Swedish Radio Supply AB

SRS nyhetsbrev HAM

2009-04-30

Dagens tema är: Överkurs IC-756PROall

Vindkraft

Mikrofoner

Mer vindkraft

Kör WAWPP, Work All Wind Power Plants

Bandplan UK

Bygg med Germanium transistorer

Antennkalkylator

Kör SM200PAX

Dra ut spolen

Räkna med bråk, fototeknik

Prokrastinering, lider du oxo av detta?

HEJ Mejlingslistan

Överkurs IC-756PROIII, nu är det dags att förstå lite mer på djupet av denna fina radio som nu ersätts av IC-7600.

Jag brukar ju ha ämnet energi ibland. Idag är det dags att titta på vindkraften, ur en mer teknisk synvinkel. Se de fakta och saker jag skriver om vindkraft som en sporre att studera vindkraften mer, se det som ett sätt att kunna vara med i diskussioner, döda myter etc. Den som vill gå på djupet måste dock studera mer. Se dagens artiklar om vindkraft som en introduktion till mer vetande om vindkraft. Man kan även se dagens fakta om vindkraft som underhållning vid sidan av mina ICOM propaganda.

IC-7600 rönte stor uppmärksamhet i Täby på årsmötet, och jag kommer förstås att skriva mycket om den framöver. Exvis skall jag läsa schemat framöver så vi kan gå på djupet och lära oss uppbyggnaden.

Viktiga datum för HAM händelser 2009

Rapport från SSA årsmöte i Täby

Först och främst skulle jag vilja lyckönska SM0DZB som ny ordförande, läs mer på SSA hemsida http://www.ssa.se/ vidare kan jag meddela att nästa årsmöte, dvs om ett år kommer att äga rum i Göteborg på Hisingen. Som utställare kan jag säga att avsaknaden av yngre radioamatörer var märkbar. Vart är alla nya radioamatörer som man utexaminerar? Det har ju faktiskt blivit rätt många sådana ändå i SM0 området. Där har Tore SM0DZB i egenskap av SSA ordförande en sann uppgift att få ner medelåldern på radioamatörerna.

För oss på SRS fick vi tillfälle att visa våra ICOM stationer IC-7200, IC-7600 förutom de gamla klassikerna IC-706MKIIG och IC-7700, 7800. Intresset var stort och det var inte många minuter jag var overksam.

Som vanligt är det rätt folktomt på söndagen dock. Saknade lokala radioamatörer som kommer under dagen, men visst, det är skönt att ligga kvar i varma sängen en sådan dag, och man skippar det sociala livet som ett sådant här arrangemang innebär. Annat att anmärka på var det skitkalla väder de hade fixat den här helgen. Men det var väl en felbeställning kanske.

För övrigt var det mycket trevligt med många kända radioamatörer att prata med!

Loppis i Nykvarn 30 maj

SRS kommer som vanligt och detta händer lördagen den 2009-05-30

Lösgodislådan är inte tom än, mässpriser ja nog fixar vi det. IC-7600 visst finns den med att se och fingra på.

Läs mer här på klubbens hemsida: http://www.qsl.net/sk0mk/

Amatörradio LOPPMARKNAD Amatörradio LOPPMARKNAD

Lördagen den 30:a Maj har Mälardalens Radioamatörer SK0MK loppmarknad i Nykvarn. Vi startar kl 10:00, försäljare är välkomna från 9:00, och håller på till ca 14:00.

Vi håller till i samma lokal som förra året som numera heter
"Kulturmagasinet Ge Järnet" ca 700 m från Nykvarns centrum och
järnvägsstationen

Enklast är det att åka med bil och det finns gott om parkeringsplatser.
Det går även att åka med buss 780 från Södertälje, pendeltåg eller X2000 till Nykvarn och ta en promenad i det förhoppningsvis vackra
försommarvädret. Inlotsning på 145.7000 MHz (Mariefredsrepeatern) och 145.3250 MHz. I vår cafeteria finns det kaffe, te, läsk, saft, mackor, bullar och kakor. Allt till humana priser.

Bokning av bord sker via Anders SM0ORB på tel 070-595 75 16 mail sm0orb@ssa.se eller Martti SM5RWD på tel 0157-223 58 mail marttiorama@gmail.com. Ha gärna några veckors framförhållning. Kom, träffas och trivs! För frågor kontaktar du lättast SM0ORB eller SM5RWD.

Loppis Ölmbrotorp 2009-09-19

Den årliga loppisen för amatörradio norr om Örebro äger rum 2009-09-19, (19 september 2009) SRS räknar med att komma, mer info kommer efterhand, se bara till att boka in höstens helger redan nu.

SM4RGD Charlie

Loppis i Skellefteå, Skellefteå Radioamatörer SK2AU

Lördagen den 16 maj inbjuder Skellefteå Radioamatörer, SK2AU till Loppmarknad och amatörradioträff i Skellefteå.

Vi startar kl. 10:00 och håller på fram till kl. 16:00.

Försäljare är välkomna från kl. 8:30.

Vi håller även denna gång till i Logen på Skelleftetravet.

Ingen avgift för utställningsbord, men vi ser gärna att säljare anmäler hur många bordsmeter de behöver.

Bokning av bord och frågor till:

Sören SM2DLA, Tel. 070-513 58 51, sm2dla@telia.com

André SM2RHL, tel. 070-337 25 10, lindgren@blits.nu

Sedvanlig servering av mackor, kaffe, te, läsk och varm korv

Inlotsning på 145,700 (R4) och 434,700 (RU4)

Utförligare vägbeskrivning och info kommer att finns på vår

webbsida: http://sk2au.skelleftea.org/

Varmt välkommen!

Skellefteå Radioamatörer SK2AU

Styrelsen/André-SM2RHL

(Dessvärre klarar vi på SRS inte att vara med den här gången, vi bor för långt bort)

Loppis i Norrköping 2009-10-10

Lördagen den 10 oktober 2009 är det dags, den stora begivenheten i Norrköping. SRS är bokad som vanligt, mer fakta kommer framöver.

Första intrycket IC-7600

Idag är 2009-04-06 och första sändningen från Japan har anlänt. Apparaterna täcker från fabrik upp till 7,2 MHz. Första intrycket är en mycket ljustark display. Med fantastisk kontrast och billjans.

Som jag nämnt i mina uderhufventexter är bakgrundsbelysningen gjord med vita LED, stället för en plasmaljuskälla, (lysrör). Man får intrycket av en extremt god ljusstyrka även i dagsljus eller starkt lokalljus. Genom att gå in i en meny kan man reglera ljusstyrkan och den går att ställa både ljusare och svagare än föregångarna. Ett annat bestående intryck är: fan vad snygg!!!! Vilken apparat!!! Hur kan dom göra så här snygga grejer? Man häpnar. De är fullständigt makalösa där borta i Japan på ICOM utvecklingsavdelningen. Ja nog skall den provas med det snaraste hemma. Ett exemplar är uttaget som demoex och skall visas under kommande utställningar.

Nu finns 8 sidig broschyr IC-7600

Ring eller skriv och beställ en, eller se till att hugga en i Täby vid vår monter. Skriver du ett mejl, glöm då inte att ange din postadress.

8 sidor fakta och fina färgbilder på drömriggen för HF, ICOM IC-7600. Se kurvor som beskriver Notcharna, se kurvor som beskriver IMD med IP beräkningarna.

Se blockschema där du får förklarat fördelarna med 2 MF:ar. Studera blockschemat över AGC systemet och hur dualWatch funkar. Se detaljbilder på den stora tydliga LCD TFT skärmen.

IC-7600 LF och tonkontroller

IC-7600 har stora möjligheter att påverka både mottagarens och sändarens ljudkvalitet. Varje trafiksätt har separata tonkontroller i både Rx och TX. Vidare finns högpassfilter och lågpassfilter i varje trafiksätt RX och TX. Dvs till och mer fler möjligheter än IC-7800 att påverka både ljudet i mottagaren och ljudet i sändaren. Hög och lågpassfilter är en form av tonkontroller men dessa skär brant vi den viss frekvens, till skillnad mot bas och diskant som reglerar förstärkningen successivt från en viss brytfrekvens. Återigen, tjatar jag om att verkligen använda en rejäl bra högtalare för att kunna tillgodogöra sig detta fantastiska sätt att kunna anpassa ljudet för smak och tycke.

IC-7600 täcker eventuellt nya band

Standard är 7000 – 7200 kHz samt den täcker 1810 – 2000 kHz. I den version som kommer att säljas i SM och övriga norden. Den version som vi säljer heter #04 EUR. På en IC-7600 kan du skapa egna bandgränslarm. Mottagaren täcker 0,03 – 60 MHz.

Beställ min underhufven text på IC-7600

Jag har försökt att göra en så fullständigt beskrivning av IC-7600 som jag brukar, jag brukar kalla en sådan text för: ”under hufven på”. Det är för närvarande 11 sidor i doc fil. Jag brukar ha med utskrifter vid våra utställningar, men det är svårt att veta hur många som går åt och det kan ta slut. Sänd ett mejl bara så bifogar jag filen, under hufven på IC-7600.

Mer om D-STAR

En Dansk hemsida om D-STAR, här finns mycket info att få, danskarna är mycket aktiva på D-STAR, och lära sig om det nya trafiksättet inom amatörradion: http://web.mac.com/oz6pu/pusle/go.html

Här beskriver våra OZ vänner hur man gör, ”brug av D-STAR”: http://web.mac.com/oz6pu/dstar/gateway.html

Här finns en D-STAR calculator: http://www.dstarinfo.com/Calculator/DSTAR%20Web%20Calculator.aspx?Source=OZ2REA

Observera att OZ2REA kör med en 6,25 kHz kanal, på 145,76875 MHz med -600 kHz duplex. Avsikten med frekvensen var att undvika en störning.

Obs att man i OZ förespråkar 145,3375 MHz som nordisk anropsfrekvens, bäst är att ha passning på båda, dvs DV på 145,3375 och 145,3750 MHz, ha även passning på 433,4500 MHz. Ropa in på SK7RNQ C på 145,6375 MHz -600 kHz i rutan JO75BQ Vitaby.

Eller Mora på 145,6625 MHz – 600 kHz. Läs mer om Mora D-STAR på http://www.sm4jdp.se/DSTARRepeater.htm

Ha passning på DV, D-STAR

På simplex-frekvenserna 145,3750 MHz, 145,3375 MHz och 433,4500 MHz. Plus eventuell relästation för D-STAR.

Teknisk rapport IC-756PROall

Den som vill studera lite djupare om IC-756PROall kan ta hem denna fil. En 5 sidig Pdf som beskriver hur mycket effektivare de branta DSP skapade filtren är med grafiska bilder. En sida ägnas åt inkoppling till dator med transformatorer för att galvaniskt skilja vid MGM körning. Ett PSK interface som man kallar det. Vi kan lära oss vad det innebär om BPF indikeras vid filtret.

Denna Tech rapport är från den första PRO tiden men gäller i högsta grad även för PROIII.

Kommer oxo att finnas på vår hemsida.

Mejla mig om du vill studera filen.

