Det
kommer fler IC-703:or
Grupp 4
Vad har man D-STAR till?
Man
kunde ställa frågan för alla nya trafiksätt. Allt gick ju bra med bara bärvåg,
CW och Morse. AM dög ju åt farsan. Vad skall vi ha PSK-31 till när det finns
Baudot.
Jo
så här använder man, eller kan använda D-STAR: en liten handapparat med D-STAR
tar du med till New-York, Göteborg, eller till Tokyo på jobbresan, en liten
IC-D80E. Med den kopplar du upp dig på den lokala D-STAR repeatern och ber den
koppla upp sig till din D-STAR repeater i Stockholm. Sen ropar du på dina
kompisar som om du vore hemma. Detta mina vänner, impar på arbetskamraterna som
är med till Tokyo på jobbresan. Jo det innebär förstås då att det finns en mot
Internet uppkopplad D-STAR repeater. Det finns redan över 300 st i vida
världen. Vi har ett antal D-STAR relän i SM men hittills ingen uppkopplad. Det
är på väg.
Kolla
den här kartan: http://www.jfindu.net/DSTARRepeaters.aspx
Bry
dig inte om de som vill sälja sådana av fabrikat som inte har D-STAR
Vi
har D-STAR för att inte bara kunna överföra tal i brus, utan för att kunna
överföra tal, meddelanden, GPS data, och internetuppkoppling, utan sus och brus
Varför
har inte SSA en D-STAR funktionär, som i England USA och Tyskland.
Läs om Södertörns D-STAR
repeater
Se
deras hemsida: http://www.sk0qo.se/
Klicka
på D-STAR repeater, i listan till vänster. Vi kan bl.a. läsa att man planerar
att koppla upp den till internet. I höst. Kanske kan du har ställt in dina
parametrar för att köra den när du åker till loppisen den 3 okt.
Några
data från Södertörns D-STAR relästation:
ID: SK0QO B
Uteffekt: c:a 50 Watt ERP
Utfrekvens: 434,4500 MHz
Infrekvens: 436,0500 MHz
QTH: Södra Stockholm flyttad i höst
Obs att man kör +1,6 MHz
duplexavstånd
Inställningar
för access till repeatern (i menyn DV set mode)
Digital
RPT SET: ON
RX RPT WRITE: Auto
Övriga
inställningar av din D-STAR radio finner du på hemsidan.
Detta liknar ju inte ”riktig
amatörradio” (D-STAR)
Säger
någon, som, inte tycker att amatörradion behöver något nytt.
Dvs
en enrörs Morse sändare, och en BC-348 Duger.
D-STAR
liknar inte AM som ju anses av vissa vara ”riktig” amatörradio. D-STAR liknar
ju inte riktig amatörradio som RTTY med Baudotkoden. D-STAR liknar ju inte min
Drake Line. Men vad är då riktig
amatörradio? Förmodligen är svaret på den frågan att riktig amatörradio är det
som präglade mig eller dig som en av de fösta upplevelserna om radio. Min
första mottagare, min första sändare, min kamp med Morseinlärningen, mitt besök
hemma hos den gamle radioamatören. Det sitter sedan fast i skallen. För nästa
generation blir då D-STAR ”riktig amatörradio”, och det där gamla skrotet med
FM, AM och SSB är historia.
För
oss lite äldre är FM riktig amatörradio, för den ännu äldre är Morse riktig
amatörradio.
Amatörradio
är vad du gör den till. I framkanten av den tekniska utvecklingen, eller som
nostagisk person som gillar de gamla grejerna.
Bara
att välja, ofta väljer man flera grenar av hobbyn och får då en bred erfarenhet
av vad amatörradio egentligen är.
Drar
en IC-7200 nån ström?
Frågar många. Vi är lite ute efter
strömförbrukningen om man kör portabelt och med lägre effekter än 100 watt. Som
bekant är ju verkningsgraden på ett 100Watt PA väldigt låg vid lägre effekt. Vi
kan inte förvänta oss att spara särskilt mycket ström genom att gå ner till 5
eller 10 watt. Dvs som det alltid har varit på 100Watt radiostationer. En
tiowattare som IC-703 går ju väldigt snålt, och drar då bara några Amp.
Jag har mätt upp strömmen på IC-7200 vid
några typiska effektnivåer. Jag mätte på 14 MHz där strömmen oftast är högst,
och ineffekten varierar en del på de olika frekvenserna.
CW, dvs bärvåg på 14 MHz:
100 Watt 20,1 Amp
50 watt 14,5 Amp
10 watt 8,7 Amp
5 Watt 7,5 Amp
Vid Morse sändning kan man räkna med
nästan en halvering av medelströmmen. Vid full BK kör man snålast.
Vid SSB och PTT intryckt utan modulering
drar den 4,8 Amp, detta är då BIAS till driv och slutstegen, dessa är byggda
med Effekt MOS FET transistorer och dessa kräver högre viloströmmar än vanliga
transistorer. Vid SSB sändning har jag mätt upp medelströmmen, vid tal i
mikrofonen, det är medelströmmen som laddar ur portabelbatteriet och som man
beräknar batterilivslängden på:
SSB 100Watt 11 Amp
SSB 50 Watt 9 Amp
SSB 10 watt 6,5 Amp
SSB 5 Watt 5,7 Amp
Kör vi VOX eller PTT VOX spar vi ström,
då riggen sjunker till RX strömmen i talpauserna.
Observera att man måste tänka på
batteriets inre motstånd när man kör en storförbrukare som en SSB eller CW
sändare. Batterispänningen sjunker om vi har ett inre motst6ånd och det kan då
hamna under den spänning radion kan arbeta på. Med ett 10 – 20 Ah gele blysyra
batteri kan man de första timmarna köra 50 – 100 watt och resten av
eftermiddagen 10 – 50 watt.
Vid mottagning drar en IC-7200 c:a 1,13
Amp, med mycket hög volym vill den ha lite mer förstås, och släcker man lyset
drar den 1,05 Amp.
En del ström handlar det om, men genom
att välja rätt beteende kan vi ända spara ström från portabelbatteriet.
IC-703 en omgång ytterligare
på väg i höst, det kommer fler IC-703:or
ICOM
har på begäran från sina agenter i EU och i världen gått med på att göra en
produktion ytterligare av den populära IC-703.
Vi
sålde slut på dem tidigt i sommar, många blev utan den IC-703 som skulle ha
räddat semestern. Vi på SRS kommer att få hem ett antal IC-703 under sen höst.
Dessa blir dock de absolut sista. Vill du vara säker på att kunna köpa en gör
du klokast i att redan nu boka in en. Tala med Wolfgang, beställning är inte
bindande, men ger dig möjlighet att köpa en när de kommer in i höst. IC-703 ser
ut som en IC-706all, samma tillbehör, men har gul display. IC-703 har 10 Watt,
endast HF och 50 MHz. IC-703 drar lite ström och lämpar sig väl att köras på
ett 5 – 10 Ah batteri. IC-703 klarar 9 – 16 Volt. IC-703 har inbyggd
antennavstämmare och stämmer likt en AH-4 av nästan vad som helst. IC-703 har
plats för ett CW filter av hög klass, FL-52 och FL-53. IC-703 har inbyggd
elbugg. IC-703 håller erkänt hög klass och rekommenderas verkligen. För den som
vill veta mer om IC-703 så har jag et under huven dokument, broschyrer finns på
hemsidan eller kan beställas i pappersform.
”Filterfabriken”
i IC-7200
Filtren är något av det viktigaste vi har i en
mottagare. Filter har funnits i en massa skepnader genom tiderna. LC filter,
dvs bara spolar och kondingar, mekaniska filter och kristallfilter, inte att
förglömma keramiska filter. Nu är det dags för DSP gjorda filter även i den
lite enklare och billigare radiostationerna. IC-7200 har liksom IC-7800, 7700,
756PROall sådan filter och med filterfabriken kan vi skapa de filter vi behöver
för det trafiksätt och den smak vi har. Filter tar bort QRM, filter tar bort
brus, filter skapar den bandbredd vi behöver för respektive trafiksätt, filter
är den viktigaste delen av signalbehandlingen. Med ICOM:s filterfabriker kan du
göra allt som kan tänkas göras med just filter, med PB:erna kan du när som
helst krana omkring i de skapade filtren. ICOM gör detta utan att hitta på
konstiga namn och dåliga lösningar. ICOM:s filter är näst intill perfekta. ICOM
försöker inte dupera lättrogna kunder med konstiga franska ord som ”countour”.
