Swedish Radio Supply AB

SRS nyhetsbrev HAM

 

 

2009-10-29

 

 

Dagens tema: IC-706, sagan slut? ALC vad är det?

Så här handlar du på SRS webb shop

IC-7600 populärare än vi trodde

IC-706MKIIG snart slut

ALC på längden

ALC på tvären

ALC i bitar

Strimlad ALC

Vad är det för fel på nätaggregatet?

Vad gör antivox?

Potenser

QRPP radiofyr

Signalstyrka

 

 

Idag blir det lite om ALC, ett ämne som aldrig riktigt går in i skallen hos många.

Vad är ALC, hur funkar ALC etc. vad kan man göra åt ALC:en? Jag har ständigt frågor, jag hör ständigt missuppfattningar om ALC. Kanske lite tjatigt att ånyo ta upp ämnet ALC, men….

Visst blir det en del om den nu mycket populära IC-7600.

IC-706, är sagan slut nu?

Tillvekningen slutar på IC-706MKIIG.

Nu när hösten tränger sig på är det bara att trösta sig med att det blir en vår sen, och då ”sen” slutligen kommer, blir det en Eskilstuna.

Felsök själv, lite tips när nätagget gått hädan.

 

 

 

Kalendern

 

Radioloppis i Eskilstuna 2010-03-21

Eskilstuna Sändareamatörer arrangerar radiomässa/loppis lördagen den 21 mars i Munktellarenan. Det hela startar kl. 10 och håller på till kl. 16.

Swedish Radio Supply AB ställer ut som vanligt ICOM pryttlar etc.

Bra parkeringsmöjligheter!
Entréavgift: 20 kr. Lotteri på inträdesbiljetten.
Om du själv vill sälja så boka bord genom att kontakta SM5OCK, Håkan 016-12 79 66, SM5OXV, Urban 016-704 91 eller SM5IAJ, Dag 016-703 78

 

 

SSA årsmöte 2010-04-16 till 18

Redan? Ja killarna i Göteborg jobbar för fullt, och har öppnat hemsidan.

Kolla här: http://www.radioaktiv.se/ssa2010/

Givetvis kommer SRSAB med utställning.

SSA årsmöte nästa år äger rum 2010-04-16 till 18. Dvs April nästa år.

 

 

Wolfgang meddelar

I egenskap av HAM försäljare, meddelar Wolfgang att den efterlängtade funktionen med Webshop nu funkar på vår hemsida. Genom detta kan du handla direkt med kortet och slippa PF avgift. Snabbare och enklare beställningar från SRS.

http://ham.srsab.se/

Du kan nu registrera dig som kund i vår Webshop.

Betalning sker med kort eller mot postförskott. Vid postförskott tillkommer postförskottsavgift på 53:- Med kort inga sådana avgifter.

Du som är kund sedan tidigare, kryssa i rutan "Befintlig kund".

Är du osäker på om du redan är kund, kontakta oss. Fråga efter Wolfgang, Carina Janneby, Madeleine eller Marie.

de

Wolfgang, SM4JMY

 

 

Så här handlar du på SRS webbshop

http://ham.srsab.se/techtalk/webshop_srs.html

Här står alla saker du behöver veta. I huvudsak finner du denna info:

 

När du kommer till vår hemsida http://ham.srsab.se
kan du numera även handla och betala direkt med kort eller välja postförskott.
Som registrerad kund kan du även gå in och se dina ordrar (även tidigare ordrar som är upp till flera år gamla) För att kunna handla måste du dock först registrera dig. Klicka på fliken ”Registrera mig”. Där fyller du sedan i dina personuppgifter.

OBS! personnummer behöver du ej ange.


Det är inte så komplicerat och skulle det bli alldeles fel är det ju bara att ringa så löser vi eventuella problem. Läser du vidare på hemsidan och
http://ham.srsab.se/techtalk/webshop_srs.html så finner du ett exempel där du låtsasbeställer en radio, du finner varukorg och alla funktioner som ett exempelköp.

Handlar du med kort får du tillsvidare ditt paket fraktfritt.

 

 

IC-7600 mycket populär

Slutsålt flera ggr. Väntetid ibland på IC-7600. Det är svårt för inköpsavdelningen att veta hur många IC-7600 som skall beställas, särskilt som order måste in till ICOM Japan 3 – 4 månader före leverans. Ibland går det ihop ibland blir det en brist. Då vi har leveranser flera ggr per månad kan väntetiden bli någon till några veckor. Efter hand stabiliserar sig tillgång och efterfrågan och lagret räcker för varje månad och leveranstiden blir direkt från lager.

 

 

NB i IC-7600

Är av en helt ny typ. Den skapas av den mycket snabba DSP:en i mellanfrekvensen. NB i en IC-7600 är inte av den gamla typen med störningsdetektor och NB grind. DSP är så snabb att den kan jobba helt med programvara, och skapa en helt ny standard för noise blanker. Resultatet är enlig våra kunder en dramatiskt förbättrad störningsbekämpare. Som tar bort störningar av fler typer. Dvs störningar som inte bara är korta pulser.

 

 

Drive kotroll i IC-7600

Man kan med DRIVE, ställa in sändarens förstärkning, likt de stora ICOM riggarna, som IC-781, IC-7800, IC-775, IC-7700, IC-765, etc. Varför DRIVE på en HF rig då? Läs under dagens artiklar om ALC, så gör jag ett försök att förklara varför man har nytta av att manuellt kunna ställa in förstärkningen i sin sändare.

 

 

Stor tydlig display i IC-7600

Med LED ljus bakom LCD TFT skärmen blir det en mycket ljusstark och brilliant bild, som både går att dimma ner mer och upp än de äldre riggarnas bilskärmar. Skärpan och kontrasten är mycket god, och inställningar gör att den kan anpassas för de flesta ljusförhållanden och smaker.

 

 

IC-7600 täcker eventuellt nya band

Standard är 7000 – 7200 kHz samt den täcker 1810 – 2000 kHz. I den version som kommer att säljas i SM och övriga norden. På en IC-7600 kan du skapa egna bandgränslarm.

Mottagaren täcker 0,03 – 60 MHz.

 

 

IC-7600, 10 kg, +30dBm, 104 dB radio i en låda som PROIII:an

Vi talar om IC-7600, en helt ny HF station i storlek som en PRO, men med egenskaper som IC-7700 och 7800. IC-7600 är en dubbelsuper, till skillnad mot PROIII som hade tre mellanfrekvenser. Men till likhet med 7700 och 7800. Med två mellanfrekvenser vinner vi i flera egenskaper. Men det är dyrt och svårt att blanda i så stora steg. ICOM har patent på andra blandaren som blandar från första höga MF på 64,455 MHz till 36 kHz. Till detta krävs en mycket avancerad blandare, en så kallad image rejection mixer. Med dubbla dubbelbalanserade blandare kan man åstadkomma detta. Det skall dock tilläggas att det förekommer enkla billiga radiostationer som har två blandningar, men där är avsikten inte att åstadkomma en så bra mottagare som möjligt utan en så billig sak som möjligt. Resultatet är som väntat…. ICOM:s metod går inte att kopiera då den är patenterad och med endast två blandningar vinner vi med lägre bredbandigt oönskat brus, vi vinner i mindre oönskade falska frekvenser, vi vinner i dynamik och distorsion. En stor vinst med färre MF:ar och blandare är lägre inomband distorsion. Dvs den hörbara distorsionen i passbandet, inom valt bandbredd.

IC-7600 håller ungefär storleken av IC-756all, och mäter 340 x 116 x 280 mm. IC-7600 drivs med yttre 13,8 Volt (+-15%) och ger 100 Watt ut. Inbyggd antennavstämmare och med uttag för yttre utomhusavstämmare typ AH-4 eller AT-140.

 

 



IC-7600 har ytterst kraftfulla DSP:er

Två stycken DSP kretsar skapar allt som behövs för att få en fantastisk mottagare och en spektrumpresentatör med sällan skådad upplösning. Vad sägs om:

DSP för mottagare och sändare, den som skapar andra MF, AGC, Filtren Passbandtuningarna detektorerna hög och lågpassfiltren, detektorerna, modulationen och dess bandbredder i TX samt HF klippern och mycket annat. Består av kretsen TMS320C6726B vilken är en 32 Bitars DSP med intern klockfrekvens på 266 MHz! Denna DSP krets kan klara 1600 MFLOPS, (mått på beräkningskapacitet.)

DSP för Spektrumpresentatören  är en 32 bitars TMS320C6720 med intern klockfrekvens på 200 MHz och den klarar 1200 MFLOPS.

För att jämföra med IC-756PROIII gäller att där är DSP klockfrekvensen 50 MHz och IC-756POIII DSP klarar bara 150 MFLOPS.

Mer än tio ggr så hög beräkningskapacitet i IC-7600 plus en egen DSP för Spektrumpresentatören gör att IC-7600 blir något av det mest fantastiska du någonsin lyssnat och sett på.

