Swedish Radio
Supply AB
SRS nyhetsbrev HAM
2009-10-15
Dagens tema: Oktober 2009
Nu funkar webbshoppen
D-STAR
i Karlstad
D-STAR
forument
D-STAR
på Wiki
Nu
finns det bara 1 st IC-703 kvar
Mer
om Geloso
Mer
om repeaterbyggen
IC-7200
tål att berätta mer om
Laga
PA modulen själv
Att
välja antenntråd, SM6APQ
Håll
koll på TROPO konditionerna i höst
Bygg
dig en konstlast
Jaktfrekvenserna
Mer
om kaliber
Vad
är vetenskap?
Magentic reluctance
microphone
Den
var klockren
Dags igen för ett nytt brev
Tiden
går och det är höst på riktigt, höstens amatörradioevenemang är över,
åtminstone de SRS ställer ut på. Kaliber som måttenhet har rönt stort intresse,
vi får lära oss mer om det sättet att mäta bössor med. En D-STAR repeater har
kommit igång i Värmland, och amatörradion går nu in i ett digitalt skede,
liksom komradio för yrkesbruk gör. Hobbyn kan därmed hålla jämna steg med
yrkesradio. Vi tjatar på lite om IC-7200, många frågar, och jag försöker svara
på de viktigaste frågorna. Lite mer synpunkter om valet av antenntråd, av
SM6APQ.
Absolut
sista chansen att skaffa sig en IC-703 närmar sig, jag berättar lite
sammanfattande om den trevliga 703:an. Det är älgjaktens tid, många
radioamatörer sitter där ute i skogen med en ICOM jaktradio i näven. Många
jägare som inte är radioamatör sitter där med en ICOM jaktradio i näven. Lyssna
på jaktkanalerna om du gillar att lyssna. Pass på för TROPO i höst!
TROPO
på DV? Hur låter det? Finns det?
Nu
bara en enda obokad IC-703 kvar. 703:orna kommer i November.
Kalendern
Är
väl inte så aktuell då höstens evenemang som SRS deltar i är slut nu. Men
årsmötet är kvar, snart kommer Eskilstuna med här….
SSA årsmöte 2010
Redan? Ja killarna i
Göteborg jobbar för fullt, och har öppnat hemsidan.
Givetvis kommer SRSAB med
utställning.
SSA årsmöte nästa år äger
rum 2010-04-16 till 18. Dvs April nästa år.
Hur gick det i haninge då?
Lördagen
den 3 okt och prylmarknaden.
En
mycket bra organisation, trevligt arrangerat, proffs kan man säga om klubben!
Mycket bra hjälp med att bära in och ut våra prylar gjorde att allt gick snabbt
och lätt. Bara beklagar att de som inte kom, inte fick uppleva det hela och
göra fynd. Det lär finnas radioamatörer som ännu inte sett en IC-706all, eller
en IC-7200. Tyvärr regnade det senare på eftermiddagen, och att åka hem via
Stockholm centrum blev inte den fina upplevelse man väntat sig.
Hur gick det i Norrköping då?
Lördagen
den 10 oktober och prylmarknaden, eller loppisen, välj namn själv.
SRS
var som vanligt där och utställningen var klar innan insläppet. Dock var det en
del som lyckades tränga sig in före öppningstid, för oss utställare kan detta
vara lite stressigt då de dels är i vägen för vårt bärande av våra
utställningsvaror, dels vill man passa på att tala med oss innan vi öppnar.
Ibland måste vi vänligt be att de återkommer efter öppnandet, för att vi skall
hinna få upp vår utställning. Man har ju inte stigit upp kl 0500 och kört 30
mil för att ha tid över att bygga utställningen med pauser för sådana saker.
Annars var det full fart, massor av säljare, massor av folk. Det talades om
minst 250 besökanden. Roligt, högljutt sorl, massor av handslag, och
intresserade kunder på våra grejer.
Men visst är det lite stressigt att köpa en transceiver
på dessa mässor
Massor
av folk, svårt att riktigt komma till tals med oss på SRS, svårt att höra vad
vi säger, lätt att missuppfatta, inte så lätt att bestämma sig trots fina
mässpriser. Och visst skulle man vilja diskutera lite mer, och fråga lite mer
om hur radion funkar, och hur finansieringen funkar. Någon kommer och klämmer
sig emellan och börjar prata, med mig eller Wolfgang, och man kan känna sig
lite bortkommen. Visst blir det så, bland 250 pers skall man, eller vill man ha
ett förtroligt samtal inför eventuellt köp. Inte så lätt, i ett sorl, som kan
liknas vid 110 dB brus, spring, och svårt att koncentrera sig. Och visst känner
vi detta, vi känner att man inte riktig kunde ge rätt svar i lugn och ro, vi
hann inte prata till punkt, vi hann inte få ditt fulla förtroende.
Men
vad gör man då? Hur får man mer lugn och
ro för att slutföra eventuell affär till det attraktiva mässpriset? Lugnar sig
så klart, det finns en dag efter detta. Ta telefonen och ring mig eller
Wolfgang på måndag eller tisdag veckan efter. Säg som det är bara, att du inte
riktigt kom till, och blev störd av massor av folk och inte kunde mellan fyra
ögon göra en affär i lugn och ro. Prata i telefon med tekniken med mig och om
pengar med Wolfgang. Få mässpriset och slipp frakt och PF avgifter.
Wolfgang meddelar
I egenskap av HAM
försäljare, meddelar Wolfgang att den efterlängtade funktionen med Webshop nu
funkar på vår hemsida. Genom detta kan du handla direkt med kortet och slippa
PF avgift. Snabbare och enklare beställningar från SRS.
Du kan nu registrera dig
som kund i vår Webshop.
Betalning sker med kort
eller mot postförskott. Vid postförskott tillkommer postförskottsavgift på 53:-
Du som är kund sedan
tidigare, kryssa i rutan "Befintlig kund".
Är du osäker på om du
redan är kund, kontakta oss. Fråga efter Wolfgang, Carina Janneby, Madeleine
eller Marie.
de
Wolfgang,
SM4JMY
D-STAR repeater i Karlstad igång nu (D-STAR)
Den
första oktober 2009 startades en DV DD relästation i Karlstad. Repeatern körs
vid SRS lokaler och med två antenner i våra master. Två kavitetsfilter står för
att den skall kunna gå i full duplex. Detta är ett medelbra QTH, men med mycket
långa koaxialkablar. Räckvidden blir därför inte allt för imponerande. Men
detta är första steget att digitalisera amatörradion i Värmland. Kommande steg
blir att ansluta repeatern till internet, varvid vi får tillång till över 300
DV relästationer ute i vida världen.
DV
repeatern i Karlstad sänder på 145,7626 MHz
Infrekvensen
är 145,1625 MHz
Dvs
med 600 kHz duplexavstånd, men på en 12,5 kHz kanal.
Anropssignalen
är SK4NI C
obs att C står för VHF repeater och skall stå på åttonde pos, dvs två
mellanslag efter I.
Du
sätter då i R1 eller RPT1 till SK4NI C
Vid
My Call sätter du din callsign
Vid
UR står det lämpligen som i default CQCQCQ.
Prova
att lägga in den här frekvensen i din DV, DD radiostation, har du bara FM än så
kan du prova att lyssna, när en DV DD station sänder hörs en bärvåg modulerad
med en ”ljummet” brus. D-STAR repeatern sänder som om den skulle vara
bärvågstyrd dvs den ligger inte ute med bärvåg utan man hör sändningspassen.
D-STAR Simplex 145,3750
MHz (D-STAR)
En
stor del av DV trafiken sker på simplexfrekvenser, vi har ju inte så många
D-STAR relästationer ännu.
Den
vedertagna simplexfrekvensen är 145,3750 MHz. I början av DV:eran använde man
145,3375 MHz. I Karlstad
är 145,3750 MHz en lokal FM frekvens, och för att det inte skall bli konflikter
ligger DV trafiken oftast på 145,3375 MHz. Lämpligt är att ha båda frekvenser
inlagda i skanningminnet. Kanske med både FM och DV. Och med Auto detect
inställd i DV riggen. Så om en mobil station kommer och passerar Karlstad, och
ropar CQ DV på, 145,3750 MHz så klart att man skall kunna höra honom, och svara
för att köra ett QSO. Lång-QSO:n QSY:ar i Karlstad då till 1345,3375 MHz. CQ DV
görs i södra Värmland, på 145,3750, 145,3375 och 145,7627 MHz (-600 kHz). Olika
DV QSO:n kan givetvis QSY:a till önskade lediga frekvenser efter smak.
D-STAR, gå med i D-STAR forumet (D-STAR)
Studera
vad som händer i digitaliseringen av amatörradion, ställ frågor, dela med din
om dina erfarenheter. Berätta vad du hört och kört. Särkilt spännande vore ju
om hösten bjuder på lite TROPO och vad som händer med sådan vågutbredning och
D-STAR.
D-STAR på Wikipedia
http://en.wikipedia.org/wiki/D-STAR
ja så vedertaget internationellt är nu D-STAR. Gå dit och läs för att få en
annan förklaring på systemet. Det finns en del länkar där, bland annat ”bygg
själv för D-STAR”. ”Första icke ICOM D-STAR repeatern” etc.