Mikrofoner och åter mikrofoner

Visst är de häftiga, dessa saker som vi låter sluka våra röster i, och som förmedlar ljudet till en mottagare någonstans i världen. Och visst är utseendet på mikrofoner något helt fantastiskt, vilken fantasi man visat genom tiderna, och hur man luras att tycka att en snygg mic, en tung mic, en häftig muc, eller en mikrofon med speciellt påkostat utseende nog ”måste” vara mycket bra. Mikrofoner är något att samla på, något att visa sina vänner, något att pryda sitt hem med. Mikrofoner slits inte av att leverera milliVolt till en radio, de slits inte av att man talar in i dom. Så använd, spara, och njut av dina mikrofoner, gamla som nya var rädd om dem. Jag har sett alldeles för många mickar som fått rosta, liggande där i garaget, på vinden eller ovanpå oljetanken i 25 eller 40 år. Tänk oxo på att en gammal mick med dåligt element kan förses med en modern elektretkapsel och få nytt liv. Tänk på att en gammal kristallmik kan få liv med en liten enkel transistorförstärakare.

Jag har flera ggr förr länkat till ”Mikrofonens” hemsida. http://www.mikrofonen.se/ Håkan säljer mikrofoner och har mycket kunskap om sådana, ja man kan väl säga att han är ganska såld på mikrofoner, ljudteknik och teknik omkring sådana. Mest av typen äkta kondensatormickar. För oss radioamatörer är det intressant teknik. Kolla in på länkarna och se innadömet och schemat till några av de mest berömda mikrofonerna genom tiderna. Observera att det ofta sitter eleketronrör i dem. Minityrrör nuvistorrör etc. och givetvis en transformator. Oftast fantommatade. Men även matade med en flerledakabel där glöd, anodspänning, balanserat par och jord matas i separata ledare. Så här skriver Håkan och länkar till de olika mickarna:

Hej Roy

Jag har skrivit lite om gamla mikrofoner:

http://www.filmsoundsweden.se/backspegel/neumann-km54.html

http://www.filmsoundsweden.se/backspegel/schoeps.html

http://www.filmsoundsweden.se/backspegel/ror_fet.html

http://www.filmsoundsweden.se/backspegel/um57.html

Hälsningar

Håkan Lindberg

Mikrofonen Sverige AB

Näs 305

660 60 Molkom

Sverige

Tel +46 553 14170 +46 70 6437723 http://www.mikrofonen.se/

Ny bordsmikrofon från ICOM SM-50

ICOM:s bordsmikrofoner har alltid hållit hög kvalitet, och en stor skillnad jämfört med andra fabrikat är att de har riktverkan och kan användas där dom står, dvs man behöver inte lyfta upp bordsmicken och hålla den mot mun för att få ut nån signal. Jag bekantade mig med SM-2 micken för över 30 år sedan, den kom ju med IC-211, IC-701 etc, och jag förvånades över att den kunde stå kvar på bordet och ofta bakom loggboken. Dessutom lät den förträffligt, var snygg och gick aldrig sönder. Efterhand kom SM-5 och SM-6, alla är idag reliker och många jagar dem i förtvivlan då ingen vill sälja dem. Det är därför med stor tillfredställelse jag kan konstatera att ICOM har gjort det igen, kommit med en riktig bordsmick som både är snygg, rejäl, robust, har riktverkan och som låter bra.

SM-50 är en lite större och maffigare sak, den väger sina modiga 730 gram, har 1 meter sladd och avsedd för de ICOM riggar som har 8 polig kontakt.

En rejäl svanhals gör att den kan böjas för rätt vinkel.

Denna mikrofon innehåller en högklassig dynamisk mikrofonkapsel med RIKTVERKAN! Obs att många konkurerande bordsmickar har dåliga dynamiska mikrofonelement utan riktverkan. Här, i ICOM SM-50 utgår man från ett mikrofonelement med hög kvalitet, riktverkan, en sk tryckskillnadsmik. För med en kapsel av hög kvalitet kan man med förstärkaren åstadkomma den frekvenskurva man vill. Några data på SM-50:

Mikrofon typ: Riktad tryckskillnadskapsel av dynamiks typ

Utimpedans: 55 Ohm +-30 % vid 1 kHz, (0dB – 1 V/Pa)

Känslighet: -30 dB +-4 dB vid 1 kHz, (0 dB 0 1 V/Pa)

Strömförsörjning: SM-50 matas med likspänning från ICOM stationernas mikrofonkontakt.

SM-50 har en trimmer för utnivån, eller känslighet under foten. På Panelen finns PTT knapp återfjädrande eller låsbar. Knapp för basavskärning, samt up down knappar.

Och hur låter detta underverk då?

Jag har provpratat lokalt.

Vid FM och genom att lyssna på mig själv finner jag att jämfört med SM-20 så låter den mer distinkt, inte så burkigt som SM-20, och den går att tala utan att böja sig fram, talavstånd som vanligt för äkta tryckskillnadsmikrofoner är 10 – 40 cm. Med micken bakom loggboken låter den ljust, med tydliga S och F ljud, jag är mycket nöjd.

Vid SSB är skillnaden jämfört med SM-20 inte så stor, fortfarande låter den bra, ljust chrispt, och med väl uttalade S och F ljud.

Riktverkan, genom att tala från sidan märker man en mycket god riktverkan, från sidan sjunker moduleringen uppskattat minst 20 dB.

Mer om denna mick kommer framöver.

Jo priset, SM-50 kostar SEK 2600.

Nya frekvenser för D-STAR

Det verkar som om det skall vara nya frekvenser för D-STAR nu.

Många har passning på 145,375 och 433,450 MHz, nu vet man inte riktigt vad som gäller, men jag skall ta reda på eller avvaktar besked från de som vet. Bäst är att ha passning på båda ett tag, lägg in D-STAR på 145,3750 och 145,3375 samt 433,4500 MHz. Så missar man inget. D-STAR utmärker sig ju för att klara sig väl med smala 12,5 kHz kanaler och det är ju praktiskt, tyckte jag, att köra en 12,5 kHz kanal då dessa ju inte används särskilt ofta av FM trafik. Givetvis hindrar inte 145,3750 MHz att man ändå använder 12,5 kHz steg för allt telefoni på bandet.

Har du frågor om D-STAR?

Sänd ett mejl till mig så skall jag be vår ICOM agent i Stavanger att svara.

D-STAR öppet eller slutet?

Många klagar på att D-STAR är en sluten kommersiell produkt, utvecklad av JARL och ICOM, D-STAR är utvecklat av radioamatörer på JARL i samarbete med ICOM under minst 5 år, på min fråga till ICOM Japan om hur det ligger till får jag detta svar:

“D-STAR is open protocol. Every manufacturer can produce D-STAR radio, but only ICOM produce it now.

I've heard some HAM user produce D-STAR with Kenwood radio by customization.

Also, some customer does buy only DV dongle to connect PC and HAM”.

Här är några länkar till sajter där du kan hämta mjukvaror och applikationer för D-STAR

http://www.icomamerica.com/en/support/forums/tt.asp?forumid=28 Här finner du tredje parts applikationsprogrammvaraor för D-STAR. Dvs mjukvaror som andra än tillverkaren av D-STAR grejer gjort, och som stöds av D-STAR och ger trevliga funktioner och applikationer.

http://d-rats.danplanet.com/wiki/FrontPage På D-RATS finner du applikationer för D-STAR och free download.

D-STAR

står för Digital Smart Technologies for Amateur Radio

(Obs att ”technology” betyder ”teknik”, det svenska ”teknologi” betyder ”läran om teknik”, jämför biologi som betyder läran om naturen).

D-STAR på svenska blir då: ”Smart digital teknik för amatörradio”

Andra förkortningar i D-STAR förekommer, det är bästa att lära sig dessa redan nu.

DV står för Digital Voice, dvs. digital röstöverföring, eller digital telefoni.

DD står för Digital Data, digital dataöverföring, det innebär många saker i D-STAR konceptet. Exvis kortmeddelanden och ända upp till Internetuppkoppling via amatörradio.

Med DD och DV, dvs digital telefoni i kombination med Internet kan man få något som liknar Echo link, men av en helt annan klass.

D-STAR är utvecklad av ICOM och JARL, (Japanska motsvarigheten till SSA)

Här kan du hämta hem JARL filmen om D-STAR

http://dstar.nharc.org/

Eller här : http://www.icom.co.jp/world/products/video/d-starmovie/

En video som visar en dela v D-STAR systemets finesser och möjligheter, ladda hem den och se på klubbmötet.

Gamla ICOM på 7,2 MHz

Som bekant får vi nu sända upp till 7,2 MHz, närmare bestämt från den 2009-04-01, och med 1 kWatt alla trafiksätt. Har du en äldre ICOM radio, en IC-735, 751, 740 etc, så finns ofta goda möjligheter att öppna den så att detta går. Med lite lödkolvsarbete, och information löser du saken. Många av de äldre riggarna täcker faktiskt de internationella banden och därmed går det att sända ända upp till 7,5 MHz. Prova din radio först, behöver du hjälp går det att fråga mig, glöm bara inte att meddela ifall radion är köpt av SRS i SM, och ha serienumret i beredskap. Är det en USA version, eller japansk IC-735 som då kan heta IC-731, ja då får du söka informationen på annat håll. Det är nämligen så att vissa versioner inte går att modifiera. Versioner avsedda för andra marknader får inte vara enkla att öppna TX:en på utan det kan krävas en ny CPU, något som givetvis inte SRS har i lager annat än till EU versioner, eller tidigare SM versioner.

Det förekommer oxo riggar, för andra marknader exvis IC-703 där inte 50 MHz finns, den kan då vara avsedd för annan marknad, i sådana fall fattas massor av komponenter och det går därför inte att modifiera den till EU version. Observera att SRS inte kan ta något ansvar för andra marknaders bestämmelser och sådana radiostationer. Ej heller kan vi på SRS belastas för att nya regler och bestämmelser kommer, som exvis nya band.

Överkurs IC-756PROall vanliga eller BPF CW filter, superbranta eller jättebranta filter.

Det finns några saker man kan göra med IC-756PROall som inte direkt framgår av manualen, eller som inte är helt självklara, därför några tips för utökat handhavande som jag kallar för överkurs. Dessa tips fungerar förutom på PRO seriens alla versioner även på IC-7800, 7700, 7000 och 7200.

Många har säkert sett ”BPF” komma upp längst upp i displayen till höger om filtersymbolen. När BPF syns är filtren särskilt branta, och avsevärt brantare än filter för SSB och CW filter med bandbredd över 500 Hz. Om du i filterfabriken gör ett filter som är 500 Hz eller under 500 Hz kommer BPF fram. För att riktigt förstå och upptäcka skillnaden skall vi göra ett praktiskt proc, vi jobbar nu med CW trafiksättet och trycker länge på filterknappen. Filterfabriken kommer upp. Gör filter 1 till 500 Hz, se till att PBT CLEAR är nollställd dvs att inte PBT CLEAR lyser grönt. BPF kommer upp längst upp i displayen vilket då betyder att vi har ett extremt brant 500 Hz filter. Gör sedan ett 600 Hz brett filter av filter 2. Och exvis 800 Hz bandbredd i filter 3. Vi har nu 500 Hz BPF, 600 Hz och 800Hz filter i CW. Tryck bort filterfabriken med EXIT. Klicka fram ditt filter 2 med filterknappen som är ett 600 Hz filter, dra ner detta till 500 Hz med passbandtuningen, dvs två steg med en av PBT:erna. PBT CLEAR lyser grönt nu. Provbläddra filtren och du kan se längst upp i displayen filter 1: 500 Hz BPF, filter 2: 500 Hz och filter 3: 800Hz. Där filter två tänder den gröna PBT CLEAR LED. Vi har nu två 500 Hz filter, det ena med PBT och helt otroligt brant, filter 2 som ”bara” är mycket brantare än ett kristallfilter. Lyssna nu på en Morsestation och ställ in den med VFO:n för högsta möjliga tonhöjd eller så att den nästan försvinner, testa skall du se att filter 1: 500 Hz göra satt den helt försvinner medan filter 2 utan BPF fortfarande hör signalen.