Filterfabriken i IC-7200 är lite enklare än i ICOMs
större riggar. Men oxo enklare att använda. Det finns en stor tydlig knapp med
texten FILTER, med den väljer du ett av tre snabbval på filter. W, M och N.
dessa snabbval är fabriksinställda och dessa kallas för default. Trycker du
länge på FILTER kommer filterfabriken upp. Nu är det bara att vrida VFO till du
får den bandbredd du vill ha, exvis 1700 Hz vid SSB eller 350 Hz vid CW. Detta
kan du göra för tre filterval i alla trafiksätt, även de sk DATA filtren som är
ytterligare en filteruppsättning vid DATA, vilket betyder att man kör RTTY,
PSK, Amtor etc vid SSB. Detta motsvara kristallfilter för tiotusen till
tjugotusen kronor om det vore som förr. Du kan skapa filter från 50 Hz bandbredd
i CW, och upp till 10 kHz i AM. Vid SSB är max bredd 3,6 kHz, då kan du ”njuta”
av ljudet, och de vackra rösterna från de som kör bred SSB, eller HiFi SSB. Du
som lyssnar på AM, här är drömmen med vridet på en ratt skapar du exakt den
bandbredd som krävs för att få en kompromiss mellan QRM och ljudkvalitet. På de
högre frekvensernas BC band går det ibland att lyssna AM med upp till 10 kHz
bandbredd. Du hör diskanten ända ner i halsen på de som talar, du hör diskanten
från cymbalerna på ett sätt som du aldrig varit med om förr på AM.
Uppgradera din IC-7700 med
1.11
Gå
till den här sajten: http://www.icom.co.jp/world/support/download/firm/
Här
kan du ladda hem en uppgradering som heter 1.11 till din IC-7700. Den är ny
sedan sep 11. 2009. Ja det finns många sätt att skriva ett datum,
internationell standard är 2009-09-11.
Uppgraderingen sägs ge: “Improvements in the TX monitor audio level”.
Riktigt vad det
innebär vet jag inte, huruvida det är värt att göra uppgraderingen kan jag ej
svara på nu.
På
denna sajt kan du även ladda hem uppgraderingar till andra ICOM stationer.
Exvis IC-7800.
Lämpligt
är att ladda hem uppgraderingen och spara den i en mapp i din dator. Sen kan
man lägga över den på en USB stick, eller ett CF kort, och föra in den i
radion. Var noga med att följa beskrivningen.
Två
stycken DSP kretsar skapar allt som behövs för att få en fantastisk mottagare
och en spektrumpresentatör med sällan skådad upplösning. Vad sägs om:
DSP
för mottagare och sändare, den som skapar andra MF, AGC, Filtren
Passbandtuningarna detektorerna hög och lågpassfiltren, detektorerna,
modulationen och dess bandbredder i TX samt HF klippern och mycket annat.
Består av kretsen TMS320C6726B vilken är en 32 Bitars DSP med intern klockfrekvens på 266 MHz! Denna DSP krets kan klara 1600 MFLOPS, (mått på beräkningskapacitet.)
DSP
för Spektrumpresentatören är en 32
bitars TMS320C6720 med intern klockfrekvens på 200 MHz och den klarar 1200
MFLOPS.
För
att jämföra med IC-756PROIII gäller att där är DSP klockfrekvensen 50 MHz och
IC-756POIII DSP klarar bara 150 MFLOPS.
Mer än tio ggr så hög
beräkningskapacitet i IC-7600 plus en egen DSP för spektrumpresentatören gör att
IC-7600 blir något av det mest fantastiska du någonsin lyssnat och sett på.
MFLOPS
MFLOPS =
Mega FLoating Operations Per Second.
Ett
mått på en dators förmåga att göra beräkningar. Dvs hur många flyttals
operationer per tidsenhet, (sekund) den klarar av. Enheten används mest för att
mäta och jämföra datorer som huvudsakligen används för amtematiska beräkningar.
DSP i IC-7600 och de andra ICOM riggarna med DSP gör just matematiska
beräkningar för att åstadkomma filter etc.
Du
kan ju testa att knappa in små tal på räknedosan, exvis 1+2=3 och se hur många
du klarar per sekund. Kanske blir det snabbare med huvudräkning. Men någon
MFLOPS lär vi inte klara. Dock gör väl hjärnan hela tiden någon form av
beräkningsarbete, den skall ju behandla allt vi ser hör och känner. Detta är
nog inte så lite och säkert jämförbar med en DSP i klassen vi talar om.
Det är inte bara örat som
tillfredställs av en IC-7600
Du
se den oxo, och i synnerhet ser du spektrumpresentatören och vad som finns på
frekvenser omkring din inställda frekvens. Du ser även en apparat som är
utformad för att vara mycket snygg, otidsenlig, och den kommer att upplevas
lika välbyggd, snygg och stilren även om många år. Likt ICOM genom tiderna har
den en design som inte tappar mode.
Spektrumpresentatören
dock, har du väl rattat ett tag är du såld, en sådan display är vanebildande.
IC-7600 kopplingsschemat
Utskrivet
består schemat till IC-7600 av 28 stycken!!! A3 sidor, fullskrivna med
komponenter och linjer. A3 är dubbla A4 ark. Det är således inte gjort i en handvändning
att hitta rätt i alla dessa kretsar, och att lära sig apparatens hela
konstruktion.
Idag
skall vi gå igenom den block för block, och det kan då tyckas se enkelt ut.
Faktum är att det är en stor fördel om blockmässigheten är enkel och rätt fram,
och avsikten är att få en mottagare med goda egenskaper. Dock döljer sig en
massa detaljer i varje block, jag har några exempel där jag anger hur många
komponenter som utgör vissa steg. Vi kan i en sådan här radio ha 10 ggr så
många komponenter jämfört med en enklare konstruktion av annat fabrikat. Skall
det smaka så kostar det, kan vi sammanfatta.
IC-7600 blockschemat
Låt oss då studera
blockschemat på IC-7600, man ser att det är både enklare och merkomplicerat,
med bara två blandare är det första intrycket att det är en enkel radio, men
tänker man efter lite, inser man att funktionerna som görs av DSP är ytterst
avancerade och syns inte som block. De viktiga saker som avgör skillnaden
mellan en ren SDR radio och en apparat i 7600 klassen kräver banker med filter,
analoga blandare med höga prestanda och en mycket god undertryckning av speglar
och andra oönskade signaler.
Låt oss börja med mottagaren
då:
Blockschema mottagaren
IC-7600
Vi börjar med två
antennjackar, vilka man kan välja med knappar från fronten, endera med minne
per band eller helt manuellt. Man kan även välja en egen kontakt för
mottagarantenn. Dvs man kan lyssna med en antenn och sända på en annan eller
närhelst det behagar koppla om mellan dessa funktioner. Observera att
antennanpassaren används för mottagarsignalen oxo. Nästa steg är två
dämpsatser, även de in och urkopplingsbara med relän. 6 och 12 dB vilka då kan
ge oss 6, 12 och 18 dB dämpning. Tänk på att med en sådan dämpsats inkopplad
har vi en mottagare med väl specificerad antennanpassning, dvs vi får rättvisa
värden vid mätning av signalstyrka från olika antenner. God anpassning antenn
till mottagare är vikigt av flera skäl. Nästa steg är ett högpassfilter, det
skär bort signaler under 1,6 MHz. Avsikten är att skydda mottagaren mot starka
fält från lokala mellanvågsändare. Filtret är konstruerat för att ha god
anpassning till stegen både före och efter. Allt för att slippa missanpassning
mellan stegen som kan orsaka sämre selektivitet. Sen följer en bank med
bandpassfilter. Dessa används även vid sändning. Vi ser 13 olika sådana filter.