Bandbredden vid D-STAR är liten (D-STAR)
Den
tar upp en bandbredd lik den som vid AM, eller mindre än hälften av en FM
signal. Att köra DV och DD på en 12,5 kHz kanal går därför utmärkt. Men nog
finns det äldre FM stationer med både 25 kHz och 50 kHz kanalavstånd och därmed
bandredder på 20 – 40 kHz kvar där ute hos radioamatörerna. Det finns en risk
att 12,5 kHz kanalsystemet, särskilt vid FMn kommer att störa en sådan
mottagare. Man kan nog säga att FM stationer för kanaltrafik på 145 MHz med
kristaller, och från tiden före 1980 kan vara mycket breda. Givetvis kan det
bli problem åt andra hållet, dvs att en äldre 25 eller 50 kHz kanalstation är
för bred i sändning, och därmed stör trafik på 12,5 kHz kanaler.
Nya radiostationer med DV DD och DR (D-STAR)
Kommer
i en aldrig sinande ström, den nya lilla handapparaten IC-E80D tyx bli en
toppgrej. Tillsammans med ID-E880 har en del nya D-STAR funktioner tillkommit,
det handlar mest om handhavandet där då DR betyder nya funktioner som
underlättar trafik över repeaterstationer, och särskilt vid trafik via flera
D-STAR länkar och Internet.
D-STAR står för Digital
Smart Technologies
for Amateur Radio
D-STAR på svenska blir
då: ”Smart digital teknik för
amatörradio”
DV står för Digital Voice, dvs. digital röstöverföring,
eller digital telefoni.
DD står för Digital Data, digital dataöverföring, det
innebär många saker i D-STAR konceptet. Exvis kortmeddelanden och ända upp till
Internetuppkoppling via amatörradio.
DR står för
Digital Repeater, och snabbuppkoppling via D-STAR relästation, ett nytt
driftsätt som finns i senaste generationen D-STAR radio.
Med DD och DV, dvs
digital telefoni i kombination med Internet kan man få något som liknar Echo
link, men av en helt annan klass. D-STAR är utvecklad av ICOM och JARL,
(Japanska motsvarigheten till SSA) Men kan användas fritt av alla som bygger
radio.
D-STAR är ett trafiksätt utvecklat av radioamatörer, för
radioamatörer och för framtiden.
Varför är D-STAR större i andra länder?
Än
i Sverige? Är det så? Det finns mängder av hemsidor för D-STAR aktiviteter och
D-STAR byggen, D-STAR repeatrar från många länder. Inte minst från USA,
Frankrike, England, Tyskland, Japan. Varför har inte SSA någon som skriver en
D-STAR spalt? Varför har OZ tre internetanslutna och Norge två Internetanslutna
D-STAR repeatrar, och SM ingen än. Ser vi på saken lite mer statistiskt så är
det väl så att D-STAR är rätt stort per antal radioamatörer i SM. Att vi ligger
efter både OZ och LA är en sak, som vi nog snart kommer att slå. Men antal
D-STAR radio per antal radioamatörer är nog minst lika stort i SM som i alla
andra länder. Men de är ju minst 100 ggr så många radioamatörer i USA, och
klart att det måste bli många fler eldsjälar då. Man kan kanske säga att D-STAR
är ett storstads fenomen, dvs att det är mer lockande att med små handapparater
i större städer köra DV. I SM är vi ju mer vana vid stora repeatrar som täcker
en radie på 50 – 100 km. Men även det klara D-STAR, och det finns ju D-STAR
även på 145 MHz. Ser vi på utvecklingen per tid så ter sig D-STAR utvecklas
explosionsartat, jämfört med hur det var på SSB tiden, eller FM tiden. I många
länder ser man D-STAR som ett bra system för samhällstjänst, samband vid
tävlingar etc.
Nu finns det bara 1 st IC-703 kvar
Av
de som kommer från sista produktionen, som beräknas vara hos SRS i november.
Nästan alla är redan bokade. Nu endast en obokad kvar, (nu är 2009-10-13). Sen
finns mycket begränsade möjligheter att få sig en IC-703. Någon mängd av
begagnade IC-703:or lär det knappast bli.
Vad är då en IC-703?
IC-703
ser ut som en IC-706all. IC-703 lämnar 10 Watt, IC-703 drar mycket lite ström
och lämpar sig att köras på batteri. En IC-703 kan köras tills batteriet är
nere på 9,6 Volt. En IC-703 har en inbyggd antennavstämmare, som liknar AH-4,
dvs som kan avstämma nästan vad som helst, exvis den berömda järnsängen. IC-703
har heltäckande mottagare, och 50 MHz. IC-703 har CW, AM, LSB, USB och FM.
IC-703 har inte 145 och 432 MHz banden. IC-703 har 455 kHz som filtermellanfrekvens
och använder sig av ICOM:s berömda CW filter FL-52A, FL-53A. IC-703 låter vid
telefoni lika bra som IC-706all. IC-703 har en gul display, av samma typ som
IC-706all. IC-703 kan delas likt IC-706all. Ja IC-703 har nog en något bättre
HF mottagare än IC-706all. IC-703 kan köras i strömbesparingsläge, och drar c:a
450 mA i stby. IC-703 är helt enkelt en mycket trevlig liten radio. IC-703 är
en toppgrej som saknar motstycke bland konkurrenter. IC-703 är en utmärkt AM
mottagare för den som saknar IC-R75 som ren mottagare. Den som skaffar sig en
IC-703 kommer troligen aldrig att ångra sig, även om det inte blir så mycket
portabelkörning, det är ju kallt och blött ute. IC-703 är som IC-706all en
odödlig design, som kommer att vara fullt modern i många många år. IC-703 tål
att köras med ett slutsteg, den har en så ren sändare att den håller sig inom
bandgränserna även med 1 kWatt PA. IC-703 har ett välkonstruerat ALC system och
splattrar inte. IC-703 är mycket robust och det har knappast varit några fel på
den genom tiderna. IC-703 har en första MF på 64 MHz och det finns
kristallfilter i första MF. Man måste inte köra portabelt för att uppskatta en
IC-703, den funkar lika bra hemma som huvudrigg på HF. IC-703 är mycket omtyckt
bland telegrafister, och lämpar sig bra för Morse, PSK, Baudot Amtor etc.
Den inbyggda antennavstämmaren i IC-703
Är
heltäckande dvs klarar alla frekvenser och antenner på kortvågen, IC-703 är då
säker även om vi får nya amatörband i framtiden. Den inbyggda antennavstämmaren
är av samma typ som AH-4, men mindre och får plats inne i IC-703, den klarar
dock till skillnad mot AH-4 även det lägsta bandet 1,8 – 2 MHz. Givetvis gör en
antennavstämmare som stämmer av en järnsäng, inte en järnsäng till en bra
antenn. Givetvis bör du använda en skaplig antenn om du skall köra 10 watt med
en IC-703, och portabelt. Men man kommer långt med en långtråd som stäms av på
alla HF band. Bygger du ett par dipoler, eller någon flerbandsantenn med koax
och låter sedan den inbyggda avstämmaren i IC-703 göra jobbet utanför
resonanspunkterna kommer du att få goda resultat.
IC-703 och handhavandet
Handhavandet
liknar IC-706all, och är mycket enkelt att lära sig. Defaultinställningarna
duger att köra med för den som inte gillar att gå in i menyer. Inställda saker
som VOX, BK, FBK COMP etc syns i bildskärmen och man måste inte hitta rätt meny
för att veta om VOX är på eller av. Den som är lite rädd för menyer, kommer
efter några timmar att inse att detta var ju skitenkelt. Den som gillar bra
design kommer att älska sin IC-703 och dess handhavande. Att rygga för myter om
att det är svårt ”med alla dessa menyer”, han bör nog fundera på om det inte är
en myt att vissa säger så. Oftast är det så att de som sprider sådana myter
inte ens har sett en IC-703.
Blockschemat IC-7200 (IC-7200)
Särskilt
i mottagaringången är detta intressant. Och för att bedöma mottagarens
selektivitet, intermodulationsegenskaper, storsignalegenskaper etc. Mottagaren
börjar med antennreläet, och vidare till ett LP filter, detta skall ju dämpa
spegeln och mellanfrekvensen från att höras i mottagaren, det ligger därför på
dryga 50 MHz och släpper sålunda igenom allt under denna frekvens. Spegeln som
ligger mycket högt blir effektivt dämpad. Nästa steg är dämpsatserna, och
vidare in på tio (10 st) olika bandpassfilter. Observera att det är många BPF i
denna rigg. Vi har filter för exvis 1,6 – 2 MHz, ett för 2 - 4 MHz etc. För
0,03 – 1,6 MHz är filtret kombinerat med en fast dämpare, detta för att få den
standardiserade känsligheten på mellanvåg som man brukar ha. På 50 MHz finns
ett bandpassfilter med extra förstärkare, och passband för 50 – 52 MHz detta
för att ge 50 MHz bandet extra goda egenskaper. Denna filterbank är mottagarens
”yttertak”, det jag skulle vilja kalla för roofingfilter. Denna bank med filter
jobbar även vid TX. Sen kommer PRE-AMP, dvs första aktriva steget i mottagaren
HF steget som går att välja in med PRE AMP knappen. Ett ytterligare LP filter,
och så första blandaren. En av en mottagares allra viktigaste steg. Denna är i
IC-7200 uppbyggd med fyra FET:ar. En dubbelbalanserad sak lik den i de stora
ICOM riggarna, ett steg mot bättre kretsar jämfört med föregångaren IC-718. Ja
sen är det dags för kristallfilter, det många kallar för roofingfilter, filtret
i första MF, 60, 455 kHz, ett riktigt kristallfilter likt det i IC-756PROIII,
7700, 7800. Ett AGC reglerat MF steg och vidare till andra blandaren, som nu
bara behöver jobba med ett litet frekvensområde består av en diodkvartett. Och
vi får nu 455 kHz, roofingfiltret här består av ett keramsikt filter på c:a 6
kHz. Tre MF förstärkare med AGC och sista blandaren ger oss 15,625 kHz som
matas in i DSP burken. DSP burken ger oss
med programvara alla funktioner som filter för alla trafiksätt av sällan skådad
branthet och symmetri, notchar, PBT:er, detektorer, AGC generator, och omvänt
till sändaren.
