2009-09-10
Dagens tema: Duplexfilter
till repeatern
Nu
funkar webbshoppen
IC-78
sommarpris REA
IC-E880
IC-703
en omgång ytterligare
En
begagnad IC-756PROIII? köpa?
Duplexfilter
till relästationer
Lite
SI enheter
Antenntråd
Vajer,
Wire, Lina, tråd
RA-200
Svenska
LED:ar
Psykopatiska
chefer… så överlever du
En
liten rolig story på slutet
Får du det här brevet men
inte vill ha det?
Du kan av misstag ha kommit
in i sändlistorna för SRS Nyhetsbrev HAM. Detta pga av att jag försökt
rekonstruera listorna för de som vill vara med.
Mejla tillbaka och be mig ta
bort dig. Uppge då vilken grupp du har hamnat i, grupp 1 – 5. Din mejladress
namn och eventuell anropssignal.
Får du inte det här
nyhetsbrevet men vill ha det?
Ja
då kanske din adress försvann i datorhaveriet, mejla mig så lägger jag i dig
tillbaka.
Men
får du brevet som vanlig behöver du inte omregistrera dig.
Men får du brevet så behöver
du förstås inte anmäla dig igen.
Tack för alla trevliga mejl
Med
glada tillrop och uppskattande ord om de här nyhetsbreven.
Ja
nog har jag rättat och ändrat ett par hundra mejladresser. Tillägg bortagande
och flyttningar. Så får vi se hur många fel det blir den här gången.
Får du det här brevet men i
flera mejl
Du
har råkat hamna i fler av mina mejlingslistor.
Mejla
mig och berätta vilka grupper du får, och vilken grupp du vill vara kvar i så
redigerar jag det hela.
Backup
Jo
det har jag fått reda på att man skall ha. Och det finns.
Allt
jag gör i min dator backas upp centralt. Även förändringar i mejllistorna
backas upp varje dag. Sålunda backades felen som uppstod i min mejlingslista
upp. Dvs felen med tömda grupper sparades och där satt
jag med allt som var fel noga sparat.
NU är det dags igen.
Det
blev en del jobb med att återskapa mejlingslistorna. Att jag sänder dem som fem olika grupper
beror på att jag inte vill belasta systemet på SRS med tusen mejl på en gång.
Nu blir det några hundra per grupp utspritt på några timmar eller över en dag.
Grupp
fyra som får doc fil får numera vanligt mejl. Vi får se om jag återgår till doc
fil framöver, när listorna börjar bli bra igen.
Men
jag har en känsla av att åtskilliga mottagare av de här breven har försvunnit
för gott från min dator.
Men
åter till verkligheten, ICOM, SRS, D-STAR, FM, SSB, Morse, radio, antenner, SI,
och allt som hör till.
Idag
blir det en del om att bygga duplexfilter. Det är en uppåtgående trend att
bygga relästationer, får jag intryck av. Många av våra relästationer är gamla,
andra klubbar vill ha en egen, och det skall tillverkas filter. Inte minst
uppbyggandet av D-STAR relästationer har gjort att intresset för filterbyggen
ökat. Eftersom jag har erfarenheter av sådana filter har jag sammanställt lite
info i ämnet. Jag tillåter mig att spekulera lite, samt att föreslå experiment
i ämnet. När får vi en 50 MHz relästation i SM?
Vidare
gäller att IC-7600 måste presenteras mer, jag får många frågor, och ett stort
intresse för den gör att jag försöker skriva ihop texter om den nya fina
riggen.
Och
sen blir det ju mörkare nu, framöver, vi får vara inne och köra radio, och
måste inte vara ute och klippa gräs, sola och njuta av naturen…….
Skall
försöka få ihop lite exempel på förkortade antenner för 1830 – 2000 kHz
framöver. Roliga historier, ja men varför finns det så dåligt med sådana med
radioamatörer inblandade? Observera att SRS nu har fått liv i webb butiken, du
kan äntligen handla med ditt betalkort och sippa postens avgifter.
OK
då kör vi med kalendern som första artikel, det är vikigt att komma på dessa
evenemang, då det ju går att få se och klämma på de nya ICOM stationerna,
dessutom visar man intresse och uppskattning till de eldsjälar som arrangerar
de här träffarna med loppis. Att ställa
upp på arrangemang gjorda av radioamatörer för radioamatörer är att hålla liv i
hobbyn.
Swedish
Radio Supply och amatörradioutställningar hösten 2009
Kalendern
2009-09-19
Ölmbrotorp
SK4TL hemsida: http://www.sk4tl.com/
Klicka på SK4TL:s aktiviteter.
Loppis under lördagen 2009-09-19
2009-10-03
Jordbro
SK0QO hemsida: http://www.sk0qo.se/
2009-10-10
Norrköping
Radioloppis utställningar och samvaro.
SK5BN hemsida med loppis info:
SSA
årsmöte 2010
Redan? Ja killarna i Göteborg jobbar för
fullt och har öppnat hemsidan.
Kolla här: http://www.radioaktiv.se/ssa2010/
Givetvis kommer SRSAB med utställning.
SSA årsmöte nästa år äger rum 2010-04-16
till 18. Dvs April nästa år.
I
egenskap av HAM försäljare, meddelar Wolfgang att den efterlängtade funktionen
med Webshop nu funkar på vår hemsida. Genom detta kan du handla direkt med
kortet och slippa PF avgift. Snabbare och enklare beställningar från SRS.
ID-E880 har lite nya
finesser
För
att vara en kanalstation. IC-E80 har som standard DV DD och DR. Vidare FM, FMn,
AM, AMn. AM gäller bara RX.
Det
finns en del kul saker i dess SET menyer.
Brusspärren
kan ställas långsam eller snabb. Med en långsam brusspärr kommer signalen att
höras utan av brott även om man har en svag fluttrande insignal.
ID-E880
har en välbyggd FM modulator, riggen ger verkligen inställd deviation, utan att
man behöver skrika i radion. ID-E880 har micgain, du kan anpassa mikrofonkänsligheten
till förhållandena.
ID-E880
har även möjlighet att byta modulationsbegränsare från den vanliga
amplitudbegränsaren som är närapå standard i FM sändare, till en LF kompressor,
en sorts LF ALC. Med ALC på jämnar den ut modulationen över ett brett
talstyrkeområde utan att ge distorsion.
Prova
detta läge och du kommer att få mycket goda rapporter. ALC på
mikrofonförstärkaren används för att hålla full modulation i DV. (D-STAR
Voice). Därför finns den och en finess är att man kan köra den även i FM och
FMn.
I
RX finns en bank med filter efter AM och FM detektor. Normalt finns ju sk deemphasis här. Och i ID-E880 kan man välja tre olika filterkaraktärisktik för mottagarens LF. Det finns ett Auto
läge där filter för respektive trafiksätt väljs automatiskt. Vill man optimera
mottagning särskilt om det finns brus vid svaga sigs på FM och FMn, AM AMn kan
an ta till den här funktionen.
ID-E880
har ett DR läge vilket förenklar körning via D-STAR repeater.
ID-E880 har en bred
mottagare
Med
118 – 174 MHz 230 – 550 MHz samt 810 – 1000 MHz kan man göra mycket kul.
Med
bred mottagare menar jag frekvensområdet. Mottagarens bandbredd däremot som
bestäms av filter är brant. Riggen är selektiv.
Vid
mottagning finns flera filter. Vilket ger olika bandbredd beroende på
trafiksätt.
Observera
att ID-E880 verkligen har smalare filter vid smal FMn. Och inte bara smalare
deviation på TX.
AM
och AMn är väl i första hand avsett föra tt lyssna på flygradio, 118 – 137 MHz.
Med 25 kHz kanaler. FM och FMn ger +- 2,5 respektive +- 5 kHz deviation. Med
bandbredder i mottagaren på c:a 8 respektive 15 kHz.
ID-E880 kan skanna med 50
kanaler per sekund
Detta
gäller vid programmerad skanning dvs när riggen
skannar mellan två gränsfrekvenser. Exvis inställda till 145,2000 till 145,8000
MHz med ex 12,5 kHz steg.
ID-E880 har hög
frekvensnoggrannhet
Med
+-2,5 ppm kommer den att ligga +- 365 Hz på VHF. Varför så hög noggrannhet på
en kanalstation då? Konkurrenter och äldre FM riggar ligger ju på +- 2 till 3
kHz.
För
det första har ID-E880 ju smal FMn, med smalt filter i MF och med insignal från
någon som har deviationen +- 2,5 kHz, som det ju skall vara, krävs faktiskt
högre frekvensnoggrannhet än förr. Sen har vi D-STAR. För att DD, DV och DR
skall funka, som ju har smalare bandbredd, ungefär som AM krävs även där bättre
noggrannhet.
ID-E880 har 50 Watt ut
Plus
QRP med 5 och 15 Watt.
En
krutburk, som kräver en liten fläkt. Det sitter en sådan bakpå IC-E880.
Tänk
på att 50 watt från en liten VHF och UHF radio i bilen är MYCKET!
Tänk
på att det behövs ineffekt oxo, dvs en ganska hög
ström från bilbatteriet, en ID-E880 suger i sig upp till 12,5 A.
batterispänningen skall vara 13,8 Volt +-15 %.
ID-E880 klarar 60 grader
Celsius
Och
är specad att kunna köras i -10 till 60 C. Det är lätt gjort att det blir 60
grader i bilen, i alla fall under sommardagen, den där dagen som i vissa fall
kan bli under månaderna runt midsommar.
60
grader C, då kan du inte ta i ratten utan måste fläkta ur bilen först.
Men
en ICOM rigg klarar att köras i den tempen.
Ni
som tycker att en IC-706all, IC-7000 blir varm, släng er i väggen, vad är 43
grader? Fisljummet…. Dessutom är även de riggarna
specade att kunna användas i 60 grader C.
ID-E880 kan köras med ”vanlig
mikrofon”
Flera
av ICOM:s riggar levereras med en ”digital” mikrofon, en handmikrofon med en
massa knappar. Exvis IC-7000, IC-2820, och IC-E880. Den är praktisk och ger
mycket fria händer vid handhavandet i exvis bilen. Den
mikrofon som följer ID-E880 heter HM-133 och kan bara köras på et antal av
ICOM:s kanalstationer. Den som följer med IC-7000 kan bara köras på IC-7000.
Men alla riggar kan köras med vanliga mickar, dvs
mickar utan knappar, andra mickar, hembyggda mickar etc.
Låt
oss kalla specialmickarna som HM-133 digitala mickar, de kommunicerar med radion
digitalt.
Vanliga
mickar blir då analoga, och är bara ett hölje med en mick och en PTT knapp.
Micken i dessa kan vara dynamisk elektret, med eller utan förstärkare.
Givetvis
funkar då bordsmickar till alla riggar som har digital mick som option.
I
manualen finns alltid schema på hur man kopplar in mikrofoner.
