Swedish Radio Supply AB

SRS nyhetsbrev HAM

2008-05-15

HEJ Mejlingslistan

Dagens tema är: Maj 2008 med Temat Elsäkerhet och jordfelsbrytare

D-STAR i LA land

IC-7800 har en ”brusfri” PRE-Amp som inte hörs

IC-703

Hur mycket tål IC-756PROIII i RX?

Piastavakvasten

Modifiera nya HM-36an

Myten om de ljusa Japanska rösterna

WEEE och RoHS Direktiven

Konstiga mellanfrekvenser

Jordfelsbrytare hur funkar den?

”Kristallmottagare”

SOTA, Summits On The Air

Historien om Morokulien, kommunikationsministern berättar

Nytt system för rapportgivning

Germaniumdioder

Stora björnmötet på Tossebergsklätten

Roligheter

Tiden går och det är mitt i Maj. Ett försenat aprilskämt finns med idag……

Alla sopor uppeldade på Valborg och sommaren är i antågande.

Nya fina ICOM apparater presenteras och de kommer med en oförminskad fart att dyka upp framöver.

Elsäkerhet är ett ämne jag brukar ta up. Idag skall vi se hur Jordfelsbrytaren funkar och hur den kan hjälpa oss att överleva om olyckan är framme. Ibland hjälper inte en jordfelsbrytare och den kan ge falsk trygghet. För att veta måste man kunna. Man måste kunna och veta hur den funkar i kombination med andra elsäkerhetsfrämjande saker. Några artiklar idag reder ut saken.

Nu gäller det att köra: SOTA, Summits On The Air. Kolla artikeln längre ner.

Vägbeskrivning till SRS i Karlstad

http://ham.srsab.se/srspres/roadmap.html

Kalendern

Loppis i Nykvarn, Däckshuset 2008-05-31

Äger rum 2008-05-31 kl 10 – 14. Dvs sista maj.

Ny plats, samma som förra året, SRS kommer med en mindre utställning och mässpriser på utvalda saker. En mindre utställning eftersom vi är på två ställen den här dagen. Säg till om du vill se någon speciell pryttel, inget köptvång.

Hemsida: http://web.telia.com/~u15908621/

Inlotsning på 145,7000 MHz repeater, och simplex 145,3250 MHz

Bokning av bord sker med Anders SM0ORB 08 550 689 20 eller mejl sm0orb@ssa.se

Alternativt Martti SM5RWD 0157 223 58, marttiorama@gmail.com

Servering av kaffe te läsk och mackor.

På hemsidan finns karta etc.

Stora Björnmötet 2008-06-27 till 2008-06-29

Länk här http://www.stupi.se/sm4kel/bbm/

På Tossebergsklätten anordnas det nu legendariska mötet bland radioamatörer. Mitt uppe på den smala branta klippan med utsikt över Fryksdalen trängs man med antenner, bilar, husvagnar, husbilar, radiogrejer och tält.

Denna gång för 44 gången.

Mötet 2008 avhålls från Fredag kväll 2008-06-27 till söndag lunch 2008-06-29

Örebro Ölmbrotorp 2008-09-13

I Ölmbrotorp utanför Örebro äger den nu välkända loppisen rum. SRS Ställer ut som vanligt med mässpriser på utvalda klimpar. (klimpar = smekord för söta radiostationer)

Här är en översikt på de händelser SRS är med på, SRS hemsida:

http://ham.srsab.se/srspres/massor.htm

Kolla sommarpriserna på ICOM radio

Kommer i annons i nästa QTC samt finns på hemsidan

IC-7200 är nu aktuell

Den kommer snart att finnas beskriven på SRS hemsida. IC-7200 är en robust HF station med 100 watt ut, vädertålig, och byggd med DSP som skapar mellanfrekvenser, filter, PBT, detektorer, AGC, NB, NR.

IC-7200 mäter 241 x 84 x 281 mm och väger 5,5 kg. det finns rackhandtag som ger ett tufft utseende och skyddar rattar vid transporeter. Bak finns buffertar som skyddar konakter och sladdar, om den ställs på baken. Frontriktad högtalare, dubbla PBT, manuella och automatiska notchfilter. IC-7200 hanterar ICOMs alla antennavstämmare. IC-7200 har 201 minnen. IC-7200 har som brukligt inbyggd Elbugg.

Obs att alla egenskaper jag kommer att beskriva på IC-7200 gäller den Europeiska och CE märkta versionen avsedd för den svenska marknaden. Den version av IC-7200 som SRS kommer att sälja är CE märkt, uppfyller kraven för, och är R&TTE märkt. Weee mark, RoHS så klart, samt kommer att vara notifierad av PTS innan försäljning sker.

IC-756PROIII

Succeen forsätter. IC-756PROIII är lika populär ännu. Många frågar om det kommer en ny version, eller en efterföljare. Vi vet inget om detta, men jag hoppas att vi kan sälja PROIII ytterligare några år. Den är verkligen värd detta. IC-756PROIII är en DSP rigg av mycket hög klass, framtiden är oviss vad gäller huruvida DSP skall stå för något bra, men konkurrenterna har redan visat att DSP är ett begrepp som man kan spinna på, och även bygga dåliga grejer, det betyder att vi får många dåliga billiga apparater med DSP. Man tror att folk förknippar DSP med något bra. Det är så när det gäller IC-756PROIII, men inte alls självklart att detta gäller hos andra fabrikat. Tvärt om går det att bygga mycket dåliga apparater med DSP. Plastiga, okänsliga, brusiga, med dåliga filter, (DSP skapade). IC-756PROIII utnyttjar både analog teknik som ger den mycket god känslighet och mycket goda storsignalegenskaper, alldeles fantastiska filter och dessutom ett gediget hölje, och ett sobert utseende.

Äldre nyhetsbrev med TEMA IC-756PROIII finns

Jag får ofta en massa frågor om IC-756PROIII, och jag brukar erbjuda de nyhetsbrev som jag skrev i början på 2007, där går jag igenom riggen från ända till ända. Är du sugen på en PROIIIa, och vill läsa mer om den, sänd mig då ett mejl så skall du få några äldre nyhetsbrev där jag tar upp mycket om riggen. Bl.a. går jag igenom varje steg från antenn till högtalare. I ett brev tolkar jag ARRL testen i QST.

IC-7800 pre-amp ”saknar brus” (teknik)

Jag har ingående berättat om IC-7800 konstruktion, ingångsteg, pre-ampar etc. Och med god anpassning mellan de olika stegen får man absolut bästa prestanda.

Nu påstår jag att IC-7800ans Pre-amp är brusfri. Finns det brusfria pre-ampar, förstärkare, utan brus som ändå förstärker? Du som har en IC-7800 lyssna skall du se, med insignal stiger signalstyrkan, atmosfärsbruset stiger nån S-grad, dvs PRE-AMP1 har c:a 10 dB förstärkning. Men koppla ur antennen och lyssna på mottagarens egenbrus, koppla nu in och ur PRE-AMP nummer 1, Den hörs inte. Men den förstärker närmare 10 dB. Hur hänger detta ihop tro? Detta är ju drömmen, ett förstärkarsteg vars förstärkning är 10 dB, men saknar brus. Gör samma prov på en IC-706, 703, 756PRO, IC-751 så hör du c:a 4 dB brushöjning när PRE-amp kopplas in. Sanningen är att PRE-AMP faktiskt har egenbrus, c:a 3 – 4 dB är brus från den, men när den kopplas in justeras mottagarens förstärkning i motsvarande grad, dvs förstärkningen i MF sänks lika mycket, och vi har samma brus, eller rättare sagt man flyttar mottagarens AGC tröskel lika mycket som PRE-Ampen förstärker, det ger resultatet att med eller utan PRE-AMP har vi 30 dB linjärt område innan AGC tar vid.

Smart va? Så här välkonstruerad och påkostad är sällan en amatörradiostation. Men IC-7800 är det. Med PRE-AMP 1 på, har man på så vis flyttat förstärkningen från MF till före första blandaren. Inte bara lagt på mer förstärkning, på det här viset blir mottagaren känsligare med PRE-AMP, men AGC tröskeln ligger kvar.

Varför gör man på dette viset då? Jo för att den som köper en dyr fin kvalitetsmaskin skall få valuta för pengen. Alla inser dock inte detta, andra förstår inte, man får man reda på lite djupare detaljer kan man bli mer nöjd.