 

 

Stationerna ”bara finns där”

Sa dom när IC-756PRO kom, i en vanlig mottagare hörs de svaga stationerna med, i eller inbäddat i bruset, i IC-756PRO ligger stationerna även om de är svaga ovanpå bruset. Det var mycket mer njutbart att lyssna med en PRO. Detta sades över hela världen. Jag funderade mycket på vad detta kunde bero på, hur kan dom säga så? Vad är det man hör? Jag har själv lyssnat och jämfört PRO med andra vanliga mottagare, och instämmer. Jag har alltid varit imponerad av vad våra kunder kan uträtta, vad de kan höra, hur de uppfattar och verkligen njuter av sina ICOM stationer. Numera inser jag att det man hör är extremt lågt inomband distorsion, eller snarare det man inte hör, just avsaknaden av distorsion, som gör att man säger så.. Med lägre distorsion i mellanfrekvenser, blandare, detektorer och filter får vi en mer orörd signal att lyssna på. Att förstärka och förmedla samt sedan detektera en svag signal som skall gå igenom en mottagare tillsammans med brus och QRM kräver låg distorsion, att tillföra distorsion till en så komplex signal som signal med brus kan bara ge ett resultat, nämligen mer oljud. Med en mycket linjär mottagare genom hela MF:en, som ju en 32 bitars digital mottagare kan ge, får vi ett helt annat resultat. IC-7600 är ett ytterligare steg i rätt riktning. Färre analoga steg, färre blandare, färre analoga detektorer, och en allt mer förfinad upplösning i de digitala delarna med en otroligt kraftfull DSP.

Förr försökte man lite primitivt uppnå de här effekterna genom att exvis byta dioder i produktdetektorn mot skottky dioder.

 

 

IC-7600 har fått en större display

En sk bredbildsdisplay, widescreen, med diagonalen 148 mm. Bildytans mått är i SI enheter 130,2 x 68,9 mm. För den som vill veta hur stor den är i tum så är det frågan om en 5,8 tums bildskärm.  Den analoga S-metern har fått ge vika för ICOM:s berömda bildskärms mätare. Därmed är det lite mindre utrymme till vänster på riggen. Men desto mer information på färgdisplayen. Bakgrundsljuset kommer på IC-7600 från vita LED, till skillnad mot IC-756all som belystes av ett litet minlysrör, plasmalampa. Med detta får vi stabilare ljus, längre livslängd och snabbare uppstart. Den bredare bildskärmen ger plats för en ännu större spektrumanalysator. Under bildskärmen får man nu plats med 6 knappar istället för de fem som IC-756all har.

 

 

IC-7600 mycket bra för svagsignalsmottagning

Vi börjar få in lite synpunkter på hur bra en IC-7600 är. Många synpunkter liknar de som kom då IC-756PRO kom, man jämförde då med analoga riggar där kristallfilter och vanlig mellanfrekvensförstärkare stod för konstruktionen. IC-756PRO sades ge en särskilt låg distorsion av detekterade signaler, även svaga sådana i mycket brusig miljö. Man sade att stationera bara kom upp i högtalaren i en IC-756PRO, i de gamla riggarna kom signalen blandad med brus, i PRO kom den ovanpå bruset. En dramatisk förändring. Nu verkar det som om vi har ett likande språng igen, men kan verkligen höra att IC-7600 kan detektera svagare och mer störda signaler än andra mottagare. Detta är förståss svårt att tro, även för mig som givetvis skall testa själv. Inte förrän jag själv blev med en IC-756PROIII kunde jag höra med egna öron, och förstå vad folk menade. Jag hoppas det inte kommer att ta lika lång tid som med PROIII:an hemma.

 

 

ICOM IC-78 till extrapris, HF transiver ICOM

Kolla på hemsidan: http://ham.srsab.se/ klicka sedan på IC-78, 5000 kronor

IC-78? Så kort namn?

IC-78 vad är det för radio?

IC-78 en fullvärdig HF station för 5000 kronor!

En proffsradio, en version av IC-718 för yrkesbruk.

IC-78 är en kanalstation för kortvåg med SSB, AM och CW.

VFO ratten är en kanalomkopplare. Men det går att köra den som en VFO, men med lite klumpigare VFO känsla, den har bl.a. ”knarr”.

Man ställer in sina frekvenser i minnen, där man visar frekvens eller minnesnamn.

IC-78 är med sommar rea priset ett bra alternativ för den som inte vill investera så mycket på en BRA HF radio, eller den som vill ha en extra station för att passa ring QSO frekvenserna.

IC-78 ger 100 watt, har speechprocessor och allt som behövs utom en frisnurrande VFO.

IC-78 är lika stor som en IC-718 och har en tydlig gul LCD med stora svarta tydliga siffror.

Billigare och enklare än så här blir inte en BRA fullvärdig HF radiostation för SSB och CW.

IC-78 kör oxo AM, 4 – 40 Watt Pep.

IC-78 behöver förstås 13,8 Volt +-15 procent och c:a 20 Amp.

IC-78 går givetvis att QRP:a ner till 5 Watt.

IC-78 lyssnar med sin utmärkta mottagare på 30 kHz till 29,999 MHz.

IC-78 kan förses med CW filter 250 – 500 Hz.

Passa på, det finns bara tio stycken IC-78 kvar i skrivande stund. Det finns flera som köpt mer än en IC-78, gör det du oxo, kanske går det att få ett tvåpris av Wolfgang.

IC-78 är perfekt för den åldrade radioamatören, som har svårt med för många funktioner och knappar.

 

 

IC-706MKIIG SNART SLUT

Ja hör och häpna! Men nu är det snart slut med epoken IC-706all. Vi kommer att få sista sändningen sådana riggar nu i höst. Man kan nog räkna med att de är slut fram till nyår, eller en bit in på nästa år (2010). Passa på nu, du kommer att ångra dig om du inte slår till nu. Jag behöver nog inte beskriva IC-706MKIIG, alla vet ju vad det är. Men jag vet att många går och grubblar på att kanske skaffa en. Grubbla nu inte längre slå till beställ en i sista produktionen.

IC-706MKIIG är ju perfekt för fjärrstyrning och många har en IC-706MKIIG bara för detta ändamål, samt en i bilen och kanske en hemma. IC-706MKIIG är en utmärkt radio för seriös låga delen trafik på VHF och UHF, dvs Aurora Morse, SSB på 144 och 432  MHz. IC-706all är en utmärkt HF rigg, du har det mesta som behövs. visserligen inte lika bra mottagare som IC-7600, men den duger mycket långt.

 

 

Kan du ändå inte bestämma dig för en av de allra sista IC-706MKIIG

Vad är det då som fattas? Tror du på de som säger att det är svårt med menyer? Vet du inte vad en IC-706MKIIG innebär, vill du veta mer om IC-706MKIIG? Vågar du inte köpa en i tron att du inte kommer att klara av den? Kan du helt enkelt inte bestämma dig? det där med Expressen eller aftonbladet du vet. Synd om du skulle missa en IC-706:a nu när det är slutet av en epok som saknar motstycke inom hobbyn.

Ja vad gör man då?

Ett sätt att förvissa sig om vad man köper, om vad en IC-706MKIIG är, om den passar dig, eller om det är ett bra köp, är att helt enkelt ringa till mig, Ring och fråga efter Roy på SRS, så ställer du dina frågor, jag svarar utan att försöka tvinga på dig något, jag är lika nöjd om vi kommer fram till att IC-706MKIIG inte är något för dig, som att du köper en. Båda dessa slutsatser är ju det som behövs. Har du tekniska frågor, ring mig sen. Har du filosofiska frågor om IC-706? Ring mig. Har du ekonomiska frågor om finansieringen av IC-706, ring SRS och fixa en avbetalningsplan. Har du rent mänskliga frågor om IC-706MKIIG ring mig.

 

 

Behöver du hjälp med handhavandet på en IC-706MKIIG

Som du nyss köpt, som du tänker köpa eller som du kanske inte vågar köpa. Det bör inte vara några problem, det finns flera lösningar på att lära sig sköta sin IC-706MKIIG.

 

1.      Att kämpa på lite själv, det finns ju svensk manual, det finns massor av radioamatörer som är jätteduktiga på IC-706all och gärna hjälper till. Att kämpa själv kan låta jobbigt men ger ofta de mest gedigna kunskaperna

2.      Ställ till med en IC-706MKIIG kurs i den lokala klubben, säkert finns flera ägare som är duktiga på radion.

3.      Ta hjälp av Roy på SRS, kommer du förbi kan jag bjuda på en timme eller två i introduktion till IC-706MIIG.

4.      Ring och fråga om du kört fast med din IC-706MKIIG, men det är lite svårare, det skulle innebära att jag, måste ta en massa handhavande ur skallen direkt i telefon. Men jag kanske kan koppla upp en och sitta med den i telefon.

5.      Mejla mig på SRS och ställ frågor om handhavandet, då kan jag i lugn och ro svara.

Som synes finns det möjligheter att klara av en IC-706MKIIG även för de som känner sig osäkra och har hört talas om hur ”otroligt svåra menyer och undermenyer” det är i en IC-706, tänk dock på att de som säger så har ingen egen IC-706, eller kanske aldrig ens har sett en.

 

 

”Jag klarar inte av att programmera en IC-706MKIIG”

”Så därför vågar jag inte köpa mig en egen IC-706”

Säger många, inte minst lite äldre radioamatörer, som vi träffar på våra utställningar.

