D-STAR
Lyssna på rundradiobanden
DX:a
Spektrumpresentatören
Åskskydd
Lite om subton
Gamla ICOM på 7,2 MHz
Bygg mikrofonförstärkare till
dyn mic
Bygg antennavstämmare för 50
MHz
7,2 MHz med IC-751, 751A och
745.
Bli radioamatör
Energi för radioamatörer
Vårt språk
Räkna med bråk
Föra nyhetsbrevet, dvs det som kom ut
2009-04-01, jo där var det väl inte många ord som var sanna. Att många tog mig
på allvar är väl inte att dölja, och visst såldes det minst 5 st IC-706MKV
redan efter några timmar. Visst är det lätt för den mindre tekniskt bevandrade
att inse att man blir duperad ibland, teknik kan ju vara både svår och överraskande.
Många har hört av sig och berättat att de har blivit roade och det är ju
meningen. Andra gick på vissa saker, och visst, det är ju oxo meningen den här
dagen så att man får utbrista i ett April april!!!! Och visst går det mesta att
sälja med mördande reklam. Övriga dagar på året och nyhetsbrev försöker jag
hålla mig till seriös sanning i alla fall. Lite allvar är det väl oxo med hur man
kan luras den första April, med en till synes seriös text, där man beskriver
något helt fantastiskt, visst går man på det. Det är väl kul, men mindre kul är
att många går på guld och gröna skogar i verkligheten vid köp av annat än ICOM.
Som de bittert ångrar sen. Ett skäl till att jag försöker var så seriös som
möjligt när det gäller att beskriva, och svara på tekniska frågor om våra
amatörradiostationer från ICOM. Ja andra datum då förstås.
För övrigt idag:
Givetvis lite om IC-7600 som
nu anlänt till SRS, vi visar den under SSA årsmöte i Täby.
BC banden, idag lite om att lyssna
på resten av kortvågen. DX:a, ställ in din fina nya rigg för bästa AM
mottagning och njut av BC stationer. Upplev konditionerna nu när vi går in i
nästa solfläckscykel. Få ut mer av din fina ICOM rigg.
Jag försöker berätta mer om
de unika instrumenten vi har på våra ICOM PRO riggar etc. Spektrumpresentatören.
Åskskydd kan vi inte få nog
av, studera länk i ämnet
Subtone används av fler och
fler, men det är många som inte vet hur subton funkar. Jag skall framöver
skriva lite om subtone.
Vill du testa en gammal fin
dynamisk mikrofon så kan det behövas en förstärkare, en sådan beskriver jag
idag med Germaniumtransistor.
Nyheter
på SRS
Brukar
jag ha i början av året. Idag kan jag berätta att en ny HAM verkstad har
öppnats, det betyder att besökande radioamatörer äger tillträde utan att
registreras. Jag kan ha kunden sittande och kika bakom axeln som förr när jag
driftsätter hans nya radio. Skälet till att de flesta lokaler på SRS, förutom
en mindre utställning numera är stängt för obehörig är krav från våra kunder.
Kunder som köper stora mängder krypterad radio. TETRA blåljusmyndigheter etc är
orden. Den nya HAM verkstaden finns i omedelbar anslutning till vår
utställning. Jag vet att många uppskattar att få kika in i nya radion, vid
driftsättning modifiering etc. Ibland kan det handla om kontrollmätningar för
att reda ut eventuella fel, eller troliga fel. Genom att då vara med och se
instrumenten känns det hos många trevligt och det inger förtroende.
Viktiga
datum för HAM händelser 2009-01-16
Loppis i Nykvarn 30 maj
SRS
kommer som vanligt och detta händer lördagen den 2009-05-30
Mer
info kommer.
Loppis i Norrköping
2009-10-10
Lördagen den 10 oktober 2009
är det dags, den stora begivenheten i Norrköping. SRS är bokad som vanligt, mer
fakta kommer framöver året.
En direkt fråga till PTS om
vad som gäller 7,1-7,2 MHz
Och de ger detta svar,
tolkningen är att vi kan köra radio på 7,1 – 7,2 MHz:
Hej!
Undantag från
tillståndsplikt på detta band är på gång, den kommer förhoppningsvis till
sommaren.
Vi, PTS ser inga
problem att ni, amatörradio använder detta band. För bandet är Internationellt
allokerat till amatörradio och det finns ingen annan användning där.
Hälsningar
Anna Nydegger
Handläggare
PTS –
kommunikationsmyndigheten
Frekvensavdelningen
Fast radio, satellit och rundradio
Telefon: 08-678 55 94
anna.nydegger@pts.se
www.pts.se
Nu finns 8 sidig broschyr
IC-7600
Ring
eller skriv och beställ en, eller se till att hugga en i Täby vid vår monter.
Skriver du ett mejl, glöm då inte att ange din postadress.
8
sidor fakta och fina färgbilder på drömriggen för HF, ICOM IC-7600. Se kurvor som beskriver Notcharna,
se kurvor som beskriver IMD med IP beräkningarna.
Se blockschema där du får förklarat fördelarna
med 2 MF:ar. Studera blockschemat över AGC systemet och hur dualWatch funkar.
Se detaljbilder på den stora tydliga LCD TFT skärmen.
Är det något du inte förstår
på IC-7600?
Fråga
då. Visst kan det finnas saker i exvis färgbroschyren som är otydligt
beskrivna, eller så saknas någon kunskap hos dig som gör att du helt enkelt
inte förstår vad man menar. Sitt då inte och tro att du är dum, eller att ICOM
försöker lura dig med obegripliga saker. Sänd ett mejl till mig så skall jag
försöka förklara. Riggen har för stort värde för att gå förbi oförstådd. Frågor
är till för att besvaras. Frågor är till för att ställas av det skäl att man
helt enkelt inte vet. Inget att skämmas för, det finns ingen som vet allt. För
att få veta mer måste man ta reda på saker, eller fråga. När du sedan vet eller
förstår är det mycket roligare.
Beställ min underhufven text
på IC-7600
Jag
har försökt göra en så fullständigt beskrivning av IC-7600 som jag brukar, jag
brukar kalla en sådan text för: ”under hufven på”. Det är för närvarande 11
sidor i doc fil. Jag brukar ha med utskrifter vid våra utställningar, men det
är svårt att veta hur många som går åt och det kan ta slut. Sänd ett mejl bara
så bifogar jag filen, under hufven på IC-7600.
Idag packade jag upp den
första IC-7600. Första intrycket
Idag
är 2009-04-06 och första sändningen från Japan har anlänt. Apparaterna täcker
från fabrik upp till 7,2 MHz. Första intrycket är en mycket ljustark display.
Som
jag nämnt i mina uderhufventexter är bakgrundsbelysningen gjord med vita LED, istället
för en plasmaljuskälla, (lysrör). Man får intrycket av en extremt god
ljusstyrka även i dagsljus eller starkt lokalljus. Genom att gå in i en meny
kan man reglera ljusstyrkan och den går att ställa både ljusare och svagare än
föregångarna. Ett annat bestående intryck är: fan vad snygg!!!! Vilken
apparat!!! Hur kan dom göra så här snygga grejer? Man häpnar. De är
fullständigt makalösa där borta i Japan på ICOM utvecklingsavdelningen. Ja nog
skall den provas med det snaraste hemma. Ett exemplar är uttaget som demoex och
skall visas under SSA årsmöte i Täby.
IC-7600 LF och tonkontroller
IC-7600
har stora möjligheter att påverka både mottagarens och sändarens ljudkvalitet.
Varje trafiksätt har separata tonkontroller i både Rx och TX. Vidare finns
högpassfilter och lågpassfilter i varje trafiksätt RX och TX. Dvs till och mer
fler möjligheter än IC-7800 att påverka både ljudet i mottagaren och ljudet i
sändaren. Hög och lågpassfilter är en form av tonkontroller men dessa skär
brant vid en viss frekvens, till skillnad mot bas och diskant som reglerar
förstärkningen successivt från en viss brytfrekvens. Återigen, tjatar jag om
att verkligen använda en rejäl bra högtalare för att kunna tillgodogöra sig
detta fantastiska sätt att kunna anpassa ljudet för smak och tycke.
IC-7600 täcker framtida eventuellt
nya band
Standard
är 7000 – 7200 kHz samt den täcker 1810 – 2000 kHz. Om vi framöver får luckan mellan
1850 och 1930 kHz så är IC-7600 klar. I den version som kommer att säljas i SM
och övriga norden. På en IC-7600 kan du skapa egna bandgränslarm.
Mottagaren
täcker 0,03 – 60 MHz. I bandet 30 – 50 MHz och 52 – 60 MHz finns en del att
lyssna på. Exvis med FM kan du höra försvarets RA-145, 422 etc. När det blir
konditioner kan du höra polisradio från glesbygderna i USA. De kör på exvis 42
MHz. På 31 MHz finns jaktradio av den gamla typen.
Kopior av IC-2725H
förekommer
Nu
har det hänt igen, någon kopierar och säljer ICOM radiostationer. Jag har
tidigare berättat om att det sker med bl.a marina VHF stationer.
Vi
har fått reda på att det förekommer kopior av ICOM IC-2725H på marknaden.
IC-2725 är en av våra tvåbandstationer för HAM VHF och UHF och är rätt vanlig,
vi har sålt många de senaste åren. Men det förekommer kopior, var de är gjorda
vet jag inte, men bilder visar hur man kan avslöja dessa kopior. Det visar sig
att dessa går sönder onormalt ofta, och ICOM vill givetvis inte ta åt sig av
detta och få dålig rykte. Det går förstås att kolla med serienumret om din
IC-2725 är köpt av SRS. Vi kommer förstås att intensifiera
serienummerkontrollen och vi kommer INTE att åtaga oss någon som helst support
eller reparation av dessa kopior. Hur kan det då vara lönsamt att kopiera en
amatörradiostation? En bra fråga, men det har skett ett antal gånger genom
tiderna, och USA och Asien marknaderna är stora för billiga grejer. Så tydligen
finns det pengar i dessa apparater, som förmodligen inte bara går till amatörradiobruk.
Som enskild radioamatör är det viktigt att kontrollera ursprunget om du köper
en begagnad radio.
Finns då andra ICOM
stationer i form av undermåliga kopior?
En
bra fråga och för att i möjligaste mån stävja detta kommer vi att alltid fråga
om serienummer innan någon support kan ges. Man kan fråga sig vad det har för
betydelse då? Det viktigaste är att kopiorna kan ha sämre kvalitet, det gör då
att ICOM får oförtjänt dåligt rykte. Kopiorna kan gå sönder och behöva lagas,
SRS ställer då inte upp på sådant. Och Ja, det kan bli vilken modell som helst
som kommer ut i form av kopia. Så se alltid till att verifiera serienumret
eller be att få kvittot om du köper begagnad ICOM. Riggar som IC-7200 ligger
bra till för att kopieras.