PRE-AMP 2 är som vanligt, den är mest optimerad för att förstärka mycket och skall bara användas vid antennexperiment som ger låg verkningsgrad, Beverage, eller små inomhusloopar. Den använder man inte med utomhusantenner.

D-STAR frekvenser i SM

Det verkar bli en standard att D-STAR finns på 145,3375 MHz Simplex. När vi har passning hemma eller kör mobilt. Det är väldigt praktiskt att ha en anropsfrekvens då D-STAR ännu inte är lika vanligt som FM. Lägg in D-STAR på ett minne med 145,3375 MHz och skanna blandat med FM. På UHF är förslaget att man kör 433,400 MHz simplex. Genom detta kan vi på resa ropa CQ D-STAR och få svar om det finns någon QRV.

Svensk manual på IC-E2820

Finns nu att ladda hem från SRS hemsida. För de som vill gå på djupet med riggen och kanske är lite dålig på Engelska. Gå till SRS HAM, på http://ham.srsab.se/indexa.htm

Välj i listan till vänster ”ladda ner”, sedan ICOM manualer, och gå sedan ner till listan på Svenska manualer. Och välj IC-E2820 eller den rig du är intresserad av. Obs att det går utmärkt att ladda hem manual även till riggar du ännu inte köpt. Det kan vara kul att läsa om drömriggen och vad den kan innan du bestämmer dig. Det är intressant att läsa om D-STAR och hur det handhas i ICOMs D-STAR riggar, exempelvis just IC-E2820

Direkt till IC-E2820 kommer du här: http://ham.srsab.se/pdf/manuals/ICOM/IC-E2820sv-web.pdf

D-STAR på 145,3375 MHz stör ej FM

Genom att lägga D-STAR på en 12,5 kHz kanal kan FM förekomma utan att bli störd på både 145,3250 och 145,3500 MHz. Obs att vi numera anger frekvensen på VHF amatörbandet med fyra decimaler. D-STAR är ju bara c:a 6 kHz brett och går ej att övermodulera eller få splatter av. De som har gamla FM stationer med 25 eller 50 kHz kanalavstånd och breda filter kan givetvis få en del störningar av D-STAR och FM på 12,5 kHz kanaler.

Läs om D-STAR i Mora

På SM4JDP hemsida: http://www.sm4jdp.se/index.htm

Här finns en D-STAR relästation som ligger på 145,6625 och in 145,0625 MHz. Lång räckvidd och en höjd över hafvet som gör att den verkligen kommer att bli en betydande signal när det blir TROPO. Lägg därför in 145,6625 MHz D-STAR i din skanning, även om du bor i andra delar av landet.

IC-703 kan köras på olika spänningar

IC-703 för portabelbruk är en smart station då den inte är särskilt kräsen på matningsspänningen. En IC-703 kan köras på allt från 9 Volt till 16 Volt. Det betyder att den kan suga ur så gott som allt kraft ur ett batteri vid portabeldrift. Vid lägre spänningar kan man sänka effekten och därmed köra vidare. Strömförbrukningen är låg och man får lång drifttid från ett mindre batteri.

Hur mycket tål mottagaren på IC-756PROIII?

Jag får ofta frågan hur mycket HF in mottagaren tål på en IC-756PROIII. Själv har det hänt att jag felsöker genom att skicka in signalgeneratorsignal med så mycket som 13 dBm, dvs vad en signalgenerator normalt kan lämna, 13 dBm är lika med 20 mWatt. Med så stark insignal kan man följa signalen i mottagaren med ett oscilloskop. I praktiska livet har många radioamatörer flera riggar och många antenner, man kanske sänder på 14 MHz med en rig och en riktantenn högst upp i masten. Samtidigt står IC-756PROIII på 3,75 MHz med en 2 x 19,5 meters dipol fäst i samma mast. En stor del av effekten från 14 MHz särskilt om man kör Pa och det är bara 5 eller 10 meter mellan antennerna. Jag frågade ICOM Japan, de menar att en PROIII tål 10 watt i det här läget utan att mottagaringången förbränns. Det är svaret varför jag inte behöver laga mottagaringången på ICOM stationer. Även om man sänder med flera stationer med antenner inom små områden. Själv har jag en gång mätt upp 5 Watt in till en mottagare när en annan station sände med antennen några meter ifrån. Det går att sätta en effektmätare bakvänt på mottagaren och sända med en annan station. Jag avråder från att prova om mottagaren i en IC-756PROIII verkligen tål 10 watt. Se det som en säkerhet om något händer.

Behöver man då inte oroa sig för att bränna upp mottagaringången?

Klart man skall vara försiktig, det är större effekter än man kan tänka sig som går vägen in i en annan mottagare. 10 watt är som sagt OK, men inte garanterat då det är omöjligt att speca exakt vad man har gjort om mottagaren brunnit. Dvs om vi på SRS får in en mottagare som brunnit, gäller ingen garanti. Ingen kan bedöma om det är åska eller HF från en annan sändare som matat in 1 Watt, 8 Watt eller 38 Watt i den brända mottagaren.

Kör man flera stationer med olika antenner inom sin villatomt, ja då skall man vara försiktig. Även om jag inte ser brända ingångsteg särskit ofta.

Vad kan man då göra för att skydda sina radiostationer mot för stark effekt in i mottagaren?

Bäst är att koppla bort, eller kortsluta antennen på den rigg som inte används.

Ett sätt är att använda antenn jack 2 på IC-756all, IC-7400, 7800 och 7700. Dessa riggar har ett antenväljarrelä som faller när riggen stängs av, därmed blir ju antennen bortkopplad vid avstängd rig. Man kan ha ett större avstånd mellan sina antenner, låt oss säga att 20 meter är ett bra avstånd om man vill köra två HF riggar. Vill man bygga något så är det lätt att bygga relän på riggarnas antenningång som drar och kortsluter antennen om en annan rig sänder. Man kan oxo mäta upp den effekt som verkligen når mottagaren i den rig som står i RX när den andra sänder. Jag talade om 10 watt i förra artikeln, men låt oss sätta några dB säkerhet, och bestämma att vi skall tillåta max 1 Watt in i en HF mottagare av ICOM fabrikat. Andra sätt att minska HF inslag på riggar som står i RX när en annan rig sänder är att se till att antennerna strålar där de sitter, och inte via koaxen. Dvs bra symmetri, HF spärrar och balun, är nyckel ord. Se där!!! Ett ytterligare skäl att ha balun i sin dipol.

Men han som körde 3 kWatt och brände mottagaringången…

Och det två gånger, han var rätt sur över att riggen hela tiden brann upp. Och inte bara brann upp lite, utan blev totalt förkolnad invändigt. Jo det var en IC-775DSP, och med egen antenn, den andra riggen med PA sände 3 kWatt och varför brann då IC-775DSP så totalt upp? Jo därför att antennerna hade ramlat ner och låg ihop där ute under snön… Dvs 3 kWatt direkt in i IC-775DSP. Det tål inte ens en ICOM station.

Jo, det blev dyrt, mycket dyrt…

IC-7700, vi tittar riggen i baken (ICOM riggarna)

Där finner vi 4 st antennjackar, likt IC-7800 kan man välja fyra antenner, det kan göras med minne per band automatiskt eller manuellt. Det finns två BNC jackar för yttre mottagare eller separat mottagarantenn. Obs att på IC-7700 behöver man inte bygla dessa för att få liv i RX. Detta styrs med knappar och interna relän. Även detta med minne per band. Vi ser en tredje BNC jack för transverter, in och ut, vid transverter körning kopplas PA bort och de fyra andra antennjackarna. DC out jacken ger DC till eventuella tillbehör, och max en Amp. Den lilla 3,5 mm jacken märkt ”meter” är en likströmsutgång för signalstyrka. Man kan koppla in en Voltmeter om man vill ha en yttre stor S-meter. Utnivån går att justera. 3,5 mm jacken för yttre keyboard är för att med fyra knappar styra exvis talminnen eller Morse minnen. Snabbt och effektiv vid TEST QSO. En helt vanlig 3,5 mm jack för yttre högtalare. Den inbyggda högtalaren är en sluten tryck kammarlåda som finns under huven på riggen, likt den som finns i IC-7800. Med den får vi bra LF, fritt från resonansoljud. Två tillbehörsjackar av samma typ som alla de andra ICOM stationerna, för inkoppling till datorns ljudkort, bandspelare, fotpedal, manöver av tillbehör som PA och antenntunare, och allt vad man kan hitta på. Relä utgång för Pa styrning ALC ingång för PA, som då helst böra vara ALC från ICOM PA. Vi finner en ny sak för ICOM, nämligen att ALC ingången är justerbar bakifrån med en liten trimmer. Vidare har vi två optiska jackar för Toslink. En kvartumsjack för telegrafnyckel. På framsidan ansluter man sin manipulator. En fjärde BNC jack kan användas för att få ut, eller mata in referensfrekvens, 10 MHz. Den som har en sådan referensoscillator med större noggrannhet kan ansluta den här. Du kan med IC-7700 and inbyggda referens få ut 10 MHz att styr andra instrument med. Den klassiska jordskruven finns förstås. En AC jack av Europatyp, avsedd för jordat sladdställ, en automatsäkring och en huvudströmbytare. Längst upp finns en jack för att ansluta en datorskärm, med en sådan kan du få displayen i storlek som gör att du klarar dig länge även med de gamla glasögonen. Obs att det här inte är en Videosignal som på IC-7000. Remote jacken är för styrning med CI-V, liksom RS-232 jacken men med just RS-232 nivå för direkt anslutning till datorn.