Dessa filter är byggda av relativt stora komponenter, inte de små ytmonterade
sakerna vi ser i enklare radio. Avsikten med detta är att de skall tåla starka
signaler på frekvenser där vi inte lyssnar, med avsikt att förbättra
selektivheten, intermodulation och höja IMD. Visst kostar detta pengar, men vi
är nu ute efter höga prestanda. Dessa filter kopplas in med dioder som arbetar
som strömbrytare. (Sw dioder PIN dioder).
Sen är det dags för HF steget
som numera kallas för PRE amp. Det finns två, inte att förväxla med historiens
dubbla HF steg i exvis BC-348, utan man kan välja mellan två olika HF steg. Ett
med måttlig förstärkning och med mycket bra data, och ett med hög förstärkning.
Användaren avgör vilket han behöver, dock är det vanligaste att man kör en
sådan här mottagare utan HF steg, åtminstone upp till 18 MHz. Efter PRE amp
skall signalen delas upp i två grenar, det görs med en effektdelare.
Fortfarande är det viktigt att hålla anpassning mellan stegen och ICOM har
kostat på en riktig effektdelare här. Man kan då fråga sig om det verkligen
finns effekt här? Vid mottagning? Ja ner till -120 dBm är en liten effekt. Vi
mäter ju numera insignalen till en mottagare i dBm, effekt där 0 dBm är 1 mWatt.
Två lågpassfilter tar bort
allt över 60 MHz, avsikten är att förbättra spegeldämpningen. Obs att
fortfarande gäller att alla block har god anpassning vid 50 Ohm mot varandra. Nu
följer två första blandare, det behövs då två frekvenssynteser. Avsikten är att
vi skall kunna lyssna på två frekvenser oberoende av varandra. Efter dessa
blandare har vi nu första mellanfrekvensen, 64,455 MHz. På första MF finns nu
varsin PIN dioddämpare, de behövs för att vi skall kunna balansera nivån per
mottagare, med vredet på fronten. Varsitt MF steg följer och signalerna skall
nu kombineras till en mellanfrekvens, och nu följer kristallfiltren för första
MF. Det finns tre att välj på precis som i IC-7800, 3,6 och 15 kHz. Dessa
filter kan ibland kallas för roofingfilter. Nu är det dags för andra blandaren,
en mycket avancerad blandare som ger os mellanfrekvensen 36 kHz. Dvs
nedblandning i ett steg från 64 MHz till 36 kHz. Precis som i IC-7800. Många
tycker då att det borde uppstå ett problem med spegelfrekvens här. Och det är
rätt tänkt. Men denna blandare är av typen image rejection mixer. Dvs den
undertrycker sin spegeln, dessutom har vi kristallfilter i första MF som oxo
undertrycker spegeln. Den här blandare består av två dubbelt dubbelbalanserade
blandare. Ja visst är det dyrt men det finns fördelar. Ja visst är det
patenterat, och går inte att efterlikna i andra fabrikat. Sen följer ett MF
steg på 36 kHz en limiter som klipper för eventuella för starka toppar. En AGC
detektor, och sen rakt in i det digitala, after A till D omvandlig in i DSP
kretsen.
Vi ser en mottagare med att
absolut minimum av aktiva komponenter, ett maximum av goda kretslösningar som
får kosta kulor. Vi ser en kompromisslös mottagaringång för maximal
selektivitet, minsta möjliga Imd, och höga intercept siffror, ja 30 dBm.
I DSP alstras genom
programvara förstärkning, av 36 kHz MF, filter, som är extremt välbyggda och
snygga, bandpasstuning, notchar, mer förstärkning, AGC detektor av digital typ,
detektorer för de trafiksätt som finns. I detta blockschema ser vi ingen noise
blanker av gammal typ, utan hela NB sker i DSP med programvara. Vi får oxo en
NB som är utan en helt ny dimension. Ut från DSP kommer en signal som skall bli
analog igen och mata LF slutsteget. Den av DSP skapade AGC signalen, den som
skall reglera mottagarens förstärkning, styr andra MF:ens förstärkarsteg, för
övrigt sker AGC regleringen i DSP.
För att ta några exempel på
stegen vi talat om, det HF steg som AGC styrs efter andra blandaren, detta
består av tre transistorer en transformator c:a 35 småkomponenter och en OP. I
en enklare mottagare kan detta ersättas med en transistor och fem komponenter.
Återigen, skall det smaka så kostar det.
Efter effektdelningen till de
två första blandarna har vi 60 MHz LP filter vart och ett av dessa innehåller
15 komponenter. Skall det smaka så kostar det.
De två första blandarna är
byggda på vardera fyra FET två transformatorer, två trimmpottar, och vardera
c:a 25 komponenter, blandare som i enklare byggen kan innehålla fyra dioder och
tre motstånd…. Skall det smaka så kostar det. Och IC-7600 smakar verkligen mer.
Att trimma pottarna i dessa blandare måste vi inse kräver avancerad utrustning,
så skruva inte på trimrar.
Varför ”bara” en
dubbelsuper?
Och
inte en quadrupelsuper, med fyra, ja kanske fem mellanfrekvenser. Ett tag i
historien ansåg det ju bli en bättre mottagare med fler MF:ar. Men på den tiden
var då avsikten att kunna skapa en variabel MF bandbredd, att ha flera MF:ar
med kristallfilter som skulle göra mottagaren mer selektiv. Idag går det att
göra detta med en DSP, dvs det många kristallfilter gjorde. Något vi vet från
ICOM:s riggar med filterfabrik. Idag är det en fördel om vi bygger en mottagare
med så få MF:ar som möjligt. En hög första MF behövs för att få bort
spegelfrekvensen, i IC-7600 talar vi om c:a 64 MHz. Med en sådan hög första MF
blir frekvensområdet litet för frekvenssyntesen.
Att
sedan bland sig ner till en så låg MF som DSP kräver är inte helt lätt. ICOM
lärde sig detta i IC-7800, den första HF rigg där man lyckats med detta på ett
bra sätt. Det kräver en andra blandare av särkskilt bra modell. Med två MF:ar
behöver vi ju bara två lokaloscillatorer, sådana tillför bredbandigt brus och
med bara hälften så många oscillatorer får vi ner det bredbandiga bruset i
mottagaren. Detta märks särskilt vid smalbandiga signalers ljudkvalitet, Morse
och SSB blir trevligare att lyssna på och man kan tillåta sig att ha mer bas
med i ljudet. På större avstånd, exvis på +-100 kHz kan det bredbandiga bruset
blanda sig med BC stationer, med oönskade oljud som följd.
Fördelarna
med få MF är idag uppenbar, och de som lyssnat på en IC-7800, 7700 och nu en
IC-7600 förstår vad jag menar, särskilt om man lyssnat lite mer aktivt och på
djupet.
Får
vi då enkelsupermottagare i framtiden? Kanske, men vi får oxo det som kallas
SDR Software Defined Receivers. Men även de kräver en första blandare och en
extremt kraftfull DSP som inte finns ännu. Med lägre ställda krav kan det vara
ett kul experiment dock.
Färre
MF:ar ger lägre bredbandigt brus, renare ton, färre oönskade falska frekvenser
som speglar och spurrar. Men det kostar lite extra omsorg att konstruera och
bygga en mottagare med färre MF:ar.
Men det finns billiga
dubbelsuprar av andra fabrikat
Och
jag önskar bara lycka till vid nästa solfläcksmaximum.
Man
kan använda sig av konceptet med få MF:ar för att bygga billigare mottagare och
sändare. I ICOM:s fall är det dock högsta prestanda som hägrar.
PRE-amparna i IC-7600 kan
behöva en särskild beskrivning
De två HF steg som finns att
välja bland efter bandpassfilterbanken. Dessa är byggda på ett eget kretskort.