Vad gör man om det visar sig
att man köpt en kopia?
Ställer
säljaren till svars förstås. Så det gäller att köpa med kvitto, det gäller att
ta säljarens namn och adress ifall du måste få tag på honom. Annars är du rätt
blåst.
Kan det verkligen vara
möjligt, eller sant, att det tillverkas kopior av ICOM stationer
Själv
hade jag svårt att tro det, nu inser jag att det verkligen förhåller sig så,
bilder, analyser, och detta är INTE första gången, dvs detta med IC-2715H. Man
måste inse att det finns enorma marknader i Asien, Afrika, Sydamerika, Norra
Ryssland, Sibirien och andra stora länder för bra komradio. Det är givetvis så
att en amatörradiostation som täcker två band och dessutom går att öppna för
stora band är verkligt hårdvaluta för dessa jättelika glesbygder. Så tydligen
lönar det sig.
Spar alltid kvittot eller
fakturan
Om
du köper en ICOM radio av SRS. Detta kan vara mycket bra att ha i framtiden om
den mot förmodan skall säljas. Det är ett bra sätt att verifiera att riggen
inte är en kopia, eller en svartimporterat rigg. Och att den därmed kan vara
godkänd för att få service och support från SRS. Tillsammans med CE märket,
R&TTE typgodkännandet, och SRS kvitto blir det enklare om du vill sälja
framöver. Ett SRS kvitto eller faktura är en garanti för att du inte har en kopia
eller en icke CE märkt svartimporterad radio. Kanske till och med Cellular
blocked.
Här kan du hämta hem JARL
filmen om D-STAR
Eller
här : http://www.icom.co.jp/world/products/video/d-starmovie/
En
video som visar en dela v D-STAR systemets finesser och möjligheter, ladda hem
den och se på klubbmötet.
Alla ICOM:s mikrofoner
Här
kan du se en sammanställning av det stora antal mickar som förekommit: http://ham.srsab.se/icom_ham/micreferense.htm
IC-7600
är en mycket stark 50 MHz station, med mycket hög känslighet, antenntuner som
går på 50 MHz, extremt lågt brus och med extremt lågt inomband brus och
distorsion förmår den presentera svaga stationer utan att gröta ihop dem med
bruset. Med IC-7600 kan du lyssna hela vägen upp till 60 MHz, dvs från 30 kHz
till 60 MHz, och den täcker därmed 30 – 60 MHz för den som vill lyssna på
komradio från hela världen under kommande solfläcksuppgång.
Med
den automatiska antennväljaren kopplas automatiskt din 50 MHz antenn in när du
väljer det frekvensbandet. Du kan koppla in din 50 MHz antenn i jack två och
riggen väljer den när du väljer 50 MHz. Avstämmaren gör en finavstämning där om
du behöver.
Körs
i apparatens CW mode, och här kan du välja pitch och sidetone, som blir samma
tonfrekvens, inom intervallet 300 – 900 Hz. Genom att sväva mot sidetonen kan
du komma inom någon Hz på motstationens frekvens. Med AUTO TUNE knappen ställer sig apparaten in på motstationen även om
han nycklar, du kan svara inom någon Hz på hans frekvens. En synnerligen
avancerad AFC. Du kan välja stigtid för att anpassa utgående teckenavrundning,
från 2 till 10 ms. Givetvis SBK FullBK och möjlighet att torrnyckla. Både
handpump och Squeeze manipulator kan vara anslutna samtidigt. Den inbyggda
elbuggen kan justeras för personlig stil.
Spegelfrekvensen med
transverter
Jag
missade detta i brevet för en tid sedan, då det ju handlade om transverter. Var
hamnar egentligen spegeln om man använder en transverter med utgång på 28 MHz.
Bara
att räkna, osc var ju på 116 MHz, som är typiskt. 144 – 116 = 28 MHz. Men 116 –
88 = 28 MHz så sänder någon på 88 – 90 MHz kommer de att höras tillsammans med
de svaga sigs vi försöker höra på 144 MHz. Dvs FM bandet är spegeln. P1 kan
störa dig om transvertern inte är tillräckligt bra skärmad och har tillräckligt
bra ingångsfilter. I dagens läge skulle ingen ens våga tänka tanken på att
bygga en sådan konstruktion. Men de finns än i dag och till och med nybyggen
ser dagens ljus. Skall du försöka dig på en transverter ja då bör du försöka
beräkna var oönskade signaler hamnar, spegeln är lätt att beräkna. Räkna sedan
på 116 MHz osc övertoner, och även grundtonen på den osc. Räkna även på 88 MHz
stationernas övertoner, är de starka kan de förvrängas i transverterns HF steg
och bilda övertoner som blandar sig på oönskat sätt.
Varför får jag så ofta
frågor om hur våra konkurrenters radiostationer är uppbyggda?
Det
är väl konstigt. Eller är det naturligt att man är nyfikna på hur en
radiostation av ett visst fabrikat är konstruerad. Klart att det är sunt att
vilja veta lite om riggen. Man vill veta vad som finns i ”säcken”. Men att man
menar att jag borde veta även hur andra fabrikat är uppbyggda är väl
smickrande, men jag har inga möjligheter, eller intresse av att sitta timtals
och lära mig uppbyggnaden av dessa. Nej jag får nöja mig med att kunna ICOM
riggarna så bra som möjligt och vad som är bra med dem. Så om du vill veta
innandömet i en icke ICOM så får du faktiskt fråga importören av dessa. Nog
verkar det som att sådant inte går att få reda på, med tanke på antalet frågor
jag får. Jag vet oxo att man ”fått reda på” helt fel saker om riggar av andra
fabrikat, okunskap……
Det
finns en sådan knapp på IC-7600, man får då en funktion som gör att man hamnar
rätt i frekvens på en nycklande Morse station. Vi hamnar exakt mitt i filtret
och kan minska bandbredden ner till 50 Hz utan att hamna fel i frekvens.
Dessutom kommer vårt svar att hamna på samma frekvens som den vi svarar. Ett
knapptryck någon sekund senare ligger vi transivt med en Morse station. Med
dagens allt smalare filter, är det viktigt att vi kan svara på rätt frekvens.
Dessutom blir vi ju mindre breda. Ett Morse QSO där båda använder en egen
frekvens tar ju större plats. När du har tryckt på Auto Tune ligger mottagaren
mitt på en bärvåg, även om den nycklar Morse, och vi kan mixtra med filtren, vi
förlorar inte signal även om vi väljer ett mycket smalt filter, ner till 50 Hz!
Man kan likna Auto Tune med AFC, Automatic
Frequency Control, något som fanns i FM mottagare förr.
När
vi ligger rätt i frekvens kan man sedan använda CW-Pitch vredet för att välja
vilken tonhöjd vi vill lyssna med. Vrider du på VFO för att få en annan tonhöjd
flyttar du ju sändaren, och hamnar utanför filtret i MF:en. Använder du RIT
hamnar du utanför filtret. Med CW-Pitch kan du reglera tonen från 300 – 900 Hz.
Många vill reglera tonen under Morsemottagningen och då är CW-Pich ratten
perfekt.
Vad betyder ”Cellular blocked”?
Vi kan se ordet i broschyrerna på ICOM:s apparater ibland
under specifikationerna där frekvensområdet redovisas. Jo, det handlar om att
amatörradiostationer avsedda för den Amerikanska marknaden inte kan lyssna på
frekvenser där Cellular radio finns. Mottagaren är blockerad där. Cellular
radio är en sorts analoga mobiltelefoner, lika våra nu utrangerade MTD och NMT
system. Vi ser ibland på filmer att de kallar sin mobiltelefon för ”cellphone”.
FCC tror att man kan lova mobiltelefonföretagen att ingen kan lyssna på
mobiltelefontrafiken om man förbjuder mottagare som fungerar i dessa
frekvensband. Det hela liknar lite av de förbud vi hade i en del Europeiska
länder under kalla kriget. Exvis var det förr förbjudet att ha mottagare och
lyssna på Polisradio. Hur kan man tro att sådana förbud fungerar? Tror
verkligen mobiltelefonkunderna på att ingen lyssnar? Knappast, men SRS åtar sig
INTE att öppna amatörradiostationer som köpts i USA, från denna blockering. dvs
icke CE märkta. Vissa modeller kan ha all mottagning utanför amatörbanden
Cellular blockerade. Dvs bara täcka 144-148 samt 440 – 450 MHz.
BC banden, en kultur krock
Kan
man nog säga att det är mellan de nyare radioamatörerna som utexaminerats de
senaste åren och de som haft sina papper i 30 – 60 år. Skillnaderna är att de
gamla har upplevt kortvågen på ett annat sätt. Dels har han börjat med något
primitivt på kortvåg, en gammal träradio, och tvingats lärt sig en massa trix
för att höra något. Han har oxo upptäckt att det finns massor av rundradio som
kan vara värd att lyssna på och lära sig om vågutbredning. Nybörjaren, den som
fått sitt cert de sista 10 – 20 åren har inte behövt gå denna långa mödosamma
väg. Han vet inte ens att det finns en hel värld av rundradio, eller att det
finns annat än oljud mellan amatörbanden. Han kanske har lurats att köpa ett
enklare fabrikat av amatörradiostation med mycket dålig mottagare utanför
amatörbanden, och därmed bara hört oljud, och det förstör ju hela intresset.
Nybörjaren har ingen förståelse för att de äldre radioamatörerna kan intressera
sig för BBC, VOA, Radio Sweden etc. Så nog finns det en kulturkrock alltid. Men
gentlemän som vi alla är måste vi ändå försöka förstå varandra, och genom att
studera, fråga, inse, lyssna och läsa sig till saker kan man få en ömsesidig
förståelse. Som nybörjare kan det bli en AHA upplevelse, för den gamle kan det
plötsligt gå upp för honom att det finns andra sätt att bli radioamatör än via
träradion. Med ödmjukhet och förståelse, genom att både lyssna och berätta kan
vi lättare samsas om vår fina radiohobby.
Att lyssna på
rundradiobanden eller BC banden på kortvåg
Är
väl något som många radioamatörer börjat med. Något som satt spår i medvetandet
och just satt skälen i kortvågsintresset. Att lyssna på kortvåg med gamla
träradioapparater har i många fall präglat själva teknikintresset hos många. Ja
jag är inte oskyldig själv. Men hur är det med alla våra nybörjare, inte har
väl de suttit och lyssnat, DX:at eller överhuvudtaget vet något om den stora
rundradioaktivitet som förekommer på kortvågen. Eller varför?
