Swedish Radio Supply AB

SRS nyhetsbrev HAM

2009-06-11

Dagens tema är: Juni 09

Sommarpriser SRS

IC-7200 mer fakta

ICOM AH-4 en succe

IC-703 nu på upphällningen

Kristallfilter en utdöd art?

Die Cast, Magnesium

IP Klassning och fantasiord

Varför skriver amerikanarna meter med stort M?

Super duper eller ultra?

Mer om Fnöske som myggmedel

Lite mer om 27 MHz

Det blir bättre sen (solfläckarna)

Vad skall jag fotografera? Och hur?

Morokulen, ARIM dagen 9 Augusti

HEJ Mejlingslistan

Här kommer sommarens sista nyhetsbrev HAM, ha en fin sommar och semester!

Ja nu är det snart slut på epoken IC-703, de sita exemplaren är de som står i vårt lager. Sommaren är här på allvar, skolavslutningar, fielddays, liljekonvaljer till fröken, och mor. Kanske lite egen tid att köra radio på under semestern.

Är det snart dags att säga adjö till kristallfiltren?

Vad är det för skillnad på IC-756PROIII och den nya IC-7600? Ja den frågan har jag fått ett antal gånger nu. Jag utvecklar detta lite under ”rapport från Nykvarn”.

Idag blir det lite propaganda för IC-7200, den har visat sig bli populär, och i synnerhet nu framåt sommaren. Observera nu att jag jäklas lite med begreppet roofingfilter och kallar både första och andra MF:ens filter för roofingfilter, då de ju föregår huvud MF:ens DSP skapade filter. Läs noga blockschemat IC-7200.

Kolla in sommarpriserna på vår hemsida.

Kommande höst då?

Vad jag nu vet för hemligheter, gör att det blir en väldigt spännande höst och massor av nyheter att beskriva framöver. ICOM har överträffat sig själv, ICOM är fantastiska på att komma med starka nyheter det får ni veta i höst genom de här breven. Jag skriver så länge jag tycker det är kul, och så länge jag får uppskattning.

D-STAR på 29 MHz och 50 MHz

Jo det är sant, det kommer.

Rapport från Nykvarn, och skillnaden mellan de fyra tårtbottnarna

Så var det dags för Nykvarn, lördagen den 2009-05-30. SRS var på plats och vi hade fått upp vår utställning i god tid före insläppet. KUL! Massor av folk, faktiskt fler än vanligt hade ställt upp. Kanske inte så många utställare, men det var full fart ändå. Jag hade fullt upp med att visa IC-7600 och IC-7200. Det tycker jag är roligt! Jag tycker det är roligt med den ungdomliga entusiasmen som präglar även lite äldre radioamatörer, det finns hopp även om håret grånat, det finns en ung grabb där inne bland hjärncellerna, trots att benen värker. En mycket vanlig fråga som jag får är: ”Vad är det för skillnad på IC-756PROIII och den nya IC-7600”? Jag har fått frågan i alla år när det kommit nya riggar, så jag är van. Det är väldigt roligt att folk intresserar sig, och vill höra vad jag har att berätta. Bra frågor är roliga att försöka besvara.

Men när jag åkte hem hände något som fick mig att fundera lite. Vi hamnade i en affär och skulle köpa utrustning för att på söndag morgon göra en Mors dag tårta. Säkert något som jag inte är ensam om. Grädde, frukt, vaniljsås, hallonsylt, men så var det en tårtbotten som skulle hittas, och den, nej de, fanns vid brödet. Fyra olika sorter, pris 17 till 27 kronor. Jaha vilken är bäst, vilken skall man ta, vad är det för skillnad på de fyra olika fabrikaten? Nu stod jag där lika villrådig som mina kunder radioamatörerna, som vill veta skillnaden mellan IC-756PROIII och IC-7600. Vad skall man göra? Lite trött var man väl efter att ha varit i farten sedan kl 0500, och med 60 mil bakom ratten. Lite sur, gnällig, och vill hem nu, skall jag fråga personalen vilken tårtbotten som är bäst, och vad det är för skillnad på de fyra olika tårtbottnarna, nu växer det ut horn i pannan. Lite jävelskap måste man kanske ta sig för. Skall jag be om en redogörelse för de fyra olika fabrikatens för och nackdelar? Ser mig omkring, nej personal, sådan finns inte. Och skulle jag få ett vettigt svar? Knappast, så jag blundar och tar en tårtbotten, 23 kronor. En i mellanklassen då. Klart att man kan läsa innehållsförteckningen och översätta en massa E-nummer. Trots allt på söndag morgon var jag utvilad och det blev en fin tårta. Tjockt med grädde, fyllning med massor av hallonsylt.

Jo jag läskar er lite nu, sätt i gång och baka en utan anledning bara.

Föresten vad är det för skillnad på de fem olika sorternas hallonsylt?

Tårtan blev god och dagen en succe. Fint väder och allt. Men nog grodde det här med de fyra tårtbottnarna lite i skallen, och vad smakade egentligen brödet i Tårtan, där under all grädde och sylt? Papper? Barkbröd? Fisk? Knappast vad det brukar smaka av en hemgjord sockerkaksbakad tårtbotten, utan E grejer, så vad har de i för smörja egentligen? Knappast vete, knappast ägg, knappast socker, sånt är ju dyrt. Äggvitan är nog bara äggvita från slaktavfall, dvs benmjöl som i kokosbollar. Vad är det för skillnad på tårtbottnarna? Och vad är alla E numren för smörja, varför behövs inga E-nummer tillsatser på hembaket?

Vad är de för skillnad på IC-756PROIII och IC-7600? Det är roligare för där kan jag ge ett relativt gott svar, och se och njuta av kundernas entusiasm. Och vill du veta mer om IC-7600? Ja då kan du ladda hem min text under hufven på IC-7600, eller läsa några av mina senaste nyhetsbrev. Kanske kommer jag i sommar att skriva ihop en ” Skillnader mellan IC-756PROIII och 7600 text”.

Och jag är säker på att varje tillverkare av tårtbottnar säljer fler till ett högre pris, bara inför Mors dag än vi säljer IC-7600:or under hela dess livstid. Men kundsupport nej nej.

Fortsätt intressera er för ICOM riggar och fråga på så att ni vet vad ni köper!

Stora Björnmötet Tossebergsklätten

Här kan du läsa vad som gäller för detta evenemang: http://www.stupi.se/sm4kel/bbm/

På bergstoppen Tossebergsklätten äger detta legendariska amatörradiomöte rum den 2009-06-26 till 28. Detta är 45:e gången Stora Björn Mötet avhålls. På björnmötets hemsida kan du se bilder från andra Björnmöten.

ARIM dag i Morokulien den 8 augusti, Morokuliendagen

Helgen den 2009-08-7,8,9 Med tyngdpunkt på lördagen.

Den här helgen finns möjligheter att få rabatt på campingstugor i Morokulien.

På lördag startar aktiviteterna vid 10 tiden lördag FM. Med utställning av SRS.

Under lördagen blir det oxo junk-försäljning och annat radiorelaterat, försäljni8ng av skänkta saker, elektroniksurplus. Efter c:a kl 17 blir det Grillafton. Tur med vädret är beställt.

Under dagen kommer SRS att visa ICOM pryttlar, IC-7000, IC-7200, IC-7600 etc etc.

Fieldday Väst, 8S6FD, den 2009-09-05 i Tånga Hed

SRS Ställer ut under detta evenemang utanför Vårgårda

Fieldday Väst - Tånga Hed
Sedan 2005 arrangeras varje år Fieldday Väst på Tånga hed och vi är, tillsammans med SK6AL Göteborg och SK6QA Stenungsund är de klubbar som ligger bakom denna trevliga och mycket uppskattande radioträff.

73 från hela FDV gruppen,
Genom SM6HNS Dicken

Loppis Ölmbrotorp 2009-09-19

Den årliga loppisen för amatörradio norr om Örebro äger rum 2009-09-19, (19 september 2009) SRS räknar med att komma, mer info kommer efterhand, se bara till att boka in höstens helger redan nu.

SM4RGD Charlie

Loppis i Norrköping 2009-10-10

Lördagen den 10 oktober 2009 är det dags, den stora begivenheten i Norrköping. SRS är bokad som vanligt, mer fakta kommer framöver.

Sommarpriser nu ute på SRS hemsida

http://ham.srsab.se/

Kolla in och gör ditt fynd. Köp den där transivern du drömt om så länge.

Kan man jämföra IC-7200 med IC-7000? Eller kanske IC-718

Eller är IC-7200 en efterföljare till IC-718. Ersätter IC-7200 IC-7000? Eller är IC-7200 en ny IC-706? Varför blir det alltid sådana här frågor? Måste en ny modell alltid ersätta något annat som redan fanns? Jag skulle vilja säga att kanske IC-718 upphör snart, inom något eller några år. Men någon direkt ersättare är inte IC-7200. Dock kanske IC-7200 är i IC-718 klassen med lite extra egenskaper. IC-7200 har prestanda som liknar IC-718 men är flera snäpp bättre, Storlek och pris liknar IC-718. IC-7200 riktar sig nog mot nybörjare liksom IC-718 gjorde, men är så pass kraftfull att den kan utgöra andra, eller portabelrigg för många fler, som redan har större riggar. Kan man då jämföra IC-7200 med IC-7000? Kanske då det gäller huvuddelen av uppbyggnad, dock har ju inte IC-7200 VHJF eller UHF. Den har inte FM och är en mer renodlad HF station. Uppbyggnadsmässigt är IC-7200 och IC-7000 hel DSP riggar, inga kristallfilter, men filterfabrik. Färre menyer, färre möjliga inställningar än IC-7000. Enklare, och mer fixerad på just köra radio kan man säga om IC-7200. Sammanfattningsvis tycker jag inte att det tjänar någon nytta att försöka lägga in IC-7200 i ett fack efter någon annan radio i ICOM:s sortiment. IC-7200 är en IC-7200 och inget annat.

Blockschemat IC-7200

Särskilt i mottagaringången är detta intressant. Och för att bedöma mottagarens selektivitet, intermodulationsegenskaper, storsignalegenskaper etc. Mottagaren börjar med antennreläet, och vidare till ett LP filter, detta skall ju dämpa spegeln och mellanfrekvensen från att höras i mottagaren, det ligger därför på dryga 50 MHz och släpper sålunda igenom allt under denna frekvens. Spegeln som ligger mycket högt blir effektivt dämpad. Nästa steg är dämpsatserna, och vidare in på tio (10 st) olika bandpassfilter. Observera att det är många BPF i denna rigg. Vi har filter för exvis 1,6 – 2 MHz, ett för 2 - 4 MHz etc. För 0,03 – 1,6 MHz är filtret kombinerat med en fast dämpare, detta för att få den standardiserade känsligheten på mellanvåg som man brukar ha. På 50 MHz finns ett bandpassfilter med extra förstärkare, och passband för 50 – 52 MHz detta för att ge 50 MHz bandet extra goda egenskaper. Denna filterbank är mottagarens ”yttertak”, det jag skulle vilja kalla för roofingfilter. Denna bank med filter jobbar även vid TX. Sen kommer PRE-AMP, dvs första aktriva steget i mottagaren HF steget som går att välja in med PRE AMP knappen. Ett ytterligare LP filter, och så första blandaren. En av en mottagares allra viktigaste steg. Denna är i IC-7200 uppbyggd med fyra FET:ar. En dubbelbalanserad sak lik den i de stora ICOM riggarna, ett steg mot bättre kretsar jämfört med föregångaren IC-718. Ja sen är det dags för kristallfilter, det många kallar för roofingfilter, filtret i första MF:en 60,455 kHz, ett riktigt kristallfilter likt det i IC-756PROIII, 7700, 7800, och med bandbredden 6 kHz. Ett AGC reglerat MF steg och vidare till andra blandaren, som nu bara behöver jobba med ett litet frekvensområde består av en diodkvartett. Och vi får nu 455 kHz, roofingfiltret här består av ett keramsikt filter på c:a 6 kHz. Tre MF förstärkare med AGC och sista blandaren ger oss 15,625 kHz som matas in i DSP burken. DSP burken ger oss med programvara alla funktioner som filter för alla trafiksätt av sällan skådad branthet och symmetri, notchar, PBT:er, detektorer, AGC generator, och omvänt till sändaren.

