så här
står det på hemsidan om det årliga evenemanget:
Eskilstuna Sändareamatörer
arrangerar radiomässa och loppis lördagen den 21 mars i Munktellarenan. kl. 10
till kl. 16.
Stor Cafeteria!
Bra parkeringsmöjligheter!
Entréavgift: 20 kr. Lotteri på inträdesbiljetten.
Centralt med gångavstånd till Eskilstuna centrum och tillgång till många bra
hotell alldeles i närheten. I Eskilstuna finns något för hela familjen, alla
kan hänga med.
Om du själv vill sälja så
boka bord genom att kontakta SM5OCK, Håkan 016-12 79 66, SM5OXV, Urban 016-704
91 eller SM5IAJ, Dag 016-703 78.
Loppis i Nykvarn 30 maj
SRS
kommer som vanligt och detta händer lördagen den 2009-05-30
Mer
info kommer.
Loppis i Norrköping
2009-10-10
Lördagen den 10 oktober 2009
är det dags, den stora begivenheten i Norrköping. SRS är bokad som vanligt, mer
fakta kommer framöver året.
IC-7200 testades i QTC före
jul
Testen
finns hos mig som fil och den som slarvat bort QTC och vill läsa kan bara mejla
mig och be om den.
Teknisk rapport IC-756PRO
Den
som vill studera lite djupare om IC-756PROall kan ta hem denna fil. En 5 sidig
Pdf som beskriver hur mycket effektivare de branta DSP skapade filtren är med
grafiska bilder. En sida ägnas åt inkoppling till dator med transformatorer för
att galvaniskt skilja vid MGM körning. Ett PSK interface som man kallar det.
Dessutom några tips om hur man bäst använder filterfabriken.
Denna
Tech rapport är från den första PRO tiden men gäller i högsta grad även för
PROIII.
Finns
på vår hemsida.
Mejla
mig om du vill studera pdf-filen.
Kopior av IC-2725H
förekommer
Nu
har det hänt igen, någon kopierar och säljer ICOM radiostationer. Jag har
tidigare berättat om att det sker med bl.a marina VHF stationer.
Vi
har fått reda på att det förekommer kopior av ICOM IC-2725H på marknaden.
IC-2725 är en av våra tvåbandstationer för HAM VHF och UHF och är rätt vanlig,
vi har sålt många de senaste åren. Men det förekommer kopior, var de är gjorda
vet jag inte, men bilder visar hur man kan avslöja dessa kopior. Det visar sig
att dessa går sönder onormalt ofta, och ICOM vill givetvis inte ta åt sig av
detta och få dålig rykte. Det går förstås att kolla med serienumret om din
IC-2725 är köpt av SRS. Vi kommer förstås att intensifiera
serienummerkontrollen och vi kommer INTE att åtaga oss
någon som helst support eller reparation av dessa kopior. Hur kan det då vara
lönsamt att kopiera en amatörradiostation? En bra fråga, men det har skett ett
antal gånger genom tiderna, och USA och Asien marknaderna är stora för billiga
grejer. Så tydligen finns det pengar i dessa apparater, som förmodligen inte
bara går till amatörradiobruk. Som enskild radioamatör är det viktigt att
kontrollera ursprunget om du köper en begagnad radio.
Finns då andra ICOM
stationer i form av undermåliga kopior?
En
bra fråga och för att i möjligaste mån stävja detta kommer vi att alltid fråga
om serienummer innan någon support kan ges. Man kan fråga sig vad det har för betydelse
då? Det viktigaste är att kopiorna kan ha sämre kvalitet, det gör då att ICOM
får oförtjänt dåligt rykte. Kopiorna kan gå sönder och behöva lagas, SRS
ställer då inte upp på sådant. Och, Ja det kan bli vilken modell som helst som
kommer ut i form av kopia. Så se alltid till att verifiera serienumret eller be
att få kvittot om du köper begagnad ICOM. Riggar som IC-7200 ligger bra till
för att kopieras.
Vad gör man om det visar sig
att man köpt en kopia?
Ställer
säljaren till svars förstås. Så det gäller att köpa med kvitto, det gäller att
ta säljarens namn och adress ifall du måste få tag på honom. Annars är du rätt
blåst.
Kan det verkligen vara
möjligt, eller sant att det tillverkas kopior av ICOM amatörradiostationer?
Själv
hade jag svårt att tro det, nu inser jag att det verkligen förhåller sig så,
bilder, analyser, och detta är INTE första gången, dvs
detta med IC-2715H. Man måste inse att det finns enorma marknader i Asien,
Afrika och andra stora länder för bra komradio. Det är givetvis så att en
amatörradiostation som täcker två band och dessutom går att öppna för stora
band är verkligt hårdvaluta för dessa jättelika glesbygder. Så tydligen lönar
det sig.
Du blir lurad på
typgodkännandet om du köper en kopia
En
kopia av en känd radio, som ICOM:s IC-2725H, är givetvis inte typad, även om
typgodkännande symbolerna är tryckta på både kartongen och apparaten, så är du
lurad oxo därvidlag.
Mer om D-STAR
http://9z4bm.tripod.com/id22.html
Här kan du hämta hem JARL
filmen om D-STAR
Eller
här : http://www.icom.co.jp/world/products/video/d-starmovie/
En
video som visar en dela v D-STAR systemets finesser och möjligheter, ladda hem
den och se på klubbmötet.
”Sanningen om 50 MHz”
Täby
sändareamatörer har på sin hemsida den här artikeln: ”sanningen om 50 MHz”. Vi
har ju hittills haft lite svårt att tolka vad som verkligen gäller. Man skrev
därför direkt till PTS och fick svaret som du kan läsa på länken:
http://www.sk0mt.net/aktuellt.html
Hur
kan en så enkel sak blir så svårtolkad?
Svaret
är väl att man kanske uttrycker sig tvetydigt. Om man kunde uttrycka sig så att
det bara går att tolka på ett enda sätt, med rätt valda ord och formuleringar,
så kanske det vore enklare. Till vår hjälp har vi ju ett språk, Svenska i detta
fall. Vi har en grammatik som skall hjälpa oss. Lika förbannat blir det fel.
Fattaru,
you know, eller va? You know……Bah,
typ.
Och
jag som redan kört flera QSO:n är jag nu en brottsling?
Alla ICOM:s mikrofoner
Här
kan du se en sammanställning av det stora antal mickar som förekommit: http://ham.srsab.se/icom_ham/micreferense.htm
Vad betyder ”Cellular blocked”?
Vi kan se ordet i broschyrerna på ICOM:s apparater ibland
under specifikationerna där frekvensområdet redovisas. Jo det handlar om att
amatörradiostationer som är avsedda för den Amerikanska marknaden inte kan
lyssna på frekvenser där Cellular radio finns. Mottagaren är blockerad där.
Cellular radio är en sorts analoga mobiltelefoner, liknande våra nu utrangerade
MTD och NMT system. Vi ser ibland på amerikanska filmer att de kallar sin
mobiltelefon för ”cellphone”. ”Cellerna”
är de små områden varje basstation täcker. FCC tror att man kan lova
mobiltelefonföretagen att ingen kan lyssna på mobiltelefontrafiken om man
förbjuder mottagare i dessa frekvensband. (Snacka om planekonomi). Det hela
liknar lite av de löjliga förbud vi hade i en del Europeiska länder under kalla
kriget. Exvis var det förr förbjudet att ha mottagare och lyssna på Polisradio.
Hur kan man tro att sådana förbud fungerar? Tror verkligen mobiltelefonkunderna
på att ingen lyssnar?
Knappast, men SRS åtar sig INTE att öppna, eller
modifiera amatörradiostationer som köpts i USA, från denna blockering, dvs icke CE märkta. Vissa modeller kan ha all mottagning
utanför amatörbanden Cellular blockerade. Dvs bara
täcka 144-148 samt 440 – 450 MHz.
IC-7600
IC-7600
IC-7600
IC-7600 IC-7600 IC-7600
IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600
IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600
IC-7600
IC-7600
IC-7600
IC-7600 IC-7600 IC-7600
IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600
IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600
IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600
IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600
IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600
IC-7600, 10 kg, +30dBm, 104
dB radio i en låda som PROIII:an
Vi
talar om IC-7600, en helt ny HF station i storlek som en PRO, men med
egenskaper som IC-7700 och 7800. IC-7600 är en dubbelsuper, till skillnad mot
PROIII som hade tre mellanfrekvenser. Men till likhet med 7700 och 7800. Med
två mellanfrekvenser vinner vi i flera egenskaper. Men det är dyrt och svårt
att blanda i så stora steg. ICOM har patent på andra blandaren som blandar från
första höga MF på 64,455 MHz till 36 kHz. Till detta krävs en mycket avancerad
blandare, en så kallad image rejection mixer. Med dubbla dubbelbalanserade
blandare kan man åstadkomma detta. Det skall dock tilläggas att det förekommer
enkla billiga radiostationer som har två blandningar, men där är avsikten inte
att åstadkomma en så bra mottagare som möjligt utan en så billig sak som möjligt.
Resultatet är som väntat. ICOM:s metod går inte att kopiera då den är
patenterad och med endast två blandningar vinner vi med lägre bredbandigt
oönskat brus, vi vinner i mindre oönskade falska frekvenser, vi vinner i
dynamik och distorsion. En stor vinst med färre MF:ar och blandare är lägre
inomband distorsion. Dvs den hörbara distorsionen i
passbandet, inom valt bandbredd.
IC-7600
håller ungefär storleken av IC-756all, och mäter 340 x 116 x 280 mm. IC-7600
drivs med yttre 13,8 Volt (+-15%) och ger 100 Watt ut.
Inbyggd antennavstämmare och med uttag för yttre utomhusavstämmare typ AH-4
eller AT-140.
Två
stycken DSP kretsar skapar allt som behövs för att få en fantastisk mottagare
och en spektrumpresentatör med sällan skådad upplösning. Vad sägs om:
DSP
för mottagare och sändare, den som skapar andra MF, AGC, Filtren Passbandstuningarna
detektorerna hög och lågpassfiltren, detektorerna, modulationen och dess
bandbredder i TX samt HF klippern och mycket annat. Består av kretsen
TMS320C6726B vilken är en 32 Bitars DSP med intern klockfrekvens på 266 MHz!
Denna DSP krets kan klara 1600 MFLOPS, (MFLOPS = mått på beräkningskapacitet.)