Detta
gör att vi får två läger bland radioamatörerna, dels de som börjat sin bara med
gamla mottagare, kortvågslyssning, DX:ing, dels de som inte vet ett smack om
vad vi talar om ens.
Vi
har de som gått den långa vägen och njuter av att lyssna lite på
rundradiobanden, det är bara lukten som fattas av den gamla rörmottagaren. Sen
har vi de som bara tycker det låter illa av de möjliga AM stationer som kan
finnas på frekvenser utanför amatörbanden. Så nog är det olika förutsättningar
vi har. Jag har flera ggr tänk hur det skulle vara att plötsligt bli
radioamatörer utan några som helst erfarenheter av att ha lyssnat, att inte ens
veta vad som finns på alla frekvenser på kortvågen. Vad gör vi åt detta då? Ja
de som inte lyssnar lite utanför amatörbanden kan ju skylla sig själva. Men de
har ju ofta köpt mycket fina apparater som med gott resultat kan avlyssna exvis
BC banden.
Många amatörradiostationer,
fabrikat, är dåliga utanför amatörbanden
Detta
kan göra att intresset för att lyssna utanför amatörbanden utraderas, det bara
tjuter piper, låter illa och brusar. Nja inte är det då kul. Varför sade ingen detta
innan jag köpte radion? får jag ofta höra. De flesta som köper ICOM får i alla
fall reda på att ICOM:s HF stationer är lika bra inom som utanför amatörbanden.
Har du ett annat fabrikat kan frekvenser utanför amatörbanden bestå av en helt
annan kvalitet. Det kanske inte alls låter bra att lyssna på
rundradiostationerna. Riggen duger inte till ändamålet. Är du tveksam måste du
lära dig uppbyggnaden av din station, eller fråga leverantören. Det kan exvis strå
i specifikationerna att: ”gäller endast VFO A”. Detta betyder då i praktiken
mottagare A, och att mottagare B som täcker icke amatörband är av en helt annan
kvalitet, (läs: skit). Varför man på detta kryptiska sätt specificerar sina
apparater är nog inte så konstigt, billig uppbyggnad och dåliga egenskaper som
måste berättas om, men med små och kryptiska bokstäver. Så hoppas man att ingen
begriper.
Som vi alla vet brukar jag inte skämmas över
ICOM stationernas uppbyggnad utan beskriver dem noga block för block, avsikten
är att verkligen visa hur de är uppbyggda och att de verkligen duger för
avancerad rundradiolyssning. Jag vet ingen av ICOM:s HF stationer som någonsin
haft dålig mottagare utanför amatörbanden, vi har riggar från början av 80
talet med mycket bra mottagare, som IC-720, 745, 751 etc. Alla dessa duger med
god marginal för avancerad rundradiolyssning.
Varför berättar inte ICOM
eller SRS hur dåliga konkurrenterna är?
Andra
talar ju om hur ”dåliga” ICOM är. Det är en fråga om företagskultur, visst är
det svårt att hålla masken, jag provade en FT-817 förra solfläcksmaximat, vad
jag hörde har jag försökt hålla tyst om. Det är dock andra företag som inte
håller tyst, utan skarvar, ljuger och breder på rätt rejält när det gäller att
prata skit om sina konkurrenter. Jag får
ofta, ja faktiskt väldigt ofta, höra av våra ICOM kunder hur de har fått höra
av konkurerande säljare hur ”dåliga” ICOM är. Att denne skitsnackare faktiskt
skadat sig själv verkar inte bekomma honom. Nej någon felaktig och dåligt
underbyggd skitsnack om våra konkurrenter ägnar vi oss inte åt på SRS. Däremot
testar vi ofta andra fabrikat. Vi kan utan att nämna fabrikat i alla fall
drista oss till att ifrågasätta hur vissa fabrikat har fått sitt
typgodkännande.
Då
får man istället ägna sig åt att berätta hur bra ICOM är, hur de är byggda och
vad de innehåller funkar och presterar. Något som tydligen inte går att få från
andra företag.
DX:a, DX:are, SWL
Är
väl idag lite förknippat med förr. Finns det DX:are kvar? Inte så många tyvärr.
Att DX:a innebär att man försöker höra långväga rundradiostationer, ofta sådana
sändningar som endast är avsedda för nationell hörbarhet. Exvis ett litet
Afrikanskt land som sänder till sin befolkning på 5 MHz bandet med 10 kWatt.
SWL betyder Short Wave Listener, kortvågslyssnare, som ju är en stor hobby, man
lyssnar på kortvåg och hör spännande stationer från hela världen.
Det
kan vara någon som vill höra sitt hemland. Eller någon som vill lyssna för att
ta del av programmen, lära sig språk eller få ett bredare utbud av nyheter. En
DX:are kanske samlar på sydafrikanska små stationer, eller Nordamerikansk
lokala mellanvågstationer. De senare har de gamla frekvensstegen på 10 kHz och
man kan därmed skilja dem från övriga världens 9 kHz steg. Att DX:a på mellanvåg
kräver sin man, och även en bra antenn, men framför allt kunskap och tålamod.
Om
vi läser utländska tidningar så vekar det fortfarande finnas en stor marknad
för SWL och DX:ar grejer, inte minst mottagare. Tänk på att med en IC-706,
IC-7000, IC-7400, 756all etc så har du en extremt bra mottagare som lämpar sig
väl att höra de mest svårhörda DX.
Rundradiobanden på HF
All
vet att kortvågen är ett mycket stort frekvensområde, inte minst därför att man
använder mycket smal bandbredd per tjänst, 2,5 kHz för SSB och 6 kHz för AM.
Detta skall jämföras med WFM på 88 – 108 MHz där en radiostation använder mer
än 250 kHz. Att sedan kortvågen är stort om man ser bandet i oktaver är en
annan sak. Kortvågen är oxo MYCKET stort frekvensområde om vi ser på skillnader
i vågutbredning. Detta ger oss möjlighet att välja frekvens efter
vågutbredning. Att lyssna på kortvågens rundradiofrekvenser är mycket
intressant och lärorikt. Särskilt i kommande solfläckscykel. Då vi nu (Skrivet
2009-03-03) befinner oss i ett minimum. Om vi börjar lyssna nu och ett antal år
framöver kommer vi att kunna uppleva förändringar av sällan skådat slag. Inte
minst kommer vi att kunna höra rundradiostationer ändå upp på 26 MHz AM band.
Idag är det ofta knäpp tyst på kvällarna redan över 10 MHz. Några enstaka kan
man höra på 13570 – 13870 kHz. Då skall vi ändå tänka på att det handlar om upp
till en Mega Watt på dessa stationer ändå försvinner dom när vågutbredningen
släpper greppet på kvällen. Om några år kan vi avnjuta BC stationer hela natten
upp på 21 MHz.
Rundradiobanden
är även långvåg och mellanvåg. Särkslit mellanvåg är spännande då man i dessa
tider, (solfläcksminima) kan höra DX. Obs att på mellanvåg ligger stationerna
med 9 kHz frekvensteg. De andra BC banden på kortvåg är de på 5 kHz frekvens
steg.
BC
stationer på kortvåg är ofta bra frekvensreferenser, de kan användas för att
kontrollera sin egen frekvensnoggrannhet.
148.5
- 255 kHz Långvåg
526.5
- 1606.5 kHz Mellanvåg
2300 -
2498 kHz 120 meters bandet
3200 -
3400 kHz 90 meters bandet
3950 -
4100 kHz 75 meters bandet
4750 -
5060 kHz 60 meters bandet
5900 -
6200 kHz 49 meters bandet
7100 -
7500 kHz 41 meters bandet
9300 -
10000 kHz 31 meters
bandet
11500 - 12200 kHz 25 meters bandet
13570 - 13870 kHz 21 meters bandet
15040 - 15800 kHz 19 meters bandet
17480 - 18000 kHz 16 meters bandet
18900
- 19020 kHz Nytt
21450 - 21850 kHz 13 meters bandet
25670 - 26100 kHz 11 meters bandet
Använd BC stationer som
frekvensreferens.
På
korvåg ligger dom på 5 kHz avstånd, du kan med stor säkerhet lita på att de
ligger mycket rätt i frekvens. Plocka in en stark på exvis 6000 – 6200 kHz.
Sätt över på LSB och ställ in närmaste 5 kHz frekvens, då skall det låta rätt.
Annars kan du trimma lite på riggens justering.
Har
du en modernare ICOM rigg, är det knappast ide att justera då den ligger mycket
rätt. Andra fabrikat kan ha dålig referens och ligga snett. I CW på riggen, om
det är en ICOM, exvis IC-756PROall, IC-7000 etc, så kan du hålla ner
Morsenyckeln, (BK off) och då skall BC stationens bärvåg alstra en ton som
skall vara lika med sidetonen. Du skall höra en svävning, Zero beat. På IC-7000
finns möjlighet att i OTH menyn längst ner, justera frekvensen. Notera vad dens tår på från fabriken, exvis
27 procent. Ratta lite och hör hur riggen flyttar sig några Hz.
Givetvis
finns BC stationer där frekvensnoggrannhet inte är prioriterad. De starkaste
Europeiska brukar dock ligga mycket rätt.
Har
du en äldre station, IC-735, IC-751, ja då kan du trimma in ett sidband, men
detta innebär inte att andra sidbandet automatiskt ligger rätt. Dessa riggar
har flera olika kristaller och om du trimmar referensen till PLL:en så
bestämmer ändå, sidbandskristallerna frekvensen i andra sidbandet och CW.
Hur
man kalibrerar andra fabrikat får du fråga dess leverantörer om. Det kan vara
knepigheter av sällan skådat slag då man bygger frekvenssynteser med
kompromisser, ibland med avsikt att göra billiga produkter.
Kan
du hitta en pålitlig BC station på en högre frekvens, exvis på 21 MHz BC band,
ja då blir allt noggrannare.