Experimentet visar att du kan göra filter med samma bandbredd men med olika branthet. Ett mindre brant filter kan vara en fördel för den mer erfarne telegrafisten som vill kunna höra flera stationer på en gång. Eller är van att lyssna i ett mindre brant filter. Det branta 500 Hz filtret med PBT är extremt brant och en station försvinner nästan direkt man rattar utanför passbandet.

Experimentet visar en tänkt skillnad mot ett ICOM DSP filter jämfört med ett forna tiders kristallfilter, dock är skillnaden mot ett kristallfilter ännu mycket större.

Experimentet gör dig mer förtrogen med möjligheterna i din ICOM DSP station. Och du har en ännu större valfrihet.

Gör nu samma experiment med smalare filter, dvs skapa ett BPF filter på exvis 150 Hz BW, och ett 150 Hz filter utan BPF, dvs med hjälp av PBT:erna med utgångläge från 600 Hz. När du har gjort de här proven och lärt dig skillnaderna har du möjlighet att inse hur makalöst fina filter som går att skapa med ICOM stationerna.

Överkurs IC-756PROall, breda CW filter för ”lågaktiva band”

När du skall leta på ett band där det förekommer lite trafik, exvis på Morse delen av 28 eller 50 MHz kan det vara en fördel med stor bandbredd, och ett IF skiftläge som passar detta. Gå till filterfabriken och utse exvis filter 3 för detta experiment. Gör filter 3 till maximal bandbredd 3600 Hz. Dra nu båda PBT rattar samtidigt 6 steg medurs, vi bibehåller då bandbredden på 3600 Hz men flyttar passbandet så att vi inte få något zero beat. Den gröna LED BPF CLR lyser. Om du inte gör detta, dvs flyttar passbandet kommer en station att höras på två ställen, dvs på var sida om zero beat. Gå nu ur filterfabriken och testa på ett band där det förekommer sparsamt med Morsestationer, du kan nu snabbt ratta över bandet utan att missa en signal, När du hittat något är det bara att välja ner bandbredden till ett annat filter med filterknappen. Att försöka söka över ett tyst band med smalt filter kräver att man rattar mycket försiktigt, med 3600 Hz bandbredd och IF skiftat på det här sättet missar man inget trots att man rattar snabbt.

Överkurs IC-756PROall, flytta passbandet vid SSB och njut

Det finns några saker man kan göra med IC-756PROall som inte direkt framgår av manualen, eller som inte är helt självklara, därför några tips för utökat handhavande, som jag kallar för överkurs. Dessa tips fungerar förutom på PRO seriens alla versioner även på IC-7800, 7700, 7000, 7500 och 7200.

Typiska SSB filter som man skapar i filterfabriken ligger på 1,9 2,5 och 2,8 kHz

Genom att ratta på båda PBT:erna samtidigt kan du flytta passbandet, särskilt när du är på jakt efter signaler på tysta band, 28, och 50 MHz kan det vara ide att flytta ner passbandet några 100 Hz för att få ett mindre diskantrikt brus, och lite mer basigt och mjukt ljud. Detta lönar sig särskilt mycket om du har anslutit en bättre yttre högtalare. Dra upp till tio steg moturs på båda PBT:erna samtidigt så får du ett mörkare ljud, mer bas och ett mindre störande diskantrikt brus. Men du har fortfarande 2500 Hz bandbredd. När du blir riktigt hemtam med de här kranarna kan du oxo anpassa ditt passbands läge för den motstation du lyssnar på. Låter han lite mörkare så är det ju ingen ide att lyssna på brus ovanför hans ljud, eller tvärs om. Med hjälp av de båda PBT:erna kan du ”ringa” in den station du lyssnar och få bort maximalt av det brus som inte behövs. Med träning och genom att försöka förstå vad man gör kan du optimera lyssnandet kraftigt. Men återigen, du vinner massor på att använda en bra högtalare.

Överkurs IC-756PROall, slipp selektiv fading vid AM

Genom att lyssna på AM stationer med SSB mottagaren och lämpligt vald bandbredd kan man åstadkomma väldigt mycket i ljudkvalitet. Det är ju så att vid AM måste man ha c:a 6 kHz bandbredd för att få någon diskant, AM är väldigt känslig för selektiv fading och kan låta mycket illa. Genom att lyssna på AM stationer med SSB och välja lämplig bandredd med hjälp av filterfabriken kan vi vinna njutbarhet och läsbarhet. Välj ut en AM station för experimenten, låt oss ta en stark och präktig sådan på 1179 kHz vilken är Radio Sweden, eller välj en på 6 MHz. Ex 6065 kHz AM.

Slå nu över till SSB och gå in i filterfabriken, där väljer du exvis filter 3, gör detta filter till 3600 Hz bandbredd. Lyssna på AM ljudet och du märker att ljudstyrkan går ner något, kompensera med volymkontrollen. Du lyssnar nu i SSB men får AM stationens bärvåg med genom filtren vilken drar ner AGC:n något, testa att byta sidband, det skall låta lika i båda sidband. Lägg nu märke till att de selektiva fadingen inte orsakar kraftig distorsion som vid AM. Den selektiva fadingen kan däremot variera klangfärgen. Välj det sidband som låter bäst. Nu kan du börja experimentera med PBT:erna, vrid båda upp till 8 steg medurs, så kommer ditt 3600 Hz SSB filter att flyttas till det ena av AM signalens sidband, och du får lite mer ljudstyrka då AGC inte får in bärvågen, du får mer diskant, och ett mycket bra ljud. Nu kan du, om det finns störningar, eller om du vill sänka diskantåtergivningen, dra bakåt på en av PBT:erna. Att ha filterfabriken öppen åskådliggör det hela tydligt. Efter lite träning och övning kan du åstadkomma en helt ny värld av AM mottagning.

Att lyssna på AM från radioamatörer på det här sättet går förstås fint, men tänk då på att många AM signaler från radioamatörers AM sändare har bister i sig som kan göra det hela vanskligare. Tänk dock på att du måste ligga exakt på frekvens när du lyssnar på AM stationernas sidband.

Överkurs IC-756PROIII. Hur kan då en PRO låta så bra i SSB på en AM station

Det är ju sällsynt att det med andra mottagare går att åstadkomma något som ens kommer i närheten av detta. Prova bara att byta sidband när du ställt in dig på en AM station, det låter lika på båda sidband, något som vi aldrig aldrig aldrig har hört i en kristallfilter radio. DSP filtren i en ICOM DSP radio är extremt symmetriska, testa och njut skall du se. Frekvensnoggrannheten gör att du alltid hamnar rätt på en AM station, de ligger ju med exakt 5 kHz lucka, (9 kHz på mellanbölge) och du kan vara säker på att ligga inom någon Hz rätt. Någon direkt märkbar frekvensdrift finns inte. Det är aldrig tal om att försöka hitta zero beat. Det är bara att ställa in rätt frekvens så går det. Andra saker som gör att AM låter så fint i SSB mottagaren är lokaloscillatorernas spektrala renhet, mycket låg oönskat sidbandsbrus gör att det inte går att jämföra med andra fabrikat. Lyssna och gör de här experimenten som jag skrivit om skall du höra.

Överkurs IC-756PROall, högtalaren

IC-7800 och IC-7700 har ju inbyggda mycket goda högtalare, det finns skäl till detta, och med en mindre radio som PROall, 7400, 7000, 7200 kan du avhjälpa detta genom att ansluta en yttre bra högtalare. Efter att ha experimenterat med överkurs inställningarna inser du med säkerhet vad jag menar.

Default inställningarna, duger dom då?

Visst, du kommer mycket långt med fabriksinställningarna, men efter ett par veckor med nya ICOM DSP riggen är det allt dags att gå lite djupare och verkligen få ut full valuta för vad du köpt dig. Jag är ganska säker på att de allra flesta inser att det är lönsamt att lära sig mer om sin radio, träna lyssna skruva och upptäcka ICOM stationernas fantastiska prestanda.

Många är extremt nöjda med sin ICOM DSP radio redan med fabriksinställningarna, men ger du dig hän lite till, lär dig, lyssnar, skruvar och studerar så kommer du att bli extremt nöjd. Du kommer att upptäcka saker som du inte trodde var möjligt.

Som svar på rubriken kan man säga att fabriksinställningarna duger långt och du kommer att märka skillnad om du jämför mot annan radio, men att komma längre kräver att du jobbar på saken, lär dig, provar, läser lyssnar och studerar.

Överkurs IC-7600, 7700, 7800 Hur använder man roofingfiltren?

Under åren 2000 – 2008 blev det väldigt viktigt med smala filter i första MF, man kallade dessa för roofingfilter. Varför det blev så har många förklaringar, och även ICOM tvingades med i den här snurran. IC-7800 blev den första ICOM där man kunde välja sådant filter och man byggde mottagaren med 3, 6 och 15 kHz kristallfilter i första MF. Från början var det så att det fanns fabrikat där man hade ett keramiskt filter i första MF, med en bandbredd på flera hundra kHz, en Amerikansk tillverkare började tillverka kristallfilter att byta med i dessa. Att byta från ett keramiskt filter som är 200 kHz brett till ett kristallfilter på 10 – 30 kHz bandbredd kunde göra en sådan radio bättre. I samma veva tillverkade man smalare filter som passade i ICOM:s riggar, till IC-775 exvis. Men då ICOM alltid haft kristallfilter i första MF blev det ingen direkt succe, det blev inte bättre, eller ICOM riggarna var redan så bra att en förbättring men smalare filter i första MF inte märktes. Efter hand har hysterin dött ut lite. En tillverkare av HF transiver bygger en enkelsuper och kallar huvudfiltret för roofingfilter, och kallar uppbyggnaden för arkitektur, och menar att med en arkitektur där man har 250 Hz roofingfilter så blir mottagaren superbra. Ja inte är det konstigt att det blir svårt att förstå allt detta. Visst, rent teoretiskt är det ju bra om våra mottagare är så smala som möjligt hela vägen från början, men frågan är om det krävs. ARRL anpassade sina mätningar efter de smala filtren som sitter tidigt i mottagarna, och kunde mäta fram skillnader. Men i verkliga livet då? Jag brukar säga att om du har två grannar, som sänder med de renaste av rena sändare, och är minst S9+40dB och sänder samtidigt inom 10 kHz så skulle kanske ett smalt filter i mottagarens första MF kunna göra någon skillnad. Om det bildas en intermodulationsprodukt just där du lyssna. Nu finns knappast sådana starka stationer i grannskapet, och även om de har den renaste av sändare, som IC-7800:or så kommer ändå deras oönskade bredbandiga brus att bestämma vad som hörs, och detta oavsett filtret i första MF. Klart att med det breda keramiska filtret i första MF på 200 kHz, som finns i vissa riggar och fabrikat, så kommer ju BC bandet under 14 MHz, eller BC delen av 7 MHz, att klämma sig in en bit längre i mottagaren, och ställa till det. Möjligen var det sådana saker som man kunde få bort med att byta filter. Jag har berättat om Roofingfilter som är både 500 kHz, 2 MHz och 10 MHz! breda, och ändå går det att höra något med sådana mottagare. Inte minst med en transverter som jag skrev om för en tid sedan. Snacket om smala filter i första MF är komplicerad och tillspetsat.