Tänk då på att ordet programmera har bytt betydelse de sista 20 åren.

För betydde programmera att jobba med datorprogrammering i konstiga koder och högnivåspråk. En programmerare hade jobbet att göra datorprogram.

Idag betyder programmera att ställa in saker, på exvis en IC-706MKIIG.

Dvs att ställa in Vox Gain kallas att programmera radion. Att lagra frekvenser i minnen kallas att programmera. Ja snart kallas det att programmera när man vrider på VFO:n till en vis frekvens, eller när man ställer in lagom volym.

Vi har en kultur och språkförbistring som gör att många inte vågar köpa sig en IC-706MKIIG. Efter en sådan här förklaring har jag sålt många IC-706:or till radioamatörer som känt sig lite, eller kanske mycket rådvilliga.

Så du, eller ni yngre radioamatörer, som tycker att farfar, morfar eller farsan skall få sig en IC-706MKIIG, se till att han inser att han inte behöver vara programmerare för att ratta en IC-706all.

Klart att ”gubben” skall ha en IC-706MKIIG i husbilen, torpet eller i sovrummet.

Han mår bara bra av att kunna fortsätta med hobbyn, och att jobba lite med hjärncellen.

 

 

Att köra sin IC-706MKIIG med fabriksinställningarna

Så slipper man in i menyer och ställa in saker, (programmera).

Jo det går alldeles utmärkt, när din IC-706MKIIG är ny, är alla inställningar satta i ett lagomläge, det kallas default. Det betyder att mik-gainet står på 50 %, och det är bara att köra radio. Det här betyder ju att med en ny IC-706MKIIG så är det bara att plugga in sladdarna och miken, och köra radio. ”Lagomläget”, eller fabriksinställningarna är oftast alldeles utmärkta och du kan ta god tid på dig att lära dig de andra inställningarna. Vill du sedan ändra hastigheten på Morse sändningen, elbuggens hastighet, så får du väl ta steget ut och hitta menyn för detta. Vill du prova en annan mik, ja varför inte, men då kanske du behöver hitta mikrofonförstärkningen, efter ett par minuter med manualen finner du att detta är enkelt.

Jag vet att många verkligen kör sin nya fina radio, exvis IC-706MKIIG i fabriksinställning.

Det finns bra fabriksinställningar i alla ICOM radiostationer.

 

 

Att återställa sin IC-706MKIIG

Ger dig tillbaka fabriksinställningarna. Dvs om du varit inne i inställningar och ställt in saker som du ångrar. Återställ radion bara. Så är den som ny.

Håll in UP och DWN knappen, de till höger om VFO, och slå på radion. Vips! och alla inställningar återställs till det som gällde den dag du packade upp radion. Nu kan du börja om med inställningar om du vill, detta är bra träning.

Det här går att göra med alla ICOM radiostationer.

 

 

Tänk på att tillbehören till IC-706all oxo kommer att ta slut snart.

Jag skulle gissa att det kommer att finnas CW filter, kristallugnar under år 2010, men det är omöjligt att lova eller veta. Passa på att beställa kristallugn, CW filter, smalt SSB filter, handtag, mobilfästen, delningskablage. Särskilt delningskablage kan vara en förbrukningsartikel, som ju inte går att tillverka själv. Lägg ett på lager. Skaffa ett CW filter du kanske blir telegrafist på gamla dar. Tillbehören till IC-706 är samma till alla versioner. Dvs till IC-706, IC-706MKII och IC-706MKIIG. Lagerhållnigen av tillbehör till IC-706all kommer att bestämmas av efterfrågan. Om ingen beställer tillbehör, filter etc, så kommer vi givetvis att minska inköpen. Det gör att de kommer att ta slut fortare. ICOM kommer att tillverka tillbehören i mindre omfattning.

Vad jag vet är att det kommer att finna enstaka kunder som under kommande 20 åren vill skaffa sig ett CW filter, ett handtag, ett delningskablage till en IC-706. Än idag får vi några ggr per år frågan om tillbehör till IC-2E, IC-730 etc, dvs 30 år gamla saker.

 

 

Obs det finns ingen IC-706MK1

Ej heller finns det något som heter IC-706MK2. Det slarvas och det fuskas med benämningarna och man byter ut romersk II med en arabisk tvåa. Konstigt, men det ger bara en massa nya frågor. Kalla radion vad den verkligen heter. Vem kommer på tanken att kalla dig för något nytt namn?

Det finns, och har bara funnits IC-706, IC-706MKII och IC-706MKIIG.

När jag skriver IC-706all så menar jag alla versioner av IC-706, dvs ingen specifik modell. exvis när jag berättar om tillbehör etc.

 

 

IC-706all, när föddes dessa riggar? (födelsedatum)

Lite kronologi på IC-706 epoken:

IC-706 kom till världen c:a 1995 och såldes till och med 1997. ICOM var då verkligen före med en så liten rig med så många möjligheter. IC-706 hade bara 10 watt på VHF och inget UHF band.

IC-706MKII kom c:a 1996 och såldes till 2001.  Till IC-706MKII kom en enkel DSP med autonotch och dynamisk brusreducering.

IC-706MKIIG kom till världen 1998 och säljs än idag dvs förmodligen 2009 ut. Har alltid haft DSP som standard. Den har både VHF och UHF, med 50 respektive 20 watt.

MKIIG versionen är den som i särklass har sålts i flest exemplar.

 

IC-706MKIIG har stått som standard

För Automotivdirektivet, dvs den är E-märkt och får installeras i nya bilar. Bilindustrin använder IC-706MKIIG som standard vid klassificering av bilars tålighet för HF fält i bilar.

En bil måste tåla en amatörradioanläggning med IC-706MKIIG:ans specifikationer, dvs 100 watt HF, 50 watt VHF och 20 watt UHF. Även IC-7000 är E-märkt och får därmed köras i bil.

 

 

Ja, vad kommer då att ersätta IC-706MKIIG?

IC-7000 ligger ju bra till, även den är mycket populär. Men vem kunde tro att IC-706MKIIG skulle överleva IC-7000 så länge. IC-7000 kom ju år 2005 och IC-706MKIIG har ju sålts trots den. Ja så kan man ju spekulera. Och givetvis kommer det att spekuleras om en ny 706:a, någon annan efterföljare än IC-7000. Något vi på SRS idag inte vet något om. Det är förstås viktigt för ICOM fabriken att hålla tätt om nya modeller. Givetvis har de alltid mycket på gång. En del av idéerna blir inget annat blir något efter mer utvecklingsarbete.

Ja vad kommer att ersätta IC-706MKIIG? Måste den ersättas?

Klart att det blir så och att den då kommer att ha D-STAR som standard, att den bli minst lika mångsidig, att den kanske bli ännu mindre att det blir en DSP radio. Nej nu skall jag inte sitta och spekulera själv här. Tids nog kommer nyheterna att läcka ut. Jo även jag är nyfiken.

 

 

Med en aldrig förr så stor stab av utvecklingsingenjörer

Kommer ICOM givetvis att komma med fantastiska nyheter framöver. Flera av de allra bästa utvecklingsingenjörerna i Japan har flyttat till Osaka, det kommer att hända massor framöver. Men vad som kommer efter IC-706MKIIG det skall vi inte spekulera om i dag. Resurser finns att få fram det mest otroliga dock.

 

 

”Det är nog ett ALC fel”

Någon låter illa, mörkt, ljust, smalt eller med distorsion, och han får rådet att kolla upp ALC:n. ”Det är nog ett ALC fel”. ALC fel verkar ha kommit på modet och man hör detta då och då på banden. Alla tänkbara fel tyx bero på ALC:n. Hur lagar man då ALC:en? Och är det verkligen ett ALC fel? Eller är det fel på hur man utrycker sig? Kanske menar man att han har för högt micgain och därmed får ALC för stort jobb? Eller har han för låg micgain och därmed jobbar ALC inte alls? Är det då ett ALC problem, givetvis inte. Ibland har någon distorsion, det låter som man har HF i chassit, är det ett ALC problem? Knappast. Ibland är det någon som fjärrstyr sin radio, det kan då blir lite” konstigt” ljud, är det ett ALC problem? Nej knappast. Ibland är det fel på BIAS och riggen låter dåligt, olinjärt PA, är det ett ALC fel? Knappast.

Ja jag vet inte hur man ställer in sin radio för att det skall bli ett ALC fel. Faktum är att jag inte har haft ett ALC fel på någon ICOM radio, de sista 32 åren på SRS. Jag har aldrig haft skäl att laga någon komponent i ALC systemet, aldrig haft skäl att justera ett ALC system, det är sällsynt för att inte säga att det överhuvudtaget inte finns trimbara ALC system. Det finns således skäl att återigen försöka beskriva vad ALC är för något, hur ALC systemet funkar, vad ALC systemet gör. Se kommande artiklar i ämnet.

 

 

Kan det då vara så att ALC-fel pratet, kommer sig av andra fabrikats problem?

Bra fråga, någonstans kommer fenomenet med att ALC utpekas som felkälla. Inte är det pga  ICOM i alla fall.