ID-E880 kan delas
Med
en förlängningssladd, kan man dela upp radion i svart låda respektive
frontpanel. Det finns 2,5 och 5 meters sladd.
Vilken mellanfrekvens har en
ID-E880 då?
Två
MF:ar 46,35 MHz respektive 450 kHz
Varför
bör man veta detta då? Ja så frågar nog nybörjare, de, däremot som varit med
ett tag och intresserat sig för radio konstruktion, som ju är en del av hobbyn,
tycker att det är intressant att veta sådana saker.
Den
första MF som är så hög, 46,35 MHz, ger oss mycket god undertryckning av
spegelfrekvenser. Förr kördes nästan alltid med 10,7 MHz som första MF. Med
känt resultat: speglar, man hör saker som inte borde höras.
Spegelfrekvensdämpningen är specad till mer än 60 dB. Den andra MF:en, på 450
kHz krävs för att få mottagaren tillräckligt selektiv beträffande kanalerna.
Grannkanaldämpning. På den frekvensen finns filter med bandbredder som passar
FM, FMn och DV. En så hög första MF underlättar konstruktionen när den skall täcka
ett stort frekvensområde, som i detta fall 118 – 174 MHz. På första MF:en
sitter kristallfilter i ICOM:s radiostationer.
D-STAR kommer på ICOM:s basstationer
Framtida
nya modeller av VHF UHF all mode stationer kommer att kunna köra D-STAR, DV DD
och DR. Då D-STAR har blivit en världssuccé kommer ICOM att göra det möjligt
att med all mode stationer av hemma typ, kunna köra detta nya trafiksätt.
Återkommer till nya modeller framöver.
DV,
DD och DR är idag vedertagna trafiksätt liksom AM, FM, SSB och Telegrafi av
alla typer som Morse, Baudot etc.
IC-703, en omgång
ytterligare på väg i höst
ICOM
Japan har på begäran från sina agenter i EU och i världen gått med på att göra
en produktions serie ytterligare av den populära IC-703.
Vi
sålde slut på dem tidigt i sommar, många blev utan den IC-703 som skulle ha
räddat semestern. Vi på SRS kommer att få hem ett antal IC-703 under sen höst.
Dessa blir dock de absolut sista. Vill du vara säker på att kunna köpa en gör
du klokast i att redan nu boka in en. Tala med Wolfgang, beställning är inte
bindande, men ger dig möjlighet att köpa en när de kommer in i höst. IC-703 ser
ut som en IC-706all, samma tillbehör, men har gul display. IC-703 har 10 Watt,
endast HF och 50 MHz. IC-703 drar lite ström och lämpar sig väl att köras på
ett 5 – 10 Ah batteri. IC-703 klarar 9 – 16 Volt. IC-703 har inbyggd
antennavstämmare och stämmer likt en AH-4 av nästan vad som helst. IC-703 har
plats för ett CW filter av hög klass, FL-52 och FL-53. IC-703 har inbyggd
elbugg. IC-703 håller erkänt hög klass och rekommenderas verkligen. För den som
vill veta mer om IC-703 så har jag ett under huven dokument, broschyrer finns
på hemsidan eller kan beställas i pappersform.
ICOM
IC-78 till extrapris, HF transiver ICOM
Kolla på hemsidan: http://ham.srsab.se/ klicka sedan på IC-78,
6000 kronor
IC-78? Så kort namn?
IC-78 vad är det för radio?
IC-78 en fullvärdig HF station för 6000
kronor!
En proffsradio, en version av IC-718 för
yrkesbruk.
IC-78 är en kanalstation för kortvåg med
SSB, AM och CW.
VFO ratten är en kanalomkopplare. Men
det går att köra den som en VFO, men med lite klumpigare VFO känsla, den har
bl.a. ”knarr”.
Man ställer in sina frekvenser i minnen,
där man visar frekvens eller minnesnamn.
IC-78 är med sommar rea priset ett bra
alternativ för den som inte vill investera så mycket på en BRA HF radio, eller
den som vill ha en extra station för att passa ring QSO frekvenserna.
IC-78 ger 100 watt, har speechprocessor
och allt som behövs utom en frisnurrande VFO.
IC-78 är lika stor som en IC-718 och har
en tydlig gul LCD med stora svarta tydliga siffror.
Billigare och enklare än så här blir
inte en BRA fullvärdig HF radiostation för SSB och CW.
IC-78 kör oxo AM, 4 – 40 Watt Pep.
IC-78 behöver förstås 13,8 Volt +-15
procent och c:a 20 Amp.
IC-78 går givetvis att QRP:a ner till 5
Watt.
IC-78 lyssnar med sin utmärkta mottagare
på 30 kHz till 29,999 MHz.
IC-78 kan förses med CW filter 250 – 500
Hz.
Passa på, det finns bara tio stycken
IC-78 kvar i skrivande stund. Det finns flera som köpt mer än en IC-78, gör det
du oxo, kanske går det att få ett tvåpris av Wolfgang.
IC-78 är perfekt för den åldrade
radioamatören, som har svårt med för många funktioner och knappar.
Ja du Ragge, bara att
konstatera att IC-718 och IC-78 är undervärderade
Radion
är bättre än den kostar. Mycket bättre än den kostar! Sällan är det väl så att
de billigaste produkterna från andra fabrikat är så särskilt bra. ICOM:s IC-718
och IC-78 är faktiskt mycket bra för sitt pris. Fullt jämförbara med dubbla
priset. Apparaterna ser inte heller simpla eller billiga ut. Vilket ju är
vanligt med de billigaste produkterna från andra fabrikat.
En begagnad IC-756PROIII, köpa
eller inte köpa, det är frågan?
Skall
man köpa en sådan? Just nu förekommer en och annan IC-756PROIII till salu som
begagnad. IC-756PROIII säljs fortfarande från SRS lager men kommer att ta slut
under hösten 2009. Anledningen till att det finns en och annan begagnad PRO, är
att IC-7600 tar över. Anledningen till att SRS lager på IC-756PROIII tar slut
är att IC-756PROIII inte tillverkas mer och att IC-7600 tar över.
Är
det då klokt att köpa en av de sista, eller en begagnad IC-756PROIII?
Frågan
är enkel att besvara, JA! Du kommer att äga en drömtransiver! Du slipper betala
fullt pris om du kommer över en beg PROIII. Du kommer att bli mycket nöjd!
IC-756PROIII är en extremt BRA transiver som kommer att talas om i många många
år framöver.
Vad
skall man då tänka på vid köp av en begagnad IC-756PROIII? Givetvis att den är
svensksåld, givetvis att den är en CE märkt EU version. Är den köpt i SM är
vägen till service kort. Är den köpt i EU är det ofta inga problem att spåra
säljaren och få hjälp. Är den köpt i annan världsdel kan det bli svårare, då är
det bra om du får med kvittot så att man kan se vilken återförsäljare i exvi
USA som sålt den. Amatörradioprodukter har ingen form av världsgaranti. Amatörradio
har ingen form av service över de olika marknadsgränserna. SRS har inte
reservdelar eller servicemanualer till andra versioner är den som gäller i SM.
Därtill är marknaden alldeles för liten, dessutom är det stora skillnader på de
olika marknadernas versioner. Vill du ha hjälp av SRS måste du ange serienummer
på radion så att vi kan söka på den. SRS kan inte upplysa om var den kommer
ifrån om serienumret inte finns i våra noteringar.
Köper
du en begagnad ICOM, IC-756PROIII se till att få med säljarens inköpskvitto,
eller i alla fall en kopia av detta. Gör inget förhastat, som att köpa en
FCC-typad IC-756PROIII, det kommer att finnas en EU såld PROIII till dig oxo.
Prestandamässigt
är PROIII extremt bra och du kommer att bli mycket nöjd.
Är den begagnade
IC-756PROIII:an skruvad?
Sen
har vid det där med huruvida radion som du spekulerar på är skruvad. Om förre
ägaren har skruvat på trimpunkter i den. Om han gjort modifieringar, eller om
han slarvat bort saker som skruvar etc. Detta är svårt att avgöra och i många
fall måste man lita på säljaren. Du kan dock se på skruvarna, de är ofta slitna
och sönderskruvade om radion har öppnats mycket. Trots mitt tjat om att använda
rätt verktyg, är det mycket vanligt att de som skruvar inne i sina riggar är
slarviga och använder dåliga verktyg. Detta avslöjar sig genom att du får
tillfälle att se på objektet. Visst händer det att vi får beställningar på nya
skruvar till riggar. Ehuru dessa skalla användas för
att piffa upp en radio som är till salu, eller om en köpare av en begagnad
radio vill snygga till den vet vi ju inte.
Att
ringa till SRS och fråga om man kan lita på en viss IC-756PROIII ägare, gränsar
till det som bör vara tystnadsplikt för våra kunder. Så, nej vi upplyser inte
om våra kunders trovärdighet, ärlighet, etc.
Ofta vet inte säljaren
varifrån hans radio som är till salu kommer ifrån
Eller
han vill inte veta. Han säger ofta: ”köpte den av en kille någonstans där uppe
i SM2”. ”Och denne hade nog köpt den av SRS tror jag”, ” men jag har glömt vem
det var”, ”kvittot hittar jag inte”, ”det verkar ha försvunnit i senaste
flytten”. Så kan det låta. Serienumret avslöjar och SRS kan söka på numret. Men
du kan även se på radion om det finns CE märkning, R&TTE
märkning etc.
Tänk
på att alltid dokumentera riggars vägar, skall du sälja själv, så är det bra om
du vet var och när du köpte den och kan styrka detta.
Förfalskade serienummer,
utbytta kretskort
Jo
nog förekommer det. Mer förr dock då det gick att skruva av skylten, men sitter
det då en JA CPU i radion så får man ju börja fundera.
Visst
förekommer utbytta kretskort, man har försökt göra en apparat av två dåliga
apparater.
Det
finns inga gränser för fantasin när det gäller att bluffa.
Men de allra flesta, ja
kanske 99 procent är ärliga
Ja
mycket ärliga och vill inget hellre än att det skall gå bra för den nya
köparen. De som har rykte om sig att bluffa blir ofta kända för detta, liksom
de som sköter sig blir kända för det.
Ja skall man då köpa en
begagnad IC-756PROIII?
Ja
det tycker jag! Och du kommer med största sannolikhet att träffa på en ärlig
säljare, med lite eftertanke och om du inte är alltför het på gröten så kommer
du att bli mycket nöjd.
OM
du inte bestämmer dig fort blir du utan, ja visst är det lätt att man blir
mycket sugen om det finns möjligheter att få tag på en bra beg PROIII. Ha is i
magen ändå, och se noga på objektet.
Kanske
det går att skriva ett avtal om du inte har möjligheter att åka och se på
radion. Ett avtal som säljaren skall skriva under innan affär, där han intygar
vad han säger, och där han intygar att manual, kvitto etc skall finnas vid
leverans.
Ofta
känner man ju säljaren sen förr, eller har en kompis som kan bekräfta säljarens
status.