Men till saken då, hur väljer man filter i första MF på sin IC-7600, 7700, eller 7800? Knappar du fram filterfabriken så hittar du tre filter som man kallar för roofingfilter, 3, 6 och 15 kHz breda kristallfilter. Detta är kristallfilter som sitter i mottagarens första MF. Jag har försökt fråga en del kunder som köpt sådana riggar om de kan höra någon skillnad med smalare roofingfilter, men icke fått något svar, än. Ja det är bara att ge sig in i gröten, exvis vid en test, jaga fram en svag station, Morse station helst, då de ju ligger så tätt att det kan tänkas ha betydelse, där det finns många starka stationer omkring. Lyssna på denne och hans motstationer under det att du växlar filter i första MF. Det kan krävas tålamod, bra högtalare, lurar, oförstörd hörsel, och ett styrkeförhållande mellan störande stationer och nyttostation som nästan aldrig kan uppkomma. Byt mellan 3 och 15 kHz filtret för att få störst kontrast. Prova olika bandbredd på huvudfiltret. Prova även med PRE-amp på så att du trycker in en onödigt hög signal i mottagaren. Se bara till att inte ha NB (Noise Blanker) påslagen. Är det månne de stationer som finns på bandet och deras splatter och nyckelknäppar som är huvudproblemet? Troligen kommer du fram till det, och med den här överkursen lär du dig mycket om mottagaren. Du vet oxo hur du skall lyssna med en apparat av annat fabrikat för att bedöma den. Innan du gör det här är det förstås viktigt att välja rätt AGC tider. Rätt RF Gain, rätt förstärkning inställd etc. Ja jag överlåter åt er som har riggar med tre valbara filter i första MF att bedöma om de är nödvändiga och om de gör någon verkan som går att höra.

Ett sätt att höra 3 kHz filtret i första MF är att lyssna på AM, ta in en station och kör med 6 eller 9 kHz bandbredd i huvudfiltret, genom att koppla in 3 kHz filter i första MF skall du höra en skillnad, men inte särskilt stor, dessa kristallfilter på 64 MHz är ju på intet sätt lika branta som DSP filtren i huvud MF:en. Du kan oxo lyssna på bruset och höra roofingfiltrets verkan.

Min bedömning är att man kommer mycket långt med 10 – 30 kHz bandbredd i första MF, ICOM har haft 15 kHz kristallfilter i första MF sedan IC-701:ans tid, dvs över trettio år.

Men är det då helt onödigt med dessa smala filter i första MF? Är det så att det har provocerats fram helt onödiga konstruktioner? Bra frågor. Det är förstås så att en mottagare kan åstadkomma intermodulationsprodukter även av svagare signaler om de tränger sig djupt in i mottagaren, då kan ett smalare filter i första MF hjälpa. Ja det är upp till dig att bedöma, lyssna och prova om det hörs. Den dag vi får sändare som är avsevärt renare och saknar splatter och nyckelknäppar samt har 10 –20 dB lägre oönskat bredbandigt brus så, och när det blir så trångt på amatörbanden att vi ligger några kHz isär med grannarna, ja då har man kanske nytta av de smala ”roofingfiltren”. Att det är viktigt att ha filter i första MF som är smalare än flera hundra kHz, eller i MHz klassen är det dock ingen tvekan om.

IC-R700, ICOM:s första HF station, och filter i första MF?

Ja hur var det här då? Hade IC-R700 något roofingfilter?

Före IC-701:ans tid då man hade kristallfilter i första MF. Hade IC-R700 något roofingfilter? Kunde ICOM detta i mitten av 60 talet? Bra fråga va? Spännande.

Det var så att IC-R700 var en enkelsuper, och första MF:en var huvud MF, där ett kristallfilter på 2.5 kHz satt. Så, ja, IC-R700 hade ett kristallfilter i första och enda MF, ICOM insåg att det inte går att göra som TRIO Heatkit, och YAESU gjorde på den tiden och som hade en första MF som var 1 MHz bred. Trots det var det många då, och än idag som kör de här gamla riggarna med 1 MHz bred första MF. Men det finns förstås nackdelar med att ha en enda MF och kristallfilter redan i den. En nackdel är att VFO fick lov att vara omkopplingsbar mellan de olika banden och det gav en sämre frekvensnoggrannhet, större drift per högre frekvens. I dagens enkelsuprar löser man stabilitetsproblemet med en frekvenssyntes. En annan nackdel med en låg och enda MF är att spegelfrekvensdämpningen blir dålig. Man kan höra grannen som sänder på 3,7 MHz medan man försöker höra ett DX på 14 MHz. I IC-R700 fallet byggde ICOM redan på 60 talet en mycket avancerad preselektor, det fanns även sugkretsar, och man fick en acceptabel spegeldämpning. I dagens enkelsuprar löser man tydligen inte problemet med spegeldämpning, utan litar på att den parametern inte mäts vid testerna.

När PTT knappen kom till amatörradion

Nej PTT knapp skall det inte vara, PTT är inte amatörradio, jo det fanns sådana argument förr oxo, jag har studerat lite äldre böcker och under 40 - 50 talet verkar det ha varit en liten diskussion om huruvida PTT knapp vara amatörradio eller ej. Någon som idag är helt accepterat som amatörradio. Sent 50 tal och början av 60 talet var SSB lika kontroversiellt, SSB var inte amatörradio, nej AM skulle det vara, och mikrofonen skulle vara fylld med kolkorn, då är det amatörradio minsann. Nej SSB det var kommersiellt och inte någon HAM spirit inte. Efter hand blev SSB accepterat och idag är det inte minsta tvivel, SSB är amatörradio. Sen var det där med FM. FM var kommersiellt komradio, och kanaliserad radio var ju nästan, ja hör och häpna att likna vid PR radio, 27 MHz, fy så hemskt. Nej mobiltrafiken på 145 MHz skulle minsann vara AM. FM vann och idag är det ingen som ifrågasätter fördelarna med FM. Nu är vi i tiden när jag blev radioamatör, och i slutet av 60 talet. Sen kom RTTY, med BAUDOT koden och de gamla mekaniska teleprintrarna. Det var verkligen HAM radio spirit att köra radio med telexmaskiner, och nog fick man bygga en demodulator alldeles själv. Sen kom datorn in i amatörradion och gjorde telexmaskinen överflödig, fy vad hemskt, en dator var väl inte amatörradio, den kunde väl inte kombineras med amatörradio, det var väl inte HAM spirit att använda en datamaskin för att köra radio. Ny fy vad hemskt. Idag kan man tänka sig att köra både fjärrstyrning, fjärrskift och logga med datorn, idag är det helt accepterat att koppla samman datorn med amatörradiostationen på alla tänkbara sätt. Ja så kom D-STAR på 2000 talet, och visst förekommer en del bakåtsträvanden, med D-STAR finns möjligheter att som radioamatör vara med i tiden, då det förekommer att kommersiella användare av komradio går över till digital modulering. Klart att amatörradio oxo skall experimentera med digital modulering Så det verkar ju helt självklart att D-star är amatörradio.

Amatörradio är ju en extremt bred hobby där vi kan pyssla med nästan vad som helst, det är upp till var och en att köra QRP, RTTY, MGM, AM, FM, Test, Morse, eller D-STAR. Man behöver inte lägga ner tid på att göra ner det man inte är intresserad av, det är fritt att låta bli det man inte gillar.

Länge var en transiver skit

Nej det skulle vara separata sändare och mottagare. ”En transiver var full av kompromisser och skitlösningar”. Ja så kunde det heta förr. Idag är en transiver fullt accepterad och fungerar bra, mycket bra, med mycket bra prestanda på både mottagare och sändare. Det här snacket förekom fram till mitten av 80 talet. Men har sedermera dött ut. Fanns det då någon sanning i detta då?

Bra fråga.

Själv gick jag på detta och köpte en mottagare, det var mycket pengar och därmed praktiskt att dela upp kostnaden i att först investera i en mottagare, bygga Morsesändare själv och efter hand spara ihop till en sändare. Ja vad jag sedan tyckte om min TRIO 599 har jag berättat om förr. Och pinsamt kunde jag nog redan i slutet av 60 talet konstatera att detta var skitsnack, en transiver kunde faktiskt var nog så bra, och ofta bättre än en separat mottagare och sändare.

Varför älta detta nu då?

Jo vad jag är ute efter är att det genom tiden förekommer en massa modenycker i vad som är bra, dåligt, skit och hur det borde vara. Myter, modenycker, skitsnack, protektionism, tro inte på allt, försök själv att göra dig din egen uppfattning, och lär dig vad olika typer av uppbyggnad ger för fördelar och nackdelar. Ordet uppbyggnad ersatt av ordet ”arkitektur” betyder inte att radion är bättre……….

Bygg en sugkrets

Är mitt svar till lösning om man har problem med spegelfrekvenser eller MF genomslag. Som jag berättat tidigare får jag ofta frågan om vad som kan vara problemet med riggar där spegelfrekvensdämpningen är dålig, eller där signaler som ligger på eller nära mellanfrekvensen hörs och stör mottagningen. Vad har jag med det att göra? Det förekommer att man tror att SRS har med alla amatörradiofabrikat att göra, att SRS importerar alla fabrikat och inte bara ICOM, eller att man inte fått någon hjälp av importören av riggar av andra fabrikat än ICOM. I desperation hör man då med mig. Idag säljs riggar med en låg första MF, exvis 9 eller 10,7 MHz, när du då lyssnar på 14 MHz kommer spegeln att hamna på 3,7 MHz. En lokal eller mycket stark station som kör på 3,7 MHz kommer att höras på 14 MHz. Detta upplever man som mycket konstigt och skyller ibland på den sändande stationen. Trots att den här stationen har en ”arkitektur” med mycket smala roofingfilter finns en dåligt undertryckt spegel. En sugkrets kan vara en lösning, den kan förbättra dämpningen av spegeln med kanske 20 –30 dB, och kan byggas utanför riggen.

Om vi med samma radio lyssnar på 10,1 MHz amatörband, kan MF undertryckningen bli dålig, och stationer som finns på 9 MHz eller 10,7 MHz kan tränga sig in i riggen. En sugkrets kan hjälpa men det är svårare då MF ligger så nära detta amatörband. Vet man uppbyggnaden av sin rigg kan man oxo förstå bristerna och med lite klurande försöka hitta lösningar. Varför står det då inget om de här problemen i ARRL testerna numera? Förr var det mycket viktigt att mäta upp oönskade spurrar, speglar, MF dämpning etc. Ja jag vet inte, men nog kan man tänka sig att det lite handlar om någon form av protektionism eller patriotism. Med lite kunskap och enkla byggen kan man dock lösa dessa problem, som om några år då solfläckarna ökat i styrka, kan bli rätt besvärande. Och visst en manuell antennavstämmare kan ge en välbehövlig förselektion som minskar problemen. Lär dig bygga sugkretsar. Sugkretsar fanns förr i riggar med låga MF:ar. Få insåg vad denna krets hade för verkan och trimmade den på fel sätt. En sugkrets kan vara en serieavstämd krets, dvs konding och spole seriekopplade och avstämd till den oönskade frekvensen, och ansluts parallellt över mottagaringången, den trimmas för att dämpa, dvs notcha den oönskade frekvensen med. Man kan även göra en parallellkrets avstämd till den oönskade frekvensen och koppla den i serie med antennen.

Energi för radioamatörer, vindkraftverk (teknik)

Visst är dom tjusiga, de stora majestätiska tornen med den stora propellern. Där de står lugnt snurrande på slätter och bergstoppar. Trygghet är bara förnamnet. Bara går och går och producerar el dygnet runt alla dagar, som får glödtråden att lysa i våra ljuskällor, ger oss värme i våra kalla stugor.