Det jag vet är att det finns extremt dåligt dimensionerade ALC system i andra fabrikat, där det låga priset är det viktiga. ALC system som inte liknar ett riktigt reglersystem. Det jag idag skriver om ALC och hur det är ett reglersystem kanske inte alls passar in som beskrivning av andra fabrikats ALC system. Så observera att vi idag talar om ICOM:s ALC system. Vill du veta mer om ALC systemet i din icke ICOM radio, ja då får du nog fråga ansvarig importör av den radion. Eller studera systemet själv.

 

 

ALC i FM stationer

Ja vi börjar med den här rubriken, och de flesta säger väl då att ALC bara finns i SSB sändare. Riktigt, men förkortningen kan betyda olika saker. Inget är standard, inget är konsekvent, inget är som man tror. Inget är entydigt trots internationell standard och trots att jag försöker få fram mitt budskap att försök använda ord och förkortningar stavade på rätt vis, skrivna med stora eller små bokstäver etc. ALC i FM stationer, exvis IC-2200H, IC-E2820, som ju går att koppla in som alternativ till modulatorn med klipper. I detta fall betyder ALC Automatic Level Control. Dvs automatisk nivåjustring av mikrofonkänsligheten. Det vi även kan kalla för en kompressor. ALC skruvar då upp mikrofonförstärkningen när vi talar lågt, och skruvar ner när vi talar högt. Resultatet är en jämnare ljudstyrka att modulera FM- sändaren med. Det vanligaste är att man använder en klipper för detta, och klipper har vi haft i FM sändare sedan kvartsåldern. Fördelen med en klipper är att den ger konstant amplitud och därigenom förhindrar övermodulation och oönskat stor bandbredd. Nackdelen är att den ger distorsion vid högt tal. Fördelen med distorsionen är att det låter som en speechprocessor, och kan i vissa fall öka läsbarheten. Med ALC, eller kompressorläge i de omtalade riggarna får man en distorsionsfri nivåjustering av ljudstyrkan, prova detta! Läs manualen och koppla in ALC på FM riggen. (endast i ICOM riggar mig veterligen) ALC finns i kombination med hög eller låg mikrofonförstärkning. Anledningen till att det finns ALC i ICOM:s FM riggar är att ALC  modulatorn används vid DV. (D-STAR och Digital Voice). ALC eller kompressor finns så gott som alltid i AM radio, exvis de för flygradio.

 

 

Men FM stationen har en uteffektregulator

Där kallas det inte för ALC, utan är en effektregulator som man inte vet finns, den bara finns och man kan ställa låg mellan och hög effekt. Här är det nog så att det man inte vet har man inte ont av. Effektregulatorn i FM sändare har vi aldrig något problem med.

 

 

Men varför visar ALC ett stabilt värde i FM?

På Allmode riggen, på IC-706all exvis. Jo när vi väljer trafiksättet FM så reglerar ALC systemet bärvågens effekt, och den är ju stabil vid FM, således rör sig inte ALC vid FM eller AM, och inte heller vid RTTY som ju är en bärvåg, vid Morse som man kör i CW (contious Wave = bärvågsmode) reglerar ALC systemet effekten till inställt värde vid varje teckendel. Vid SSB varierar ju uteffekten med talet och ALC måste hela tiden justera sändarens  förstärkning. Då blir ju oxo ALC ett mått på att vi styr ut sändaren ”lagom”, med talstyrkan, mikavståndet, eller micgainet.

Det är således normalt att ALC utslaget ”står still” vid FM, CW och AM.

Mikrofonförstärkningen vid FM och AM måste du ställa in med rapport från en motstation.

 

 

Vad är då ALC?

ALC är en form av ett reglersystem. Liksom en temperaturregulator stävar det efter att hålla något på rätt, eller inställd nivå. ALC är förkortningen för Automatic Level Control eller Automatic Load Control, det kan säkert betyda andra saker, för olika fabrikat kan man mena olika saker och det finns ingen standard för vad ALC är. Och med en sådan förkortning kan man då tolka i efterhand. Det vanligaste är dock ett reglersystem som skall hålla uteffekten under den nivå då ett slutsteg blir överstyrt i en SSB sändare, och det är den ALC vi skall fördjupa oss i. ALC betyder många saker, och vi skall se vad ALC på PA betyder, ALC jacken på en transiver betyder och vad ett ALC system är.

 

 

ALC jacken på ett rörslutsteg och ALC på en sändare

Är i sig inte ett reglersystem, på de flesta slutsteg finns en kontakt märkt ALC. DRAKE L4, L7, FL-2000, FL-2100, etc slutsteg har en utgång för ALC, och det handlar om en utspänning som skall ge information till exiterns reglersystem, ALC system. I rörstegen alstras denna spänning av gallerström, som då är ett mått på när rören börjar bli tillräckligt utstyrda, eller överstyrda. En ALC spänning alstras, den är oftast negativ. Och ligger mellan -3 och – 1 Volt. När steget börjar bli ”nöjd” med drivningen ger det ifrån sig en sådan negativ spänning. Denna spänning som då kallas för ALC, är tänkt att användas till transiverns ALC system, så att denna slutar mata på mer effekt.

Således finns en ALC kontakt även på en transiver, i det faller betyder ALC att det är en ingång i vilken man kan mata in en negativ spänning som då kan ställa ner transiverns förstärkning. Man kan styra transiverns, sändares förstärkning genom den negativa ALC spänningen.

Jag har flera ggr berättat att man kan göra en liten låda med en negativ spänning, exvis från ett batteri och en pot, och mata in i sändarens ALC jack, därmed kan man ställa ner förstärkningen till QRP. I de här två fallen betyder då ALC en kontakt med negativ spänning, in eller ut, som har till uppgift att via sändarens ALC system reglerar effekten till en nivå under den nivå då vi får ut överstyrd signal.

 

 

Hur alstras då ALC spänningen i ett PA?

I ett rör Pa oftast genom att detektera gallerström, och i transistoriserade PA genom en uteffektsdetektor, ofta en Pep kännande sådan.  I transistor PA, i kombination med andra skyddskretsar, exvis reflekterad effekt, som alstrar en spänning som kombineras till den negativa ALC spänningen. Även strömmen till sluttransistorerna kan göra om till en ALC spänning, såväl som temperatur, och obalans mellan ingående del PA. Alla dessa detektor görs till en LAC spänning, där den för utgående effekt är mest dynamisk, dvs reglerar snabbast.

ALC för ett transistor PA är det samma som i transiverns ingående PA. Dvs Pa i transivern alstrar en intern ALC spänning lik den jag nu beskrev för ett separat PA.

 

 

Vad visar då ALC mätaren?

Ja vad är det då vi mäter med ALC instrumentet på riggen? Jo den visar helt enkelt den likspännig som ALC systemet åstadkommit för att styra sändarens förstärkning. Denna spänning är förstås olika i olika sändare, beroende på dess konstruktion, vi mäter inte nödvändigtvis den negativa spänning som ALC är i konakterna på PA och riggar. Utan den spänning som bestämmer sändarens förstärkning i sändarens småsignalsteg. Således betyder ett större ALC utslag att vi har fått en spänning från ALC systemet som drar ner sändarens förstärkning. Ett mindre ALC utslag visar att sändarens förstärkning ökar. Således när vi talar i micken och säger ett starkt ord, så blir det stort ALC utslag, sändaren ställer ner förstärkningen lika mycket som du talar för starkt. Talar vi svagt blir ALC lägre och det betyder att sändaren har högre förstärkning. Således kan vi konstatera att ALC utslagets värde i Volt, och vad den mäter är ointressant, att det blir ett ALC utslag betyder då att vi har mer än nog mikgain, mer än nog talstyrka, mer än nog utnivå från micken, och talar mer än nödvändigt nära micken. ALC mätaren visar att vi har lagom pådrag, talar lagom högt etc. Med ett visst ALC utslag har vi därmed oxo en viss reglering av talets styrka, en automatisk reglering som vi kan kalla för kompression. Drar vi på mycket drar ALC systemet ner i kotsvarande grad, men i talpauserna drar då ALC systemet upp och bakgrundsljud hörs. Med ALC mätaren kan vi skatta oss till ett lagom pådrag, lagom avstånd till micken, lagom talstyrka etc. oftast blir det bäst om man håller sig inom ALC mätarens markerade område.

 

 

Hur funkar det då, det här med ALC?