Sändaren går i princip bakvägen av mottagaren, DSP skapar modulationen och den blandas stegvis upp till inställd frekvens. Sändaren består sedan av ett MOS FET PA. Med 100 watt ut, detta skrapas rent från övertoner med en bank lågpassfilter, 7 st. Slutligen en SWR brygga som ger ALC systemet fakta om uteffekt SWR etc. Antennreläet och ut till antenn.

Sommarpriser nu ute på SRS hemsida

http://ham.srsab.se/

Kolla in och gör ditt fynd. Köp den där transivern du drömt om så länge.

Dubbla ”passbandstuningar”

IC-7200 har dubbla PBT placerade i ett koaxialrattpar. Kraftiga rattar som går mjukt och stabilt.

Dessa rattar har axlar som går genom packboxar, dvs gummimuffar som gör att det skall vara svårt för vatten att tränga in den vägen. Detta skyddar mot damm på lång sikt. Obs IC-7200 är inte IP klassad, men tätad mot regn stänk och fukt. En av de första sakerna jag märkte vid körning av IC-7200 är att PBT:erna inte blir spegelvända när man byter sidband, de går åt samma håll även om man byter mellan USB och LSB, bra då det ger en viss vana att dra åt samma håll för att få den verkan man vill ha. PBT är mycket branta och man får direkt en verkan med att få bort oljud, toner brus, men inte förrän man vridit rätt mycket börjar ljudkvaliteten att påverkas. PBT:erna fungerar i AM, och ger en mycket brant påverkan. Jag har provat med signalgenerator och med 3 kHz modulerad AM, försvinner sidbanden, AM ljudet tvärförsvinner när PBT står kl 11 respektive 1. Superbrant! Vid SSB och CW påverkar PBT vald bandbredd. Till skillnad mot de stora riggarna finns ingen ”PBT clear”, utan här ställer man dem till klockan 12 bara, precis som på den gamla analoga tiden. Genom att dra båda rattar åt samma håll får man IF shift. Med dessa två kranar kan man åstadkomma all tänkbar påverkan på passbandet som på andra fabrikat kan ha de mest fantasifulla namn. Med hjälp av två manuella Notchar med flera bandbredder kan man göra ännu mera. PBT rattparet har en framträdande placering, men med dagens överfulla band, brus, störningar etc är det ett reglage man använder ofta.

SRS säljer matarstege, bandkabel, svart bandkabel.

För den som inte vill eller har lust och material bygga sin egen matarstege, vi har 300 Ohms halvtums, 12,7 mm bred, svart perforerad kabel, dvs samma storlek som man hade till TV förr. Men svart för att tåla solen, perforerad för viktens skull.

Vi har även 1 tums, 25 mm bred, 450 Ohms svart plastbandkabel perforerad. 300 Ohms finns i 10 meters paket, 450 Ohms både i 10 och 20 meters paket, och på metervara. Sådan här stege är lätt att arbeta med, lågt vindmotstånd, den är lätt och tynger inte ner din dipol.

På sin tid fanns även kvartums bandkabel, (6,35 mm bred), den användes inne i TV apparaterna mellan antennuttaget och HF delen, kanalväljaren. Den är lite för klen för sändare, men kan användas vid lägre effekter och den är mycket lätt. 10 meter kan knölas ner i fickan. Dock är sådan svår att få tag på. Att tillverka sin egen matarstege kan vara kul för den som har lite idéer och kanske plats att sträcka upp trådarna. Att tillverka, bygga och skapa något själv är en stor tillfredställelse.

Kolla in SM7RN på Öland

Ölands radioamatörer har en egen hemsida. Med mycket trevligt. Öland är en IOTA ö. IOTA: EU-037. Studera deras arbete med VHF repeater, fina bilder etc.

http://www.sk7rn.se/

ICOM AH-4 en succé

ICOM:s lilla antennavstämmare, den vattentäta vita boxen. Den som stämmer av nästan vad som helst. Till och med din gamla cykel som HF antenn. Jag har tidigare berättat om AH-4:as princip och varför den aldrig går sönder. Återkommer till detta.

Att AH-4 är populär vittnar försäljningssiffrorna om, vi har sålt fler AH-4:or är manuella avstämningsenheter genom tiderna. Dvs över 30 års försäljning av manuella antennavstämmare, skall jämföras med 11 års försäljning av AH-4. De manuella har genom tiderna varit Daiwa, MFJ i synnerhet, och några andra fabrikat. AH-4 har på 11 år som automatisk antennavstämmare sålts i fler exemplar. Många fler. Kanske det inte är så konstigt att MFJ:s sortiment börjar försvinna från den Svenska marknaden. Hur skall man tycka om detta då? Skall vi inte mer få sitta och njuta av att vrida in skruva trimma en manuell antennavstämmare mera? Måste allt vara automatiskt? Bra frågor och visst har vi olika smak vi olika människor. En del av oss kommer fortfarande gilla att trimma en manuell antennavstämmare. Det finns fall där en manuell är bra, billig och möjlig att bygga själv. En manuell antennavstämmare kan kombineras med instrument, antennomkoppling etc. En AH-4 gör en massa skitjobb av sig själv och är mycket bekväm. Ofta kan man placera AH-4 vid antennen, långt ute i skogen, och få en koaxialkabelmatning som kör utan SWR. Det finns fördelar med AH-4. Dock talar siffrorna för sig, idag vill de allra flesta slippa avstämningsjobbet. De flesta litar på tekniken. Väldigt många äger en ICOM radio som kan manövrera en AH-4. AH-4 får man för ett bra bris.

Hur lång manöverkabel kan man ha på sin AH-4?

En fråga jag fått mer än en miljon ggr, (en liten miljon då).

Jag brukar sätta en första gräns vid 30 meter, dels för att det går åt 30 meter RG-58, och med längre sådan har vi särskilt på 28 – 50 MHz lite onödigt hög dämpning. Dels för att det är en rimlig längd som är prövad av många. Manöverkabeln kan man behöva öka på arean lite vid 30 meter. Manöverkabeln har fyra trådar. Jord och plus 13,8 Volt, dessa två bör närma sig 0,75mm² vid 30 meter, de andra två Key och start räcker med 0,5 mm². Den som vill kan givetvis testa längre kabel. Men då får man nog ha 1,5 mm² i manövern och RG-213 som koax, i alla fall större delen av längden. Att avkoppla dessa kablar med HF drosslar är inte fel. Man kan linda koax och manöverkabel som luftlindad, med 10 varav diameter 10 cm. Eller linda 5 varav på en ferrit. Det blir då fyra sådana drosslar.

Hur lång antenntråd behövs på AH-4?

Bra fråga, men ofta har man två bra fästpunkter, två träd exvis. De kan då vara på 10 – 50 meters avstånd. Vilket bör vara en bra längd, för de flesta HF banden. När tråden blir en kvartsvåg, eller tre kvartsvågor, kan det vara bra att ha några jordtrådar kopplade till AH4:ans jordskruv. Blir antennen en halvåg, är den mycket högOhmig i matningspunkten, AH-4 brukar klara detta bra trots att det inte är lätt. Vissa längder gör att AH-4 kan stämma av under dess specade frekvens, dvs du kan få den att fungera på 1810 till 2000 kHz bandet.

Hur gjordar man sin AH-4?

Någon elsäkerhetsjord behövs inte, den saken är fixat på anläggningens AC sida. Med detta vill jag säg att man inte bör använda gulgrön tråd.

I bilen jordar du jordeskruven på AH-4 med en kort grov tråd till bilens chassi, helst nära antennfoten. I båten ansluter du AH-4:ans jordskruv till båtens HF jordpunkt som oftast är en Zintrad bronsplatta, so används endast för detta ändamål. AH-4 på ett träd i skogen, där kan an dra ut en eller två kvartsvågs långa trådar, på de frekvenser där din antenn är en kvarting eller en trekvarting. Man kan förstås slå ner ett jordspett under AH-4:an. Men avstämda trådar ger bättre HF jord. Man kan lägga en säck med blomjord strax under HA-4:an, och sticka in en tältpinne varifrån man drar en sladd till jordskruven. Nej det där sista var ju aprilskämtet.

Kan AH-4 mata en koaxialkabel?

Ja bara att ansluta koaxens mittledare till AH-4:ans porslinsisolator, och skärmen till jordskruven. Du måste skala upp koaxen minst 20 cm. Om man byter ut porslinsisolatorn mot en PL-259 jack blir det enklare. Invändigt ansluter du PL-259:ans jord till samma plåt som inkommande koax sitter på. Vid långvajer sticker du bara in en banankontakt istället för att skruva den mot porslinsisolatorn. Här gäller dock att man får höga förluster i en koaxialkabel med mycket SWR. AH-4 tar ju bara bort SWR mot riggen. Man bör med koax använda AH-4 bara för finavstämning.

Kan man ha AH-4 inomhus?

Går alldeles utmärkt

IC AH-4 är vattentät, men går att dränka ihjäl

Men tål inte vattentryck. Den är avsedd att sitta ut i väder och vind. Men var noga med att inkommande kablar tätar i sina förskruvningar, och att dessa går neråt. Porslinsisolatorn är tät, men det har hänt att man råkat skruva lös denna, och då läcker förstås vatten in där. AH-4 kan andas, på baksidan bakom typskylten finns mikrofilter, dessa gör att den kan växla luft och det blir inte kondens i den. Dock tål den inte dränkning då det bildas ett vattentryck som klämmer in vattnet.

AH-4 med tre maströr

Res tre maströr och du har en 9 meter vertikal på taket. I foten sätter du AH-4 och det hela blir en vertikal ”långvajer”. Tar ingen plats, ser naturligt ut. Och funkar alldeles utmärkt på HF. Maströren kan vara ett 6 till 12 meters metspö av glasfiber som du tejpar en tråd utefter.

Den inbyggda avstämmaren i IC-703 är som en liten AH-4

Den har så gott som samma egenskaper, men är dimensionerad för 10 Watt. Och får då plats i IC-703:an. Behöver du utlokalisera antennen så kan IC-703 köra en AH-4 där ute i skogen.