Men visst finns det väl olika åsikter om vindkraftverken och jag tänkte inte gå in på estetiken utan mer på tekniken när jag söker och lär mig lite om just vindkraft. Det finns myter, det finns utveckling, det finns nya, det finns gamla, det finns dåliga, det finns vindkraftverk med hög eller låg verkningsgrad. Det finns vindkraftverk som det blåser på och omkring, och sådana som det inte blåser på. Visst är det intressant och man måste nog släppa lite på prestigen och studera ämnet för att på ett vettigt sätt kunna ta del av tekniken med små energikällor av typen vindkraftverk. Jag avser inte att sprida ideologi utan mest rota lite i själva tekniken och ta död på en del dåliga myter. Tänk på att kunskap slår hårdare än okunskap trots att okunskap oftast skriker högst. Det finns som vanligt massor av fakta att finna på nätet. Låt oss se på vindkraften och vindkraftverken som en teknikintresserad person, en radioamatör som är intresserad av teknik överhuvudtaget och som vill veta mer. Givetvis är det öppet för den som intresserar sig för tekniken att studera vidare och jaga mer kunskap i ämnet.

Scanwind ett företag som projekterar vindkraft

Finner du här, en del spännande animationer och fakta i ämnet.

http://www.scanwind.com/index.php

Man har även kontor i Karlstad. Klicka på work/career så ser du att de söker folk.

En Svensk tillverkare av vindkraftverk finner vi i Kristinehamn http://www.morphic.se/sv/DynaWind/Om-DynaWind/

Vi kan där läsa att man jobbar med vindkraftverk i effekten 1 – 3 MW.

Läs om pågående vindkraftprojekt i Vänern, 10 st på 3 MW vardera. http://www.morphic.se/sv/DynaWind/Projekt/Pagaende-projekt/

Varför snurrar vindkraftverken så sakta?

Det är propellerns periferihastighet som bestämmer det hela. Propellerns vingar längt ute i periferin rör sig med mycket hög hastighet. Med högre varvtal skulle dessa gå med överljudshastighet, vilket skulle orsaka kraftiga mekaniska påkänningar och starka ljud.

Ju större vindkraftverk ju lägre varvtal. Det finns ett optimum mellan vindstyrka, vingprofil och anfallsvinkel som bestämmer vingarnas hastighet i luften, och därav varvtalet.

Därför stängs vindkraftverket av och propellern stoppas vid mycket höga vindstyrkor.

Propeller, turbin, rotor, vingar eller snurra

Ja vad heter det egentligen? Egentligen heter det propeller när densamma används för att driva något, dvs en propeller på ett flygplan eller båt. När propellern används som vindkraftverk är den en turbin. Och en turbin eller en propeller har vingar. Så rätt ord är turbin. Men det är roligare att tala om propeller men efterhand blir det nog att byta namn till rotor eller turbin.

Vad händer när det inte blåser?

Propellern stannar, precis som när vattnet sinar vid ett vattenkraftverk. Men man behöver inte stoppa vindkraftverk för att spara vatten till vintern. Men man kan heller inte spara vind till sämre tider som man kan, och måste med vatten. Blåser det inte på ett ställe så blåser det med säkerhet på alla de andra. Det totala utbytet av energi per år är ofta högre på vindkraftverk än vattenkraftverk. Ofta blåser det på 50 till 100 meter över marken trots att det är lugnt på marken. Med höga vindkraftverk blåser det oftare.

Man hör argument mot vindkraft, från okunnigheten personifierad, och som säger att det blir ingen ström när det inte blåser, denna myt är då dödad hoppas jag.

Hur stor del av vinden kan omvandlas till energi i ett vindkraftverk?

Vindkraftverk är en maskinkonstruktion som omvandlar energi ur vinden till elektricitet och betecknas som en producent av så kallad förnybar energi. Ett vindkraftverk med en bra rotorverkningsgrad, (propeller) kan utvinna upp till 50 procent av den energi som finns i vinden. Det är dock få som kommit så långt än. Hur man beräknar vindens totala energi vet jag dock inte. Men detta är ju ganska gamla teorier, då just propellern genom tiderna har utsattas för mycket forskning, då den ju används på båtar och flygplan.

Lönar det sig att ha ett eget vindkraftverk hemma på taket?

Nja… vet ej

Men ser vi på själva tekniken så är det väl en utmaning att försöka. Och det lär ju finnas att köpa lagom stora nu. Vem blir företa radioamatör att köra radio med vindkraft?

Hur kan vindkraftverk vara ekologiska när det går åt energi för att bygga dem?

Därför att det bara tar 3-6 månader för ett vindkraftverk att generera så mycket energi som det tog att tillverka, bygga och installera det. Även detta är fakta jag hittat på tillförlitliga källor.

Se http://www.favonius.se/vindkraft.php#Bullrar Så nog är de med detta mått extremt miljövänliga och ekologiska.

Propellerns, (rotorns eller turbinens) utformning

Är i mitt tycke mycket intressant. Snygga är dom oxo, vackra linjer som vittnar om konstruktörens vedermödor. Alla propellertyper, från båtpropellrar till flygmaskinspropellrar har en väldigt specifik och komplicerad utformning (nej inte arkitektur). I grunden gäller att de har en trycksida och en undertrycksida. Precis som en flygplansvinge. Den är mer välvd på ovansidan, dvs undertrycksidan, och nästan flat på undersidan, trycksidan. Propellern på vindkraftverket är ganska plan på trycksidan och rejält välvd på undertrycksidan.

Detta gör att vinden har längre väg på undertrycksidan vilket då ger ett sug, flygplanet sugs upp av samma skäl. Trycksidan får ett övertryck och lyfter flygplanet.

Prova själv skall du se att äggen sugs ihop om du spolar vatten mellan två ägg.

För att lyfta behöver flygplanet en vinkel, man sänker stjärten på planet och det får ökad lyftkraft vid start, vindkraftverkets propellerblad kan vinklas, eller man kan kalla det att propellerns vingar flöjlas, kallas även pitch, och vi får en större vinkel, anfallsvinkel, och det kan därför lyfta, röra sig. Vid låga vindstyrkor bibehålls anfallsvinkeln, men vid högre vindstyrka minskas denna och delar av propellerbladet fungerar med bara vingformen.

Vingen är skränkt, det betyder att den har en större anfallsvinkel nära centrum och en mindre anfallsvinkel i periferin. Skälet är att i periferin är ju hastigheten större och en mindre anfallsvinkel krävs, liksom hos flygplanet som kommit upp i fart. Givetvis är formen av propellerbladen mycket avancerade och nyckeln till att kunna utvinna så stor effekt som möjligt ur vinden. En stor del av utvecklingsarbetet går ut på att förfina vingprofilen. Allt detta bygger på att propellern skall tillvarata vinden vinkelrätt mot vinden och inte sprida ”sönder” vinden bakom sig. Ta dig tid att titta på ett vindkraftverks propeller lite mer noga skall du se, den ganska komplicerade formen och skränkningen. Dessutom är vingen tunnare vid periferin, samt smalare.

Jo en flygplansvinge är oxo skränkt, den har olika anfallsvinkel nära flygkroppen och i vingspetsen. Skränkningen är dock liten där.

Att propellerbladen liksom flygplansvingen är smalare utåt periferin är även det delar av själva utformningen att tillvarata vinden så bra som möjligt.

På vissa propellrar kan man se att trycksidan är inåtbuktad, konkvav, särskilt nära propellerbladets centrum, så är, eller var vissa flygplansvingar oxo, särskilt på långsamma flygplan som segelflyg etc.

Så varför är då de gamla vindsnurrorna gjorda tvärs om?

Jag tänker på de vindpumpar man förr såg på bondgårdar, och ofta ser i Amerikanska filmer, västernfilmer, de ser mer ut som det vi förknippar med en gammaldags fläkt. Man ser massor av blad som blir bredare ute vid periferin, dvs tvärs emot dagens teknik. Varför är det så?

Något jag har funderat på länge men aldrig fått något svar på. Förmodligen är det så att den person som skall bygga en propeller tänker så rent spontant, och byggde en propeller med bredare blad i periferin. Den snurrade förstås, och alla var jätteglada. Alla ville ha en och kopierade det hela utan att ifrågasätta konstruktionen. Planekonomi? Ja allt styrdes av en dålig ide /…/ eller var de en bra ide? Visst var det bra att det överhuvudtaget blev vindkraft men synd att det inte blev någon utveckling.

Vid låga vindstyrkor får man kanske ett ganska stort vridmoment i en sådan propeller, men när vinden ökar blir det inte särskilt mycket mer energi, den bromsar sig själv pga av vingformen. Det fanns nog inga skäl att försöka förbättra verkningsgraden heller, och avståndet till nästa vindsnurra var så stort att man inte behövde tänka på hur luften såg ut bakom propellern. Vingformen permanentades likt de amerikanska bilarnas uppbyggnad till V8:or har gjort. Ingen utveckling behövs, det funkar ju, och dög åt både far och farfar……..

Har du en liten fläkt, en sådan som sitter i datorer etc så liknar du ju vingarna lite en sådan 1800 tals propeller, de är dock skränkta, men känn på luftflödet bakom skall du se att det blåser liksom en ring av luft, som sprider sig utåt som en tratt bakom fläkten. En riktig effektiv fläkt skall ge ett samlat luftflöde, och det omvända gäller för ett vindkraftverk. Luften skall blåsa axiellt med vindkraftverkets, (med fläktens axel). Vinden skall vara lika på baksidan av vindturbinen.

/…/ betyder lång paus

Buller, fiskar, fåglar och vindkraftverk

Varför fiskar skulle bry sig om vindkraftverk har jag inte förstått, liksom varför fåglar skulle flyga in i dem. I så fall skulle de ju flyga in i träd oxo, ja det händer ju att de flyger in i fönster. Trots allt har man ju hört talas om att det kan ligga döda fåglar under vidkraftverk. Dock är det en väldigt hög hastighet på vingarna i dess periferi. Så det kan vara svårt för dem att planera sin flygning. Ibland har det dock varit någon som lagt dit döda fåglar. Fenomenet tenderar att dö ut. Men skall man argumentera om detta krävs att man studerar ämnet mer. Och jag tänker mest på det tekniska idag. Buller? Jag tycker vinden låter mer än själva vindkraftverket. Men man kan ju tycka fel. Se mer om buller här: http://www.favonius.se/vindkraft.php#Bullrar

Vindkraftverk kan inte lagra energi som vattenkraften kan

Som många såg i förra brevet då jag skrev lite om vattenkraft överenstämmer inte effekten med årsproduktionen på ett vattenkraftverk, man får ut ungefär 50 – 70 procent av effekten som energi på ett år. Därför att det måste sparas vatten, det kanske inte regnar, lågvatten etc gör att man måste driva vattenkraftverket med reducerad effekt. Det går ju inte att spara energi med vindkraftverk på samma sätt som man sparar i ett vattenmagasin. Så då är frågan hur förhållandet effekt och årsproduktion förhåller sig på ett vindkraftverk. Jag har sökt en del och funnit att förhållandet effekt och årsproduktion liknar eller överstiger något den från vattenkraftverk. Detta betyder att man kan säga att när det inte blåser blir det ingen effekt, men när det inte finns vatten blir det heller ingen vattenkraft energi, och de två systemen liknar varandra därvidlag.