In och ut 50 Ohm med god noggrannhet, allt för att få bästa prestanda och inga
missanpassningar mellan stegen. Två olika HF steg nämnde jag. Ett HFs teg med
måttlig förstärkning och ett med hög förstärkning. Vilket av dessa kräver mest
då? Det är lätt at tro att hög förstärkning kräver dyra och många komponenter,
men det är tvärs om ett bredbandigt HF steg med måttlig förstärkning och den
bästa av de bästa egenskaper vad gäller distorsion kräver i särklass mest
komponenter. Såldes har PRE-AMP 1 c:a 45 komponenter. Två transistorer och fyra
transformatorer. Byggd för att tåla extremt starka signaler från en stor del av
frekvensområdet, och att samtidigt kunna arbeta med en mycket svag signal som
vi vill lyssna på. Den skall även ge minimalt med egenbrus, och ha bra
anpassning till kretsarna före och efter. Det låter som en omöjlig uppgift. Det
kan det kanske vara men här har ICOM verkligen kostat på ett så i många ögon
simpelt steg som ett HF steg. I andra konstruktioner kan man i bästa fall se
två transistorer och fem komponenter.
Ser vi på PREAMP 2 så är den enklare,
en transistor, och bara 29 komponenter. Ja nog har man även här kostat på lite
mer än vanligt. Men här är det rå och hög förstärkning som gäller, vit ar till
den här förstärkaren om vi vill ha hög förstärkning vid användandet av antenner
med låg verkan. Magnetic loop, experiment med ferritstav, och inomhusloopar. På
det här förstärkarkortet finns förbikopplingen, dvs man kan köra utan HF steg
och mottagarsignalen går bara förbi på PRE-amp kortet. Förbikopplat använder vi
upp till 18 MHz såvida du inte har en mycket klen antenn, eller att
konditionerna är nära stendöda.
Varför inte alltid minst ett
HF-steg i IC-7600
Och varför går det inte att
köra båda HF steg samtidigt?
Under forntiden lärde vi ju
oss att HF-steg var kvalitet, dyrt, och det som krävdes om man vill ha något
bra, en mottagare med hög känslighet. Två HF steg efter varandra fanns i
väldigt dyra och proffsiga mottagare. Skall det vara hög känslighet så kostade
det. Och nu påstår den där Roy på SRS att man kör en IC-7600 utan HF steg
överhuvudtaget, eller möjligen att man kan välja in ett av två olika HF steg.
Hur rimmar detta?
Läser ni mina texter om
ICOM:s mottagare så kommer nog förklaringen fram.
Idag är känslighet inte ett
problem, förr var känslighet dyrt och problematisk att göra. Nya kopplingar,
nya konstruktioner, nya komponenter, men framför allt nya krav på selektivitet
gör att man bör köra utan HF steg i moderna konstruktioner, eller man skall
kanske säga att det är fullt möjligt, och nödvändigt att bygga mottagare med
bra känslighet där vi inte behöver HF steg. För kunde två HF steg efter
varandra bestå av upp till fyra avstämda steg, och avsikten var förutom att få
hög känslighet att även undertrycka spegeln.
Andra blandaren
Består, som jag skrev, av
dubbla dubbelbalanserade blandare. Som utvecklades för IC-7800. Och patenterades.
En sådan här konstruktion undertrycker spegeln, likande hur man förr kunde alstra
SSB från en sändare utan filter. Efter denna blandare körs signalen i OP
förstärkare, vi har ju nu 36 kHz, dessa kan balanseras med trimpottar. Skruvar
du på en sådan är det kört. Då kan du utan vidare förstöra 10 – 30 dB av
riggens mottagarprestanda.
Ser vi lite djupare på andra
blandaren ser vi att den matas med en lokaloscillatorsignal med fyrkantvåg! Dvs
frekvenssyntesernas rena och övertonsrena signal skärps upp till fyrkantvåg,
närmast perfekt fyrkantvåg krävs, uppdelade och fasvridna 90 grader per
blandardel. Innan de matar blandarna. Blandarna fungerar mer eller mindre som
switchar.
Spektrumdisplayen då?
Vart plockar den sin signal?
Jo direkt efter en av de
första blandarna, vid 64 MHz och före några som helst förstärkarsteg eller
filter, den skall ju kunna ”se” ett relativt brett frekvensområde. Oavsett
vilket filter du valt i första MF och oavsett vilket filter du skapat i DSP.
Vid ungefär samma ställe plockas en signal från sändaren till
spektrumdisplayen. Det här betyder då att spektrumdisplayen behöver en ganska
kraftfull DSP för att kunna se och mäta de svaga signaler som finns i denna
punkt. Efter nerblandning, se mer om spekken nedan.
Men vill vi ha en
spektrumdisplay av kvalitet utöver det vanlig så kostar det. Dock måste vi ändå
konstatera att spektrumdisplayen inte har samma mottagarprestanda som
huvudmottagaren.
RX antenn in och ut IC-7600
Jag nämnde i blockschemat att
vi kan med knappar på fronten koppla en egen antenn till mottagaren. I IC-7600
kan man även få en utgång för estern mottagare, dvs samma funktioner som på de
gamla riggarna där man tog lös en sladdstump och fick en utgång till mottagare
och en ingång för mottagarantenn. Allt valbart med knappar på den här riggen.
Sändaren på IC-7600
Låt oss börja vid mikrofonen.
Den får sin sedvanliga phantommatning och LF-signalen matas in på en
mikrofonförstärkare med förstärkningsreglering. En VCA. Voltage Controlled
Amplifier, den styrs bl.a. av micgainet. Signalen går vidare till några
omkopplare, där man väljer via meny om riggen skall moduleras av micken eller
någon pinne i ACC kontakten. Lite mer förstärkning följer sen in i DSP för att
bli digital. DSP gör sedan med hjälp av programvara en signal som motsvaras av
valt trafiksätt. Dvs man skapar FM, AM eller SSB utan filter eller balanserade
modulatorer. Ur DSP kommer sedan en 36 kHz signal med vald modulation. Den
blandas upp till 455 kHz, observera nu att vid sändning så har vi tre
mellanfrekvenser. Eftersom vi inte behöver den stora dynamik i sändning, som
vid mottagning, kan vi klara oss med enklare blandare och då krävs tre
blandare. Vid 455 kHz passerar sändarsignalen ett av två keramiska filter, 4
respektive 20 kHz breda. För FM respektive SSB. Mer förstärkning med en ALC
reglerad transistor. Nästa blandare gör 64,455 MHz. Här kan vi se lite enklare
blandare än i mottagaren, men, och detta är viktigt, man försöker fortfarande
att hålla en god anpassning mellan blocken och det gör man genom att ha
dämpsatser mellan stegen. Vid TX har vi råd att offra lite nivå till förmån för
god anpassning och att då de olika stegen fungerar fint sinsemellan. Vår sändarsignal som nu är 64,455 MHz skall
nu blandas upp till den frekvens vi vill sända på. Observera att vid TX behövs
inget kristall filter på 64 MHz MF. Och en sista blandare behövs, den föregås
av ytterligare ett förstärkarsteg som är ALC reglerat. Blandaren en
diodkvartett ger oss den frekvens riggen är inställd på. Som lokaloscillator
fungerar samma frekvenssyntes som blandare mottagaren i första steget. Fler
förstärkarsteg med små dämpsatser och vidare till bandpassfilterbanken, den som
mottagaren började med. Här tvättas alla oönskade blandningar bort och vi får
en ren och fin sändarsignal som nu skall stärkas. Första stärkningen efter
bandpassfiltren görs i en bredbandsförstärkare, en liten IC med god anpassning
in och ut och stor bandbredd. Ger oss 20 dB över hela frekvensområdet. Nu har
vi c:a 0 – 10 dBm, dvs 1 till 10 mWatt. Denna signal matas till PA kortet, där
finns tre förstärkarsteg. Vi börjar på PA UNIT med en liten FET stackare som
stärker upp till c:a 1 Watt, sen ett push pull par som ger c:a 10 watt oxo det
med två lite större FET transistorer. Slutsteget består av två rejäla FET:ar,
vid namna RD100HHF1C. hela PA har fyra
impedanstranformerande transformatorer av ferrit typ. Oavstämt hela vägen. Alla
tre steg har varsina BIAS justeringar med små trimpottar. Dvs det finns 5 st
BIAS trimrar på PA unit. Skruvar du på dessa är du illa ute. Viloströmmen är
relativt hög på FET slutsteg, driv och slutstegstransistorerna har varsin 1 Amp
dvs 4 Amp går åt för att de skall gå linjärt. En massa komponenter åtgår för
att göra slutsteget så bredbandigt som möjligt, att få så jämn förstärkning som
möjligt över 1,8 – 54 MHz. Och det lyckas man med inom några dB.