DSP
för Spektrumpresentatören
är en 32 bitars TMS320C6720 med intern klockfrekvens på 200 MHz
och den klarar 1200 MFLOPS.
För
att jämföra med IC-756PROIII gäller att där är DSP klockfrekvensen 50 MHz och
IC-756POIII DSP klarar bara 150 MFLOPS.
Mer
än tio ggr så hög beräkningskapacitet i IC-7600 plus en egen DSP för
Spektrumpresentatören gör att IC-7600 blir något av det mest fantastiska du
någonsin lyssnat och sett på.
MFLOPS
MFLOPS = Mega
FLoating Operations Per Second.
Ett
mått på en dators förmåga att göra beräkningar. Dvs
hur många flyttals operationer per tidsenhet, (sekund) den klarar av. Enheten
används mest för att mäta och jämföra datorer som huvudsakligen används för
amtematiska beräkningar. DSP i IC-7600 och de andra ICOM riggarna med DSP gör
just matematiska beräkningar för att åstadkomma filter etc.
Du
kan ju testa att knappa in små tal på räknedosan, exvis 1+2=3 och se hur många
du klarar per sekund. Kanske blir det snabbare med huvudräkning. Men någon
MFLOPS lär vi inte klara. Dock gör väl hjärnan hela tiden någon form av
beräkningsarbete, den skall ju behandla allt vi ser hör och känner. Detta är
nog inte så lite och säkert jämförbar med en DSP i klassen vi talar om.
Så
sa dom när IC-756PRO kom, i en vanlig mottagare hörs
de svaga stationerna med, i, eller inbäddat i bruset, i IC-756PRO ligger
stationerna även om de är svaga ovanpå bruset. Det var mycket mer njutbart att
lyssna med en PRO. Detta sades över hela världen. Jag funderade mycket på vad
detta kunde bero på, hur kan dom säga så? Vad är det
man hör? Jag har själv lyssnat och jämfört PRO med andra vanliga mottagare, och
instämmer. Jag har alltid varit imponerad av vad våra kunder kan uträtta, vad
de kan höra, hur de uppfattar och verkligen njuter av sina ICOM stationer. Numera
inser jag att det man hör är extremt lågt inomband distorsion, eller snarare
det man inte hör, avsaknaden av distorsion som gör att man säger så.. Med lägre distorsion i mellanfrekvenser, blandare och
kristallfilter får vi en mer orörd signal att lyssna på. Att förstärka och
förmedla samt sedan detektera en svag signal som skall gå igenom en mottagare
tillsammans med brus och QRM kräver låg distorsion, att tillföra distorsion
till en så komplex signal som signal med brus kan bara ge ett resultat, mer oljud.
Med en mycket linjär mottagare genom hela MF:en, som ju en 32 bitars digital
mottagare kan ge, får vi ett helt annat resultat. IC-7600 är ett ytterligare
steg i rätt riktning. Färre analoga steg, färre blandare, färre analoga
detektorer, och en allt mer förfinad upplösning i de digitala delarna med en
otroligt kraftfull DSP.
Förr
försökte man lite primitivt uppnå de här effekterna genom att exvis byta dioder
i produktdetektorn mot skottky dioder.
En sk bredbildsdisplay, widescreen, med diagonalen 148 mm.
Bildytans mått är i SI enheter 130,2 x 68,9 mm. För den som vill veta hur stor
den är i tum så är det frågan om en 5,8 tums bildskärm. Den analoga S-metern har fått ge vika för
ICOM:s berömda bildskärms mätare. Därmed är det lite mindre utrymme till
vänster på riggen. Men desto mer information på färgdisplayen. Bakgrundsljuset
kommer på IC-7600 från vita LED, till skillnad mot IC-756all som belystes av
ett litet minlysrör, plasmalampa. Med detta får vi stabilare ljus, längre
livslängd och snabbare uppstart. Den bredare bildskärmen ger plats för en ännu
större spektrumanalysator. Under bildskärmen får man nu plats med 6 knappar
istället för de fem som IC-756all har.
Är
64,455 MHz och innehåller tre olika kristallfilter, valbara allt efter
trafiksätt och smak. Bandbredderna är 3, 6 och 15 kHz. Genom att blanda upp
till en hög första MF får vi möjligheten till en heltäckande mottagare och
sändare. Det är därför inga problem om nya amatörband släpps i framtiden.
Dessutom kommer frekvenssyntesen att få ett relativt litet frekvensområde.
Något som gagnar dess spektrala renhet, liksom lågt oönskat bredbandigt brus.
Använder
den extremt kraftfulla DSP kretsen som jag har beskrivit som mer än 10 ggr så
kraftfull som den i IC-756PROIII. Med avancerad programvara kan den ge
lyssnaren en effektiv dynamisk brusreducering med en kvalitet jämförbar med
IC-7800 och 7700.
Brusreduceringen
går att ställa i 16 nivåer, och ger en kraftfull förbättring av signalbrus
förhållandet, vid extrema förhållanden och vid alla trafiksätt.
Förutom
det virtuella vridspoleinstrumentet på bildskärmen kan man kalla fram alla
mätare, du kan se signalstyrka eller uteffekt, samtidigt som ALC, SWR,
Compression temperatur ström till PA och spänning till PA. Något för den som
vill ha perfekt övervakning av allt.
Totalt
sju skalor på en enda bildskärmsdel.
En HF
klipper processar din röst utan att tillföra den distorsion som en LF klipper
åstadkommer, du kommer att få en kraftfull signal även med den ”lilla rösten”.
Låg distorsion, tyngd och kraft i utsignalen med låg distorsion. IC-7600
alstrar med hjälp av DSP en signal som efterliknar en äkta HF klippt signal,
men mycket bättre och med ännu lägre distorsion.
Med
hjälp av tonkontrollerna för sändareljudet, samt de tre olika bandbredderna vid
SSB sändning kan du skapa det ljud du vill ha med den styrka och punsch som
knappast vore möjlig med analoga konstruktioner.
För
alltid kanske, jo vi vet ju att mannen som lindade vridspolar tyvärr är avliden
sedan flera år. Ingen annan har velat lära sig linda dessa små mekaniska
underverk, det är ju ändå en spole av 0,05 mm lackad koppartråd som skall
lindas i en snygg spole med 200 varv. Vi får i framtiden nöja oss med andra
typer av indikatorer för de saker vi vill mäta. I en Voltmeter duger ju digital
visning, dvs med spänningen i siffror, exvis 13,81
Volt. En S-meter rör sig ju och man skall få en känslomässig upplevelse av
signalnivån av en sådan. Därför krävs ett visst beteende, den skall vara
följsam, snabb, ha lagom tröghet och en sorts egenvikt, svängmassa, en sorts dödvikt.
ICOM har i och med IC-7800 skapat en sådan som bild på riggarnas färgbildskärm,
IC-7600 har en sådan. En bild av en S-meter visar sig med en naturtrogenhet som
är slående. Näst intill förväxling beter den sig som ett mekaniskt instrument.
ICOM
har inte lockats att bygga in en sämre mottagare som submottagare utan envisas
med att hålla båda mottagare av samma höga kvalitet. De två mottagarna MÅSTE
vara exakt lika. Detta gör att man har gett avkall på att ha dubblering ända
fram till högtalaren.
Man
kan heller inte använda de två mottagarna på två band annat än med vissa
restriktioner. Fördelen är dock att man kan lita på både Main och Sub
mottagaren. Båda mottagare låter exakt lika, samma känslighet, samma distorsionsegenskaper,
samma fasförhållande, samma brusegenskaper och båda är låsta till samma
frekvensreferens.
AGC
systemet är en mottagares själ, AGC = Automatic Gain Control, systemet som gör
att vi får en någorlunda konstant nivå i högtalaren trots att insignalen
varierar väldigt mycket. Världen är full av dåliga AGC system, och många
radiomottagare för CW SSB har fått sin dom genom
detta. ICOM har alltid haft ett avancerat och pålitligt AGC system som ger
lyssnaren en mjuk och distorsionsfri mottagning, utan överstyrda första
stavelser. AGC systemet i IC-7600 kan ställas in för alla tänkbara
tidskonstanter per trafiksätt och med tre snabbval.
Mottagaren
låter mjukt fint och tröttar inte ut lyssnaren. Man orkar lyssna i timmar och
ändå njuta av vad man hör. Tre AGC tider finns som default i respektive
trafiksätt.
Genom
detta får man tillräckliga resurser för att kunna hålla konstant nivå trots mer
än 100 dB i variation på inkommande signal. Det första reglersystemet i AGC
jobbar analog i stegen efter andra blandaren. Andra, och huvudslingan alstrar
sin styrspänning i DSP slutskede och reglerar förstärkningen dels i första MF
steget dels i själva DSP enheten. Resultatet är ett reglersystem som klarar den
stora dynamiken, och som kan reglera utan överskjut, underskjut eller att
tillföra distorsion. Vi får en mottagare som låter perfekt. Med fria val av
tidskonstanter, för alla typer av trafik.
Gå in i AGC fabriken och röj
lite
I
din ICOM DSP radio, finns en AGC fabrik där du själv bestämmer tiderna för AGC
systemet. Man får upp en tabell över alla trafiksätten och tre snabbval av
tidskonstant. Exvis kan du sätta 1, 2 eller 6 sekunder på SSB.
Fabriksinställningarna kan man förståss köra med, men
genom att lära sig vad AGC innebär för mottagningen och göra egna finjusteringar
kan du optimera mottagaren för din smak. Fabriksinställningen för CW, dvs det trafiksätt där du lyssnar och sänder Morse har som
default ganska snabba tider. 0,1 sek som snabbaste. Det lönar sig definitivt
att ställa in lite långsammare tider själv. Exvis 0,8 1,5 och 5 sekunder.
Långa
tider används när du har en störningsfri mottagning, där du lyssnar på lite
längre sändningspass, och vill ha en lugn ostörd mottagning. Snabba AGC tider
gäller när det är bråttom, exvis vid test trafik. När du har bråttom att kunna
läsa svaga sigs efter starka.
Som
vanligt bjuder inte specifikationerna på några överraskande nya siffror, utan
den är utförd som den har sett ut i alla år, konservativt sparsmakad.
Vi
kan dock sett trafiksätten är som vanligt LSB, USB, CW, AM, FM, RTTY som
betyder Baudot koden, samt PSK-31 som ju är nytt.