Som alla reglersystem måste systemet veta en del fakta. Och ALC är ett reglersystem. Fakta är aktuell utnivå vid antenn jacken. Fakta är önskad uteffekt, inställd till exvis 100 watt. Om uteffekten tenderar att bli för hög blir ALC större och drar ner förstärkningen. Har vi missanpassning kommer den reflekterade effekten att bilda en ALC spänning som drar ner mer än inställt värde. Drar slutsteget mer ström än normalt bildas en ALC spänning som drar ner sändarens förstärkning. Hr vi ett yttre PA som ger en ALC spänning kommer riggens ALC system att bilda en spänning som sänker sändarens förstärkning. Drar vi ner på uteffektreglaget bildas en högre ALC spänning som drar ner sändarens förstärkning tills den överenstämmer med uteffekten. Blir det för varmt någonstans kan det bli en högre ALC spänning som sänker sändarens förstärkning. Således tar ALC systemet in en massa info, aktuell uteffekt, aktuell reflekterad effekt, aktuell ström till PA, aktuell ALC spänning från yttre PA, aktuell inställning av uteffekten, och aktuell temperatur. Alla dessa spänningar kombineras till en ALC spänning som passar för att reglera förstärkningen i sändarens lågnivåsteg. Givetvis tillkommer vissa tidskonstanter i ALC systemet. Det är här det börjar bli komplicerat. Ett reglers system kan självsvänga, och, eller alla reglersystem har ett insvängningsförlopp. Allt beror lite på vad man vill åstadkomma med ALC systemet förutom att reglera effekten enlig ovan. Som jag nämnt kan det ske en viss kompression av talet, och det är ju en form av speechprocessing. Visst kan de vara lockande att göra så, särskilt i QRP riggar. Den låter ju häftigare med ett snabbt reglerande ALC system, som komprimerar talet. Det finns dock nackdelar, förstärkningen kommer ju att styras upp och ner med en väldig fart, ja upp till flera tusen ggr per sekund. I värsta fall med 10 tusen ggr per sekund. Utsignalen blir då amplitudmodulerad. Vi får en överlagrad AM med 10 kHz på vår SSB signal. Resultatet är splatter. Vilket förklarar hur vissa små populära 5 Wattare splattrar mer än en ICOM med 1 kWatt PA. Med ett mer seriöst dimensionerat ALC system får vi en effektiv reglering utan för stora negativa effekter i form av splatter.

 

 

DRIVE och ALC på ICOM stationerna, särskilt på IC-7600

På de större ICOM riggarna förekommer en sk DRIVE ratt, man kan med den ställa in sändarens förstärkning manuellt. Avsikten är att den experimenterande radioamatören skall kunna gör mer inställningar manuellt, men det kan kräva att man vet vad man gör. Med lite knep och kunskap kan man faktiskt påverka ALC systemets reglerjobb även på de enklare riggarna. Något jag skrivit om flera ggr förr. Vad gör man då med Drive kranen som finns på IC-781, 765, 775, 7800, 7700, med fler samt även på den nya IC-7600, men där finns drive i en meny och inte som de äldre med en kran på fronten. I SSB funkar drive när man kör med talprocessorn påslagen. Utan den kommer ju mikrofonförstärkningen, talstyrkan, talavstånden och mikrofontyp att utgöra drivningen. Med talprocessorn har vi ju skapat en konstant maximal nivå på SSB signalen tidigt i riggen. Det går då att med Drive bestämma hur den skall styra ut sändaren. Man kan då med drive ställa in så att sändaren styrs ut fullt utan att ALC behöver jobba. Meningen med det är att vi då inte får de negativa effekter av ALC systemet, dvs vi får mindre splatter. Nackdelen är att vi måste ligga lite under maxeffekt, kasnek 90 – 95 Watt istället för 100 watt.

 

 

Köra IC-706all utan ALC

Jo genom att använda talprocessorn, COMP, på en IC-706 åstadkommer vi en konstant maximal amplitud hos SSB signalen i mellanfrekvensen. Då blir Micgainet, mikrofonförstärkningen en drive kontroll. Med comp på och med mikrofonförstärkningen nedställt till en nivå där ALC slutar göra utslag kör vi med maximal renhet utan ALC.

De flesta andra ICOM riggar går att köra så här, fråga om du funderar på din modell.

 

 

Köra andra ICOM riggar utan ALC?

De flesta går att ställa in så. Man jag kan inte räkna upp alla modeller här, vill du veta om din modell sänd ett mejl och fråga. Vill du veta hur ALC fungerar i andra fabrikat, ställ frågan till respektive leverantör.

 

 

Varför splattrar ALC då?

Först och främst är det så att splattret som ALC generar är mycket litet, och sällan ett problem, åtminstone inte på ICOM stationer. Men man kan säga att ALC alstrat splatter är oftast större än det splatter som orsakas av olinjär sändare. En felaktig sändare med mycket stor olinjaritet splattrar dock mer än ALC systemet kan göra. ALC är som vi beskrivit idag ett reglersystem, det gör att förstärkningen i sändaren regleras upp och ner hela tiden i takt med ditt tal. Detta liknar ju en amplitudmodulering, och är en sådan. AM har ju två sidband och ALC som reglerar allt för häftig alstrar två Am sidband, vilket ju är en form av splatter. Utan ALC, dvs då du har manuellt bestämt drivningen kan du undvika den formen av oönskad bandbredd. Med ett ALC system med rätt valda tider, rätt reglerområde och allmänt välkonstruerat är den här typen av splatter måttligt. Detta är skälet till att ICOM har möjlighet att manuellt reglera drivningen. Klart att om du kopplar ihop ALC från ett rör PA med sin egen tidskonstant, så blir det ju värre. Därför brukar jag rekommendera att ställa drivningen på transiver och inte ansluta ALC från rör PA till ICOM rig.

 

 

Hur är då ALC byggt i en ICOM station

Som jag nämnt jobbar ALC med uteffektreglaget, RF-Power kranen ger ALC systemet info om vilken uteffekt ALC skall reglera effekten till. För att inte ALC systemet skall få andra egenskaper vid låg respektive hög effekt inställt är RF-power vredet även en egen lite drivkontroll. Detta syns inte, men drar du ner effekten med RF-Power sänks förstärkningen och ALC finjusterar effekten bara. ALC jobbar därmed vid alla effektnivåer med samma reglerområde, och kan därmed vara optimerat. ICOM har konstruerat så att ALC inte orsakar mer splatter vid 10 Watt än vid 100 watt.

 

 

Skall jag använda DRIVE vid CW, när jag kör Morse?

Ja visst uppstår frågan om man läst ovanstående om ALC.

Tänk så här: finns det skäl att reglera effekten vid varje morseteckendel? vid varje prick och streck. Svaret är förstås att det gör det inte. Men att om ALC reglerar effekten så är det ju bekvämt. Har du en radio från ICOM med Drive så kan du köra Morse utan ALC. Även det mest välkonstruerade ALC system har sina insvängningar, det har alla reglersystem, och kan du bestämma uteffekten med DRIVE slipper du sådana saker, Dina Morse tecken kan bli snyggare, få mindre oönskad bandbredd om du styr ut sändaren manuellt med DRIVE, och kör utan att ALC mätaren rör sig. I riggar utan drive, som IC-706all, etc, kan du inte köra Morse med CW utan att alltid ALC systemet är med och reglerar. En enkel radio har mest automatik i första hand. Det finns fabrikat av amatörradiostationer där ALC åstadkommer mycket kraftiga oönskade bandbredder just pga dåligt ALC system. Och där det inte går att sända utan ALC. I ICOM stationer har du både ett bra ALC system och i flera fall möjlighet att köra med manuell förstärkning.

Ja jag tycker att om du har en IC-7800, 7700, IC-781, 775, 765, IC-7600 så skall du sända Morse med drivekranen inställd så att ALC inte rör sig.

Det finns två skäl:

1.      Du sänder den snyggaste signalen om du kör utan ALC

2.      Du lär dig mer om hur saker och ting funkar om du ställer in saker manuellt.

 

 

Vad är det för fel på nätaggregatet? (likriktarbryggan, laga själv)

Vi talar om ICOM aggregat som PS-55, PS-15. Äldre seriereglerade nätaggregat från ICOM, men även andra fabrikat av seriereglerade nätagg. Men först och främst skall vi nog klargöra att det är extremt sällsynt med fel på sådana PS. (PS = power Supply). Dock händer det, och de vanligaste felen, och det gäller nog generellt alla nätaggregat av seriereglerad typ, alla fabrikat.  De brummar och felet är likriktaren, bryggan som innehåller fyra dioder. Vi får halvvågslikriktning, eller i värsta fall en kortslutning som gör att säkringen löser ut vid startförsök. Hur löser man detta problem då?

1.      Brummar ditt nätagg, i så fall ta reda på om en eller flera av likriktarbryggans dioder är trasiga.

2.      Löser säkringen ut? Koppla bort en av transformatorn sekundärledningar och se om det startar. Dock utan att då ge utspänning.

 

Ja hur mäter man ut om en diod är kass då? Oscilloskop så klart, mät likspänningen över den stora eleketrolytkondingen direkt efter likriktarbron. Du skall finna en likspänning på c:a 20 – 25 Volt överlagrad med växelström, och den skall vara 100 Hz, eller pulserna skall ha tiden 10 ms. (millisekunder). Detta syns bra med ett oscilloskop. Fattas varannan puls, eller om du kan mäta 20 ms mellan pulserna ja då är minst en diod kass, byt likriktare.

 

Punkt två gäller likriktare där en eller fler dioder i likriktarbron är kortsluten. Genom att koppla bort en av de kraftiga sekundärtrådarna från trafo till likriktare kan du då köra nättransformatorn ensam. Går det, dvs säkringen håller och den lämnar 18 – 20 Volt AC, ja då ger du dig på likriktarbron med Ohmmeter. Och eventuellt köper en ny likriktare.

 

Hur motståndsmäter man en likriktarbro då?