På PA unit finns fläktstyrningen,
den spänningsstyrs för att få en fart som behövs till respektive driftsätt och
temperatur.
Efter slutsteget är det dags
att filtrera igen, nu skall distorsion bort, dvs övertoner. En bank med 7 st
lågpassfilter, av 5:e och 7 :e ordningen. Dvs även här lite mer påkostat än på
”medelsvensson”. Filtren väljs av relän per amatörband. Vidare går sändarsignalen
genom en SWR mätare som ger oss värdet på uteffekt, reflekterad efekt och SWR
på det inbyggda instrumentet. Dessa signaler används även, och med tillägg av
fler detektorer, till den inbyggda antennavstämmaren. Sen är det snart dags för
våra 100 watt att nå antennjacken, en först via relän som bestämmer om vi skall
gå via antennavstämmaren, och relä som bestämmer till vilken antennjack vi skall
sända.
Observera att
antennanpassaren används för mottagarsignalen oxo. Ut ur antennjacken har vi en
distorsionsfattig, övertonsfattig och ren snygg signal som vi inte behöver
skämmas över, även om vi kör den via ett slutsteg på 2 kWatt.
Men vilken mikrofon skall
det vara då? Till min nya IC-7600
Vilken mic skall man ha till
en IC-7600. Rent praktiskt fungerar alla mickar till en sådan här sändare, mer
eller mindre bra förståss. Inga prylar har mer olika egenskaper utom just
mikrofoner, därmed är det oxo spännande att testa. Den har fantommatning till
elektretmickar, ansluter man en dynamisk mic är det bra om an spärrar
fantommatningen med en konding. En högOhmig mic är dock inte så lyckat då ju
ingången är lågOhmig. Men prova skadar inte, har du en mick som du känner för
att testa, gör det. Inget går sönder oavsett vad du kopplar in för mic. ICOM
har snygga bordsmickar. Äldre bordsmickar av typen IC-SM6 är perfekt till en
IC-7600. HEIL:s mickar, ja prova bara, det går säkert fint, observera dock att
dessa inte tål likspänning så sätt in en konding i serie med pin 1 på den 8
poliga micjacken.
Fläktstyrningen på IC-7600
Det finns fyra olika
driftlägen på fläkten i IC-7600.
Fläkt av, låg, mellan och hög
fart. Det är CPU som med hjälp av flera input fattar beslut om lämplig fart.
Den tar då hänsyn till om radion sänder eller tar emot, och vad temperaturer är
vid olika mätpunkter, en mätpunkt finns vid sluttransistorerna. Man kan få
intrycket att fläkten går lite hur som helst, men varvtalet är noga valt och beslutat
av riggens logic. Dessa beslut kan inte överklagas. Men tänk på att det finns
god marginal då IC-7600 är specad för att kunna köras vid 50 grader C
omgivningstemp. Fläkten gör inte mycket väsen av sig och ventilerar både
chassit som utgör kylare, och PA enhetens kretskort på både över och undersida.
Den luftar oxo apparatens hela övriga innanmäte.
Strömförsörjning inuti IC-7600
Riggen matas med 13,8 Volt
som vanligt och med +-15 procent. Men olika kretar invändigt behöver andra
spänningar. Exvis OP:ar behöver både plus och minus DC. En DC till DC enhet
finns därför.
Denna skapar med järnlösa
omvandlare 14 Volt, 3,3 Volt, 5 Volt 1,2 Volt, - 5Volt och -12 Volt. Detta kort
har en egen säkring, vilket kan var bra att veta. Men löser den säkringen ut finns
risk att andra fel har orsakat detta.
För övrigt finner vi ett
rejält filter på inkommande DC ledning. Samma typ av filter som finns på den
lösa DC sladden till mindre ICOM radiostationer. Avsikten med filtret är att
ingen HF signal skall läcka ut eller in genom DC sladden. Det DC sladden minst
av allt skall vara, är antenn. DC sladden är sedan ansluten på PA unit, nära
sluttransistorerna. Detta för att förhindra att chassiet skall leda ström vid
sändning.
Innan de röda ledaren från DC
sladden når sluttransistorerna går den genom ett motstånd, på 0,01 Ohm. Detta
är en strömshunt och spänningen som blir över detta motstånd är proportionell
mot strömmen. Vi talar ju om runt 20 Amp här och spänningsfallet används till
ALC systemet som då får del i inströmmen och kan skydda steget mot överström.
Spänningsfallet över shunten används oxo till Ampre metern på displayen.
Observera då at den mätaren mäter strömmen till endast slutsteget. Mäter du
strömmen på ditt nätaggregat kommer det där att flyta c:a 3-4 Amp mer än
riggens Amperemätare visar.
Antennavstämningen i IC-7600
Observera att
antennanpassaren används för mottagarsignalen oxo. Den kan kopplas in eller ut
med knappar på fronten. Den inbyggda antennavstämmaren är avsedd att jämna ut
missanpassning till antenner matade med koaxialkabel. Exvis om man vill köra på
låga delen och antennen är klippt för höga delen på ett amatörband. Avsikten
med antennavstämmaren är att låta slutsteget njuta av en till synes resistiv
belastning. Avstämmaren gör antennen till något som liknar ett motstånd, dvs
resistivt 50 Ohm och utan fasvridning. = låg SWR.
För att klara det här jobbet
krävs ett helt batteri av kondensatorer och spolar som kan kopplas in. Detta
finns oxo, med relän som kan koppla in dem på rätt sätt. Den sista och finaste
trimningen sköts av två vridkondingar som drivs av små stegmotorer. För att få
grepp om allt detta finns en CPU med programvara som gör att den kan fixa jobbet.
Det behövs förstås input till
denna CPU, input med uppgifter om den aktuella antennens egenskaper. Och vi
finner ett antal detektorer vars uppgift är att analysera antennen. Vår sändareffekt
matas därför genom en vanlig SWR brygga, den omvandlar effekt framåt respektive
reflekterad effekt till likspänningsnivåer, vidare förs vår sändareffekt genom
en spänningsdetektor, en strömdetektor och en resistansdetektor. Genom ström
och spänningens fasförhållande kan elektroniken analysera om antennen liknar en
kondensator eller en spole. Dvs är induktiv eller kapacitiv. Med ledning av
detta kopplas lämpliga kondingar och spolar in, sist vrids vridkondingarna
tills nästan perfekt anpassning uppnåtts.
Nästan?????? Ja just det,
perfekt anpassning finns knappast. Inte ens i labbet kan sådant förekomma.
Det första steget med SWR
mätaren ger oxo info till Po och SWR mätaren som du själv kan se på displayen.
Det mest fantastiska är att hela antennavstämmaren har bara en enda trimpunkt.
Vrid inte på den för då har du problem. Det tar bara några sekunder att göra en
antennavstämning och man förstår inte varför det finns manuella
antennavstämmare.
Har du en antenn med större
missanpassning används en yttre avstämmare typ AH-4.
Frekvenssyntesen på IC-7600
Är av PLL typ. Dvs med
faslåsta oscillatorer. En enda styrkristall ser genom frekvenssyntesen till att
vi får en massa olika signaler. Vi behöver tå signaler till första blandaren,
vi skall ju med en IC-7600 kunna lyssna på två frekvenser. Vi behöver därmed
två stycken osc med 64,485 till 124,455 MHz. Dessa matar våra två första
bandare. Dessa är viktigast då de utsätts för en stor bandbredd av signaler
från antennen. Viktigast är att dessa signaler är rena och lågbrusiga.
Signalerna kommer från PLL med vardera 4 st VCO:er. (spänningsstyrda osc) en
ren DDS syntes duger inte i en topp station som IC-7600 är. Däremot används en
DDS föra tt skapa de små stegen, 1 och 10 Hz stegen som därmed blir snabba.
Frekvenssyntesen skapar sedan
signalen till andra blandaren, den med fyrkantvåg och dubbla balanserade
blandare. En fast signal på 64 MHz. Vidare skapar frekvenssyntesen sändarens
lokaloscillatorer, alla dessa låsta till referenskristallen.