Sändaren
går i princip bakvägen av mottagaren, DSP skapar modulationen och den blandas
stegvis upp till inställd frekvens. Sändaren består sedan av ett MOS FET PA.
Med 100 watt ut, detta skrapas rent från övertoner med en bank lågpassfilter, 7
st. Slutligen en SWR brygga som ger ALC systemet fakta om uteffekt SWR etc.
Antennreläet och ut till antenn.
”Filterfabriken” i IC-7200
Är
lite enklare än i ICOM:s större riggar. Men kanske enklare att använda. Det
finns en stor tydlig knapp med texten FILTER, med den väljer du ett av tre
snabbval på filter. W, M och N. dessa snabbval är fabriksinställda och dessa
kallas för default. Trycker du länge på FILTER kommer filterfabriken upp. Nu är
det bara at vrida VFO till du får den bandbredd du vill ha, exvis 1700 Hz vid
SSB eller 350 Hz vid CW. Detta kan du göra för tre filterval i alla trafiksätt,
även de sk DATA filtren som är ytterligare en filteruppsättning vid DATA,
vilket betyder att man kör RTTY, PSK, Amtor etc vid SSB. Detta motsvara
kristallfilter för tiotusen kronor om det vore som förr.
Kan man köra gamla tillbehör på IC-7200?
Tillbehör
från tidigt 80 tal, som IC-2KL, AT-100, AT-500, AT-150 eller AH-2, AH-3,
AT-120, AT-130, AT-140all. AT-180 är inte gammal men den går att köra med
IC-7200. När det gäller de gamla grejerna så styrs de av en sk ”band Voltage”.
LDA spänning. Det går att sätta på en sådan funktion i IC-7200, så svaret är
JA! Det går att köra de uppräknade
tillbehören på IC-7200, liksom IC-7000.
Mer om repaterbyggen
För
ett tag sedan sände jag ett nyhetsbrev som handlade om att bygga repeater.
Filter etc.
Jag
fick detta tips av Linus, en sajt där man kopplar två ICOM stationer av
yrkesradiotyp till en relästation, tydligt beskrivet:
Mer om GELOSO
Med
anledning av att jag nämnde GELOSO i förra brevet, Så här skriver SM5DFF:
Hej
Roy.
Om
man byter ut glimmerkondensatorerna i Geloso VFO mot keramiska NP0 och
kompenserar med någon liten N750 räcker det med fem minuters uppvärmning. Om du
hör de Geloso-drivande gubbarna igen på bandet kan du tipsa dem om denna
sida:
Lennart
-DFF
Kaliber (måttenheter)
Karl
Arne hakade på det här med kaliber. Och har följande tillägg, jag kan bara
hålla med om han som tyckte att en standard är bra, och alla borde ha en. En
verklig lektion i standardiseringens ädla kost och en kunskap som är svår att
hitta.
Han
skriver så här om hagelbössor och kaliber:
En
ganska "lurig" kaliberangivelse är den som förekommer för hagelgevär.
Någorlunda
moderna hagelgevär förekommer i kalibrarna 10 - 20 ("vildsvinsbössa"
- "dambössa")*.
Det
12-kalibriga hagelgeväret är sannolikt det vanligaste.
De
flesta vet att lägre kalibertal motsvarar grövre pipa, men hur många vet hur
detta hänger i hop?
Hagelgeväret
i sin moderna form har sina rötter i England. De excentriska engelsmännen kunde
givetvis inte ange grovleken på pipan i något direkt översättbart mått som tum,
utan hittade på ett i sammanhanget oöverträffat långsökt mått.
Kalibern
anges i det antal sfäriska kulor som passar i pipan som kan tillverkas av ett
pund (453,6 gram) bly.
Genom
lite algebraiska manipulationer kan man komma fram till
sambandet:
Kalibern
i mm = 42,41/(tredje roten ur[kalibern])
Man
ska vara lite försiktig med dessa mått, eftersom piporna i hagelgevär sällan är
helt cylindriska, ofta är de "trångborrade"
*
Observera att en "dambössa" inte är ett gevär som man skjuter damer
med, utan är ett gevär med låg vikt och rekyl, som damer ansågs kunna skjuta
med.
73
de Karl-Arne SM0AOM
SAXAT från Wolfgangs mejlingslista
Vår HAM säljare sänder
ibland ut ett nyhetsbrev även han. Vill du vara med på hans lista, sänd bara
ett mejl och anmäl ditt intresse.
Nu är Ölands
Radioamatörers webbplats färdig:
IPHONE
Om du vill
skapa en egen ringsignal till din Iphone, så finns gratisprogrammet iRinger:
http://www.iringer.net/
Du skapar en ringsignal som som iRingar omvandlar och för över till iTunes.
För att få
över ringsignalen, måste du synkronisera den från iTunes.
Ringsignalen visas i iTunes under RINGSIGNALER.
Ringsignalen
hamnar sedan bland de andra ringsignalerna.
Tröttnat på
Itunes? svårt att föra över musik mm till din Iphone?
Här är ett suveränt
gratisprogram:
http://www.copytrans.net
Benke, SM0PNL visste saker om
kaliber oxo:
Hej Roy! Du skriver om
kalibrar etc. Gamla runda kulor för hagel och till kanoner var baserat på
skålpund, om man fick 36 kulor av ett skålpund var
kalibern 36 osv. ofta
kallade man kanoner för 12 pundare 6 pundare 12 respektive 6 skålpund per
kula.
1
skålpund = 425 gram ungefär!
Tack för newsletter!
73 de Benke
Antennkanon för antennuppsättning
Jag
har tidigare länkat till byggsidor för att bygga en tryckluftdriven kanon för att
få upp antenner högt i träden. Frågan är hur en sådan mäts i kaliber, kulan
brukar ju vara en tennisboll. Så vad för kaliber har en tennisboll?
Bra
fråga, låt os nu gå vidare, absolut.
Anders visste ännu mer om kaliber:
I
Sverige är den grövsta kalibern som är laglig 12 och även 16 och 20
används.
Klenare än kal 20 är inte godkänd för normal jakt. (Hagel)
Kulvapenpipor
har vridna räfflor för att kulan ska rotera och bli
stabil.
Därför kan ett kalibermått vara mätt mellan bottnarna, eller
mätt
mellan toppen på räfflorna eller medeldiameter samt den faktiska
diametern
kulan har, innan den farit igenom pipan och blivit räfflad.
Lustigt
med kikarsikten är att diametern på linsen även i USA mäts i mm,
men
mellantuben, där man fäster kikaren är en tum. Längd och vikt går
också
oftast enligt USA "standard".
För
de som handladdar kulammunition är det ännu mera förvirrat. Där
blandas
SI med andra hej vilt. Krutvikter anges oftast i grains, även
bland
svenska laddare och fabrikörer. Kulvikt är 50-50 grains och gram.
Hastighet
m/s här och fot per sekund i USA. Krutvikter i hagelpatroner
i
USA anges i den lite udda enheten dram. Och det här är bara
början....
En SI-förespråkare som tar sig an vapenvärlden vet endera
inte
vad han gör eller så är han en självplågare utav stora mått. Hihi :D
de
Anders
Nog
finns det slätborrande handvapen för blyrundkulor, men det är mer historik
De
Roy
En
Aurorafyr på kortvåg DK0WCY
Hemsida här: http://www.dk0wcy.de/
På 10144 kHz CW sänder fyren dygnet
runt. Morse och solprognoser
På 3579 kHz från 0720 till 0900 och 1600
till 1900 SST. Oxo Morse
Tidvis sänds solprognoser med Baudot.
Lika bra att ta upp SK4MPI på VHF då,
144,412 MHz CW. När den börjar höras med den typiska Aurora tonen, låter som
brus, är det dags att börja rätta antennen till norr och skreena över 144,00 –
144,350 MHz CW och möjligen USB. SK4MPI är mer direkt och även en icke
telegrafist hör direkt om det är norrsken.
DK0WCY
sänder solprognoser och man måste kunna läsa Morse för att få del av dess data.
Men när det är Aurora lägger den ut bärvåg och sänder i Morse ”STRONG AURORA”.