Ja varje diod skall ju leda åt ett håll och ha oändligt motstånd åt andra hållet. En diod finns mellan alla benpar på bron. Det kan hjälpa att rita en ritning på en likriktarbro, och jämför med den riktiga och mäta. Finner du att en eller flera diod har avbrott eller kortslutning åt båda håll. Ja då har du hittat felet. Köp en ny likriktare.

 

I en del nätagg sitter det keramiska kondingar, 1000 pF till 0,1 uF mellan alla benen på likriktarbron. Dessa sitter där för att släcka störningar som kan orsakas av att dioderna tänder rätt snabbt när spänningen stiger i varje kvadrant av växelströmmen. Sätt gärna dit nya kondingar, då de gamla kan skadas av att lödas bort.

Tänk på att här flyter en hög ström och anslutningarna av lednigarna till likriktaren måste lödas ordentligt! Ibland används flatstiftskontakter. (sk glappkontakter) det är ok om den är pressade av en riktigt tång och passar med kraftigt mekaniskt motstånd, dvs sitter hårt.

 

Tänk på att en vis värme utvecklas i likriktaren, den måste sitta på en kylande plåtyta, den måste sitta hårt fastskruvad och ha god anliggning, gärna med lite kylpasta.

 

 

Varför går likriktarbryggorna sönder då?

Jag har kunder vars likriktarbryggor gått sönder flera gånger, för att till slut hålla i alla sina år.

Det verkar vara ett lotteri hur en sådan likriktarbrygga håller. Så inget annat än att byta och hoppas.

Var köper man en sådan likriktare då? ELFA är en bra leverantör, köp en som tål 30 Amp minst. En hundralapp med frakt och PF är väl ett bra pris för att få liv i ett fint gammalt nätagg. Dessutom är känslan av att fått igång något med egna händer en skön känsla.

 

 

Slakta den trasiga likriktaren

Ja varför inte dissekera den trasiga, alla vill ju veta varför den gick sönder. I alla fall får jag alltid den frågan. Det kan vara lite kladdjobb att peta upp gjutmassan, men ibland går det och inne i likriktaren finner man fyra dioder som med punktsvetsar har kopplats till anslutningsbenen. Ibland kan man se att en av punkterna har lossnat. Vi har sett felet! Andra fel kan vara att en eller fler dioder har fått pyspunka och släppt röken.

 

 

Men ibland kan det vara eleketrolytkondingen som gått hädan

Men det är sällsynt. Jag menar då den stor kondingen som filtrerar spänninge direkt efter likriktaren. Den är på 20 000 mikroFarad till 68000 mikroFarad. Beroende på fabrikat av nätagg. Det förekommer att man gjort ett batteri av mindre kondingar för att åstadkomma den höga kapacitansen. Skador på den här kondingen kan ibland ses som att de blivit varmt på anslutningarna, eller att den blir varm vid drift. Kondingen skall inte bli varm. Att få tag på och byta en konding på 68 000 uF och 35 Volt är inte det lättaste. Dyrt blir det oxo. Till ICOM:s PS-15 PS-55 kan det finnas original kondingar kvar, någon enstaka i alla fall.

 

 

Bygga en egen likriktarbrygga

Ja varför inte? Köp fyra rejäla dioder och skruva fast på kylflänsen, och löd dem i bryggkoppling. Köper du de med TO-220 kapsel är det lätt att skruva fast dem. Men det blir ju lite kladdande med tjocka ledningar.

 

 

Hur kopplar man en diodbrygga?

Använd fyra dioder, som vardera tål minst den ström du avser ta ur nätagget. De skall tåla en spänning på minst dubbla spänningen ur trafon, och det är vanligt att man väljer fyra ggr spänningen.

Alla dioder har en strecksida, den är märkt på ett eller annat sätt, plus änden.

Löd först ihop två dioders streckändor, och det är här plus kommer ut, den punkten dras till den stora kondingens pluspol.

Ta de två andra dioderna och löd ihop deras icke streckända, denna punkt blir minus och kopplas till kondingens minus.

Nu kopplar du ihop en streck ända och en icke streckända från respektive grupp, du får en växelströmsanslutning.

Det är nu två lösa ben kvar, en streck och en icke streckända från respektive grupp av dioder, även dessa lödes ihop och blir den andra växelströmsanslutningen.

Har du lite mer energi löder du en keramisk konding på alla dioder, den kan vara på 0,01 – 0,1 uF och 100 Volt. Har du sett dioderna i en bilgenerator, där finns sex stora och sex små dioder. Här är det mer komplicerat då det är en trefaslikriktare. De stora är för laddströmmen, och de små för magnetiseringen. Men lär dig först att göra en enfasbrygga, det är nyttig kunskap. Om du försöker rita det jag här beskrivit så finner du att det hela är enkelt.

 

 

HF i chassit, eller RF i chassit

Ja hur skall det heta?

Jag har fått synpunkter på att det inte är helt rätt att kalla det som kommer ur antennjacken för HF. Och som ibland hamnar i chassit. Skall vi kalla det för RF i chassit då? Eller högfrekvent elektromagnetisk strålning i chassit. Högfrekvent växelström kanske?

Som alla vet kallar vi ju kortvågen, 3 – 30 MHz för HF numera, och 30 – 300 MHz kallar vi för VHF, och 300 – 3000 MHz för UHF. Så säger man HF i chassit skulle det betyda att vi har HF bandet, 3 – 30 MHz i chassit, nja det låter ju inte bra. Det kan jag hålla med om. Kör vi 1,8 MHz så skulle vi då kunna få MF i chassit. MF = Medium frequencys. (Medlehöga frekvenser). Men då tolkar man det som att mellanfrekvensen kommit ut i chassit. Det blir sedan en myt som blir ännu svårare att få bort.

RF då, betyder ju: Radio Frequencys, radiofrekvenser, har vi då radiofrekvenser i chassit, nej det låter inte bra det heller. Och varför måste allt vara på engelska. Ser vi på en mottagares blockschema så menar vi med HF steg mottagarens första steg där de högsta frekvenserna i systemet behandlas. Mellanfrekvenstegen kan jobba på både LF, HF och VHF, dvs vara från 36 kHz via 455 kHz till 90 MHz. Så har vi LF steget då, och LF betyder ju långvåg…. Ja hur skall vi utrycka oss? Blir det bättre att blanda in Engelska? Knappast.

Kanske kan vi tala om växelström i chassit? Eller högfrekvent växelström i chassit? Jag tycker vi borde kunna använda svenska språket, särskilt som engelska är lika otydligt i det här sammanhanget.

”Mantelström” används ju i vissa fall, men skall vi då kalla det för ”chassiström” eller ”nätledningsström” Nej det blir klantigt.

Det tyx inte finnas bra ord för fenomenet HF i chassit, som är relativt nytt.

Kanske är HF ett gemensamt ord för allt som inte är lågfrekvens, dvs HF är allt från 20 kHz till GigaHertz, samtidigt so HF betyder ett visst frekvensband. Dvs 3 – 30 MHz på radio.

Ibland brukar jag uttrycka saken som: ”en stor del av vår mödosamt alstrade och dyrköpta högfrekventa energi hamnar i radions chassi”. Då slipper vi saken med att HF kan betyda olika saker.

Ja jag får nog fortsätta att kalla HF feedback, mantelström, sändareffekten i chassit, etc för ”HF i chassit”. Tills något bättre föreslagits, men det skall vara på svenska.

Eller?

 

 

Här kan du ladda hem ICOM manualer

http://www.n7tgb.net/pages/radio/icom_docs.htm

Här finns både användarböcker och serviceböcker.

Men tänk på att vissa böcker, särskilt serviceböckerna är mycket stora dokument

Dessutom är det fel att kalla IC-706MK1, någon sådan version har aldrig byggts. Konstigt att det inte duger med IC-706 när den heter så? Dessutom skall det stå romersk tvåa Dvs IC-706MKII eller IC-706MKIIG. IC-706MK2 vet ju ingen vad det är. Att hitta på nya beteckningar på apparater är inte bra, det ger bara en massa missförstånd. Jag kommer att få en miljon frågor om vad en IC-706MK1 är.

 

 

Jag har störningar på 57 till 59 plus

Fint att störningarna är gott läsbara……

Är det inte konstigt, men man hör detta hela tiden på banden. Första siffran gäller läsbarhet i en rapport. Men man tyx tro att 5 är någon form av prefix till S-mätaren som alltid skall vara med. Man tyx även tro att det inte finns några andra siffror än 5 före en S-meter angivelse. Ja hur skall man säga då, om S-metern står på 9 av bara brus och störningar? Varför inte säga som det är, jag har kraftiga störningar och S-metern står på 9 hela tiden. Kanske lära sig vad läsbarhet betyder och använda läsbarhet 1 till 5 i rapportern till motstationerna. För visst är det bra om man vet hur man hörs hos sin motstation.