Huvuduppgiften för en
frekvenssyntes av det här slaget är att leverera kraftiga
lokaloscillatorsignaler med låg distorsion och lågt brus, (C/N) detta över ett
stor frekvensområde. C/N betyder Carrier to Noise ratio. Dvs brusundertryckning
per frekvensavstånd.
VCO:erna strömförsörjs med
väl filtrerad likspänning, här använder man en sk kondensatormultipler.
VCO:erna använder sig av fyrdubbla kapacitansdioder i balanserad koppling,
lågbrusiga FET:ar och svängningskretsar med mycket högt Q.
Displayen IC-7600
Något man verkligen lägger
märke till är bildskärmens kraftiga ljustyrka, och färg briljans. En LCD med
TFT för färgerna och som är bakgrundsbelyst med vita LED. Tidigare apparater
som IC-756PROall hade ett litet lysrör vid sidan av LCD:en, och dess ljusstyrka
var inte så kraftfull som den på IC-7600. Med vita LED kan an reglera
ljusstyrkan över ett större område, du kan få både större ljusstyrka och
svagare ljus. Lägg märke till displayen när du får se en IC-7600, exvis på
kommande utställningar i Jordbro och Norrköping. Livslängden borde vara närmast
oändlig på LED lyset bakom LCD och TFT på IC-7600. Någon livslängdsbegränsning
på en LCD och TFT har jag aldrig hört talas om. Dock har vi ännu inte behövt
byta något lysrör i de äldre riggarna, IC-775 var den första som hade ett
lysrör, sen kom IC-746, 756, 7400,l 756PROall, alla med det lilla lysröret.
Spektrumpresentatören
blockschemat
En stor del av bildskärmen
används för att ge en stor tydlig, och rätt lång bild av spektrat omkring den
frekvens du lyssnar på. Du kan se spektrat plus minus inställt avstånd eller du
kan ställa in så att du ser ett vist frekvensområde på spektrumpresentatören. Exvis
kan du välja att visa 14,000 till 14,060 MHz, aktuell frekvens visas som en röd
visare som rör sig när du rattar. Du kan välja ett band inom vilket du avser
köra radio, som i exemplet CW delen på 14 MHz. Den här funktionen har endast de
stora riggarna hittills. 756PROall hade endast plus minus spektrat. Hur
åstadkommer man då detta? Det är ingen hemlighet att en spektrumanalysator av
det här slaget inte är gratis. Den kräver sitt. Och det är inga harmlösa
kretslösningar i den här apparaten. Jag har tidigare berättat att DSP har tio ggr
så kraftfulla egenskaper som den spek. som finns i IC-756PROall.
Jag har även varnat för att
en sådan här sak är kraftigt vanebildande. Du vill helst inte se en transiver
utan spektrumpresentatör, sedan du väl vant dig vid en sådan här radio. Det tar
heller inte lång tid att fastna för IC-7600:ans spektrumpresentatör. Vi talar
om nån timme. Sen är man såld.
Signalen till spekken plockas
som jag nämnt direkt efter första blandaren, en av dem. Och börjar med en liten
dämpsats, som kan ställas in manuellt från panelen. Ett LP filter, ett
kristallfilter på 64,455 MHz med bandbredden 1 MHz. Större område kan du då
inte se på spektrumpresentatören. Ett förstärkarsteg sen en blandare, den matas
med 19,455 MHz +- 500 kHz. Och vi får en MF i spekken på 45 MHz, i denna MF
finns förstärkare och kristallfilter, som nu kan vara smalare, c:a 20 kHz.
Vidare en ytterligare blandare där vi blandar ner till 200 kHz. Varpå följer
tre analoga förstärkare och en A till D omvandlare. Det är här DSP tar vid och
finanalyserar signalen. För att efterhand bli en bild på displayen. En bild med
vertikal skala i dB. Observera att svepet skapas av en första oscillator som
just sveper, vi talar om den 19,455 MHz signal med +-500 kHz som jag nämnde,
den skapas av en DDS frekvenssyntes som bara används till detta. Svepets
storlek bestäms av det område operatören valt att vilja visa. Vi ser här att
bara spekken är att likna vid en hel mottagare.
Observera dock att
spektrumpresentatören inte är en lika bra mottagare som huvudmottagaren, dessutom
har den egenheten att visa störningar som du med huvudmottagarens NB och NR
tagit bort. (NB noise blanker, tar bort impulstörningar, NR tar bort brus på
ett dynamiskt sätt) och så måste det ju vara. Visst skulle man kunna gör en
fuskspekk som visar signalen från DSP MF:en, dvs för sent i mottagaren. Detta
är en riktig spek som visar vad som finns ett steg från antennen.
Observera nu att alla
signaler från oscillatorer i spekken är faslåsta till den referenskristall som
styr huvud frekvenssyntesen. Den på 32 MHz.
Där
du skapa tre snabbval av bandbredder för respektive trafiksätt, där även LSB-D
och USB-D är egna trafiksätt. USB-D är när micken är bortkopplad från SSB
sändaren och datorn inkopplad för att köra RTTY, PSK-31 kör man ju i SSB och
med en smal bandbredd får du en välbehövlig förselektion till datorns PSK-31
demodulator. Vid AM kan du välja exvis 9 kHz bandbredd och få super HiFi ljud
från BC stationer. Vill du DX:a och höra svaga ohörbara AM stationer kan du gå
ner till 3kHz Bandbredd. Filterfabriken når man genom några tryck på knapparna
under displayen och den är enkel att använda.
Inga
dyra kristallfilter här inte, inga CW filter som måste köpas i efterhand. Med
de DSP skapade filtren kan du när som helst ”bygga” de filter du trivs bäst
med. Exvis vid CW 50 Hz! Till 3600 Hz bandbredd. SSB med 50, 100, 1200 2400
eller 3600 Hz badbredd, eller vilket 50 Hz steg däremellan du vill. Forna
kristallfilter i all sin glans kunde stoltsera med en formfaktor på drygt 1:2,5
när de var som bäst, och några dB ojämnheter, samt en osymmetri som de flesta
tycker är något fel när man idag lyssnar på de finaste kristallfiltren. Många
tycker att filter är det viktigaste i en god mottagare, vilket med all rätt vi
kan hålla med om. Så bra filter får man i ICOM:s DSP skapade filter.
Formfaktorn ligger på c:a 1:1,15. Osymmetri och ojämnheter förekommer inte i ICOM:s
DSP-filter. Formfaktorn säger förhållandet mellan bandbredderna vid – 6 dB och
–60 dB. Snabbval av tre förinställda filter i varje trafiksätt gör det snabbt
som en plätt att välja om filter.
Samt
filterval i första mellanfrekvensen. I filterfabriken kan du välja form hos huvudfiltren
mjuka kurvor eller skarpa kurvor. För många kan kontrasten mellan de otroligt
branta filtren i en ICOM station jämfört med gamla kristallfilter vara stor,
därför finns möjligheter att välja en filterkurva som är lite mjukare. En sådan
mjukare filterkaraktär ger ett annat ljud. Detta är smaksaker för den verkligt
erfarna radioamatören som vet vad han skall lyssna efter. Du kan även välja
filter i första mellanfrekvensen där sitter kristallfilter och första MF är
64,455 MHz, dessa filter är givetvis inte lika branta som filter på lägre
frekvenser och påverkar knappast ljudet, däremot är avsikten att de på ett
tidigt stadium i mottagaren stänga ute starka störande stationer. Något som
kräver att dessa har extremt rena sändare, detta är något vi inte har ännu, mer
än om någon ligger exvis 5 kHz ifrån som granne med en IC-7800,7700 eller annan
välbyggd ICOM station. Att få bort sidbandsbrus från närliggande stationer om
dessa har dåliga sidbandsbrusegenskaper går givetvis inte med något som helst
filter i en mottagare. Vid ARRL testen provas med signalgeneratorer som är
extremt rena selektiviteten vid +- 2 kHz och då kan dessa filter ha verkan.
HF, MF, LF vad betyder allt?