101
minnen, 50 Ohm utgång, 2 st SO-259 jackar för antenner. Många önskar sig BNC
eller N-kontakter, vad som skulle hända om någon tillverkare av HF radio och
satt på BNC eller N-kontakter vet jag inte, katastrof kanske jordbävning eller
tyfon. Nej det vågar vi inte sade stämman. Storlek däremot är bruklig att man
anger, 340 x 116 x 280 mm. Vi kan få måtten i 1800 talets måttenheter om vi
vill, det lär finnas länder som mäter i tum ännu.
10
kg väger en IC-7600 och vill ha upp till 23 Ampere vid 13,8 Volt. Vid
mottagning vill den ha sina modiga 3,5 Amp. Att sändaren kan klämma ur sig 100
watt är väl ingen nyhet. Övertoner spurrar bärvågsrest och oönskat sidband är
mycket goda siffror kan vi utläsa. Ja dessa siffror är mycket sparsamt specade
och i verkligheten är det åtskilligt bättre.
Mottagaren
då MF:ar har vi redan konstaterat är 64,455 och 36 kHz, känsligheten är
tillräcklig, eller mycket väl tillräcklig, men framför allt jämt fördelad över
hela frekvensområdet. Antennavstämmaren klarar antenner med missanpassningen 1
till 3 och lite mindre på 50 MHz, och kan arbeta med minst 8 Watt. Den maximala
dämpningen med avstämd avstämmare är 1 dB. Oftast handlar det om mindre typiskt
0,5 dB.
Att
displayen är på 5,8 tum är intetsägande och jag måste själv mäta upp dess
bildyta för att våra Nordiska kunder skall få rätt fakta.
Inget
mer lysrör eller plasmaljuskälla, utan LED lyser upp den färggranna och
kontrastrika bildskärmen på IC-7600. Detta ger oss snabbare uppstart, stabilare
ljusstyrka och längre livslängd. Och visst är LED ett miljövänligare sätt att
skaffa lyse.
En
fram och en bak. I den främre kan du köra ditt USB minne och spara
inställningar och ljudfiler, i den bakre kan du ansluta dig till datorn och
köra alla kommandon plus att få in och ut LF samt PTT.
IC-7600
är en mycket stark 50 MHz station, med mycket hög känslighet, antenntuner som
går på 50 MHz, extremt lågt brus och med extremt lågt inomband brus och
distorsion förmår den presentera svaga stationer utan att gröta ihop dem med
bruset. Med IC-7600 kan du lyssna hela vägen upp till 60 MHz, dvs från 30 kHz till 60 MHz, och den täcker därmed 30 – 60
MHz för den som vill lyssna på komradio från hela världen under kommande
solfläcksuppgång.
Med
den automatiska antennväljaren kopplas automatiskt din 50 MHz antenn in när du
väljer det frekvensbandet.
IC-7600 kör två moder av RTTY (MGM) med bara ett USB tangentbord som enda tillbehör.
Tryck
in ett USB keyboard så kan du köra RTTY både i sändning och i mottagning.
IC-7600
har dekoder och encoder för både RTTY Baudot och den moderna PSK-31, du behöver
ingen dator. Baudot är den fembitars kod som det hela började med, ibland
kallas den för RTTY, men RTTY är ett samlingsnamn för fjärrskrift, och där
ingår PSK-31 som är ett av de minst bandbreddskrävande trafiksätt vi har som
radioamatör. RTTY = Radio Tele TYpe, Sv: Radio Fjärr Skrift. PSK-31 kör med någon Watt och med små
antenner hela världen där man inte ens kan höra att det finns en signal med
örat.
Från
enkelsuper via kvadrupelsuper är
vi nu tillbaka med bara två blandningar, två mellanfrekvenser. Betyder då detta
att vi i framtiden återigen får se kvalitetsmottagare med en blandning, ger oss
framtiden enkelsuprar igen? Bra fråga. Låt oss spekulera lite. Jag tror att vi
i framtiden kommer att ha två mellanfrekvenser men där den andra MF:en kommer
att bli högre än 36 kHz, detta sedan ännu kraftfullare DSP system konstruerats.
Att en användbar DSP som funkar ända uppe vid 64 MHz skulle komma är nog inte
troligt, i alla fall inte om mottagaren skall få plats i radiorummet, eller
vara uppnåelig för en vanlig plånbok. Att enklare mottagare med så hög enda som
första MF kan komma kan vara möjligt, men vi spekulerar nu om
kvalitetsmottagare. Mjukvarudefinerade, mottagare då? De skall ju inte ha någon
MF, men det lär dröja innan dessa är något annat än ett exempel på vad som går
att bygga och att de skall bli en kvalitetsmottagare. En DSP mottagare med
blandning direkt till den låga MF:en där DSP kan jobba då? Kanske direkt med en
blandning till 450 kHz eller kanske 200 kHz som första och enda MF. OK med då
får vi problem med spegelfrekvensdämpningen, och det krävs mycket skarpa filter
före mottagaren, eller en mycket avancerad preselektor. ICOM har en sådan
preselektor, det som kallas digiselekt i IC-7800 och 7700, så kanske man
funderar på en eventuell framtid. Men lokaloscillatorn då, med en låg första
och enda MF krävs en frekvenssyntes med många fler oktaver i frekvensområde. Då
skulle vi vara tillbaka i ruta ett när det gäller spektral renhet från
oscillatorn. Ja vi måste inse att konstruktion av goda mottagare är ett
dilemma, med användande av tidens utvecklade komponenter kommer man ändå framåt
steg för steg.
Även
Notch filtret skapas av DSP systemet, det blir därmed av en helt annan värd an
vi är vana vid i analoga konstruktioner. AutoNotch plockar bort ljud som piper,
även om de är flera, lika snabbt som du trycker på knappen försvinner tjuten.
Med den manuella Notchen kan du njuta av att själv skruva bort de tjutande
oljud du inte vill höra. Den manuella Notchen dämpar 70 – 90 dB! Beroende på
inställd bandbredd. Notchen kan nämligen ställas in i tre olika bandbredder. En
smaksak, men en Notch med vald bandbredd har även en sorts
signalbehandlingsfunktion, det finns chans att filtrera fram en svag signal
genom att notcha bort en del av passbandet, som inte behövs för att göra
signalen hörbar.
Där
du skapa tre snabbval av bandbredder för respektive trafiksätt, där även LSB-D
och USB-D är egna trafiksätt. USB-D är när micken är bortkopplad från SSB
sändaren och datorn inkopplad för att köra RTTY, PSK-31 kör man ju i SSB och
med en smal bandbredd får du en välbehövlig förselektion till datorns PSK-31
demodulator. Vid AM kan du välja exvis 9 kHz bandbredd och få super HiFi ljud
från BC stationer. Vill du DX:a och höra svaga ohörbara AM stationer kan du gå
ner till 3kHz Bandbredd. Filterfabriken når man genom några tryck på knapparna
under displayen och den är enkel att använda.
Inga
dyra kristallfilter här inte, inga CW filter som måste köpas i efterhand. Med
de DSP skapade filtren kan du när som helst ”bygga” de filter du trivs bäst
med. Exvis vid CW 50 Hz! Till 3600 Hz bandbredd. SSB med 50, 100, 1200 2400
eller 3600 Hz badbredd, eller vilket 50 Hz steg däremellan du vill. Forna
kristallfilter i all sin glans kunde stoltsera med en formfaktor på drygt 1:2,5
när de var som bäst, och några dB ojämnheter, samt en osymmetri som de flesta
tycker är något fel när man idag lyssnar på de finaste kristallfiltren. Många
tycker att filter är det viktigaste i en god mottagare, vilket med all rätt vi
kan hålla med om. Så bra filter får man i ICOM:s DSP skapade filter.
Formfaktorn ligger på c:a 1:1,15. Osymmetri och ojämnheter förekommer inte i
ICOM:s DSP-filter. Formfaktorn säger förhållandet mellan
bandbredderna vid – 6 dB och –60 dB. Snabbval av tre förinställda filter i
varje trafiksätt gör det snabbt som en plätt att välja om filter.
Samt
filterval i första mellanfrekvensen. I filterfabriken kan du välja form hos
huvudfiltren mjuka kurvor eller skarpa kurvor. För många kan kontrasten mellan
de otroligt branta filtren i en ICOM station jämfört med gamla kristallfilter
vara stor, därför finns möjligheter att välja en filterkurva som är lite
mjukare. En sådan mjukare filterkaraktär ger ett annat ljud. Detta är smaksaker
för den verkligt erfarna radioamatören som vet vad han skall lyssna efter. Du
kan även välja filter i första mellanfrekvensen där sitter kristallfilter och
första MF är 64,455 MHz, dessa filter är givetvis inte lika branta som filter
på lägre frekvenser och påverkar knappast ljudet, däremot är avsikten att de på
ett tidigt stadium i mottagaren stänga ute starka störande stationer. Något som
kräver att dessa har extremt rena sändare, detta är något vi inte har ännu, mer
än om någon ligger exvis 5 kHz ifrån som granne med en IC-7800,7700 eller annan
välbyggd ICOM station. Att få bort sidbandsbrus från närliggande stationer om
dessa har dåliga sidbandsbrusegenskaper går givetvis inte med något som helst
filter i en mottagare. Vid ARRL testen provas med signalgeneratorer som är
extremt rena selektiviteten vid +- 2 kHz och då kan dessa filter ha verkan.
IC-7600
har liksom föregångaren IC-756PROIII dubbla frekvensynteser, dubbla första
blandare och dubbla uppsättningar av postförstärkare. Detta ger möjlighet att
lyssna på två frekvenser samtidigt. Båda mottagare använder samma
mellanfrekvens och därigenom krävs att man lyssnar med samma trafiksätt på båda
mottagare.
Resultatet
är två mottagare av samma höga klass, dessutom är båda mottagare faslåsta till
samma referens oscillator. Med balanskontrollen bestämmer man nivån från
respektive mottagare.
Styrs
av en högstabil TCXO, (Temnperature Compensated Xrystal Oscillator) denna har
noggrannheten 0,5 ppm inom rumstemperaturområdet 0 – 50 C. 0,5 ppm betyder att
radion ligger inom 5 Hz på 10 MHz. Vilket ger mycket goda egenskaper vid trafik
på exvis PSK-31 som ju kräver hög frekvensstabilitet. Mer om frekvenssyntesens
uppbyggnad framöver.