Förutom alla dessa jackar finner vi luftuttag, en liten fläkt kan ses till vänster, det är kylning till den inbyggda antennavstämmaren. En antennavstämmare av den här typen kan ge en förlust på max 1 dB, avstämd mot en svår antenn. Det låter lite, men är c:a 50 watt vid 200 watt uteffekt, och då kan det behövas lite luftombyte. Vanligen är förlusten mycket mindre. I mitten längst upp finns ett brett luftuttag, här blåser man ut förlusterna från 200 watt slutsteget. Jo förlusten kan bli 200 watt, med 50 procent verkningsgrad och 200 watt ut blir det 200 Watt av värme som skall ut här. Under AC jacken finns luftutsläpp för nätaggets fläkt.

Men varför finns ingen jack för AH-4 eller AT-130 på IC-7700?

Den finns ju på alla andra ICOM riggar. Den där lilla 4 poliga jacken av vit plast. Skälet är att det här är en radio med 200 watt ut och utomhusavstämningsenheterna, (AH-4 AT-120, 130, 140) är inte avsedda för mer än 100 Watt. Frågan är då om ICOM kommer med en AH-4 för 200 watt??? Jag tror inte det, 100 Watt få vi nog anse vara max för denna typ av ändmatning av HF antenner. Jag tror inte det är intressant för en radioamatör att ändmata via en sådan tuner om man har 200 watt eller mer.

3200 kronor per decibel (teknik och dB)

Mer kostar det inte att bli lite starkare på banden.

Den summan kommer OH6LI fram till i sin artikel, ”kostnad per vunnen dB”, artikeln översatt av SA0AIB. Hela artikeln som givetvis innehåller mer än detta finner du på ESR hemsida: http://www.esr.se/

ESR = Experimenterande Svenska Radioamatörer. Han utreder om det är lönsamt med slutsteg och vad det kostar att bli lite starkare. Givetvis kommer han in på antenner som ju oxo kan löna sig. Men sen får vi ju se saken på ett annat sätt oxo, att ha, bygga eller använda ett PA är ju en del av hobbyn, ett amatörradiotekniskt experiment. Och det är väl experiment vi skall hålla på med?

Vilken frekvens kör man D-STAR på?

Det förekommer nu 145,3375 och 145,4000 MHz. I SM4 Värmland gäller 145,3375 MHz och 433,4000 MHz tills vidare. Jag hoppas kunna få reda på fler aktiva D-STAR frekvenser, bäst vore att ha en nationell kanal att köra D-STAR på då finns en chans att höra något, få QSO mobilt etc.

När det gäller D-STAR relästationer så väljs ofta en ledig UHF kanal, en även VHF relä för D-STAR är aktiva i SM. Det finna med D-STAR är den lilla bandbredden, man kan välja exvis 145,3375 MHz och ändå inte störa på grannkanalerna för FM.

Filter på TV nätsladden hjälper

Fick info från någon som hade TV störningar, hans störde TV när han sände med sin HF station. Ett nätfilter hjälpte. Det finns att köpa nätfilter, en plåtbox storlek som en tändsticksask, endera med uttag för sladd eller med lödöron i båda ändar. Sådana små filter ser man ofta på loppisarna. Skrotar du en skrivare, en dator eller en kopieringsmaskin finner du ofta sådana filter, spar dem, och ha liggande för behov. Dessa filter kan vara sammanbyggda med intaget för nätsladden. Men ofta behövs jord eller gulgrön när man använder ett sådant filter. Dock kan det funka utan jord. Det är ingen bra ide att försöka hitta jord i TV apparaten. Dess jord ligger skild från elnätet, och gör man så äventyrar man elsäkerheten.

Det är således inte alltid störningar till TV apparaten kommer via antennen, utan från elnätet.

Elnätet är ju en bra HF antenn och kan plocka upp signaler när vi sänder på en dipol. Problemet kan oxo vara så att amatörradiostationen har dålig balans i antennsystemet och elnätet är en del av dess antennsystem. I sådan fall kan nämnda nätfilter passa bra även i den ändan, dvs på nätagget vid radiostationen.

D-STAR i LA land

I Drammen, Norge har man nu driftsatt en D-STAR relästation. 434,525 (-2 MHz) med anropssignalen LD3DV. Relästationen är i drift men inte slutgiltigt installerad. Repeatern är installerad av Drammensgruppen av NRRL: http://www.la2d.com

Piastavakvasten, varför heter den så?

Den där grova sopborsten vi använder nu på våren för att sopa rent runt hus och parkeringsplats. Ja att vissa har så skitigt i chacket att piastavakvasten behövs där oxo är en annan story. Ibland kallas den för piassavakvast men det heter piastavakvast.

Namnet kommer sig av att man använder fibrer från två sorters Brasilianska palmträd, (Attalea Funifera resp. Leopoldinia Piassaba). Men idag används även nylonfiber, de är mer röda i färgen. Trots detta får borsten samma namn.

Modifiera HM-36, nya versionen (teknik)

Först måste du se vilken version du har, så här känner man igen dem.

Den gamla HM-36 micken har alltid låtit bra, den är byggd med en elektretkapsel som har tre anslutningar, man känner igen den på att det är en tråd, röd eller svart, och en skärmad kabel. Dvs tre anslutningar till den lilla elektreten. Ser det ut så här i din HM-36 är det bara att köra vidare, bättre ljud blir det inte från en handmikrofon. HM-12 är byggd på samma sätt men har en knapp bak.

Den nya HM-36 kom i slutet av 2007 eller i början på 2008 och man kan få rapporter om sämre diskant och lite för mycket bas. Öppna och se om den är byggd på en elektret med två anslutningar, dvs det finns bara en skärmad sladd till kapseln. Att modifiera denna är enkelt, och den kommer att låta i det närmaste som en HM-12, eller som en gammal HM-36.

Ta helt enkelt bort R1 1 kOhm och C2 10 uF.

Byt sedan värde på C1, den är på 0,22 uF och man byter till 0,01 uF, (lika med 10 000 pF eller 10 nF). Dessa komponenter är utmärkta på kortet och det är enkelt att göra jobbet. Vill du labba mer kan du prova att ändra R3 22 kOhm, prova 33 eller 47 kOhm, och andra kondingar..

Myten om de ljusa Japanska rösterna (mytdödaren)

Ibland hör man någon säga att i Japan har man så ljusa röster att man har andra mikrofoner där, med mer bas. Mikrofoner som sänds till Europa är ljusare för att vi här har så mörka röster.

Visst är detta skitprat, och myter.

Jag har hört detta sedan jag höll på med 27 MHz radio på 60 talet. Då kunde man använda en högtalare som mikrofon, och där skulle inte ens den allra ljusaste röst göra att den lät acceptabelt. Billiga dynamiska mikrofonen lät inte mycket bättre, dvs mörkt bullrigt nyansfritt, diskantfattigt och helt fritt från punsch. Detta har nu blivit en myt även inom amatörradion. Nog borde väl radioamatörer veta bättre om röster och mikrofoner. Än idag säljs billiga radiostationer där man slarvat med mikrofonen, eller mikrofonförstärkaren. (läs: sparat pengar)

En seglivad myt som ärvts ned från PR bandet….

