Sommarpriser
SRS
IC-7200 mer
fakta
ICOM AH-4 en
succe
IC-703 nu på
upphällningen
Kristallfilter
en utdöd art?
Die Cast,
Magnesium
IP Klassning
och fantasiord
Varför skriver amerikanarna
meter med stort M?
Super duper
eller ultra?
Mer om Fnöske
som myggmedel
Lite mer om 27 MHz
Det blir bättre sen
(solfläckarna)
Vad skall jag fotografera?
Och hur?
Morokulen, ARIM dagen 9
Augusti
Här
kommer sommarens sista nyhetsbrev HAM, ha en fin sommar och semester!
Ja nu är
det snart slut på epoken IC-703, de sita exemplaren är de som står i vårt
lager. Sommaren är här på allvar, skolavslutningar, fielddays, liljekonvaljer
till fröken, och mor. Kanske lite egen tid att köra radio på under semestern.
Är det
snart dags att säga adjö till kristallfiltren?
Vad är
det för skillnad på IC-756PROIII och den nya IC-7600? Ja den frågan har jag
fått ett antal gånger nu. Jag utvecklar detta lite under ”rapport från Nykvarn”.
Idag blir
det lite propaganda för IC-7200, den har visat sig bli populär, och i synnerhet
nu framåt sommaren. Observera nu att jag jäklas lite med begreppet
roofingfilter och kallar både första och andra MF:ens filter för roofingfilter,
då de ju föregår huvud MF:ens DSP skapade filter. Läs noga blockschemat
IC-7200.
Kolla in sommarpriserna på vår
hemsida.
Kommande
höst då?
Vad jag
nu vet för hemligheter, gör att det blir en väldigt spännande höst och massor
av nyheter att beskriva framöver. ICOM har överträffat sig själv, ICOM är
fantastiska på att komma med starka nyheter det får ni veta i höst genom de här
breven. Jag skriver så länge jag tycker det är kul, och så länge jag får
uppskattning.
D-STAR
på 29 MHz och 50 MHz
Jo det
är sant, det kommer.
Rapport
från Nykvarn, och skillnaden mellan de fyra tårtbottnarna
Så var
det dags för Nykvarn, lördagen den 2009-05-30. SRS var på plats och vi hade
fått upp vår utställning i god tid före insläppet. KUL! Massor av folk,
faktiskt fler än vanligt hade ställt upp. Kanske inte så många utställare, men
det var full fart ändå. Jag hade fullt upp med att visa IC-7600 och IC-7200.
Det tycker jag är roligt! Jag tycker det är roligt med den ungdomliga
entusiasmen som präglar även lite äldre radioamatörer, det finns hopp även om
håret grånat, det finns en ung grabb där inne bland hjärncellerna, trots att
benen värker. En mycket vanlig fråga som jag får är: ”Vad är det för skillnad
på IC-756PROIII och den nya IC-7600”? Jag har fått frågan i alla år när det
kommit nya riggar, så jag är van. Det är väldigt roligt att folk intresserar
sig, och vill höra vad jag har att berätta. Bra frågor är roliga att försöka
besvara.
Men när
jag åkte hem hände något som fick mig att fundera lite. Vi hamnade i en affär
och skulle köpa utrustning för att på söndag morgon göra en Mors dag tårta.
Säkert något som jag inte är ensam om. Grädde, frukt, vaniljsås, hallonsylt,
men så var det en tårtbotten som skulle hittas, och den, nej de, fanns vid
brödet. Fyra olika sorter, pris 17
till 27 kronor. Jaha vilken är bäst, vilken skall man ta, vad är det för
skillnad på de fyra olika fabrikaten? Nu stod jag där lika villrådig som mina
kunder radioamatörerna, som vill veta skillnaden mellan IC-756PROIII och
IC-7600. Vad skall man göra? Lite trött var man väl efter att ha varit i farten
sedan kl 0500, och med 60 mil bakom ratten. Lite sur, gnällig, och vill hem nu,
skall jag fråga personalen vilken tårtbotten som är bäst, och vad det är för
skillnad på de fyra olika tårtbottnarna, nu växer det ut horn i pannan. Lite
jävelskap måste man kanske ta sig för. Skall jag be om en redogörelse för de
fyra olika fabrikatens för och nackdelar? Ser mig omkring, nej personal, sådan
finns inte. Och skulle jag få ett vettigt svar? Knappast, så jag blundar och
tar en tårtbotten, 23 kronor. En i mellanklassen då. Klart att man kan läsa
innehållsförteckningen och översätta en massa E-nummer. Trots allt på söndag
morgon var jag utvilad och det blev en fin tårta. Tjockt med grädde, fyllning
med massor av hallonsylt.
Jo jag
läskar er lite nu, sätt i gång och baka en utan anledning bara.
Föresten
vad är det för skillnad på de fem olika sorternas hallonsylt?
Tårtan
blev god och dagen en succe. Fint väder och allt. Men nog grodde det här med de
fyra tårtbottnarna lite i skallen, och vad smakade egentligen brödet i Tårtan,
där under all grädde och sylt? Papper? Barkbröd? Fisk? Knappast vad det brukar
smaka av en hemgjord sockerkaksbakad tårtbotten, utan E grejer, så vad har de i
för smörja egentligen? Knappast vete, knappast ägg, knappast socker, sånt är ju
dyrt. Äggvitan är nog bara äggvita från slaktavfall, dvs benmjöl som i
kokosbollar. Vad är det för skillnad på tårtbottnarna? Och vad är alla E numren
för smörja, varför behövs inga E-nummer tillsatser på hembaket?
Vad är
de för skillnad på IC-756PROIII och IC-7600? Det är roligare för där kan jag ge
ett relativt gott svar, och se och njuta av kundernas entusiasm. Och vill du
veta mer om IC-7600? Ja då kan du ladda hem min text under hufven på IC-7600,
eller läsa några av mina senaste nyhetsbrev. Kanske kommer jag i sommar att
skriva ihop en ” Skillnader mellan IC-756PROIII och 7600 text”.
Och jag
är säker på att varje tillverkare av tårtbottnar säljer fler till ett högre
pris, bara inför Mors dag än vi säljer IC-7600:or under hela dess livstid. Men
kundsupport nej nej.
Fortsätt
intressera er för ICOM riggar och fråga på så att ni vet vad ni köper!
Stora
Björnmötet Tossebergsklätten
Här kan du läsa vad som gäller för detta
evenemang: http://www.stupi.se/sm4kel/bbm/
På bergstoppen Tossebergsklätten äger
detta legendariska amatörradiomöte rum den 2009-06-26 till 28. Detta är 45:e
gången Stora Björn Mötet avhålls. På björnmötets hemsida kan du se bilder från
andra Björnmöten.
ARIM dag i Morokulien den 8
augusti, Morokuliendagen
Helgen den 2009-08-7,8,9 Med
tyngdpunkt på lördagen.
Den här helgen finns
möjligheter att få rabatt på campingstugor i Morokulien.
På lördag startar
aktiviteterna vid 10 tiden lördag FM. Med utställning av SRS.
Under lördagen blir det oxo
junk-försäljning och annat radiorelaterat, försäljni8ng av skänkta saker,
elektroniksurplus. Efter c:a kl 17 blir det Grillafton. Tur med vädret är
beställt.
Under dagen kommer SRS att
visa ICOM pryttlar, IC-7000, IC-7200, IC-7600 etc etc.
SRS
Ställer ut under detta evenemang utanför Vårgårda
Loppis i Norrköping
2009-10-10
Lördagen den 10 oktober 2009
är det dags, den stora begivenheten i Norrköping. SRS är bokad som vanligt, mer
fakta kommer framöver.
Sommarpriser nu ute på SRS
hemsida
Kolla in och gör ditt fynd.
Köp den där transivern du drömt om så länge.
Kan man
jämföra IC-7200 med IC-7000? Eller kanske IC-718
Eller är IC-7200 en efterföljare till IC-718.
Ersätter IC-7200 IC-7000? Eller är IC-7200 en ny IC-706? Varför blir det alltid
sådana här frågor? Måste en ny modell alltid ersätta något annat som redan
fanns? Jag skulle vilja säga att kanske IC-718 upphör snart, inom något eller
några år. Men någon direkt ersättare är inte IC-7200. Dock kanske IC-7200 är i
IC-718 klassen med lite extra egenskaper. IC-7200 har prestanda som liknar
IC-718 men är flera snäpp bättre, Storlek och pris liknar IC-718. IC-7200
riktar sig nog mot nybörjare liksom IC-718 gjorde, men är så pass kraftfull att
den kan utgöra andra, eller portabelrigg för många fler, som redan har större
riggar. Kan man då jämföra IC-7200 med IC-7000? Kanske då det gäller huvuddelen
av uppbyggnad, dock har ju inte IC-7200 VHJF eller UHF. Den har inte FM och är
en mer renodlad HF station. Uppbyggnadsmässigt är IC-7200 och IC-7000 hel DSP
riggar, inga kristallfilter, men filterfabrik. Färre menyer, färre möjliga
inställningar än IC-7000. Enklare, och mer fixerad på just köra radio kan man
säga om IC-7200. Sammanfattningsvis tycker jag inte att det tjänar någon nytta
att försöka lägga in IC-7200 i ett fack efter någon annan radio i ICOM:s
sortiment. IC-7200 är en IC-7200 och inget annat.
Blockschemat
IC-7200
Särskilt i mottagaringången är detta intressant. Och
för att bedöma mottagarens selektivitet, intermodulationsegenskaper,
storsignalegenskaper etc. Mottagaren börjar med antennreläet, och vidare till
ett LP filter, detta skall ju dämpa spegeln och mellanfrekvensen från att höras
i mottagaren, det ligger därför på dryga 50 MHz och släpper sålunda igenom allt
under denna frekvens. Spegeln som ligger mycket högt blir effektivt dämpad.
Nästa steg är dämpsatserna, och vidare in på tio (10 st) olika bandpassfilter.
Observera att det är många BPF i denna rigg. Vi har filter för exvis 1,6 – 2
MHz, ett för 2 - 4 MHz etc. För 0,03 – 1,6 MHz är filtret kombinerat med en
fast dämpare, detta för att få den standardiserade känsligheten på mellanvåg
som man brukar ha. På 50 MHz finns ett bandpassfilter med extra förstärkare,
och passband för 50 – 52 MHz detta för att ge 50 MHz bandet extra goda
egenskaper. Denna filterbank är mottagarens ”yttertak”, det jag skulle vilja
kalla för roofingfilter. Denna bank med filter jobbar även vid TX. Sen kommer
PRE-AMP, dvs första aktriva steget i mottagaren HF steget som går att välja in
med PRE AMP knappen. Ett ytterligare LP filter, och så första blandaren. En av
en mottagares allra viktigaste steg. Denna är i IC-7200 uppbyggd med fyra FET:ar.
En dubbelbalanserad sak lik den i de stora ICOM riggarna, ett steg mot bättre
kretsar jämfört med föregångaren IC-718. Ja sen är det dags för kristallfilter,
det många kallar för roofingfilter, filtret i första MF:en 60,455 kHz, ett
riktigt kristallfilter likt det i IC-756PROIII, 7700, 7800, och med bandbredden
6 kHz. Ett AGC reglerat MF steg och vidare till andra blandaren, som nu bara
behöver jobba med ett litet frekvensområde består av en diodkvartett. Och vi
får nu 455 kHz, roofingfiltret här består av ett keramsikt filter på c:a 6 kHz.