Så även en icke telegrafist skall kunna höra vad som är på gång. De här fyrarna
är för övrigt utmärkta konditionsvarnare för 10 och 3,5 MHz. Testa även nya
riggens smal CW filter, exvis med IC-756PROall eller 7600 kan du testa hur det
låter med 50 Hz bandbredd och en svag brusig signal. Hörs den överhuvudtaget på
den gamla riggen?
Att välja antenntråd
Bengt
SM6APQ har skrivit en bra artikel i ämnet att välja antenntråd. Både historik,
kemi och fakta, samt förlag till material. Observera att Bengt tar upp det
underliga faktum att radioamatörer köper transparant högtalarkabel, förmodligen
bara med avsikt att man tror att antenntråd ”måste” ha genomskinlig plast. Och
att det ändå motsvarar vanlig FK eller RK med svart, röd, brun eller blå plast.
Kanske man tror att radiovågorna ”lyser” bättre genom transparant plast? Låt
mig bara lägga till att valet av gulgrön FK till antenner är ett dåligt val, ha
respekt för skyddsjordledaren och bygg inget som det kan bli missuppfattningar
om. Dvs använd bara gulgrön som skyddsjordledare i elnätet. Så här skriver
Bengt:
Antenntråd (av SM6APQ)
När
jag började min amatörbana i början av femtiotalet, var det aldrig några
diskussioner om själva tråden till dipolen. Man inköpte hårddragen 2 – 3 mm
(diameter) koppartråd hos t ex Metallverken. Hos radiohandlarna fanns vacker,
mjuk och böjlig 49-trådig kopparlina avsedd för BC- mottagning på framförallt
mellanvåg. När Ingemar Johansson boxades i New York åren 1959 till 1960 såldes
mycket av denna vara. Radio Luxemburg på 208 meter återutsände matcherna för
svenska lyssnare. Den 49-trådiga linan var förvisso lättare att handskas med,
men dyrare och hade en tendens att på västkusten först "svartna"
sedan ärja mellan de fina trådarna och till slut bli skör och som en del
uttryckte det - ruttna. Den var i färskt tillstånd lätt att löda på feeder
eller annan nedledning, men så småningom blev det mycket lätt avbrott här p.g.a:
hård lödyta mot mjuk flexibel tråd.
När
det gäller antenntråd för fasta installationer till dipoler eller långvajrar
har jag satt upp följande villkor.
1. God ledningsförmåga, speciellt om antennen skall användas för sändning (Se
nedan om mottagningsantenner)
2. Motståndskraftig mot korrosion och UV-strålning
3. Stark, bör tåla minst 200 kg dragkraft
4. En fördel om tråden är lödbar
5. Rimlig kostnad
Ovanstående
villkor uppfyller "Metallfirmornas" (finns flera på Hisingen norr om
Göteborg) hårddragna koppartråd! Enda nackdelen - om det nu kan kallas en
nackdel - är att man måste vara försiktig vid installation att inte få kinkar
som så småningom vid sträckning "bryter" av tråden. Själv har jag
haft en rombantenn uppe sedan 1984. Den innehåller 520 meter (!) hårddragen
koppartråd, c:a 2.5 mm i diameter. Tråden har på dessa över 20 år aldrig blåst
ner eller brustit. En gång gav ett dåligt låst shackel vika i en av
mittstolparna - halva romben hamnade på åkern men i övrigt inga skador på
tråden.
Portabla, tillfälliga och provisoriska antenner.
Här
är mitt första val försvarets (surplus) DL-1000 i andra hand FK-1.5 kvmm.
Nackdelen med dessa antenntrådar, som är plastöverdragna, är att antennens
resonans ändrar sig när tråden är fuktig. Detta beror på att våghastigheten är
lägre i plast och blir ännu lägre när plasten är fuktig. Jag har gjort
mätningar med MFJs analysator och funnit att man i extrema måste använda
formeln 138/f = antennens längd i meter. (f = frekvensen i MHz) Normalt, med
bar koppartråd brukar jag räkna med 142.5/f. Detta för att beräkna en
halvvågsdipols längd.
En "snyggare" och kanske en aning dyrare lösning till portabla
antenner är att använda tunn - cirka 1mm - rostfri mångtrådig vajer. Denna tråd
är smidig och kinkar sig inte så lätt.
I samband med att vi är inne på ämnet plastisolerad antennvajer är jag mycket
förvånad - ja nästan chockad - när jag hör att en del amatörer inköper den
transparanta högtalarsladdar för tillverkning av trådantenner. Förvisso är den
mycket vacker att titta på men meterpriset blir svindyrt. Högtalarkabel som
motsvarar FK-4 mmkvadrat blir inte bättre än motsvarande FK-kabel och har p g a
plasten samma nackdelar som jag nämnt tidigare. Dessutom tvivlar jag på att den
är lika "dragstark" som FK-kabeln.
Mottagningsantenner.
Här
kan i stort sett vilken tråd som helst användas. Dock bör villkoren 2 till 5 i
första stycket beaktas. När det gäller ev. förluster i mottagning på MF och HF
så är dessa försumbara om tråd med sämre ledningsförmåga användes. Antag att
antennen förlorar en dB om "elstängseltråd" användes. Ev. störningar,
atmosfärbrus, kraftledningsknatter etc kommer nu också att minska en dB, men
förhållandet mellan nyttosignal och störningar är den samma som om vi använt 10
mm CU-lina.
Någon gång i mitten av sextiotalet byggdes "nya" och sista Kungsholm.
Televerket, som stod för radioinstallationen, lät stämma av alla de fyra
halvvertikala stagen till olika marina HF frekvenser genom att förse stagen med
kraftiga äggisolatorer på olika avstånd. På det viset erhölls fyra slopande
vertikala mottagningsantenner. Jag är övertygad om att dessa antenner
säkerligen kunde ha använts som sändareantenner. Stagvajer, för att hålla upp
kanske 20 meter höga master under vinterstormar i Nordatlanten, måste vara
kraftig - läs grov diameter och därmed är ytan på den galvade vajern stor och
ohmska förluster försumbara.
73
de Bengt SM6APQ
Men vad menar Bengt med formeln för beräkning av antennlängden?
Han
skriver att dipolen skall vara: ”138/f = antennens längd i meter. (f = frekvensen i
MHz) Normalt, med bar koppartråd brukar jag räkna med 142.5/f. Detta för att
beräkna en halvvågsdipols längd.”
Normalt
brukar vi ju räkna med 300/f (MHz) för en våglängd, delar med fyra för att få
kvartsvågen och multiplicerar med våghastigheten. Jo han har rationaliserat
formeln lite och istället för 300 kör han med hälften för att få en halvvåg,
sen har han lagt in våghastigheten direkt, dvs
300 /2 = 150 multiplicerat med
våghastigheten, exvis 0,95 så får vi 142,4/f(MHz för en halvvågsdipol av tråd.
Så smart kan man vara för att göra formeln enklare, men kanske någon funderar
på vad detta är för nya siffror. 138 är om våghastigheten anses vara 0,92 %.
Obs att här betyder snedstrecket division. Fram med dosan och provräkna skall
du se.
”Hårddragen koppartråd” (metallurgi)
Bengt
nämnde ordet hårddragen. Vad kan det betyda då? Jo vissa metaller blir hårdare
av att bearbetas. För att göra metallen mjukare glödgas den, värmebehandlas.
Genom att värma upp exvis koppar och sedan låta den svalna långsamt blir den
mjuk. Många har väl hanterat koppartråd, järntråd, najtråd etc. och märkt att
om man böjer den så blir böjen hårdare, och försöker man sedan böja tillbaka
böjen blir det en ny böj bredvid, dvs där tråden fortfarande är mjuk. Tråden
blir bara knöligare och knöligare ju mer man böjer den. OM na försöker vira upp
en virad sådan tråd finner vi att virningen är stenhård och blir väldigt
knälig. När det gäller koppartråd, och de flesta typer av tråd, så skapas den
genom att den dras genom ett hål i en dragskiva. Ett trådverk, (trådfabrik)
består av dragskivor med olika håldimensioner, man drar tråden genom mindre och
mindre hål och den blir smalare och smalare, längre och längre, när man fått
det mått man vill ha är tråden rätt hård, det kan förekomma att man
mellanglödgar tråden, dvs värmebehandlar tråden inför nästa mindre hål i
dragskivan. Vill man nu sälja en mjukare tråd måste den värmebehandlas, om man
säljer den direkt från dragskivan kan den då kallas hårddragen. Finessen med icke
värmebehandlad tråd, jag föredrar att kalla den icke värmebehandlad, då ju all
tråd blir hård av dragningen, är att den då hårda tråden töjer sig mindre än
glödgad. Skall du ha tråd för att linda en spole är den hårddragna eller icke
värmebehandlade tråden oxo en fördel, den är rak slät och ger en snygg spole.
Lacktråd däremot är värmebehandlad och mjuk, och till sist lackad.
Blir
det en kink på en tråd är det svårt att få bort den. En kink blir oxo en
försvagning, en form av brottanvisning.