 

 

Vindpark Vänern (vindkraft)

Läs om den stora vindkraftparken i Vänern, synligt från Karlstad.

http://www.karlstad.se/apps/symfoni/karlstad/karlstad.nsf/$all/5681C3675C74F43DC12574AB004E9582?open

Här kan vi exvis läsa att dessa vindturbiner kan ge elektrisk energi som räcker till 26 000 hushåll. Vi kan oxo läsa att varje turbin, (propeller) med diametern 100 meter, sveper en yta motsvarande en fotbollsplan. Ja nu har vi det där måttet igen. Fotbollsplan. Vem fan vet hur stor en sådan är. En cirkel med diametern 100 meter är dock lätt att räkna ut ytan på. PiR2.

3,14x502 = 3,14 x 50 x 50 är 7850 m2. Så idag är en fotbollsplan så stor. Oavsett detta lustiga måttsystem så är det intressant att man bygger så stora vindkraftverk.

Hösten 2009 skall alla tio verken vara igång.

 

 

Få bort störningar

Vore väl en dröm att kunna. Många har kraftiga störningar och kan kanske inte köra HF hemma. Ett sätt att få bort, eller minska störningarna är att minska bandbredden. Om du halverar bandbredden i mottagaren kommer oxo störningarna att minska till hälften, men den signal du lyssnar på är lika stark. Givetvis talar vi nu om Morse mottagning. I SSB kan vi ju inte lyssna med halva bandbredden. Med ICOM:s riggar som har filterfabrik kan du halvera bandbredden många gånger. Man kan få ner bruset ganska mycket från störningarna och ändå höra relativt svaga Morsesignaler. Med dessa ICOM stationer kan du gå så smalt som 50 Hz och ändå få bra ljud vid Morsemottagning. Vi talar om IC-756PROall, IC-7400, IC-7000, IC-7200, IC-7700, IC-7800. Lär dig lyssna med mycket smala filter och använd en ICOM rigg med filterfabrik så kanske du kan höra svagare Morsesignaler.

 

 

Radio Pioneer på 6424 kHz AM (piratradio)

Piratradio ja. Ibland kan det vara kul att lyssna lite utanför banden. Stationen sänder ibland på lördag söndag FM och kan vara riktigt kul att lyssna på. I bandet 6200 till 6450 kHz AM kan du höra en del lurigt på helgerna. Prova även 3900 – 3950 kHz AM även på vardagskvällarna.

 

 

Vad gör Antivox?

De allra flesta HF radiostationer har en kran för Antivox. Men vad är då detta? Jag vet att det spekuleras mycket om den här funktionen. Jag brukar alltid rekommendera att börja med antivox nedskruvad, dvs helt moturs eller ställd till noll. Medan andra kan rekommendera att man gör grundinställningen med antivox på mitten, eller en tredjedel. Eftersom det inte finns någon likhet mellan halvt eller tredejdels inställning på olika riggar är mitt bud att man börjar utan antivox, dvs med den kranen till noll. Antivox hanterar ljudet som vi hör i transiverns högtalare. När vi lyssnar kommer detta ljud att höras över till mikrofonen och det gör ju att Vox slår till, men inte med vår röst. Om detta sker, kan man då testa med att vrida upp antivox lite, och slutar då Voxen att slå till när det talar i högtalaren så har antivox gjort jobbet. Antivox bör ställas in för denna effekt vid en volymkontroll inställning som man oftast använder. Pratar det då i högtalaren, så blir förståss vox okänsligare och vi måste tala högre för att vox skall slå till, av vår röst. Högre vox gain kan rätta till detta, en kan då även behöva mer antivox. Ja det blir en följdverkan och man måste vara mycket noggrann. Ibland kan man justera vox och antivox så att det mottagna talet i högtalaren med antivox motverkar vox, och  motstationen slutar sända eller gör en talpaus så blir vox känsligare och man kan brejka in. den som kör med headset kör normalt med antivox nerskruvad. Kör du med medhörning i lurarna kommer ju antivox att motverka VOX när man hör sin egen röst i lurarna. Klurigt?

Ja det går inte bra att justera VOX och antivox om man inte vet hur det funkar. Dessutom finns det vox och antivox system som inte fungerar bra, och an blir då helt konfunderad. ICOM har en liknande standard i alla sin radiostationer och de här funktionerna gör vad som förväntas av dem. Vox delay är tiden som sändaren håller kvar efter att talet slutat, lagom tid kan vara 0,2 – 0,3 sekunder. Graderingar som förekommer på Vox och antivox rattar har inget gemensamt med andra riggar. Endast graderingar i samma apparattyp kan användas som referenser.

 

 

S-metern och vad visar den? Hur gör man då?

Relativ signalstyrka kanske, men som vi alla vet är det inget som säger att en S-meter visar rätt, vare sig absolut eller relativt, inte heller visar den rätt skillnad per S-enhet. Dvs varje S-enhet kan vara 1 dB, 3 dB, 6dB eller 10 dB betroende var på skalan. Men vår motstation vill veta hur mycket slutsteget gör, hur mycket starkare man är med dipolen jämfört med GP antennen. Vid SSB och på mottagare med RF gain är det möjligt att mäta signal brusförhållande på ett mycket enkelt sätt, det blir oxo mycket mer noggrant.  Börja så här:

Ställ in RF gainet, (HF förstärkningen i din mottagare) så att S-metern står still något över maximal signalstyrka, dvs om du hör din mottstation med  S7, Ställ in RF så att S-meterns står still på S8 eller 9. Nu kommer signalstyrkeskillnader att höra som högre eller lägre ljudstyrka i högtalaren. 3 dB brukar vara hörbart, som en ljudstyrkeskillnad. Detta oavsett vilken inställning din volymklontroll har. Koppla nu in en Voltmeter på högtalaren, de flesta universalinstrument har en dB skala, den visar ett utslag vid växelström, det finns skäl att vara rädd om sin gamla analoga Voltmeter nu. Välj ett mätområde så att den visar ungefär halvt utslag, ställ volymen på din mottagare så att du får utslaget vid jämna -10dB, 0 dB eller kanske 10 dB. Nu kan din kompis börja koppla in och ur slutsteget, eller byta antenn, utslaget på din LF nivåmeter, VU meter, blir mycket noggrant, och du kan tala om att ljustyrkan, och därmed inkommande effekt från antennen till din mottagare ökat med exvis 3 dB. Vilket är en fördubbling då. Ibland kan man hitta en riktig VU meter, exvis på en skrotad bandspelare, på loppisar kan man hitta lågfrekvensvoltmetrar, med dB skala. Jo visst finns det programvaror som gör datorn till en LF analysator oxo. Visst finns det digitalvoltmetrar som har dB skala, eller kan visa aktuell spänning på högtalaren. Nackdelen är att de är tröga och siffrorna fladdrar, det är svårt att med ögat se ett medelvärde, som man gör på ett vridspoleinstrument.

En sådan dB mätare är avsedd att mäta en statiskt ton med.

 

 

Potenser

Ibland anges stora siffror med potenser, exvis 103 Hz.

I sin enklaste form definierar man potenser som resultatet av upprepad multiplikation. Exempelvis, 43 (utläses 4 upphöjt till 3) blir 4 · 4 · 4 = 64.

Ett uttryck av typen 45 kallas för en potens med basen 4 och exponenten 5, och utläses "fyra upphöjt till fem. Dvs 4 x 4 x 4 x 4 x 4 = 4096

Detta kallas vetenskapligt ibland, varför det är vetenskapligt vet i katten, men det är inte så svårt ändå. Tiopotenser används ibland för stora tal. Som exvis frekvenser där en tabell skall visa från Hz till MHz.

 

102 är lika med 10 x 10 = 100 Uttalas 10 upphöjt till två.

Vi gör en tabell för överskådlighetens skull:

 

100 = 1

101 = 10

102 = 100

103 = 1000 tusen eller med prefixet k (kilo) blir det enklare

104 = 10 000

105 = 100 000

106 = 1000 000 en miljon och med prefixet M (Mega kan det bli enklare)

 

Så 10 MHz skulle man kunna skriva 107 Hz

Men 14 MHz då?  Ja då får vi skriva, 14,305 x 106 = 14305000 Hz = 14,305 MHz Då blir det krångligare och det är nog mer vetenskapligt om man anger siffran med M (Mega istället)

 

Vissa beräkningar ger väldigt stora tal, och räknedosan börjar ange med potenser. Och man kan sedan räkna vidare med tal med potenser, och slipper då hålla reda på alla nollor. Dessutom skulle inte alla nollor få plats i räknedosans display. Där finns det fördelar med att presentera och räkna med tal med potenser. Slutresultatet kan man sedan omvandla till mer lättförståeliga sätt.

 

Sen kan man gå bakåt med negativa potenser.

10-1 = 0,1

10-2 = 0,01

10-3 = 0,001

10-4 = 0,0001

Etc

 

Några av våra vanligaste prefix:

Piko, som i pikoFarad, dvs en Biljondel = 10-12

Nano, som i nanoFarad, dvs en miljarddel = 10-9

Mikro, som i mikroFarad, dvs en miljondel = 10-6

Milli, som i millimeter, dvs en tusendel = 10-3

Kilo, som i kHz, dvs ett tusen = 103

Mega, som i MHz, dvs en miljon = 106

Giga, som i GHz, dvs en miljard = 109

 

Ibland finner vi diagram, grafer och tabeller där man presenterat stora siffror i potenser, anledningen kan vara att spara plats, ett annat skäl kan vara att skrivaren har för vana att redovisa med potenser, eller så kanske han vill briljera lite.