Det var svårare förr, men så
kom DRAKE SPR-4
Svårare
att veta vad man hörde, svårare att veta sin frekvens, svårare att höra svaga
sigs, med den gamla träradion som ofta var vad DX:aren och den blivande
radioamatören fick hålla tillgodo med. Kommer ni ihåg mitt nyhetsbrev som hette
”träradion”? I mitten eller senare hälften av 60 talet kom så DRAKE SPR-4, en
mottagare med möjligheter. Exvis att ställa in frekvensen på c:a 1 kHz när, att
med säkerhet veta att man ligger inom åtminstone +-5 kHz rätt. Jag minns än i
dag annonserna, och dreglade förstås över det ouppnåeliga. ELFA hade annonser och man kunde läsa att nu,
dvs med en SPR-4 var det inte anläggningen som begränsade vad du kunde höra
utan konditionerna. Man menade att om man ställde in frekvensen och anslöt en
antenn så skulle den station man ville höra höras, om inte var det fel på
kondsen. Och visst hade man rätt. Idag kan man köpa en SPR-4 ofta sönder
trimmad som nostalgi objekt, och inte verkar den så häftig med dagens mått
inte. Själv fick jag hålla tillgodo med en enklare plåtradio, en TRIO 9R59, men
det var svårt att hitta rätt, var ligger 25 meters bandet var en bra fråga som
jag aldrig fick något svar på. Den var så onoggrann att man inte kunde hitta
ett helt rundradioband. Och om man hittade det så var det borta efter ett tag,
den drev. Man kunde oxo hitta rundradiostationer på frekvenser där de inte
skulle finnas, spegelfrekvenser så klart. Över 10 MHz var
spegelfrekvensundertryckningen så dålig att speglarna i princip hördes lika bra
som på rätt frekvens. Så visst var det svårare förr, men jag kunde i alla fall
höra radioamatörer på 3600 – 3800 kHz, och det var spännande, 7 MHz njae där
var det lite väl pilligt att få frekvensen att stå still i mer än några sekunder.
Men så kom TRIO JR 599 hem till den
blivande SM4FPD, då blev allt häftigare. Men även där grava brister som jag
berättat om förr. Men ner till minde än 1 kHz var man rätt, och en del
amatörband täckte delar av rundradiobanden, fantastiskt att kunna höra BC
stationer på 21 MHz, med den stora bandbredden, som ju vid AM var betydligt
bredare än de äldre mottagarna, lät det super på 21450 kHz och uppåt. Att en så
dyr mottagare hade så stora brister fick mig att bli kritiskt i framtiden, och kritisk
är jag ju än i dag.
BBC och VOA finns inte mera
För
en tid sedan har dessa stora stationer slagit igen sina sändningar mot Europa.
Dessa var förr mycket starka och intressanta stationer som man gärna lyssnade
på. BBC och VOA sänder fortfarande mot andra världsdelar. Men rundradiobanden
är ändå fulla av stationer. Kommer du till andra världsdelar kan det vara
intressant att lyssna på BBC.
Hur lyssnar du egentligen?
Hur ställer du in din rig egentligen?
Ibland
får jag in en rig för någon form av reparation, exvis efter överspänning, åska
eller annat. Då ser man ägarens inställningar och intressen i minnena. Ganska
avslöjande faktiskt.
Man
kan i minnena se försök att lägga in intressanta rundradiofrekvenser, men
ibland ser man att ägaren inte vet att BC stationer ligger på 5 kHz steg, de
har lagrat in ex 6033,5 kHz AM. Det skall vara 6030 eller 6035. Ibland ser man
minnen med frekvensen 6065 kHz AM med PREAMP 2 påslagen. Inget BC band under 15
MHz behöver något extra HF steg. Av med PRE-AMP:en under 15 MHz. Avslöjande
okunskap om BC banden, jo men kanske vi lär oss något mer idag. Ja ni förstår
kanske varför jag skriver det här nyhetsbrevet. Jo för att våra ICOM stationer
skall bli bättre utnyttjade, det är de värda och klarar av. För att vi som
radioamatörer skall få en rikare tid vid nya fina dyra önskeriggen.
Glöm inte att stänga av
NOTCHEN
När
du skall lyssna på AM. Notchen kan i värsta fall ligga just där bärvågen på en
AM station ligger. Och då skall AM detektorn detektera en dubbel
sidbandsändning. Det låter illa, mycket illa och man kan tröttna på AM. Självklart
säger många. Men det finns något som heter glömma oxo. Eller kanske okunskap.
Tänk på att stänga av Notch vid AM lyssning, eller åtminstone skall den
användas för att notcha bort störande saker. Dvs börja utan Notch och prova
Notch om det är QRM. Genom att testa med Notch på AM stationer kan man lära sig
hur det låter och funkar. Det jag nu skrivit gäller för Notchfilter som ligger
i mellanfrekvensen, har du en LF Notch så går det bra i AM. Återigen, och
återigen, är det bra att veta hur riggen är uppbyggd, hur de olika systemen
funkar och hur det beter sig.
Radio Sweden
Är
Sveriges utlandssändare, de har en massa frekvenser på korvåg men är mest
hörbar inom landet på mellanvåg, lyssna på 1179 kHz AM. Ofta sänder de helt
enkelt samma program som P1, men ibland på andra språk. Ibland riktar man sig
med speciella sändningar till utlandssvenskar. På kortvåg med riktingar till
länder där det finns många svenskar. Se på hemsidan om du vill veta inför resan
till Kanarieöarna.
Andra länder sänder på
Svenska
Men
numera inte så många. När jag började var det däremot ett tiotal länder, som sände
svenska sändningar och det var mycket spännande att hitta en sändning på
svenska exvis från Tirana i Albanien. Det var bara något år sedan radio japan
avslutade sina svenska sändningar. Sen har vi ju radio Moskva, och vem känner
inte igen deras paussignal, den hade en förmåga att höras överallt på
kortvågen. Än idag men med namnet Rysslands Röst, sänder Moskva på svenska,
kolla på 1440 kHz, men jag har inga tider. Givetvis den mäktige Påven, har
stora feta starka kortvågsändare, och nog har Vatikanen Svenskspråkiga
sändningar. Andra länder jag kom ihåg som sände på svenska var Polen,
Östtyskland, RBI (Radio Berlin International), Prag sände på Svenska. Särskilt
östländerna hade mycket duktiga svensktalande radioröster.
Sålunda
hade även de baltiska länderna svenska sändningar, särskilt minns jag Radio
Riga.
En väldigt populär station
var HCJB
Quito
Ecuador där den katolska kyrkan hade en sändare, de sände dagliga svenskspråkiga
program. De ville särskilt använda rätt höga frekvenser, sålunda kunde man höra
dem helt störningsfritt och med super ljud på 21 MHz. Det var mycket spännande
att höra HCJB med den svenska rösten från DX avstånd. Även om man inte
uppskattade det religiösa budskapet. Sändningarna var trevliga med inslag från
samhället där borta i Anderna.
HCJB
hade provsändningar med en liten AM 100 Wattare på 26 MHz vilken under
solfläcksmaximat kunde höras klockrent. Det vet i katten om de inte försökte
med SSB oxo.
Kalla krigets tider på
kortvågen
Var
en av kortvågens största drivkraft. Alla länder försökte med propaganda på
olika språk och med sändningar på kortvåg. Under den tid jag var med 1965 till
1990 var kalla kriget verkligen en stor sak som betydde både sändningar och
antisändningar, dvs störsändare. Sovjet ville ju inte att deras medborgare
skulle höra VOA (Voice of Amerika) utan installerade starkare sändare som
störde ut VOA. Så kortvågsbanden var fulla av oljud från dessa störsändare. Man
kunde höra VOA byta språk till Ryska och vips kom någon och tonande in en stark
bärvåg, strax vred man på ett oljud som totalt omintetgjorde lyssnandet.
Men en del ”störsändningar”
är faktiskt brister i din mottagare
Jag
hör än i dag folk som hör störsändare i sina mottagare, vid försök att lyssna
på BC banden. Men störsändare skall ju inte finnas numera. Vad man förmodligen
hör och förknippar med störsändare är den egna mottagarens oönskade
blandningar, intermodulation. Tänk på vad jag sagt idag, ICOM:s kortvågstationer
med heltäckande mottagare är så bra även utanför amatörbanden att de är duktiga
BC mottagare. Så är det inte med andra fabrikat ibland, och då kan man få de
här effekterna. BC banden skall idag bara innehålla AM stationer, och DRM
sändningar. Visst kan man döma en DRM sändare som att vara en störsändare. Den
risken finns och därför bör man ju lära sig hur en DRM sändning låter. Enklast
är att lyssna på Påvens stora mellanvågsändare, 1611 kHz, som växlar mellan AM
och DRM. Brusar det där så sänder han DRM, pratar det latin och mässas är det
AM. Rullar du in på mellanvågen hittar du några fler DRM stationer runt 1500
kHz. Nu finns det förstås andra sändningar som liknar DRM, olika
fjärrskriftstationer som låter illa och som kan låta som forna tiders störsändare.
Så det kan verkligen vara svårt att skilja på mottagarens brister och verkliga
signaler. Vad vi kan göra är att lära oss mer.
IC-706all på BC banden
Funkar
alldeles utmärkt, ibland är det test hela helgen, ibland är det dött på
amatörbanden, men man vill ändå hålla på med sin fina lilla 706:a. varför inte
prova att lyssna lite utanför banden då. AM knappen kanske. Börja med ett av de mer klassiska
rundradiobanden, 49 meter. Välj AM, sätt TS på MHz siffran dra ner till 6 MHz
och sedan sätt TS på kHz och ratta ner till 6,0000 MHz. Ratta nu med TS satt
till 0,01 kHz omkring här, ner till 5800, upp till 6300 kHz. IC-706 är lite
bred på AM och man kan behöva välja smal AM, leta fram FIL-knappen och tryck,
det blir ett svart n i vänstra övre
hörnet av bilden. Tänk på att BC stationerna ligger med 5 kHz steg. Visst kan
du sätta TS till 5 kHz, men det ”känns” bättre att ratta med mindre VFO steg.
Hittar du en trevlig AM station som spelar finns musik, prova bred AM, prova
DSP med brusreducering, stäng av PRE-AMP, eventuellt slå på ATT. Prova vad som
händer med snabb eller långsam AGC. Hittar du en trevlig AM station som du vill
spara, lagra den i minnet, exvis välj AM minnen från minne 60 och uppåt. Ratta
vidare, försök sedan att bestämma vilken station du hör, de berättar ofta och
gärna vem dom är, men ibland kan det knipa med språket. Tänk på att det ofta
sker något vid varje halvtimme, vänta till jämn halvtimme och de kanske byter
program identifierar sig eller byter språk.
Prova
ett större steg, gå upp till 19 meters bandet, 15000 – 15800 kHz. Här är det
ofta både väldigt starka och svaga signaler. Ratta omkring och hör de mest
konstiga språk. Kanske ett böneupprop från en minaret. Jo religiösa stationer
finns det gott om. Vatikanen har egna mycket starka stationer. På 15 MHz kan du
med lite tur hitta starka roliga nationella stationer från Brasilien, med
spanska snatter, reklam och musik med bra fjong kan de vara underhållande. Märk
att på deras lite högre frekvenser gör sig 8 kHz AM filter fint på 706:an.