Man
kan själv dra sin tråd hård, styv och rak. Har du en tråd, (den bör då inte
vara lackad) som är lite knölig, med kinkar etc. Sätt upp den på något fast,
exvis bilens dragkrok, rulla ut önskad längd och fixa någon form av handtag, en
pinne, i andra änden, dra för glatta livet, men ryck inte då känner du inte vad
som händer, den blir rak och du känner hur den töjer sig en bit, för att sedan
bli hårdare, och den gör då större motstånd, du har kallhärdat tråden, den är
nu ”hårddagen”. Sluta dra när du känner att den har töjts lite och att motståndet
ökat, (det mekaniska motståndet). Nu gäller att linda den i en stor och snygg
rulle så att det inte bildas nya kinkar, gärna minst en halvmeter i diameter,
helst bygger du antennen utan att rulla ihop tråden. Du har nu en härdad tråd,
eller hårddragen, som inte töjer sig, eller töjer sig mindre, när den hamnar
uppe i trådkronorna. Givetvis kan du testa på en stump av din tråd först, för att
se och känna denna verkan. Obs att nu gjorde vi en dragning av tråden utan
dragskiva, men effekten blir samma förutom att vi inte åstadkommer så stor
reduktion av dimensionen. Försöker du dra en lacktråd, så kommer lacken att
spricka. Vissa typer av lack tål dock töjningen. Finessen med dragningen till
antenntråd är att vi slipper töjning när vi satt upp antennen. Så ”hårddragen”
betyder bara att tråden inte är värmebehandlad.
Värmebehandling av metaller,
glödgning
Är en vanlig hantering av
metaller för att få den produkt man vill ha. Du kan exvis köpa glödgade kopparrör
som är mjuka och lätta att böja vid rörmakerijobb. Kopparslagaren som med en
hammare knackar ut föremål av kopparplåt, gör plåten hårdare av slagen med sin
kulhammare, och då och då värmer han upp plåten med blåslampa för att få den
mjuk igen. I industrin gör man ibland värmebehandlingen i en atmosfär av en gas
som är icke oxiderande, exvis kvävgas. Metallen blir då inte svart och ful av
värmebehandlingen, som den blir om man glödgar med blåslampa. Även stål av
olika kvaliteter värmebehandlas, och det kan vara mycket avancerade processer.
Där man under flera timmar värmer upp till en viss temperatur, låter den
temperaturen vara konstant i en tid, och sen följer en noga kontrollerad
avsvalningskurva. En process som i vissa fall och vid vissa stålkvaliteter kan
ta en vecka. Tänker man efter nu så inser vi ju att vid våra lödarbeten med
lödtennet är en form av värmebehandling, så sker ju saker, fel värmebehandling
med lödkolven och lödningen blir ful. Och svårare är det med dagens blyfria
lödtenn. Värmebehandlingen påverkar kristallmönstret i metallen, ( jag höll på
att skriva ”kristallstrukturen” med det är ordet är ju sålt numera) som i sin
tur påverkar metallens egenskaper. Även glas värmebehandlas, det kan var skäl
till att billigt glas går sönder medan dyrt konstglas håller trots tunna fina
former.
ESR
konstruktionstävling
ESR står för Experimenterande Svenska
Radioamatörer.
Här kan du se årets projekt: http://esr.se/resonans/ESR%20resonans%20juli%202009.pdf
Den här PDF-filen visar 54 sidor. Med
ritningar, kretskortlayout, och teori. På ett antal små enkla sändare,
mottagare och sändtagare. Med max 6 transistorer. Observera att du här helt
gratis får ett mycket stort material för egna byggen och experiment!
Att ”bara” läsa och studera är även det
givande. Att bygga kan i vissa fall betyda att man tar idéer här och tips där
för ett eget blandprojekt. Observera det mycket stora värde den här filen ger.
Behöver
du kristaller till QRP sändaren?
Här finner du ett företag som säljer
kristaller för 3,5 MHz Morsedelen.
http://www.electrokit.se/
Att bygga en egen liten sändare med 1 –
5 Watt och ett par transistorer är en kul hobby. Massor av sådana
byggbeskrivningar förekommer.
Förr fanns stora kristaller till sådant,
men nu kan du köpa små HC-18 kapslade kristaller.
”Får
ej laddas med annat är ICOM original laddare”
Man kan finna den här texten i manualen,
eller direkt på accen till flera moderna apparater med LiIon, eller LiPo accar.
Men om jag sköter laddningen noga med en hembyggd laddare då? Jag har ju laddat
NiCad accar i hela mitt liv. Varför är det så noga med moderna accar. Är det
ett svepskäl för att vi skall köpa märkesladdaren bara?
Kolla den här filmen skall du se:
http://www.flickr.com/photos/bengt-re/3607686140/in/set-72157617523581334/
Man överbelastar en PolyZen.
Vad är det då? Bra fråga.
En PolyZen är
att likna vid en extremt noggrann Zenerdiod med mycket brant kurva. Den används
för att förhindra överspänning vid laddning av LiIon och LiPo accar. Accarna
kan explodera om de laddas till för hög spänning. PolyZen är ofta ett litet
kretskort som finns i cellen eller batteriets hölje. Vid laddning och om
laddaren skulle ge för hög spänning skall PolyZen ta upp strömmen och stoppa
högre spänning än cellen tål. Givetvis måste då PolyZen tåla den ström laddaren
kan ge, annars händer det som filmen visar med PolyZen:en.
Vad händer då
med hembyggda eller piratladdare? Om den hembyggda laddaren kan ge en ström som
inte PolyZen tål och ger överspänning, ja då smäller PolyZen och accen i sin
tur. Det sistnämnda, att LiPo eller LiIon cellen smäller är en ganska dramatisk
händelse. Mycket mer dramatisk än du kan tänka dig. Att bygga sin egen laddare
kräver noggrannhet, och att man verkligen vet vad man gör. Man måste oxo räkna
med att stå för vad som kan hända själv, kunskap i ämnet är därför viktigt.
Men jag som
laddad mina NiCad accar i hela mitt liv då?
Du skall veta
att det knappast finns något enklare att ladda än NiCad accar, de tål allt,
utan att bli överhettade. Förr var det enkelt att ladda sitt bilbatteri. Bara
att koppla på 15- 18 volt DC så blev det den ström som laddaren klarade av.
Batterispänningen stiger fint, och vid c:a 14 Volt börjar bilbatteriet att
koka. Bara att fylla på nytt vatten. men idag är bilbatterier slutna, de är sk
underhållsfria, dvs det går inte att fylla på vatten. Vad händer då om du
laddar med den gamla oreglerade laddaren? Jo om spänningen kommer upp över den
spänning då batteriet börjar koka blir det trångt inne i höljet. Detta
kan deformera höljet, ja alla vet hur en burk surströmming ser ut, och i
förlängningen spräcka detta. Det kan dock finnas säkerhetsventiler, men det går
ju inte att fylla på nytt vatten. Så man får köpa ett nytt batteri. Så inte ens
ett bilbatteri bör idag laddas med en oreglerad laddare.
Det finns skäl att ta rubrikens citat med
respekt således, det finns skäl att det står så.
Dagens nya LiPo och
LiIon celler är bra, de ger bra med ”kräm”, (hög kapacitet) Nästan dubbelt upp
mot de äldre typerna. Men kräver mer omsorg vid laddning.
Crossband
repeater
Eller
minirepeater mode, det finns flera namn för det man kan göra med flera av ICOM
stationerna. Crossband repeater är dock det mest använda ordet. Detta går att
göra med flera av ICOM:s flerbands FM stationer. Exvis Ic-2725, IC-E2820H,
IC-910. Genom tiderna har det funnits handapparater som kan gå som crossband
relästation. Det som krävs är en radiostation där båda band kan köras
samtidigt, en duobandare som IC-207, eller IC-208 kan inte köra crossband
repeater. Funktionen är att riggen försätts i just Crossband mode, det sker
genom en speciell knapptrykning. Då detta inte är tillåtet i vissa länder och
världsdelar kan det krävas en speciell manual och en ändring av initial matrix
innan det funkar. De flesta riggar som vi säljer har Cross band mode aktiverat.
Man väljer en VHF frekvens och en UHF frekvens. Exvis 145,325 och 433,425 MHz. Ställer in brusspärrarna, eventuellt ställer
in subton för RX och TX eller bara RX. När så radion sätts igång för Crossband
mode kommer den att skanna VHF och UHF. Kommer en signal in på VHF mottagaren
startar sändaren och återutsänder på UHF och tvärs om. Man märker knappast att
man kör via en crossband relä, allt låter bra och inga märkbara
tidsfördröjningar förekommer. De mobila stationerna kan då köra omväxlande VHF
och UHF, den som har en tvåbands bärbar eller mobil kan välja om han vill sända
eller köra på VHF eller UHF eller skanna båda. Sätter man Duplex på VHF kan man
fjärstyra en repeater, via UHF, men då krävs att VHF repeatern har subton.
Med de här funktionerna
kan man bygga upp tillfälliga eller fasta länkar mellan stationer på större
avstånd. Med en två bands antenn blir allt enkelt. Man får dock tänka på att en
crossbandstation kan bli mycket varm om det förekommer mycket trafik. Därför
brukar man gå ner till låg eller mellaneffekt på Crossbandstationens VHF och
UHF sändare. Alternativt en extra kraftig fläkt. Med lite fantasi kan man bygga
upp kul system med hjälp av crossband mode på ICOM riggarna. Inget
duplexfilter, eller kaviteter behövs till en crossband repeater. ICOM:s tvåbands stationer har inbyggd diplexer som
möjliggör mottagning och sändning samtidigt men på två band. Men då behövs
förstås sen två bands antenn.