IC-7600
kan spela in det som har hänt, man kan spela in det som hände för 15 sekunder
sedan, och därmed få med det man missat. Ofta är det ju så att man kommer på
att man behöver spela in något man hör, men för sent. Med IC-7600 får du med förfluten
tid. Givetvis kan du spela in eget anrop och kan spela upp ditt CQ utan att
anstränga din vackra röst. Med 4 kanaler av sändarminne kan du genomföra ett
telefoni QSO utan att anstränga rösten.
Mottagaren
kan spela in 20 olika sekvenser om vardera 30 sekunder. Knapparna för att
manövrera den här digitala ljudspelaren finns på fronten och man behöver inte
gå till en viss meny för att hantera denna funktion. Du kan sedan spara alla
ljudfiler på ett USB minne som jackas in i frontens USB jack.
Ett
pip som säger att du passerat bandgränsen, vi har det i tidigare modeller, men
med IC-7600 sätter du dina egna gränser. Vi kommer att få nya amatörband i
framtiden och många vill använd finessen med bandgränslarm, nu kan du själv
skapa dessa allteftersom vi får nya band att köra radio på. Exempel på detta
kan vara att sätta gränser för en CW test och dess frekvensgränser.
Och
den inbyggda decodern för Baudot och PSK-31, här finns både mark space
indikator och ”vattenfall”. Vid Baudot som kör ren frekvenskift finns ett dual
peak filter. Allt för att kunna läsa mycket svaga och störda signaler.
För
sändning finns 8 st sändminnen med upp till 64 tecken. För att sända RTTY
Baudot eller PSK-31 krävs bara ett USB tangentbord.
Liknar
IC-756PRO där du vid varje bandknapp på tangentbordet på fronten kan välja tre
frekvenser och med tillhörande trafiksätt.
På
framsidan en USB type A, dvs den vanliga stor USB
jacken som vi finner på USB minnen, bak finns en USB type B jack den som
används till sladden till datorn. Med denna kan du kontrollera IC-7600 från
datorn, köra dess funktioner, låta datorn fråga exvis vilken frekvens det
loggade QSO:et är på, samt köra fjärrskrift av alla moder.
Med
USB minne på framsidan kan du spara ljudfiler och inställningsfiler.
Dels
ett vanligt litet tyst relä, detta tål 16 Volt och 0,5 Amp och kan användas för
modernare slutsteg.
Har
du ett äldre slutsteg med högre manöverspänning, då kan du byta till en
högeffekt och högspännings MOS FET transistor switch, manövern tål då 250 Volt
200mA.
Vem
blir först att släppa ut röken ur den?
Kanske
den som har ett PA med manövern 127 VAC 400 mA induktiv last och försöker
direktkoppla.
Dvs
den tid det tar för uteffekten att uppnå full effekt vid Morse telegrafi efter
att nyckeln tryckts ner. Med 2 – 10 ms stigtid kan du skapa hård eller mycket
mjuk nyckling. Med mjuk nyckling får din Morsesignal ett personligt sound, och
du alstar absolut minimala nyckelknäppar. Med 2 ms nyckling är kurvformen så
optimal att du inte skapar onödiga nyckelknäppar men får en stuns som gör att
du kommer att ”slå igenom”.
Man
kan kalla detta för den digitala tidsålderns kontrollerade nyckelfilter.
Vad
jag menar är att det man ser på spektrumpresentatören är mycket viktigt, kanske
lika viktigt som det man hör, och ger därför en ny dimension till
kortvågslyssnandet.
Läs
mer om den fantastiska spektrumdisplayen
Livsfarligt,
du blir beroende. Varning! passa dig!
Spectrum
scope, spektrumanalysator, spectrum display, spektrumvisare jag tänkte använda
ordet spektrumpresentatör för att få till lite svenska ord. Bildskärmen visar
ett valt utsnitt av det aktuella bandet som ett spektra
i frekvensdomänet. Vi kan se vad som händer omkring den frekvens där vi
lyssnar. Jag kan lova att alla som kört en 756PROall är helt sålda på den här
funktionen och helst inte vill se en rigg utan den funktionen. Farligt
vanebildande är bara förnamnet. Man ser många många fler stationer än man
hinner leta upp genom att bara ratta på en VFO. Jämfört med IC-756PROall har
IC-7600 fått en viktig funktion extra på spektrumpresentatören. Men först kan vi konstatera att själva bilden
av spektrat är länge, en följd av att bildskärmen är längre.
På
de äldre riggarna kunde vi se en bild av frekvenserna plus minus omkring
inställd frekvens, visaren var alltid i mitten och frekvenserna omkring
skrollade. Vi kan med den inställningen se +-12,5 kHz och upp till +-100 kHz i
olika steg. Detta sätt att visa kallas ”center mode”. Nu kan man liksom på
IC-7700 och IC-7800 även visa en bild med fasta frekvensgränser, exvis
bildskärmen visar CW delen 7000 – 7040 kHz, endast den del vi använder vid
Morse på 7 MHz bandet, en visare som rör sig över skalan visar var vi lyssnar.
Det här sättet att visa spektrat kallas ”fixed mode”. Båda metoder har sitt
berättigande och med tillägget för fixed mode blir det hela fulländat.
Bandgränserna för visad del av spektrat ställer du själv in, som default finns
de olika amatörbanden inlagda. Nästa gång kanske du vill ha koll på RTTY delen av 14
MHz, då ställer du in 14060 – 14100 kHz som gränser för det fasta spektrat,
visaren visar var du befinner dig med mottagaren, blixtsnabbt kan du flytta
till en frekvens där du ser att det förekommer aktivitet, även så korta
aktiviteter som bråkdelar av sekunder hinner du med att se och sedan ratta in.
Är du QRP:are och vill specialgranska en liten del av ett CW band där Morse
från svaga stationer förekommer, ja då väljer du bandgränserna 14050 – 14070 kHz.
Spectrumscope
på IC-7600 och de andra ICOM stationerna är farligt vanebildande. Med all rätt
då de är otroligt effektiva och synliggör exakt vad som pågår på bandet. Har du
en gång lärt dig använda ICOM stationernas spektrumvisare, och det går fort, vi
talar om minuter, ja då är du såld.
Från
brusnivån till S9+40 dB syns tydligt, med 10 dB rutor i vertikalplanet har du
en logaritmisk skala. Systemet har även en egen dämpsats, 10, 20 30 dB så att
du kan anpassa känsligheten exakt till de rådande förhållandena. Känsligheten, dvs förmågan att visa även de svaga signaler som bara kan
höras i bruset är förvånansvärd. Tidigare försök att bygga en spektrumvisare
har för det mesta blivit en oanvändbar sak, ICOM har väntat till den verkligen
är brukbar.
IC-781
var ICOM:s första spektrumvisare. Den var helt analogt uppbyggd men gav ett
mycket gott resultat. IC-7600 använder en hel DSP för att åstadkomma spektrat.
Många
av ICOM:s ”gamla” tillbehör förstås. Men någon nyhet.
Slutsteget
IC-PW1 1 kWatt HF till 50 MHz
Bilantennen
AH-2b och den lilla populära AH-4 kan köras med en IC-7600.
Högtalare
SP-23 är känd
En
ny bordsmikrofon får vi avnjuta nu i vår SM-50, låt mig berätta mer om den
framöver, den gamla SM-20 gäller dock även ett tag till.
En
handmikrofon ligger med i asken.
CT-17
gäller för den som vill köra CI-V på det gamla viset, och inte vill använda USB
kommunikationen till datorn.
Nätaggregat
PS-126 samt det nya analoga PS-300 med volt och Amp mätare.
Sladdar
och adaptrar finns för diverse.
Lik
den vi har i IC-756all, IC-7700 och IC-7800. Den klarar att stämma av under
full effekt då den är utrustad med högspänningskondingar och luftisolerade
vrikondingar som drivs av små stegmotorer. Avstämmaren täcker alla HF-band samt
50 MHz och har ett minne så att den efterhand ”lär sig” din antenn. Så att
redan vid mottagning på ett nytt band eller en ny frekvens kommer en att gå
till den inställning som rådde vid sista tillfället på den aktuella frekvensen.
Detta gör att minimal tid eller ingen tid åtgår för att göra QRM….
Med
ansluten utomhusavstämmare av typen AH-4, eller de stora AH-2, AH-3,
AT-120,AT-130 eller AT-140 serien, kan du fjärrstyrt stämma av en långvajer i
skogen.
Av
typen RD100HHF1, monterade på en väl tilltagen kylare väl kyld av fläkten.
Dessa FET transistorer ger låg IMD och tål det mesta av misshandel med
kontinuerlig drift.
Körs
i apparatens CW mode och här kan du välja pitch och sidetone, som blir samma
tonhöjd, inom intervallet 300 – 900 Hz. Genom att sväva mot sidetonen kan du
komma inom någon Hz på motstationens frekvens. Med AUTO TUNE knappen ställer
sig apparaten in på motstationen även om han nycklar, du kan svara inom någon
Hz på hans frekvens. En synnerligen avancerad AFC. Du kan välja stigtid för att
anpassa utgående teckenavrundning, från 2 till 10 ms. Givetvis BK Full-BK och
möjlighet att torrnyckla. Både handpump och Squeeze manipulator kan vara
anslutna samtidigt. Den inbyggda elbuggen kan justeras för personlig stil.
På
baksidan hittar vi några välkända jackar och kontakter.
Två
antennjackar samt en RCA jack för separat mottagarantenn, och för separat
mottagare. Obs att detta är nytt jämfört med IC-756all, du kan använda såväl
extern mottagare som extern mottagarantenn. Jordskruv givetvis som vanligt. DC
jacken är av den nya 4 poliga typen som vi finner på IC-7000 och IC-7200.
Anslutningen
för AH-4, den gamla vanliga 4 poliga plastkontakten. Två DIN-jackar, en 7 och
en 8 polig, men samma kontaktkonfiguration som andra ICOM apparater. Vidare ALC
och slutstegsmanöver, obs att slutstegsmanövern kan väljas i två varianter,
dels relä för lågspänningsmanöver av PA, del med MOS FET för upp till 250 Volt
manöverspänning.
Nyckeljack
för manipulator, USB jack för datorkontroll, samt den gamla vanliga CI-V
jacken. Givetvis uttag för extern högtalare. På baksidan finner vi luftutblås
för fläkten på slutsteget samt utblås för den lilla fläkten i
antennavstämmaren. IC-7600 har uttag för yttre transverter och kan ställas i
transvertermode.