Vad gör man då med sin gamla MFJ manuella avstämmare?

Spar den förståss, inget inom amatörradio kan slängas, det håller värdet i 50 år. Skämt åsido, var rädd om den, i framtiden kommer det inte att finnas manuella antennavstämmare att köpa. Knappast delar för att bygga en egen heller. Dessutom innehåller en manuell ofta en effektmätare, en SWR mätare, ibland en konstlast och en antennomkopplare. Den är ett bra verktyg för framtida antennexperiment, stugan båten, portabelkörning etc. Ser du en billog skaplig manuell antennavstämmare på en loppis, köp den och spar den.

Kan man mata stege med AH-4?

Visst kan man det, bara att se till att få en balanserad utgång. Det gör man genom att ansluta en balun efter AH-4. En balun har koaxialkabelingång, du ansluter den med en kort läng koax, 20 cm till några meter blir bra. Skärmen till jordskruven och mittledaren till porslinet på

AH-4. Balunens balanserade anslutningar kopplas till stegen, bandkabeln eller vad du vill kalla den. Skall då balunen vara 1:1 eller 1:4 ? Här får man nog prova sig fram lite. Ta vad du har för balun. Antennen matad med stege kan då vara en dubbelZepp, eller en liggande loop, kanske 4 x 20 meter. Stegens längd, avståndet mellan matningspunkten på loopen och balunen efter AH-4 blir då 10 – 30 meter lång.

Jo visst är det många som tycker att man inte bör koppla så här. Balunen utsätts för impedanser som den inte är gjord för. Men det finns hundratals MFJ avstämmare med balun efter som gör ett utmärkt jobb. Vill du ha ut varje liten dB så skall du givetvis studera ämnet mera. Blir balunen varm har du förluster i den.

En balun är en form av transformator, i det här fallet från 50 Ohm till 50 Ohm eller 200 Ohm (vid 1:4). Men liksom en transformator för nätspänning, 230 volt med utgång för 12 Volt AC kan den oxo användas för 110 volt in och 6 Volt ut. Eller kanske 12 Volt in och 0,6 Volt ut. Med aningen större förluster förstås. Man kan till och med använda en nättrafo som mikrofontrafo, och köra den med 200 Ohm till 20 000 kOhm och med milliVolt signaler utan att det blir några direkta problem. En transformator som en balun tål mycket stora variationer utanför sina spec.

Men det skulle bli lite bättre om man balanserade först och stämde av sen, men sådan antennavstämmare finns inte att köpa, då får man bygga, och se QTC nr 5 med SM7CBS och bygg själv.

Kan man då använda en luftlindad balun efter AH-4 ?

Dvs en sådan som Tore har före sitt tunerbygge i QTC nr5. Ja visst, bara att prova.

Anslut en koax med skärmen till jordskruven, mittledaren till porslinet på AH-4, linda koaxen på ett papprör diameter 10 cm, och linda 20 varv, anslut stegen på den ända som kommer ur spolen.

Kan man då göra allt det här med en AH-4 utan teorier?

Dvs utan att göra teoretisk utredningar, beräkna förluster, utan att göra teoretiska utredningar och avhandlingar? Måste man inte kunna en massa om ledningar, baluner, SWR, förluster, fasvridning, för att göra detta? Kommer det verkligen att funka utan teoretiska kunskaper? Prova och se, experimentera mera. Men du kanske lär dig något och kommer en bit på vägen till mer kunskap. Kanske är det intressant och du går vidare med teorier. Och funkar gör det, frågan är hur bra det kunde bli om du teoretiskt skulle optimera detta mera. Och innan livet som radioamatör är slut bör du nog vara duktig på detta med antenner om du ger dig hän. Eller oxo skiter vi i eventuella förluster och kör radio istället. Bara att välja hur livet skall gå vidare. Vad jag menar är att man kan ägna livet åt att lära sig allt som behövs för att förstå detta med antenner, SWR, anpassning, matarledningar, Men då blir det inte så mycket radio kört kanske. Men en gyllene medelväg kanske. Både radio och lite kunskap.

Sommarpriser nu ute på SRS hemsida

http://ham.srsab.se/

Kolla in och gör ditt fynd. Köp den där transivern du drömt om så länge.

IC-703 en snart överstånden epok

De sista exemplaren, och det är frågan om en handfull IC-703:or finns nu kvar. Inga fler kommer. Drömmer du om en IC-703 gäller att slå till på stubben. Ring till Wolfgang!

IC-703 kom c:a år 2002, och har under snart 8 år sålts, med stor framgång men inte lika många exemplar som storebror, IC-706all. IC-703 är en liten höjdare, med 10 Watt. Drar lite ström, använder samma tillbehör som IC-706all. IC-703 kan fungera ner till 9 Volt. Kan köras i energisparläge. IC-703 har en inbyggd antenn avstämmare, den bygger på samma princip som AH-4. Men mindre. Det betyder att IC-703 kan stämma av en järnsäng, en långtråd, ett elstängsel, (avstängt) eller din gamla cykel, men även en hembyggd misslyckat antenn. På alla band. Det finns CW filter av hög kvalitet till IC-703. Dyra men mycket goda. IC-703 har en annan uppbyggnad än IC-706all, och upplevs av många, främst telegrafister vara en bättre mottagare. IC-703 går på 50 MHz, men det finns versioner avsedda för andra världsdelar som inte har 50 MHz.

Trots sina 8 år är IC-703 en modern radiostation. Man kan förstås tycka att kristallfilter är gammalmodigt. I så fall gäller nog en IC-7000 eller en IC-7200 om du vill ha senaste teknik. Men IC-703 är en baddare på att dra lite ström trots goda prestanda.

Är då IC-703 sista generationen kristallfilter apparater?

Är kristallfilter en utdöd art i och med utgången av IC-703. Ja visst finns väl IC-706MKIIG kvar ännu, vi har inga antydningar om att den skulle vara utgående. (tack o lov). Så vi skall väl inse då att IC-706MKIIG blir en av de sista riggarna med kristallfilter. Vad gör vi åt detta då? Njuter av moderna DSP skapade filter förstås. Ser över behovet att filter till den gamla riggen, har du en IC-706all, en IC-746, en IC-756 som kan använda kristallfilter är det hög tid att kolla upp om du inte skall köpa ett sådant. Snart är sådana filter historia.

Filter till IC-703

Är kristallfilter i andra MF:en och som då ligger på 455 kHz. De är dyra, branta och låter utmärkt. Finns med 250 eller 500 Hz samt SSB 1,8 kHz. FL-52A, FL-53A eller för SSB FL-222, FL-257. Mitt förslag är att man bestyckar sin IC-703 med ett 500 Hz filter, dessa på 455 kHz är mycket branta och kan nästan liknas vid ett 350 Hz filter som sitter i IC-706all på 9 MHz MF.

Vad skall man då satsa på för filter till IC-706:an

Det som finns är tre olika CW filter, de är avsedda att i första hand användas mod Morse mottagning. Men tänk på att det går att ställa in en IC-706all så att den kan köra ett sådant smalt filter i SSB, eller RTTY, det kan vara smart om man kör RTTY, med AFSK i SSB. PSK-31 är ett RTTY trafiksätt som kan bli effektivt med ett sådant filter.

FL-100, 500 Hz, FL-101 250 Hz så har vi sedan FL-232 med 350 Hz bandbredd.

IC-706all har normalt ett mycket bra SSB filter som är c:a 2,5 kHz brett. Men det finns ett 1,9 KHz SSB filter att köpa som tillbehör. Vidare finns 2,8 kHz SSB, men det är sällsynt att någon vill ha bredare SSB. 1,9 KHz vid SSB är det då bra? Man får räkna med ”smalare” ljud, telefonljud, med hjälp av IF skiftet kan du anpassa ljudet och komma undan både brus och QRM. I bilen med mycket störningar och brus kan det öka lösbarheten, dvs vid SSB på HF.

Talsyntesen på IC-7200

Kan säga signalstyrka, frekvens och trafiksätt. Talet aktiveras med ett knapptryck. Den kan säga trafiksätt även när man trycker på mode valet, denna funktion går att stänga av eller på. Talsyntesens språk, hastighet och styrka är inställbara.

”Filterfabriken” i IC-7200

Är lite enklare än i ICOMs större riggar. Men kanske enklare att använda. Det finns en stor tydlig knapp med texten FILTER, med den väljer du ett av tre snabbval på filter. W, M och N. dessa snabbval är fabriksinställda och dessa kallas för default. Trycker du länge på FILTER kommer filterfabriken upp. Nu är det bara at vrida VFO till du får den bandbredd du vill ha, exvis 1700 Hz vid SSB eller 350 Hz vid CW. Detta kan du göra för tre filterval i alla trafiksätt, även de sk DATA filtren som är ytterligare en filteruppsättning vid DATA, vilket betyder att man kör RTTY, PSK, Amtor etc vid SSB. Detta motsvara kristallfilter för tiotusen kronor om det vore som förr.

Chassit på IC-7200

Är gjutet i aluminiumlegering. Ganska tungt, men stabilt och mycket välgjort. Det lär inte ändra form även om man tappar riggen. Ett sådant här chassi är en mycket viktig del i att bygga en radio med låg chassistrålning, dvs för att kunna få radion typgodkänd överhuvudtaget. Chassit skall vara kallt, dvs inte stråla. Ja många kommer väl ihåg hur jag skrivit om äldre radioapparater där antennen kopplad till höljet ändå gör att det hörs stationer. Här är chassit kallt, man kan kalla det något som börjar likna det vi kallar jord men som knappast finns. En annan mycket viktig sak med ett stabilt chassi är livslängden, det låter kanske konstigt att chassit har med livslängd att göra, men ser man chassit som en enda stor jordpunkt som fungerar för alla frekvenser, inser man att det krävs ett chassi som består i den form och den strömfördelning som krävs. Eller med andra ord den kommer att kunna CE märkas även efter 10 år. Något som många andra konstruktioner inte kan redan efter några månader ute i friska luften…. Över chassit finns täckplåtarna. Den svarta kåporna som ser mycket kraftiga ut på bilderna, med former som liknar militära saker, eller plåtstrukturen hos en jeepdunk. Detta är plast, polykarbonatplast, mycket starkt, och ger en makalöst snygg finnisch. Vid första anblicken ser det ut som gjutna aluminiumkåpor. Slagtåligheten blir mycket god på det här viset.

Men skärmningen då frågar sig någon. Skärmning är något som är mycket svårare än att med ett kallt chassi få bort strålning från ett radiohölje. Dvs plåtkåpor är knappast det som kan göra att en radio klarar CE mätnigarna. På själva det gjutna chassit finns täcklock och de har packningar för att göra radion tålig mot stänk av vatten. IC-7200 är inte IP klassad men tål mindre regnstänk. Både utanpå och mot fronten.