Gör inte affärer med säljare
som vill ha bud
Exvis
”säljes till högstbjudande”. I sådana fall måste det
finnas alla regler för budgivningen angivna. Som sista datum med tid på minuten
angett, alla bud måste vara offentliga så att du kan se att ditt bud var högst
före det datum och tid som skall gälla. Man kan inte ge ett bud och sedan får
reda på att den redan är såld, kanske till ett lägre pris än ditt bud. Gå
aldrig med på budförfarande om det inte finns tydliga regler och öppenhet i
budprocessen. Man kan faktiskt se annonser med ”säljes
till högstbjudande” som är flera år gamla. Är radion såld, och vad blev högsta
bud?
En
annan sak är om det står: ”kom med ett realistiskt bud”. Då är det upp till
säljare och köpare att komma överens utan hänsyn till annan budgivare.
Skall du köpa en ICOM
amatörradio, en PROIII:a på TRADERA
TRADERA
anser jag vara ett mycket seriöst sälj och köp förfarande.
Den
sajten fungerar mycket bra. TRADERA sörjer för budsystemet som liknar en
auktion.
Du
kan se säljarens status genom att se hans betyg från tidigare affärer. Du kan
även kontakta säljaren och få kompletterande uppgifter. Svarar han inte? enkelt
bjud inte.
Skall
du sälja på TRADERA så går det bättre ju mer information du ger i säljes annonsen. Som exvis köport, kvitto finns, serienummer
på artikeln, bra bilder, uppgifter om originalkartong och monterade tillbehör
är bra att ange.
Acceptera
INTE att säljare avskriver sig ansvar för fraktskador.
Köper du en frakt, exvis via posten av
säljaren som vill ha 150 kr, så är han ansvarig ända fram till ditt
utlämningsställe. Endast skador av typen olycka på posten, kan bli föremål för
reklamation hos Posten. Dvs säljaren MÅSTE förpacka
varan så bra att den klarar Postens resa. Det är ju det du betalar för. Att få
en hel radio vid utlämningsstället.
TRADERA : http://www.tradera.com/ Klicka
sedan på ”hemelektronik” och sen på ”amatörradio”.
Ja visst blir man sugen på
att köpa något fint begagnat, en PROIII:a
Vi
är ju bara människor, och visst blir man sugen, visst får man habegär. Visst
har man samlat ihop medel för att köpa sig något fint, och så finns den där,
den med stort D, annonsen på en jättefin beg. IC-756PROIII. Adrenalinet rinner
till och man drömmer, blir ivrig och kanske ringer säljaren. Ja jag vill
verkligen ha den där drömradion NU! Jag vill, jag vill!!!!
Klart
att man skall försöka förverkliga drömmen då. Hur långt skall man då åka för
att kunna se radion i verkligheten, och finns den kvar om man har kört 34 mil?
Bra fråga, detta måste man göra upp med säljaren om. Exvis ringa och säga att:
nu kör jag, har du den kvar om jag är framme om 4 timmar?
Visst
har jag fått berättat för mig att folk kört 29 mil för att sedan få beskedet i
dörren hos säljaren att den är såld, ”det var någon här och bjöd ett högre pris”.
Fy
fan vad sur man blir då. Förbannad, besviken, frustrerad. Helvete!
Ursäkta
kraftuttrycken, (gillar du inte orden? låt bli att läsa dem då) men de är väl befogade
i exemplets scenario.
QRP-Petter med IC-706all
Dvs
mycket låg effekt med ICOM radiostationer.
Och
då talar vi om under 5 Watt, kanske 1 Watt.
Visst
är det roligt att köra radio med låg effekt, och många har det som sitt
intresse. Det gör att man kan sända i bostadsområden utan risk att åstadkomma
störningar.
Normalt
kan en ICOM station för HF ställas in till 5 eller 10 Watt. De äldre gick ner
till 10 Watt. Alla ICOM HF-riggar har en ingång för ALC. Genom den kan man
styra sändarens förstärkning. Obs att ALC inte reglerar effekten utan sändarens
förstärkning. Genom att mata in en styrspänning i ALC uttaget kan vi ställa ner
sändarens förstärkning. ALC är en negativ spänning. Ju mer negativ ju lägre
förstärkning i sändaren. Du behöver då en spänningskälla som kan jordas med
plus till riggen. Enklast är ett batteri av 1, 5 Volts celler. Ta tre stycken
eller ett 4,5 Volts batteri. Sätt en potentiometer över batteriet, 1 till 10
kOhm. Nu kan du justera spänningen från 0 till 4,5 Volt. Koppla in plus från
batteriet till radions chassi, och löparen på potentiometern till ALC jacken.
Nu kan du ge ALC spänning från – 4,5 Volt till 0 Volt. Tryck ner nyckeln och
vrid på batteriets pot, till du får den effekt du vill ha. Klart att du måste
ha en bra effektmätare för den här effektnivån, observera att du kan vända en
korsvisande mätare så att den mätaren som normalt visar reflekterad effekt
visar utgående effekt. Kör sen radio så det brakar om det.
Obs
att du måste justera om ALC spänningen per band, och en viss termiskt drift
kommer oxo att uppstå.
När
du sedan lärt dig inom vilket spänningsområde du behöver från ditt ALC batteri,
så kan du modifiera det lite. Låt säga att du aldrig behöver mer än – 3 Volt,
ja då kör du med två 1,5 volt celler. Genom att seriekoppla potten med ett fast
motstånd på endera sidan, kan du göra att pottens reglering får ett noggrannare
inställningsförfarande.
Bygg
in det hela i en snygg låda och känn dig stolt över att ha använt lödkolven
till något nyttigt. En strömbrytare är bra då potten drar lite ström från
batteriet och med den kan du även stänga av funktionen och få full gas från
radion.
Gör QRP-Petter med en
dämpsats
Ja
det finns en sådan möjlighet oxo, det är noggrannare. En dämpsats på exvis 10
dB gör att 100 watt blir 10 Watt och riggens egen uteffektreglering ner till 5
Watt blir då 0,5 watt efter dämparen. Hur gör man då en 10 dB dämpsats? En
dämpare kännetecknas av att ha 50 Ohm anpassning både in och ut oavsett att den
dämpar med valt värde. Att kretsen heter dämpsats, beror på att den är byggd av
en sats motstånd, närmare bestämt tres stycken. För att få 10 dB behövs 96 Ohm
till jord vid inkommande koax, 71 Ohm i serie till utgången och 96 Ohm till
jord vid utgången. Kopplingen kallas dämpsats kopplad som ett Pi.
Nu
behöver det första motståndet ju faktiskt tåla hög effekt, gärna 100 watt, och
seriemotståndet gärna 5 Watt. Och du måste göra en bunt av många motstånd för
att få till 96 Ohm 100 watt.
Nackdelen
är att du får med dämpningen vid mottagning. Och för att få bort den vid RX
behövs då ett relä. Men 10 dB dämpning av mottagaren är ofta inte hela världen.
Du hör mycket ändå. Således är detta ett lite mer avancerat bygge. Resultatet
är att du får inställd effekt oberoende av band, och kan med hjälp av ICOM
riggens effektregulator ställa in mycket noga från 0,5 till 10 watt. Dämpsatsen
är oxo temperaturstabil. Med dämpsats behöver du ingen effektmätare för att verifiera
exvis 1 watt.
Med
en liten 10 dB dämpsats efter den stora kan du koma ner till 0,05 watt.
Dämpsatser går att seriekoppla.
Mer fakta om dämpsatser
En bra dämpare är inte frekvensberoende. De vanligaste hembyggda dämparna klarar 0 - 500 MHz. Det är enkelt att själv tillverka en dämpare med vanliga motstånd och kontakter för 0 - 150 MHz. Dämpare kan seriekopplas. T kopplingen består av två motstånd i serie mellan in och ut, samt ett motstånd till jord i skarven. För att åstadkomma önskade resistanser serie eller parallellkopplar man motstånd. Givetvis kolskikt eller metallskiktsmotstånd som har låg induktans. Trådlindade motstånd är spolar och har inget i HF kretsar att göra. Obs att 10 dB dämpsatser är utmärkta ”mätinstrument” för trimning av filtren vi idag talat om. De minskar koaxialkablarnas inverkan på mätningar och trimning. Man sätter en sådan dämpare vid anslutningarna på mätobjektet. Rent praktiskt bygger man en dämpsats med så korta ledningar som möjligt till motstånden och koaxjackarna. Här är några praktiska dämpsatser.
Pi dämpare T dämpare
dB R1,R3 (Ohm)R2 (Ohm) R1R3 (Ohm)R2 (Ohm)
1 870 5.8 2.9 433
2 436 11.6 5.7 215
3 292 17.6 8.6 142
4 221 23.9 11.3 105
5 178 30.4 14 82
6 150 37.4 16.6 67
7 131 44.8 19.1 56
8 116 53 21.5 47.3
9 105 62 23.8 40.6
10
96 71 26 35.1
12 84 93 30 26.8
14 75 120 33.4 20.8
16 69 154 36.3 16.3
18 64 196 38.8 12.8
20 61 248 40.9 10.1
25 56 443 44.7 5.6
30 53 790 46.9 3.2
Att
bygga relästation
Är lite på modet numera, flera klubbar i
SM har hört sig för och vill bygga en ny, eller byta ut den gamla repeatern.
Frågor kommer till mig. Vi kan i vissa fall sponsra med två mobilstationer som
kan användas till sändare respektive mottagare i en ny repeater. Ett sådant här
bygge är ett perfekt jobb för samarbete mellan klubbens medlemmar. Någon har en
mast liggande, någon har rör till filter, någon har en rulle dubbelskärmad koax
liggande ovanpå oljetanken. Nån känner någon som har
en svarv. En annan kan bygga den elektronik som kan behövas. Vill man köpa
färdig styrlogik kan man tala med Helge, http://www.hke.no/Repeater%20Controller.html
här kan man ladda hem manualen och studera vad som bjuds av det styrsystemet.
Styrsystemet kör 1750Hz, DTMF och Subton. Och kan styra upp till två länkar.
Men
vad får då en relästation kosta?
Vad kostar det, räcker klubbens ekonomi.
Detta är en svår kalkyl.
Vi har i SM relästationer som
finansierats helt av en eller två eldsjälar, dvs av en
person bara.
Inklusive arbete och prylar. Andra
relästationer har klubbar skrapat ihop arbete och pengar till.
Låt mig ta ett exempel, när Sunne
repeatern skulle byggas i Värmland, det var i mitten på det glada 70 talet. En
15 – 20 radioamatörer var intresserade att hjälpa till med pengar, och betalde
var sin 200 kr. En stor slant investerades av Swedish radio Supply, som på den
tiden var en mycket liten firma i garaget. Dessutom tillkom en massa arbete med
bygge av logic och duplexfilter hemma hos några eldsjälar.