Det
finns en sådan knapp på IC-7600, man får då en funktion som gör att man hamnar
rätt i frekvens på en nycklande Morse station. Vi hamnar exakt mitt i filtret
och kan minska bandbredden ner till 50 Hz utan att hamna fel i frekvens.
Dessutom kommer vårt svar att hamna på samma frekvens som den vi svarar. Ett
knapptryck någon sekund senare ligger vi transivt med en Morse station. Med
dagens allt smalare filter, är det viktigt att vi kan svara på rätt frekvens.
Dessutom blir vi ju mindre breda. Ett Morse QSO där båda använder en egen
frekvens tar ju större plats. När du har tryckt på Auto Tune ligger mottagaren
mitt på en bärvåg, även om den nycklar Morse, och vi
kan mixtra med filtren, vi förlorar inte signal även om vi väljer ett mycket
smalt filter, ner till 50 Hz! Man kan likna Auto Tune med AFC, Automatic Frequency Control, något
som fanns i FM mottagare förr.
När
vi ligger rätt i frekvens kan man sedan använda CW-Pitch vredet för att välja
vilken tonhöjd vi vill lyssna med. Vrider du på VFO för att få en annan tonhöjd
flyttar du ju sändaren, och hamnar utanför filtret i MF:en. Använder du RIT
hamnar du utanför filtret. Med CW-Pitch kan du reglera tonen från 300 – 900 Hz.
Många vill reglera tonen under Morsemottagningen och
då är CW-Pich ratten perfekt.
”Auto Tune” funkar oxo på AM
Lyssnar
du på en BCF station och inte vet på vilken frekvens den ligger på, så tryck på
Auto Tunen och vips ligger vi exakt på dess bärvåg.
AFC på FM mottagare
Något
man hade på tiden då inställningen av frekvens på FM mottagaren, bilradion, eller
transistorradion, var helt analog. Osc drev givetvis och med AFC kunde den
själv fintrimma frekvensen efterhand. Det fanns TV apparater med AFC. Ett AFC
system i en sådan mottagare kunde själv hålla frekvensen rätt i kanske 500- 1000 kHz. Systemen
använder FM detektorns likspänning, diskriminatornolla, när frekvensen driver
kommer dess spänning av avvika från noll, bli positiv
eller negativ. Denna spänning används för att trimma frekvensen på den analoga
osc.
ICOM har AFC på en del
mottagare
Särskilt
om det är höga frekvenser, det kan vara någon handapparat som går på 1200 MHz
och där kan ju en kristall driva upp till 10 kHz, utan att det är konstigt.
Dessutom kan ju en motstation ligga fel. Med AFC justerar den då automatiskt in
rätt frekvens. Men här går det inte via diskriminatornollan direkt på osc, utan
det hela behandlas i CPU som i sin tur rattar om frekvensen via PLL syntesen.
AFC kan användas vid lyssning på sattelit ttrafik då det förekommer
dopplerskift, varvid då mottagaren själv trimmar in sig på rätt frekvens. Se
artikeln lyssna på ISS, där ag berättar att frekvensen kan bli +-3 kHz fel pga
Dopplerskiftet.
Snart dags att sända upp
till 7200 kHz
Har
du fått upp någon antenn är?
Jag
är ganska säker på att det finns många svenska radioamatörer som hittills, överhuvudtaget inte har
kört på 7 MHz bandet. Det blir en spännande upplevelse att uppleva att lära sig
om vågutbredningen där. Förr lär ju 7 MHz ha varit det band man först valde att
köra på. På samma vis som 3,7 MHz är första bandet nybörjaren ger sig på idag.
Den första april får vi ända upp till 7200 kHz. Det betyder att du kan lägga
dig nästan intill 7200 kHz och köra LSB. Exvis 7199 kHz LSB. Så är du rätt
säker på att inte frekvensfel eller splatter, undertryckt sidband etc
överskrider bandet.
Enklaste antennen för 7000 –
7200 kHz
Är
förstås en helt vanlig halvvågsdipol. Klipp till c:a 11 meter per ben.
Teoretiskt blir det 2 x 10,2 meter. Men det är bra att ha lite att klippa in
antennen på. Dessutom behövs ju någon dm tråd för att knyta i balun och
ändisolatorer. Tänk på att knuten vid balunen blir en sorts spole, och vi vill
ju inte ha en spole där. Så knyt gärna med skalad tråd och löd ihop, kortslut
spolen, (knuten). Eller linda högst två varv vid knuten på balunens öron. Samma
gäller för knuten vid ändisolatorn. Som kommer att bete sig som en
ändkapacitans. Balun då? Det finns flera skäl att använda balun. Ett viktigt är
i dessa dagar att man då slipper strålning från kabeln, och därmed störningar.
Ett annat skäl att ha balun är att man skyddar sin rigg ganska väl mot statiska
urladdningar i atmosfären. (Atmosfären omkring ditt hus). Man kan förstås linda
en drossel av koaxen som då utgör en strömbalun. Linda upp koaxen exvis 10 – 15
varav med diametern 10 – 15 cm, eller på ett plast rör
10 cm i diameter. Denna balun funkar bra men ger inget skydd mot urladdningar. Några
(1 till 5 st) rörformiga ferriter utgör oxo de en bra strömbalun. Sittande nära
mittisolatorn.
En
sådan här söt liten dipol är relativt lätt att få upp även på trånga
villatomter. Med tunn tråd syns den knappt. FK eller RK 0,75 till 1,5 mm2
är bra. Den som har försvarets telefontråd DL-1000 har fin tråd.
En inveterted Vee dipol för
7 MHz
Använd
samma mått som i ovan artikel. Dvs börja med 2 x 11
meter. Häng upp mittisolatorn eller balunen så högt du kan, exvis på ett eller
två maströr på taket. Låt ändarna slutta, förläng med snöre via isolatorer, så
att de går att knyta i ändarna vid lämpliga träd buskar eller pinnar.
Observera
att du bör ha en större vinkel än 100 grader, V:et får inte vara för smalt,
gärna 100 – 120 grader. En inverted Vee antenn blir lite kortare än en
horisontell dipol. Men det är större skäl att klippa in den då resonansen
hamnar mer fel, jämfört med teorin, än för en fri horisontell antenn.
Sluttande, ”tilted” dipol
för 7 MHz.
Tänk
på att det är utmärkt att låta din 2 x 10 meter långa dipol för 7 MHz sitta
lutande, tilted. Dvs med en hög fästpunkt, exempelvis
10 – 15 meter högt, i en ända. Andra änden kan slutta till en lägre punkt exvis
5 meter över marken i ett mindre träd. Från mittpunkten skall koaxen dras så
snett att den kommer ut från dipolen med 90 graders vinkel mot dipolen.
Åtminstone de första 5 till 12 metrarna.
Flaggstången
är utmärkt för tilted eller inverted Vee. Men kanske inte ett
permanent antennfäste. Man kanske vill flagga någon gång.
Vanligtvis
är det inom familjen inte populärt att blockera flaggstången med antenner.
En GP för 7 MHz
Kan
vara ett kul projekt, den blir ju ganska måttligt lång, men tänk på att en GP
ALLTID behöver ett bra jordplan. Vertikal kan man kalla den, men även den
omnämnda dipolen jag har skrivit om ovan kan sättas som en vertikal dipol. Så
låt oss säga att en vertikal antenn kan vara både en GP och en vertikal dipol.
Jag menar med GP en jordplans antenn. En dryga 10 meter lång pinne, är ju lätt
att åstadkomma, till skillnad mot 20 meter för en GP på 3,8 MHz. Jag föreslår
ett glasfibermetspö, 6 – 10 meter långt utdraget. Tejpa skarvarna så det inte
åker ihop. Att tejpa här med vulktejp blir starkt. Tejpa en tråd utmed spöet.
Den kan vara ganska tunn för att inte belasta spöet. Möjligen kan man använda
en kraftigare tråd först och sedan gå över till tunnare tråd mot toppen. Är
ditt spö kortare, som 6 meter, kan du enkelt linda en spole av tråden på någon
av de första sektionerna. Visst går det att räkna ut spolen, men det kan vara
enklare med cut and try. Med ett 6 meters spö, skulle jag själv börja med att
prova att linda 75 varv av 1 mm tråd på andra eller tredje sektionen. En
förkortning av den vertikala delen på en GP ner till halva längden är fullt
realistisk utan att ge nämnvärda förluster.
Men
jordplanet är viktigt. Sätter du sprötet på taket skall du använda minst 4 st
kvartsvåg långa jordplan, de läggs ut på taket och sluttar då med taklutningen.
Använder du fler jordplan blir det ännu bättre. Stifta fast dem inne på vinden
och det hela blir diskretare. Där inne kan du kräla omkring och spika upp 8
jordplanstrådar. Det rätta sättet att dra koaxialkabeln från en GP är rätt ner
genom under jordplanet. Koaxialkabeln skall INTE utgöra ett extra jordplan,
utan gå rakt ner under antennen, det betyder att den kommer ut på vinden och
dras sedan ner till radion. Ändå kan du ha problem med att GP antennen ”tycker”
att koaxen ju verkar vara ett bra jordplan, med följd att du får HF i koaxens
skärm som leds ner till radion. HF-chokar, drosslar, strömbaluner är lösningen.
Linda en sådan vid matningspunkten, en vid 10 meter ifrån matningspunkten och
du kanske behöver en vid 30 meter från matningspunkten eller vid radiostationen
på koaxen. Drosseln kan vara en härva av koax, en linding på en ferrit, en
linding på ett plaströr. Har du ferrit rör är det en
bra ide att använda en hel rad sådana, exvis 5 till 10 st fixerade med buntband
eller tejp.
Får
du GP:en att funka utan att leda ner HF till radions chassi, ja då har du en
skaplig DX antenn, DX är oxo längre avstånd inom SM.
En GP på marken
Går
bra det oxo, men det är bättre om man kan få upp den några meter så att man kan
gå under jordplanstrådarna. Slå ner ett rör i marken som kan hålla sprötet
upprätt, om det nu är ett metspö eller ett rör. Skall du ha jordplanstrådarna
på marken kan man med fördel gräva ner dem, stick ett spår med spaden i
gräsmattan och pilla ner tråden några cm under gräset. 4 st kvartsvågs långa, dvs 10 meter är absolut minimum, 30 - 100 st är bättre. Med
få jordplanstrådar på marken kommer jorden att fungera som en konstlast och
värmas upp av din dyra HF signal. Det blir lite mikrovågsugn för maskarna.