Ovanstående artikel om HM-36 har inget med japanska röster att göra, den handlar om att äldre HM-36 är ljusare än de senaste HM-36. Japanska röster har inte förändrats men det har mikrofonuppbyggnaden. Beklagligt, men inte har det med de japanska rösterna att göra inte. Föresten har de röster som liknar våra. Blanda inte in gamla PR radio myter på amatörbanden.

WEEE & RoHS Direktiv

Nya EU direktiv kommer, jag har tidigare nämnt RoHS och blyfria lödningar. Här är fakta i ämnet. Obs att den som smugglar hem billiga radiogrejer utan RoHS, WEEE, CE eller R&TTE ju faktiskt bidrar till miljöförstöring, och till att högre kostnader måste tas ut för de saker som verkligen klarar direktiven. För varje seriös importerad och såld amatörradiostation betalas en avgift för elektronikåtervinning. Men somliga vill kanske betala sådant på skatten….

Elektronikindustrins miljölagar
WEEE-direktivet trädde i kraft den 13 augusti 2005 och RoHS-direktivet som börjar gälla den 1 juli 2006. De båda lagarna är knutna till varandra och syftar till att minska avfallet av elektriska och elektroniska produkter samt återvinna så mycket som möjligt. Det avfall som ändå uppkommer ska vara så riskfritt som möjligt att hantera och minimera farliga utsläpp till vår omgivande miljö.
Dessa lagar är de första som på allvar fokuserar på elektronikindustrins produkter. Tidigare har fokus legat på andra industrier eller på elektronikområdets tillverkningsprocesser och utsläpp. Av de ämnen som förbjuds i och med RoHS är det framförallt bly som kommer att kräva förändringar. Idag finns bly i de flesta lödningar, men även i många produkter. Blyfri lödning kräver bland annat högre lödtemperaturer och det är inte alla komponenter anpassade för. Bromerade flamskyddsmedel är också en beståndsdel som finns i många produkter.

WEEE-direktiv 2002/96/EG (Waste from Electrical and Electronic Equipment)
Syftet med detta EU-direktiv är att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framställas på ett sådant sätt att avfall förebyggs. När avfall ändå uppkommer ska det samlas in och återanvändas eller återvinnas på ett miljöriktigt sätt. Tillverkare och importörer ska betala för kommande återvinning av produkterna, samt även se till att återsamling och miljöriktig återvinning utförs.
Naturvårdsverket representerar Sverige i de frågor som rör WEEE-direktivet.

Konstiga mellanfrekvenser (radioteknik)

I Försvarets bärbara Luformottagare MT-910 finner vi att MFen är 124 kHz.

Kolla radion här: http://gronradio.sm7dlf.se/lufor.htm

Lufor var ett system där man med långvågsändare, som sänder tonmodulerad Morse, kunde få flygvarningar. Systemet används inte idag. Men många har en sådan här mottagare, de såldes i stora antal av Svebry på 80 och 90 talet som surplus. MT-910 är en transistorradio för lång och mellanvåg. Den är alldeles utmärkt och funkar bra som mottagare för att jaga störningar. Men 124 kHz mellanfrekvens, det är väl intressant. Varför väljer man en sådan? Idag skall det ju vara 50, 60 eller 70 MHz. Eller 455 kHz, och nu börjar ju 9 MHz bli populärt igen i USA, (om man inte har krav på spegelfrekvensdämpning förstås). Valet av MF bestämdes på den tiden av vilken bandbredd man ville ha, med en så låg MF kunde man med spolar göra en mycket smal och brant mottagare. Att så är fallet vet de som rattat en MT-910, den är smal skarp och selektiv. Men nackdelen är att spegelfrekvensen blir dåligt undertryckt. Hur stor spegel undertryckningen är förtäljer inte historien. För att få tillräcklig spegelfrekvensundertryckning måste man ha bra selektivitet i första steget. Dvs mottagarens HF steg. Eller skall vi kalla det ”roofingfiltret”, yttertaket, mottagarens första filter, det byggs då med en fyra sektioners vridkonding. Där en sektion används till oscillatorn och tre till HF steget. Dyrt, och komplicerad mekanik är priset. Men på den tiden var komponenter dyra och mekanik överkomligt. Låt den här mottagaren vara en kunskapskälla till vad som kommer i framtiden, för metoder att lösa radioteknikens problem. Har du en, sätt i batterier och njuuuuut. Har du ingen kolla på loppisarna.

Mottagaren jag menar kan även heta S 428 eller Radiomottagare 910.

Repeaterfrekvenserna (FM och D-STAR)

Dags att kolla över VHF FM kunskaperna när vi är ute och åker i sommar. Personligen har jag inte förstått varför man måste kalla dessa frekvenser för kanalnummer, eller kanalbeteckningar, och numera finns det ju två system för kanalbeteckning. Därför skriver jag FM med frekvenser istället. Precis som vi gör på andra amatörband och med andra trafikätt. Lägg in frekvenserna i riggens minnen, markera de du vill skall ingå i skanningen.

Obs att vi numera använder fyra decimaler. D-STAR kör man på 145,3375 MHz, lägg in den frekvensen med mode DV i din rig. Det förekommer att man kör en relästation i listan med D-STAR, exvis i Mora på 145,6625 MHz.

VHF i MHz, tabellen visar relästationernas utfrekvenser, där den mobila sändarfrekvensen ligger 600 kHz ner. Obs att vi har 12,5 kHz mellan FM frekvenserna. Och att man skall använda smal FM, FMn i ICOM riggarna, särskilt vikigt är detta om man kör radio i områden där det finns relästationer och trafik på grannfrekvenserna. Simplex kör vi på frekvenser med 12,5 kHz delning neråt i frekvens, dvs från 145,2000 – 145,5875, 145,5000 MHz är anropsfrekvens och bör vara med i skanningen.

Ett märkligt sätt att bedöma sin mottagare (Hört på banden)

En radioamatör hade en IC-706MKIIG och en annan rig, problemet var att han hade mycket kraftiga störningar. Med IC-706MKIIG låg störningarna, ett konstant brus, på S5, och med den andra riggen på S0. Så den andra riggen var bäst. Den ”andra” riggen var bäst på att hantera starka störningar och S-metern visade bara S0. Han fick frågan om han använder PRE-amp eller ATTenuator på sin IC-706, nej den stod på noll. Med PRE amp på, i den andra riggen blev det S5 i brus.

Ja vad tycker man om detta då, IC-706MKIIG anses ha högt egenbrus och har en värdelös mottagare, han fick rådet att ta bort antennen och mycket riktigt bruset sjönk till S0 och hördes inte, så bruset som var så starkt att det lyfte S-metern kom från antennen. Varför blir det så här då? Jo förklaringen ligger i att ofta är S-metern trög i början på HF mottagare, trögare ju enklare och sämre radio. En enkel billig radio har mindre förstärkning och sämre AGC och resultatet blir att den mottagaren inte visar S-värden på de svagaste signalerna. IC-706MKIIG är därvidlag rätt bra, den har en S-meter som börjar visa de lägsta S-enheterna rätt väl, dock aningen seg i början, IC-706MKIIG har en god AGC och reglerar ljudstyrkan och S-meten från svaga signaler. Och detta är ju vad man eftersträvar. Den andra riggen visade troligen inget på S-metern förrän insignalen blivit rätt stark, då kom alltihopa. Typiskt för mottagare med lågt gain och dålig AGC. Hur gör man nu då om det här inträffar? Det finns flera bra kranar på IC-706MKIIG, man kan prova ATTenuatorn, 20 dB framför mottagaren tar ner bruset till en nivå som ligger strax över egenbruset, och mer insignal behövs ju inte. Har du mycket brus behöver du en okänsligare mottagare, det får du med Attenuatorn. Vidare finns en knapp där det står AGC-F på, med långsam AGC kommer mottagaren att reglera känsligheten långsamt och mjukt, och du låter bli att titta på S-metern. Sen har vi RF-Gainet, det finns ju inte på de enklaste riggarna, men finns på IC-706all. Dra ner den så att S-metern står kvar på någon S-grad över bruset, dvs i det här fallet på S6, eller S7. Mottagaren bli lugn och go, dess känslighet är på detta viset anpassad till förhållandet. Det finns mer att göra, NB, Noise Blankern kan vara på, den behövs knappast när bruset utifrån är S5, en NB kan orsaka distorsion om den matas med brus och starka stationer, använd därför bara NB när den kan göra nytta, dvs när den kan ta bort störningar av pulskaraktär. Genom att i kombination använda Attenuator, Preamp, RF-Gain, långsam AGC och avstängd NB kan du göra din IC-706MKIIG till den bästa av alla.