Radiostörningar från vindkraftverk

Har jag faktiskt inte hört talas om, däremot fading som sägs härröra från vindkraftverkets propeller, huruvida detta stämmer är en bra fråga. Det blir ju underliga vågutbredningsfenomen även utan vindkraft ibland.

Framtida teknik i vindkraftverk kan vara byggd på att man använder en likströmsgenerator, eller en asynkron växelström sådan, som ger spänning, frekvens och ström proportionellt efter varvtalet. Denna ström matar en elektronisk omformare, som skall generera trefas effekt, synkront eller faslåst till 50 Hz nätet. Man slipper på detta vis en mekanisk växellåda, och kan mata ut effekt oberoende av turbinens varvtal. Vi talar om ett switchat nätaggregat på upp till tre GWatt, och det kan kanske störa lite………. Men kanske inte mer än en lågenergilampa hemma.

Vindkraftverk och historien

Lite om historiken kan du studera här: http://home.no/vindkraft/Vindkraftenshistoria.htm

Vi ser att man utnyttjade vindkraften redan 200 år före vår tideräkning. Men på allvar var det ju under de senaste århundradena till just vindkvarnar, sådana finns det ju rester av i vårt svenska landskap, inte minst på Öland. När började man generera el från vinden då?

Vi ser på denna hemsida att man redan i början av förra århundradet började generera el i Danmark. Närmare bestämt fanns år 1908, 72 st vindkraftverk i OZ som gav 10 – 20 kW, vardera. Men inte förrän 1957 anslöts vindkraften till elnätet.

Lite fakta om vindkraften vs kolkraft

Hittade jag på nätet.

Ett vindkraftverk med en effekt på 1 MW kan varje år:
Utvinna ca 2 500 MWh, vilket motsvarar behovet av hushållsel i 500 villor
Minska brytning av knappt 1000 ton kol
Minska utsläpp av koldioxid med ca 2 500 ton
Minska utsläpp av svaveldioxid med ca 3 ton
Minska utsläpp av kväveoxider med ca 2,5 ton
Skona naturen för bränsletransporter och spridning av aska

Det första man tänker på är att vindkraft inte behöver energi för att transportera dit bränsle, inte heller för att transportera bort aska, eller annat avfall. Energi som då tas av lastbilar och grävmaskiner som drivs av olja. Hur mycket diesel går åt till grävmaskinen och lastbilen för att få fram kolet? Men man får väl hoppas att sådana saker är inräknade när man räknar och presenterar fossil typ av energiframställning. 2500 ton koldioxid låter däremot mycket, väger gasen så mycket? Det motsvarar många små utsläpp av CO² från blå 50 cl kaviteter det. Ser vi då på vindkraftparken i Vänern som jag berättade om, 10 x 3 MW, så handlar det om 30 000 ton kol, och 75 000 ton CO².

Obs att detta är siffror jag hittat på nätet och som man givetvis måste kolla upp om de skall användas som skarpa argument, låt oss se dem som riktvärden. Jag kan således inte personligen stå för dessa siffror.

Man kan tycka att det är konstigt att 1000 ton kol kan ge 2500 ton koldioxid, dvs en gas, som resultat av förbränningen, skälet är förstås att det går åt enorma mängder syre från luften för att förbränningen skall kunna ske, kolet och syret ger sedan koldioxiden.

Hur stora är då våra vackra vindkraftverk?

Ja masten är så hög att de flesta radioamatörer bara med den största avund kan drömma om en sådan mast, med masthöjd, eller navhöjd på 110 meter och propellerdiameter på 130 meter är det imponerande saker. Häftigt va!? Se: http://www.favonius.se/vindkraft.php#kombinera

När kör vi radio från vindkraftverk?

Vi har ju radiotrafik med tävlingar från fyrar, från öar, IOTA, Islands On the Air, vi har SOTA, Summits on the Air, och kommunjakten, så nog borde vi ha Vindkraftverk on the Air test, eller stora vindkraftsdagen. Vilken klubb blir först med ett vindkraftsdiplom, WAWPP, Work All Wind Power Plants. Eller, varför inte, WAHEPP, Work All Hydro Electric Power Plants. Dags att smussla upp en dipol i vindkraftverkets mast. En lite större utmaning än att köra kommuner kanske? Men trassla inte ihop antenntråden med propellern.

Här kan man se RSGB:s bandplan för amatörradio i England

http://www.rsgb-spectrumforum.org.uk/bandplan.htm

Det intressanta är att se 70 MHz som redan planerat amatörband. 70,0000 – 70,5000 MHz. Trots att man förespråkar 12,5 kHz kanalisering av FM delen skriver man tre decimaler. Börjar likna flygradions decimalkrångel.

Att det är 70 MHz amatörband på gång i Norge har sipprat ut, när får vi 70 MHz i SM?

Vi ser oxo att man avsatt vissa frekvensband för RSGB broadcast. Man kan även se att de har märkt ut exklusiva radiofyr frekvensområden, exvis 14099 – 14101 kHz. Vi ser även att man specar tillåten, eller rekommenderad bandbredd, exvis 200, 500 Hz eller 2,7 kHz. Detta istället för att försöka räkna upp de mängder av olika trafiksätt som numera finns, eller försök att kalla dem nya förkortningar som ”MGM”, (Machine Generated Mode) eller ”digitala moder” som verkar vara det dummaste sätt som finns att speca ett trafiksätt. Lägg märke till att bandplanen specar lägsta möjliga skalfrekvens (om skalan visa undertryckt bärvåg, vilket är vanligast) för LSB, exvis 1843 KHz för att inte sända med sidbandet, sitt spektrat ner på CW delen.

Bygg med Germanium transistorer (nostalgi)

Många har säkert någon sådan liggande, de gamla hederliga Ge transistorerna. OC71, AC serien etc. det finns fördelar med dessa gamlingar från 60 talet, trots att de av olika skäl utklassades av kisel dito. Lite orättvist, men det var väl en penningfråga. Det var enklare att tillverka kisel transistorer, de var tåligare än Ge för temperatur, stabilare i kretslösningar, och batteriförsäljningen kunde ökas till transistorradio.

Här finns en enkel mikrofonförstärkare med en Ge transistor, AC-127 Ge transistor. Det går förstås med en annan Ge oxo. http://users.belgacom.net/hamradio/homebrew.htm Rulla ner till ”AF amplifiers” och välj sedan ”Microphone pre-amp with emphasis”. Detta är en för-förstärkare till lågOhmiga dynamiska mikrofonelement, som ju ger en klen utspänning. Till fördelarna hör att den kan matas med 0,8 – 3 Volt, en 1,2 eller 1,5 Volts knappcell är då perfekt strömkälla. En kiseltransistor kommer inte ens att kvickna till ur sin törnrosasömn med de spänningarna. Det kan gå att få igång en Si transistor med 3 Volt batterispänning. Strömförbrukningen är låg i ett Germanium steg, vilket är en trevlig egenskap, vad sägs om 40uA. Dvs 0,04 mA. Ett litet hörapparatsbatteri kommer att räcka livstiden ut för den som är 50 år idag. Just det här kopplingsschemat är försett med liten tillspetsad frekvenskurva vilket kan vara trevligt för den som vill piffa upp sin mörka röst lite.

Andra berömda Ge transistorer är de man kunde hitta i spänningsomvandlare i äldre rörkomradio, och stabbade nätaggregat förr, en sådana kunde heta OC26 eller 2N441, och finns i exvis RA-200 riggens omformare och nätaggregat. Med sådana kunde man ge likspänningsomvandlare en hög verkningsgrad, just pga av lågt spänningsfall.

Många har en gammal Peiker mikrofon, de som säljs på loppisar och som fanns på komradio. I den finns ibland en liten fantommatad pre-amp med en AC-xxx transistor av Ge typ. När du ändå är på ON6MU:s hemsida kolla då de andra byggprojekten. Germanium transistorer är allra oftast PNP, och Emitter skall då till plus. Men i det här exemplet är det en NPN Ge-transistor, AC-127. Så tänk på detta om du använder en mer vanlig Ge transistor. Vore det inte kul att sprätta liv i den där gamla OC71:an som ligger kvar sedan 60 talet. Men riktigt gamla Ge transistorer var mycket komplicerade att använda.

Men kom inte och säg

Att germanium låter bättre än kisel på en SSB sändare, eller att germanium är mer benägen att låta sig störas av HF pickup. Nej dessa egenskaper beror på annat, uppbyggnad dimensionering, avkoppling, skärmning etc. Det har hörts sådana myter genom tiderna. Låt oss härmed mörda den myten.

Så här ser en OC71 ut

http://store.triodestore.com/mullardoc71.html

Den Germanium transistor som de flesta radioamatörer som började med transistorer kommer ihåg.

Jo dagens MOS FET effekttransistorer är oxo bra

Har ännu lägre framspänningsfall, jämfört med de gamla Germanium transistorerna.

Och dagens DC till DC omvandlare har mycket hög verkningsgrad. Bara så att vi inte bli allt för nostalgiska till Ge transistorns fördelar.

Vill du optimera den här förstärkaren (experimentera mera)

Och det kan vara intressant, då tar du hem databladet på den transistor du skall använda, tar en kurs i transistorteknik och en i matematik. Efter ett år eller två är du mogen och kan sedan börja räkna på motstånden och få fram kurvor och parametrar.

Vill du vara lite mer praktisk, och se reslutat samma kväll eller vecka, ja då sätter du helt enkel en trimpot vid ett eller flera av motstånden. Trimma och lyssna tills det låter som du vill ha det. Kanske till och med två pottar och du kan optimera långt genom att lyssna på resultatet. Du mäter upp pottarna och sätter dit fasta motstånd. De komponentvärden jag angett kan bli annorlunda för andra transistorer, dessutom kan fantommatningen vara olika i olika riggar. Man kan kalla detta för ”cut and try”. Och jag lovar, det finns professionella konstruktörer som provar sig fram.

Det kanske verkar lite amatörmässigt att gå tillväga på det här sättet och inte lära sig teorin. Men kanske du lär dig mycket om transistorn om du experimenterar, och går djupare i teorin sen. Det är roligare att se resultat först och sedan gå på djupet.

Bygg en LF Voltmeter till riggen

På samma hemsida http://users.belgacom.net/hamradio/homebrew.htm hos ON6MU finns en LF Voltmeter, som ger utslag för nivån på exvis högtalarljudet, eller LF signalen efter detektor i riggen, lämpligt att koppla till ACC konakten, rulla ner till ”OTHERS” och välj ”LF dB output AF meter”. Vad skall man med den till då? Jo med den kan du mäta brus och signalnivån, och se hur stor nivåskillnad det är när du lyssnar på din motstation, med lite kalibrering kan du ge rapporten: ”fyra åtta” och du är bara 6 dB över brusnivån.

Prova en antenn kalkylator

http://www.lra.se/antennkalkyl.htm Lägg in frekvens och du får dipolens längd. Givetvis skall du ha en balun och den kan i vissa fall förändra dipolens längd. Längden hänger sedan oxo på markförhållanden, så det kan vara ide att ta till en bit extra och sedan trimma in antennen. Vill du räkna för hand får du våglängden med 300/frekvensen i MHz. (snedstrecket = division). Halvvågen får du genom att dela med två och kvartsvågen får du genom att dela med fyra. Våghatigheten i tråd är lite långsammare än i fri rymd, man får därför förkorta antennen till c:a 95 procent, dvs använd en faktor 0,95 för längderna. Se till att inte linda antenntråden flera varv där du knyter den vid isolatorerna och balunen, en sådan knut kan bli en spole. En spole är vad vi absolut inte vill ha här.