Vad gör man om man har en för bred FM station?
Det
är en otrolig röra bland FM stationer på våra repeaterband. Det kan förekomma
deviation med ett område på 1 till 20, dvs några kör +-0,5 kHz deviation och
andra +-15 kHz. Skall vi ha ordning på FM kanalerna så krävs att man gör något
åt sin oftast gamla radio.
En
kanaltransiver avsedd för 50 kHz kanaler, eller för 25 kHz kanalavstånd.
Problem inträffar nog mest om man har en 50 kHz station, då kan man få problem
med störningar från sidokanalerna. 50 kHz kanaldelning såldes fram till slutet
av 80 talet, (förra århundradet) och de flesta sådana FM stationer borde vara
utrangerade. Men en del finns i drift, och det viktigaste är kanske att se till
att sändarens bandbredd inte stör kompisarna som kör med moderna 12,5 eller 25
kHz kanaler. Det handlar om deviationen, som kan stå på +-15 kHz i en sådan
radio. Det är inte så svårt att hitta trimmern för deviation, svårare är att
finna en deviationsmätare. Men genom att jämföra ljudstyrkan från en modern
radio inställd på FMn, kan man komma nära tillåten maxdeviation.
Sen
har vi mottagaren, för att få den smalare krävs nya filter. Det finns
kanalstationer ute som inte hade filter i första MF ens, och de var breda. Att
ge sig på och modernisera en sådan radio är knappt värt mödan. Endera får man
acceptera att folk sänder på kanaler som ligger 12,5 kHz på varje sida och
lyssna på QRM, eller så får man leta reda på elektronikåtervinningen.
Det
viktigaste är att hålla sig inom den bandbredd som numera gäller, dvs för våra
12,5 kHz kanaler och med en deviation på +-2,5 kHz eller köra D-STAR med 6 kHz
banbredd.
ICOM
har haft kristallfilter i första MF sedan slutet av 70 talet, med bandbredd på
c:a 20 kHz, och filter i andra MF på 16 eller för FMn 10 kHz.
Hur mycket skall man kosta på sin gamla radio?
Om
den har gått sönder. Varje gång vi är ute på utställningar kommer flera av våra
gamla kunder med frågor, eller med hela radioapparater från exvis 80 och 90
talet. Vad kan det vara för fel tro? Blir frågan. En stor del av min tid på en
utställning, dit vi kanske kostat på 35 mil resa, hotell, demoapparater reklam
saker etc, går åt till detta. Och hur skall jag kunna veta vad det är för fel
på en radio som är 20 – 30 år gammal? Men tid tar det att diskutera och skälet
till att vi åkte på en utställning var ju ändå att visa våra nya grejer, lite
kommersiella måste vi ändå vara, annars finns bara ett hänglås på dörren nästa
gång man vill ha hjälp. Så snälla ni mejla mig istället och ställ frågor om de
nostalgiska känslorna kring de gamla fina grejerna. Då har jag dels en chans
att fundera lite, kanske leta reda på ritningar. Dels kan jag anpassa tiden så
att jag ger ett svar när jag har tid.
Men
rubriken då?
Hur
mycket skall man kosta på den gamla radion?
Låt
oss säga att det handlar om en gammal kanalstation, för FM, den är 17 år
kanske, och man misstänker att PA är trasigt. Man kan tänka sig att det kostar
900 kr arbete, 800 kr för en ny Pa modul om den fortfarande finns att få tag
på. Till detta kommer frakt i kanske två riktningar, dvs 300 kr mer och moms på
hela rubbet. Vi talar om 2500 kr. Att vi på Haninge loppisen hade mässpriset
2000 kr på IC-2200H gör väl att beslutet om vad man skall göra är enkelt att
fatta.
Vad
händer då om man lagar den gamla för en timpeng på 900 plus moms, ja vi kan ju
bara lämna garanti på utfört arbete, vi kan inte bygga upp en ny garanti på
hela radion. Och visst är det fullt realistiskt att tänka sig att fler saker
har åldrats i en 15 - 30 år gammal radio, dvs nya fel om något år. I praktiken
om vi gör en sådan här reparation brukar folk inte acceptera att vi inte lämnar
total garanti på radio i ett år efter en rep, oavsett vad som går sönder. Och
det blir förstås en konflikt som vi måste ha tänkning för. För att slippa hamna
i en konflikt, både som säljare och som kund, måste man tänka sig för. Kanske
inte så konstigt då andra produkter förutom amatörradio inte på några villkor
lagas kanske inte ens efter garantitiden, eller åtminstone inte efter 5 eller
tio år. I de flesta fall kan jag dock ge råd som gör att man kan försöka laga
själv.
Laga själv din PA modul (meka själv)
I
kanalradion, som gått hädan. Förr var det vanligt att slutsteget utgjordes av
en liten svart låda, en PA modul, stor som en tändsticksask. I denna finns
oftast två steg, driv o slut. Med 100 – 200 mWatt in och 10 – 50 watt ut,
beroende på modell. Dessa kan ibland gå sönder, men det kan även vara fel
utanför denna.
En
sådan svart låda har oftast 4 eller 5 ben. Ben ett från vänster HF in 100 – 200
mW, andra benet 12 Volt till drivtransistorn, ben tre 12 Volt till
sluttransistorn, och ben fyra HF ut, 10, 25 eller 50 watt. Det första man gör
är att kolla benen med 12 Volt. Drivstegets 12 Volt används för att reglera
uteffekten med, sålunda om det inte finns uteffekt kommer regulatorn att
försöka dra på full gas, med 12 Volt på det benet. Finns ingen eller låg
spänning är felet kanske regleringen. Finns ingen 12 Volt på ben tre, ja då är
det ett grövre fel på matningen som ofta kommer direkt från inkommande batteri.
HF in då, hur mäter men den? Med ett oscilloskop kan man se om det finns HF
där, men man måste kunna mäta 145 MHz, bygg en enkel HF probe. Har du
ingetdera, löd dit en 50 cm lång sladdstump och försök starta repetern med
driveffekten. Går det så har du förmodligen driveffekt. Drar radion ström från
12 Volt nätaggregat? Bra fråga för gör den det utan att det kommer ut effekt,
så har du förmodligen felet mellan PA modulen och antennjacken. På den vägen finns
LP filter och PIN diod, samt en tråd till PL-259 jacken. Besikta noga för
eventuella skador pga av hög temp. Kolla under kortet där PIN dioden är lödd,
det kan vara kol av lödningen. Drar radion ingen ström, eller låg ström är det
med största sannolikhet fel i PA blocket. Köp ny eller ta chansen att öppna
denna. Bryt upp locket på den svarta lådan. Försiktigt då trådbenen annars kan
följa med, det vita limmet är halvsegt och det går ofta fint att få av locket,
som sedan kan vara av. Nu kontrollerar du om 12 Volt från respektive ben 3 och
4 når fram till transistorerna, du känner igen transistorerna som två
silikonbubblor. Via en striplines på det vita kortet. Du kan på detta vis
konstatera om de är avbrott i en sådan folie. Bara att laga efter att med lupp
sett felet. Men det är mycket värmekrävande att löda på en sådan här vit
keramisk platta. Man kan förvärma PA modulen genom att lägga den på en
spisplatta och värma till c:a100 grader. Lyckas du löda en rejäl tennplätt över
avbrottet så kanske det hela funkar sedan.
Vanligen
föregås denna typ av fel med att uteffekten kommer och går, för att till slut
vara borta hela tiden.
Det
är inte nödvändigt att sätta på den svarta kåpan. Det låter kanske som ett svårt
ingrepp, och en PA modul verkar vara en sak man inte går in i, men ta chansen,
den är ju ändå kass om du gjort de tester jag beskrivit.
Se till att PA modulen blir rätt monterad
Eller
blir rätt monterad, med kylpasta och ordentligt åtdragen. Kylpasta, smeta ut
ett jämt och tunt lager, ofta räcker det med det som fanns från fabriken, se
noga till så att det inte finns orenheter, små bitar av lödtenn, skräp etc, då
dessa minskar anliggningsytan mot kylaren. Smeta oxo ut ytan på kylflänsen,
känn noga med fingern så att det är rent och slätt. Skruva fast och dra åt
ordentligt så att PA modulen leder över sin värme ordentligt till chassit eller
kylaren. När du drar åt skruvarna, dra då växelvis höger och vänster skruv så
att inte PA modulen vippas. Det krävs en ganska hård åtdragning för att få bra
anliggning, men de små M3 skruvarna tål ju inte allför hårdhänt åtdragning, man
måste ha lite fingertoppskänsla. Allt beror oxo på hur fast kylpastan är. Det
kan vara ide att använda färsk och tunnare kylpasta, som då kläms ut med mindre
åtdragning. De blir inte bättre med ett tjockt lager kylpasta, ett tunt och
jämt skikt skall det vara.
Kör utan PA modul
Får
du inte liv i PA modulen, eller inte vill köpa en ny, ta bort den trasiga och
bygla ben ett och fyra. Du får en rigg som nu går med 100 – 200 mWatt. Inte
illa för en rig som gått i 15 – 20 år, och man kan köra vidare livet ut.