IC-7200 och kylning

Två små tysta fläktar står för kylningen. Chassit som jag berättat om är en viktig del av kylningen. Det fack i det gjutna chassit som finns på slutstegets baksida är utformat som kylflänsar. Här blåser de små fläktarna. Luften sugs in ovanpå riggen genom plastkåpan som jag berättat om ovan. Men om det då regnar in vid fläktluftintaget då? Det enda som finns mellan luftintag och utblåset på baksidan är de två fläktarna, regnet kan inte komma åt något annat än kylflänsarna och de två små fläktarna. Dvs kylningen är utformad som på de kommersiella HF stationerna och vatten i luftvägen kan ej skada några kretskort. Räcker då denna kylning då? Själv är jag helt övertygad om detta, även om hård körning kan höja temperaturen rejält. Men det är ju först när det finns värme att blåsa bort som kylning kan ske. Man tolererar en viss temperatur. Bara att ösa på med full gas utan bekymmer för överhettning.

AM sändaren på IC-7200

Är ungefär som den i IC-756PROIII, 7700, 7800 och IC-7000. Dvs Amplitudmoduleringen alstras av DSP, och den kan inte överstyras, bara att reglera micgain och prata på, med för hög micgain hör man vad som händer i köket och med för låg blir du svagt modulerad. Inget att justera, för övrigt. Mycket lätt att köra AM med och det låter helt underbart. Vid mottagning väljer man filter enlig rubriken ”filterfabriken”. Givetvis kan man inte köra HF klippern vid Am sändning, den skulle ju klippa bort ”amplituderna”. Den automatiska regleringen i DSP av AM signalen fungerar som en form av talbehandling. Ja prova AM det är jättekul och du blir överraskad av fina rapporter. Ja förutsatt att mottagaren har en AM mottagare förstås.

DC filter

PÅ de små ICOM riggarna finns ett DC filter på sladden, vi finner det till IC-7000 och IC-706all. I IC-7200 är detta inbyggt. Detta filter möjliggör att radion kan bli CE märkt, och att strålning från DC sladden blir mycket låg. Inbyggt sådant filter finns i alla stora riggar. DC jacken är 4 polig av samma typ som på IC-7000.

Kan man köra gamla tillbehör på IC-7200?

Tillbehör från tidigt 80 tal, som IC-2KL, AT-100, AT-500, AT-150 eller AH-2, AH-3, AT-120, AT-130, AT-140all. AT-180 är inte gammal men den går att köra med IC-7200. När det gäller de gamla grejerna så styrs de av en sk ”band Voltage”. LDA spänning. Det går att sätta på en sådan funktion i IC-7200, så svaret är JA! Det går att köra de uppräknade tillbehören på IC-7200, liksom IC-7000.

Saxat från Wolfgangs mejlingslista

Test från Radcom Juni 2009 av IC-7600:
http://ham.srsab.se/pdf/test/test_7600.pdf

Scanscope, ett program för att avkoda CtCSS, DCS och Selcal:
http://www.coaa.co.uk/scanscope.htm

PlanePlotter, program för att se positioner och höjd av flygplan. Avkodar även HF Selcal.
http://www.coaa.co.uk/planeplotter.htm

SondeMonitor, ett program som avkodar telemetridata från väderballonger, samt visar positionen:
http://www.coaa.co.uk/sondemonitor.htm

Vill du ha en fräck kloaka på in hemsida (gratis). Massor av modeller att välja på:
http://www.clocklink.com/

Tekniska böcker att ladda ner:
http://www.pmillett.com/technical_books_online.htm

Nu är Ölands Radioamatörers webbplats färdig:

www.sk7rn.se

Add a voice beacon to a D-Star gateway
http://www.digtrx.com/beacon/

Reciprok-licens (gäst) :
Reciprok licens, vilka länder kan du köra radio utan reciprok (gäst) licens. PDF 3.8MB

Mer info om reciproka licenser.
SM3LIV har beskrivit hur man får en reciprok licens.

Ham CAP 1.61, är ett gratisprogram för kunna förutse konditioner på HF:
http://www.dxatlas.com/HamCap/

AIR link express, gratisprogram för PSK, MFSK och RTTY. Fungerar med de flesta radios. Har även en log funktion och makros.

http://www.airlinkexpress.org/index.htm

VOACAP

Ytterligare ett program för kunna förutse konditioner på HF. Utvecklat av US goverment:
http://www.voacap.com/

DX monitor (gratis)
http://www.ve3sun.com/

Det digitala hemmet:
http://digitalahemmet.idg.se/2.10583/1.225162/sortera-din-musik-med-nagra-klick

Bing heter Microsofts nya sökmotor. Är mycket intressant och dessutom snabb.
Kanske en ny favorit?
http://www.bing.com/

Wolfgang SM4JMY

Fnöske som stenålderns myggmedel

Förra gången skrev jag ju en liten artikel om fnöske. Hur man bereder det och att det glöder bra och länge för att göra upp eld, stenålders grej kan man säga. Stefan hakade på och berättar om fnöske som myggmedel, skitkul, tänk vad vi lär oss, och visst behöver vi myggmedel i sommar, vid portabelradiokörandet, han skriver detta om sitt fnöske:

Fick ditt utmärkta nyhetsbrev idag där du skriver om fnöske, kan berätta att jag använder det som myggmedel när jag är ute och campar och det håller myggorna och andra flygfän på avstånd, fungerar till 100 %, mycket bättre än myggspiraler och framförallt miljövänligare.
Jag sågar till skivor ca 10mm tjocka och torkar dom sedan i solen, men man måste vara noga med att placera dom i något icke brännbart när man tänder. Jag brukar använda vad som finns till hands, tom konservburk eller ölburk som jag klipper ut en remsa av och som fungerar som hållare för fnösket.

73 de Stefan SM7XFD

Fnöske, natur och bestämmelser

Nu är det väl på sin plats att ifrågasätta ifall man får ta fnöske i naturen.

Jag vet inte, så ansvaret för fnösktäkten ligger på dig. Går du i en skog som är ett naturreservat, ja då får du givetvis inte ta fnöske. Vad som gäller för fnöske på ruttnande träd, liggande eller stående i övrig natur måste du ta ditt ansvar för. Vanligen finns en skogsägare. Vilken man bör ge stor respekt då vi ju faktiskt med allemansrätten får vistas i hans skog.

Lite mer om 27 MHz

Jag har fått några reaktioner på den lilla historik jag skrev om 27 MHz. Många frågar mig varför det finns en spänning mellan komradiobrukare och radioamatörer, de här texterna är avsedda att försöka reda ut dessa spänningar, och inte ett sätt för mig att legalisera något i mitt intresse. Återigen: det vi vet, det vi kan och det vi förstår hjälper oss att leva och verka tillsammans.

Här är några sammanfattade synpunkter:

27 MHz bandet med mobilstationer används verkligen till det bandet är avsett, exvis vid bilträffar terrängkörning med Land Rovers och andra terrängbilar. Vid körningen Ladoga runt används 27 MHz och är då ett perfekt sätt att hålla konakten.

Idag kan man köpa billiga små enkla och faktiskt mycket bra komradiostationer för 27 MHz som funkar alldeles utmärkt.

Man hör historier om utfrysning av radioamatörer som befattar sig med komradio på 27 MHz bandet. Detta är ju inte alls kul. Man får nog inse att det handlar om någon slags missuppfattning hos de radioamatörer som beter sig så. Som att de uppfattar 27 MHz som någon slags icke amatörradio. 27 MHz är ju bara ett komradioband bland andra. Det finns säkert radioamatörer som kör 155 MHz jaktradio, det finns radioamatörer som kör 156,800 MHz marin VHF, det finns säkert radioamatörer som jobbar som taxichaufför, med komradio på 82 MHz, piloter som kör 118 – 137 MHz AM trots att de är radioamatör. Är dessa också något man bör frysa ut? Ja man kan fundera på vad som händer.

Klart att det finns en viss skillnad på 27 MHz ju är billigt licensfritt och därmed används som någon form av amatörradioliknande radio.

Själv tycker jag att vi som radioamatörer istället borde ta till oss de som kanske borde bli radioamatör istället. Istället för att frysa ut dem.

Men en sak är ju att förr, för länge sedan, hade faktiskt en radioamatör en plikt att anmäla saker som var olagliga på radio. Han skulle anmäla piratradiosändningar, hans kulle anmäla om han hörde felaktigt bruk av radiosändare, han skulle anmäla om man hörde trafik på 27 MHz som stred mot då gällande bestämmelser. Så det kan kanske förklara varför radioamatörer har varit lite tveksamma till komradio, och i synnerhet 27 MHz komradio. Idag finns ju nästan inga bestämmelser och radioamatörer har ingen sådan plikt, så varför bry sig?

27 MHz är ett komradioband, så enkelt är det och därmed liknar det 68-88 MHz, etc.

Trots detta har amatörradio tagit över en del dåliga saker från 27 MHz

Exvis används numera ordet skip som en beteckning på bra konditioner, men betyder egentligen de områden där vi inte har kontakt. Q förkortningarna förvanskas, QSL betyder numera även på amatörradiobanden ”kom”. Idag kör även radioamatörer så korta pass att de inte hinner, eller glömmer att tala om namn och QTH, det måste frågas av motstationen liksom man gör på 27 MHz. Idag kör man amatörradio utan att automatiskt ge rapport till sin motstation, likt 27 MHz trafiken oxo gör. Så varför tar radioamatörerna efter 27 MHz trafiken? När 27 MHz är så ”ful”.

Filday, eller skall det vara Field Day

Satt och lyssnade på 3750 kHz +-, en söndag och två radioamatörer funderade på vad en Filday är för något. Dessa nya ord, engelska var det väl trodde man. Kanske något med datorer då det ju finns filer i en sådan. Skulle jag brejka in och berätta att det skall vara fler bokstäver, så att det blir Field day? Det blev inte så, och jag inser att det är svårt för alla att hänga med i svängarna. Man kan förstås fråga sig varför man inte kallar evenemangen i sommar där radioamatörer träffas ute i busken, med antenner, riggar och kanske loppis, grillar körv, dricker öl, låter sig stickas av mygg och njuter av sommaren utomhus, för vad det är: Frisluftsdag. Vi har ett utmärkt svenskt ord, men det kan ske låter häftigare med Field Day. Andra lämpliga svenska ord förutom friluftsdag kunde vara ”utedag” eller ”fältdag”. Exvis: ”Stor utedag arrangeras av södra Värmlands radioamatörer”.

Och jag tror i min enfald att Fieldday inte har något med radio att göra på engelska utan rätt och slätt betyder friluftsdag. Sedan minst 70 år i USA. Vi briljerar med 70 år gamla amerikanska sätt att utrycka sig. Häftigt absolut och typ ball.

IP klassning eller fantasiord

Ja det är frågan det.

I annonser på radiostationer, kameror och annan elektronik finner man ibland påhittade ord om apparatens förträfflighet vad gäller väder, regn och miljöskydd.

Här är exempel på hur det kan heta:

”Ultratålig vattentät trebands magnesiumradio"

”Väderskyddad”, ”Vattentätad”, ”Regnskyddad”, ”Ultraskyddat hölje”, ”tätat hölje”,

Vad betyder då de här orden? Eftersom de inte relaterar till någon norm, eller standard så är värdet av dem noll. Dessa ord betyder inte ett enda dugg. Om säljaren hittar på egna ord för någon typ av egenskap, eller beskriver egenskaper med egna påhittade ord så är det ju han som äger rätten att tolka dem. Såvida nu inte tesmetoden för att få fram ”ultratät” är beskriven. Dvs om du har en ”väderskyddad” radio och den går sönder, det visar sig sedan att det har kommit in vatten i den. Ja vem har rätt? Säljaren tycker att den är vädertätad och visar att det finns packningar, att kunden sedan ändå fått in vatten måste ju då betyda att den utsatts för mer vatten än säljaren menar den skall tåla med sina ord. Kunden kanske har låtit det regna på radion eller tappat den i en bäck. Det täcker förstås inte garantin.