Tre MF förstärkare med AGC och sista blandaren ger oss 15,625 kHz som matas in
i DSP burken. DSP burken ger oss med
programvara alla funktioner som filter för alla trafiksätt av sällan skådad
branthet och symmetri, notchar, PBT:er, detektorer, AGC generator, och omvänt
till sändaren.
Sändaren går i princip bakvägen av mottagaren, DSP
skapar modulationen och den blandas stegvis upp till inställd frekvens.
Sändaren består sedan av ett MOS FET PA. Med 100 watt ut, detta skrapas rent
från övertoner med en bank lågpassfilter, 7 st. Slutligen en SWR brygga som ger
ALC systemet fakta om uteffekt SWR etc. Antennreläet och ut till antenn.
Sommarpriser nu ute på SRS
hemsida
Kolla in och gör ditt fynd.
Köp den där transivern du drömt om så länge.
Dubbla ”passbandstuningar”
IC-7200 har dubbla PBT placerade i ett
koaxialrattpar. Kraftiga rattar som går mjukt och stabilt.
Dessa rattar har axlar som går genom packboxar, dvs
gummimuffar som gör att det skall vara svårt för vatten att tränga in den
vägen. Detta skyddar mot damm på lång sikt. Obs IC-7200 är inte IP klassad, men
tätad mot regn stänk och fukt. En av de första sakerna jag märkte vid körning
av IC-7200 är att PBT:erna inte blir spegelvända när man byter sidband, de går
åt samma håll även om man byter mellan USB och LSB, bra då det ger en viss vana
att dra åt samma håll för att få den verkan man vill ha. PBT är mycket branta
och man får direkt en verkan med att få bort oljud, toner brus, men inte förrän
man vridit rätt mycket börjar ljudkvaliteten att påverkas. PBT:erna fungerar i
AM, och ger en mycket brant påverkan. Jag har provat med signalgenerator och
med 3 kHz modulerad AM, försvinner sidbanden, AM ljudet tvärförsvinner när PBT
står kl 11 respektive 1. Superbrant! Vid SSB och CW påverkar PBT vald
bandbredd. Till skillnad mot de stora riggarna finns ingen ”PBT clear”, utan
här ställer man dem till klockan 12 bara, precis som på den gamla analoga
tiden. Genom att dra båda rattar åt
samma håll får man IF shift. Med dessa två kranar kan man åstadkomma all
tänkbar påverkan på passbandet som på andra fabrikat kan ha de mest
fantasifulla namn. Med hjälp av två manuella Notchar med flera bandbredder kan
man göra ännu mera. PBT rattparet har en framträdande placering, men med dagens
överfulla band, brus, störningar etc är det ett reglage man använder ofta.
SRS säljer matarstege,
bandkabel, svart bandkabel.
För den som inte vill eller
har lust och material bygga sin egen matarstege, vi har 300 Ohms halvtums, 12,7
mm bred, svart perforerad kabel, dvs samma storlek som man hade till TV förr.
Men svart för att tåla solen, perforerad för viktens skull.
Vi har även 1 tums, 25 mm
bred, 450 Ohms svart plastbandkabel perforerad. 300 Ohms finns i 10 meters
paket, 450 Ohms både i 10 och 20 meters paket, och på metervara. Sådan här
stege är lätt att arbeta med, lågt vindmotstånd, den är lätt och tynger inte
ner din dipol.
På sin tid fanns även
kvartums bandkabel, (6,35 mm bred), den användes inne i TV apparaterna mellan
antennuttaget och HF delen, kanalväljaren. Den är lite för klen för sändare,
men kan användas vid lägre effekter och den är mycket lätt. 10 meter kan knölas
ner i fickan. Dock är sådan svår att få tag på. Att tillverka sin egen
matarstege kan vara kul för den som har lite idéer och kanske plats att sträcka
upp trådarna. Att tillverka, bygga och skapa något själv är en stor
tillfredställelse.
Kolla in SM7RN på Öland
Ölands radioamatörer har en
egen hemsida. Med mycket trevligt. Öland är en IOTA ö. IOTA: EU-037. Studera deras
arbete med VHF repeater, fina bilder etc.
ICOM AH-4 en succé
ICOM:s lilla
antennavstämmare, den vattentäta vita boxen. Den som stämmer av nästan vad som
helst. Till och med din gamla cykel som HF antenn. Jag har tidigare berättat om
AH-4:as princip och varför den aldrig går sönder. Återkommer till detta.
Att AH-4 är populär vittnar
försäljningssiffrorna om, vi har sålt fler AH-4:or är manuella
avstämningsenheter genom tiderna. Dvs
över 30 års försäljning av manuella antennavstämmare, skall jämföras med
11 års försäljning av AH-4. De manuella har genom tiderna varit Daiwa, MFJ i
synnerhet, och några andra fabrikat. AH-4 har på 11 år som automatisk
antennavstämmare sålts i fler exemplar. Många fler. Kanske det inte är så
konstigt att MFJ:s sortiment börjar försvinna från den Svenska marknaden. Hur
skall man tycka om detta då? Skall vi inte mer få sitta och njuta av att vrida
in skruva trimma en manuell antennavstämmare mera? Måste allt vara automatiskt?
Bra frågor och visst har vi olika smak vi olika människor. En del av oss kommer
fortfarande gilla att trimma en manuell antennavstämmare. Det finns fall där en
manuell är bra, billig och möjlig att bygga själv. En manuell antennavstämmare
kan kombineras med instrument, antennomkoppling etc. En AH-4 gör en massa
skitjobb av sig själv och är mycket bekväm. Ofta kan man placera AH-4 vid
antennen, långt ute i skogen, och få en koaxialkabelmatning som kör utan SWR.
Det finns fördelar med AH-4. Dock talar siffrorna för sig, idag vill de allra
flesta slippa avstämningsjobbet. De flesta litar på tekniken. Väldigt många
äger en ICOM radio som kan manövrera en AH-4. AH-4 får man för ett bra bris.
Hur lång manöverkabel kan
man ha på sin AH-4?
En fråga jag fått mer än en
miljon ggr, (en liten miljon då).
Jag brukar sätta en första
gräns vid 30 meter, dels för att det går åt 30 meter RG-58, och med längre
sådan har vi särskilt på 28 – 50 MHz lite onödigt hög dämpning. Dels för att
det är en rimlig längd som är prövad av många. Manöverkabeln kan man behöva öka
på arean lite vid 30 meter. Manöverkabeln har fyra trådar. Jord och plus 13,8
Volt, dessa två bör närma sig 0,75mm2 vid 30 meter, de andra två Key
och start räcker med 0,5 mm2. Den som vill kan givetvis testa längre
kabel. Men då får man nog ha 1,5 mm2 i manövern och RG-213 som koax,
i alla fall större delen av längden. Att avkoppla dessa kablar med HF drosslar
är inte fel. Man kan linda koax och manöverkabel som luftlindad, med 10 varav
diameter 10 cm. Eller linda 5 varav på en ferrit. Det blir då fyra sådana
drosslar.
Hur lång antenntråd behövs
på AH-4?
Bra fråga, men ofta har man
två bra fästpunkter, två träd exvis. De kan då vara på 10 – 50 meters avstånd.
Vilket bör vara en bra längd, för de flesta HF banden. När tråden blir en
kvartsvåg, eller tre kvartsvågor, kan det vara bra att ha några jordtrådar
kopplade till AH4:ans jordskruv. Blir antennen en halvåg, är den mycket
högOhmig i matningspunkten, AH-4 brukar klara detta bra trots att det inte är
lätt. Vissa längder gör att AH-4 kan stämma av under dess specade frekvens, dvs
du kan få den att fungera på 1810 till 2000 kHz bandet.
Hur gjordar man sin AH-4?
Någon elsäkerhetsjord behövs
inte, den saken är fixat på anläggningens AC sida. Med detta vill jag säg att
man inte bör använda gulgrön tråd.
I bilen jordar du
jordeskruven på AH-4 med en kort grov tråd till bilens chassi, helst nära
antennfoten. I båten ansluter du AH-4:ans jordskruv till båtens HF jordpunkt
som oftast är en Zintrad bronsplatta, so används endast för detta ändamål. AH-4
på ett träd i skogen, där kan an dra ut en eller två kvartsvågs långa trådar,
på de frekvenser där din antenn är en kvarting eller en trekvarting. Man kan
förstås slå ner ett jordspett under AH-4:an. Men avstämda trådar ger bättre HF
jord. Man kan lägga en säck med blomjord strax under HA-4:an, och sticka in en
tältpinne varifrån man drar en sladd till jordskruven. Nej det där sista var ju aprilskämtet.
Kan AH-4 mata en
koaxialkabel?
Ja bara att ansluta koaxens
mittledare till AH-4:ans porslinsisolator, och skärmen till jordskruven. Du
måste skala upp koaxen minst 20 cm. Om man byter ut porslinsisolatorn mot en
PL-259 jack blir det enklare. Invändigt ansluter du PL-259:ans jord till samma
plåt som inkommande koax sitter på. Vid långvajer sticker du bara in en
banankontakt istället för att skruva den mot porslinsisolatorn. Här gäller dock
att man får höga förluster i en koaxialkabel med mycket SWR. AH-4 tar ju bara
bort SWR mot riggen. Man bör med koax använda AH-4 bara för finavstämning.
Kan man ha AH-4 inomhus?
Går alldeles utmärkt
IC AH-4 är vattentät, men
går att dränka ihjäl
Men tål inte vattentryck. Den
är avsedd att sitta ut i väder och vind. Men var noga med att inkommande kablar
tätar i sina förskruvningar, och att dessa går neråt. Porslinsisolatorn är tät,
men det har hänt att man råkat skruva lös denna, och då läcker förstås vatten
in där. AH-4 kan andas, på baksidan bakom typskylten finns mikrofilter, dessa
gör att den kan växla luft och det blir inte kondens i den. Dock tål den inte dränkning då det bildas
ett vattentryck som klämmer in vattnet.
AH-4 med tre maströr
Res tre maströr och du har en
9 meter vertikal på taket. I foten sätter du AH-4 och det hela blir en vertikal
”långvajer”. Tar ingen plats, ser naturligt ut. Och funkar alldeles utmärkt på
HF. Maströren kan vara ett 6 till 12 meters metspö av glasfiber som du tejpar
en tråd utefter.
Den inbyggda avstämmaren i
IC-703 är som en liten AH-4
Den har så gott som samma
egenskaper, men är dimensionerad för 10 Watt. Och får då plats i IC-703:an.
Behöver du utlokalisera antennen så kan IC-703 köra en AH-4 där ute i skogen.
Vad gör man då med sin gamla
MFJ manuella avstämmare?
Spar den förståss, inget inom
amatörradio kan slängas, det håller värdet i 50 år. Skämt åsido, var rädd om
den, i framtiden kommer det inte att finnas manuella antennavstämmare att köpa.
Knappast delar för att bygga en egen heller. Dessutom innehåller en manuell
ofta en effektmätare, en SWR mätare, ibland en konstlast och en
antennomkopplare. Den är ett bra verktyg för framtida antennexperiment, stugan
båten, portabelkörning etc. Ser du en billog skaplig manuell antennavstämmare
på en loppis, köp den och spar den.