Jag använder förkortningarna
HF-steg LF-steg, etc.
Med HF steg menar jag det
steg i en mottagare där dess signalfrekvens hanteras, dvs mottagarens första
steg, eller steg med dess högsta frekvens där det då i en VHF mottagare HF kan
vara ett VHF eller UHF förstärkarsteg. MF brukar jag skriva ut som
mellanfrekvens, LF är låg frekvens, dvs ljudsignalen in i en TX eller ljudet ur
en mottagare och ljudstegen mellan detektor och högtalare. MF kan dock i
uppblandande mottagare vara en högre frekvens än dess HF steg arbetar på.
I engelsk litteratur betyder
IF intermediate frequency, dvs mellanfrekvens. AF står för Audio Frequencies,
dvs LF. HF sår för High Frequency eller mottagarens steg för de högsta
frekvenserna.
När vi talar om
frekvensspektrat betyder LF långvåg, MF mellanfrekventa frekvenser, HF kortvåg.
Varför är det ingen
konkurerande amatörradiotillverkare som redovisar vad som finns invändigt i
deras riggar?
Och ni som tycker att jag
skall analysera konkurerande radiostationer på det vis jag idag går igenom
IC-7600, ni kan slänga er i väggen. Det borde ju vara ett jobb för dom. Inte hjälper
jag konkurrenterna, även om det skulle betyda att jag stjälper dem, dvs talar
om hur dåligt de kan vara byggda. SRS har som kultur att inte avslöja det
dåliga vi vet om våra konkurrenter.
Ett skäl till att jag gör det
med ICOM, är att jag inte skäms för hur ICOM bygger sina apparater. Och att jag
tycker man skall titta i säcken innan köpet.
Vad betyder BNC och TNC?
BNC är förkortningen
av Bayonet Neil-Concelman
Connector.
En mycket vanlig
koaxialkontakt, som låses genom att man vrider den ett kvarts varv över två
låspiggar. BNC kontakten är liten och snabb att koppla, nackdelen är att den
slits vid upprepad användning, samt att förbindelsen inte blir helt stel. Det
är inte helt enkelt att montera en BNC plugg på vanligen en RG-58 kabel. BNC
används ofta på mätinstrument, som oscilloskop.
TNC är ju en
BNC liknande koaxialkontakt, samma storlek, men med gängad rörlig del, hylsa,
istället för bajonettlåset som vi finner på en BNC pluggen.
TNC är förkortningen
för Threaded Neill-Concelman
Connector. Där threaded betyder gängad. Det
finns bakvända TNC konakter där honan har gängad hylsa, dessa används på exvis
trådlösa datortillbehör.
TNC pluggens styrka är att
den sitter fast när den är kopplad, och en gummiantenn blir stelt monterad på
en handapparat med TNC. Vi finner ofta TNC anslutna antenner på handapparater
för yrkesbruk. Man använder TNC upp till 10 GHz.
Den här gubbarna Paul Neill jobbade på Bell Labs, och Carl Concelman jobbade på Amphenol. Dvs två riktiga kontaktknuttar, undrar vilken
kontaktspray de använde?
OK, men då frågar man sig
vad SMA betyder då?
SMA kontakter
är de små som vi finner på de nyare små handapparaterna för antennen. Exvis på
IC-E90, E7, E91, E92.
SMA står för
SubMiniature version A. SMA
konakterna funkar upp till 18 GHz. De är små och gängade med dimensionen 0,25
tum och med 26 gängor per tum. Dvs en form av kvartums gänga. Man ser oftast SMA
som är förgyllda. Snygga och proffsiga. Men tänk på att de egentligen inte är
avsedda att användas, dvs skruvas isär och ihop ofta. Att dagligen skruva av
antennen och sätta dit en koax sliter ut kontakten snart. I samband med
noggranna system där man använder SMA skall de dras med momentnyckel. Att
montera SMA är en liten vetenskap, som tur är finns bra Chrimp kontakter.
SMB är ännu mindre och
förkortningen står för SubMinature version B.
Behöver jag säga att alla
koaxialkontakter klarar ner till DC?
De flesta koaxialdon är
specade exvis DC till X GHz. Vem kör likström genom en sådan då?
Kanske inte så många men
eftersom jag ofta får frågan så. På IC-2E var likström överlagrad BNC konakten,
i andra system fantommatar man likström över koaxen till masttoppsförstärkare.
Och då utsätter man ju koaxdonet för både VHF, UHF och likström. Det händer att
man använder större koaxialkontakter av typ N, C eller en PL till
anodspänningen till ett rör PA. Bra? Jo bara du inte förväxlar högspänningen
och antenn sladden så. 3000 Volt 1 Amp är inte att leka med. Det blir en jävla
smäll med 3000 Volt till antennen, om man kopplar fel.
Det förekommer att man i LF
system använder BNC kontakter, praktiskt, men ger inte bättre ljudkvalitet än
banankontakter. Instrument med BNC jackar kan vara signalgenerator som ger ner
till 0,01 Hz nära likström…… Jag har sett system med ner till 0,001 Hz (1000
sekunder per period) och BNC! Neråt finns knappast gränser.
Astronomi, Jupiter
Jag brukar ju ha lite om
astronomi i de här breven ibland. Inte minst försöker jag ha koll på
meteorskurar, Aurora och andra fenomen, som vi kanske med kikare och blotta
ögat ser.
Fullmånen har de flesta koll
på och kan gå ut i den mörka natten och yla som en varg.
Nu handlar det om ”stjärnan”
vi ser i syd vid läggdags. Som inte är en stjärna utan planeten Jupiter. Den är
mycket ljusstark jämfört med stjärnor och studerar man den med kikare finner vi
en månliknande platts skiva, och inte en tindrande prick.
I ungefär sydlig riktning vid
22 – 24 tiden syns den fint, och går inte att ta fel på. ligger c:a 10 grader
över horisonten.
Mig veterligen är det väl
inget vi skall tänka på när Jupiter syns bra, vi behöver inte yla mot den, och
jag har aldrig hört att man kan köra Jupterstuds. Att se den, och veta vad det
är, utan att tro och gissa räcker ofta. Att försöka följa stjärnan, som i dom
gamla myterna, och hitta en nyfödd transiver är dömt att misslyckas, det är ju
ingen stjärna trots att den lyser som en särskilt ljusstark stjärna, utan en
planet. Det är för långt bort även om du tar bilen.
Men kanske det står någon
form av stjärnkikare där i garaget, som du köpte impulsivt en gång i tiden. Ta
fram den och kika. Här finns fakta att läsa om Jupiter: http://sv.wikipedia.org/wiki/Jupiter
Solen passivare än någonsin
Dåliga konditioner, något vi
får vänja oss vid? Ja det är frågan.
Ser vi på solfläcksutvecklingen
är den minst sagt obefintlig: http://www.solen.info/solar/
Det är mycket länge sedan man
kunde se en solfläckscykel som innebär så gott som inga solfläckar de första
åren. Hur skall detta går?
Det spekuleras mycket om
kommande solfläckscykel, men den kommer ju inte. Vi är snart två år in i den
kommande cykel 24, utan resultat. Kan vi göra något? Nej solen kan vi inte
påverka, även om de gamla soldyrkande kulturerna trodde det.
Bara att vänta och se, någon
spekulerade i att nästa år blir det en dramatisk uppgång. Bara att vänta och
se. Det spekuleras vilt om nästa maximum, dvs c:a 2011 – 2013. Man kan i
vetenskapliga, eller snarare populärvetenskapliga tidskrifter, läsa om hur
fruktansvärt starka solvindar, solstrålningar, och solpartikelstormar som
kommer att träffa jorden då. Soleruptioner, stålning, magnetfält och
partikelstormar som kommer att slå ut våra infrastrukturella system på jorden.
Allt från järnvägar, kraftledningar, kraftverk, internet, telenät satteliter
och datorer kommer att slås ut. Ja nästan som förra maximumet då? Fullt så
dramatiskt blir det väl inte, men roligt vore förståss att få uppleva lite
solaktivitet och vad det innebär med konditionerna på våra amatörband. Det finns
flera sajter på nätet där man kan studera solens utveckling, gör det, var med
du oxo och försök se och bedöm vad som är på gång. Händer det nästa år? Bara att vänta och se.