Observera att man givetvis menar MHz vid inmatningen i kalkylatorn. Samt att du måste tänka på att decimal skriv med punkt. Dvs mata in 3.75 MHz.

Historik från FURA SM200PAX

SM200PAX – Märkesåret 1809

Det är i år 200 år sedan de sista (?) slagen utkämpades på svensk mark vid Hörnefors, Sävar respektive Ratan nära Umeå. Den 17 september 1809 inträdde vapenstillestånd med Ryssland vilket ledde till att Sverige tvingades att avträda Finland. FURA, Föreningen Umeå RadioAmatörer (SK2AT) aktiverar därför under perioden 1 april 2009 t.o.m 31 dec 2009 signalen SM200PAX för att på detta sätt delta i uppmärksammandet av ’Märkesåret 1809’.

SpecialQSL kommer att tryckas. QSL via SK2AT.

Antennavstämmare på 50 MHz

Givetvis är det bästa att klippa sin antenn för 50 MHz och köra direkt, men ibland vill man ändå köra på en befintlig antenn. Då kan man göra en avstämmare som är mer specialbyggd för 50 MHz än att använda en som är gjord för 1,8 – 30 MHz. En avstämmare för 1,8 – 30 MHz kommer att få större försluter på de högsta frekvenserna, jämfört med en som är byggd bara för 28 – 50 MHz. Dessutom är det kul att bygga. För portabelbruk är det aldrig fel med hembyggda avstämmare för diverse band att ta till.

Bygg enkel antennavstämmare för 50 MHz

Ett tacksamt bygge, särskilt som man numera har SWR meter i riggen, exvis IC-706:an som kan få blir 28 och 50 MHz station. Nog har du väl ett par vridkondingar liggande. 100 till 250 pF, sådana som fanns i mottagare eller sådan som fanns att köpa förr i Clas Olsson ELFA etc.

Med en enkel avstämmare kan du stämma av en antenn som egentligen är avsedd för annan frekvens. Du kan göra en avstämmare i Pi eller T koppling. Vi jobbar inte med rullspole på så hög frekvens utan testa med en rejäl luftlindad spole. 1,5 till 2 mm koppartråd, lindas med 3 – 5 varv på ett rör med diametern 20 mm. Dra ut spolen så att det är ungefär lika långt mellan varven som tråden är tjock. Använd en plåtbox, eller bara en plåt som bockas till ett U. Montera två koaxialkontakter, exvis PL259 jackar c:a 80 – 100 mm isär. Löd spolen mellan dessa. Vid varje koaxkontakt löder du in vridkondingarna och ansluter den andra anslutningen till jord på dessa. Detta blir då en Pi kopplad avstämmare. Är dina vridkondingar möjliga att montera isolerat kan du bygga en T avstämmare. Seriekoppla vridkondingarna mellan koaxkontakterna. I mittpunkten kopplas spolen till jord.

Ehuru det går att stämma av på både 28 och 50 MHz med den här grejen återstår att prova, det hänger förståss på vilken antenn du försöker stämma av. Se de här exemplen och komponentvärdena som ett exempel på hur man börjar experimentera, ändra spolen etc för att komma dit du vill. Slår det gnistor i vridkondingarna har de för litet luftgap, och du måste dra ner effekten eller byta till större vridkondingar.

När du börjar prova avstämningen gäller att dra ner effekten till exvis 10 watt, en separat SWR mätare är bra att ha inkopplad i början av experimenten. När allt är klart räcker den inbyggda i riggen. Efter hand testar du med högre effekt, vid minsta tendens till överslag skall du sluta, överslag är det värsta man kan göra för sitt PA i riggen.

Tänk på att en sådan här avstämmare ger en välbehövlig förselektion om du har en icke ICOM rigg av enklare typ. Om det försvinner en massa brus, oidentifierbara stationer och oljud när du stämt av, har du fått bort intermodulation. Förluster då? Jag gissar på 0,2 - 0,5 dB om du bygger någotsånär HF mässigt och inte har allför stor missanpassning.

Dra ut spolen?

Hur påverkas spolen om du drar ut den, eller trycker ihop den. Det är smart att göra så, man slipper kanske att linda om den, och man kan bara töja eller klämma ihop spolen lite, om man vill trimma frekvensen. Drar du ut spolen i ovanstående koppling, antenntunern för 50 MHz, så minskar dess induktans och kopplingen funkar för högre frekvens. En uttöjd spole, med stort avstånd mellan tråden i varven får lägre induktans och med de valda kondingarna ökar frekvensen. Motsatt om du vill att spolen istället skall funka på 28 MHz kan du testa att trycka ihop spolen. Bästa spole, minsta förluster, brukar en spole ha när den är lika lång som diametern och har lika långt mellan varven som tråden är tjock. Men det är god marginal att töja lite på den tumregeln. Och ofta görs spolar som är dubbelt så långa som diametern, av praktiska skäl. I någon AARL handbok gjorde man avstämningen av ett 50 MHz PA genom att med en skruv dra isär eller trycka ihop spolen, avstämningsratten gjorde detta.

Sätt in en förbikopplare på avstämmaren

Praktisk är att kunna koppla förbi vid olika experiment. Använd en rejäl två poligt växlande omkopplare, en vippströmbrytare, eller ett relä med två växlingar. Bygg kompakt med korta grova ledningar. För att öka HF mässigheten kan man använda sig av två enpoliga omkopplare placerade där de ger kortast ledningslängd, nackdelen är att man då måste slå över två knappar för att förbikoppla sin avstämmare.

Att mata balanserat med en sådan avstämmare

Ibland sätter man ju en balun efter en tuner för att mata stege. Men nu är vi uppe i 50 MHz och då får man kanske tänka lite längre, här det ju tal om svaga signaler. Vi vill hålla nere förlusterna. Man kan tänka sig en liten dubbelZepp för 24 – 50 MHz, exvis 2 x 2 meter till 2 x 5 meter. Helst bör man då bygga en äkta balanserad avstämmare, men vill du sätta en balun efter för att få balansering så bör man nog bygga en Balun som är mer optimerad för dessa lite högre frekvenser på HF. Man kan helt enkelt ta färre varv på en ferrit toroid, istället för 15- 20 varv kan man köra med 5 – 10 Varv och få en balun som jobbar bättre, men i området 20 – 50 MHz. En luftlindad dito gör sig bra. Huruvida den skall vara 1 :1 eller 1 : 4 är en bra fråga. Experimentera mera, är ett bra svar på den goda frågan.

Att sätta balunen före avstämmaren gör att balunen alltid får jobba med samma impedans, men då måste avstämmaren byggas helisolerat.

Varför antennavstämmare för enstaka band

Dvs varför inte försöka bygga antennavstämmare för så stora frekvensband som möjligt, exvis 1,8 – 50 MHz i ett enda bygge. Det kan finnas en ”sport” eller en utmaning i att försöka bygga apparater med så stor bandbredd som möjligt. Men det kan vara svårt om man skall bygga en antennavstämmare. Det är lättare att få bra egenskaper om man bygger dem för mindre frekvensband. Exvis en för 20 eller 28 till 50 MHz och en för de längre böljorna, som 1,8 – 14 eller 21 MHz. En rullspole brukar ha ganska stor induktans, som 30 uH, men vid 28 MHz där vi behöver ner mot 0,5 uH, blir det bara ett varv kvar och det med mycket dåligt Q-värde. En rullspole borde inte användas på över 14 MHz, men funkar hjälpligt ändå på 28 MHz. Förr byggde man med plugin spolar, och det gjorde att man kunder sätta in ett spolpaket optimerat för det frekvensområde man ville täcka.

Därför kan det vara både praktiskt, kul och nödvändigt att bygga en separat avstämmare för 28 – 50 MHz. En enbands antennavstämmare är enkel att bygga och lämpligt projekt för den något oerfarne hembyggaren.

Men AH-4 fixar hela bandet 3,5 – 52 MHz

Det beror på att den kopplar in separata spolar med relän. Små spolar som lämpar sig för 28 eller 50 MHz och en jättespole om man försöker köra den på 3,5 MHz eller under. Man kan förstås tänka sig att bygga en manuell avstämmare där man kopplar in olika spolar på samma vis. Det måste då göras med relän annars blir det för långa ledningar till omkopplaren. Faktum är att en sådan konstruktion skulle bli bättre än en med rullspole. Men kör gärna 50 MHz med din AH-4.

Antennavstämmare på 144 MHz

Frågar många efter. Sådana är sällsynta, men i många radioamatörers ögon vore det ju praktiskt, eller kanske självklart då det ju är självklart på HF. Andra däremot menar att det har vi inte råd med, en halv till en dB förlust är inte något vi kan offra på VHF, och helt otänkbart på UHF. Nej, då gäller att trimma antennen istället. Bandet 144- 146 MHz är litet och oftast klarar man även riktantenner inom delar av det bandet utan avstämmare.

Kommersiellt vet i katten om det någon gång har sålts antennavstämmare på VHF. Men läser vi i de äldre ARRL handböckerna kan vi faktisk finna byggprojekt till antennavstämmare för VHF, det var på den tiden man matade med 300 Ohms bandkabel, och sådana avstämmare var symmetriska saker. Idag är det ingen som kan tänka sig bandkabel på VHF.

Att bygga en kompakt låda, med VHF vridkondingar på 2 - 30 pF av hög kvalitet, och en spole på exvis 3 varv diameter 15 mm och längden 20 mm rätt utdragen och av tjock (2mm) försilvrad tråd, allt HF mässigt uppbyggt, som ett pi filter, skulle ändå kunna ge dig en VHF avstämmare med rätt låg dämpning.

Varför kompakt då? Jag skrev att detta skall byggas kompakt. Jo för att få HF mässighet och låga förluster, det får inte finnas flera cm långa ledningar i en antennavstämmare för VHF. Chassit får inte användas som någon form av jord utan det måste vara nära mellan jordpunkterna, från antennjackarna och vridkondingarna.

Vill du ändå fuska bort lite missanpassning på VHF

Ja då kan du klippa lite på koaxen och hitta ett ställe utmed den (koaxen) där SWR mätaren visar ett mindre värde. Och riggen kan ge full gas. Har du reflekterad effekt, SWR, så är koaxen en transformator och genom att ända dess längd kommer du att kunna hitta en längd som ger dig vad du söker. Koaxens längd är därmed en antennavstämmare. Klipp bitar om 5 – 10 cm för att testa, det blir förstås ett jäkla jobb att löda kontakten i ett kör. Bättre och enklare är att tillverka sig ett litet sortiment med koaxialkabelstumpar med kontakter. Exvis en på 7 cm, en på 12 cm etc, en handfull sådana är en bra verktygslåda.

Jo nog funkar detta på HF oxo. Med då behövs de längre bitarna.

En kväll vid HF radion

En kväll med datum 2009-03-28 sitter jag och skriver det mesta i dagens nyhetsbrev. Väntar på att ställa om klockorna en timme framåt för sommartid. HF stationer står på och pyser givetvis, och ger inspiration. TV intresserar inte, klockan är nu 22 – 23 och det är lördag kväll. Några QSO på 1950 kHz och lite lyssnande på piratbanden. Särskilt god aktivitet på 3906 kHz AM i kväll. En mycket stark pirat som har gått med S9 plus och njutbar AM kvalitet har underhållit, klockan 2230 SNT slog han av sändaren. Han körde flera timmar ur sin skivsamling och det var trevligt att lyssna, inget prat och därmed inget stationsnamn. Rattar nu ner till 3899 kHz och en AM station med 59 (bara) spelar trevlig musik som får nostalgin att flöda. På 3955 kHz börjar de kommersiella AM stationerna och nu verkar det vara lite Aurora. Kollar nu 6 MHz piratband, på 6220 kHz spelar det friskt AM med bra ljud.