Kan man mata stege med AH-4?
Visst kan man det, bara att
se till att få en balanserad utgång. Det gör man genom att ansluta en balun
efter AH-4. En balun har koaxialkabelingång, du ansluter den med en kort läng
koax, 20 cm till några meter blir bra. Skärmen till jordskruven och mittledaren
till porslinet på
AH-4. Balunens balanserade
anslutningar kopplas till stegen, bandkabeln eller vad du vill kalla den. Skall
då balunen vara 1:1 eller 1:4 ? Här får man nog prova sig fram lite. Ta vad du
har för balun. Antennen matad med stege kan då vara en dubbelZepp, eller en
liggande loop, kanske 4 x 20 meter. Stegens längd, avståndet mellan
matningspunkten på loopen och balunen efter AH-4 blir då 10 – 30 meter lång.
Jo visst är det många som
tycker att man inte bör koppla så här. Balunen utsätts för impedanser som den
inte är gjord för. Men det finns hundratals MFJ avstämmare med balun efter som
gör ett utmärkt jobb. Vill du ha ut
varje liten dB så skall du givetvis studera ämnet mera. Blir balunen varm har
du förluster i den.
En balun är en form av
transformator, i det här fallet från 50 Ohm till 50 Ohm eller 200 Ohm (vid
1:4). Men liksom en transformator för nätspänning, 230 volt med utgång för 12
Volt AC kan den oxo användas för 110 volt in och 6 Volt ut. Eller kanske 12 Volt
in och 0,6 Volt ut. Med aningen större förluster förstås. Man kan till och med
använda en nättrafo som mikrofontrafo, och köra den med 200 Ohm till
20 000 kOhm och med milliVolt signaler utan att det blir några direkta
problem. En transformator som en balun tål mycket stora variationer utanför
sina spec.
Men det skulle bli lite
bättre om man balanserade först och stämde av sen, men sådan antennavstämmare
finns inte att köpa, då får man bygga, och se QTC nr 5 med SM7CBS och bygg
själv.
Kan man då använda en
luftlindad balun efter AH-4 ?
Dvs en sådan som Tore har
före sitt tunerbygge i QTC nr5. Ja
visst, bara att prova.
Anslut en koax med skärmen
till jordskruven, mittledaren till porslinet på AH-4, linda koaxen på ett
papprör diameter 10 cm, och linda 20 varv, anslut stegen på den ända som kommer
ur spolen.
Kan man då göra allt det här
med en AH-4 utan teorier?
Dvs utan att göra teoretisk
utredningar, beräkna förluster, utan att göra teoretiska utredningar och
avhandlingar? Måste man inte kunna en massa om ledningar, baluner, SWR,
förluster, fasvridning, för att göra detta? Kommer det verkligen att funka utan
teoretiska kunskaper? Prova och se, experimentera mera. Men du kanske lär dig
något och kommer en bit på vägen till mer kunskap. Kanske är det intressant och
du går vidare med teorier. Och funkar gör det, frågan är hur bra det kunde bli
om du teoretiskt skulle optimera detta mera. Och innan livet som radioamatör är
slut bör du nog vara duktig på detta med antenner om du ger dig hän. Eller oxo
skiter vi i eventuella förluster och kör radio istället. Bara att välja hur
livet skall gå vidare. Vad jag menar är att man kan ägna livet åt att lära sig
allt som behövs för att förstå detta med antenner, SWR, anpassning,
matarledningar, Men då blir det inte så mycket radio kört kanske. Men en
gyllene medelväg kanske. Både radio och lite kunskap.
Sommarpriser nu ute på SRS
hemsida
Kolla in och gör ditt fynd.
Köp den där transivern du drömt om så länge.
IC-703 en snart överstånden
epok
De sista exemplaren, och det
är frågan om en handfull IC-703:or finns nu kvar. Inga fler kommer. Drömmer du
om en IC-703 gäller att slå till på stubben. Ring till Wolfgang!
IC-703 kom c:a år 2002, och
har under snart 8 år sålts, med stor framgång men inte lika många exemplar som
storebror, IC-706all. IC-703 är en liten höjdare, med 10 Watt. Drar lite ström,
använder samma tillbehör som IC-706all. IC-703 kan fungera ner till 9 Volt. Kan
köras i energisparläge. IC-703 har en inbyggd antenn avstämmare, den bygger på
samma princip som AH-4. Men mindre. Det betyder att IC-703 kan stämma av en
järnsäng, en långtråd, ett elstängsel, (avstängt) eller din gamla cykel, men
även en hembyggd misslyckat antenn. På alla band. Det finns CW filter av hög
kvalitet till IC-703. Dyra men mycket goda. IC-703 har en annan uppbyggnad än
IC-706all, och upplevs av många, främst telegrafister vara en bättre mottagare.
IC-703 går på 50 MHz, men det finns versioner avsedda för andra världsdelar som
inte har 50 MHz.
Trots sina 8 år är IC-703 en
modern radiostation. Man kan förstås tycka att kristallfilter är gammalmodigt.
I så fall gäller nog en IC-7000 eller en IC-7200 om du vill ha senaste teknik.
Men IC-703 är en baddare på att dra lite ström trots goda prestanda.
Är då IC-703 sista
generationen kristallfilter apparater?
Är kristallfilter en utdöd
art i och med utgången av IC-703. Ja visst finns väl IC-706MKIIG kvar ännu, vi
har inga antydningar om att den skulle vara utgående. (tack o lov). Så vi skall
väl inse då att IC-706MKIIG blir en av de sista riggarna med kristallfilter.
Vad gör vi åt detta då? Njuter av moderna DSP skapade filter förstås. Ser över
behovet att filter till den gamla riggen, har du en IC-706all, en IC-746, en
IC-756 som kan använda kristallfilter är det hög tid att kolla upp om du inte
skall köpa ett sådant. Snart är sådana filter historia.
Filter till IC-703
Är kristallfilter i andra MF:en
och som då ligger på 455 kHz. De är dyra, branta och låter utmärkt. Finns med
250 eller 500 Hz samt SSB 1,8 kHz. FL-52A, FL-53A eller för SSB FL-222, FL-257.
Mitt förslag är att man bestyckar sin IC-703 med ett 500 Hz filter, dessa på
455 kHz är mycket branta och kan nästan liknas vid ett 350 Hz filter som sitter
i IC-706all på 9 MHz MF.
Vad skall man då satsa på
för filter till IC-706:an
Det som finns är tre olika CW
filter, de är avsedda att i första hand användas mod Morse mottagning. Men tänk
på att det går att ställa in en IC-706all så att den kan köra ett sådant smalt
filter i SSB, eller RTTY, det kan vara smart om man kör RTTY, med AFSK i SSB.
PSK-31 är ett RTTY trafiksätt som kan bli effektivt med ett sådant filter.
FL-100, 500 Hz,
FL-101 250 Hz så har vi sedan FL-232 med 350 Hz bandbredd.
IC-706all har normalt ett
mycket bra SSB filter som är c:a 2,5 kHz brett. Men det finns ett 1,9 KHz SSB
filter att köpa som tillbehör. Vidare finns 2,8 kHz SSB, men det är sällsynt
att någon vill ha bredare SSB. 1,9 KHz vid SSB är det då bra? Man får räkna med
”smalare” ljud, telefonljud, med hjälp av IF skiftet kan du anpassa ljudet och
komma undan både brus och QRM. I bilen med mycket störningar och brus kan det
öka lösbarheten, dvs vid SSB på HF.
Talsyntesen på
IC-7200
Kan säga signalstyrka, frekvens och trafiksätt.
Talet aktiveras med ett knapptryck. Den kan säga trafiksätt även när man
trycker på mode valet, denna funktion går att stänga av eller på. Talsyntesens
språk, hastighet och styrka är inställbara.
”Filterfabriken”
i IC-7200
Är lite enklare än i ICOMs större riggar. Men kanske
enklare att använda. Det finns en stor tydlig knapp med texten FILTER, med den
väljer du ett av tre snabbval på filter. W, M och N. dessa snabbval är
fabriksinställda och dessa kallas för default. Trycker du länge på FILTER
kommer filterfabriken upp. Nu är det bara at vrida VFO till du får den
bandbredd du vill ha, exvis 1700 Hz vid SSB eller 350 Hz vid CW. Detta kan du
göra för tre filterval i alla trafiksätt, även de sk DATA filtren som är
ytterligare en filteruppsättning vid DATA, vilket betyder att man kör RTTY,
PSK, Amtor etc vid SSB. Detta motsvara kristallfilter för tiotusen kronor om
det vore som förr.
Chassit på
IC-7200
Är gjutet i aluminiumlegering. Ganska tungt, men
stabilt och mycket välgjort. Det lär inte ändra form även om man tappar riggen.
Ett sådant här chassi är en mycket viktig del i att bygga en radio med låg
chassistrålning, dvs för att kunna få radion typgodkänd överhuvudtaget. Chassit
skall vara kallt, dvs inte stråla. Ja många kommer väl ihåg hur jag skrivit om
äldre radioapparater där antennen kopplad till höljet ändå gör att det hörs
stationer. Här är chassit kallt, man kan kalla det något som börjar likna det
vi kallar jord men som knappast finns. En annan mycket viktig sak med ett
stabilt chassi är livslängden, det låter kanske konstigt att chassit har med
livslängd att göra, men ser man chassit som en enda stor jordpunkt som fungerar
för alla frekvenser, inser man att det krävs ett chassi som består i den form
och den strömfördelning som krävs. Eller med andra ord den kommer att kunna CE
märkas även efter 10 år. Något som många andra konstruktioner inte kan redan
efter några månader ute i friska luften…. Över chassit finns täckplåtarna. Den
svarta kåporna som ser mycket kraftiga ut på bilderna, med former som liknar
militära saker, eller plåtstrukturen hos en jeepdunk. Detta är plast,
polykarbonatplast, mycket starkt, och ger en makalöst snygg finnisch. Vid
första anblicken ser det ut som gjutna aluminiumkåpor. Slagtåligheten blir
mycket god på det här viset.
Men skärmningen då frågar sig någon. Skärmning är
något som är mycket svårare än att med ett kallt chassi få bort strålning från
ett radiohölje. Dvs plåtkåpor är knappast det som kan göra att en radio klarar
CE mätnigarna. På själva det gjutna chassit finns täcklock och de har packningar
för att göra radion tålig mot stänk av vatten. IC-7200 är inte IP klassad men
tål mindre regnstänk. Både utanpå och mot fronten.
IC-7200 och
kylning
Två små tysta fläktar står för kylningen. Chassit
som jag berättat om är en viktig del av kylningen. Det fack i det gjutna
chassit som finns på slutstegets baksida är utformat som kylflänsar. Här blåser
de små fläktarna. Luften sugs in ovanpå riggen genom plastkåpan som jag
berättat om ovan. Men om det då regnar in vid fläktluftintaget då? Det enda som
finns mellan luftintag och utblåset på baksidan är de två fläktarna, regnet kan
inte komma åt något annat än kylflänsarna och de två små fläktarna. Dvs
kylningen är utformad som på de kommersiella HF stationerna och vatten i
luftvägen kan ej skada några kretskort. Räcker då denna kylning då? Själv är jag helt övertygad om detta, även om
hård körning kan höja temperaturen rejält. Men det är ju först när det finns
värme att blåsa bort som kylning kan ske. Man tolererar en viss temperatur.