Ingen PRE-amp behövs på 15 MHz BC band, AGC väljer du efter smak.
Vilken AGC tidskonstant vid
AM lyssning?
Alla
AM mottagare genomtiderna har haft snabb AGC vid AM. Men ICOM:s senare DSP
riggar, som IC-756all, 7700, 7600, 7000 etc har som default långsam AGC vid AM.
Varför? Jo för att jag en gång i tiden klagade på att med snabb AGC blev det
distorsion i AM, det var de fösta exen av IC-720. AGC var så snabb vid val av
fast AGC att den försökte reglera bort amplitudmoduleringen. Med långsam AGC
lät IC-720 bra i AM. En modifiering som gjorde den snabba AGC:n lite
långsammare löste problemet. Köper vi idag en PROIII, finner vi att an som
default valt mycket långsam AGC i AM. Visst det ger oss absolut minsta
distorsion vid AM mottagning, men är segt om vi rattar över ett BC band. En
stark station håller ner AGC:n och upp S:metern, och det tar sejkunder innan
det hörs något 10 kHz därifrån. Välj därför en snabbare AGC när du skall ratta
över BC banden, exvis 0,5 sek. Som ni vet brukar jag rekommendera snabb AGC på
IC-706 om du skall lyssna på flygradio, med AM. Dås tänger brusspärren snabbt
och då tar AGC upp den snabba fading som sker av en mobil Am station.
Välj
en AGC tid för aktuell fading på kortvåg. AGC skall ju ta upp
styrkeskillnaderna vid fading och med snabbare AGC sker detta bra. Välj därför
lämplig tid på AGC där sådan finns att välja. Lyssnar du på starka BC stationer
över 18 MHz kan du använda stor bandbredd, 8 kHz och långsam AGC och njuta av
ett bra ljud.
SM6BHZ kör på 500 kHz
Med
specialtillstånd köra Bernt förutom 136 kHz oxo 500 kHz, kolla in på hemsidan: http://www.sm6bhz.com/index.asp
Hur
funkar då 500 kHz, Bernt berättar att han hörts i USA med måttliga effekter,
men visst krävs det grejer. Man måste nog vara beskaffad med egen lödkolv.
Hemsidan är under uppbyggnad och han kommer att visa hur du bygger transverter
till IC-756PROIII, hur du bygger PA som täcker 136 och 500 kHz. Kanske blir 500
kHz en frekvens där vi som radioamatörer kan ha dagliga transatlantiska
förbindelser i framtiden. Ungefär som det kommersiellt var förr. Det är numera
inte tal om gnistsändare utan man kör mycket smal bandbredd. Håll din
informerad genom att besöka SM6BHZ hemsida då och då, för att se utvecklingen.
Piratradio oxo en form av
rundradio, varför?
Jag
brukar ju ha med några rader om piratradio, sådana som sänder hemgjorda
radioprogram. Särskilt på 6200 – 6400 kHz brukar det på helgen vara bra fart.
Men varför finns de? Vad lockar dessa att hålla på? Finns det nån som lyssnar?
Hur
kan de bli så, varför håller man på? Ja inte är detta lätt att förstå för de
som tagit sitt amatörradiocert för fem år sedan. Vi som varit med lägre, och
börjat med kortvågslyssning, (läs ”även piratradio”) vi som tyckte att det var
ouppnåeligt att bli ”riktig” radioamatör. (Riktig betyder här licensierad) dels
för att det var svårt, dels för att det var dyrt. Då fick man försöka hålla på
med något annat för att tillgodose spänningen. Jag kan nog därför säga att de
som idag sänder piratradio, rundradiotyp, är gamla radiointresserade som växte
upp på 60 talet, och som ville busa lite. Nostalgin finns och de ”busar” än
idag. Endast med lite kunskap om hur det varit och hur man kan fungera som
människa kan en nybliven radioamatör begripa hur ett sådant fenomen kan
förekomma. Återigen ödmjukhet och försök att förstå hur det var, hur vi
fungerar som människa. Jag skulle nog gissa att det är rätt många av våra äldre
radioamatörer, de som varit radiointresserade sedan kanske början av 60 talet, som
på något vis ”busat” lite. Jag är ganska säker på att det ”busas” trots att man
har fått sitt cert….
QSL från rundradiostationer
Det
var, och är ännu vanligt att man skriver en lyssnar rapport till en
rundradiostation man tycker är spännande att ha hört. Man fick nog mer svar
förr, och det kunde innebära att man fick sändningsscheman, turistbroschyrer,
stationsvimplar, QSL kort förstås.
Många
samlade sådana QSL kort och hade hel väggarna fulla.
Spektrumpresentatören på
ICOM:s riggar
Många
äger en IC-756all, och har spektrumdisplayen. Denna kan ha många namn, men en
sak är säker den är vanebildande, en gång IC-756PRO med spektrumdisplay, alltid
PRO. Det är svårt att vara utan denna. Jag skall försöka beskriva denna
funktion i flera olika texter. Att göra en spektrumdisplay har varit ICOM:s
dröm i många år, bl.a var en sådan långt kommer som tillbehör redan till
IC-701, den blev aldrig producerad dock. Med den tidens teknik blev den inte
vad man ställde för krav. ICOM lät blir, och väntade tills tekniken kunde ge
vad man vill ha. Med DSP tekniken kan vi idag njuta en mycket avancerad sak.
IC-781 hade en sådan, en analog, en av de första i sitt slag som verkligen
fungerade. IC-781 var en mycket dyr radio dock. Den var avsevärt dyrare än
dagens IC-7800 som ger mer för pengarna.
Vad ser man på
spektrumdisplayen då?
På
en IC-756PROall ser man ett frekvensområde +-12,5 till 10 kHz omkring den
frekvens man lyssnar. Dyker en station upp 12 kHz upp ser vi den direkt. Är
bandet fullt med stationer ser vi QSB:n, fadingen som är selektiv och det hela
ser ut som hela bandet ”gungar”. Vi kan hitta en lucka, exvis -7 kHz verkar det
var en ledig frekvens. Vi ser skillnad på SSB CW AM och DRM signaler. Särskilt
tydligt ser vi DRM signaler. DRM är ju digital rundradio och dessa är c:a 12
kHz breda. Vi ser dem som ett förhöjt brus en brusklump på 12 kHz och ofta c:a
10 – 20 dB svagare än AM stationerna.
Prova på 3950 kHz och se +- 25 kHz med din spektrumdisplay. Du finner AM
stationer där modulationen skapar sidband, du se även DRM stationer. PÅ
IC-7700, 7600 kan du sätta bandgränser på spektrumet. Exvis skall du köra en CW
test sätter du 7000 – 7040 kHz och du får en röd visare som visar var du ligger
och lyssnar, med stor noggrannhet kan du se var det finns luckor eller
aktivitet.
Med
spektrumpresentatören ser du frekvensen i horisontalled, och styrkan på
signalen i vertikalled. Vertikalt är skalan logaritmisk som en S-meter men
graderad i 10 dB steg. Spektrumpresentatören har en egen dämpare, vilken gör
att du kan välja område, du kan sänka bruset om du har hög brusnivå, och därmed
tydligare se de stationer som opererar på bandet.
Spectrum
scope, spektrumanalysator, spectrum display, spektrumvisare jag tänkte använda
ordet spektrumpresentatör för att få till lite svenska ord. Bildskärmen visar
ett valt utsnitt av det aktuella bandet som ett spektra i frekvensdomänet. Vi
kan se vad som händer omkring den frekvens där vi lyssnar. Jag kan lova att
alla som kört en 756PROall är helt sålda på den här funktionen och helt inte
vill se en rigg utan den funktionen. Farligt vanebildande är bara förnamnet.
Man ser många många fler stationer än man hinner leta upp genom att bara ratta
på en VFO. Jämfört med IC-756PROall har IC-7600 fått en viktig funktion extra
på spektrumpresentatören. Men först kan
vi konstatera att själva bilden av spektrat är länge, en följd av att
bildskärmen är längre.
På
de äldre riggarna kunde vi se en bild av frekvenserna plus minus omkring
inställd frekvens, visaren var alltid i mitten och frekvenserna omkring
skrollade. Vi kan med den inställningen se +-12,5 kHz och upp till +-100 kHz i
olika steg. Detta sätt att visa kallas ”center mode”. Nu kan man liksom på
IC-7700 och IC-7800 även visa en bild med fasta frekvensgränser, exvis
bildskärmen visar CW delen 7000 – 7040 kHz, endast den del vi använder vid
Morse på 7 MHz bandet, en visare som rör sig över skalan visar var vi lyssnar.
Det här sättet att visa spektrat kallas ”fixed mode”. Båda metoder har sitt berättigande
och med tillägget för fixed mode blir det hela fulländat. Bandgränserna för
visad del av spektrat ställer du själv in, som default finns de olika
amatörbanden inlagda. Nästa gång kanske
du vill ha koll på RTTY delen av 14 MHz, då ställer du in 14060 – 14100
kHz som gränser för det fasta spektrat, visaren visar var du befinner dig med
mottagaren, blixtsnabbt kan du flytta till en frekvens där du ser att det
förekommer aktivitet, även så korta aktiviteter som bråkdelar av sekunder
hinner du med att se och sedan ratta in. Är du QRP:are och vill specialgranska
en liten del av ett CW band där Morse från svaga stationer förekommer, ja då
väljer du bandgränserna 14050 – 14070 kHz.
Spectrumscope
på IC-7600 och de andra ICOM stationerna är farligt vanebildande. Med all rätt
då de är otroligt effektiva och synliggör exakt vad som pågår på bandet. Har du
en gång lärt dig använda ICOM stationernas spektrumvisare, och det går fort, vi
talar om minuter, ja då är du såld.
Skall man låta sig säljas
för en spektrumpresentatör?
Skall
man gå på detta? Ja det är vad man vill nära man spekulerar på någon ny
radioapparat. Man vill ha något nytt att tycka om, något nytt att imponeras av.
Så givetvis vill vi ha ut något nytt av vårt radiointresse. Givetvis vill vi ha
något nytt som vi vill använda. Vem vill inte ha den nya tekniken om man skall
köpa sig något nytt? Nej sådana finns nog inte. Nu kanske jag är väl stark när
jag säger att spektrumpresentatören är kraftigt vanebildande, men jag tycker
ändå det är ett roligt begrepp. Trots att vi givetvis inte bli förslavade under
spekken på IC-7600, på det sätt man kan bli av droger och sådant. Vi har som
människor en drivkraft att gå framåt, och att komma framåt kräver givetvis att
vi investerar, ingen annan kommer och gör det åt dig. Du måste öppna plånboken
själv, alldeles själv och bara du, för att få mer, mer teknik, häftigare
gadgets. Får man då rätt saker, så blir man glad och rikligt belönad.