Skall man speca en sak exvis hur mycket vatten en apparat tål så måste det finnas specificerande normer för detta.

IP klassning är sådana normer. Läs om vad IP klassning innebär nedan, ja det är repris men jag menar att det kan behövas en uppfräschning i ämnet.

Och vad är en ”magnesiumradio”? Är det en sluttransistor med Magnesium halvledare? Eller är en bit av höljet gjort av magnesium och vad innebär då detta? Att plasten som sitter skruvad till magnesiumet smälter? Att höljet av magnesium spricker om du tappar den? Ja i så fall borde du köpt en radio byggd av polykarbonatplast som är starkare. Men svårare och dyrare att tillverka och gjuta.

Vem är ansvarig för om den ultratåliga radio blir skadad?

Även ICOM bygger ”vattentätade” riggar utan IP klassning

I broschyren på IC-7200 kan vi läsa att riggen är byggd med vattentätning på exvis axelgenomföringar, tangentbord, och att den är ”rugged” för utomhusbruk. Det följer med gummipluppar för att täta lurjack och micjack.

Men det står oxo tydligt: ”IC-7200 is NOT Waterproof”. Här har man tydligt berättat att den inte är vattentät trots att man gjort åtgärder för att täta delar av riggen. Det framgår tydlig vad som gäller och IC-7200 är INTE IP klassad. Trots ädla metaller och syntetgummipackningar och packboxar.

Hur mycket regn och oväder man utsätter sin radio för är därmed upp till ägaren, och han har oxo ansvaret för eventuella skador.

Detta om väder tätning gäller mer för kameror

Läser man i forum för fotoutrustning skrivs det mycket i de här ämnena, det finns ännu fler fantasiord för deras fantastiska väderskydd, som är noll värda då de går sönder om det regnar på dem, för mycket regn, eller lagom mycket regn, eller som säljaren tycker mängd regn. Man blir utsatt för tyckande. För att inte tala om mobiltelefoner, de går hädan bara av väderleksrapporten som nämner ordet regn.

Mig veterligen finns bara IP klassningen

Om man skall kunna dokumentera skyddet för vatten, damm och inträngning.

IP klassningen är som ett språk i ämnet. Fantasiord är tolkningsbara och säljaren har förstås tolkningsföreträde om vattenskador har inträffat. Den produkt som inte har IP klassning är förstås inte testad för exvis regn. Man har satt dit en packning bara, som exponeras i annonserna och kallas super duper väder skydd. Läcker packningen är det kunden som fått vatten på radion som är ansvarig.

IP klassat

Ibland kan vi läsa om att en viss produkt klarar IP 44 eller IP 65. Det handlar oftast om elprylar, men även radiostationer kan ha IP klass. Exempel vis IC-RX7, med IP X4, och IC-E92D med IP X7. Så nu måste vi som radioamatörer kunna detta med IP klassning. Här är en förklaring till vad detta betyder. IP klassning har både med åtkomst och miljö att göra, exvis att man petar med föremål eller att det regnar på apparaten i fråga, täthet mot damm är en viktig del om elanläggningarna skall finnas i särskilt dammiga utrymmen, exempel på dammiga utrymmen är lador inom jordbruket där damm från hö och spannmål kan bli både brand och explosionsbenäget. IP klassningen är då en elsäkerhetsfråga.

IP klassningarna i detalj:

1:a siffran

Grad av skydd mot beröring och inträngande föremål, noll betyder att inget skydd finns.

IP 1X

En sfär (Ø 50 mm) trycks mot alla kapslingens öppningar med tryckkraften 50 N.
Acceptansvillkoren för IP1X uppfylls om sfären inte helt tränger in i kapslingen samt att tillfredsställande avstånd hålls till farligt spänningsförande respektive rörliga delar.

IP 2X

Ett standardiserat provfinger (Ø 12 mm) trycks mot alla kapslingens öppningar med en tryckkraft av 10 N och en sfär (Ø 12,5 mm) trycks mot alla kapslingens öppningar med en tryckkraft av 30 N.
Acceptansvillkoren för IP2X uppfylls om sfären inte helt tränger in i kapslingen samt att tillfredsställande avstånd från provfinger hålls till farligt spänningsförande respektive rörliga delar.

IP 3X

En standardiserad provsond (ståltråd Ø 2,5 mm) trycks mot alla kapslingens öppningar med en tryckkraft av 3 N.
Acceptansvillkoren för IP3X uppfylls om ståltråden inte tränger in i kapslingen.

IP 4X

En standardiserad provsond (ståltråd Ø 1 mm) trycks mot alla kapslingens öppningar med en tryckkraft av 1 N.
Acceptansvillkoren för IP4X uppfylls om ståltråden inte tränger in i kapslingen.

IP 5X

I en dammkammare exponeras kapslingen för finkornigt cirkulerande talkpulver under en tidsperiod av 2- 8 timmar (förutsättningarna för den specifika kapslingen styr provningstiden). Provningen utförs med maximalt 20 mbar undertryck inuti kapslingen och med maximalt 60 volymer/timme luftgenomströmning.
Om specifik produktstandard medger, utförs provningen utan undertryck under 8 timmar.
Utöver dammprovningen trycks en ståltråd (Ø 1 mm) mot alla kapslingens öppningar med en tryckkraft av 1 N.

Acceptansvillkoren för IP5X uppfylls om inte damm trängt in i sådan mängd eller på ett sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller att säkerheten äventyras, samt att tillfredsställande avstånd från tråden hålls till farligt spänningsförande respektive rörliga delar.

IP 6X

Acceptansvillkoren för IP6X uppfylls om inget damm trängt in i kapslingen samt att tillfredsställande avstånd från tråden hålls till farligt spänningsförande respektive rörliga delar.

2:a siffran

Grad av skydd mot inträngande vatten, noll betyder att inget skydd finns

IP X1

Kapslingen exponeras för droppande vatten under 10 minuter med 1 mm/min vattenflöde.
Acceptansvillkoren för IPX1 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller säkerheten äventyras.

IP X2

Kapslingen exponeras för droppande vatten under 4 x 2,5 minuter med 3 mm/min vattenflöde. Kapslingen provas i fyra (4) fasta lutningslägen, 15o från normal positionering.
Acceptansvillkoren för IPX2 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller säkerheten äventyras.

IP X3

Kapslingen exponeras för strilande vatten under 10 minuter, med hjälp av strilbåge där varje dysa ger 0,07 l/minut vattenflöde. Alternativt används standardiserat spridarmunstycke med 10 l/minut vattenflöde. Om spridarmunstycke används är exponeringstiden 1 minut/m2, dock minst 5 minuter. Oavsett provningsutrustning begränsas vattenstrilningen till ± 60 grader från lodlinjen.
Acceptansvillkoren för IPX3 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller säkerheten äventyras.

IP X4

Kapslingen exponeras för strilande vatten under 10 minuter, med hjälp av strilbåge där varje dysa ger 0,07 l/minut vattenflöde. Alternativt används standardiserat spridarmunstycke med 10 l/minut vattenflöde. Om spridarmunstycke används är exponeringstiden 1 minut/m2, dock minst 5 minuter. Vattenstrilningen utförs från alla riktningar på kapslingens ytor.
Acceptansvillkoren för IPX4 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller säkerheten äventyras.

IP X5

Kapslingen begjuts med vattenstråle genom ett munstycke(Ø 6,3 mm) på ett avstånd av 2,5 - 3 meter från provföremålet. Vattenflödet är 12,5 l/minut och varaktigheten är 1 min/m2, dock minst 3 minuter.
Acceptansvillkoren för IPX5 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller säkerheten äventyras.

IP X6

Kapslingen begjuts med vattenstråle genom ett munstycke (Ø 12,5 mm) på ett avstånd av 2,5 - 3 meter från provföremålet. Vattenflödet är 100 l/minut och varaktigheten är 1 min/m2, dock minst 3 minuter.
Acceptansvillkoren för IPX6 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller säkerheten äventyras.

IP X7

Kapslingen sänks ner i en vattenbehållare till en (1) meters vattendjup och förblir där under 30 minuter.
Acceptansvillkoren för IPX7 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller säkerheten äventyras.

IP X8

Kapslingen sänks ner i en vattenbehållare och provas med vattentryck och varaktighet enligt kundens specifikation.
Acceptansvillkoren för IPX8 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller säkerheten äventyras.

Förenklat kan man sammanfatta så här:

Första siffran anger:

0 inget skydd

1 Petskyddad mot föremål större än 50 mm

2 Petskyddad mot föremål större än 12 mm

3 Petskyddad mot föremål större än 2,5 mm

4 Petskyddad mot föremål större än 1 mm

5 Dammskyddad

6 Dammtät

Andra siffran anger:

0 Inget skydd

1 Skyddad mot droppande vatten

2 Skyddad mot droppande vatten, apparaten får en lutas mer än 15 grader från normalvinkeln

3 Skyddad mot strilande vatten max vinkel 60 grader

4 Skyddade mot strilande vatten alla vinklar

5 Skyddad mot vatten från munstycke

6 Skyddad mot kraftig överspolning av vatten, (munstycke sjö etc.)

7 kan nedsänkas tillfälligt i vatten utan att ta skada

8 kan nedsänkas långvarigt i vatten.

När vi köper ett vägguttag att montera på altanen, eller vid vattenslangen så att man kan tvätta bilen. Då behövs ju ett som tål sprutning med slang och munstycke och vi behöver ett vägguttag klassat IP 44, vill vi vara säkra är nog ändå IP 65 vad man bör välja.

IP klassning vid elinstallationer kräver givetvis att en erfaren elektriker med behörighet gör installationen. Det går nämligen att göra fel, med tätningar packningar och genomföringar.

När vi läser specen på IC-RX7 finner vi att den är klassad IP X4.

Vilket betyder:

Kapslingen exponeras för strilande vatten under 10 minuter, med hjälp av strilbåge där varje dysa ger 0,07 l/minut vattenflöde. Alternativt används standardiserat spridarmunstycke med 10 l/minut vattenflöde. Om spridarmunstycke används är exponeringstiden 1 minut/m2, dock minst 5 minuter. Vattenstrilningen utförs från alla riktningar på kapslingens ytor.
Acceptansvillkoren för IPX4 uppfylls om inget vatten trängt in i sådan mängd eller på sådant ställe att materielens tillfredsställande drift påverkas eller säkerheten äventyras.

Vi kan tolka detta som att om vi glömmer radion ute och det kommer en regnskur, eller om någon sprutar vatten med en vattenpistol slang etc så överlever den. Dock tål den inte dränkning.