Det kan finnas PA moduleter med 5 ben
Oftast
i riggar som har SSB. Det femte benet vanligen det i mitten är för BIAS, det
behövs ju för SSB riggar då de måste var linjära. Exempel på sådana
radioapparater är IC-290all, IC-260all, IC-271all, IC-275E. det är extremt
sällsynt med fel på dessa PA lådor. Dock kan det vara omöjligt att få tag på en
ny.
Det kan finnas ferritrör på trådarna på PA modulen
Små
ferriter, 3 - 4 mm i diameter, med hål och 3 - 4 mm långa små rör. Se till att noga notera hur
dessa satt innan du demonterar. Viss funkar riggen även utan dessa, men vissa
störningar och falska frekvenser kan uppstå om man fuskar med dem.
Bygg dig en konstlast
Till
min förvåning är det många som inte har en konstlast, man ringer och funderar
på olika saker, kan det var ett fel på riggen, ger den rätt uteffekt, drar den
ström enligt specen. För att kunna kontrollera detta måste man ha en
konstantenn. Skickas radion hit till SRS så är det första jag gör att prova den
mot en konstantenn, är allt OK då, ja då skickar vi tillbaka riggen och du får
felsöka vidare, kanske är det fel på din riktiga antenn, fraktkostnader och
besvär till ingen nytta, en enda fraktkostnad och konstantennen är betalad. Hur låter min mikrofon? sänd inte långa tester
på antenn, utan koppla in din konstlast. Skaffa dig en sådan antenn, den består
av ett motstånd som är på 50 Ohm och är enbart en resistans. Idag finns små
induktansfria motstånd att montera på kylfläns. I ELFA finns ett sortiment med
sådana, de flesta har en kylfläns av någon form liggande, och kylflänsar
dräller det av på loppisarna. ELFA nummer 60-623-84 är en TO-247 kapsel, och
monteras med en skruv. Detta nummer är på 100 Ohm och klarar 100 watt om det är
rätt kylt. Köper du två och monterar på en kylfläns sätter du dem med benen mot
varandra. Löd ihop dem och du har parallellkopplat dem, löd nu skärm respektive
mittledare på en koaxialkabelsnutt, på kanske en meter. Varför två då? och inte
ett på 50 Ohm? Jo med två fördelar du värmen bättre på kylaren, och om du
seriekopplar dem får du 200 Ohm, det är bra om du vill testa 1:4 balunen. Är du
sparsam, (läs snål) så köper du ett på 50 Ohm med artikelnummer 60-623-27.
Dessa motstånd är utmärkta HF konstlaster upp till c:a 50 MHz. De kostar bara
hundralappen styck. Hur stor kylare då? Prova med det du har, kanske en som är
100 x 75 mm och med 30 – 50 mm höga flänsar. Bränner du dig efter fem minuters
TX så får du ta till en större. Motstånden är balanserade och det behövs ingen
isolation mot kylaren, dock är det inte fel med kylpasta. Här kan du se hur de
ser ut på ELFA:s hemsida: https://www1.elfa.se/elfa~se_sv/b2b/catalogstart.do?tab=catalog
Det
kan inte bli enklare att bygga något väl användbart. Det kan inte vara
billigare att bygga sig ett bra instrument för kontroll av radiosändare,
baluner, SWR mätare och effektmätare mickar etc.
Bygg
mer för amatörradio!
Vill du bygga en T2FD antenn?
Då
behövs ett motstånd, och vad är smartare än att köpa ett sådant motstånd jag nämnde
i artikeln om konstantennen. Du behöver då 300 till 800 Ohm, och som tål c:a
hälften av tänkt tillförd effekt.
Vilket
motståndsvärde du väljer beror på vilken byggbeskrivning du väljer det finns
olika skolor om den här typen av bredbandsantenner. Sök på T2FD, (T2FD = TTFD) Terminated
Tilted Folded Dipole.
Med ett sådant motstånd blir antennen lätt att bygga, men det krävs en kylare
vid motståndspunkten.
Jo
så finns det dom, som tycker att en T2FD är en utmärkt konstantenn, nja det må
så vara att en del av tillförd effekt går till värme, men den är bekväm, och
det får man betala för, strålar gör den betydligt mer än en konstantenn i all
fall.
Håll koll på TROPO konditionerna i höst
Håll
koll på TROPO konditionerna i höst. Håll örat öppet.
Som
de flesta av oss vet, i alla fall vi som varit radioamatör mer än ett år, så
brukar det blir TROPO konditioner senare under hösten. Vid TROPO brukar man få
stabila signaler från långa avstånd på VHF och kanske UHF. Exvis kan man hela
dagar och nätter köra FM Simplex och repeatrar från hela SM, eller delar delar
av Europa. Visst går det att köra TROPO på låga delen med SSB och CW. TROPO
håller på länge, och jag minns när jag var mobil i Stockholm och körde Sunne
repeatern i Värmland helt obehindrat. Det var i Oktober November. Så börja
redan nu, passning, skanning, ropa själv CQ, bra reda på antennen, hög aktivitet,
är det som gäller. Vid TROPO verkar det inte finnas riktverkan på Yagi
antennen. Det går lika bra till Österrike även om krattan står i Norr. TROPO på
DV då? Funkar TROPO på D-STAR? Bra fråga jag har inte upplevt detta. Håll då
koll på DV simplex 145,3750 kHz, håll även koll på 12,5 kHz kanalerna, dvs
mellan de vanliga repeaterkanalerna. Bäst är att ha skanning mellan 145,2000
och 145,9000 MHz med 12,5 kHz steg. Man kan även lägga in alla dessa kanaler i
minnen, då finns möjligheten att skippa de frekvenser man inte vill ha med,
exvis de lokala frekvenserna, eller de med störningar på.
D-STAR på TROPO
Är
som sagt ett oprövat ämne. Se till att ha passning och skanning på DV
frekvenserna. Har du inte DV i mottagaren så hör du ju ändå när det finns
aktivitet, genom att D-STAR är en bärvåg modulerad med något som låter som
brus. Tänk på att allt som brusar INTE är störningar. D-STAR låter som brus,
men är amatörradio. Tänk på att inte störa annan amatörradiotrafik som du inte
har mottagare för. De som kör DV är oxo människor och experimenterande
radioamatörer. Jag ser fram emot att höra hur DV låter vid TROPO.
Jaktradio
Som
bekant används komradio för radiokontakt mellan jägare, särskilt nu i höst då
älgjakten är i full gång. Förr användes 27 MHz, när vi fick solfläcksmaximum
blev sådan radio obrukbar, man fick ett antal frekvenser på 31 MHz, men även
där blir det givetvis överräckvidder och kraftiga QRM vid conds. Vanligast är
numera att jägarna använder 155 MHz bandet, där finns ett antal kanaler som får
användas till exvis jakt utan tillståndsplikt.
Här är de sju
kanaler som används: 155,400 155.425 155.450
155.475 155.500 155.525
156,000 MHz.
Vanligen
körs vanlig FM modulering, med +-5 kHz deviation och 16 kHz bandbredd. Men
inget hindrar att man kör talkryptering, eller IDAS. (IDAS är den yrkesmässiga
digitala moduleringens från ICOM som liknar D-STAR, med 6,25 kHz kanalavstånd)
För att köra jaktradio krävs att man använder en typgodkänd radiostation, den
skall ha CE märke, vara typad för R&TTE, vara ROHS godkänd och notifierad
hos PTS. En amatörradiostation är endast typad för just amatörradio. Att lyssna
är tillåtet med alla prylar. Det kan löna sig att lyssna på hela bandet,
155,4000 – 156,0000 MHz med 12,5 kHz kanaler. Då det förekommer lite ”fri”
användning av frekvensområdet. Det går inte att höra IDAS med en D-STAR radio,
eller tvärs om.
Kan man använda PMR-446 som jaktradio?
Javisst
kan man, PMR-446 är licensfri komradio i bandet 446 MHz. Hur bra UHF går i
skogen är då en bra fråga. Men vanligen går UHF lite sämre än VHF, särskilt i
skog och när det är fuktigt.
PMR-446, de 8st frekvenserna är:
446,00625,
446,01875, 446,03125, 446,04375, 446,05625, 446,06875, 446,08125, och 446,09375
MHz. Ingen tillståndsplikt, men för ändamålet typgodkända radioapparater
måste användas. Obs att det är frekvenser med 6,25 kHz decimal, men 12,5 kHz
kanalavstånd, och deviationen skall vara +-2,5 kHz. Subtonsselektiv skall användas.
Vad är vetenskap?
Bra fråga va? Hur definierar
man vetenskap?
Vi överöses ju med
vetenskapliga fakta och själva ordet. Låt oss slå det i ordboken då, Wikipedia
exvis:
Vetenskap, kännedom eller kunskap är ett
begrepp som kan sägas innebära organiserad, verifierbar kunskap.
Den bygger starkt på ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap som
kännetecknas av exvis experiment, att samla in och klassificera data, samt,
enligt vissa vetenskapsteoretiska normer. Inom vetenskapen används inte
förklaringar som bygger på det övernaturliga ”förklaringar”. Ordet vetenskap
kan användas om dess discipliner, till exempel "Fysik är en
vetenskap". Många grundprinciper för ett vetenskapligt arbetssätt
fastlades redan av Aristoteles, men i modern tid var det på 1600-talet
som vetenskapliga metoder fick sitt genombrott.