Jag skulle tro att vi har
många ”nyfödda” radioamatörer som aldrig har upplevt ett riktigt
solfläcksmaximum. Hoppas ni inte tröttnar innan detta sker. Tänk på dubbla
räckvidder, tänk på VHF och UHF, tänk på dagliga öppningar med five nine plus
på 28 och 50 MHz, tänk på att dygnet runt kunna köra över atlanten på 18, 21,
24 MHz. Tänk på att när det dig behagar kunna köra andra världsdelar på 14 MHz
med en enkelte dipol. Det är mycket roligt med ett solfläcksmaximum. Det är
under ett solfläcksmaximum man lever ut som radioamatör. Det är ett
solfläcksmaximum vi väntar på som radioamatör, det är därför vi lever, jo
faktiskt…..
Det är under ett
solfläcksmaximum jägarna hör italienare på sina komradioapparater på 27 till 31
MHz.
Det är under ett
solfläcksmaximum taxi föraren kör DX på 80 MHz.
Det är under ett
solfläcksmaximum vi hör polisradion från Texas på 40 – 50 MHz.
Det var under ett
solfläcksmaximum man såg TV från hela världen.
Man kan aldrig lita på blyaccar
(portabelt)
Ibland hör man ett gäng
radioamatörer som avser ut och köra portabelt en lördag, en utedag med radio,
(fielday) man tar med sin 10, 16 eller 30 Ah bly acc, nyladdad, och inte använd
sedan förra året.
Ändå funkar den inte, det
blir katastrof man får plocka batteriet ur bilen. Utedagen blir en katastrof
och man får grilla och äta korvarna och dricka kaffet utan att ha kört radio.
Accen som var så bra förra
året, räckte hela lördagen för att driva IC-703:an eller IC-706:an. Men som nu är stendöd trots att den laddades
på fredag.
Känns det igen? Jo, troligen
allför väl.
En blyacc har förmågan att
”gå hädan”, ”ge upp”, ”avlida”, ”lämna in” eller ”dö” när helst det behagar
den.
Dessa accumulatorbatterier
har en begränsad livslängd, det kan vara 5 – 10 år, och den kan ha legat i
lager på fabrik i Kina, under transport på båt, och legat i centrallager på
Biltema, samt i butik i flera år innan du köper den. Det kanske bara är tre år
kvar, och att den blir helkass sker på kort tid. Det är fullt normalt, och
dessvärre ganska vanligt att en blyacc blir kass på kort tid. Och när den väl
tas fram och skall användas är den kass. Den beter sig som den har fått ett
inre motstånd på 100 Ohm. Ja hur gör man då? Köper en ny till varje
portabeltest? Nja det finns väl något mittemellan. Man kan sköta sin acc, man
kan testa den inför användandet. Först och främst tar man en spritpenna och
skriver inköpsdatum på den. Du kommer att förvånas över hur fort tiden går och
att den håller så länge.
Att sköta den är att se till
att den aldrig blir urladdad, vilket i sin tur betyder att man laddar den mist
varannan månad, med en laddare som håller konstant spänning över accen, och som
då kan stå på hela året. Att inte ladda en tom acc direkt vid hemkonst är
detsamma som att mörda accen. En blyacc blir fort förstörd genom att stå
urladdad. Att testa accen innan bruk, går så till att man helt enkelt provar att
köra radion på accen under veckan innan den skall användas. Att man laddar den
och gör ett urladdningsprov, endera med en glödlampa på exvis 1 Amp, eller
radion den skall driva i QSO drift. Funkar den inte måste du hinna köpa en ny
och ladda den. Ett års oanvänd blysyra acc gör att du inte har en aning om dess
kondition. Det finns olika sätt att rekonditionera blyaccar, men det är med
tveksamt resultat. Så bäst är att sköta sin acc och räkna med c:a 5 år, under
åren gör man några urladdningsprover.
Undantag från
tillståndsplikten, radiosändare
PTS har kommit ut med ett nytt beslut, taget
2009-09-16 se länk.
http://www.pts.se/upload/Foreskrifter/Radio/ptsfs-2009-xx-undantagsforeskrifter-09-2316.pdf
Bland annat kan vi här se
beslut om 50 MHz, där det inte krävs tillstånd för att sända, vi får sända med
200 Watt där. Här är amatörbanden och de regler från PTS, som gäller för
amatörradio, som de ser ut idag, (efter 2009-09-16):
9
kap. Amatörradio m.m.
1
§ Undantag från tillståndsplikten gäller för
radiosändare för amatörradiotrafik enligt följande villkor.
Frekvensband
Högsta effekt
135,7–137,8
kHz 1 W
1
810–1 850 kHz 1 000 W
1
930–2 000 kHz 10 W
3
500–3 800 kHz 1 000 W
7
000–7 200 kHz 1 000 W
10
100–10 150 kHz 150 W
14
000–14 350 kHz 1 000 W
18
068–18 168 kHz 1 000 W
21
000–21 450 kHz 1 000 W
24
890–24 990 kHz 1 000 W
28
000–29 700 kHz 1 000 W
50–52
MHz 200 W
144–146
MHz 1 000 W
432–438
MHz 1 000 W
1
240–1 300 MHz 1 000 W
2
300–2 450 MHz 100 mW
5
650–5 850 MHz 1 000 W
10–10,5
GHz 1 000 W
24–24,25
GHz 1 000 W
47–47,2
GHz 1 000 W
75,5–81
GHz 1 000 W
122,25–123
GHz 1 000 W
134–141
GHz 1 000 W
241–250
GHz 1 000 W
Uteffekten
på amatörradiosändare skall anpassas så att den inte stör användningen av andra
radioanläggningar. Den som använder en amatörradiosändare skall ha ett amatörradiocertifikat.
För ett amatörradiocertifikat krävs godkänt prov för amatörradiotrafik som
visar − kunskaper i radioteknik − kännedom om trafikmetoder −
kännedom om gällande bestämmelser. Den som använder en amatörradiosändare skall
ha en egen anropssignal.
På
SSA hemsida, http://www.ssa.se/ kan vi läsa att SSA
redan planerar att ge sig i kast med nya förhandlingar med PTS om amatörbanden.
Det talas om mer effekt på 50 MHz och att vi skall få delen mellan 1810 till
1850 och 1930 till 2000 kHz, gärna mer än 10 Watt på 1930 till 2000 kHz oxo.
Finns
det något alternativ till SSA? Som förhandlar med PTS? Det finns ju
ickemedlemmar, vad gör de för amatörbanden och i samarbete med PTS? Kanske de
åker snålskjuts?
KEMI för radioamatörer, ärjade
batterifjädrar
Titta på diskussionsforumet HAM.se http://www.ham.se/ovrigt/12824-kemi.html
Psykopater, kostympsykopater, (Psykologi)
Det var här: http://www.metro.se/2009/04/21/2568/psykopatiska-chefer-sa-hanterar-du-de/
Vi ser här
två fall av ordstöld.
Några roliga
historier på slutet
Uppgiften var
att ge datorn ett kön och motivera
varför.
Tjejerna kom
fram till att en dator definitivt är en "han"
eftersom:
1. Han
kan en hel del, men vet sällan hur han ska använda sin talang utan att få
instruktioner.
3. För att få
hans uppmärksamhet måste du först sätta på
honom.
Killarna,
å andra sidan, ansåg att en dator är en "hon"
eftersom:
1.
Ingen, utom hennes skapare, kan förstå den inbyggda
logiken.
3. Minsta
lilla misstag lagras i ett långtidsminne och kommer att ställa till
problem långt
efteråt.
Prästen
talade till församlingen:
Hur kan du veta
detta? frågar mannen. Ha du nånsin provat?
Men det
förstår du väl att jag inte kan bli sedd med att dricka sprit.
Inga problem
jag ber bartendern att hälla upp de ti en tekopp.
Mannen går in och beställer en Vodka i en tekopp.
Ånej, suckar
bartendern, är det den där nunnan nu igen.
Den här
medicinen du tar, påverkar det ditt minne?
Kan du ge ett
exempel på något du glömt?