Ja
spektrumpresentatören är värd varenda krona!
Från
brusnivån till S9+40 dB syns tydligt, med 10 dB rutor i vertikalplanet har du
en logaritmisk skala. Systemet har även en egen dämpsats, 10, 20 30 dB så att
du kan anpassa känsligheten exakt till de rådande förhållandena. Känsligheten,
dvs förmågan att visa även de svaga signaler som bara kan höras i bruset är
förvånansvärd. Tidigare försök att bygga en spektrumvisare har för det mesta
blivit en oanvändbar sak, ICOM har väntat till den verkligen är brukbar.
IC-781
var ICOM:s första spektrumvisare. Den var helt analog men gav ett mycket gott
resultat. IC-7600 använder en hel DSP för att åstadkomma spektrat.
Enklare spektrumpresentatör
på IC-706all, 7000, 7400
Där
kan spektrumdisplayen behöva använda mottagaren således blir IC-706all tyst om
man kör spekken. På IC-7000 ”lånar” den mottagaren i pulser och man kan därmed
både se och höra stationer på en gång. De enklare stationerna har även en
mindre noggrann vertikal skala.
Det finns komradiosändningar
på kortvåg oxo
Marina
eller flygradio på kortvåg, de kör nästan alltid USB. Stockholm radio har jag
tidigare berättat om så de frekvenserna behöver vi inte upprepa.
DRM på kortvåg
Digital
Radio Mondiale, vi talar om digitalt modulerad rundradio på kortvåg. De är
bredare än AM, men mer störningsfria, och skall ge god ljudkvalitet.
Det
hörs rätt många sådana DRM sändningar på BC banden, de låter som ett brus, och
syns tydligt på spektrumpresentatören. Många har experimenterat för att lyssna
på DRM sändningar, det fanns en del olika alternativ, exvis små kretskort med
blandare för att få ut en sista MF på 12 kHz ur en befintlig HF mottagare. Det
fanns oxo små enkla DRM mottagare i form av en liten låda bara, att koppla till
datorn. Tyvärr var dessa mycket dåliga och det är bara att konstatera att för att
lyssna på DRM behövs faktiskt en mottagare med en viss selektivitet. De hittills
testade DRM mottagarna har varit alldeles för dåliga för att vara brukbara. Vad
är då framtiden för DRM? Svårt att säga om, en annan fråga är varför ingen
tillverkare ger sig hän DRM och börjar tillverka mottagare. DRM sänds faktiskt
och det går lätt att hitta tiotals starka DRM sändare på BC banden. Vad är då
avsikten med DRM? Vem skall lyssna på DRM på korvåg i framtiden? Vi har stora
länder och världsdelar där kortvågs radio är det i särklass största mediet, som
Asien Afrika Sydamerika. Det är nog knappast möjligt att förse dessa stora
befolkningar med FM eller Internet. Men helt klart verkar det ändå som DRM har
stagnerat.
Här
kan man läsa lite om DRM: http://sv.wikipedia.org/wiki/Digital_Radio_Mondiale
Här
finns en sändningslista över aktiva DRM stationer: http://www.drm.org/for-listeners/live-broadcast-schedule/
Framtiden
är enligt vad jag kan se lite oviss om DRM.
Kortvågen under kommande
solfläcksmaxima
Blir
förstås spännande, jag har nämnt BC band upp till 26 MHz, vi har att förvänta
oss större signalstyrkor och lägre öppettider för våra kortvågsband. Vi kan
köra DX även efter jobbet på vardagarna. Många kommer förstås att bli besvikna,
det har köpt en HF radio av sämre kvalitet, och finner att det mesta över 10
MHz är en enda röra av brus intermodulation etc. Ändå uppe på 28 MHz hörs Imd
från alla starka BC band som ett tjockt brusgegga. Har du en ICOM är risken att
bli besviken av sådant liten. Signalstyrkorna på de flesta BC band kommer att
öka med åtskilliga dB, jag skulle kunna gissa 20 – 40 dB. Många idag tysta BC
band blir så gott som dygnet runt aktiva. Liksom förstås amatörbanden, 14 – 50
MHz. Givetvis ställs det stora krav på en radiomottagare när det blir så. Det
är under de kommande åren vi behöver goda testresultat på våra mottagare, exvis
dynamik bättre än 100 dB Intrecept på mer än 10 – 20 dBm. Vi kommer att uppleva
hur vi kan använda attenuatorn på 21 eller 28 MHz istället för att som idag ta
till PRE-AMP. Kommande solfläcksmaxima ställer stora krav på din mottagare, har
du en ICOM behöver du inte oroa dig.
Nya
frekvenser för D-STAR
Det
verkar som om det skall vara nya frekvenser för D-STAR nu.
Många
har passning på 145,375 och 433,450 MHz, nu vet man inte riktigt vad som
gäller, men jag skall ta reda på eller avvaktar besked från de som vet. Bäst är
att ha passning på båda ett tag, lägg in D-STAR på 145,3750 och 145,3375 samt
433,4500 MHz. Så missar man inget. D-STAR utmärker sig ju för att klara sig väl
med smala 12,5 kHz kanaler och det är ju praktiskt, tyckte jag, att köra en
12,5 kHz kanal då dessa ju inte används särskilt ofta av FM trafik. Givetvis hindrar inte 145,3750 MHz att man
ändå använder 12,5 kHz steg för allt telefoni på bandet.
Har du
frågor om D-STAR?
Sänd ett
mejl till mig så skall jag be vår ICOM agent i Stavanger att svara.
D-STAR öppet eller slutet?
Många klagar på att D-STAR är
en sluten kommersiell produkt, utvecklad av JARL och ICOM, på min fråga till
ICOM Japan om hur det ligger till får jag detta svar:
“D-STAR is open protocol. Every manufacturer can
produce D-STAR radio, but only Icom produce it now.
I've heard some HAM user produce D-STAR with Kenwood
radio by customization.
Also, some customer buy only D/V dongle to connect PC
and HAM”.
Här är några länkar till
sajter där du kan hämta mjukvaror för D-STAR
http://www.icomamerica.com/en/support/forums/tt.asp?forumid=28 Här finner du tredje parts
applikationsprogrammvaraor för D-STAR. Dvs mjukvaror som andra än tillverkaren
av D-STAR grejer gjort, och som stöds av D-STAR och ger trevliga funktioner och
applikationer.
http://d-rats.danplanet.com/wiki/FrontPage På D-RATS finner du applikationer för D-STAR
och free download.
D-STAR
står för Digital Smart
Technologies for Amateur
Radio
(Obs att ”technology” betyder
”teknik”, det svenska ”teknologi” betyder ”läran om teknik”, jämför biologi som
betyder läran om naturen).
D-STAR på svenska blir då:
”Smart digital teknik för amatörradio”
Andra förkortningar i D-STAR
förekommer, det är bästa att lära sig dessa redan nu.
DV står för Digital
Voice, dvs. digital röstöverföring, eller digital telefoni.
DD står för Digital Data, digital
dataöverföring, det innebär många saker i D-STAR konceptet. Exvis
kortmeddelanden och ända upp till Internetuppkoppling via amatörradio.
Med DD och DV, dvs digital
telefoni i kombination med Internet kan man få något som liknar Echo link, men
av en helt annan klass.
D-STAR är utvecklad av ICOM
och JARL, (Japanska motsvarigheten till SSA)
Här kan du hämta hem JARL
filmen om D-STAR
Eller
här : http://www.icom.co.jp/world/products/video/d-starmovie/
En
video som visar en dela v D-STAR systemets finesser och möjligheter, ladda hem
den och se på klubbmötet.
Subtone,
kan man höra en subtone? Varför klagar dom på att jag har brum?
Systemet
har flera namn, och vi talar om Pilotton, Subton, subaudible tone, CTCSS.
(CTCSS = Contious Tone Code Squelch System) Subton är ett av de allra
enklaste selektivsystemen, och finns numera i ICOM:s alla FM stationer. Inte
minst i IC-706all. Man kan göra sin station selektiv för en viss subtone och
därmed bara höra de motstationer som sänder en subton, man kan välja att bara
sända subton så att man går fram till de som lyssnar med subton i sin
mottagare. Subtoner finns c:a 50 st att välja bland. Flera av våra
relästationer kan startas och köras med subton. Somliga relästationer sänder en
egen subton vilket gör att du kan ha passning utan att höra andra signaler på
dess frekvens, inte ens störningar går in i en mottagare med subton. En del
relästationer sänder sin subton endast när den är modulerad. Subtone ligger på
låga tonfrekvenser, c:a 60 – 255 Hz, och hörs inte normalt. Kopplar du till en
rejäl högtalare och ställer upp volymen högt kan du höra ett surrande ljud om
någon sänder med subton.
Dessa
subtoner finns
Följande toner finns is systemet: 67.0, 69.3, 71.9, 74.4, 77.0, 79.7, 82.5, 85.4, 88.5, 91.5, 94.8, 97.4, 100.0, 103.5, 107.2, 110.9, 114.8, 118.8, 123.0, 127.3, 131.8, 136.5, 141.3, 146.2, 151.4, 156.7, 159.8, 162.2, 165.5, 167.9, 171.3, 173.8, 177.3, 179.9, 183.5, 186.2, 189.9, 192.8, 196.6, 199.5, 203.5, 206.5, 210.7, 218.1, 225.7, 229.1, 233.6, 241.8, 250.3, 254.1 Hz.
I
försvarets äldre riggar för 30 – 75 MHz, som RA-145 används subtonen 150 Hz,
denna ingår inte i den standard tabellen. Men kan finnas i vissa ICOM
stationer.
I IC-706
av de tidiga versionerna kan 1750 Hz tonen finnas med i subtonstabellen, skall
man sända 1750 Hz väljer man den helt enkelt.
Subtonerna
är svagt modulerade och ”tar tid” att detektera
Sålunda
är vid FM taldeviationen c:a +-5 kHz eller för smal FM som skall användas vid
12,5 kHz frekvensteg +-2,5 kHz. Subtonerna moduleras +-0,15 till +-0,5 kHz. Dvs mycket svagt. Men den som varit
med ett tag och läst mina brev om FM tekniken, modulationsindexet är ändå nära
1.