Antennen blir rätt diskret, och givetvis kan sprötet vara en flaggstång av
lämplig längd, eller en sådan av glasfiber där du drar in en tråd.
Jordplanstrådarna en halvmeter över marken blir bra snubbeltrådar. Inte alls
trevligt, jordplanstrådarna 2 – 3meter högt, bra men fult.
Tänk på att även jordplanen
kan förkortas
Med
spolar. Har du fått fram, labbat fram, spolens utseende på sprötet, så kan du
linda samma typ av förlängningspolar på jordplanstrådarna. Därmed kan ditt
trådjordplan bli mycket mer diskret. Många menar oxo att det inte alls är
nödvändigt med kvartsvågs långa jordplan, min mening är att några av
kvartsvåglängd behövs och man kan sätta upp fler av annan längd. Det finns
annars risk för att koaxialkabeln blir ett jordplan. Obs att jag nu givetvis
talar om jordplan som sitter ovanför marken.
7 MHz med AH-4
Många
har en ICOM radioanläggning med en AH-4. Den lilla vita avstämmaren som blivit
så vanlig. Den kopplas till ICOM radion med en koax
och en manöverledning 4 x 0,5 mm2. Lämpligt är att ”drossla av”
dessa, på samma sätt som jag beskrivit för de andra antennerna idag. AH-4
placeras med fördel på skorstenen, vindskivan eller ute i ett träd. Trådlängden
som utgör antennen, gör du så lång att den räcker till lämplig fästpunkt. Blir
den då en kvarts våglängd på något av de band du vill köra på är det en fördel att
sätta upp minst en jordplanstråd, på den frekvensen. Detta anslutes
till AH-4:ans jordskruv. Och dras ner ut eller under AH-4:an.
Det är inte fel med fantasi
när du bygger HF antenner
Du
kan ändå aldrig bygga den perfekta antennen med teori beräknade antennen. Låt
dina förhållanden som träd, skorsten, vindskiva, buskar och lyktstolpar
bestämma hur och vad du sätter upp. Det kan tyckas att jag gör det lätt för mig
och beskriver antenner för HF på det här praktiska och oteoretiska sättet. Min
ambition är att du skall få upp en antenn överhuvudtaget. Och inte bli sittande
med teoretisk grubbel, omöjligheter och rädsla att det
skall bli fel. Därför, experimentera, använd fantasin, kreativiteten, och med
sådan, prova och experimentera så lär du dig mycket och får jättekul med
hobbyn. Bor du perfekt för en större mer avancerad antenn, en kvad, en Yagi, en
Rombic, eller en foursquare. Ja då bör du givetvis veta vad du ger dig på. Då
duger inte metspön och buskar. Då krävs uppmätta fasningsledningar etc. När du
tänt på 7 MHz kommer automatiskt intresset ifall du vill gå vidare. Avsikten
med de första antennexperimenten är att komma igång, om än hjälpligt, blir det
problem, ja då har du en del att studera och lära. Går det bra är det en fördel
som förhoppningsvis kan sporra till mer experiment och med avancerade saker,
mer kunskap och utvecklande av både din hjärncell och hobbyn.
Köra mobilt på 7 MHz
Skitkul
bara det finns motstationer. Förhoppningsvis kan det bli sådana när vi får mer
på 7 MHz. Själv har jag provat för några år sedan. Det är så gott som att sitta
hemma och köra med dipolen, man märker knappt att det går sämre än hemifrån.
Många
har en mobilantenn liggande, varför inte plocka fram spolen för 7 MHz och
stämma av. Du kommer att få jättekul i bilen.
Här
är en trevlig byggbeskrivning ifall du vill bygga bilantenn själv: http://www.lra.se/filer/mobilantenn-1.htm
Obs
att du även här kan använda fantasin och modifiera byggbeskrivningen för att
passa material som du själv har liggande.
Antenn för 7 MHz med
förlängningspolar
Exvis
om man bara får plats med 2 x 5 meter, eller 2 x 3,7 meter, ja då kan man linda
spolar som gör att antennen får resonans på 7 MHz. Jag har flera ggr beskrivit
sådana antenner. Med lite experiment går det att få till det som passar
utrymmet. Vill du ha hjälp att beräkna spolar för en given antennlängd så kan
jag nog hjälpa till.
Blir din antenn för lång?
Ja
det låter väl konstigt, men man kan faktiskt göra precis tvärs om föregående
artikel och förkorta en given antenn. Det gör man då med kondingar istället för
spolar. Det är sällan detta är aktuellt, men blir din antenn 2 x 15 meter så
kan du sätta kondingar i serie med tråden för att få resonans på 7150 kHz. Men
det är nog enklare att skarva i med ett snöre efter 2 x 10 meter. Men tänk på
att vi talar om kondingar i serie med tråden nu. En ändkapacitans är en helt
annan sak och den förlänger antennen.
Men du kan göra en 3
kvartsvågs dipol för 7 MHz.
Dvs
3 x 10,2 meter = 30,6 meter per ben, dvs en tre kvartsvågsdipol på 2 x 30,6
meter. Så kan du få resonans på 7150 kHz.
Tänk
då på att den här antennen ju då är en halvvågsdipol för 5 MHz. Du får dock
räkna med att teorin inte stämmer så bra utan att avbitaren och SWR mätaren
behövs. Vad finner vi på 5 MHz då? Detta är ju det berömda 60 meters bandet,
där kan vi finna nationella BC stationer, från DX länder, med lite tålamod kan
du höra sådana av DX typ, lyssna på 4,7 – 5,2 MHz. På 5195 kHz CW har du en
radiofyr, den sänder MGM, ibland Morse och ibland något annat MGM trafiksätt.
5
MHz amatörband som de har i LA-landet finns här.
Har
du en 2 x 20 meter lång antenn för 3,5 – 3,8 MHz, så är den en 3 kvartsvågor
per ben på 11,3 MHz.
Så den vanliga
koaxialdipolen för 7 MHz
Har
du ett högt träd, en rak fura och lyckas få upp ett fäste på minst 20 meters
höjd. Ja varför då inte prova en koaxialdipol, den blir då vertikal och hamnar
nära stammen utmed trädet. Ta en koax, RG-58 elelr en
RG-213, Skala den 10,5 meter, försök få ur mittledaren ur skärmen vid den
punkten. Du kan sedan vika tillbaka skärmen och tejpa den utmed matarledningen.
Vid öppningen tejpar du för att vatten inte skall kunna tränga in mellan skärm
och hölje. Innerledaren dvs dryga 10 meter fäster du i
hisslinan. Dra upp den helt till över 20 meters höjd. Om du inte får upp så
högt kommer nedre delen att hamna på marken, men vad katten kör ändå. Nån meter hit eller dit på marken är väl inte hela världen.
Där skärmen tar slut, dvs dryga 10 meter från den
punkt du öppnade koaxen sätter du en drossel, jag har beskrivit sådan idag.
Linda och gräv sedan ner resten av koaxen in till radiorummet. En slarvig
antenn kanske, men det kan vara en fråga om antenn eller ingen antenn, köra 7
MHz eller inte köra 7 MHz. Så ös på bara upp med experimenten. Det faktum att
en sådan här koaxialdipol kommer att sitta nära stammen på trädet är förstås en
nackdel. Stammen kommer att påverka längden och du kan få trimma längden.
Stammen kommer oxo att absorbera en del av effekten. Men återigen antenn eller
ingen antenn, köra 7 MHz eller inte. Finns det en gren att hänga den i så kan
den ju hamna någon meter utanför stammen. Och du, en sådan här koaxildipol blir
rätt osynlig. Men du kan luta den, mot ett annat träd, då blir det längre plats
och friare montage.
Dubbel Zepp eller liggande
loop för 7 MHz
Många
kommer givetvis att stämma av sin befintliga dubbelZepp, eller liggande loop
med stege. Det bör gå alldeles utmärkt. En liten sådan på 4 x 10 meter borde var en bra antenn.
Balkongantenn för 7 MHz
Många
bor i lägenhet, och har begränsade möjligheter att sätta upp antenner. Låt mig
bara ge några förslag på antennexperiment att prova med. Se detta som förslag,
och INTE färdiga antenner för 7 MHz. Jag skulle tro att det finns goda chanser
att köra 7 MHz då antennerna blir lite mindre, störningsdimman kan vara lägre,
eller betydligt lägre än på 3,7 MHz. Det finns således stora skäl att verkligen
försöka sig på 7 MHz, om du bor HF mässigt dåligt till. Först och främst en
varning, sätter du upp något antennaktigt på balkongen så finns risken att
något ramlar ner på de som går på gatan. Där måste du ta ett stort ansvar och
verkligen se till att grejerna sitter fast. Man kan även använda säkerhetslinor
som gör att grejerna inte faller ner om något går sönder. Det är inte kul att
bli ansvarig för att ett antennrör ramlat ner i en parkerad barnvagn tre vångar
ner. OBS att här har du som bygger antenner HELA ANSVARET!!!!
Dessutom kan det vara bra med en hemförsäkring som täcker sådant.
Jag
brukar ju förespråka symmetriska antenner, med balun, detta för att i
möjligaste mån hindra elnätet att bli en del av din HF antenn. Mindre
störningar i både RX och vid TX med en symmetrisk antenn. De där metspöna
återkommer nu som antennspröt, de finns i olika längder, upp till 10 meter.
Välj exvis två stycken på 6 meter och sätt dem som liggande V. ut från
balkongen. Eventuellt något eleverade. Låt spöna bära två tunna trådar, och du
får en liggande inverted Vee. Balun och sedan koax in till radion. För att få
upp längden och därmed resonans på 7,1 MHz kan du linda spolar på andra
sektionerna.
Med
ett metspö blir din antenn en långvajer. Uppburen av
ett metspö. Det kräver avstämning och en motvikt. Motvikten eller jordplanet
blir lätt hela elnätet, störningar och risk för att din s ändning stör andra
tjänster. En motvikt kan vara en tunn tråd som hänger ner ”osynligt” rakt ner
vid väggen. När det är ljust kan du skjuta in spröten och det hela syns mindre.
Jag
skal beräkna några exempel på spolar på metspön som då är utgångspunkter för
hur man gör spolarna.
Har
vi lite fantasi så kan vi säkert sätta ett metspö rakt upp åt och ett rakt ner,
vi får en symmetrisk vertikal dipol på balkongräcket.