På 6240 kHz sänder family radio och går 59 plus 60dB! Ja 60 dB över S9 och det är styrka det. Hur stark sändare har de egentligen. Den ”berusade pastorn” är i farten och håller på med sina fejkade telefonväktarprogram. Inte kul alls. Men var får de pengar till så otroligt starka sändare ifrån. Fy vad han svamlar. VFO rullning gäller, 6680 kHz LSB, QSO-piratfrekvens, tyst som i graven förr kunde man höra svenska pirater köra långa QSO här. På 6870 kHz AM spelar det friskt, pirat eller kommersiell BC station, ja det är frågan det. På 6973 kHz AM finns en starkt station, kommersiell och pratar arabiska just i kväll. Vet i katten vad det är men fin musik. Det väcker nostalgiska känslor när de spelar Beatles. Jag hoppar till 1,9 MHz och hör norrmän på 1925 kHz, när skall vi få mellanrummet 1850 till 1930 kHz? Tyst på 1950 kHz SM frekvensen. 1933 kHz Engelska stationer som hörs bra, men har fått i sig lite modulationsvatten kanske…. Tysktalande stationer på 1988 kHz och de kör USB, nej nu hör jag de är Danskar som går med five nine plus.

RA-200 folket då, de som kör 1993 – 1997 kHz dvs under skalan på RA-200, nej där är det tyst. Härifrån och upp till 2182 kHz USB är det kort, dvs den internationella nöd och anropsfrekvensen som det var så viktigt att kunna när jag tog mitt amatörcert. Tyst och lugnt, men det förekommer livlig trafik här periodvis.

Jag jagar lite på 5 MHz för att höra om det är några conds på Afrika, men dött.

Nu skall vi kolla 531 kHz för att höra om Torshamn på Färöarna hörs. Det talas engelska men hörs någon interferens, på c:a 1 Hz så det finns flera stationer på frekvensen och något konstigt språk förutom tyska hörs. Jo nog finns det danska där. Kanske Färöarna.

Vad händer på 1179 kHz då, Sveriges mellanvågsstation, jo de sänder på svenska nu, nyheter och klockan är nu 2300. Lägg märke på deras otroligt goda AM modulation som är avsevärt kraftfullare och bättre än de flesta AM stationer på mellanvåg. Från denna tid kommer Radio Swedens speciella sändningar att upphöra. Man kan sända de program som P1 sänder i stället. ett steg emot att lägga ner 1179 kHz? De talar om 40 års sändningar som nu går i graven. Nu följer en massa nostalgiska programpunkter om hur Radio Swedens sändningar som avlyssnats runt om i hela världen. Man talar om en halv miljon utlandssvenskar som genom åren lyssnat på radio Sweden. En ny stark pirat har tagit plats på 6220 kHz AM med verklig fjong, häftigt nostalgiskt….

Nu är det dags att bryta huvudbrytaren och byta polaritet. Klockan får vi ställa om i morgon bitti.

Räkna med bråk, fototeknik

1/125, 1/30, 1/1000 Ja nog har du sett de här bråktalen om du använt en kamera. De är lika vanliga idag som för hundra år sedan. Men hur mycket är 1/125? Vad betyder det? Vi talar om fragment, eller båkdelar av sekunder.

Observera nu att SI enheten för tid, sekund, är vedertagen sedan fotografins barndom. Trots att många saker på en kamera återigen mäts i tum. Bråken uttalas ”en tusendels sekund” eller ”en etthundratjugofemtedels sekund” och man räknar ut tiden genom att på dosan slå 1 division 125 x 1000 = 8 ms (8 millisekunder).

Man kan lätt göra en tabell och få slutartiderna i sekunder, eller millisekunder istället, lite lättare att förstå:

1 = 1000 ms

½ = 500 ms

¼ = 250 ms

1/8 = 125 ms

1/16 = 62,5 ms

1/32 = 31 ms

1/64 = 15 ms

1/125 = 8 ms

1/250 = 4 ms

1/500 = 2 ms

1/1000 = 1 ms

1/2000 = 0,5 ms

Ibland finner vi tider på flera sekunder, ja upp till 30 sekunder kan finnas på systemkameran.

Om vi ser lite på tiderna ser vi att de halveras eller fördubblas för varje steg. Man har bestämt sig för att göra tiderna i steg. Där varje steg är en fördubblad eller halverad tid. Varje steg motsvarar därmed dubbla eller halva belysningen av filmen, eller som det numera är, bildsensorn. På dagens moderna kameror finns halva eller tredjedels steg, det betyder att man kan ställa in tiden med mindre steg, och få en noggrannare exponeringstid. Detta krävs då bildsensorn i moderna kameror är mer kräsen på belysningen än gårdagens film var.

Då kan man fråga sig när exponeringstiden kommer att mätas i decimala tidsenheter, ms. Nja det får vi nog vänta på länge. Men som radiotekniker kan man ju briljera lite inför de fotointresserade kompisarna och berätta att bilden är tagen med 4 ms tid.

Ser vi sedan på kamerans bländare så återfinner vi en serie kryptiska siffror. 2,8 4 5,6 8 11 16 22. Bländaren är kamerans pupill, vilken skall vara mindre ju ljusare det är. Bländaren eller pupillen är ett hål i objektivet där ljuset skall igenom. Hur kom dessa siffror till då? De är även dom kvoter, men kvoten av linsens diameter och dess brännvidd. Om vi tar ett objektiv med brännvidden 50 mm så skulle det behöva vara 50 mm tjockt för att bländaren skulle bli 1. Vid 2,8 som är det vanligaste och ett relativt ljusstarkt objektiv är då diametern 50 dividerat med 2,8 = 18 mm. På en liten kompakt kamera är brännvidden i storleksordningen 6 – 15 mm och bländaren, dvs linsens diameter blir då exvis 5 mm. Varför har man vid bländare räknat ut förhållandet när det inte är gjort vid tiden? Och varför blir större bländarsiffra ett mindre hål och mindre ljus. Ja räkna skall du se, bländare 22 blir 50 dividerat med 50 mm = 0,44 mm. Det är för den oinvigde konstigt är att fotografen kallar en större bländare för en bländare med mindre tal. Dvs bländare 8 är större än bländare 22. Ja varför?? Bara att acceptera att det är så, amen och punkt slut. Har vi en aning om bakgrunden så kan vi nog förstå. Ser vi lite noga på siffrorna finner vi att varje bländarsteg motsvarar en halvering eller en fördubbling av mängden ljus som når filmen eller bildsensorn. Smart, då kan vi blända ner ett steg, och kompensera med att välja ett steg längre tid. Stegen ger samma resultat.

På moderna digitala kameror finns halva eller tredjedels bländarsteg. Det behövs nämligen noggrannare ljusinställning än för de gamla kamerorna med film.

Jo det finns fall där människoögats bländare, (pupill) blir stor, trots att det är ljust, men då har man ätit eller druckit något olämpligt (läs starkt Etanolhaltigt).

Ett objektiv med stor ljusstyrka, dvs bländare 1,2 eller 1,8 är mycket dyrt då det krävs stora linser och omsorgsfull konstruktion.

Vi har ett tredje sätt att ställa in för ljuskänsligheten, och det är filmkänsligheten, eller bildsensorns ljuskänslighet. Den mäts numera (sedan 60 talet) i ASA, och kan vara 100, 200, 400, 800, 1600 eller kanske till och med 3200. Varje sådant känslighetssteg är en fördubbling eller halvering och motsvarar ett bländarsteg eller ett tidssteg. På dagens digitala kameror kan man ställa in halva eller tredjedels känslighets steg, avsikten är att kunna ställa in noggrannare då bildsensorn är mer kräsen än gårdagens film var. Förr fick man välja ljuskänslighet när man köpte sin filmrulle, och köpte en på exvis 200 ASA, och en på 400 eller 800 till vintern då ljuset var sämre. Idag kan vi välja känslighet över ett stort område för varje bild. Vad kommer sig ASA av då?

American National Standards Institute, förkortat ANSI, är en amerikansk standardiseringsorganisation som bildades 1918 under namnet ASA - American Standards Association. ASA-standarden för ljuskänsligheten hos fotografisk film, som blev grunden för ISO-standarden för filmkänslighet som idag används över hela världen.

En tid fram till 70 talet användes en DIN standard för filmkänslighet, DIN skalan var logaritmisk medan ASA skalan är linjär. På äldre kameror och filmrullar finns båda skalor.

Det viktiga är att inse relationen mellan tidsstegen, bländarstegen och filmkänslighetsstegen. Ett bländarsteg motsvarar ett känslighetssteg eller ett tidssteg.

Med hög känslighet på en digitalkamera blir det brus i bilden, det krävs en preamp för att registrera signalerna, det sker redan vid 400 eller 800 ASA på en kompaktkamera, men upp till 3200 ASA kan användas på de modernaste systemkamerorna.

Alla stegen, dvs tidsstegen, bländarstegen och känslighetstegen kallas för EV steg. Ett EV steg på bländaren kompenseras med ett EV steg på tiden, eller känsligheten. På engelska kallas stegen för ”stop”. Blända ner ett ”stop”. Dra upp tiden ett ”stop”. På en modern kamera kan man då ställa in hela, halva eller tredjedels EV steg.

Tillhör du de som ställer din kamera på AUTO, ja då kan du sluta läsa här……. typ

Prokrastinering (våra vanligaste sjukdomar)

Lider du oxo av prokrastinering. Dvs har en förmåga att skjuta upp vad som skall göras idag till morgondagen eller någon tid längre fram. Nu talar vi om att få upp antenner för nya band, en dipol för 1,9 MHz, eller kanske få fingern ur och åka till loppisen, och träffa folk och se vad som finns att köpa. Fixar du inte att komma dig för med att beställa den där IC-7600 som du så gärna vill ha, ja då lider du av prokrastinering. Eller du vet så väl att bilen måste tvättas och vaxas, men det blir inte av, utan du tycker att det tar vi nästa helg, då kanske det dessutom är bättre väder. Allra värst är det att komma sig för med att köra radio och prova exvis 7,2 MHz, då lider du av prokrastinering.

Så vad betyder då detta fina ord inom psykiatrin? Jo helt enkelt uppskjutarbeteende.

Ja nog lider vi lite var till man av denna hemska åkomma. Visst känner vi igen oss. Huruvida det finns medicin mot prokrastinering vet jag inte. Men visst är det skönt att bara slippa de förpliktelser vi har, och låta morgondagen vara nästa gång. Hur blir man då av med sin prokrastinering då? Ja försök komma dig för med att gå till psykologen kanske, men det kan vi ta nästa år.

Den som lider av prokrastinering mer allvarligt kan ha stora problem med att han skjuter upp allt, trots att han eller hon mycket väl vet att det blir mycket värre sen, exvis att städa radiorummet, städa toan, trots att man städade förra julen. Jag har dock inte träffat någon prokrastinerare som skjuter upp maten till morgondagen, däremot är disken ett föremål för åkomman. Nog har man hört många berätta om sina sjukdomar på banden, men har aldrig hört en som lider av prokrastinering. Konstigt.

Men nu gäller det att hitta ett lika fint ord för åkomman att vilja briljera med fina ord, men det kan vi ta nästa månad.

SM4FPD Roy