Det låter väl bra, men tänk på att 200
kr för 35 år sedan var mycket pengar. Jag skulle kunna tänka mig att det
motsvarar 2000 kr idag. Troligen mer. Dvs skulle man
idag skramla ihop 2000 kr från 20 medlemmar, skulle vi då hamna på 40 000
kr. En massa pengar som väl räcker, klart att om skall man köpa
fabrikstillverkade duplexfilter blir det inget över till radio och antenn. Med
40 tusen kan man bygga en D-STAR relästation som är uppkopplad till Internet
idag.
Men hur får man 20 klubbmedlemmar att
vardera offra 2000 kr idag? Omöjligt? Ja troligen och det är endast de större
klubbarna, och mycket motiverade radioamatörer som ställer upp.
Jo visst läggs det lite bidrag än i dag
till relästationernas underhåll och utveckling. Exvis till Sunne repeatern. Det
handlar om några offer på 100 lappar per år.
Hur kan saker förändas på det här viset,
varför var man beredd att lägga ett större bidrag från egen kassa förr? Varför
är folk så ”snåla” idag? Eller tycker man att andra gott kan betala. Kanske är
man så van vid att det bara finns färdiga saker att bruka, som relästationer,
de bara finns där, det är gratis att köra över dem, man behöver inte göra
någonting alls.
Givetvis finns det klubbar där
samarbetet fungerar fint och alla hjälper till med de saker man kan. Ja vad
kostar då en relästation? Frågan är svår att besvara, med antenner master,
duplexfilter och kabel kostar stora pengar. Radiogrejerna kostar en slant de
oxo, men en bråkdel av vad de kostade för 35 år sedan. Radiogrejerna kostade,
eller kunde kosta för 35 år sedan, mer än, ja dubbelt upp mot vad en D-STAR
repeater idag kostar.
Följande
tips för bygge av Duplexfilter gäller även till D-STAR relästationen
D-STAR kommer, flera klubbar i SM har
för avsikt att dra igång D-STAR relä. Men behöver duplexfilter, och de tips jag
nedan förmedlar gäller även till en sådan.
Men kan man verkligen bygga något så
avancerat som Duplexfilter till en amatörradiostation utan att vara
högskoleingenjör, expert, erfaren eller ha stor erfarenhet.
Är det inte att göra det lite för enkelt
att komma med dessa tips som jag gör idag? Gör jag det inte för enkelt nu?
Klampar jag in på expertens domäner? Med dålig kunskap, dåligt med mattematik
etc?
Men prova själv då? Anmäl dig till
studier och studera i 5 år, sen försöker du bygga filtren. Eller hugg tag i det
praktiska och lär dig under bygget. En utmaning? Ja visst, men vet du hur det
känns efteråt? Sen, när det har blivit något, filter som funkar, eller börjar
likna något. När jag själv byggde filter till Hagforsrepeatern, SK4HV/R hade
jag aldrig ens hört talas om något sådant här. Totalt noll kunskap och
erfarenhet av repeaterbygge. Lika katten funkade det hela med god hjälp av
kompisar. Filtren står där än idag, efter snart 40 år, och inne på sin tredje
repeater. Så misströsta inte, det är så enkelt att bara prova på. Bygg, lär,
gör dig erfarenheter, gör fel och gör om. Det är värt alltihop jobb, och det
känns skönt efteråt. Till slut är du och dina vänner experter.
Utan att kanske kunna alla teorierna,
kanske, typ….. fattaru? Absolut, youknow.
Duplexfilter
till en repeater (ritningar)
Är ett lite större mekaniskt bygge. Jag
har byggt flera och har en ritning som man kan få. Mejla bara så sänder jag
ritningen. Måtten bygger på ARRL:s beskrivning och är översatta från tum till
SI. Vissa mått är inte kritiska. Exvis rördiametern kan vara ganska avvikande.
Får du tag på kopparrör med diametern 100 – 250 mm är du lång framme. Inneröret
skall vara c:a en fjärdedel av ytterrörets diameter. Men förhållanden på 1 till
3 upp till 1 till 8 går bra. 1 till 4 är bäst. Längden på rören bestämmer
resonansfrekvens. Där inneröret är vikigast. Innerröret måste vara justerbart
för att trimma med. Ytterröret skall vara längre än innerröret för resonans,
och kan vara mycket längre. De gör inget om ytterröret är flera dm för långt.
Med mycket stora filter finns chans att klara sig med fyra filter. Annars kan
det krävas sex burkar. Planera bygget för sex filter och om du kan utelämna ett
eller två sedan är det en vinst. De överblivna kan användas till annat.
Bygg
först ett bandpassfilter, trimma sen fram notcharna
Då blir det ett bandpassfilter, med in
och utgångarna separata. Prova noga så att du får en fin bandpasskurva, och att
det går fint att trimma filtren. Vid 600 kHz skall man ha c:a 10 dB dämpning
då. Vid passbandet c:a 1,5 dB dämpning. När detta är klart sätter man dit de sk antiresonatorerna, det består av en trimkonding mellan in
och ut, respektive en spole mellan in och ut. Med dessa blir filtren Notch filter. De får en
mycket djup dämpning. Notchdjupet är 35 – 40 dB per burk. Passbandet blir brett
och c:a -0,5 dB. Båda dessa siffror kan varieras med kopplingslooparnas avstånd
till mittröret.
Det är nödvändigt att kunna trimma
notchens frekvens och avstånd mellan notch och passband. Man kan göra en liten
konstlast av 50 Ohms motstånd med en diod detektor och ett känsligt instrument.
En dämpsats mellan en transiver och in på filtret funkar som signalgenerator.
När varje burk är trimmad var för sig
med god anpassning in och ut, skall de kopplas ihop, man provar först med två
filter och fintrimmar eventuellt, sen provar man med två andra. Att testa tre
ihopkopplade är svårt då dämpningen är över 100 dB.
Att bygga sig 10 dB dämpsatser att
ansluta vid in och ut under trimningen förbättrar anpassningen och trimningen
blir mer rätt.
Trimningspunkterna
Nu finns tre saker som man kan trimma
filtren med.
Dels den långa skruven som gör
innerröret olika långt. Det bestämmer notchens frekvens.
Dels avståndet mellan kopplingslooparna
till inneröret. Det brukar vara 3 mm. Med större avstånd får man högre dämpning
i passbandet, exis 0,5 till 2 dB, men mycket större notchdjup, exvis 25 till 40
dB. Exvis med ett visst mått här kan genomgångsdämpningen vid signalfrekvens
vara 0,5 dB och notchdjupet 35 dB, med 2 mm avstånd blir genomgången 0,2 dB och
notchen 20 dB. Börja med ritningens mått. Den tredje justeringen är anti
resonatorn, dvs trimkondingen mellan in och ut, det
bör vara en UHF trimmer av stabil och god kvalitet. Gärna med porslin eller
PTFE isolation. Den bör inte ha för stort värde då den ju blir ostabil. Denna
trimmer bestämmer avståndet mellan notch och passband, vilket ju skall vara 600
kHz. Denna trimning är rätt okritisk om man följer värdena i ritningen. I de
andra filtren är det en induktans, mellan in och ut. Den består av en böjd tråd
bara. Behöver knappast trimmas. Det är enklast att trimma var filter för sig på
de här punkterna, sen två och två i tredje etappen blir det då ett nytt filter
och ett från andra etappen sammankopplade.
Sist sätter man ihop alla tre per gren.
Då är dämpningen vid Notchen så stor att det knappast går att mäta och trimma, dvs med alla tre filter ihopkopplade.
Hög
kvalitet gäller vid filterbygget
Inget får lämnas åt slumpen, allt skall
vara tip top. Koaxialkablar av hög kvalitet, dubbelskärmad är ett MÅSTE. Nya fräscha koaxialkontakter är bäst.
Slarv straffar sig om inte direkt, men om ett eller några år.
Oxid är en bov i dramat. Försegla med
vulktejp, eller plast spray. (Biltemas motorspray är OK) Försök inte spara på
enstaka kronor, eller ens hundralappar, det straffar sig.
Hur
sammanfoga filtrens delar?
Svetsning, lödning eller hårdlödning?
Den mest kritiska punkten är innerrörets
fäste vid locket, här är impedansen låg och det kommer att flyta en hög
HF-ström. Här behövs mycket god kontakt. Hårdlödning med en rejäl hålkäl. (
hålkäl = utfyllnad eller avrundning) Putsa upp med stålull, befria från oxid.
Lacka den spegelblanka kopparen.
Bottnen på filtren är okritiska här
duger att man ställer filtret på en kopparplatta, på en spisplatta och värmer
tills det går att löda med radiotenn. Kan man svarva bottenplattor som går in i
ytterröret så kan en slangklämma omkring bli bra, då går det ju att öppna för
kontroll.
Lockets infästning i ytterröret är oxc
viktig, lämpligt kan vara att låta locket passa precis inne i ytterröret, man
kan dra in 8 st skruvar som man gängar i locket, eller dra en rejäl slangklämma
omkring som kramar åt ytterröret mot locket.
En svår sak är de fingerstock som finns
vid innerrörets nedre ände, där justeringsklumpen skall löpa. Den skall kunna
skruvas med den långa skruven, och hela tiden ge god kontakt med innerröret. I
värsta fall knackar man in innerröret så att det blir trångt för
justeringsklumpen bara. Fingerstock kan man tillverka av tunn fosforbronsplåt
och löda fast.
I den här punkten är det låg HF-ström
men det är ändå en viktig punkt.
Att till slut blåsa över motorplast gör
att luftens syre inte oxiderar underverken. Visst kan man måla med någon bra
färg om man vill. Det ser ofta proffsigare ut än kopparfärgen.
Måste
det vara koppar?
Ja koppar än nog lätt att få tag på,
aluminium är OK, men svårt att löda och svetsa. Mässing blir bra. Jag har till
och med sett filter tillverkade av rostfritt stål. Det löder man med silverlod
vid c:a 700 grader C, men kräver gassvets. Rostfritt är krom och nickel legerat
med järn. Dvs ungefär samma som motståndstråd, eller
glödtråd i kaminer. Dvs tvärs emot vad vi egentligen
vill ha i dessa filter. Men lika katten har det lyckats, förmodligen för att
det är rätt tjock godstjocklek. Så mitt råd är, har du bra material i SS
(Stainless Steel) så ös på bara.
Proffsfilter kan vara byggda i försilvrat
aluminium. Svetsat med MIG eller TIG av svetsrobot.
Det finns nog rätt bra utrymme för
fantasi här ändå.
Fyrkantiga
filter?
Jodå det går utmärkt om du kan få tag på
fyrkantrör, eller rättare sagt fyrkantprofil. Med sida 100 till 300 mm. Ju
större ju bättre. Se här hur SM4JDP bygger fyrkantiga duplexfilter till D-STAR
repeatern: http://www.sm4jdp.se/Duplexfilter2m.htm
Här syns ganska tydligt hur det ser ut.