Det finns således på fullt allvar en tro att en bra mottagare ger en låg brusnivå (teknik)

Medan en annan sämre ger en hög signalstyrka av samma insignal. Eller rättare sagt en tro att olika apparater kan göra ett större eller mindre förhållande mellan brus och signal nivåerna. När saken egentligen beror på dåliga och bra S-meter respektive AGC system. Och att man blint litar på S-metern i tron att den är ett system som är rätt oavsett hur övriga mottagaren är byggd. Men mest handlar det kanske om dåliga operatörer som inte kan sin radio, inte kan sin RF-gain, inte kan sin pre och ATT knapp. Signal brusförhållandet som kommer i signalerna från antennen kan ingen mottagare i världen göra något åt. Däremot vad en S-mätare visar är en helt anan sak.

Jag har i alla år försökt förstå hur det kan vara möjligt att sälja dåliga radiostationer. Nu börjar jag fatta…..

Nytt system för rapportgivning (599)

Systemet med R1 till R5 (läsbarhet) och signalstyrka 1 till 9 med plus hit och dit är föråldrat. I verkligheten blir det ju alltid bara 59, även om det hörs dåligt. I verkligheten hörs man bra, dåligt eller mittemellan. Mitt förslag är ett nytt system och vad är då bättre än att använda betygskalorna från skolan. IG, G, och VG. Det är så enkelt och rent att man inte ens behöver specificera de olika nivåerna. Till detta lägger man sedan signalstyrkan i tre nivåer: svag, halvstark och skitstark.

En typisk rapport kan då bli ”VG-halvstark”, eller en rejäl signal, lättläst och stark blir då ”VG-skitstark”. Den som ändå vill läsa på S-meten kör helt enkelt med ”VG9”, eller ”MVG9Plus”. Eller den starka men svårlästa signalen blir då exvis: ”IG8”.

Hej, idag är du G9, och tack för rapporten VG9. Jag är rätt säker på att vi får ett gott genomslag av den här metoden att rapportera hörbarhet. Förslaget att införa 9 nivåer för läsbarhet gillar jag inte däremot. Då skulle det kunna bli dumma kombinationer exvis 73, 88 eller 99.

Jag skall återkomma med en tabell för omvandling av S-enheter till de fyra nivåerna, dBm och mikroVolt.

Leoniderna, Persiderna etc. (MS, Meteorscatter)

Ibland skriver jag om kommande meteorskurar, det går nämligen att köra radio via meteorspåren, (stjärnfallen). Korta QSO men dock QSO. VHF och UHF QSOn i första hand, Morse, men ibland även SSB QSOn. Jorden far fram genom rymden med en väldig fart i solsystemet, och ibland kommer vi in i en meteorsvans. (Ni som tror att jorden är platt och att jorden är världsaltets centrum slutar läsa här). En meteor är en himlakropp som även den far fram genom rymden, eftersom solen lyser oxo på den, förångas en del av dessa byggmaterial, och det blir en svans i riktning från Solen, dvs inte efter meteorens färdrättning utan som en solskugga. Den här svansen innehåller stoft, grus sand och vi (jorden) far igenom detta moln ibland. Här är en lista på de vanligaste meteorsvansarna vi passerar årligen. Vi känner igen de största som Persiderna och Leoniderna. Siffran visar beräknat antal synliga meteorspår per timme under maximet, (meteorspår kallas felaktigt för stjärnfall).

Lyriderna 2 April 15

Delta Aquariderna 28 juli 25

Persiderna 12 Augusti 50

Orioniderna 22 oktober 25

Leoniderna 17 nov. 5-100

Geminiderna 14 dec. 50

Varje stjärnfall är ett litet gruskorn, en liten sten eller ett sandkorn, som med hög fart kommer in i jordens atmosfär och brinner upp, det lysande spåret är joniserat och reflekterar våra radiovågor. Tänk dig ett sandkorn som syns 1000 km ifrån och lyser upp fullt synligt i en till två sekunder. Det fanns en gubbe som hette något på Einstein har jag för mig, som tyckte att massa är lika med energi. Kan det vara så att han har rätt och att energin i sandkornet kommer till sin rätt här. Tänker du inte köra MS under de här dagarna kan du försöka lyssna lite på 144 MHz låga delen efter Morsesignaler. Tänker du inte heller lyssna, ja gå då ut i stjärnklara natten och se stjärnfallen. Man kan ju testa den gamla myten om att man kan önska sig något under ett stjärnfall, se då till att hugga till med att önska dig en IC-7800, har du redan en sådan så önska dig en IC-7700, eller en ny mikrofon till den.

För att köra MS krävs en VHF rigg med CW, och en riktantenn i riktning mot den beräknade platsen där flest meteorspår kommer att uppträda. Dessa fakta får man genom att söka på nätet. Visst kan man prova med en blindkäpp som antenn, det blir ju en polarisationsvridning och de starkaste MS hörs utan förstärkning i antennen. Låt din IC-706all skanna 144,0000 – 144,1000 MHz CW, med öppen brusspärr, stoppa skan om du hör något lurt, och finkamma med VFOn. Jag lovar att det är en oförglömlig upplevelse att höra sitt första MS.

Kanalbredd på SSB (teknik)

Hur nära bandkanten kan man ligga, hur långt skall man QSYa för att inte störa kompisarna? Visst har jag skrivit om saken förr, men givetvis inte nått fram till alla. Tydligen är det ett svårt ämne då många gör fel. Vi hör ring QSO där några bryter sig ur och skall träffas ”2 upp”. Oftast är ett SSB filter c:a 2,5 kHz brett. Vid -6 dB kanske 2,7 kHz drygt. BFO ligger ofta några hundra perioder utanför filtret, exvis 300 Hz och vi kommer då att få filtret att göra en SSB signal som är 300 – 3000 Hz bred, den täcker ett sådant spektra. Många tycks tro att SSB signalen fyller spektrat 0 – 2500 Hz bara för att filtret är 2,5 kHz. Till denna bandbredd tillkommer så klart splatter och oönskat sidband. Ofta kan vi ignorera detta, då brus och störningar ger oss ett signal brusförhållande som är mindre än förhållandet till Pep och splatter. Således om vi ligger och kör QSO på 3750 kHz LSB så kommer vi att fylla upp 3747 till 3749,7 kHz. En annan station kan då lägga sig på 3747 kHz LSB. Den som skall QSYa upp skall gå helst till 3753 kHz. Man hör en ring med SM6or som ligger på 1847,5 kHz detta är lite synd då ingen får plats på 1850 kHz med en SSB signal, de borde ligga på 1847 kHz. Ibland hör man vid passning på en brusfri 1950 kHz, ett ”högpitchat” oljud, jodå någon har lagt sig med QSO på 1947,5 kHz, de borde ligga på 1947 kHz så går det att ha passning på 1950 kHz. Man kan räkna med att kanalbredden för SSB är c:a 3 kHz trots att vi har ett 2,5 kHz filter i våra riggar. Jag har flera gånger lyssnat för att bekräfta detta och typiskt krävs minst 3 kHz frekvensavstånd från en SSB station. Ser vi lite mer på verkligheten finner vi att ett SSB filter på exvis 2,5 kHz är så brett vid -6 dB, vid -60 dB är det kanske 5 till 8 kHz brett. Låt oss säga att man har lågt brus, S-metern visar bara S1 på 1950 kHz, på 1947,5 kHz ligger en SSB station med signalstyrkan S9+20 dB. Dvs han är 8 S-enheter och 20 dB starkare än bruset. Totalt 68 dB. Vi försöker höra S1 signaler när någon ligger 68 dB starkare 2,5 kHz ifrån. Där filtret är minst 5 kHz brett. Klart att man stör varandra då. Ser vi på den sändande så kör ju han genom sitt SSB filter och det är ju oxo 5 kHz brett vid -60 dB dvs han har oönskade signaler vid 5 kHz. Dessutom har han lite splatter och det kan ligga bara 30 dB under hans S9+20 signal, dvs hand legitima splatter är S8 på 1950 kHz. Så med minst 3 kHz kanalavstånd finns en chans att det är OK.