IC-E92D är IP klassad till IP X7, det betyder att den klarar:

Die Cast

Man finner detta ord ibland, det har något med gjutning att göra. Det kan stå ”Magnesium alloy die cast”. Och visst är det en gjutmetod. Vid gjutning med legeringar av icke järnhaltiga metaller kan man göra exvis radiochassin, små pryttlar, leksaker, små modellbilar är typiska.

Metoden bygger på att man tvingar in den smälta metallegeringen i gjutformen med högt tryck. Vi skulle kunna kalla det för pressgjutning på svenska. På det viset säkerställer man att hela gjutformen fylls med den smälta gjutmetallen. Att alla små hålrum verkligen fylls ut och att götet (den färdiga gjutna detaljen), blir felfritt. Man slipper förvärma gjutformen, man slipper kyla ner gjutformen efter gjutningen lika mycket som om man låter gjutmetallen rinna ner själv. Die Cast är en gjutmetod som tagits fram för att snabbt göra billiga detaljer i olika kvalitet. Observera det sista, att just Die Cast inte står för just någon form av hög kvalitet, utan är en metod för att kunna gjuta billigt och från mycket dåligt upp till rätt billigt och från skaplig till hög kvalitet. Köper du en Die Cast produkt betyder det inte att du får hög hållfasthet automatiskt. För sådana egenskaper gäller plånboken. Legeringarna, (alloy) vid Die cast (pressgjutning) är blandningar, (legeringar) av exvis Aluminium, Bly, Tenn, Koppar, Zink, och Magnesium. Det där med Bly får vi sällan reda på. Det finns nog mest i icke CE märkta saker, som ändå fått ett CE märke påklistrat. Med lämpliga blandningskvoter kan man få fram både starka, spröda, sega, snygga och fula gjutna prylar. Die Cast och Magnesium står inte för någon form av särskilt hög kvalitet, utan är en tillverkningsmetod där man har mycket fria händer att skapa just den kvalitet som krävs, till önskat pris. Ja alla har vi väl fått någon fin leksak, av ”Die Cast metall” som efter ett par dagar faller isär. Alla har vi väl läst hur bra en viss pryl är pga Die Cast och Magnesium som ingående metall i gjutmetallen. Man måste ifrågasätta dessa begrepp och inte bara se allt som står i reklamen som positiva saker. Men det är omöjligt att få reda på detaljer givetvis. Däremot går det ju att se på gjutgodset man har i sina saker. Skär lite i metallen, se hur metallen har betett sig vid borrning gängning, och fräsning. Se oxo på brottytorna där en ”Die Cast” sak gått sönder. Dåliga die Cast alloy, (pressgjutmetall legeringar), ger en brottyta där man ser mycket stora kristallika ytor. Dvs mycket sprött. Som jämförelse skall vi minans att växellåda och motor vad gjuten i Magnesium legeringar på gama Folkvagnen. Men det gjorde man inte särskilt stort väsen av då. Högprestanda saker som racerbilsmotorer kan idag ha Magnesium legerade gjutmetaller. De allra billigaste saker vi kan köpa, de som går sönder dagen efter har även de i vissa fall legerats med Magnesium. Endast mycket dyra saker, som proffskameror kan ha hölje där man optimerat hållfastheten med legeringar där magnesium oxo ingår, men då kostar det!! Att göra Die Cast starkare än Polykarbonat plast blir dyrt och är nog inte skälet till att man gör det.

Magnesium Die Cast Alloy betyder kanske bara att den går sönder om du tappar den.

ICOM har även de Die Cast chassin i radioapparaterna, jag kan inte få fram dess egenskaper, legeringar, men tiden har talat och vi ser att de håller bra kvalitet. Däremot försöker man inte få fram att de skulle vara extra bra genom att nämna metallen Magnesium.

Här är exempel på snygga Die Cast produkter: http://www.diecastfast.com/

Modellbilar.

Men magnesium brinner ju! Fotoblixtar.

Sade jag när jag skulle svetsa i en Folkvagns växellåda.

Med gassvets, men den brann inte, den var ju legerad. Rent Magnesium går att få eld på i luften. Vi har tillräckligt med syre i luften. Magnesium brinner med mycket vit och intensiv låga. Ett exempel är forna tiders fotoblixtar. I dessa fanns något som likande stålull, men var förstås ”Magnesiumull”. Med en glödtråd fick man eld på det och en ljusblixt lyste upp inför fotot. På äldre kameror kan man finna anslutningar för Bulb eller X blixt. Där Bulb står för lampa, och betyder just Magnesiumblixt. Den är långsammare och man måste använda en längre slutartid då. Samt att blixten tänds lite innan slutaren i kameran öppnas. Så att den är tänd när filmen är ”framme” för exponering. Som tur är slipper vi detta numera. Återkommer till moderna fotoblixtar framöver. Andra ställen där Magnesium brinner är i pyrotekniska saker, nyårsraketer, där det finns bl.a. Magnesiumpulver som antänds. I de Die Cast legeringar som man gjuter saker av är halten Magnesium så låg, plus att legeringen ju faktiskt får andra egenskaper att det inte kan brinna. Åtminstone inte utan extra syre och vid relativt högre temperaturer för antändning.

Alloy = metallegeringar

Dvs legering, en blandning av metaller där en kemisk reaktion skett så legeringen får en annan egenskap än de ingående metallernas. Ett bra exempel är lödtenn, där den färdiga legeringen, får en lägre smälttemperatur än de ingående metallernas smälttemp. Andra käl att göra en legering är att få stålet rostfritt. Brons är mu en mässingsliknande legering som var lätt att gjuta och lite hårdare än både tenn och koppar. När man gjuter saker, exvis ett radiochassi krävs särskilda egenskaper, exvis skall inte metallen krympa när den kallnar och stelnar, den skall vara BILLIG, den skall vara lättsmält, den skall i kallt tillstånd gå lätt att bearbeta med borr, fräs, gängtapp och svarv. Den skall ha måttliga korrosionsegenskaper, den får gärna börja rosta eller oxidera efter 5 till 10 år. Den skall hålla för viss mekanisk åverkan. Den skall ha måttliga termorörelser inom typiska temperaturområden, -10 till 60 C. Vid slaggjutning av exvis radiochassin, skall ett snyggt resultat komma ut gjutformen, som helst inte behöver efterbearbetas. Den skall se snyggt och metalliskt ut. Mekaniskt skall det inte vara för tungt, då blir ju fraktkostnaderna större.

Det finns fördelar med gjutgods oxo, som ger kunden fördelar. Exvis skall ett gjutet chassi jämföras med ett tillverkat i plåt. Då blir ju det gjutna trevligare. Ett gjutet chassi kan se trevligt ut då det går att formge på ett enklare sätt än ett plåtchassi.

Så det här med styrkan då. Något som man med häftiga legeringsämnen försöker påskina. MAGNESIUM är typiskt. Det är en lätt metall, lämpar sig bra för gjutning, lämpar sig väl för att legera med aluminium och Zink. Det går att med Aluminium, Zink och magnesium få fram billiga, dåliga, lätta, lättgjutna prylar. Men det går oxo att få fram stor hållfasthet trots låg vikt. Exvis för att gjuta chassit till en professionell systemkamera. Där krävs styrka, låg vikt och priset har inte så stor betydelse. En lite handapparat för amatörradio är nog knappast optimerad för hållfasthet, utan snare med magnesiumlegering för att åstadkomma ett billigt chassi som är lättmålat och som ger en viss metallkänsla. Trots detta använder man metallen Magnesium som slagord i annonser. Men var inte överraskad om det spricker lättare än plast.

Gjutmetallen sliter på gjutformen, och gjutmetallen kan i vissa fall ha en sammansättning som gör att gjutformen håller lite längre. En gjutmetall, legering, som har låg smältpunkt ger tillverkning med lägre energikrav på smältning, förvärmning och kylning av gjutformen. Givetvis räknas sådana saker in i valet av kvalitet. På det viset kan man göra hela den planerade serien av en viss apparat utan att behöva beställa en ny gjutform.

Faktum är att plast gjuts med tryck oxo

Olika plastsorter är liksom Die Cast legeringar, gjutna med tryck. Men där kallar man det vanligen inte Die Cast. Här kan det istället vara så att man lägger in en termoplastbit i gjutformen som sedan med värme kläms ihop, det är en flerdelad gjutform. Plasten rinner ju inte i smält form utan är bara halvflytande. Även här finns givetvis en väldig massa olika processer och kvaliteter.

Die Cast och CE märkning

Ett gjutet chassi ger en bra stomme för att bygga en CE märkt radio på. Chassit skall ju vara en gemensam jordpunkt, dvs vad vi kallar ett ”kallt chassi”. Ett plåtchassi av den typ vi hade förr har ju en massa skruvförband, som då måste vara ordentligt dragna för att få låga övergångsmotstånd i skarvarna. Det är lätt gjort att det bildas oxid och vi får motstånd här och där i ett flerdelat hopskruvat plåtchassi. Rätt gjort kan ett rejält Die Cast chassi vara en bra sak när det gäller de krav som finns under CE märket, vi talar då om EMC, EMP etc. Chassit skall bete sig elektriskt som en jordpunkt, trots storleken som en enda lite jordpunkt. Så blir det förstås inte ändå då ju ett radiochassi är stort, men vi kommer närmare det ideala. Med rätt materialval i gjutgodset, dvs legering och med rätt utförda former kommer vi närmare ett idealt sådant chassi. Med allt sådant fel och att n bar använder billigast möjliga legering, billigast möjliga utveckling av formen på chassit, och att man gjutit det för att få minimal kostnader, minimal materialåtgång, ja då blir det inte vad man förväntar sig. Trots detta använder många tillverkare sig av det fina ordet Die Cast, för att få kunden att tro att det är något bra, ändå ljuger man ju inte. Ser vi på ICOM:s Die Cast chassin i IC-706all, 703, 7000, ja i stort sett alla så är det klätt att se den höga kvaliteten, och att man inte sparat på material, eller materialkvalitet. Egenskaperna på ICOM stationerna kommer att stå sig i många (hundra) år.

Tänk dig ett Die Cast chassi vid ett åsknedslag

Chassit skall då fördela de stora strömmarna från blixten genom chassit, och allt skall ske som om chassit var en enda jordpunkt. VI får inga strömmar genom kretskorten, utan chassit tar upp smällen och fördelar strömstöten och det finns stor chans att radion klara sig levande.

På samma vis är det med HF strömmarna vid mottagning och sändning.

Chassit har en stor del av möjligheterna att kunna CE märka en radio i dag. Det gäller att det är gjutet av ett seriöst material som inte åldras.

Det blir bättre sen, (Solfläckarna)

Ja vi får hoppas i alla fall. Som de flesta upplever är det ganska magert med solfläckar och därmed konditioner på våra frekvensområden. Vändningen var ju för snart ett och ett halvt år sedan. Nästan inget händer, vi ser ingen uppgång. Vi får hoppas på lite sporadiska sommaröppningar. Det är därför vikigt att ta tillvara 28, 50 och 144 MHz nu i Juni, var vaken på morgonen. Här finns en prognos för framtiden och solfläckscykel 24:

http://science.nasa.gov/headlines/y2009/29may_noaaprediction.htm?friend

Inte så uppmuntrande läsning tyvärr. Vi ser att kommande maxima räknar man med att hända c:a år 2013. Nästa år verkar en rejäl uppgång komma i alla fall. Men en sak är säker det blir bättre sen, men inte lika bra som förr.