Det kan
ta upp till 100 ms att detektera en sådan låg ton med den noggrannhet som
krävs, därför kommer talet att stympas en aning vid trafik med subtons-selektiv
mottagare. Det gäller att lära sig trycka in PTT först och tala sedan.
Tonsquelch
Betyder
att mottagaren är selektiv för en bärvåg som har en subton. Om vi trycker på
TON knappen vid RX på en IC-706MKIIG så blir det först FM-T vilket betyder att
vi sänder en subton, trycker vi en gång till blir det FM-T-SQL, vilket betyder
att mottagaren är tyst så länge ingen sänder med subton. Efter tredje trycket
är det ren FM tillbaka. Det är många som råkat trycka på TON knappen vid RX och
därmed satt på subtonssänding utan att reagera på detta. Ganska ofarligt, men
du kan gå och starta en relästation som är selektiv för just denna subton då.
Det är bättre att veta hur det hela funkar.
Sitter
du och sänder subton kan det hända att någon klagar på brum.
Här kan du hämta hem JARL
filmen om D-STAR
Eller
här : http://www.icom.co.jp/world/products/video/d-starmovie/
En
video som visar en dela v D-STAR systemets finesser och möjligheter, ladda hem
den och se på klubbmötet.
Dynamiska
mikrofoner till ICOM radio, låg nivå (experimentera mera)
Funkar
oftast alldeles utmärkt, men det kan behövas en seriekonding för att slippa dra
likström genom den spröda talspolen i en dynamisk mikrofon. Jag hör ibland de
som försöker med en dynamisk mic, med dåligt resultat. Skälet är att vissa
dynamiska mikrofoner ger en mycket låg utspänning. Ett exempel är Peltor
hörselskyddsheadset där det finns en dynamisk bullerdämpande mikrofon, dessa
kan lämna en ganska låg utnivå och det kan krävas en liten förstärkare. Högkvalitativa
dynamiska mikrofoner brukar även de har låg utnivå. Obs att vi nu bara talar om
låg Ohmiga dynamiska mikrofoner. Dvs 10 – 1000 Ohm.
Vid
behov kan man då bygga en liten enkel förstärkare, och nu utnyttjar vi
fantommatningen. Jag skall försöka beskriva denna förstärkare i ord.
Mikrofonförstärkare
för lågOhmig dynamisk mikrofon och ICOM (experimentera mera)
Vi
använder oss av en NPN småsignaltransistor, BC-107, eller BC-109 ligger det
massor av i min junkbox i alla fall. De allra flesta NPN så transistorer är OK.
Först
skall transistorn HF avkopplas, det gör vi genom att sättas 470 – 4700 pF
mellan bas emitter och en mellan emitter collector. Dessa skall sitta när transistorn.
Collektorn
skall direkt ut till riggen, dvs till pin 1 på mikrofonkontakten. Där får den
sin fantommatade likspänning. Lf signalen tappar av i riggen från
fantommatningen.
Från
Collektorn gör vi en spänningsdelare, 10 kOhm och 18 kOhm som går till jord.
Över 18 kOhm sätter vi en avkopplingskonding 4,7 uF. Mikrofonkapseln sätter vi
från transistorns bas och till punkten i mitten av spänningsdelaren.
Transistorn får då sin BIAS genom mikrofonen, spänningsdelarens mittpunkt har
likspänning men är LF mässigt jord. På har vi ett ben kvar på transistorn,
Emittern, den kopplar vi till jord via 22 Ohm. Jord skall förstås vidare till
mikrofonkontaktens pin 7. Vill du ha större förstärkning avkopplar du 22 Ohm
med 22 uF. Den här förstärkaren skall sitta vid mikrofonen, i dessa handtag
eller i hörlurskåporna. Vill du ändra förstärkningen mer kan du shunta
mikrofonen med exvis 20 – 10 kOhm.
Den
uppmärksamme ser nu att vi i denna koppling matar likström genom
mikrofonkapseln, och det var ju inte bra sade vi förut. I detta fall är dock
strömmen så låg att det inte påverkar micken. Väljer du en mindre konding än
den på 22 uF över 22 Ohms motståndet, exvis 0,01- 0,1 uF, så kommer basljuden i
talet att förstärkas mindre, vi får en diskanthöjning. Att sätta ett motstånd i
serie med kondingen från emittern reglerar förstärkningen. Man kan till och med
sätta flera kondingar med varsina seriemotstånd och på så vis anpassa
frekvenskurvan efter smak.
Vill du
optimera den här förstärkaren (experimentera mera)
Och det
kan vara intressant, då tar du hem databladet på den transistor du skall
använda, tar en kurs i transistorteknik och en i matematik. Så kan du sedan
börja räkna på motstånden och få fram kurvor och parametrar.
Vill du
vara lite mer praktisk, och se reslutat samma kväll eller vecka, ja då sätter
du helt enkel en trimpot vid ett eller flera av motstånden. Trimma och lyssna
tills det låter som du vill ha det. Kanske till och med två pottar och du kan
optimera långt genom att lyssna på resultatet. Du mäter upp pottarna och sätter
dit fasta motstånd. De komponentvärden jag angett kan bli annorlunda för andra
transistorer, dessutom kan fantommatningen vara olika i olika riggar. Man kan
kalla detta för ”cut and try”. Och jag lovar, det finns professionella
konstruktörer som provar sig fram.
7,2 MHz
med IC-751, 751A och 745
Många
vill kunna köra på den nya delen av 7 MHz bandet, men förr var det ofta så att
riggarna täckte upp till 7,5 MHz, gör den inte det måste du göra en
modifiering. Många frågar per mejl när det gäller den TRX de har. IC-751 är
väldigt vanlig och den gör man oftast heltäckande, dvs så den kan sända i GEN
COVERAGE läget.
För IC-751 gäller: Hitta kretskortet RF unit, det
sitter på riggens vänstra gavel. Där finner du D53 och klipper den lilla dioden
bara. Sen trycker du knappen GEN och kör radio så det brakar om det.
För IC-751A gäller: Ta av locket, kika bakom
knapparna längt upp till vänster, NB knappen exvis där finns ett kretskort, finn fram R34, ett
pyttelitet motstånd som du klipper av bara. Tryck GEN knappen och kör radio.
För IC-745 gäller: att klippa D41 på RF unit. RF
unit sitter på vänster gavel.
Jag har
skannat in detta för dessa riggar, men det är lika lätt att bara läsa vad jag
nu skrivit. ICOM skrev på den tiden, att de inte ansvara för specifikationerna
utanför de vanliga amatörbanden. Dvs man kan inte i efterhand komma och gnälla
om exvis harmonics eller andra problem utanför de då gällande amatörbanden.
Dock är ju upp till 7,5 MHz ett amatörband. I praktiskt bruk håller IC-751 etc
kvaliteten föra de allra flesta nya band som kan komma på HF.
Får man
då göra så med sin radio?
Dvs
öppna den så den kan sända på annat än amatörband, exvis med dessa
modifieringar kan den sända på 27 MHz eller allt mellan 1,8 och 30 MHz.
Ja du får göra så, ja du får äga
en sådan radio.
Ansvaret
ligger på dig som person, att bara sända på de frekvenser där du som
radioamatör har tillstånd. Du har inget tillstånd, och kan aldrig få tillstånd
att sända på 27 MHz med en radio som inte är, eller aldrig har varit typad för
ett komradioband. Därför får du inte sända där men väl äga en radio som kan
detta. Om vi som radioamatörer får frekvenser på 5 MHz får du sända där med en
modifierad amatörradiostation, eller en modifierad komradio. Tänk på att vi som
radioamatörer har ett unikt ansvar som vi då skall vårda ömt.
Bli radioamatör
Många vill försöka få sin
kompis att ta steget att bli radioamatör. Mycket info finns på SSA hemsida: http://www.ssa.se/ Längst upp finns en rad sektioner, ex ”HEM”,
”om amatörradio”, ”om SSA” etc. Klicka på sektioner och distrikt, längst till
höger, en rullgardin kommer ner och klicka sen på utbildning. Gå tillbaka till
vänster och du finner ”bli sändaramatör”, och får upp en rullgardin men nu längst
till vänster. Under exempelvis utbildningsmaterial finner du provfrågor. Lite
lång väg att hitta olika saker på nya hemsidan, du får leta och ha god fantasi,
men det mesta finns kvar sedan gamla sidan.
En direktlänk till
provfrågexemplen är http://www.ssa.se/docs/ovningsprov_teknik.pdf
Här kan du hämta hem JARL
filmen om D-STAR
Eller
här : http://www.icom.co.jp/world/products/video/d-starmovie/
En
video som visar en dela v D-STAR systemets finesser och möjligheter, ladda hem
den och se på klubbmötet.
BILTEMA har toppsprötet till
mobilantennen (bygg
mer själv)
Skall du bygga en mobilantenn
för HF, exvis för 3750 kHz. Så behövs ett justerbart toppspröt. Har du slarvat
bort toppsprötet till den gamla Hustler mobilantennen, eller klippt det för
långt prova detta teleskopspröt. Förr använde man sig av en teleskopisk
bilantenn, det visar sig att det går att få tag på ett sådant även idag,
BILTEMA har en bilantenn för 59 kr som består av en 3 sektioners teleskopisk
sak. Perfekt för mobilantennen. Skruva ur den ut fästet och släng foten. Du har
en justerbar toppsektion för bygget. Med M4 mässingskruv i botten som oxo går
att löda på. Skall du bygga en portabel BUDDIPOL behöver du två sådana här att
sätta utanför spolarna som då medger justering. En dipol för 50 MHz är ett
annat bygge. Tänk på att teleskopantenner för bilradio är en sak som kanske
inte kommer att finnas särskilt länge, så lägg upp några på lager för framtida
byggen. Biltemas teleskopantenn är gjort av rostfritt stål och går inte att
löda på ovanför mässingdelen i botten. Man kan dra fast den med små
slangklämmor tillsammans med en tråd exvis.
Åskskydd
Läs mer här http://www.hvi.uu.se/Lightning/blixtskydd/blixtskydd.html
Där ser du olika praktiska
exempel, för åskskydd av allt från tält, husvagn till fastigheter.
Du kan även läsa om åskan
historiskt, myter och sanningar, bra att ha lite vetskap inför sommaren. Tänk
på att det är bra att veta något om åska för att med sin lugna kunskap lugna
familj och vänner. Ta kål på gamla myter etc.
Visst fick vi order på flera
av de fantastiska artiklarna i förra nyhetsbrevet.
Allt går att sälja med
mördande reklam, här har vi SM4BKQ som beställer eleketrolytkondensatorvätska,
men lägg märke till att han har andra, för amatörradion nyttiga preparat att
sälja själv oxo. Ta kontakt med Bosse så kan du nog köpa. Så här skriver han:
Hej!