Nu är det väl så att var och en har allt rätt att lägga sig på en ledig frekvens, men ofta vet man ju vilka kanaler det förekommer passning och aktivitet på, och man skulle ju kunna anpassa sig till detta. Ingen ”äger” ju en frekvens bara för att man brukar samlas där eller ha passning.

På ett trångt band däremot är det lite dumt att lägga sig 2,5 kHz från bandkanten och därmed blockera två frekvenser för SSB.

Många har en brusnivå från störkällor i sin omgivning som gör att man bara hör S9 plus signaler, givetvis har de då ingen förståelse för det jag skriver här. Men det finns de som är lyckligt lottade och kan höra svaga signaler, att då blir utstörd är lite frustrerande.

Varför finns det två VFOer på en transiver? (teknik)

VFO A och VFO B finner vi på nästan alla radiostationer avsedda för amatörradio. Det hela kommer sig av historien, man hade en VFO på mottagaren och en på sändaren, när det blev mer modernt med kombinerade sändare och mottagare, transiver, så blev de bara en VFO. Men man kunde köpa en lös VFO att koppla till transviern. Detta är typiskt för de sk gammelradio som jag skrev om för ett tag sedan.

Med två VFOer kan man sända och lyssna på två frekvenser, det händer att man kör split, eller som det kan kallas semiduplex. Det vanligaste är när vi kör mot en repeater, en oftast har vi ett speciellt läger med fast semiduplex, exvis på 600 kHz. En del tidiga VHF stationer, exvis IC-211 hade VFO A och B, man ställde dem på in respektive ut frekvensen på den repeater man vill köra. På kortvåg händer det att när man skall köra expeditioner och andra åtråvärda stationer att denne lyssnar på en annan frekvens, exvis 5 kHz upp eller ner. Man kan då ställa in A och B VFO på dessa frekvenser och köra split. PÅ riggar som IC-756all IC-7800 finns en mottagare per VFO och man kan höra både den frekvens man avser sända på och den man lyssnar på sin motstation på.

Jordfelsbrytaren, hur funkar den? (elsäkerhet)

Eller, funkar den överhuvudtaget, och vad gör den för något. Enkelt utryckt, en jordfelsbrytare skall bryta strömmen om en liten ström flyter på fel ställe. Man kallar det en ”felström”. En felström är det om strömmen flyter tillbaka genom exvis en människokropp till jord i form av ett fuktigt golv, marken, ett värmeelement, istället för genom nollan till elcentralen. Den här felströmmen brukar få vara max 30 mA, en ganska hög ström som kan skada en människa, men jordfelsbrytaren bryter snabbt, och man får en rejäl smocka, och sen är det över. Man överlever med en chock. I jordfelsbrytaren finns en transformator som magnetiseras av den ström som flyter ut genom fasledaren till din radio, borrmaskin eller utegrill, det kan vara 1 Amp eller 8 Amp. Samma ström skall tillbaka till elcentralen och den skall gå genom nolledaren, även denna går genom jordfelsbrytarens transformator. Lindningen för fasledaren och nollan är motvända och flyter samma ström bildas inget magnetfält i transformatorn. En tredje lindning finns i jordfelsbrytarens transformator, i den induceras en spänning om strömmen i fasledaren och nolledaren är olika. Den tredje lindningens spänning används för att bryta strömmen. Om du nu är och pillar på fasledaren i en apparat som du mekar med, och du får spänning på fingern, och står barfota på ett fuktigt jordgolv, kommer en ström att flyta genom kroppen ner i jordgolvet, från jordgolvet och till elcentralen till slut. Det är denna ström som är en felström. Nu är det inte längre balans mellan fasledaren och nolledarens strömmar och en obalans i jordfelsbrytarens transformator uppstår, den genererar en spänning i den tredje lindningen som bryter strömmen. Vi åker på en smäll men bara för några tiotals millisekunder. Sen är det strömlöst. På alla jordfelsbrytare finns en knapp för test. Med knappen och ett motstånd åstadkommes en ”felström” på 30 mA och jordfelsbrytaren bryter. Denna bör man testa då och då. Vill du testa ända in i verkstaden kan du med ett motstånd åstadkomma en felström och testa systemet ända ut i ”fingertopppen”, 30 mA får vi från 230 Volt med ett 7 kOhms motstånd. Sätt motståndet mellan fasen i vägguttaget och ett jordat föremål, exempelvis element, gulgrön eller ett jordspett. Beroende på resistansen i det jordade föremålet kan man behöva minska motståndet lite. Prova därför med 4,7 kOhm. Strömmen skall brytas omedelbart.

Fuktigt jordgolv?

Jag använder fuktigt jordgolv som exempel i dessa artiklar om elsäkerhet, många av oss radioamatörer kanske har sådant, men lite skämtsamt är det väl ändå. I verkligheten är vi ändå rätt isolerade, vi har torra strumpor, plast eller trägolv, dvs får vi spänning på fingrarna vid arbete i en apparat så fortsätter ingen ström genom kroppen av det skälet. Men kanske vi lutar oss tillbaka och tar i elementet i rummet, ja då plötsligt smäller det, då kan jordfelsbrytaren hjälpa oss överleva. Eller om radion vi jobbar med är jordad, dvs har gulgrön ledare till chassit, då kommer strömmen från vår fingertopp att fortsätta till den andra handen som vi håller radion i. Har vi ingen skyddsjord i radiorummet, men ett jordspett utanför fönstret i blomrabatten, då kan det vara tillräckligt bra jord för att vi skall få oss en rejäl snyting. Jordfelsbrytaren känner av den strömmen och bryter strömmen, vi överlever.

Var sitter en jordfelsbrytare? (elsäk)

Ofta sitter en sådan som bihang på elcentralen, exvis för säkringsgruppen för utomhusvägguttag, bilvärmare, altan etc. Vid jordfelsbrytaren skall en skylt finnas som beskriver hur det funkar och hur man testar jordfelsbrytaren. Ibland använder man en jordfelsbrytare som sitter på sladden, det kan vara bra om man använder utomhusverktyg, som exvis en nätansluten häcksax, gräsklippare etc. Bäst är att satsa på en jordfelsbrytare som sitter vid elcentralen av god kvalitet.

Är jordfelsbrytaren en bra investering? (elsäk)

Ja, om den kan rädda liv och kraftiga obehag är den definitivt värd 500 kr plus montering. Kan man då ha en jordfelsbrytare i radiorummet? Kanske man mekar lagar och löder i riggar och PA i sitt radiorum, då kan det vara en bra grej. Man kan bygga en lös elcentral i sitt radiorum med vägguttag, voltmeter, jordfelsbrytare, vridtransforamtor etc. Det är viktigt att man vet hur det funkar, och att man kan testa systemet, och gör rätt eller anlitar elektriker.

Jordfelsbrytaren kan lösa ut för gamla risiga ”häckar”, ”gammelradio”, ”plåtradio” och hembyggen (elsäk)

Beroende på både normala omständigheter och isolationsfel. Jordfelsbrytaren löser ut även om man inte använder en jordad stickpropp i sådana fall och även om man får felströmmen genom kroppen. I radioapparater är ofta inkommande ledningar avkopplade till jord, eller ojordat hölje, med en eller två kondingar, men Ibland finner man en konding bara. Och om den radion jordas och drivs via en säkringsgrupp som har jordfelsbrytare kommer en felström att flyta i avkopplingskondingen, och jordfelsbrytaren kan lösa ut, eller till och med om man tar i radions hölje och får felströmmen från chassiet, genom kroppen… Obs att detta är bara ett exempel på hur det kan gå, med gamla grejer, ruttnade gamla grejer, dåligt tänk, och moderna system med jordfelsbrytare. Skall man jobba med äldre grejer, nätanslutna, hembyggen etc kan det därför vara ide att ha kunskap i ämnet. Och en radioamatör förutsätts ju ha kunskap i elinstallation och elsäkerhet, vi har ju till och med några enklare frågor i provet för att få certifikat. Man måste kunna tänka ut lösningar på de här problemen och åtgärder för att förhindra problem, risker och för att öka elsäkerheten. Om man inte har den kunskapen bör man nog inte överhuvudtaget öppna en nätansluten apparat.

Varför funkar inte hembygget? (teknik)

Känner i igen detta? Man bygger och löder, men inte fan funkar det. Bygget blir liggande och man ledsnar. Typiskt, men varför blir det så?