Läs även ny Teknik: http://www.nyteknik.se/popular_teknik/kaianders/article445952.ece Där det spekuleras vitt och brett om vad solfläckarna styr i våra liv.

Varför skriver man ibland meter med stort M i USA? (SI)

Trots att man i ARRL handboken genom åren faktiskt har använt en hel sida för internationell standard, SI systemet. Exvis i ARRL handboken 1996 sidan 4.9 och 4.10. Där framgår med all tydlighet att M betyder Mega och att meter skrivs med litet m, eller förkortas med m. Trots det kan man i så gott som varje QST läsa meter skrivet M, eller Meter inne i meningar, dvs med stor bokstav så det går att förväxla med Mega, eller med stor bokstav mitt inne i meningar, exvis ”IC-7200 HF and 6Meter”. Varför gör de på ”dette” viset? Okunskap, nej då skulle de ju inte ha kunnat skriva sidorna med SI standard i handboken. Rubriksjuka? Nja skall den gå ut över risken att missuppfatta? Varför gör en tekniskt framstående förening grava fel i böcker och sina tidningar. Borde inte en amatörradioorganisation vara entydig, ingenjörsmässig och utrycka sig rätt? Varför de gör på ”dette” viset vet jag inte? Men underligt är det, fel är det, och upplagt för missförstånd är det. Det är oxo mycket dåligt gjort. Och ingenjörsmässigt mycket dåligt. Att man i annonserna skriver en massa fel beror kanske på att försäljare och marknadsfolk, inte är hemma i skrivstandard, internationell standard eller har någon standard överhuvudtaget. Men tidningsredaktionen, ARRL, korrekturläsningen, för en så stor och högtekniks organisation som ARRL, nej det är dåligt! Skitdåligt.

Wire är inte ett svenskt ord

Men förekommer ofta blandat med svenska ord, som stålwire, kopparwire. Kan man blanda olika språk så? Nej givetvis inte. Wire är ett engelskt ord som betyder tråd. Talar man om flertrådig så heter det ”stranded wire”. I byggbeskrivningar talar man ibland om att linda en spole med koppartråd, och då heter det wire. Skall du löda heter det ofta ”stranded hook up wire”. Dvs flertrådig kopplingstråd. Använder man wire i svenskan kan det bli missförstånd.

I Sverige heter det tråd, eller lina. Där lina är flertrådig. Men man kan även tala om flertrådig kopplingstråd, eller kabel. Sedan en 20 år finns det svenska ordet vajer, det betyder lina, dvs flertrådig. Så vajer är INTE en översättning av wire. Visst är detta svårt, och på den amerikanska filmen kallar dom ju en stålvajer ibland för wire, men det kall heta cable om det är en flertrådig stålina. Slangspråk kan i Svenskan kalla en kabel, eller en lina för snöre eller trådstump och det kanske är samma slang som man använder i filmen. Den gamla linslagaren har talat genom SM4FPD. Han som med all sin yrkeskicklighet skapar linor för kranar, hissar, bogsering, gruvspel etc. och så kommer nån tattare och kallar den för wire, dvs tråd. Klart han blir sur. Han har nog svårt att acceptera det nya svenska ordet vajer, för sin skapelse ”lina”.

Foto för radioamatörer

Ja har skrivit lite om Foto de sista gångerna, många har idag en fin liten digitalkamera. Jag har skrivit om tider i bråkdelar och lite utförligare om bländare. Min avsikt är att återkomma till ämnet och skriva om kamerans slutartider framöver.

Men nu är det sommar och då är det viktigaste att fotografera, så därför tänkte jag ställa frågan: vad skall vi fotografera, hur och varför. Så tar vi teorin i höst.

Avsikten är att vi skall få många trevliga minnen av sommaren, träffar, och fina platser.

Återigen vill jag säga att vi talar om, eller skiljer på teknik och bildsinne. Jag är den tekniske kameraägaren och ser många andra som har bildsinne. Men med några enkla tips kanske det ändå går att göra lite bättre bilder. Man skulle kunna dela upp fotograferandet i dokumentärt, bilder av vänner och familj, hobbyn eller landskap som några exempel.

Bilder på familj och vänner (foto för radioamatörer)

Kanske är detta dokumentärt? I alla fall om 30 år. Vad roar vänner mer än att se bilder på sig, barnen och vännerna då det begav sig. Jälar va full jag blev den gången, minns någon. Eller: ”fan va fet jag var då”.

Det gäller då att försöka fånga ”själen” bakom den man vill fästa på bild. Hur gör han den där Erik, visst är han kul där han nästan alltid står med näsan i riggen och bygget, med sina skitiga byxor, den rykande lödkolven. Visst är det hur han var, vad han gör, och att han gör som vi skall komma ihåg. Dra dig inte för att fotografera i alla situationer. Dvs även där i garaget med näsan i PA bygget. Eller med den feta och lätt brända grillade korven i näven. Familjen då, barnens uppväxt, ja det kan inte bli nog många bilder i alla situationer. Obs att det inte räcker med någon bild på Jul och vid födelsedagen då. Bästa bilder blir det när objektet inte är beredd på att bli avbildad, utan jobbar på med sitt.

Gruppbilden då vid träffen, jo den är väl klassisk, stativ självutlösare, hela gruppen uppställd, med solen bakom sig. Hur var det nu man satt på självutlösaren? Att pilla med kameran tills gruppen tröttnar duger inte. Du måste kunna detta innan du ens tänker på en gruppbild. Ljuset då, det är fotografen som skall ha solen i ryggen, sidoljus kan oxo bli fint. Sol från blå himmel bland buskar och träd kan ge starka skuggor i ansiktena. Planera lite innan du jagar upp gubbarna för gruppbild. Träng ihop dem så att de inte blir ensamma små prickar av alla ansikten. Gå så nära att de fyller bilden. Kolla ut i alla hörn av sökaren. Kolla för solfläckar i ansiktena. Välj lite mjukare ljus om det blir lätt molnigt. Någon blixt som kan ge upplättning på det här avståndet har du ändå inte. Det roliga med gruppbilder är även att man gör en ny varje år. Busa lite som fotograf för att få upp mungiporna.

Visst är alla bilder tråkiga i QST och likande tidningar där man fotograferar radioamatören vid sina riggar, med micken uppe vid prathålet och lätt vriden från riggen mot fotografen. Alla lika och livlösa. Hur gör man detta bättre då? Ja inte vet jag, labba på, låt fantasin flöda lite. Kanske två mindre bilder då, en på radiostationen med personen med ryggen mot fotografen arbetandes med radion, och ett porträtt.

Dokumentära bilder

Bilder på riggarna man haft genom åren. Det finns nog en miljon fula bilder på fula gamla radioapparater. Suddiga, fel färger, ja alla fel som går att tänka ut. Själv provade jag en gång genom att ta ut grejerna, en dag med mycket ljus, med liten bländare, stativ och noggrant uppställt fick jag god skärpa, ingen rörelse oskärpa. Radion var svart, BC-312, så jag ställde in ljusmätaren mot det gröna gräset. Allt brev bra men radion blev likförbannat grå. Det var på den tiden då man lät framkalla film och fick papperskopior. Kontroll av filmen visade att den var rätt exponerad. Att jag bad om eftertanke vid kopieringen i fotoaffären gav noll resultat, den svarta radion blev grå efter kopieringen. Idag kan du se bilden direkt på digitalkameran, du kan ställa in manuellt mot något lagom ljusstarkt, som exvis det gröna gräset, en svart radio blir då svart. Något vi kallar för gråkort finns för den som vill vara noggrannare. Finns ingen manuell möjlighet finns säker exponeringskompensation, prova några steg plus eller minus så lär du dig den funktionen. En svart radio skall bli svart, gräset bakom skall bli rätt färg.

Med blixt då. Ja då kan man kanske tänka sig en press som plattar ut radion, så gör blixten då den slår sitt starka ljus direkt i samma axel som objektivet ser. Prova lite olika vinklar och kamerans ”slow” läge, då blandar den in naturligt ljus med blixtljuset, och man kan få fram lite skuggor som visar djup i bilden. Med stativ kan du låta kameran välja en längre tid och i naturligt ljus. Prova några olika bilder, ja nog kan man ta tio bilder när du ändå släpat ut grejerna. Hemma har jag en altan med plasttak, det fungerar som en stor mattskiva och ger ett mycket trevligt mjukt ljus när solen skiner utanför. Det blir trevliga porträtt vid födelsedagar, samt utmärkt att fotografera prylar i detta ljus, mjuka lagom skuggor det blir djup och liv i bilderna.

När man labbat med det här ett tag, så börjar man se ljuset som kameran ser det. Det är nog så den riktige fotografen ser, men ännu mer proffsigt.

Landskapsbilder

Du har klättrat upp på ett högt berg, eller kört bil och funnit den vackraste platsen av alla. Sjön ligger blank och solen håller på att gå ner. Finns det något vackrare? Visst måste du ta bilder, detta är något att minnas och visa vännerna. När du kommer hem visar bilden ett platt landskap med ett träd här och en sten där. Inte alls lika storlaget som i verkligheten, vännerna som ser dina bilder suckar, trots att du berättar att du nu är 479 meter över havet. Nästa bild som visar hunden i full fart är bättre, nu vaknar dom till lite, ja trots att det finns tekniska brister i den bilden. Ja landskap är svåra att förmedla på bild, jag vet inte heller hur man får med allt liv i en sådan bild. Hur visar man stora avstånd, hur visar man att man klättrat högt, hur visar man den fantastiska utsikten på bild?

Några tips kanske, men först av allt, har du sett en bild som visar vad du vill visa av landskapet? Kolla i tidningar och böcker, finns det en bild du blir impad av, som verkligen visar landskapets storslagenhet. Studera då den närmare. Hur har den fotografen gjort? Vad är det du ser i hans bild? Vad har han sett innan han tryckte av? Kan du göra detta oxo? Beror det på hans utstyr? (dyra kamera?)

Ett tips är att försöka få delar av bilden som visar avstånd, en förgrund kan vara en gren från det träd du står vid och tar bilden, det kan vara en del av bilens tak, ryggsäcken i förgrunden och inte i fokus och från sidan eller från nedre diagonalen av bilden. Du kan även ha en människa som ser ut över utsikten som förgrund, det behöver inte synas vem det är, kanske en siluett, som står och ser ut över landskapet. Kanske med kikare eller en handapparat i näven. Vidare kan du ha en sak i bilden på lite längre avstånd, 10 meter kanske ett bra träd som ger mittimellanavståndet. Hur håller du kameran? Riktat nedför branten? Ja då ser det inte ut som att det lutar ner för berget från dig. Du har gjort branten vågrät. Du kanske gör en bättre bild av utsikten branten höjden på berget om du håller kameran rakt i alla led. Detta är några enkla trix för att få lite mer liv i landskapet. Diset, som blir gråare eller blåare med ökat avstånd ger en viss dimension oxo.