Bara att ösa på med full gas utan bekymmer för överhettning.
AM sändaren på
IC-7200
Är ungefär som den i IC-756PROIII, 7700, 7800 och
IC-7000. Dvs Amplitudmoduleringen alstras av DSP, och den kan inte överstyras,
bara att reglera micgain och prata på, med för hög micgain hör man vad som
händer i köket och med för låg blir du
svagt modulerad. Inget att justera, för övrigt. Mycket lätt att köra AM med och
det låter helt underbart. Vid mottagning väljer man filter enlig rubriken
”filterfabriken”. Givetvis kan man inte köra HF klippern vid Am sändning, den
skulle ju klippa bort ”amplituderna”. Den automatiska regleringen i DSP av AM
signalen fungerar som en form av talbehandling. Ja prova AM det är jättekul och
du blir överraskad av fina rapporter. Ja förutsatt att mottagaren har en AM
mottagare förstås.
DC filter
PÅ de små ICOM riggarna finns ett DC filter på
sladden, vi finner det till IC-7000 och IC-706all. I IC-7200 är detta inbyggt.
Detta filter möjliggör att radion kan bli CE märkt, och att strålning från DC
sladden blir mycket låg. Inbyggt sådant filter finns i alla stora riggar. DC
jacken är 4 polig av samma typ som på IC-7000.
Kan man köra
gamla tillbehör på IC-7200?
Tillbehör från tidigt 80 tal, som IC-2KL, AT-100,
AT-500, AT-150 eller AH-2, AH-3, AT-120, AT-130, AT-140all. AT-180 är inte
gammal men den går att köra med IC-7200. När det gäller de gamla grejerna så
styrs de av en sk ”band Voltage”. LDA spänning. Det går att sätta på en sådan
funktion i IC-7200, så svaret är JA! Det
går att köra de uppräknade tillbehören på IC-7200, liksom IC-7000.
Saxat från
Wolfgangs mejlingslista
Test från Radcom
Juni 2009 av IC-7600:
http://ham.srsab.se/pdf/test/test_7600.pdf
Scanscope, ett
program för att avkoda CtCSS, DCS och Selcal:
http://www.coaa.co.uk/scanscope.htm
PlanePlotter,
program för att se positioner och höjd av flygplan. Avkodar även HF Selcal.
http://www.coaa.co.uk/planeplotter.htm
SondeMonitor, ett program som avkodar telemetridata från väderballonger, samt
visar positionen:
http://www.coaa.co.uk/sondemonitor.htm
Vill du ha en
fräck kloaka på in hemsida (gratis). Massor av modeller att välja på:
http://www.clocklink.com/
Tekniska böcker att ladda
ner:
http://www.pmillett.com/technical_books_online.htm
Nu är Ölands Radioamatörers
webbplats färdig:
Add a voice beacon to a D-Star gateway
http://www.digtrx.com/beacon/
Reciprok-licens
(gäst) :
Reciprok licens, vilka länder
kan du köra radio utan reciprok (gäst) licens. PDF 3.8MB
Mer info
om reciproka licenser.
SM3LIV har beskrivit hur man får en
reciprok licens.
Ham CAP 1.61, är ett
gratisprogram för kunna förutse konditioner på HF:
http://www.dxatlas.com/HamCap/
AIR link express,
gratisprogram för PSK, MFSK och RTTY. Fungerar med de flesta radios. Har även
en log funktion och makros.
http://www.airlinkexpress.org/index.htm
VOACAP
Ytterligare ett
program för kunna förutse konditioner på
HF. Utvecklat av US goverment:
http://www.voacap.com/
DX monitor
(gratis)
http://www.ve3sun.com/
Det digitala hemmet:
http://digitalahemmet.idg.se/2.10583/1.225162/sortera-din-musik-med-nagra-klick
Bing heter
Microsofts nya sökmotor. Är mycket intressant och dessutom snabb.
Kanske en ny favorit?
http://www.bing.com/
De
Wolfgang SM4JMY
Fnöske som stenålderns myggmedel
Förra gången skrev jag ju en
liten artikel om fnöske. Hur man bereder det och att det glöder bra och länge
för att göra upp eld, stenålders grej kan man säga. Stefan hakade på och
berättar om fnöske som myggmedel, skitkul, tänk vad vi lär oss, och visst
behöver vi myggmedel i sommar, vid portabelradiokörandet, han skriver detta om
sitt fnöske:
Fick
ditt utmärkta nyhetsbrev idag där du skriver om fnöske, kan berätta att jag
använder det som myggmedel när jag är ute och campar och det håller myggorna
och andra flygfän på avstånd, fungerar till 100 %, mycket bättre än
myggspiraler och framförallt miljövänligare.
Jag sågar till skivor ca 10mm tjocka och torkar dom sedan i solen, men man
måste vara noga med att placera dom i något icke brännbart när man tänder. Jag
brukar använda vad som finns till hands, tom konservburk eller ölburk som jag
klipper ut en remsa av och som fungerar som hållare för fnösket.
73 de Stefan SM7XFD
Fnöske, natur och
bestämmelser
Nu är det väl på sin plats
att ifrågasätta ifall man får ta fnöske i naturen.
Jag vet inte, så ansvaret för
fnösktäkten ligger på dig. Går du i en skog som är ett naturreservat, ja då får
du givetvis inte ta fnöske. Vad som
gäller för fnöske på ruttnande träd, liggande eller stående i övrig natur måste
du ta ditt ansvar för. Vanligen finns en skogsägare. Vilken man bör ge stor
respekt då vi ju faktiskt med allemansrätten får vistas i hans skog.
Lite mer om 27 MHz
Jag har fått några reaktioner
på den lilla historik jag skrev om 27 MHz. Många frågar mig varför det finns en
spänning mellan komradiobrukare och radioamatörer, de här texterna är avsedda
att försöka reda ut dessa spänningar, och inte ett sätt för mig att legalisera
något i mitt intresse. Återigen: det vi vet, det vi kan och det vi förstår
hjälper oss att leva och verka tillsammans.
Här är några sammanfattade
synpunkter:
27 MHz bandet med
mobilstationer används verkligen till det bandet är avsett, exvis vid bilträffar
terrängkörning med Land Rovers och andra terrängbilar. Vid körningen Ladoga
runt används 27 MHz och är då ett perfekt sätt att hålla konakten.
Idag kan man köpa billiga små
enkla och faktiskt mycket bra komradiostationer för 27 MHz som funkar alldeles
utmärkt.
Man hör historier om
utfrysning av radioamatörer som befattar sig med komradio på 27 MHz bandet.
Detta är ju inte alls kul. Man får nog inse att det handlar om någon slags
missuppfattning hos de radioamatörer som beter sig så. Som att de uppfattar 27
MHz som någon slags icke amatörradio. 27 MHz är ju bara ett komradioband bland
andra. Det finns säkert radioamatörer som kör 155 MHz jaktradio, det finns
radioamatörer som kör 156,800 MHz marin VHF, det finns säkert radioamatörer som
jobbar som taxichaufför, med komradio på 82 MHz, piloter som kör 118 – 137 MHz
AM trots att de är radioamatör. Är dessa också något man bör frysa ut? Ja man
kan fundera på vad som händer.
Klart att det finns en viss
skillnad på 27 MHz ju är billigt licensfritt och därmed används som någon form
av amatörradioliknande radio.
Själv tycker jag att vi som
radioamatörer istället borde ta till oss de som kanske borde bli radioamatör
istället. Istället för att frysa ut dem.
Men en sak är ju att förr,
för länge sedan, hade faktiskt en radioamatör en plikt att anmäla saker som var
olagliga på radio. Han skulle anmäla piratradiosändningar, hans kulle anmäla om
han hörde felaktigt bruk av radiosändare, han skulle anmäla om man hörde trafik
på 27 MHz som stred mot då gällande bestämmelser. Så det kan kanske förklara
varför radioamatörer har varit lite tveksamma till komradio, och i synnerhet 27
MHz komradio. Idag finns ju nästan inga bestämmelser och radioamatörer har
ingen sådan plikt, så varför bry sig?
27 MHz är ett komradioband,
så enkelt är det och därmed liknar det 68-88 MHz, etc.
Trots detta har amatörradio
tagit över en del dåliga saker från 27 MHz
Exvis används numera ordet skip
som en beteckning på bra konditioner, men betyder egentligen de områden där vi inte har kontakt. Q förkortningarna
förvanskas, QSL betyder numera även på amatörradiobanden ”kom”. Idag kör även
radioamatörer så korta pass att de inte hinner, eller glömmer att tala om namn
och QTH, det måste frågas av motstationen liksom man gör på 27 MHz. Idag kör man
amatörradio utan att automatiskt ge rapport till sin motstation, likt 27 MHz
trafiken oxo gör. Så varför tar radioamatörerna efter 27 MHz trafiken? När 27
MHz är så ”ful”.
Filday, eller skall det vara
Field Day
Satt och lyssnade på 3750 kHz
+-, en söndag och två radioamatörer funderade på vad en Filday är för något.
Dessa nya ord, engelska var det väl trodde man. Kanske något med datorer då det
ju finns filer i en sådan. Skulle jag brejka in och berätta att det skall vara
fler bokstäver, så att det blir Field day? Det blev inte så, och jag inser att
det är svårt för alla att hänga med i svängarna. Man kan förstås fråga sig
varför man inte kallar evenemangen i sommar där radioamatörer träffas ute i
busken, med antenner, riggar och kanske loppis, grillar körv, dricker öl, låter
sig stickas av mygg och njuter av sommaren utomhus, för vad det är: Frisluftsdag. Vi har ett utmärkt
svenskt ord, men det kan ske låter häftigare med Field Day. Andra lämpliga
svenska ord förutom friluftsdag kunde vara ”utedag” eller ”fältdag”. Exvis:
”Stor utedag arrangeras av södra Värmlands radioamatörer”.
Och jag tror i min enfald att
Fieldday inte har något med radio att göra på engelska utan rätt och slätt
betyder friluftsdag. Sedan minst 70 år i USA. Vi briljerar med 70 år gamla
amerikanska sätt att utrycka sig. Häftigt absolut och typ ball.
IP klassning eller
fantasiord
Ja det är frågan det.
I annonser på radiostationer,
kameror och annan elektronik finner man ibland påhittade ord om apparatens
förträfflighet vad gäller väder, regn och miljöskydd.
Här är exempel på hur det kan heta:
”Ultratålig
vattentät trebands magnesiumradio"
”Väderskyddad”,
”Vattentätad”, ”Regnskyddad”, ”Ultraskyddat hölje”, ”tätat hölje”,
Vad
betyder då de här orden? Eftersom de inte relaterar till någon norm, eller
standard så är värdet av dem noll. Dessa ord betyder inte ett enda dugg. Om
säljaren hittar på egna ord för någon typ av egenskap, eller beskriver
egenskaper med egna påhittade ord så är det ju han som äger rätten att tolka
dem. Såvida nu inte tesmetoden för att få fram ”ultratät” är beskriven. Dvs om
du har en ”väderskyddad” radio och den går sönder, det visar sig sedan att det
har kommit in vatten i den. Ja vem har rätt? Säljaren tycker att den är
vädertätad och visar att det finns packningar, att kunden sedan ändå fått in
vatten måste ju då betyda att den utsatts för mer vatten än säljaren menar den
skall tåla med sina ord. Kunden kanske har låtit det regna på radion eller
tappat den i en bäck. Det täcker förstås inte garantin.