Vetenskap
kan ifrågasättas, vetenskap skall ifrågasättas om det finns käl att ompröva
den.
För
att vara vetenskapligt krävs att exvis ett experiment går att göra om, att fler
kan göra samma sak och hitta samma bevis för något. Tro, gissningar, religion,
myter eller övernaturligheter är inte vetenskap, särskilt som dessa sällan kan,
eller får ifrågasättas, eller bevisas.
Är då amatörradio vetenskap?
Ja
om något uppfyller det som står i ovanstående. Exvis någon form av
vågutbredning som vetenskapligt bevisats förekomma, går att bevisa och
dokumentera. Och som går att kritiskt granska. Det är säkert möjligt att
definiera mycket inom radio som är vetenskap. Men det lär oxo förekomma myter
och tro, felaktigheter och obevisade fenomen.
Den var klockren
Brukar
man ju säga. Om saker som går i lås, är självklara etc. Här är en: http://www.klockren.nu/
Patriarkat (vårt språk)
Ja
vad betyder det här ordet som vi så ofta hör i radio TV nyheter etc.
Låt
oss bena ut det då. En patriark vad är det? Jo en man som bestämmer allt, som har
makten och styr med eget tänk. Ofta lite (eller totalt) odemokratiskt. Särskilt
inom kyrkan är patriarken en form av överhuvud.
Patriarkat,
patriarkal eller patriarkalt samhälle, är ett samhälle, en samhällsordning
eller en klan, där män tenderar att ha makten, som klanledare, statsledare
eller familjeöverhuvud.
Motsatsen
där kvinnor har makten kallas matriarkat.
Ja
då vet vi vad dom talar om på nyheterna i TV, radio etc.
Reluctance, reluktans, eller
”magentic reluctance microphone” (vårt dynamiska språk)
Vi hör ordet då och då
använt av våra kära politiker. Men vad betyder det då? Finns det på svenska,
reluktans, finner det i alla fall inte i en svensk ordbok.
Men jag har en viss
historik om ordet, för länge sedan satt jag och lyssnade på några
radioamatörer, de pratade om mikrofoner, en hade en amerikansk mikrofon, på den
stod det: ”magnetic reluctance
microphone”, det låter
väl häftigt, har för mig det var en Thurner. Och man funderade på vad det
betyder? Något resultat om vad det innebär fick jag aldrig höra. Nu när det
blivit ett mode ord är det läge att utreda saken. Slår vi i ett lexikon finner
vi att man översätter det engelska reluctance med motvillighet, motsträvighet,
olust, obenägenhet och motvilja, eller motvilja mot, motvillighet mot och
motsträvighet mot. Kan då det svenska nyordet reluktans betyda dessa saker då?
Förmodligen, men inte verkar politikerna som säger reluktans mena den
betydelsen, nej snarare är det nog ett moderord som ”bör användas” av skäl som
att impa på lyssnarna. Slår vi på reluctance på Wikipedia finner vi något
intressant, magnetiskt motstånd. Förenklat sett talar vi då om att
det är en dynamisk mikrofon, genom det magnetiska motståndet att röra en spole
i ett magnetfält åstadkommer vi en EMK, (hellre skall det dock heta EMS) en
svag spänning. En helt vanlig dynamisk mikrofon således. Dock kan denna mic
vara beskaffad på olika sätt, vi kan ha rörlig spole eller rörlig magnet och
fast spole. Alla sådana apparater utnyttjar det magnetiska motståndet, och
därmed skapas en EMS, en spänning ur spolen.
Tänk om höjdaren som
briljerar med ordet reluktans, visste att han oxo talar om principen för en
dynamisk mikrofon, högtalare, elgenerator, transformator eller elmotor. Sin okunskap
visar han dock tydligt för den som vet lite mer.
Är det någon som har en
sådan mic? Klart att den som köpt en sådan mikrofon blir imponerad av det
”fina” namnet, och då borde den ju låta bra i SSB.
Varför är det så svårt att göra en bensinmätare på en bil? (gnäll)
Hur
mycket rymmer tanken? Saker som alltid är lika aktuella när man sätter sig i en
okänd bil. Bensinmätaren har tre, fyra, fem eller sju streck. Den kan ha ½ ¼
eller 1/3 dels streck. Eller bara ett grönt och ett rött fält. Varför kan den
inte visa hur mycket bensin man har i tanken? Efter manualläsning kan man
kanske få reda på vad tanken rymmer. 50, 60 eller 70 liter är vanligt, men i
vissa manualer till bilar kan man se att tanken rymmer 60 eller 70 liter,
beroende på modell. Så man vet inte ändå. Och hur mycket är vart fjärde streck
om tanken rymmer 70 liter? Och varför är strecken på bensinmätaren så olika
långa? Och varför är avståndet olika mellan kvartingarna av tankvolymen olika
långa. Och visar den rätt, och är mätaren linjär. Kanske första kvarten betyder
halva tanken och sista kvarten betyder 10 liter? Jag har haft en enda bil genom
tiderna med en bensinmätare som visar mycket bra, den Volvo S70 1998 som jag
kör privat nu, den är graderad 0 – 70 liter med streck för varje 5 liter, visar
mycket rätt. Senare modeller har den där förhatliga streckgraderade mätaren
igen. Helt otroligt, det går att göra en bensinmätare som visar rätt och som
visar något begripligt. Men det är sällsynt att den finns på en bil.
Så
varför gör biltillverkaren allt för att göra en obegriplig mätare när det
bevisligen faktiskt går att göra en som är användbar? Konstigt? Kanske är det
så med en S-meter oxo? Eller en SWR mätare, och vad visar nya fina Voltmeten
egentligen? För att inte tala om utetemperaturen och barometern? Har man gett
sig katten på att bensinmätaren MÅSTE vara ofattbar? Jo visst finns det bilar
med färddator och då visar det ”väl mer rätt”, om man kommer ihåg att
nollställa förstås. Eller visar den fel oxo men med siffror?
Och
hur är det med bilens mätare för motortemperatur grönt och rött bara på skalan.
Det har funnits temperaturmätare i bilar med gradering i grader C.
Ja
varför gör de på detta viset?
Roliga historier
Sköldpaddor på campingtur
Två
sköldpaddor skulle gå på tur i några dagar och packade en kylväska med mackor
och öl, att ha som proviant under äventyret. Efter tre dagars vandring i skogen
skulle de ta sin första matpaus, då kom de på att de inte hade med någon
flasköppnare. Den ena sköldpaddan sade: ”du måste gå tillbaka och hämta en
kapsylöppnare, annars kan vi ju inte dricka några öl” ”Nehej du jag går
ingenstans” sade den andra sköldpaddan, ”du kommer att äta upp alla mackor
medan jag är borta”. ”Nej jag lovar att inte göra det” sade den första paddan. ”Skynda
dig nu”!
Nio
dagar gick och ingen sköldpadda kom tillbaka med flasköppnaren. Utmattad och
hungrig tog den väntande sköldpaddan till slut en macka ur kylväskan. Då
plötsligt hoppade den andra sköldpaddan fram bakifrån en sten och ropar: AHAAAA
jag visste det! Jag går ingenstans!
Den långsamma ekan
”Väldigt
vad din eka är långsam”!
”Ja
ja! men jag tar det med ro”
Några etanolskämt
Är det många som bränner
hemma här i trakterna?
Ja vi har t.o.m. en hembrygdsförening.
Varför hamnade Åke på
sjukhuset?
Han blev biten i rumpan av sin hund så blodet rann. Orsaken var att han
plötsligt kom hem nykter, och då kände inte hunden igen honom...
Ska du verkligen supa upp
hela tipsvinsten?
Ja, det var ju ett systemtips jag vann på.
Jag vill ha in något
stort, iskallt med mycket alkohol i.
Ok, jag ropar på min fru.
Några blondinskämt, (obs att alla
skämt går att skriva om, med exvis kulmagen, gubben, radioamatören, pärmbäraren
etc.)
Varför hade blondinen
fotavtryck på dataskärmen?
För att hon försökt gå ut på internet.
Nämn en skillnad mellan
en dator och en blondin!
Datorn är smartare, men blondinen är lättare att sätta på.
Blondinen till sin man:
Jag måste ha gjort något fel när jag stekte äggen. Skalen sprack?!
Hur dog blondinen när hon
drack mjölk?
Kon satte sig.
Vad gör en blondin som
inte är i säng före midnatt?
Ger upp och går hem från krogen.
Varför hällde blondinen
vatten över dataskärmen?
För att kunna surfa på internet.
Blondinen står och
studerar himlen i en stjärnkikare och säger eftertänksamt:
Att de kan upptäcka en planet i en stjärnkikare kan jag fatta, men jag förstår
inte hur de kan få reda på vad den heter!?
17 blondiner kom till en
bar och beställde varsin öl, men de lät ölen stå orörda och till slut frågade
kyparen:
Smakade inte ölen bra, mina damer?
Det gör den säkert, men
man måste vara 18 för att dricka, svarade en av blondinerna.
Hur många blondinskämt
finns det?
Det är inga skämt, allt är sant.
De
Roy
SM4FPD