Ja, det må man säga,
så mycket nyheter att begrunda… måste nog beställa elektrolytkondensatorvätska
tror jag. (1 dl räcker)
Det är mycket inom
materialteknik och kemikaliebranschen som förändras över tiden.
Tankarna går till
duplexlädret som fanns förr, det borde åter saluföras, gick att använda till
det mesta men var särskilt effektivt till att bygga mikrofonmembran för
repeatertrafiken.
Frekvensoljan var inte dum
den heller, VFO’n gick snabbare och signalerna flöt bättre i de gamla analoga
stationerna. Därför är väl efterfrågan mindre idag i takt med den digitala
kommunikationens framsteg. Sannolikt är det därför som marknadsandelarna gått
framåt för I/O-fettet som är mer stabilt i de sammanhangen. Förr var det ju
användbart med MOS-fett också, speciellt på förförstärkarnas
ingångstransistorer, men det är väl inte så många som bygger hemma längre.
Ser fram emot ICOM’s
wavelength reducing treatment (WRT) som jag såg reklam för häromdagen. Det blir
fint att behandla 80-metersdipolen med så går den på 160 också. Då behöver man
inte sätta upp extra tråd.
Allra bäst vore det om
produktionen snart kunde komma igång när det gäller The Reinfeldt Money
Expanding Fluid, som enligt förhandsinformationen innebär att man lägger in en
10-krona i TRMEF önskad tid så kan man plocka ut önskad summa efter hand.
(Fast PRO lär vara på jakt
efter formeln)
Ha dä gôtt! (- fast Du
kanske ä ute å hälser på Kongen ida’ – han ä ju i Kallsta’)
Bosse SM4BKQ
Energi för radioamatörer
Jag brukar ju har lite om
energi med i de här breven. Varför kan man fråga? För att jag tycker det är
intressant och för att det är bra om man har en susning för att kunna hänga med
i debatterna om landets energiförsörjning. Ibland handlar det om den energi vi
äter och dricker och som kan göra våra kroppar mjuka och sälliknande
spolformiga. Men ibland oxo om elräkningen som tenderar att överaska.
Men idag lite om vattenkraft,
en utmärkt hemsida, http://www.kuhlins.com/fortek.html
där vi kan se en stor del av landets alla vattenkraftverk och
inte minst deras effekt och energiproduktion. Årsproduktion är produkten av
årets timmar (8760) och effekten, svaret är energin som kraftverket ger per år.
Som vi alla vet finns både små och stora vattenkraftverk i våra älvar och
floder. Här i Värmland är förstås Klarälven en stor kraftproducent. Hur kan vi
jämföra vindkraft med vattenkraft, och hur kunde det vara lönsamt att bygga små
vattenkraftverk förr? exvis i Alsterån utanför Karlstad: http://www.kuhlins.com/alsteralven/alster.html
Med sina 350 kW är det motsvarande ett litet vidkraftverk idag. Men det måste
ändå ha varit en enorm anläggningskostnad då, 1948. Ser vi på Klarälvens
största i Höljes http://www.kuhlins.com/klaralven/holjes.html
Med sina modiga 130 MW, så motsvarar det ju 100-150 vidkraftverk idag. Vi kan
få ljus från över två miljoner 60 watts lampor.
Ett av landets största finner
vi i Porjus http://www.kuhlins.com/lulealven/porjus.html
Med 440 MW är det en skalplig producent. Porjus byggdes ju en gång i tiden för att
försörja malmbanan med ström till en av världens första eljärnvägar. Idag kan
Porjus driva mer än järnvägen.
Tänk på att en rejäl
långtradare med en motor på 300 kW, (450 hk) faktiskt kan ge lika stor effekt som
ett mindre vattenkraftverk. Med tanke på att det rullar tusentals sådana, så är
vattenkraften jämfört med den oljebaserade energin som driver transporterna
liten. Visst är det lite konstigt om man tänker efter.
En kärnreaktor motsvarar c:a
10 st rejäla vattenkraftverk.
Idag byggs och installeras
mest vindkraftverk i storlek från 1 till 3 MW.
När vi ser på
årsproduktionen, så överenstämmer den ofta inte med det teoretiska. Effekten
multiplicerat med antal timmar per år, (8760 timmar per år) blir då årsproduktion.
Men ofta bara halva värdet. Ja det är väl så att det inte alltid rinner vatten,
ibland måste man stänga för underhåll och allt går kanske inte att sälja året
runt. Man måste spara på vattnet i dammen inför vintern. För de som menar att
det inte alltid blåser på ett vindkraftverk så har vi samma sak, faktum är nog
att det är större årsproduktion på ett vindkraftverk än på ett vattenkraftverk.
Där är det inga torrperioder som i älvarna, man behöver inte heller spara på
vatten för att kunna använda under vintern i ett vindkraftverk, det blåser ju
året om.
Ett elvärmt hus med värmepump
behöver 15 000 - 20 000 kWh (15 – 20 GWh) per år. Ett vindkraftverk
på 1 MW, kan då försörja c:a 500 villor, med stillestånd inräknat.
Tänk på att i sommar när du
är ute och åker, så finns ofta möjligheter att göra ett besök i våra
vattenkraftverk, det ordnas visningar, det kan vara intressant att få ett
sådant förevisat.
Själv besökte jag Höljes i
somras, skitkul att få gå ner i berget och se grejerna, låta sig imponeras och
lyssna på en duktig guide. Rekommenderas för hela familjen.
”Motståndet går att skruva
fast på en värmesänka” (Vårt dynamiska språk)
Och vad är då en ”värmesänka”?
Såg texten med ordet i en
pressrelease för effektmotstånd, dessa motstånd var då finurligt gjorda och
kunde skruvas fast på en ”värmesänka”.
Hur kan det bli sådana ord?
Sug på ordet: ”värmesänka” fett och
fint ord va? ett gulligt ord.
Man kan tänka sig att en
engelsk text har översatts i maskin, med översättningsprogram, och med ordet ”heatzink”
som betyder kylfläns, så har datorn hittat på ordet ”värmesänka”. Så nu talar
vi om att det bakpå riggen finns en stor svart ”värmesänka”, med fläkt. Här i
Värmland har vi köldhål, dvs ett ställe där det är skitkallt. Hur det nya ordet som ju är ganska dåligt i
sammanhanget, kunnat passera både korrekturläsningen på företaget som säljer de
aktuella motstånden, och tidningen som hade med pressreleasen är en gåta. Men
blir det för varmt på slutsteget så skruva dit en större värmesänka. Man kan även
köpa sig ett köldhål som då måste gängas för att kunna sättas fast bakpå
riggen.
Typ
Vad är då en ”zink”?
Man ser ordet ibland i
amerikanska artiklar. Sänk ner i en Zink med vatten och låt svalna.
Ja man menar en plåthink helt
enkelt. Den kunde ju förr vara gjord av zinkplåt eller förzinkad järnplåt. Att
en modern plasthink kan heta Zink är dock konstigt. Men hink som hink…..
Typ.
”Det har ju tillkommit
strukturkostnader”
Med de orden försvarade sig
politikern vid intervjun i radions P1, då man ifrågasatt hur utjämningssystemen
mellan rika och fattiga kommuner hade schabblats bort.
Strukturkostnader, ja visst
är det ett roligt ord, skall man skratta eller gråta, vill politikern i fråga
briljera, eller vill han förleda oss väljare. Kanske han skyddar sitt eget
skinn?
Själv erkänner jag min
dumhet, för att inte kunna slå upp ordet och förstå vad det betyder.
Kanske är det så att
ordböckerna inte hänger med i nyordsutvecklingen
Men jag vet att motsatsen
till struktur är kaos. Så då borde det finns kaoskostnader.
Andra roliga ord i
sammanhanget är strukturalismen eller poststrukturalismen. Hoppas vi inte blir
indragna i sådant. Kanske är det min tomma plånbok som är en strukturkostnad?
Eller snare det tomma orangea brev som strukturellt meddelar framtida strukturell
ekonomi eller avsaknad av strukturell ekonomi, eller enklare utryckt,
strukturkaosekonomi.
Absolut
MHz = Mega Hertz, några SI
standarder
Bara för att vi skall förstå
varandra lite bättre.
mhz = milli tim zebra
Det är viktigt att använda
rätt förkortningar så att man förstår varandra. Och att inte missförstånd
uppstår.
KHZ = Kelvin och Hertz i
Zanzibar
khz = kilo tim zebra
kHz = kiloHertz
27 M = 27 Mega
27 m = 27 meter
MM = Mega Mega
mm = milli meter
kWh = kilo Watt timme
KWH = Kelvins bror Willian Henry
km = kilo meter
Var sjunde bilförare är
trött vid ratten (räkna med bråk)
Kunde vi läsa på nyheterna
för ett par veckor sedan. Ja ingen motsäger väl det. Är man trött som bilförare
och det finns risk att nicka till, ja då är man livsfarlig. Men hur många är
var sjunde bilförare? Varför använder de så konstiga mätningar av sådan här
statistik? Var sjunde bilförare??? Kanske går det att räkna fram? Låt oss prova
med inverterade värdet av 7, dvs 1/7, (här står snedstrecket för förhållandet, på
räknedosan division) vi får då 0,14 av tio bilförare, och med faktorn 100
procent får vi fram att 14 procent av bilförarna är livsfarliga pga att de är
trötta. Varför inte säga det i nyheterna då? Vad är det för fel på procent?
Måste man verkligen återgå till bråktal?
Hur mäter man en tumme?
Lite diskret frågade jag hur
man mäter en tumme. Det var med anledning av Dr Gösta SM4CTT:s artikel om
människokroppen som måttet kom i fråga. Givetvis är det många som läser även de
små sakerna och reagerar. Här är ett svar:
"Hur mäter man en
tumme?"
Höjden av skrytsamhet
svarar:
Jag vet inte, min
tumstock har gått av på mitten!
De Göstha
Men Gösta, i SM-land mäter vi
ju med SI enheter. Och frågan är hur man
mäter tummen.
Mäter vi på utsidan och ner
till första leden, hamnar vi ju nere vid handleden, och då blir den närmare 100
mm. Mäter vi på insidan mot senan så talar vi om 50 mm. Eller är det tummens
diameter vi talar om?
En liten rolig historia
Fröken
frågar Pelle......
Hur
många syskon har du?
Åtta stycken.
Det måste bli väldigt dyrt.
Nä, för pappa och mamma gör dem själva!
3vlig
helg!
//Benke
De
SM4FPD Roy