Skall
man speca en sak exvis hur mycket vatten en apparat tål så måste det finnas
specificerande normer för detta.
IP
klassning är sådana normer. Läs om vad IP klassning innebär nedan, ja det är
repris men jag menar att det kan behövas en uppfräschning i ämnet.
Och vad är en
”magnesiumradio”? Är det en sluttransistor med Magnesium halvledare? Eller är
en bit av höljet gjort av magnesium och vad innebär då detta? Att plasten som
sitter skruvad till magnesiumet smälter? Att höljet av magnesium spricker om du
tappar den? Ja i så fall borde du köpt en radio byggd av polykarbonatplast som
är starkare. Men svårare och dyrare att tillverka och gjuta.
Vem är ansvarig för om den
ultratåliga radio blir skadad?
Även ICOM bygger
”vattentätade” riggar utan IP klassning
I broschyren på IC-7200 kan
vi läsa att riggen är byggd med vattentätning på exvis axelgenomföringar,
tangentbord, och att den är ”rugged” för utomhusbruk. Det följer med
gummipluppar för att täta lurjack och micjack.
Men det står oxo
tydligt: ”IC-7200 is NOT Waterproof”. Här har man tydligt berättat att den
inte är vattentät trots att man gjort åtgärder för att täta delar av riggen.
Det framgår tydlig vad som gäller och IC-7200
är INTE IP klassad. Trots ädla metaller och syntetgummipackningar och
packboxar.
Hur mycket regn och oväder
man utsätter sin radio för är därmed upp till ägaren, och han har oxo ansvaret
för eventuella skador.
Detta om väder tätning gäller
mer för kameror
Läser man i forum för
fotoutrustning skrivs det mycket i de här ämnena, det finns ännu fler
fantasiord för deras fantastiska väderskydd, som är noll värda då de går sönder
om det regnar på dem, för mycket regn, eller lagom mycket regn, eller som
säljaren tycker mängd regn. Man blir utsatt för tyckande. För att inte tala om
mobiltelefoner, de går hädan bara av väderleksrapporten som nämner ordet regn.
Mig veterligen finns bara IP
klassningen
Om man skall kunna
dokumentera skyddet för vatten, damm och inträngning.
IP klassningen är som ett
språk i ämnet. Fantasiord är tolkningsbara och säljaren har förstås
tolkningsföreträde om vattenskador har inträffat. Den produkt som inte har IP
klassning är förstås inte testad för exvis regn. Man har satt dit en packning
bara, som exponeras i annonserna och kallas super duper väder skydd. Läcker packningen är det kunden som fått
vatten på radion som är ansvarig.
IP klassat
Ibland kan vi
läsa om att en viss produkt klarar IP 44 eller IP 65. Det handlar oftast om
elprylar, men även radiostationer kan ha IP klass. Exempel vis IC-RX7, med IP
X4, och IC-E92D med IP X7. Så nu måste vi som radioamatörer kunna detta med IP
klassning. Här är en förklaring till vad detta betyder. IP klassning har både
med åtkomst och miljö att göra, exvis att man petar med föremål eller att det
regnar på apparaten i fråga, täthet mot damm är en viktig del om
elanläggningarna skall finnas i särskilt dammiga utrymmen, exempel på dammiga
utrymmen är lador inom jordbruket där damm från hö och spannmål kan bli både
brand och explosionsbenäget. IP klassningen är då en elsäkerhetsfråga.
IP klassningarna
i detalj:
1:a siffran
Grad av skydd
mot beröring och inträngande föremål, noll betyder att inget skydd finns.
IP 1X
En sfär (Ø 50 mm) trycks mot alla kapslingens
öppningar med tryckkraften 50 N.
Acceptansvillkoren för IP1X uppfylls om sfären inte helt tränger in i
kapslingen samt att tillfredsställande avstånd hålls till farligt
spänningsförande respektive rörliga delar.
IP 2X
Ett standardiserat provfinger (Ø 12 mm) trycks mot
alla kapslingens öppningar med en tryckkraft av 10 N och en sfär (Ø 12,5 mm)
trycks mot alla kapslingens öppningar med en tryckkraft av 30 N.
Acceptansvillkoren för IP2X uppfylls om sfären inte helt tränger in i
kapslingen samt att tillfredsställande avstånd från provfinger hålls till
farligt spänningsförande respektive rörliga delar.
IP 3X
En standardiserad provsond (ståltråd Ø 2,5 mm)
trycks mot alla kapslingens öppningar med en tryckkraft av 3 N.
Acceptansvillkoren för IP3X uppfylls om ståltråden inte tränger in i
kapslingen.
IP 4X
En standardiserad provsond (ståltråd Ø 1 mm)
trycks mot alla kapslingens öppningar med en tryckkraft av 1 N.
Acceptansvillkoren för IP4X uppfylls om ståltråden inte tränger in i
kapslingen.
IP 5X
I en dammkammare exponeras kapslingen för finkornigt
cirkulerande talkpulver under en tidsperiod av 2- 8 timmar (förutsättningarna
för den specifika kapslingen styr provningstiden). Provningen utförs med
maximalt 20 mbar undertryck inuti kapslingen och med maximalt 60 volymer/timme
luftgenomströmning.
Om specifik produktstandard medger, utförs provningen utan undertryck under 8
timmar.
Utöver dammprovningen trycks en ståltråd (Ø 1 mm) mot alla kapslingens
öppningar med en tryckkraft av 1 N.
Acceptansvillkoren för IP5X uppfylls om inte damm trängt in i sådan mängd eller
på ett sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller
att säkerheten äventyras, samt att tillfredsställande avstånd från tråden hålls
till farligt spänningsförande respektive rörliga delar.
IP 6X
I en dammkammare exponeras kapslingen för finkornigt
cirkulerande talkpulver under en tidsperiod av 2- 8 timmar (förutsättningarna
för den specifika kapslingen styr provningstiden). Provningen utförs med
maximalt 20 mbar undertryck inuti kapslingen och med maximalt 60 volymer/timme
luftgenomströmning.
Utöver dammprovningen trycks en ståltråd (Ø 1 mm) mot alla kapslingens
öppningar med en tryckkraft av 1 N.
Acceptansvillkoren för IP6X uppfylls om inget damm
trängt in i kapslingen samt att tillfredsställande avstånd från tråden hålls
till farligt spänningsförande respektive rörliga delar.
2:a siffran
Grad av skydd
mot inträngande vatten, noll betyder att inget skydd finns
IP X1
Kapslingen exponeras för droppande vatten under 10
minuter med 1 mm/min vattenflöde.
Acceptansvillkoren för IPX1 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd
eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller
säkerheten äventyras.
IP X2
Kapslingen exponeras för droppande vatten under 4 x
2,5 minuter med 3 mm/min vattenflöde. Kapslingen provas i fyra (4) fasta
lutningslägen, 15o från normal positionering.
Acceptansvillkoren för IPX2 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd
eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller
säkerheten äventyras.
IP X3
Kapslingen exponeras för strilande vatten under 10
minuter, med hjälp av strilbåge där varje dysa ger 0,07 l/minut vattenflöde.
Alternativt används standardiserat spridarmunstycke med 10 l/minut vattenflöde.
Om spridarmunstycke används är exponeringstiden 1 minut/m2, dock minst 5
minuter. Oavsett provningsutrustning begränsas vattenstrilningen till ± 60
grader från lodlinjen.
Acceptansvillkoren för IPX3 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd
eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller
säkerheten äventyras.
IP X4
Kapslingen exponeras för strilande vatten under 10
minuter, med hjälp av strilbåge där varje dysa ger 0,07 l/minut vattenflöde.
Alternativt används standardiserat spridarmunstycke med 10 l/minut vattenflöde.
Om spridarmunstycke används är exponeringstiden 1 minut/m2, dock minst 5
minuter. Vattenstrilningen utförs från alla riktningar på kapslingens ytor.
Acceptansvillkoren för IPX4 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd
eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller
säkerheten äventyras.
IP X5
Kapslingen begjuts med vattenstråle genom ett
munstycke(Ø 6,3 mm) på ett avstånd av 2,5 - 3 meter från provföremålet.
Vattenflödet är 12,5 l/minut och varaktigheten är 1 min/m2, dock minst 3
minuter.
Acceptansvillkoren för IPX5 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd
eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller
säkerheten äventyras.
IP X6
Kapslingen begjuts med vattenstråle genom ett
munstycke (Ø 12,5 mm) på ett avstånd av 2,5 - 3 meter från provföremålet.
Vattenflödet är 100 l/minut och varaktigheten är 1 min/m2, dock minst 3
minuter.
Acceptansvillkoren för IPX6 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd eller
på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller
säkerheten äventyras.
IP X7
Kapslingen sänks ner i en vattenbehållare till en (1)
meters vattendjup och förblir där under 30 minuter.
Acceptansvillkoren för IPX7 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd
eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller
säkerheten äventyras.
IP X8
Kapslingen sänks ner i en vattenbehållare och provas
med vattentryck och varaktighet enligt kundens specifikation.
Acceptansvillkoren för IPX8 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd
eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller
säkerheten äventyras.
Förenklat
kan man sammanfatta så här:
Första
siffran anger:
0
inget skydd
1
Petskyddad mot föremål större än 50 mm
2
Petskyddad mot föremål större än 12 mm
3
Petskyddad mot föremål större än 2,5 mm
4
Petskyddad mot föremål större än 1 mm
5
Dammskyddad
6
Dammtät
Andra
siffran anger:
0
Inget skydd
1
Skyddad mot droppande vatten
2
Skyddad mot droppande vatten, apparaten får en lutas mer än 15 grader från
normalvinkeln
3
Skyddad mot strilande vatten max vinkel 60 grader
4
Skyddade mot strilande vatten alla vinklar
5
Skyddad mot vatten från munstycke
6
Skyddad mot kraftig överspolning av vatten, (munstycke sjö etc.)
7
kan nedsänkas tillfälligt i vatten utan att ta skada
8
kan nedsänkas långvarigt i vatten.
När vi köper ett vägguttag att montera på altanen,
eller vid vattenslangen så att man kan tvätta bilen. Då behövs ju ett som tål
sprutning med slang och munstycke och vi behöver ett vägguttag klassat IP 44,
vill vi vara säkra är nog ändå IP 65 vad man bör välja.
IP klassning vid elinstallationer kräver givetvis att
en erfaren elektriker med behörighet gör installationen. Det går nämligen att
göra fel, med tätningar packningar och genomföringar.
När vi läser specen på IC-RX7 finner vi att den är klassad IP X4.
Vilket betyder:
Kapslingen
exponeras för strilande vatten under 10 minuter, med hjälp av strilbåge där
varje dysa ger 0,07 l/minut vattenflöde. Alternativt används standardiserat
spridarmunstycke med 10 l/minut vattenflöde. Om spridarmunstycke används är
exponeringstiden 1 minut/m2, dock minst 5 minuter. Vattenstrilningen utförs
från alla riktningar på kapslingens ytor.