Observera att detta är Tyska filter från Katrein som är av mycket hög klass, vi
ser försilvrad aluminium. Jag har sett byggen i ARRL tidningar där man byggd
fyrkantiga filer av kretskortslaminat, dubbelsidigt. I det bygget gjordes
filtren extra små, min mening är att, skall man ändå bygga en duplexer till en
amatörradiorepeater så satsa lite mer, (än kretskortbygget) och få en repeater
av högsta klass. Dock är bygget med kretskortduplexern ett kul projekt, kanske
för en portabel repeater, eller för en portabel VHF repeater med två antenner.
Att få tag på fyrkantprofiler, är en sak som kan vara bra att veta, då man
ibland kan ”snubbla” över material som kan fungera. Man måste vara öppen för
allt, går man igenom en skrothög så gäller det att kunna ”se” vad som är
brukbart.
Om någon är intresserad av
kretskortsduplexern så kan jag nog leta fram artikeln och kopiera eller skanna
in.
Duplexfilter
av spirorör?
Går det?
I så fall är det lätt och billigt att få
tag på bra ytterrör. Spirorör är rör avsedda för ventilationssystem, de finns i
olika dimensioner. Och det är lätt att hitta rör med diametern 100 – 250 mm.
Billiga, men kanske lite kluriga att kapa på ett snyggt sätt. Dessa rör är
tillverkade genom att man spirallindat en plåtremsa, skarven bildar en spiral
och är falsad. Rören är tillräckligt stabila för att bygga duplexfilter av. En
fals är en fog som är gjord genom att man dubbelviker plåtändarna mot och över
varandra. Detta sker i en maskin och med hög kraft. Den falsade fogen blir
därmed nästan att betrakta som en kontaktpressning. Dvs
tät och skyddad mot korrosion, med mycket god elektrisk kontakt. Rören är
gjorda av galvaniserad stålplåt.
Är då detta ett alternativ att göra
duplexfilter av då?
En bra fråga.
Ja vet inte, men det låter mycket
lockande att testa. Det finns fördelar som i texten ovan. Finns då några
nackdelar? Koppar och försilvrad aluminium är ju bättre ledare. De kan lödas
och lödning är ju en bra förbindningsmetod. En nackdel med spirorören är den
termiska stabiliteten. Men ytterröret på filtren är inte så kritiska för just
termiska förändringar, det är inner rörets längd som är det kritiska. Med
spirorör av stor diameter, och lite längre än nödvändigt, så att det inte
uppstår en kapacitans mot botten, bör den termiska nackdelen vara liten. Botten
på filtret kan man med fördel göra genom att använda en avslutning till dessa
rör, när de är ventilationstrummor, ett sådant popnitar man fast. Det duger väl
som botten. Locket på filtret är viktigare och innerröret bör sitta väl
fastsatt och helst hårdlött mot locket. Lockets infästning i rörets övre del
kan man göra med ett stort antal gängade skruvar eller en stor slangklämma.
Locket skall passa väl i röret, och göra god kontakt runt hela ytterrörets
insida. Då är frågan om sprialfalsningen går att lita på. Vad händer med tiden
då luftens syre jobbat på för att förstöra galvaniseringen. Man kan förstås
lacka filtren, eller måla dem och på så vis försegla för oxid. Givetvis efter
grundlig avfettning. Det bygger då på att filtren ändå måste stå i
inomhusmiljö.
Jag tror faktiskt att spirorör skulle
kunna fungera som duplexfilter, det är värt att prova, men jag vet inga
provresultat. Provar man detta, så rekommenderar jag stor diameter, 250 mm och
med innerör av koppar på 50 – 70 mm. Det finns då chans att klara sig med fyra
burkar.
Spirorören
skadas av hög värme
De är galvade, dvs
försedda med ett korrosionsskyddande skikt av Zink.
Försöker du hårdlöda eller svetsa i
dessa kommer Zinken att smälta. Inte nog med det, giftig gas utvecklas. Löder
du med tennlod, kan det gå bra, men om du använder gaslåga kan du riskera för
hög temperatur. Zink smälter vid 420 C. Så det är nära tennlodets temperatur. Förmodligen
skadas Zinkskiktet vid temperaturer lägre än smälttemperaturen.
I radiostationerna förekommer
skärmburkar tillverkade av förzinkad plåt. Exempel är VCO boxen i de äldre ICOM
stationerna. Locket är lött med tennlod och allt funkar bra. Givetvis är det
viktigt att du gör rent från lödsalva, efter lödning av sådana här detaljer.
Vad
kostar då Spirorör?
Hittade en hemsida här: http://www.soliduct.com/s-160-3000.htm
3 meter långt och 160 mm i diameter, för
239 kr är väl skapligt billigt.
Vilka dimensioner som finns att få och
priser på andra ställen har jag inte tagit reda på.
Duplexfiler
för 50 MHz
Snart skall vi bygga relästationer på 50
MHz, då behöver vi långa duplexfilter, de lär bli 1,6 meter långa. För övrigt
gäller samma saker som för 145 MHz filtren, Kopplingslooparna bör vara dubbel
storlek. Koppar rör till en hel duplexer blir dyrt och det är värt att testa
spirorör.
Antiresonatorkretsarna blir även de
större. Några absoluta mått har jag inte utan man får labba.
Filter
till en UHF repeater då?
Bara att göra dem kortare. Ytterröret
c:a 20 cm och inneröret trimbart 15 – 18 cm. I övrigt gäller samma sak som för
VHF filtren. Antiresonatorerna blir givetvis mindre och det kan vara svårt att
få tillräckligt låg induktans mellan in och ut, prova då med kopplar plåt som
band, även som tilledningar till trimkondingen. Kopplingslooparna skall göras
mindre, trettio till femtio procent av storleken för VHF filtren. Avstånden
lika eller lite mindre.
Men oftast gör man två burkar på UHF och
kör med två antenner, de kan då sitta över varandra eller 10 – 20 meter isär i
sidled. Då får vi filter med 0,5 dB dämpning och 36 dB notchdjup. Gör man sex
burkar och försöker köra på ett antennsystem, ja då får man oxo acceptera minst
1,5 till 2 dB dämpning, vilket är mycket på UHF, pga av små antenner kan det
var en vinst med två antenner i stället. Material till UHF filter kan vara lika
de för VHF, men jag tänker på två aluminium
kastruller, djupa 20 cm och kanske 20 – 30 cm i diameter. Då har vi kastullens
botten som filtrets lock. I det skall då innerröret fästas. Är det av koppar
kan an löda det mot en platta som man skruvar med massor av skruvar inne i
burkens lock. Som botten duger en tunn plåt som man med små plåtskruvar kan
fästa i kastrullens fläns. Tänk dock på att om man blandar olika metaller kan
det uppstå korrosion, särskilt om det är fuktigt i repeater QTH:et. Jag har
sett UHF filter av rostfritt i form av rostfria bunkar, dvs
ytterrör som är koniska då. Ja det verkar funka det mesta….
På UHF har vi ju 2 MHz duplexavstånd numera, det är dock ganska liten skillnad
för filtren med 1,6 eller 2 MHz.
UHF
filter kan vara tre kvartsvågor långa
Filter av den typ vi idag talar om har
nackdelen att ha övertoner, dvs ett filter avstämt
till 145,7 MHz har en topp även vid 437,1 MHz. Detta gör att man kan använda
VHF filter även på UHF, bara att göra kopplingslooparna mindre.
Filtren är ju inte avsedda att dämpa mer
än egen sändare och skydda egen mottagare i repeatern. Därför är det ingen
nackdel att de har resonans på tredje och femte övertonen.
Du kan därmed slippa kapa stora rör om
du skall bygga en UHF duplexer.
Även om ytterröret är långt, så kan man
använda innerör med en kvarts eller tre kvarts våglängds längd.
Fler
detaljer för bygget av duplexer till 145 MHz
Titta på SM4JDP:s bilder: http://www.sm4jdp.se/Duplexfilter2m.htm
Vi kan se at kopplingslooparna består av
försilvrade kopparband, och det verkar som den är anslutna, eller bara
isolerade till mittröret. Det finns flera sätt att göra detta. En annan sak som
skiljer sig från den andra ritnigen är att hos JDP:s filter verkar den trimbara
förlängningen av mittröret löpa på innerrörets utsida, vi ser även de fina
kontaktfjädrarna, (fingerstock).
På tredje bilden ser vi fastsättningen
av mittröret mot locket, en lödning med stor hålkäl, allt snyggt försilvrat.
(hålkäl = mjuk avrundning eller utfyllnad).
Hur
placera filtren då?
Man kan bara ställa dem på golvet, men
jag har sett hur fin ställning av trä som klubbens snickare kan göra. Då är
risken att de faller omkull liten. De kan ställas tre vid tre eller sex i rad.
Ett filter som ramlar omkull kan bli förstört och måste trimmas om. Det gäller
att vara försiktig vid transporten. Gör man bottnarna av fyrkantig kopparplåt
blir det hörn där man kan borra hål i och skruva fast dem mot en träplatta.
Temperaturkänsliga
filter
Blir det ofta med hembyggen. Det är
svårt att få tag på metaller som har låg utvidgningskoefficient. Därför bör man
planera så att de kan stå i tempererat utrymme. Alternativt att man ändå bygger
och använder sex burkar så att eventuell drift ändå ger tillräcklig dämpning.
Man
kan bygga ett isolerat skåp
Att ställa över filterpaketet. Av
spånplattor med frigolit fodring. På så vis fördröjer man
temperaturförändringarna. Man kan gå ett steg vidare och bygga in värme och
termostat. Det är då relativt lätt att få 15-25 grader i filterlådan, även om
rumstemperaturen varierar ner till frost. Nackdelen är att det blir en stor
box. Värmen kan vara ett antal mindre värmekällor, så att värmen alstras jämt
inne i skåpet, kanske en lite fläkt oxo.
Behöver
filtren andas?
Bra fråga, men borra då ett litet hål i
sidan, 1 mm, ett nära botten och ett vid locket. Så kan det andas. Så får du
som du vill.
Samma
filter till D-STAR repeatern?
Ja just det. En D-STAR repeater har
samma duplexavstånd, den har ungefär samma krav på isolation mellan RX och TX.
Det kan dock vara svårt att höra om man har sändarpåverkan i en D-STAR
repeater, det gör man enkelt i en FM repeater. Detta kan betyda att om man vill
vara säker så bygger man ett system med två antenner till en DV repeater.
Sändarpåverkan
i en repeater
Det visar sig som att repeaterns
mottagare blir okänsligare när den egna sändaren startat. Man kan starta
repeatern, men kommer sedan inte in på den. Sändaren gör så att mottagaren blir
okänsligare. Detta är obra och man blir inte nöjd. Vad som händer är att
sändarens bredbandiga brus finns i för hög nivå på mottagarens frekvens, eller
att sändaren blandar sig med mottagarens oscillators bredbandiga brus. Det är
ju dessa saker filtren skall ta bort. Med för dålig dämpning på filtrens notch
får man fenomenet. En sändare eller mottagare med dåliga egenskaper ger oxo
detta symptom. Om man byggt sitt repeatersystem med dålig koaxialkabel, kommer
koaxen att stråla där den går förbi mottagare och annan elektronik och därmed
störa mottagaren. Sitter antennen för nära mottagaren kan dess strålning gå
rätt in i mottagaren, en tumregel säger ett man bör ha minst 20 meter till
antennen, och ALLTID dubbelskärmad koax. När de blir kallt och filtren driver
kan man få sändarpåverkan. Något man kanske kan acceptera de få dagar det är så
kallt.