Förlängningsspolar på metspö
för 7 MHz
Låt
oss säga att du väljer ett 6 meters metspö och vill linda en spole för att den
skall bli en kvartsvåg. Mått som är relativt praktiska och medger måttlig
förlust. Köp ett par 6 meter långa glasfibermetspö, teleskopiska, och välj
andra sektionen att linda spolen på. Dvs en till två
meter upp på spöet. För att beräkna spolen behövs mer exakta värden, men kan du
acceptera lite cut and try så är det snart gjort att få kvartsvågs resonans på
en sådan här pinne. Vi behöver c:a 13 mikroHenry, eller låt oss säga 10 - 15
uH. Vi lindar med 1 mm tråd och nästan tätlindat. Man kan förstås använda FK
eller RK 0,75 mm2. Med plastisolering blir spolen längre. Avsätt 200
– 300 mm av glasfiberröret till spole och vi uppskattar att spöet är c:a 20 mm
tjock här. Då skulle vi behöva 70 – 90 varv för att komma rätt. Linda och
prova, ligger den för högt i frekvens är det bara att linda fler varv. Vill du
inte linda fler varv kan du flytta spolen neråt för att få ner frekvensen med
samma spole. Se dessa siffror som utgångsvärden för experiment. Använder du
metspön på 8 meter är det bara att minska spolen rejält. Hamnar du rätt är det
bra att dokumentera det hela, metspö, artikelnummer och inköpsställe. Plats på
spöet där du lindar, trådtyp och varvtal. Så går det snabbt nästa gång och när
du skall lura kompisen att göra samma antenn.
Jag
får ofta frågan om vad som är skillnad mellan de olika versionerna av PRO
riggarna. När dessa var aktuella började jag med en liten text som skulle
belysa dessa skillnader. Den blev inte riktigt färdig, men för att inte behöva
ligga oanvänd tog jag fram den nu. Här är en del stolpar som förklarar grovt
vad som hände mellan den första PRO och tvåan. Några likande skillnader till
PROIII har jag inte. Men fortsättningen är lik denna.
Förbättrad
tredje ordningens interceptpunkt
Höjd
känslighet utan Pre amp
Valbar
filter kurva, ”mjuka” och ”skarpa filter”
Förbättrad
brusreducering,
(Dynamic noise reduction.)
Justerbar
noiseblankernivå, NB.
Höjd
känslighet på bandscopet, svagare stationer synliga på spectrat.
Förbättrad
LF ljudkvalitet
Höjt
bakgrundsljus i displayen.
Bättre
5 tums TFT LCD Färgskärm.
MGM = RTTY? (tolkning av regler)
Nya
beteckningar kommer och går. Nu heter det MGM,
vilket då betyder Machine Generated Mode. Enligt IARU Region1 bandplan.
Under
detta ”mode” skall vi då finna Packet Radio, AX-25, RTTY (som ju är lika med 5
bitars Baudot, oftast, men vi körde även 7 bitars ASCII som RTTY ett tag), AMTOR,
PACTOR, PSK-31, FSK441 etc. Man kan tolka det som att dessa trafiksätt genereras
av en maskin, ofta en dator. Detta låter ju bra då slipper vi begreppet
”digitala trafiksätt” (siffriga trafiksätt).
Så nu är det upp till alla att berätta att man kör MGM, och Baudot eller
PSK-31. Vi träffs på 7035 kHz MGM Baudot, skulle kunna vara ett
sked. Förhoppningsvis blir denna beteckning lika populärt som
kanalbeteckningarna. Ja ja jag tycker faktiskt man kan kalla frekvenserna för
frekvens istället, och trafiksätten för vad dom är
istället för någon kod.
Men
hur går det då om man skall köra Morse med en maskin då? En elbugg eller
tangentbord, datorn som Morse generator. Kör vi MGM Morse om vi kör med elbugg,
ja om vi inte tycker att hanpumpen är en maskin, men manipulatorn. Nja låt oss
tolka vidare så menar förstås regelskrivaren att Morse sänder man ju med
huvudet, oavsett om man genererar koden med en maskin. Men så går det ju till
vid PSK-31, sändningen genereras i skallen, och maskinen generar koden. För att
göra det ännu svårare så är vissa bandsegment avsedda för CW och PSK-31 men inte
MGM. Andra frekvensområden är avsatta till CW, SSB, och MGM. Får man då inte
köra PSK-31 där eftersom PSK-31 är separerat och i frekvensplanen betecknat med
just PSK-31. Själv kör jag Morse med riggens Morse maskin, med de fyra minnena
kan jag med minne 1 ropa CW helt maskin genererat, sen kommer 599 med minne två
etc. är då detta CW, eller MGM?
Ja
visst blir det svårt när man försöker göra saker enklare. Men varför göra det
enkelt när det går att krångla till. Och hur blir det med nya trafiksätt som
inte omnämns i IARU bandplanen. Man får intrycket då det är så extremt noga
inrutat att något nytt inte har en chans att bli tillåtet.
Klart
är att de flesta fattar det ändå, och tolkar allt som det alltid har varit
förut, eller som man tidigare har tolkat bestämmelserna, det är ju enklast då
behöver man ju inte ifrågasätta. (läs: skit i vad MGM betyder och kör vidare
som du alltid har gjort)
Och
hur gör man sedan med en maskin som genererar din röst, kallas voice keyer, som
många har för att spara sin röst vid testerna. Men det är väl så att maskinen
inte genererar rösten, det gjorde vi när vi spelade in den, men själva modet,
(MGM Machine Generated Mode) trafiksättet, exvis SSB, det genererar ju
maskinen, själva transivern. Så är man riktigt vrång och menar att SSB
genereras av en maskin, en SSB generator eller en DSP är väl en maskin, så… ja
då är det bara att köra SSB på MGM bandet. Trafiksättet SSB, är ju maskin
genererat.
Morse
alstrat med en handpump skulle man ju kunna tolka till att INTE vara MGM, med rätt
vilja dock.
Så
varför inte kalla trafiksätten för vad dom är
istället. Så kunde man få fram ett entydigt reglemente. (som går att tolka på
bara ett sätt)
Kör eller hör ISS,
(International Space Station)
Rymdstationen som nu börjar
bli rätt stor kör ibland amatörradio. Själv har jag lagt in 145,8000 MHz i
skanning i min IC-706 som åker med mig i bilen. Ibland hör man gubbarna i
rymdstationen med five nine. Det går rätt fort det tar inte lång tid förrän de
är borta. Tänk på att det blir ett Dopplerskift, ISS rör sig med mycket hög
hastighet och beroende på vinklen den kommer mot oss eller försvinner bort mot
horisonten så kommer frekvensen att förskjutas, Dopplerskiftet. På 145,8000 MHz
kan det bli +-2-3 kHz. Du måste kunna finjustera frekvensen om du lyssnar. För
att höras där uppe måste du sända på UHF, 437,8000 MHz. Tänk på att
Dopplerskiftet blir tre ggr större på UHF och du måste kunna justera din
sändningsfrekvens separat. Den som vill gå på djupet med detta och kanske andra
sattelitradio måste lära sig mer, och kunna beräkna tiderna för när
satteliterna kommer och går.
Reflexmottagare
Ja många har väl hört ordet.
Bygg en reflexmottagare med endast två transistorer, eller bara med ett
elektronrör. Själv läste jag tidningar, radioböcker etc under 60 talet och
frågade mig vad egentligen en reflexmottagare är för något. Säkert är jag inte
ensam om den frågan.
Det är ett sätt att bygga med
ett absolut minimum av komponenter. Elektronrör och transistorer var ju dyra
förr. Varför man försökte göra konstruktioner som klarade sig med få aktiva
komponenter.
Principen är att man låter
ett elektronrör, eller en transistor göra två jobb. Ett rör kan vara både HF
steg, eller detektor, men oxo LF steg. Man skickade tillbaka den detekterade LF
signalen och skiljde den från HF signalen och lät röret eller transistorn oxo
jobba med LF, på utgången skiljde man LF och HF igen och kunde driva en hörlur.
Idag låter det här mer som ett skämt. Det kan oxo låta lite omöjligt att det
överhuvudtaget går att göra så. Men det gick och det fanns många
byggbeskrivningar i böcker och tidningar fram till slutet av 60 talet. I
superheterodynmottagare kunde ett elektronrör utgöra MF steg och detektor, men
oxo LF försteg. Fördelarna var mycket lägre
kostnad och pris, en annan fördel vara att man fick låg strömförbrukning. Med elektronrör kunde man då spara minst en
glödström, och det är mycket. Det fanns till och med små transistormottagare
att köpa med bara två transistorer, som då gick på mellanvåg, drog lite ström
och var överkomliga till priset. Det senare var något som gjordes i
transistorradions barndom. Transistorer var dyra och man ville ha låg
strömförbrukning. Låg strömförbrukning fick man och en transistorradio kunde
spela ett år på batteriet, mot idag några tiotals timmar trots Li- Ion
batterier.
Prestanda på en
reflexmottagare var givetvis inte vad vi idag är vana vid. Däremot gjorde konstruktionerna
det möjligt för många att med rimlig penning kunna bygga sig en egen mottagare.
Här är ett exempel på en
enkel reflexmottagare: http://sipan.inictel.gob.pe/internet/rvargas/publicacion3.htm
Vi ser att efter
volymkontrollen så leds LF signalen in i HF kretsens transistor och förstärks
som LF, efter att först ha varit ett HF steg. Ett andra LF steg finns för att
få tillräcklig med kräm till hörtelefonen.
Reflexkonstruktioner skall
inte förväxlas med regenerativa konstruktioner som är något helt annat. En
reflex konstruktion självsvänger inte. Men givetvis kan man kombinera en
regenerativ mottagare med reflexkopplingar.
Vi skall inte heller förväxla
reflexkonstruktioner med dagens kretslösningar där en IC används till flera
saker, då är det ju tal om att IC kapseln innehåller flera oberoende
förstärkare, exvis en IC med 4 st OP förstärkare.
Reflexlösningar är inte
enbart för att göra en och två komponents konstruktioner, det kan mycket väl
vara mer avancerade konstruktioner med 5 kanske tio elektronrör eller
transistorer där ett eller fler steg är en reflexkonstruktion.
De första svart vita TV
apparaterna med rör som vi köpte och såg på under 60 och 70 talt hade ofta
flera reflexkonstruktioner. Man kunde därmed spara flera elektronrör.