Konstiga ritningar, ingen standard, felritat, tvetydigt skrivet, bakvända transistorer, obegripliga ritningar, avglömda komponentvärden. Artikelförfattaren har hittat på egna symboler och sätt att rita, och det hela blir möjligt att tyda på flera sätt, och enligt Murhpys lag den felaktiga tolkningen blir den man provar vid bygget. Avglömda komponentvärden, felaktiga potenser vid komponenterna, exvis 100 Ohm istället för 100 kOHm. Bakvända transistorer i schemat, eller PNP där det skall vara NPN. Ja det finns många skäl att inte byggbeskrivningar i tidningarna funkar. Sen har vi den oerfarne byggaren som gör fel han oxo. Ibland finns ett kretskort på bild i tidningsartikeln, och man kopierar detta, givetvis blir det spegelvänt efter etsningen, eller för litet, eller helt enkelt felaktigt. Det är inte lätt att vara hembyggare inte, när allt det här samverkar. Själv har jag sett alla de här problemen när kompisar kommit och vill ha hjälp med det icke fungerande hembygget. Vad gör man åt detta då? Hur skall man få igång de där sakerna som ligger halvbyggda? Vad jag gör är att kolla om det är rätt kopplat som första åtgärd, under tiden ser man om det verkar vara rimliga komponentvärden. Drar bygget ström för mycket eller för litet? Ryker det? I vissa fall måste man följa signalen steg för steg, då kan man behöva ett oscilloskop. Men framför allt krävs det erfarenhet och den är dyrköpt. Det kan ibland behövas 20 st hembyggen som inte funkar innan man börjar få erfarenhet och få igång byggena. Noggrannhet, kritsikt granskande, misstänksamhet är bra ingredienser.

Sen kan man kolla tidningarna som kommer det närmaste halvåret efter, det kan finnas rättelser… Ofta små inlägg som är svåra att hitta och man måste vänta i månader. Visst kan man kontakta artikelförfattaren, men man vill ju inte besvära…. I vissa fall är byggprojektet av sådan art att man inte kan förvänta sig någon större prestanda och avancerad funktion. Den kanske funkar med ger inte bättre resultat än man besviket kan konstatera. Detta kan då låta lite motsägelsefullt, då vi ofta får höra att det går att bygga mycket bättre grejer än köpegrejer… Så då får vi kanske var kritiska mot de som säger så oxo. Men trots allt så får många igång sina byggen i alla fall, och det känns ofta bra, mycket bra. Upplev den känslan du oxo och spring och köp en lödkolv.

En gång i tiden var FM lika spännande som D-STAR är idag (en nostalgisk tillbakablick)

Själv hade jag det stora nöjet att få vara med om FM som en del av amatörradion. FM kom till amatörbanden under slutet av 60 talet och en bit in på 70 talet. Sen blev det mer eller mindre standard med FM. På den tiden fanns det inga kommersiellt byggda amatörradiostationer att köpa för FM, själv fick jag tag på en STORNO komradio, som hade gått på 160 MHz TAXI i Göteborg. Att trimma om den med nyinköpta kristaller var snart gjort och så var det frågan om det här med motstationer då…. Stendött, men en dag där uppe på berget i Hagfors hördes SM6or. Fan vad spännande. De var lika starka allihopa och ingen svarade. Det blev många kvällar på berget, men QSO, nej det blev det inget QSO. Efter hand insåg jag att SM6orna körde via en repeater, jag hade simplex 145,700 MHz. Så det blev att åka någon annan stans för att få QSO på 145,700 Simplex. Så det blev en lördagskväll i västra Värmland, där körde man simplex på 700. Ja det var inte ovanligt att man körde åtskilliga mil för att få ett QSO med nya modet FM och amatörradio. Visst, första QSO med SM4EIM, det visade sig att ett jäng i Charlottenberg hade kommit över ett antal komradio av fabrikatet MP Pederssen, rörstationer som de trimmat till 145,700 MHz. Ett QSO på ett så märkvärdigt trafiksätt som FM, var så fantastiskt att man blev hembjuden till den station man fick QSO med. Och resten av den lördagskvällen hamnade jag hos SM4EIM i sommarstugan, och timmarna gick fort med radioprat, och mycket viktigt, en ny vän för livet. Detta var 35 – 40 år sedan och Enar, SM4EIM är numera sjuk, vilket är mycket tråkigt. Nästa steg var att bygga en PRE-amp till min gamla STORNO Viking radio, och det blev ett lyft!!!! Spänningen och entusiasmen var makalös. Långa expeditioner till Dalarna och alla kanter av vårt land för att köra ett FM QSO. Långa resor för att hälsa på mina föräldrar som flyttat till Varberg och långa QSO på simplex, förgyllde dessa resor. Man träffades faktiskt, ibland på en parkeringsficka för att skaka tass och se på radion! Och plötsligt en dag fanns en ny station i stan, en besökande SM6a, spännande och timslånga QSO, med möte och handskakning. Kommer ihåg det än i dag. Relationer som lever än i dag. Katten vad spännande det var.

Hur är det idag då?

Hundratals radioamatörer, skanners och lyssnare på våra FM kanaler, jättefina relästationer, länkar och skanners. Men få QSO, och mest slentrian. Inte är det så märkvärdigt att man besöker varandra. Idag står vi inför en dramatisk förändring i och med att D-STAR tar över. Ett nytt trafiksätt, få QSO, dagar månader av passning och kanske ett QSO till slut. Bilresor till andra orter för att få QSO. Väntan på nya D-STAR signaler. Visst är det lika märkvärdigt som FM en gång var, och nog kommer man att bli inbjuden på en kopp hos en D-STAR station om man får ett QSO. De första åren med D-STAR och de första QSOna, de nya vännerna kommer att sätta sina spår hos en ny generation radioamatörer.

Vet du värdet, vet du känslan, vet du vad det innebär att vara pionjär inom ett område som amatörradio och ett nytt trafiksätt? Säkert kan du fantisera om saken.

Jag kan berätta samma sak om mina första trevande experiment med RTTY, (Baudot telegrafi) nya vänner även där, livslånga saker att ”ljuga om”. Många kan berätta samma historier om när de första experimenten med SSB genomfördes. Amatörradion är fantastisk om man förstår att utnyttja den. Med D-STAR finns en chans att göra livslånga bekantskaper, upplevelser av stor betydelse för resten av livet. Är det inte så hobbyn skall vara? Skaffa D-STAR och lyssna på tystnaden, och med spänning vänta på första signalen som hörs på D-STAR radion.

Sen byggde jag en repeater till Hagfors, men det är en annan story, det tar vi sen, men det var inte fritt från fantastiska minnesvärda upplevelser. Idag står bygge av D-STAR repeater på programmet i Karlstad.

Du som bygger och letar lösningar för elektronik

Kolla in på Svenska Elektronikforumet: http://www.elektronikforumet.com/forum/index.php

Eller om du vill ställa frågor, eller hitta exempel, applikationer, eller helt enkelt vill få inspiration för kul byggen. Massor av LED kopplingar underliga och roliga lösningar. Ja det finns en del russin att plocka här.

Kristallmottagare (vårt dynamiska språk)

Är en radiomottagare med kristaller som styr frekvensen istället för en VFO. Åtminstone med dagens språk. Vi som varit med ett tag vet att en kristallmottagare är en mottagare där en kristallbit, metallkristall, inte kvarts, fås att fungera som en halvledardiod och därmed en AM detektor. En kristallmottagare blev senare en enkel mottagare med en Germaniumdiod istället för kristallen, och som sagt idag är det en kristallstyrd superheterodynmottagare. Exvis en kristall styrd polisradiomottagare, en skanner. Så kan det bli, när de som inte varit med så länge använder ord fel. Ord byter betydelse, gör då detta något? Ja vi får svårt att förstå varandra, vi tappar historiken, med förvanskad historik och utarmat språk får vi svårt att se framåt.

Germanium dioder (junkbox teknik)

Vad skall man ha dem till?

Några av de första dioderna var gjorda av Germanium, det låter väl gammal modigt och bra.

Men trots detta används just Ge (Ge = Germanium, en halvledare) dioder i många detektorer.

Inte minst i AM detektorer. Men framför allt HF detektorer i effekt och stående våg mätare.

I en modern automatisk antenntuner finns flera olika detektorer, en för SWR, en för HF spänning, en för HF antennström, en för antennresistans och ibland fler. Det kan finnas 8 Ge dioder. Många har byggt SWR mätare, många äger en manuell antenntuner med SWR och effektmätare. Många har en snygg DAIWA korsvisande mätare för fram och back effekt.