Genom att någon finns vid repeatern och
lyssnar i dess mottagare, kan man låta en svag station tala till repeatern, man
stänger då av sändaren och hör om bruset minskar. Sådana här saker bör göras i
praktiken, då mätinstrument inte går att applicera i en praktisk anläggning.
Man kan ha för hög sändareffekt, men tänk då på två saker. Att halvera effekten
ger dig bara 3 dB mindre brus som stör mottagaren. Effekten har relativt liten
betydelse. 10 – 30 Watt är lagom till en repeater. En typsikt sändare, som den
i en IC-2200H, minskar inte det bredbandiga bruset om man ställer ner effekten
lika mycket som man sänker effekten. Men bärvågens påverkan på mottagaren kan
göra skillnad. Det betyder att i vissa fall måste man använda en dämpsats om
man vill sänka sändarens effekt. En dämpsats
efter sändaren sänker både bärvågseffekten och det bredbandiga bruset.
Bredbandigt
oönskat brus
Eller sk
sidbandsbrus finns på alla sändare, förstärkare och oscillatorer. Det går inte
att köpa en ”bättre” sändare eller mottagare som inte har sådant. Möjligen är
det skillnad på nivån bland olika sändare och mottagare samt mellan fabrikaten.
Dagens amatörradiostationer från ICOM har mycket lågt sådant brus. Detta trots
att de är uppbyggda av PLL synteser. Förr var det kristallstyrda kommersiella
radiostationer som gällde, men knappast idag.
Det
finns andra typer av filter
Men dessa filter, de vi talat om idag,
har jag byggt både för VHF och UHF och kan därför ge mina erfarenheter av. Den
som kan hitta annan litteratur kan givetvis använda den och besluta om bygget.
Eller bygga en blandning av olika tekniker. Där man tar hänsyn till befintligt
material etc.
Med
ett T-kors kan man oxo få ett notchfilter
Genom att använda en av anslutningarna
på filtren vi beskrivit, och inte sätta antiresonatorkretsar mellan
anslutningarna, och med ett T-kors, (koax) ansluta filtret i en ledning får vi
ett Notchfilter. Det skulle med den här metoden bara behövas en anslutning och
en kopplingsloop. Jag har inte provat metoden, men det kan vara värt att testa.
Inte minst om filtret skall användas som just Notchfilter, för att exvis dämpa
en viss sändares bärvåg. Skillnaden mot att använda två ingångar och
”antiresonator krets”, spolen eller kondingen, mellan in och ut, är att vi inte
har möjlighet att trimma avståndet mellan notch och pass.
Se denna möjlighet som ett experiment.
Surplusfilter,
skrot och fynd
Filter som man kommer över från
kommersiella radiostationer. Kan de vara något? Det kan vara lockande om man
får tag på en grej som sägs vara ett duplexfilter. Ett exempel på sådana filter
är de som fanns i mobiltelefonanläggningar, de som var fast monterade i bilar,
MTD och NMT stationer. Dessa gick med 10 MHz duplexavstånd och filtret blev
litet och kompakt. De kan vara i storlek från en rejäl skokartong till en liten
grej på 10 x 15 x 2 cm. Sådana filter av exvis Danskt fabrikat, (PROCOM)
florerar på skrot marknaden.
Tyvärr är det inget vi kan göra med
dessa inom amatörradion. Duplexfilter för yrkesradio kan ligga på duplexavstånd
i VHF bandet på 4, 4,6, och 8 MHz, i UHF bandet 7, 10 och 15 MHz. Med så stora
duplexavstånd krävs minde branta filter, samtidigt som det är lättare att bygga
filtren små, och ändå få tillräckligt djupa notchar. 4,6 MHz duplex används på
det marina VHF bandet. Det fanns förr sådana stationer som gick i full duplex.
Det har på skrotmarknaden förekommit
filter till NMT basstationer, en typsikt förekommande typ är burkar, c:a 100 i
diameter och 200 mm långa, ljusgråa, de kan sitta i grupper i en form av
chassin, ibland med 19 tums format. Sådana filter kan vara bra ämnen till
duplexfilter för en amatör UHF relästation. Ta reda på dessa om du snubblar
över dem. VHF filter som användbart skrot är bristvara, om de skall var
brukbara för en 145 MHz amatörrelästation. Filter från 79 MHz system, eller
rättare i bandet 68 - 88 MHz kan gå att få tag på. De är då långa, över en
meter. Dessa kan vara guld för den som
vill bygga en duplexer för 145 MHz. Man behöver bara såga av innerröret.
Så vitt jag kan förstå kommer det att
skrotas en 79 MHz basar nu när polisen går över till TETRA. Vissa går som
relästationer och bör innehålla filter.
NMT 450, basstationer kunde använda äkta
kaviteter. Dessa är mycket stora filter. En kavitet är en hålrumsresonator. Vid
UHF blir den mycket stor. Den kan vara 19 tum bred, dvs
480 mm bred, 300 mm hög och 400 mm djup bakom panel. Dvs
en stor svart låda, (obs inte en färdskrivare för flygplan) med
koaxialkontakter på. Ofta med en skala där man kan ställa dämpning, samt en
mekanisk temperaturregulator. Bra att ha grejer! Men lite svår att använda, då
den ju skall ner från 450 MHz ända ner till 434 MHz. Samt att dessa är
bandpassfilter. Extremt branta men räcker ändå inte till som duplexer utan
extra jobb. Som preselektor för att minska problem med störningar från andra
stationer är den dock perfekt.
Det
värsta filter jag sett
Var en tankbil som man stämde av som
förselektion på 7 MHz. Byggt som de filter vi idag talat om, men ”lite” större.
En antennrotor skötte avstämning inom CW delen på 7 MHz. Filtret blev så smalt
att det funkade som ett CW filter, men på antennsidan. Snacka om roofingfilter.
Ja man kan fundera på om det var aprilnumret av QST. Men fullt möjligt.
Artikeln omfattade en massa andra filter så det var säkert på riktigt.
Idag har vi ju ICOM:s radiostationer med
mottagarprestanda som då gör att vi slipper sådana här smala filter.
Låt
nu vägverkets rör var i fred (ironi)
Visst verkar det lockande att lägga sig
till med ett sådant kraftigt spirorör som de lägger under vägen för vatten. Med
diameter 1 meter och kanske 8 meter långt. Visst vore det kul att stämma av det
som filter på 7 eller 14 MHz. På grusvägen finns de som är lagom till en 29 MHz
relästation. Men tänk på att dessa är skattefinansierade.
Men
en gammal farmartank då (ironi)
Jo den skulle nog göra sig bra som en
preselektor för några HF band. Kanske du har en tömd oljetank liggande under
jord.
Filter
som preselektor till en låga delen VHF station
Har du problem med störningar från andra
starka stationer när du skall köra 144 MHz CW eller SSB, Aurora eller ”seriös
låga delen trafik”? Bygg då en burk av den typ jag idag beskrivit. Bygg den som
banpassfilter, dvs med bara in och utgångs
kopplingsloop.
Bestäm dess bandbredd med avståndet
mellan kopplinglooparna till mittröret. Med 3 mm har du kanske 1 - 2 dB
dämpning och 10 dB dämpning vid +-1 - 2 MHz. Du får en välbehövlig och mycket
smal förselektion som kan ta bort störningar från sändare på exvis ett
närbeläget vattentorn. Vet du vilken sändare som stör dig, ja då bygger du ett
notchfilter. Sätt ett T kors på en av filtret kopplingsloopar och trimma
filtret så att det dämpar frekvensen på den störande sändaren. Det kan vara en
komradiostation på 168 MHz, eller en flygradiobas på 135 MHz. Gör du ett
bandpassfilter måste du trimma om filtret om du QSY:ar från 144,050 till 144,
300 MHz. Ofta hjälper ett sådant här filter som preselektor om man gör det med
låg dämpning, dvs med looparna 1 mm från mittröret. Vi
får därigenom låg dämpning på signalfrekvensen. Ett Notchfilter har lägst
dämpning av nyttofrekvensen. Givetvis funkar detta på UHF oxo. Eller varför
inte på 28 eller 50 MHz.
Dubbelskärmad koax, kontakttyp?
Gäller för alla kablage, från sändare
till filter, från mottagare till filter, mellan filtren och till T kopplingen
som kombinerar till antennen. Kabeln till antennen måste även den vara
dubbelskärmad, åtminstone de första 10 – 20 metrarna från repeatern. Koaxial
kontakterna kan vara BNC eller N. BNC kan glappa, och i vissa fall får man löda
fast BNC kontakterna. Det kan inte nog poängteras att högsta kvalitet gäller
för kontakter och kablar för att repeatern skal funka bra och i många år.
Utan koaxialkontakter: Tänk på att det
faktiskt går att bygga utan att använda koaxialkontakter, man kan löda in
koaxialkabeln direkt. Då underlättar det dock med sådan
koax som inte smälter av värmen, PTFE isolerad kabel. Nackdelen är att delarna
inte går att ta isär vid transport. Fördelen är att man kan spara på dyra
kontakter och få ner felkällorna. Direkt inlödd koax ger bra egenskaper om det
är rätt gjort.
Filter
till en 29 MHz relästation?
Går det? Ja filtren blir stora, det är
ju bara 100 kHz på 29 MHz FM delen. Vanligast är att man bygger en 29 MHz FM
relästation med separerade sändare och mottagare. Det kan behövas flera km
avstånd.
Radiostationer
till en repeater
Förr använde man utrangerade kommersiell
komradio som trimmades om till amatörbandet. Det gick ibland att dela den till
mottagare och sändare. Dag är det nästan omöjligt att få tag på kristaller till
sådana, liksom att få tag på användbara radiostationer. Idag har vi större krav
på apparaterna i en amatörradiorepeater. Det krävs smalare mottagare bl.a.
Bättre Imd egenskaper, lägre bredbandigt oönskat brus. Det som återstår är två
transvirar, exvis ICOM IC-2200H, en som jobbar som mottagare och en som
sändare. Blir det fel på en kan man bara byta, det finns ju då en sändare och
en mottagare i reserv. Man plockar ut LF signalen från den som skall jobba som
mottagare, ur högtalarjacken. Man kör in en dämpad LF signal i mikjacken, och
även PTT där. Numera finns ofta ingen logiskt signal som kan fungera som
bärvågsdetektor i en modern FM station. Och man får bygga en enkel VOX. Så att
minsta ljud som kommer ur mottagaren ger en signal. Här är ett exempel på hur
man kan bygga en enkel VOX http://www.g3vfp.org/files/afptt.gif
Varför
finns ingen bärvågsdetektorsignal trots att en modern radio har brusspärr?