Saxat från Wolfgangs
mejlingslista
IC-7600 broschyr finns nu att
ladda ner.
http://ham.srsab.se/pdf/ICOMleaflets/398.pdf
Ett gratis spektroprogram för analysering av ljud:
http://www.visualizationsoftware.com/gram.html
En sida med massor av program samt massor med annat kul för radioamatören:
http://www.smeter.net/
ftp://scanner.synchro.net/main/HAMRP/00index.html%3F$f7oeour9
Lite
info om räddningsmöjligheter på sjön:
Sjöräddningscentralen
Mer info om sjöräddningscentralen PDF
Sjöräddning ONLINE (senaste nytt)
MRCC Maritime Rescue Coordination Centre
Gratisprogram Weak Signal
Propagation Reporter.
http://www.physics.princeton.edu/pulsar/k1jt/index.htm
En sida där du kan omvandla
mått:
http://www.convertworld.com/sv/
Läsa böcker online:
http://www.scribd.com/
Senaste artiklar tillfogade
på realistan
80326 IC-F22S #20 TRCV.400-430MHz 2 ch.
80114 IC-F15S 136-174MHz 2ch
94166 HM-166 Earphone/Microphone
de
Wolfgang
Bli radioamatör
Många vill försöka få sin
kompis att ta steget att bli radioamatör. Mycket info finns på SSA hemsida: http://www.ssa.se/ Längst upp finns en rad sektioner, ex
”HEM”, ”om amatörradio”, ”om SSA” etc. Klicka på sektioner och distrikt, en
rullgardin kommer ner och klicka sen på utbildning. Gå tillbaka till vänster
och du finner ”bli sändaramatör”, och får upp en rullgardin men nu längst till
vänster. Under ex utbildningsmaterial finner du exempelvis provfrågor. Lite
lång väg att hitta olika saker på nya hemsidan, du får leta och ha god fantasi,
men det mesta finns kvar sedan gamla sidan.
En direktlänk till
provfrågexemplen är http://www.ssa.se/docs/ovningsprov_teknik.pdf
Nu kommer tranorna
Kolla in på hemsidan: http://www.hornborga.com/index.asp
Hornborgasjön är snart det
givna resmålet för bilturen på lördag till söndag.
Läs om första Tranan som nu
kommit (nu = 2009-03-02), men du får vänta än några veckor innan den stora
invasionen, som beräknas bli slutet av Mars till in en vecka i april. Håll koll
på hemsidan. Fågelvän, naturintresserad, eller bara intresserad, ta dig en tur
till sjön och njut av naturens skådespel. Du lär uppskatta det utan att vara
fågelkännare. Ta med frugan, barnen, kikaren, kameran, varma kläder och en
termos med nåt varmt. Detta med Tranornas ankomst till
Hornborgarsjön är en stor sak, du kommer att bli förvånad över hur mycket folk
som finns där. Husvagnar, Husbilar, folk från stora delar av EU, fotofantaster,
fågelfantaster, nyfikna, alla med större kikare än andra, större teleobjektiv
och dyrare kamera än kompisarna. Det är lämpligt att vara på plats helst före
klockan 10, då de stora flygarna kommer in mot platsen där folk står och
väntar. Lämplig tid borde vara c:a vecka 12, 13,14,15. Lyssna oxo på P1 lördag
morgon då programmet naturmorgon går, där kan du få bra info om när det händer
i naturen. Hur hittar man dit då? Kolla hemsidan eller kör till Skara så finns
det vägskyltar. Jo det är numera en parkeringsavgift, men så får du oxo tala
med naturexperter och får plats med bilen.
Varför mäts bildskärmen
diagonalt i tum?
På exvis IC-7600? Vad har man
för nytta av att veta diagonalen av en bildyta? Varför mäts då inte sidorna på
en radio i diagonal? Men vill inte kunden veta hur stor bildskärmen är? Kanske
inte, ingen frågar ju efter storleken på ett par skor med nummer 43. Alla vet
ju hur stor en 5,8 tums bildskärm är. Eller? Här på SRS försöker vi i alla fall
redovisa de mått som vi tror är av intresse. Vi har ofta varit med om att när
våra kunder får se riggen på en utställning, exvis får se en IC-706, eller en
IC-7200 blir förvånade över att den är så liten, eller ibland: oj!!! var den så stor”.
Det tyx således finnas ett behov av att redovisa mått och andra
specifikationer på ett begripligt sätt i våra annonser och broschyrer.
Någon gång i tidernas
begynnelse uppfann någon ett CRT, (katodstråle rör) Rör mättes i diameter, men
det är en helt annan historia om vattenledningsrör, de mäts inuti och är då
större utanpå än måttet anger. Efter hand användes CRT:n för att visa en bild,
det var i TV ålderns begynnelse, nån ville ha en
fyrkantig bild, som ju faktiskt fotografer kunde visa. Man skärmade av den
runda bilden på CRT för att det skulle se lite mer fyrkantigt eller
rektangulärt ut. Trots detta var det CRT bildröret bakom maskeringen som mättes
i diameter, och i tum. Så ett 4 tums CRT, med diametern 100 mm fick en
fyrkantig bild på kanske 90 x90 mm. Samtidigt hade vi ju fotografin, och vi vet
ju att Kodak var minst 20 år före med smalfilmen som ju mättes i bildyta i SI
enheter. 35 mm film. Samtidigt fanns bladfilmer som mättes i tum men i bildyta,
exvis 4 x 6 tum. Däremot när vi gör kort av våra foton blir de i SI enheter. Varför
en rörlig bild skulle mätas i diagonal är en evig fråga, kanske hade CRT:s
uppfinnare fått tum på hjärnan. Kanske var han sjuk när man i skolan undervisade
om SI enheterna då i början på 1900 talet. Ja låt oss inse att det är svårt att
lära om. Än idag trots att bildskärmar görs fyrkantiga mäts de i diagonal,
varför? Och små bildytor som de som sitter i kameran, mäts i diagonal med
decimala bråkdelar. Klart att det blir så då kamerans sensor förr var ett
bildrör, ett kamerarör och det var ju runt liksom CRT:n. Så köper vi idag en
kamera, 40 år efter det sista runda kameraröret får vid det ändå i diagonal. Dvs bildsensorn i nya digitalkameran är 1/1.7 tum. Hur stor
är då bildsensorn? Ja det får vi inte reda på. Så gamla saker får bestämma än i
dag, hoppas dom inte har dessa problem i rymden på
ISS.
Man kan fråga sig hur lång
tid det tar att ända något gammalt och felaktigt sätt att utrycka saker? Vissa
av våra tidningar inom foto, hem elektronik har försökt översätta dessa
kryptiska mått vid sina tester. Ja vi är väl inte bättre i SM heller under 60
talets sista hälft skulle ju det mesta ändras till SI måttenheter, bl.a bildäck
mättes i m, effekt i W etc. Nu 40 år senare är det tillbaka på spår 1.
Så frågan är varför mäts
bildskärmar i diagonal med tum? Rätta svaret får vi nog inte veta under vår
livstid, men kanske det var bättre förr med tum som mått.
Faktum är oxo att vissa
bioformat som kom i slutet av 50 talet och under 60 talet, ex vidfilm,
Cinnamaskop, ToddAo etc mättes i bildyta i SI enheter. En genväg för att slippa
gå ifrån diagonalen är att mäta bildytan i förhållande . Som exvis 1,78/1 eller
i dagligt tal 16/9. Här kan man läsa om bildformaten: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bildformat_(film)
Vi kan faktiskt se att de
allra flesta bioformaten, formaten för rörlig film och stillbild mäts i
bildyta, med SI enheter och i få fall med tum. Det är bara moderna kameror och
bildskärmar som gått tillbaka i tiden till tum. You know.
Här kan du läsa om
katodstrålerörets uppfinnare
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ferdinand_Braun
Karl
Ferdinand Braun, född 6 juni
1850 i Fulda,
Tyskland
- död 20 april
1918 i New York,
var en tysk
fysiker.
År 1909 erhöll han Nobelpriset i fysik.
Men trots att han var tysk
blev det mått i tum. Men han verkade tydligen i USA. Och vid utvecklingen till bildrör
och masstillverkning kanske tum blev måttet. Förmodligen kunde han inte rå för
att även fyrkantiga saker numera mäts i diameter.
Våra underliga språk, ”you
know” (vårt
rika spåk)
Även andra språk, som
Engelska, dras med svårtydiga uttryck, ”you know”. Man kan höra någon i Radio
TV intervjuas och uttrycket ”you know” sägs mellan vart och vartannat riktigt
ord. You know. Vad menar dom, you know, vad är det man
försöker säga? You know. Hör dom sig inte själva? You
know. Har vi något liknande i Svenskan?
Ja det finns några bra kandidater men det verkar ändå inte vara så illa som när
man talar engelska. Några SM exempel är ”fattaru?”, ”vett du”, ”alltså”,
”förstårru?” You know, öööhhhh, you know.
Typ.
Lite fakta på slutet om
allas vår egen maskin, vår egen kropp
Det
är doktor Gösta, SM4CTT, som bidragit med lite kunskap, fakta och statistik,
det är viktigt att veta lite om oss själva och hur vi fungerar:
Och några andra små
roligheter, lite på gränsen till att vara rumsrena. Men desto roligare.
Överkörd
Erik
läser tidningen, han stannar och tittar upp: Här står att i New York blir en
man överkörd varje timme!
Frun,
Linda (blondin) svarar: Jag tycker synd om den stackarn!
Saker du inte
vill höra hos doktorn
Det kan faktiskt vara bra för
kroppen att styrketräna ibland.
Har du några anhöriga?
Om du tar av dig kalsongerna
och böjer dig framåt så ska vi se vad vi kan göra åt ditt halsont.
Du behöver inte skämmas, det
är vanligt med små tummar.
Var inte orolig, nu för tiden
finns det ganska bra bromsmediciner.
Kommunalarbetaren
Vet du vad det blir om man
parar en pittbullterrier med en kommunalarbetare?
Jo, en mördarsnigel!
Dagens
Ordspråk
Kom alltid
ihåg att du är helt unik. Precis
som alla andra
Autografen
En
norrman bad den stora stjärnan om en autograf.
Denne
tittade på en liten skrynklig lapp och sa:
Ska jag verkligen skriva på den skrynkliga lilla lappen?
Ja, jag renskriver det när jag kommer hem.
Vad är det för skillnad på
fruntimmer och batteri?
Jo,
batteriet har en positiv sida …
Hur
mäter man en tumme?
de
Roy,
SM4FPD