Vid brasan och den fina lugna fiskesjön då? Här kanske en hel inramning med förgrund, i form av flera grenar från träden ger ett ”hål” i vilket du ser den vackra sjön. Nu gäller att mäta ljuset ute på sjön, och låta granarna i förgrunden bli så mörka som de verkligen är. Gubbarna som sitter och grillar vid brasan blir siluetter om det är ljust ute på sjön. Snyggt!

Gör du inget i den här situationen, utan låter kameran tänka, kommer granarna i förgrunden att bli ljusgråa med mintgröna barr, samtidigt som ljuset och sjön blir blanka och överstyrda. De flesta kameror kan låsa ljusmätningen om du håller ner avtryckaren lite, och du backar sen in bland granarna för att komponera bilden, håll kvar och tryck av när du är nöjd.

Att det är folk med på landskapsbilderna, kanske bakifrån, eller som blir siluetter skall du inte dra dig för, människor ger liv i bild. Människor som på något vis syns vara impade av utsikten. Små detaljer.

Motljus?

Ja det har väl alla hört talas om, något farligt, som man skall akta sig för.

Solen har ett ganska starkt ljus som om det får lysa på kamerans objektiv kan ge problem med linsystemet, ja tänk själv när du kör bil och får solen i ögat. Proffsen har en stor tratt framför sin kamera, ett sk motljusskydd. Det hindrar soljus att träffa linserna från sidorna. Sådant motljus ger dimmiga bilder med optiska fenomen som stör. Motljus kan byta annat oxo, att bakgrunden är avsevärt ljusare än objektet du skall fotografera. Kameran kan tänka ut mycket alldeles själv, men knappast att du fotograferar ett ansikte som är mörkt, och har en mycket ljus bakgrund som täcker en stor del av bilden. Nej här måste du tänka själv. Flytta objektet, använd blixt för att lysa upp objektet och förgrunden. Även om landskapet är vackert för ögat kanske inte kameran klarar att ta en bild med solen rakt framför. Man kan be någon skugga kamerans objektiv och lyckas. Detta är fundamentala saker som brukar beskrivas i kameramanualen.

Närbilder eller makrofoto

Idag har de allra flesta både små och stora kameror makroläge, dvs kan fokusera mycket nära objektet. Du kan lätt ta fina närbilder av smådetaljer. Förr krävdes en massa tillbehör, idag kan en enkel kompakt digitalkamera ta bilder ner till någon cm från objektet. Studera manualen hur det går till, och prova. Tänk på att det kan krävas bra med ljus, och att den inbyggda blixten kan skymmas av objektivet. Tänk på att det är frågan om stor förstoring och det förstorar även skakningar, du måste hålla kameran stabilt. Tänk på att skärpedjupet blir litet vid makrofoto. Kanske bara några mm.

Vad fotograferar man då? Varför inte krypa ner på kretskortsnivå med kameran, det kan bli riktigt snyggt med ytmonterade små dioder och kondingar på bild, de är färggranna och snygga. Eller är det roligare med småkryp, fjärilar, blommor gör sig bra på bild.

Hur får man då skärpan över ett större område vid makrofoto? Bra fråga, kommer ni ihåg det där med bländaren förr ggn? Mer ljus och kameran bländar ner och väljer en snabbare slutartid. Massor av ljus och du kan få stort skärpedjup. Att dokumentera med kamera på kretskortnivå låter sig göras. Ta en bild av hur det såg ut innan du börjar löda på korten i din nya IC-7000, så finns en chans att kunna återställa sen. Om än liten.

Experimentera mera med kameran

Ja liksom vi experimenterar med antenner och radiogrejer, så lär man sig genom att prova sig fram med fotografiverktyget. Ta fler bilder, med olika inställningar. Ta fler bilder med olika bildvinklar. Ta fler bilder med olika beskärningar, eller utsnitt. Det är ju gratis att ta fler bilder, i datorn väljer du sedan de som blir bäst. Möjligheten att få ett bra resultat är större om du tar fler bilder.

Fotografera djur och fåglar i naturen

Tänk bara på att även om du har ett dyrt teleobjektiv och en dyr kamera så kommer inga djur och ställer upp sig framför din kamera. Inte ens med en ännu dyrare kamera.

Därmed har vi tagit död på drömmen att bli naturfotograf.

Men prova i alla fall, kanske du kan få en talgoxe genom fönstret vid fågelbordet. Eller ett rådjur som blir en grå fläck mitt i bild. Givetvis lyser inte solen på djuret just då. Det var ju bara 30 meter bort ändå syns det knappast vad det är på bilden. Inte ens ett bra teleobjektiv är en garanti för att du kommer nära. Här gäller tur eller skicklighet, tålamod eller tur. Men prova på katten då, är den svart blir den grå på bild, och det vita bakom blir överstyrt. Blixt gör katten som en platt ”grej” utan liv. Kameran tyckte att det var mörkt och bländade upp.

Men det viktiga är väl ändå att du har kameran med dig, utan kamera och om djuren kommer fram, ja då blir ju ingen bild alls.

Skall du köpa en kamera? (strömförbrukning)

Tänk på att batteriförbrukningen är en viktig sak som man ofta inte får någon info om.

En liten söt digitalkamera suger batterier så det inte ens räcker för en festkväll. Dessutom kanske den drar ur batteriet om den ligger och väntar på att du skall använda den.

Min NIKON P5100 kan ligga ett halvår och vara fullt beredd när jag skall ha den. Andra dyrare kompaktkameror måste man ta ur batteriet om den skall ligga en vecka.

Min systemkamera (Nikon D90) håller batteriet i liv under en hel semester och kan ta 500 – 1000 bilder utan laddning. Den kan ligga ett halvår och användas varje vecka utan att accen dör. Den kan stå på dagarna i ända utan att dra ur batteriet. Andra ser man laddar sin kamera så fort de hittar ett vägguttag.

Tänk på att de egenskaper du inte finner på broschyrer, eller får reda på av säljaren kan vara de allra viktigaste. Tänk oxo på att alla kompisar tycker att deras val är det bästa av allt.

Dessa saker har jag själv upplevt de sista 8 åren med digitalkamera. Mängder av sådana kameror har skrotats av batteritids skäl. Ladda kamerabatteriet från bilbatteriet, vore väl praktiskt, inte många har sådana prylar.

Man kan fotografera utan kunskaper liksom man kan köra radio utan kunskaper

Men det underlättar om man kan något om tekniken.

Det går att köra DX utan att veta någon om vilken mellanfrekvens man har, utan att veta den reaktiva impedansen på antennen, eller vad som händer i koaxen. Det går att fotografera utan att veta vad en bländare är. Man kan till och med göra en superbild, utan att veta vad reciprok effekt på film är.

Så experimentera mera, men utveckla dig gärna genom att försöka lära dig mer. Experimentera med antennen utan att veta hur det funkar, fotografera utan att veta vad som händer i kameran. Men gå gärna vidare och lär dig mer om antennen och gör den kanske bättre, eller helt enkelt njut av att ha utvecklat dig.

ARIM dag i Morokulien den 8 Augusti

Helgen den 2009-08-7,8,9 Med tyngdpunkt på lördagen

Den här helgen finns möjligheter att få rabatt på campingstugor i Morokulien.

På lördag startar aktiviteterna vid 10 tiden lördag FM. Med utställning av SRS.

Under lördagen blir det oxo junk-försäljning och annat radiorelaterat, försäljning av skänkta saker, elektroniksurplus. Efter c:a kl 17 blir det Grillafton. Tur med vädret är beställt.

Under dagen kommer SRS att visa ICOM pryttlar, IC-7000, IC-7200, IC-7600 etc etc.

Super, Ultra, supe duper, extremt, ultra super strong.

Ja vad betyder de här orden egentligen. Vilken gradering har dom. Varför är ultra ett starkare ord än super. Under utvecklingen av LED har vi exempel på hur de här orden används. ”Super bright LED”, kan det heta, är då en ”Ultra bright LED” starkare? Och hur starkt lyser den? Och vad heter det om LED blir ännu ljusstarkare? Kanske ”SUPER ULTRA BRIGHT”. Ja inte är det lätt att köpa prylar när specifikationerna bygger på gammalmodiga fantasiord, ”ULTRA STRONG antenna base”. Har en antennfot specats i 60 år.

Amerikanskt skitsnack? Ja kanske men nu kommer det i svenskan oxo. ”Half Vave Ultra Gain Strong Mobile Antenna”. Ja vad har den då för förstärkning tro? Har de glömt kommat efter strong, så kan man tolka det som att den är halvågs ultra stark, dvs mekaniskt kraftig. Utan komma kan man tro att den har ”ultra mer” förstärkning än en vanlig halvvåg. Är en ultratätad radio tätare än en tätad radio? Kanske, men inte lika tät som en supertätad radio. Den kan nog läcka lite i vissa fall, vid vissa väder kanske, och särskilt om du har otur.

Jag skall inte ens försöka gradera de här orden, men nog verkar det som att Ultra är det starkaste ordet numera. Så köper du en Ultra Bright LED så kan du vara säker på att få den mest optimerade LED som just nu finns att köpa. Men vad händer sen, när de blir ännu ljusstarkare? Kanske: Super Ultra Bright? Kanske är det läge att införa specifikationer för LED, en mätmetod så att de går att jämföra. Glödlamor kan ju mätas i Lumen, Lux eller på andra sätt. Fotoblixtens ljustyrka är mycket noga specad. (det heter Ledtal) Ja annars skulle det ju inte gå att ställa in kameran. Men superduper ultrastark är den ändå. I alla fall en kort tid.

Själv har jag ett litet modem för mobilt bredband, den ger signalstyrkevärden. Men inte S1 till S9 utan: ”svag signal”, ”god signal” och ”mycket god signal”. Ja vad är detta i dBm tro, Motsvarar ”God signal” 59? Skitsamma. Eller är det Superdumt, kanske till och med Ultradumt. Visst borde man specat signalstyrkan i dBm, eller vedertagna S-enheter. Faktum är att ”svag signal” ger mig läsbarhet 5 på exvis mejl som kommer den vägen.

SM4FPD Roy

Swedish Radio Supply AB

SRS nyhetsbrev HAM

2009-06-11

Dagens tema är: Juni 09

HEJ Mejlingslistan

Fieldday Väst, 8S6FD, den 2009-09-05 i Tånga Hed

Fieldday Väst - Tånga Hed Sedan 2005 arrangeras varje år Fieldday Väst på Tånga hed och vi är, tillsammans med SK6AL Göteborg och SK6QA Stenungsund är de klubbar som ligger bakom denna trevliga och mycket uppskattande radioträff.

73 från hela FDV gruppen, Genom SM6HNS Dicken

Loppis Ölmbrotorp 2009-09-19

Den årliga loppisen för amatörradio norr om Örebro äger rum 2009-09-19, (19 september 2009) SRS räknar med att komma, mer info kommer efterhand, se bara till att boka in höstens helger redan nu.

SM4RGD Charlie

Fieldday Väst - Tånga Hed
Sedan 2005 arrangeras varje år Fieldday Väst på Tånga hed och vi är, tillsammans med SK6AL Göteborg och SK6QA Stenungsund är de klubbar som ligger bakom denna trevliga och mycket uppskattande radioträff.

73 från hela FDV gruppen,
Genom SM6HNS Dicken