Och att det ändå kommer upp en symbol i
displayen där det kan stå BUSY för bärvåg.
Så här är det:
Det hela funkar så att den elektroniska
volymkontrollen fungerar som LF till och från, CPU bedömer om bruset som kommer
från FM detektorn innehåller bärvåg eller ej. Om CPU
tycker att det finns bärvåg, dvs att bruset har
sjunkit, så skickar den ut en digital signal till volymkontrollkretsen, ett
seriellt pulståg, ett dataord, att ställa in sig på vald volym, ljudet kommer i
högtalaren. När bärvågen försvinner, stiger bruset, CPU tycker att det inte
finns bärvåg, och sänder ett digitalt tal till volymkontrollen som betyder:
”ställ in noll volym”. Samtidigt skapar CPU en symbol i displayen. Så det finns
inte att hämta någon spänning som betyder bärvåg eller inte bärvåg.
Fördelen är att man slipper in i
riggarna och försöka hitta en signal, de kan gå i omodifierat skick. Nackdelen
är att man får bygga en bärvågsdetektor i form av en VOX. Då ju logiken kräver
sådan signal. Här är ett exempel på en sådan VOX http://www.g3vfp.org/files/afptt.gif
Smal
eller bred mottagare i amatörradio repeatern?
Med två stycken IC-2200H i repeatern,
och en som mottagare finns möjlighet att byta bandbredd. För mottagarens del
kopplas ett smalare filter in och den störs inte av trafik på 12,5 kHz avstånd.
För den sändande IC-2200H:an kan man med smalläget få maxdeviationen +-2,5 kHz.
Nå, skall det då vara smal eller bred?
Enligt IARU etc så skall vi ju köra FMn, dvs med +-2,5
kHz deviation och med c:a 8 – 10 kHz mottagarbandbredd. Många tycker att det
låter bättre med det gamla breda. Och många har ju gamla riggar kvar med bara
bred FM. Så det är upp till repeatergruppen att bestämma detta. Många av våra
relästationer står i glesbygder där det gamla systemet med 25 kHz kanaler
funkar bra utan att störa någon.
Repeaterstationens
mottagarkänslighet
Är förstås viktig. Det är viktigt att
man kan köra via repeatern om man hör den, många vill kunna nå repeatern med en
handapparat. Med de filter jag beskrivit idag och med någorlunda rena
radiostationer kan man uppnå detta med god marginal. Särskilt om man håller
sändareffekten vid 10 – 20 Watt. Men en mottagare som bygger på en
professionell radio, kan det behövas ett extra HF steg, vilket ofta fungerar
mycket bra. Med två IC-2200H behövs inget extra HF steg. Min erfarenhet är att
om man lägger ner hög kvalitet på filtren, kablar och kontakter så är chansen
att repeaterbygget verkligen blir en succé.
Bygg
en VOX till repeaterns mottagare för bärvågsdetektering
Det lär finnas massor av scheman, man
kan kopiera från en äldre rigg med transistorer. Det finns VOX byggen i ARRL
handboken. En VOX består av några dioder som likriktar LF signalen, och från en
FM stations och dess högtalaruttag finns ju en nivå som gör att man kan
likrikta direkt och driva basen på en transistor som drar ner spänningen till
noll vid ljud ur mottagaren. Man skala sen ner en del av LF signalen med en
trimpot för att passa in nivån till logiken. Man behöver c:a en tiondel av
nivån. Här finns en sådan ritning: http://www.g3vfp.org/files/afptt.gif
Voxen skall ha kort tidsfördröjning, exvis 1 sekund, den skall vara så känslig
att den slår till vid öppning av mottagarens brusspärr, eller vid ganska svag
modulering. Den tid repeatern sedan är öppen bestäms av huvudlogiken. Vox:en
kommer hela tiden att ge signal som förlänger logikens tid, precis som en
vanlig bärvågsdetektor. R3 och C3 bestämmer hålltiden. Behöver du högre
förstärkning så kan man öka förstärkningen på TR1. Höj i så fall emittern med 1
kOhm och avkoppla med 10 uF. Vox:en drivs med LF från högtalaruttaget på den
mottagande transivern i repeatern.
Från högtalarsignalen driver man även
logikens LF ingång för mottagarljudet. Men då får man först dela ner den med en
trimpot, eller en fast spänningsdelare, 1 till10, exvis 1 kOhm till jord och 10
kOhm till högtalarutgången. Mellan motstånden tar man signal till logiken. Den
här VOX:en är i schemat används till datorn, men funktion är den som behövs för
att få en bärvågsignal från en repeater.
Hittade ett annat alternativ : http://www.rason.org/Projects/projects.html
Välj ”basic VOX circuit”.
Med
en VOX som bärvågsdetektor
På repeaterns mottagare, måste den vara
så känslig att den ger signal för minsta ljud som kommer ur mottagaren. Ofta
det lilla knäpp när brusspärren öppnar, och under det att någon talar, samt
brussvansen. VOX:ens hålltid är lämpligen c:a 1-2
sekund. Sändaren på repeatern skall via logiken hålla c:a 5 till 20 sekunder.
Om nu någon modulerar mycket svagt, och talar länge, finns en risk att
repeatern släpper taget. Det är oxo vanlig med mycket svag modulation från FM
sändare, och att man slöpratar, med långa avstånd till micken. Ja då lär man
sig kanske att tala ur skägget då. Lämpligt är att VOX:en som bärvågsdetektor
reagerar för inkommande deviation på ner till +-0,5 kHz. De som pratar svagare
får finna sig i att bli utkastade. De som har FM stationer med mycket dålig
modulering får tala med sin leverantör.
Var
då gamla komradio bättre som relästationsdelar?
Man hör då och då att det ”måste” vara
”riktiga” proffs komradio med kristallstyrning för att få tillräckligt bra
prestanda till en amatörradiorelästation. Min erfarenhet är att kvaliteten på
sådana verkligen är skiftande. Visst går det att bygga rena, brusfattiga
oscillatorer med kristaller. Men det är ingen regel att så var fallet med äldre
komradio, trots att de var avsedda för yrkesbruk. Hur kan det bli sådana här
uttalanden då? Det har jag funderat på. Kanske hembyggda FM stationer som
byggdes i FM trafikens barndom till amatörradio var dåliga, och proffs radio
var bättre, men jag vet flera av landets relästationer består av just hembyggda
FM stationer. Så nog var jag nervös när de första relästationerna på
amatörbandet 145 MHz skulle byggas med ett par IC-2Erikar. Jag lärde mig att de
var alldeles utmärkta, lågt bredbandigt oönskat brus både i TX och RX. Det gick fint att bygga amatörradiorelästationer med
amatörradio. Och det är så än. SRS har genom tiderna byggt många relästationer
för yrkesbruk med IC-2E efterträdare för yrkesbruk, IC-H6, H12 etc. Funkar
perfekt och drar lite ström. Det roligaste exemplet är Polarforskarnas
relästation på Tarfala, den går än, liksom liknande relästationer som användes
på Antarktis, (sypolen).
Idag
är ICOM:s komradio, och amatörradio renare och mer lämpade som block i en
relästation än någon äldre kristallstyrd radiostation. Trots frekvenssyntes av
PLL typ.
När
man läser gamla ARRL böcker om relästationer var skärmboxar och
genomföringskondingar regel.
Då finner man omfattande skärmningar med
plåtlådor och massor av genomföringskondingar. Extrem omsorgsfullt byggda
skärmboxar för RX och TX. Då är frågan om detta behövs? Och de första relästationer med IC-2E jag byggde gjordes genom att bygga
in IC-2E i skärmbox med avkopplade anslutningar. Idag bygger vi relästationer
där två bilstationer eller två bärbara ICOM stationer sitter helt öppet. Jag
vill mena att vi här har nytta av CE märkningen. Dagens apparater som är
typgodkända med CE och R&TTE, är byggda på ett
sätt så att höljet inte strålar, liksom att anslutna sladdar, mic hörlursutgång
batteriutgång etc är HF mässigt helt iskalla (avkopplade).
Det finns exempel på helmetallapprater
av äldre typer, och andra fabrikat, som strålar som en antenn från själva
höljet. Så är det inte med dagens typgodkända ICOM stationer.
Däremot är det mycket viktigt med
dubbelskärmade koaxialkablar åtminstone 20 meter mot antennen.
Duger
då andra fabrikat som relästationsblock?
Lycka till kan jag säga. Jag har provat
skräckexempel, och funderar hur de fått sitt CE märke.
Det händer till och med att kunder som
köpt andra fabrikat kommer till SRS och vill ha hjälp. Däremot rent generellt
kan jag inte säga att allt utom ICOM är värdelöst att bygga en relästation på.
Att koppla upp en provsträcka är en möjlighet.
IC-703 en omgång ytterligare
på väg i höst, det kommer fler IC-703:or
ICOM
har på begäran från sina agenter i EU och i världen gått med på att göra en
produktion ytterligare av den populära IC-703.
Vi
sålde slut på dem tidigt i sommar, många blev utan den IC-703 som skulle ha
räddat semestern. Vi på SRS kommer att få hem ett antal IC-703 under sen höst.
Dessa blir dock de absolut sista. Vill du vara säker på att kunna köpa en gör
du klokast i att redan nu boka in en. Tala med Wolfgang, beställning är inte
bindande, men ger dig möjlighet att köpa en när de kommer in i höst. IC-703 ser
ut som en IC-706all, samma tillbehör, men har gul display. IC-703 har 10 Watt,
endast HF och 50 MHz. IC-703 drar lite ström och lämpar sig väl att köras på
ett 5 – 10 Ah batteri. IC-703 klarar 9 – 16 Volt. IC-703 har inbyggd
antennavstämmare och stämmer likt en AH-4 av nästan vad som helst. IC-703 har
plats för ett CW filter av hög klass, FL-52 och FL-53. IC-703 har inbyggd
elbugg. IC-703 håller erkänt hög klass och rekommenderas verkligen. För den som
vill veta mer om IC-703 så har jag et under huven dokument, broschyrer finns på
hemsidan eller kan beställas i pappersform.
Fingerstock
Talas
det om i texterna. Fingerstock är en slitsad list av tunn fosforbronsplåt, ofta
försilvrad. Materialet har god fjädring, god ledningsförmåga och
korrosionsbeständighet. Men är dyrt och svårt att få tag på. Man använder just
fingerstock för att få god kontakt mellan mittröret och den rörliga avstämningsdelen.
Numera finns massor av olika sk EMC material. Studera
ELFA:s sortiment och du kan finna saker som är användbart. Exvis de skumlister
klädda med stickad rostfri stålstrumpa, självhäftande. Funkar som tätningslist
men är ledande och HF mässig. Med lite fantasi kan man nog hitta material som
ersätter fingerstock, och som är möjlig att få tag på till rimligt pris.