 

Vid väldigt stora tal är det praktiskt med potenser, exvis 12 x 1023, 1200 000 000 000 000 000 000 000 0. Man beräknar och får en uppfattning om storlekar bättre med potenser än med en hel rad nollor. Att läsa talet i miljarder etc är svårt och onödigt.

 

 

QRPP radiofyr SM7KUQ

Per, SM7KUQ driver en liten radiofyr, (Beacon) den sänder på 3579,5 kHz. Varierar lite och jag har hört den på 3579,18 till 3579,92 kHz CW. Fyren sänder Morse med CW i c:a 80 takt.

Effekten är c:a 0,5 watt till en FD4 Windom antenn som sitter 4-5 meter över mark. 300 meter från östersjön i Västervik. QRP betyder ju skall jag sänka effekten, eller jag sänker effekten, QRP används ofta för just sporten att köra låg effekt och innebär upp till 5 Watt. QRPP med ett extra P lite skämtsamt, är ”jättelåg effekt”. I detta fall 0,5 Watt. I Morsetelegrafi nyckar den anropssignal och QRA, samt mejladress, dit du sänder din rapport. Det roligaste är att en så låg effekt tidvis ger mycket god signalstyrka och läsbarhet. Lyssna skall du höra, det är lika kul att lyssna som att få rapport för Per..

En sådan här fyr visar vår hobbys potential, och möjligheter.

Är du inte telegrafist, se till att lära dig Morse då!! Men det går att höra signalen i all fall. Du känner igen fyren genom att den hela tiden sänder samma QTC (Meddelande). Och att den återfinns på frekvensen.

 

 

Vårt dynamiska språk, sär skrivning

Man ser mer och mer att sammansatta ord skrivs delade. Här är några exempel som jag hittade på några minuter genom att läsa mina mejl.

 

Sär skrivning

antenn isolatorer

sökes: programmerings hjälp

vrid kondensator

ICOM till behör

ICOM Till Behör

Säljes: Polis Radio, han menar en mottagare som täcker polisens komradiofrekvens.

Vanliga Skriv Fel

Stora Bok Stäver

Antenn Analysator Program

Mitt isolator, skall det vara min isolator? Eller en mittisolator?

Hand Bok till IC-706

Block Schema över IC-706

Volym Ratt

Om Kopplare

temperatur skala

Tand Borste

Ute Temperatur

 

Däremot sammanskrivs en del saker mer konsekvent. Ofta med stor bokstav utan skäl.

Vi läser ofta:

2M, det skall stå 2 m vilket då betyder 2 meter. 3M är ett företag som säljer tejp.

70CM, är det oxo en företagsloga? det borde stå 70 cm, vilket då skulle betyda 70 centimeter.

3,750MHZ skall skrivas 3,750 MHz

7030Khz, skall skrivas 7030 kHz

27MHZ, en företagsloga? Nej troligen menar man 27 MHz

 

Det skall enligt SI, (internationell standard) alltid vara mellanslag mellan siffra och sort.

Mega skrivs med M

milli och meter skrivs alltid med m

centi med c

kilo med k

K betyder Kelvin, en temperatur skala.

 

Det förekommer att man använder stora bokstäver, exvis i rubriker, det kan stå:

SÄLJES FIN IC-706MKIIG SVENSK SÅLD NGT REPIG MEN FIN

Blir det tydligare med stora bok stäver hela raden? Nej svårläst och ett grammatiskt fel. Det ser mer ut som en uppräkning av ord än en mening.

 

Det finns stor risk att bli missförstådd om man hittar på nya metoder att skriftligen framställa saker. En risk man på alla tänkbara sätt bör minska så mycket som möjligt.

 

Vissa ord delas upp, och det kallas för särskrivning andra kopplas ihop till obegripliga symboler.

 

Ibland ser man att någon skriver tvärs om, dvs med bara små bokstäver. ic-706mkiig, mfj-989c, ic-240 etc. det skall vara IC-706MKIIG, MFJ-989c, IC-240. Då har man genom slarv helt plötsligt döpt om apparaten. Namn, typbeteckningar, företagslogo skall förstås skrivas som skaparen av föremålets eller företagets namn har menat.

 

Det är klart att vid rubrikskift kan man ha lite fantasi, men att blanda exvis stora bokstäver där det skall så vara med ord som vanligen skrivs med små blir inte snyggt.

 

Visst är språket dynamiskt, men detta handlar om regelrätta skriv fel. Vad gör vi åt saken då?

Gnäller på ofoget förstås, det finns väl inget annat att göra. Hoppas att man läser igenom vad man själv skrivit, innan det publiceras kanske. Prova med din egen text, läs sakta och noga igenom vad du skrivit, låter det bra? Om inte kanske du gjort ett enkelt fel.

Obs att i den här artikeln har jag Med Vetet skrivit fel, som Sär Skrivningar etc, för att belysa hur trög läst det då kan bli.

 

 

Skall det vara mellanslag mellan siffergrupperna?

Jag fick ett bankonto att överföra en summa pengar till. Med hjälp av den praktiska internetbanken.

Banknamn, clearingnummer och kontonummer:  HFBANKEN 2345,  3450, 0987  9087 (obs exempel)

Inte gick det inte. Kontot finns inte. Jag fick fråga om hos kontoinnehavaren, skall det verkligen finnas komma i kontonumret? Skall det verkligen vara mellanslag och dubbla mellanslag ibland? Nej det skulle vara så här: 234500345009879087, dvs med några extra nollor efter celaringnummer, inga mellanslag inga komman. Frågan är hur man kunde hitta på ett nytt sätt att skriva sitt bankonto. Försökte han förtydliga med komman, och extra mellanslag, men det blev fel. Varför inte skriva något som det skall vara istället. När väl numret stämde var namnet stavat på ett annat sätt. Suck…….. ja sådana här fel finner jag väldigt ofta.

Även på det sätt man skriver sin egen postadress, men då har brevbäraren lite sunt förnuft och chansar på att använda sig kunskap och erfarenhet, och brevet kommer fram. Datorsystemen däremot klarar inte småfel.

 

 

 

Hur skriver man kronor och ören?

I en och samma annons från ett företag fann jag tre olika sätt att ange pris i kronor.

 

FK 2,5 mm2  3:-/m

FK 6 mm2     6.50/m

FK 10 mm2   15,50/m

 

Dvs kronor med decimalen ören skriven med kolonstreck, punkt eller komma. Snedstrecket betyder med största sannolikhet per.

Hur skall man göra? Varför skriver man 12:-  för 12,00 kronor? Kolon streck för decimal?

Använder vi internetbanken är det solklart, då är det frågan om decimalkomma mellan kronor och ören. Försöker vi med något annat blir det ingen transaktion.

Så varför inte infoga detta med decimalkomma även för pengar på prislappar, och i text?

Visserligen kommer väl kronor att försvinna snart, och ören behövs väl knappast, kanske bättre att bara köra med hela kronor.

 

 

”Uppgradera” vad betyder det?

Jo att köpa en ny radiostation. Då uppgraderar man sin radiostation. Man kan även uppgradera sin kamera eller TV, vilket betyder att man köper en ny.

Man kan uppgradera sina kunskaper och då betyder uppgradera höja, eller lära sig något nytt.

Gäller det datorprogram så handlar det om att köpa något nytt, eller så kan uppgradera betyda att man byter programvaran, eller förändra den.

Att uppgradera transiver betyder att köpa en ny.

Att uppgradera en transiver, vad kan det innebära då?

Är det en IC-701 så vet i katten vad folk menar när de hör av sig till mig med begäran om uppgradering. Kanske betyder det att utföra modifieringar.

Ordet uppgradera har idag väldigt många betydelser och för att bli tydligare är det nog bättre att använda det ord som det idag ersätter. Detta kräver dock ett visst mått av ordförråd. Man behöver veta att man faktiskt kan höja sin kunskap i ett ämnet, dvs höja måste finnas i ordförrådet, i lilla hjärnan. Det är bra att veta att man faktiskt kan köpa en ny radio, och att det är betydelsen av att uppgradera radion.

 

 

Amatörradio på Wikipedia

http://sv.wikipedia.org/wiki/Amat%C3%B6rradio

På Svenska dessutom här finner vi bl.a amatörradiostationen på tekniska museet.

 

 

 

 

Några roliga historier

 

 

"Varför går en psykisk analys mycket snabbare för män än för kvinnor?"
"När det är dags att gå tillbaka till barndomen är männen redan där."

 

"Vad sa Gud efter att han skapat mannen?"
"Bättre kan jag."

 

"Hur får man en man att göra sit-ups?"
"Lägg fjärrkontrollen vid fötterna."

 

"Varför är alla blondin skämt så korta?"
"För att män ska förstå dom."

 

Tre stadier i en mans liv:
1) Han tror på tomten.
2) Han tror inte på tomten.
3) Han är tomten.

 

"Jag kom inte in på snickarnas årsfest."
"Jaså? Varför inte?"
"Det var fullspikat."

 

 

 

 

 

 

 

De

Roy

SM4FPD nedre Frykens kustradiostation