Acceptansvillkoren för IPX4 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd
eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller
säkerheten äventyras.
Vi
kan tolka detta som att om vi glömmer radion ute och det kommer en regnskur,
eller om någon sprutar vatten med en vattenpistol slang etc så överlever den.
Dock tål den inte dränkning.
IC-E92D är IP klassad till IP X7, det betyder
att den klarar:
Kapslingen
sänks ner i en vattenbehållare till en (1) meters vattendjup och förblir
där under 30 minuter.
Acceptansvillkoren för IPX7 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd
eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller
säkerheten äventyras.
Die Cast
Man finner detta ord ibland,
det har något med gjutning att göra. Det kan stå ”Magnesium alloy die cast”. Och visst är det en gjutmetod. Vid
gjutning med legeringar av icke järnhaltiga metaller kan man göra exvis
radiochassin, små pryttlar, leksaker, små modellbilar är typiska.
Metoden bygger på att man
tvingar in den smälta metallegeringen i gjutformen med högt tryck. Vi skulle
kunna kalla det för pressgjutning på
svenska. På det viset säkerställer man att hela gjutformen fylls med den smälta
gjutmetallen. Att alla små hålrum verkligen fylls ut och att götet (den färdiga
gjutna detaljen), blir felfritt. Man slipper förvärma gjutformen, man slipper
kyla ner gjutformen efter gjutningen lika mycket som om man låter gjutmetallen
rinna ner själv. Die Cast är en gjutmetod som tagits fram för att snabbt göra billiga detaljer i olika kvalitet.
Observera det sista, att just Die Cast inte står för just någon form av hög
kvalitet, utan är en metod för att kunna gjuta billigt och från mycket dåligt
upp till rätt billigt och från skaplig till hög kvalitet. Köper du en Die Cast
produkt betyder det inte att du får hög hållfasthet automatiskt. För sådana
egenskaper gäller plånboken. Legeringarna, (alloy) vid Die cast (pressgjutning)
är blandningar, (legeringar) av exvis Aluminium,
Bly, Tenn, Koppar, Zink, och Magnesium. Det där med Bly får vi sällan reda på. Det finns nog
mest i icke CE märkta saker, som ändå fått ett CE märke påklistrat. Med
lämpliga blandningskvoter kan man få fram både starka, spröda, sega, snygga och
fula gjutna prylar. Die Cast och Magnesium står inte för någon form av särskilt
hög kvalitet, utan är en tillverkningsmetod där man har mycket fria händer att
skapa just den kvalitet som krävs, till önskat pris. Ja alla har vi väl fått
någon fin leksak, av ”Die Cast metall” som efter ett par dagar faller isär.
Alla har vi väl läst hur bra en viss pryl är pga Die Cast och Magnesium som
ingående metall i gjutmetallen. Man måste ifrågasätta dessa begrepp och inte
bara se allt som står i reklamen som positiva saker. Men det är omöjligt att få
reda på detaljer givetvis. Däremot går det ju att se på gjutgodset man har i
sina saker. Skär lite i metallen, se hur metallen har betett sig vid borrning
gängning, och fräsning. Se oxo på brottytorna där en ”Die Cast” sak gått
sönder. Dåliga die Cast alloy, (pressgjutmetall legeringar), ger en brottyta
där man ser mycket stora kristallika ytor. Dvs mycket sprött. Som jämförelse
skall vi minans att växellåda och motor vad gjuten i Magnesium legeringar på
gama Folkvagnen. Men det gjorde man inte särskilt stort väsen av då.
Högprestanda saker som racerbilsmotorer kan idag ha Magnesium legerade
gjutmetaller. De allra billigaste saker vi kan köpa, de som går sönder dagen
efter har även de i vissa fall legerats med Magnesium. Endast mycket dyra
saker, som proffskameror kan ha hölje där man optimerat hållfastheten med
legeringar där magnesium oxo ingår, men då kostar det!! Att göra Die Cast
starkare än Polykarbonat plast blir dyrt och är nog inte skälet till att man
gör det.
Magnesium Die Cast Alloy
betyder kanske bara att den går sönder om du tappar den.
ICOM har även de Die Cast
chassin i radioapparaterna, jag kan inte få fram dess egenskaper, legeringar,
men tiden har talat och vi ser att de håller bra kvalitet. Däremot försöker man
inte få fram att de skulle vara extra bra genom att nämna metallen Magnesium.
Här är exempel på snygga Die
Cast produkter: http://www.diecastfast.com/
Modellbilar.
Men magnesium brinner ju!
Fotoblixtar.
Sade jag när jag skulle
svetsa i en Folkvagns växellåda.
Med gassvets, men den brann
inte, den var ju legerad. Rent Magnesium går att få eld på i luften. Vi har
tillräckligt med syre i luften. Magnesium brinner med mycket vit och intensiv
låga. Ett exempel är forna tiders fotoblixtar. I dessa fanns något som likande
stålull, men var förstås ”Magnesiumull”. Med en glödtråd fick man eld på det
och en ljusblixt lyste upp inför fotot. På äldre kameror kan man finna anslutningar
för Bulb eller X blixt. Där Bulb står för lampa, och betyder just
Magnesiumblixt. Den är långsammare och man måste använda en längre slutartid
då. Samt att blixten tänds lite innan slutaren i kameran öppnas. Så att den är
tänd när filmen är ”framme” för exponering. Som tur är slipper vi detta numera.
Återkommer till moderna fotoblixtar framöver. Andra ställen där Magnesium
brinner är i pyrotekniska saker, nyårsraketer, där det finns bl.a.
Magnesiumpulver som antänds. I de Die Cast legeringar som man gjuter saker av
är halten Magnesium så låg, plus att legeringen ju faktiskt får andra egenskaper
att det inte kan brinna. Åtminstone inte utan extra syre och vid relativt högre
temperaturer för antändning.
Alloy = metallegeringar
Dvs legering, en blandning av
metaller där en kemisk reaktion skett så legeringen får en annan egenskap än de
ingående metallernas. Ett bra exempel är lödtenn, där den färdiga legeringen,
får en lägre smälttemperatur än de ingående metallernas smälttemp. Andra käl
att göra en legering är att få stålet rostfritt. Brons är mu en
mässingsliknande legering som var lätt att gjuta och lite hårdare än både tenn
och koppar. När man gjuter saker, exvis ett radiochassi krävs särskilda
egenskaper, exvis skall inte metallen krympa när den kallnar och stelnar, den
skall vara BILLIG, den skall vara lättsmält, den skall i kallt tillstånd gå
lätt att bearbeta med borr, fräs, gängtapp och svarv. Den skall ha måttliga
korrosionsegenskaper, den får gärna börja rosta eller oxidera efter 5 till 10
år. Den skall hålla för viss mekanisk åverkan. Den skall ha måttliga termorörelser
inom typiska temperaturområden, -10 till 60 C. Vid slaggjutning av exvis
radiochassin, skall ett snyggt resultat komma ut gjutformen, som helst inte
behöver efterbearbetas. Den skall se snyggt och metalliskt ut. Mekaniskt skall
det inte vara för tungt, då blir ju fraktkostnaderna större.
Det finns fördelar med
gjutgods oxo, som ger kunden fördelar. Exvis skall ett gjutet chassi jämföras
med ett tillverkat i plåt. Då blir ju det gjutna trevligare. Ett gjutet chassi
kan se trevligt ut då det går att formge på ett enklare sätt än ett plåtchassi.
Så det här med styrkan då.
Något som man med häftiga legeringsämnen försöker påskina. MAGNESIUM är
typiskt. Det är en lätt metall, lämpar sig bra för gjutning, lämpar sig väl för
att legera med aluminium och Zink. Det går att med Aluminium, Zink och
magnesium få fram billiga, dåliga, lätta, lättgjutna prylar. Men det går oxo
att få fram stor hållfasthet trots låg vikt. Exvis för att gjuta chassit till
en professionell systemkamera. Där krävs styrka, låg vikt och priset har inte
så stor betydelse. En lite handapparat för amatörradio är nog knappast
optimerad för hållfasthet, utan snare med magnesiumlegering för att åstadkomma
ett billigt chassi som är lättmålat och som ger en viss metallkänsla. Trots
detta använder man metallen Magnesium som slagord i annonser. Men var inte
överraskad om det spricker lättare än plast.
Gjutmetallen sliter på
gjutformen, och gjutmetallen kan i vissa fall ha en sammansättning som gör att
gjutformen håller lite längre. En gjutmetall, legering, som har låg smältpunkt
ger tillverkning med lägre energikrav på smältning, förvärmning och kylning av
gjutformen. Givetvis räknas sådana saker in i valet av kvalitet. På det viset
kan man göra hela den planerade serien av en viss apparat utan att behöva
beställa en ny gjutform.
Faktum är att plast gjuts
med tryck oxo
Olika plastsorter är liksom
Die Cast legeringar, gjutna med tryck. Men där kallar man det vanligen inte Die
Cast. Här kan det istället vara så att man lägger in en termoplastbit i
gjutformen som sedan med värme kläms ihop, det är en flerdelad gjutform.
Plasten rinner ju inte i smält form utan är bara halvflytande. Även här finns
givetvis en väldig massa olika processer och kvaliteter.
Die Cast och CE märkning
Ett gjutet chassi ger en bra
stomme för att bygga en CE märkt radio på. Chassit skall ju vara en gemensam
jordpunkt, dvs vad vi kallar ett ”kallt chassi”. Ett plåtchassi av den typ vi
hade förr har ju en massa skruvförband, som då måste vara ordentligt dragna för
att få låga övergångsmotstånd i skarvarna. Det är lätt gjort att det bildas
oxid och vi får motstånd här och där i ett flerdelat hopskruvat plåtchassi.
Rätt gjort kan ett rejält Die Cast chassi vara en bra sak när det gäller de
krav som finns under CE märket, vi talar då om EMC, EMP etc. Chassit skall bete
sig elektriskt som en jordpunkt, trots storleken som en enda lite jordpunkt. Så
blir det förstås inte ändå då ju ett radiochassi är stort, men vi kommer
närmare det ideala. Med rätt materialval i gjutgodset, dvs legering och med
rätt utförda former kommer vi närmare ett idealt sådant chassi. Med allt sådant
fel och att n bar använder billigast möjliga legering, billigast möjliga
utveckling av formen på chassit, och att man gjutit det för att få minimal
kostnader, minimal materialåtgång, ja då blir det inte vad man förväntar sig.
Trots detta använder många tillverkare sig av det fina ordet Die Cast, för att
få kunden att tro att det är något bra,
ändå ljuger man ju inte. Ser vi på ICOM:s Die Cast chassin i IC-706all, 703,
7000, ja i stort sett alla så är det klätt att se den höga kvaliteten, och att
man inte sparat på material, eller materialkvalitet. Egenskaperna på ICOM
stationerna kommer att stå sig i många (hundra) år.
Tänk dig ett Die Cast chassi
vid ett åsknedslag
Chassit skall då fördela de
stora strömmarna från blixten genom chassit, och allt skall ske som om chassit
var en enda jordpunkt. VI får inga strömmar genom kretskorten, utan chassit tar
upp smällen och fördelar strömstöten och det finns stor chans att radion klara
sig levande.
På samma vis är det med HF
strömmarna vid mottagning och sändning.