EMC
material är avsett att förbättra skärmning, och just skärmning vid höga
frekvenser, VHF och UHF. Man finner de omtalade ”skumlisterna” med stickade
stumpor i ICOM:s apparater, de kan utgöra kontakt mellan chassi och hölje.
Antenntråd, val av
antenntråd
Ja
vilken antenntråd skall man ha egentligen? Nästan alltid när nybörjare är
inblandade uppstår frågan om antenntråd. Vilken area skall den ha? Vilken typ,
flertrådig eller entrådig? Plastisolerad eller naken?
Jag
brukar säga att kravet är att den skall leda ström, dvs
vara av koppar lämpligen. Flertrådig kan den vara om du har sådan liggande,
entrådig om det ligger en sådan i garaget. Plast är bra för att skydda kopparen
från oxid. Arenan? Ja större area leder mer ström och tråden blir inte så varm
som en tunn. Men med 10 eller 100 watt räcker det väl med ganska smal tråd,
exvis 0,75 till 1,5 mm2. Vill du att den skall hålla att spänna upp
mellan träden kan man få använda en kraftigare tråd. Duger tråden i försvarets
telefontråd? DL-1000, en sådan rulle ligger ofta i garaget hos radioamatörer.
Den funkar fint, men har en viss åldring särskilt om den spänns hårt kan
plasten spricka och ståltrådarna i den rostar och den går av. Till måttligt
stora span duger
den fint. Den går att tvinna isär med en borrmaskin. Ja märkvärdigare än så
behöver inte valet av antenntråd vara.
Själv
är jag trött på att min antenntråd går av, jag använder 80 meter lång
trådantenn på 20 – 25 meters höjd och det blir stora krafter när träden vajar i
vinden. Jag kör nu med 3 mm galvad och plastad stållina, den tål 300 kg, spänns
upp med flagglina som tål 275 kg. Och jag får utmärkta QSO resultat, och
antennen sitter kvar. Så även om koppar skulle ha givit
någon del av en dB mindre försluter så sitter den uppe. Vilket jag tycker är en
bra fördel.
Val av antennråd mellan AH-4
och akterstaget
Är
något som verkligen förbryllar. Aldrig åstadkommer en sak så många frågor som
trådstumpen mellan AH-4 och akterstaget. Det finns lika många åsikter som det
finns experter där. Vi talar om en HF installation i fritidsbåt. Och ledningen
vi talar om bli max två meter lång. Akterstaget är en rostfri stållina, med få
kardeler och som håller en stor kraft i spänn.
Mitt
svar brukar bli:
1.
Det skall vara en tråd som leder ström
2.
Det skall vara en tråd som tål att trampa på, så det är då bra om den är några
mm grov, kanske 5 mm
3.
Det är bra om den är plastklädd ifall någon står på den eller tar i den när
sändaren går. Eller att den inte oxiderar av saltvattnet.
Så
då blir det 1,5 till 10 mm2 FK eller RK då.
Märkvärdigare
är det inte.
Wire, vajer, tråd, lina
Ja
vad heter det egentligen?
Wire, är ett engelskt ord för
tråd. Men kan vara slang för lina eller stropp
Stranded Wire, är ett engelskt ord för
flerrådig spunnen lina
Hook up Wire, betyder entrådig
kopplingstråd
Stranded hook up wire, betyder flertrådig
kopplingstråd
Lina, ett svenskt ord för
flertrådig, spunnen av flera trådar.
Stropp, stållina med öglor för
lyftarbeten och bogsering
Kopplarlina, flertrådig kopparkabel.
Antennvajer, svenska för antennlina
Antennlina, sv för antennvajer
Cable, engelska för flertrådig
lina
Wire, finns inte på svenska men
ett liknande svenskt ord för lina finns, vajer, och skall då inte förväxlas med
Wire. Det är ju två olika saker.
Wire, har absolut inget att göra
med stållina eller vajer, trots att ordet ofta används så.
Strands, eng för de i linan ingående
trådarna, kardelarna.
RA-200
Ja
många har olika minnen av den här riggen. Från tiden i gröna kläder och för
stora vita kalsingar. En grön radio för HF. Jag har bl.a. skrivit om hur de
körs i AM på 3780 kHz och även strax under 2 MHz, vid 1995 – 2000 kHz kan man
höra RA-200 med Morse eller AM. Man kör aningen under nedersta skalstrecket,
dvs lite under 2000 kHz.
Här
finns mer att läsa om riggen:
http://www.radioskolan.se/ra200/
Var
får man tag på en RA-200? Bra fråga, fler frågor?
På
något sätt finns de här och där i alla fall. För den som vill bygga om sin
RA-200 för 12 Volt finns här en beskrivning som kan vara värd att studera: http://www.radioskolan.se/ra200/ra200_12v_mod.pdf
Det är SM7UCZ som konstruerat
och byggt en DC till DC omvandlare som ger 300 Volt och 7,2 Volt från e 12 Volt
källa. En mycket fin byggbeskrivning. Det går förstås att bygga saken och köra
den utanför RA-200. För den som vill köra med 230 VAC så använder man
inkopplingen. Har du en RA-200 stående, ta fram den och upplev hur det var
förr. Förundras över hur man kunde använda en så, med dagens mått, primitiv
radio för proffsbruk. Inte konstigt det behövdes utbildning för att överföra
radiomeddelanden, då.
Nostalgi
i högsta klass talar vi dock om.
En
RA-200 består av ett bygge av mycket avancerad klass, mekanik som måste ha
kostat skjortan, inte bara i utveckling utan även i produktion och underhåll.
RA-200 är byggd på små elektronrör.
LED i Sverige
Kolla
in här: http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article629268.ece
Man
utvecklar ny teknik för tillverkning av belysnings LED i Sverige.
När
du ändå är här studera då oxo utvecklingen av Solceller som blir
konkurrenskraftiga: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article560270.ece
Lite SI enheter på energi
Idag
Ws (Watt sekund) och kJ (kilo Joule)
Igår
den gamla enheten för energi, (före 1960) calori förhåller sig så här:
1
cal = 4,2 J = 4,2 Ws. (obs avrundat
från 4,1868)
1
kcal = 4,2 kJ = 4,2 kWs (kilo Watt sekund)
För
att värma ett gram vatten 1 grad C krävs en calori.
Med
dagens energienheter blir det då:
4,2
J eller 4,2 Ws värmer ett gram vatten en grad.
4,2
kJ eller 4,2 kWs värmer ett kg vatten en grad.
Lär
dig, eller spar dessa siffror noga då de ju är underlaget för att beräkna vad
det kostar att värma vatten till elementen, duschen eller snart, då
energipriset blir så högt att man måste tänka sig för och inte koka för mycket
vatten till kaffet.
Eller
skall du koka ägg, använd en liten kastrull så att du inte kokar onödigt mycket
vatten. Skitsaker kanske, men det kan vara kul att ha kunskapen att beräkna
energimängden. Kanske du slänger uppkokat äggvatten och kaffevatten för en
krona per dag, det blir 365 kr per år. Och du! Det varma äggkokarvattnet är
utmärkt diskvatten.
Psykopatsiska chefer, så
överlever du (psykologi)
Har
du oturen att ha fått en psykopatchef på halsen, ja då är det inte mycket mer
än att byta jobb om du skall överleva, eller bli en av de utslagna. Man talar
om att c:a 5 procent av oss människor har den här läggningen. Vi talar nu om sk
kostympsykopater. Här är en sajt med tips för att klara livhanken, och kanske
din personlighet:
http://www.metro.se/2009/04/21/2568/psykopatiska-chefer-sa-hanterar-du-de/
Inte
minst intressant att studera och berika sin kunskapsbank med. Observera även
att man skriver om att den här personen ofta är mytoman, vilket ju ändå är en
del av psykopatin.
”Ett statsbärande parti” (vårt dynamiska språk med
ironi)
Ett
gammalt ord, eller talesätt, men som den senaste tiden exploderat i användning.
Vecka 35.
Observera
nu att jag försöker analysera ordet, och INTE påverka någon politiskt.
Politiken, och vad ni tycker där, eller röstar på får ni jobba med själva.
Så
vad betyder ”statsbärande” då? Själva är vi väl ibland radiobärande, eller
antennbärande, och visst är det många som bär på en laddning öl. Radioamatörer
är ölbärande, många är pärmbärande på jobbet.
Vi
får se vad ordboken säger: ”Statsbärande
parti kallas ett parti
(politiskt) som har så stor makt i ett land att det ibland kan betraktas som synonymt
med statsapparaten, eller rent av stå över densamma”.
Begreppet
kan ofta förknippas med diktaturer.
Ja
läs själva: http://sv.wikipedia.org/wiki/Statsb%C3%A4rande_parti
Inte
var väl det ett särskilt bra ord, i demokratins tjänst, men ord byter ju
betydelse. Kanske betyder det något positivt idag, dvs från och med augusti
2009.
Visst
är det roligt att höra våra folkvalda använda så avancerade ord, som går att
tolka så vitt och brett.
Nu skall vi vara Pragmatiska
(vårt
dynamiska språk med ironi)
Jag
försökte för en tid sedan få bukt med vad pragmatisk betyder egentligen.
Sista
tiden har vi återigen fått höra ordet ofta. ”Vi skall vara pragmatiska”. I
positivt syfte. Att vara pragmatiskt är något bra.
Man
kan söka på ordet och här är ett svar:
”Vissa pragmatiker anser att
sant är vad som är nyttigt för livet eller verksamheten, andra att en hypotes
är sann om den möjliggör att vissa eftersträvade förutsägelser går i
uppfyllelse”.
Svårt
det här.
För
ett halvår sedan användes orden ”pragmatiska” och ”pragmatiker” för att
nedvärdera andra. I det fallet andra politiker, de var pragmatiker
(underförstått dumma, idioter, oseriösa, klantar och slappisar). Idag är det
positivt och man skall vara pragmatisk, om man får tala för sig själv.
Visst
är det roligt att höra våra folkvalda använda så avancerade ord som går att
tolka så vitt och brett.
Då uppstår frågan till er
som läser detta
Hur
gör en radioamatör för att vara pragmatisk? Kanske man måste vara pragmatiskt
vid ansökan om att få sätta upp en mast?
Med
avsikten att köra mer DX.
En rolig historia eller två
Idag
med bidrag från SM5WHH
En man kommer in på Operabaren med en
krokodil i koppel och frågar:
"Serverar ni norrmän här?"
Barmästaren svarar: "Javisst!"
Varpå mannen beställer: "Bra, en
Dry Martini till mig och en norrman till krokodilen, tack!"
73 de
Jan/SM0WHH
Förresten (nästa dåliga historia),
Om sådär tre-och-en-halv månad börjar
man prata om de tre vice männen. Vilka var de ordinarie männen? Ja vad hände
egentligen med ordinarie bemanning?
73 de
Jan/SM0WHH
De
SM4FPD
Roy