Chassit har en stor del av
möjligheterna att kunna CE märka en radio i dag. Det gäller att det är gjutet
av ett seriöst material som inte åldras.
Det blir bättre sen, (Solfläckarna)
Ja vi får hoppas i alla fall.
Som de flesta upplever är det ganska magert med solfläckar och därmed
konditioner på våra frekvensområden. Vändningen var ju för snart ett och ett
halvt år sedan. Nästan inget händer, vi ser ingen uppgång. Vi får hoppas på lite
sporadiska sommaröppningar. Det är därför vikigt att ta tillvara 28, 50 och 144
MHz nu i Juni, var vaken på morgonen. Här finns en prognos för framtiden och
solfläckscykel 24:
http://science.nasa.gov/headlines/y2009/29may_noaaprediction.htm?friend
Inte så uppmuntrande läsning
tyvärr. Vi ser att kommande maxima räknar man med att hända c:a år 2013. Nästa
år verkar en rejäl uppgång komma i alla fall. Men en sak är säker det blir
bättre sen, men inte lika bra som förr.
Läs även ny Teknik: http://www.nyteknik.se/popular_teknik/kaianders/article445952.ece
Där det spekuleras vitt och brett om vad solfläckarna styr i våra liv.
Varför skriver man ibland meter
med stort M i USA? (SI)
Trots att man i ARRL
handboken genom åren faktiskt har använt en hel sida för internationell
standard, SI systemet. Exvis i ARRL handboken 1996 sidan 4.9 och 4.10. Där
framgår med all tydlighet att M betyder Mega och att meter skrivs med litet m,
eller förkortas med m. Trots det kan man i så gott som varje QST läsa meter
skrivet M, eller Meter inne i meningar, dvs med stor bokstav så det går att
förväxla med Mega, eller med stor bokstav mitt inne i meningar, exvis ”IC-7200
HF and 6Meter”. Varför gör de på ”dette” viset? Okunskap, nej då skulle de ju
inte ha kunnat skriva sidorna med SI standard i handboken. Rubriksjuka? Nja
skall den gå ut över risken att missuppfatta? Varför gör en tekniskt
framstående förening grava fel i böcker och sina tidningar. Borde inte en
amatörradioorganisation vara entydig, ingenjörsmässig och utrycka sig rätt?
Varför de gör på ”dette” viset vet jag inte? Men underligt är det, fel är det,
och upplagt för missförstånd är det. Det är oxo mycket dåligt gjort. Och
ingenjörsmässigt mycket dåligt. Att man i annonserna skriver en massa fel beror
kanske på att försäljare och marknadsfolk, inte är hemma i skrivstandard,
internationell standard eller har någon standard överhuvudtaget. Men
tidningsredaktionen, ARRL, korrekturläsningen, för en så stor och högtekniks
organisation som ARRL, nej det är dåligt! Skitdåligt.
Wire är inte ett svenskt ord
Men förekommer ofta blandat
med svenska ord, som stålwire, kopparwire. Kan man blanda olika språk så? Nej
givetvis inte. Wire är ett engelskt ord som betyder tråd. Talar man om
flertrådig så heter det ”stranded wire”. I byggbeskrivningar talar man ibland
om att linda en spole med koppartråd, och då heter det wire. Skall du löda
heter det ofta ”stranded hook up wire”. Dvs flertrådig kopplingstråd. Använder
man wire i svenskan kan det bli missförstånd.
I Sverige heter det tråd,
eller lina. Där lina är flertrådig. Men man kan även tala om flertrådig
kopplingstråd, eller kabel. Sedan en 20 år finns det svenska ordet vajer, det
betyder lina, dvs flertrådig. Så vajer är INTE en översättning av wire. Visst
är detta svårt, och på den amerikanska filmen kallar dom ju en stålvajer ibland
för wire, men det kall heta cable om det är en flertrådig stålina. Slangspråk
kan i Svenskan kalla en kabel, eller en lina för snöre eller trådstump och det
kanske är samma slang som man använder i filmen. Den gamla linslagaren har
talat genom SM4FPD. Han som med all sin yrkeskicklighet skapar linor för
kranar, hissar, bogsering, gruvspel etc. och så kommer nån tattare och kallar
den för wire, dvs tråd. Klart han blir sur. Han har nog svårt att acceptera det
nya svenska ordet vajer, för sin skapelse ”lina”.
Foto för radioamatörer
Ja har skrivit lite om Foto
de sista gångerna, många har idag en fin liten digitalkamera. Jag har skrivit
om tider i bråkdelar och lite utförligare om bländare. Min avsikt är att
återkomma till ämnet och skriva om kamerans slutartider framöver.
Men nu är det sommar och då
är det viktigaste att fotografera, så därför tänkte jag ställa frågan: vad
skall vi fotografera, hur och varför. Så tar vi teorin i höst.
Avsikten är att vi skall få
många trevliga minnen av sommaren, träffar, och fina platser.
Återigen vill jag säga att vi
talar om, eller skiljer på teknik och bildsinne. Jag är den tekniske
kameraägaren och ser många andra som har bildsinne. Men med några enkla tips
kanske det ändå går att göra lite bättre bilder. Man skulle kunna dela upp
fotograferandet i dokumentärt, bilder av vänner och familj, hobbyn eller
landskap som några exempel.
Bilder på familj och vänner (foto för radioamatörer)
Kanske är detta dokumentärt?
I alla fall om 30 år. Vad roar vänner mer än att se bilder på sig, barnen och
vännerna då det begav sig. Jälar va full jag blev den gången, minns någon. Eller:
”fan va fet jag var då”.
Det gäller då att försöka
fånga ”själen” bakom den man vill fästa på bild. Hur gör han den där Erik,
visst är han kul där han nästan alltid står med näsan i riggen och bygget, med
sina skitiga byxor, den rykande lödkolven. Visst är det hur han var, vad han
gör, och att han gör som vi skall komma ihåg.
Dra dig inte för att fotografera i alla situationer. Dvs även där i
garaget med näsan i PA bygget. Eller med den feta och lätt brända grillade
korven i näven. Familjen då, barnens uppväxt, ja det kan inte bli nog många
bilder i alla situationer. Obs att det inte räcker med någon bild på Jul och
vid födelsedagen då. Bästa bilder blir
det när objektet inte är beredd på att bli avbildad, utan jobbar på med sitt.
Gruppbilden då vid träffen,
jo den är väl klassisk, stativ självutlösare, hela gruppen uppställd, med solen
bakom sig. Hur var det nu man satt på självutlösaren? Att pilla med kameran
tills gruppen tröttnar duger inte. Du måste kunna detta innan du ens tänker på
en gruppbild. Ljuset då, det är fotografen som skall ha solen i ryggen,
sidoljus kan oxo bli fint. Sol från blå himmel bland buskar och träd kan ge
starka skuggor i ansiktena. Planera lite innan du jagar upp gubbarna för
gruppbild. Träng ihop dem så att de inte blir ensamma små prickar av alla
ansikten. Gå så nära att de fyller bilden. Kolla ut i alla hörn av sökaren.
Kolla för solfläckar i ansiktena. Välj lite mjukare ljus om det blir lätt
molnigt. Någon blixt som kan ge upplättning på det här avståndet har du ändå
inte. Det roliga med gruppbilder är även att man gör en ny varje år. Busa lite
som fotograf för att få upp mungiporna.
Visst är alla bilder tråkiga
i QST och likande tidningar där man fotograferar radioamatören vid sina riggar,
med micken uppe vid prathålet och lätt vriden från riggen mot fotografen. Alla
lika och livlösa. Hur gör man detta bättre då? Ja inte vet jag, labba på, låt
fantasin flöda lite. Kanske två mindre bilder då, en på radiostationen med
personen med ryggen mot fotografen arbetandes med radion, och ett porträtt.
Dokumentära bilder
Bilder på riggarna man haft
genom åren. Det finns nog en miljon fula bilder på fula gamla radioapparater.
Suddiga, fel färger, ja alla fel som går att tänka ut. Själv provade jag en
gång genom att ta ut grejerna, en dag med mycket ljus, med liten bländare,
stativ och noggrant uppställt fick jag god skärpa, ingen rörelse oskärpa.
Radion var svart, BC-312, så jag ställde in ljusmätaren mot det gröna gräset. Allt
brev bra men radion blev likförbannat grå. Det var på den tiden då man lät
framkalla film och fick papperskopior. Kontroll av filmen visade att den var
rätt exponerad. Att jag bad om eftertanke vid kopieringen i fotoaffären gav
noll resultat, den svarta radion blev grå efter kopieringen. Idag kan du se
bilden direkt på digitalkameran, du kan ställa in manuellt mot något lagom
ljusstarkt, som exvis det gröna gräset, en svart radio blir då svart. Något vi
kallar för gråkort finns för den som vill vara noggrannare. Finns ingen manuell
möjlighet finns säker exponeringskompensation, prova några steg plus eller
minus så lär du dig den funktionen. En svart radio skall bli svart, gräset
bakom skall bli rätt färg.
Med blixt då. Ja då kan man
kanske tänka sig en press som plattar ut radion, så gör blixten då den slår sitt
starka ljus direkt i samma axel som objektivet ser. Prova lite olika vinklar
och kamerans ”slow” läge, då blandar den in naturligt ljus med blixtljuset, och
man kan få fram lite skuggor som visar djup i bilden. Med stativ kan du låta
kameran välja en längre tid och i naturligt ljus. Prova några olika bilder, ja
nog kan man ta tio bilder när du ändå släpat ut grejerna. Hemma har jag en
altan med plasttak, det fungerar som en stor mattskiva och ger ett mycket
trevligt mjukt ljus när solen skiner utanför. Det blir trevliga porträtt vid
födelsedagar, samt utmärkt att fotografera prylar i detta ljus, mjuka lagom
skuggor det blir djup och liv i bilderna.
När man labbat med det här
ett tag, så börjar man se ljuset som
kameran ser det. Det är nog så den riktige fotografen ser, men ännu mer
proffsigt.
Landskapsbilder
Du har klättrat upp på ett
högt berg, eller kört bil och funnit den vackraste platsen av alla. Sjön ligger
blank och solen håller på att gå ner. Finns det något vackrare? Visst måste du
ta bilder, detta är något att minnas och visa vännerna. När du kommer hem visar
bilden ett platt landskap med ett träd här och en sten där. Inte alls lika
storlaget som i verkligheten, vännerna som ser dina bilder suckar, trots att du
berättar att du nu är 479 meter över havet. Nästa bild som visar hunden i full
fart är bättre, nu vaknar dom till lite, ja trots att det finns tekniska
brister i den bilden. Ja landskap är svåra att förmedla på bild, jag vet inte
heller hur man får med allt liv i en sådan bild. Hur visar man stora avstånd,
hur visar man att man klättrat högt, hur visar man den fantastiska utsikten på
bild?
Några tips kanske, men först
av allt, har du sett en bild som visar vad du vill visa av landskapet? Kolla i
tidningar och böcker, finns det en bild du blir impad av, som verkligen visar
landskapets storslagenhet. Studera då den närmare. Hur har den fotografen
gjort? Vad är det du ser i hans bild? Vad har han sett innan han tryckte av?
Kan du göra detta oxo? Beror det på hans utstyr? (dyra kamera?)
Ett tips är att försöka få
delar av bilden som visar avstånd, en förgrund kan vara en gren från det träd
du står vid och tar bilden, det kan vara en del av bilens tak, ryggsäcken i förgrunden
och inte i fokus och från sidan eller från nedre diagonalen av bilden. Du kan
även ha en människa som ser ut över utsikten som förgrund, det behöver inte
synas vem det är, kanske en siluett, som står och ser ut över landskapet.
Kanske med kikare eller en handapparat i näven. Vidare kan du ha en sak i
bilden på lite längre avstånd, 10 meter kanske ett bra träd som ger
mittimellanavståndet. Hur håller du kameran? Riktat nedför branten? Ja då ser
det inte ut som att det lutar ner för berget från dig. Du har gjort branten vågrät.
Du kanske gör en bättre bild av utsikten branten höjden på berget om du håller
kameran rakt i alla led. Detta är några enkla trix för att få lite mer liv i
landskapet. Diset, som blir gråare eller blåare med ökat avstånd ger en viss
dimension oxo.
Vid brasan och den fina lugna
fiskesjön då? Här kanske en hel inramning med förgrund, i form av flera grenar
från träden ger ett ”hål” i vilket du ser den vackra sjön. Nu gäller att mäta
ljuset ute på sjön, och låta granarna i förgrunden bli så mörka som de verkligen
är. Gubbarna som sitter och grillar vid brasan blir siluetter om det är ljust
ute på sjön. Snyggt!
Gör du inget i den här
situationen, utan låter kameran tänka, kommer granarna i förgrunden att bli
ljusgråa med mintgröna barr, samtidigt som ljuset och sjön blir blanka och
överstyrda. De flesta kameror kan låsa ljusmätningen om du håller ner
avtryckaren lite, och du backar sen in bland granarna för att komponera bilden,
håll kvar och tryck av när du är nöjd.
Att det är folk med på
landskapsbilderna, kanske bakifrån, eller som blir siluetter skall du inte dra
dig för, människor ger liv i bild. Människor som på något vis syns vara impade
av utsikten. Små detaljer.
Motljus?
Ja det har väl alla hört
talas om, något farligt, som man skall akta sig för.
Solen har ett ganska starkt
ljus som om det får lysa på kamerans objektiv kan ge problem med linsystemet,
ja tänk själv när du kör bil och får solen i ögat. Proffsen har en stor tratt
framför sin kamera, ett sk motljusskydd. Det hindrar soljus att träffa linserna
från sidorna. Sådant motljus ger dimmiga bilder med optiska fenomen som stör.
Motljus kan byta annat oxo, att bakgrunden är avsevärt ljusare än objektet du
skall fotografera. Kameran kan tänka ut mycket alldeles själv, men knappast att
du fotograferar ett ansikte som är mörkt, och har en mycket ljus bakgrund som
täcker en stor del av bilden. Nej här måste du tänka själv. Flytta objektet,
använd blixt för att lysa upp objektet och förgrunden. Även om landskapet är
vackert för ögat kanske inte kameran klarar att ta en bild med solen rakt
framför. Man kan be någon skugga kamerans objektiv och lyckas. Detta är
fundamentala saker som brukar beskrivas i kameramanualen.
Närbilder eller makrofoto
Idag har de allra flesta både
små och stora kameror makroläge, dvs kan fokusera mycket nära objektet. Du kan
lätt ta fina närbilder av smådetaljer. Förr krävdes en massa tillbehör, idag
kan en enkel kompakt digitalkamera ta bilder ner till någon cm från objektet.
Studera manualen hur det går till, och prova. Tänk på att det kan krävas bra
med ljus, och att den inbyggda blixten kan skymmas av objektivet. Tänk på att
det är frågan om stor förstoring och det förstorar även skakningar, du måste
hålla kameran stabilt. Tänk på att skärpedjupet blir litet vid makrofoto. Kanske
bara några mm.
Vad fotograferar man då?
Varför inte krypa ner på kretskortsnivå med kameran, det kan bli riktigt snyggt
med ytmonterade små dioder och kondingar på bild, de är färggranna och snygga.
Eller är det roligare med småkryp, fjärilar, blommor gör sig bra på bild.
Hur får man då skärpan över
ett större område vid makrofoto? Bra fråga, kommer ni ihåg det där med
bländaren förr ggn? Mer ljus och kameran bländar ner och väljer en snabbare
slutartid. Massor av ljus och du kan få stort skärpedjup. Att dokumentera med
kamera på kretskortnivå låter sig göras. Ta en bild av hur det såg ut innan du
börjar löda på korten i din nya IC-7000, så finns en chans att kunna återställa
sen. Om än liten.
Experimentera mera med
kameran
Ja liksom vi experimenterar
med antenner och radiogrejer, så lär man sig genom att prova sig fram med
fotografiverktyget. Ta fler bilder, med olika inställningar. Ta fler bilder med
olika bildvinklar. Ta fler bilder med olika beskärningar, eller utsnitt. Det är
ju gratis att ta fler bilder, i datorn väljer du sedan de som blir bäst.
Möjligheten att få ett bra resultat är större om du tar fler bilder.
Fotografera djur och fåglar
i naturen
Tänk bara på att även om du har
ett dyrt teleobjektiv och en dyr kamera så kommer inga djur och ställer upp sig
framför din kamera. Inte ens med en ännu dyrare kamera.
Därmed har vi tagit död på
drömmen att bli naturfotograf.
Men prova i alla fall, kanske
du kan få en talgoxe genom fönstret vid fågelbordet. Eller ett rådjur som blir
en grå fläck mitt i bild. Givetvis lyser inte solen på djuret just då. Det var
ju bara 30 meter bort ändå syns det knappast vad det är på bilden. Inte ens ett
bra teleobjektiv är en garanti för att du kommer nära. Här gäller tur eller
skicklighet, tålamod eller tur. Men prova på katten då, är den svart blir den
grå på bild, och det vita bakom blir överstyrt. Blixt gör katten som en platt
”grej” utan liv. Kameran tyckte att det var mörkt och bländade upp.
Men det viktiga är väl ändå
att du har kameran med dig, utan kamera och om djuren kommer fram, ja då blir
ju ingen bild alls.
Skall du köpa en kamera? (strömförbrukning)
Tänk på att
batteriförbrukningen är en viktig sak som man ofta inte får någon info om.
En liten söt digitalkamera
suger batterier så det inte ens räcker för en festkväll. Dessutom kanske den
drar ur batteriet om den ligger och väntar på att du skall använda den.
Min NIKON P5100 kan ligga ett
halvår och vara fullt beredd när jag skall ha den. Andra dyrare kompaktkameror
måste man ta ur batteriet om den skall ligga en vecka.
Min systemkamera (Nikon D90)
håller batteriet i liv under en hel semester och kan ta 500 – 1000 bilder utan
laddning. Den kan ligga ett halvår och användas varje vecka utan att accen dör.
Den kan stå på dagarna i ända utan att dra ur batteriet. Andra ser man laddar
sin kamera så fort de hittar ett vägguttag.
Tänk på att de egenskaper du
inte finner på broschyrer, eller får reda på av säljaren kan vara de allra
viktigaste. Tänk oxo på att alla kompisar tycker att deras val är det bästa av allt.
Dessa saker har jag själv
upplevt de sista 8 åren med digitalkamera. Mängder av sådana kameror har
skrotats av batteritids skäl. Ladda kamerabatteriet från bilbatteriet, vore väl
praktiskt, inte många har sådana prylar.
Man kan fotografera utan kunskaper
liksom man kan köra radio utan kunskaper
Men det underlättar om man
kan något om tekniken.
Det går att köra DX utan att
veta någon om vilken mellanfrekvens man har, utan att veta den reaktiva
impedansen på antennen, eller vad som händer i koaxen. Det går att fotografera
utan att veta vad en bländare är. Man kan till och med göra en superbild, utan
att veta vad reciprok effekt på film är.
Så experimentera mera, men
utveckla dig gärna genom att försöka lära dig mer. Experimentera med antennen
utan att veta hur det funkar, fotografera utan att veta vad som händer i
kameran. Men gå gärna vidare och lär dig mer om antennen och gör den kanske
bättre, eller helt enkelt njut av att ha utvecklat dig.
ARIM dag i Morokulien den 8
Augusti
Helgen den 2009-08-7,8,9 Med
tyngdpunkt på lördagen
Den här helgen finns
möjligheter att få rabatt på campingstugor i Morokulien.
På lördag startar
aktiviteterna vid 10 tiden lördag FM. Med utställning av SRS.
Under lördagen blir det oxo
junk-försäljning och annat radiorelaterat, försäljning av skänkta saker,
elektroniksurplus. Efter c:a kl 17 blir det Grillafton. Tur med vädret är
beställt.
Under dagen kommer SRS att
visa ICOM pryttlar, IC-7000, IC-7200, IC-7600 etc etc.
Super, Ultra, supe duper,
extremt, ultra super strong.
Ja vad betyder de här orden
egentligen. Vilken gradering har dom. Varför är ultra ett starkare ord än
super. Under utvecklingen av LED har vi exempel på hur de här orden används.
”Super bright LED”, kan det heta, är då en ”Ultra bright LED” starkare? Och hur
starkt lyser den? Och vad heter det om LED blir ännu ljusstarkare? Kanske
”SUPER ULTRA BRIGHT”. Ja inte är det lätt att köpa prylar när specifikationerna
bygger på gammalmodiga fantasiord, ”ULTRA STRONG antenna base”. Har en
antennfot specats i 60 år.
Amerikanskt skitsnack? Ja
kanske men nu kommer det i svenskan oxo. ”Half Vave Ultra Gain Strong Mobile Antenna”.
Ja vad har den då för förstärkning tro? Har de glömt kommat efter strong, så
kan man tolka det som att den är halvågs ultra stark, dvs mekaniskt kraftig.
Utan komma kan man tro att den har ”ultra mer” förstärkning än en vanlig
halvvåg. Är en ultratätad radio tätare än en tätad radio? Kanske, men inte lika
tät som en supertätad radio. Den kan nog läcka lite i vissa fall, vid vissa
väder kanske, och särskilt om du har otur.
Jag skall inte ens försöka
gradera de här orden, men nog verkar det som att Ultra är det starkaste ordet
numera. Så köper du en Ultra Bright LED så kan du vara säker på att få den mest
optimerade LED som just nu finns att köpa. Men vad händer sen, när de blir ännu
ljusstarkare? Kanske: Super Ultra Bright? Kanske är det läge att införa
specifikationer för LED, en mätmetod så att de går att jämföra. Glödlamor kan
ju mätas i Lumen, Lux eller på andra sätt. Fotoblixtens ljustyrka är mycket
noga specad. (det heter Ledtal) Ja annars skulle det ju inte gå att ställa in
kameran. Men superduper ultrastark är den ändå. I alla fall en kort tid.
Själv har jag ett litet modem
för mobilt bredband, den ger signalstyrkevärden. Men inte S1 till S9 utan:
”svag signal”, ”god signal” och ”mycket god signal”. Ja vad är detta i dBm tro,
Motsvarar ”God signal” 59? Skitsamma. Eller är det Superdumt, kanske till och
med Ultradumt. Visst borde man specat signalstyrkan i dBm, eller vedertagna
S-enheter. Faktum är att ”svag signal” ger mig läsbarhet 5 på exvis mejl som
kommer den vägen.
De
SM4FPD Roy