Men många äger inte en enda Germanium diod. Vad skall man ha Germanium dioder till frågade jag mig under rubriken ovan. Det vet ni nu va? Ni skall ha dem som reservdelar i junkboxen, för framtida reparationer och byggen. Men hur får man tag på dem?

Bra fråga, SRS har på lager som reservdelar, men en dag tar de slut. Att gå på Germaniumdiodjakt, är enda chansen. Försöker du med Si (Si = Silicon, sv kisel en halvledare) dioder, ja det bör gå men du måste rita om skalan och kalibrera om mätaren. Kanske det går med Schottky dioder.

Mitt råd är att försöka skaffa sig en liten reserv med sådana dioder. I gamla radioapparater kan man hitta OA79, 85 etc, de är Ge dioder, svarta av glas med en röd sida..1N60 är en klassiker som passar i alla HF detektorer. AA114 och likande är oxo Ge dioder, som är värda att spara och bunkra. Många har en digitalvoltmeter med diodmätare på, lär dig bruka den för att klassificera dina junkbox dioder. En vacker dag är världen utan Ge dioder, vad gör vi då?

Jag såg på TRADERA att någon sålde en hel påse med OA79. I ELFA börjar det ta slut på Ge dioder. Håll ögat öppet på vårens loppisar. Ge dioder är ofta av glas och genomskinliga, med ett streck. Man kan med lupp se att det finns en liten catwhisker i dem. (Catwisker, en smal tråd som petar på Germanium kristallen) 1K60 är Japans 1N60. Jag förmodar att det finns Ge dioder i ytmonterat utförande bland ICOM reservdelarna, skall kolla detta nån gång.

Det konstigaste är att Ge dioder i just de detektorer jag talar om går sönder, och det går inte att mäta fram felet, det är bara SWR bryggan som blir knasig. Då behövs reservdioder.

Detta sker som jag tidigare berättat om, när man har mycket HF i chassit.

Hamstra Ge dioder!

Mät om det är en Ge diod (mätteknik)

Hur gör man för att mäta vad för typ av diod du har hittat? Ett enkelt sätt är att använda en modern DigitalVoltmeter, den har ett diodläge, man ser diodens framspänningsfall i millVolt. Exvis kan den visa 700, eller 200. Dvs 0,7 respektive 0,2 Volt. Det låga är en Ge diod.

Har du ingen sådan mätare, ta då 12 Volt och ett 10 kOhms motstånd, och du får c:a en mA genom dioden. Mät nu spänningen över dioden med en Voltmeter, analog eller digital. På det här viset kan du både matcha dioder och klassificera dem. Behöver du fyra lika Ge dioder till en SSB detektor så kan du testa igenom några tjog dioder. Med samma mätuppkoppling kan du sedan mäta upp Zenerdioder som ligger och skräpar. Är dioden över 12 Volt måste du ha en högre spänninge före motståndet. För stora Zenerdioder måsta du ha en högre ström genom dioden för att zenerspänningen skall bli rätt. Se till att det blir den effekt dioden är avsedd för, genom att välja motstånd.

I DSP riggarna från ICOM finns inte Ge dioder (teknik)

Men det gör det i de äldre ICOM riggarna, dessutom har ICOM en liten BIAS på AM detektorn. (obs att nu menar jag detektorerna för att detektera modulationen) Detta gör att ICOM har bra AM ljud i mottagaren. Det fanns på IC-735ans tid modifieringar som gick ut på att byta ut Ge dioderna i SSB detektorn mot Schottky dioder. Dessa har ännu lägre framspänningsfall. Varför inte prova på din gamla radio som har dioder som SSB detektor. Eller på AM detektorn om du lyssnar på AM. Schottky dioder finns däremot att köpa numera, exvis i ELFA. Allra bäst SSB och AM detektor gör man med en DSP och de 32 bitar ICOM riggarna har. Men observera att det går att göra dåliga saker med DSP oxo. Vilket många fabrikat gör, och lever på de tre magiska bokstäverna DSP.

SOTA, Summits On The Air, SOTA

Kommer ni ihåg när man körde kommuner, församlingar och for land och rike runt föra att aktivera dem. Eller IOTA, Islands On The Air (som ju är internationellt och aktivt). Där man skall köra öar. Nu kommer SOTA, Summits On The Air, vi skall köra bergstoppar. Här är hemsidan: http://www.sota.org.uk/

Som vanligt brukar jag gå till botten med nya ord och förkortningar, så låt oss då se vad Summits betyder då. Ordboken säger topp, spets, höjd, höjdpunkt, toppkonferens toppmöte. Ja, man menar väl höjdpunkt, fysik höjdpunkt, och på svenska tycker jag att bergstoppar låter ok. Eller helt enkelt SOTA, förkortningen funkar bra.

Jag har inte satt mig in helt i saken men tydligen gäller det att köra ifrån bergstoppar och att köra amatörradiostationer som finns på bergstoppar. I SM är många höga berg listade för varje län. I Värmland har vi exvis Hovfjället 542 m, Bograngsberget 513 m, högst i Värmland är Granberget med 701 meter. Västra Götaland kan stoltsera med Kinnekulle 187 m, som ju är rätt lättkört då det går att komma upp med bil plus någon km per fot. Norrbotten har 95 st (!!!) bergstoppar som skall köras eller aktiveras.

Svensk ”Association manager” är SM5KRI, Krister, sm5kri@ssa.se som kan ge mer info. Hoppas Krister kommer med all info i QTC, kanske en Svensk översättning av regler etc.

Kan det här med SOTA vara kul då?

Jag är säker på att denna aktivitet kommer att fängsla många radioamatörer, själv brukar jag inte köra den här typen av amatörradio, men det är ändå lite lockande att försöka aktivera något berg. Vi har ju radioamatörer som gillar att gå i fjällen, klättra upp på berg, och köra radio från svåra ställen. Nu finns en chans att verkligen få QSO med små sändare från sådan ställen. Att köra Kebenekajse på alla band lär inte vara så lätt, att köra och bära upp en radiostation dit är oxo en utmaning. De olika topparna ger olika poäng, man kan se listan på hemsidan.

http://www.sota.org.uk/

21 länder är för närvarade med. SOTA loggan finner du på hemsidan, ett stiliserat berg med en klättrare som bär en mast på ryggan. Den lär vi få se i framtiden.

Historien om Morokuliens radiostation SJ9WL och LG5LG

Kommunikationsministern i Morokulien, SM4EIM, Torbjörn har skrivit ihop en historik om den berömda radiostationen mitt på gränsen mellan SM och LA land.

( Amatörradio i Morokulien)

En liten historik

40-års jubileum i år 2008

På sommaren 1967 hördes starka signaler på amatörbanden där en underlig anropssignal användes. Det visade sig att det var ett antal norska radioamatörer som fått en ide att utnyttja fristaten Morokulien för att påkalla uppmärksamhet för en minnesfond startad av amatörer för att hedra sin nyligen avlidne ordförande för NRRL (som betyder Norsk Radio Relä Liga) den nationella organisationen för att tillvarata enskilda sändareamatörers intressen gentemot myndigheter t.e.x. dåvarande Televerket. Hans amatöranrop var LA5LG därav special signalen LG5LG (prfixet LA står för Norge och LG för Morokulien) Nu råkade även vår svenske ordförande i motsvarande organisation på svensk sida som heter SSA (Sveriges sändare amatörer) också ha avlidit och även han fått en minnesfond uppkallad efter sig (SM5WL:s minnesfond) Vi (jag och Enar Jansson SM4IM) for till Morokulien och träffade våra norska kollegor och efter lite diskussioner enades vi om att detta måste organiseras på något sätt genom samarbete. Varför inte ha en gemensam radiostation i Morokulien? Det ansöktes även om en svensk special signal. Inte lätt i den byråkratin! Vi fick till en början tillstånd att använda SK9WL, där SK är en vanlig svensk klubbsignal men siffran 9 är exklusiv för Morokulien. Efter en massa strul fick vi signalen SJ9WL vilket är den enda SJ9 signalen i världen. (tills någon dåre fick för sig att dela ut SJ9 prefixet som ”specialsignal”)

Men var skulle vi hålla hus i Morokulien? Till att börja med fick vi på nåder vara i gamla Brennastua (om vi inte tände på den!)

ARIM (Amatörradion I Morokulien) konstituerades 1968. Den lilla gamla stugan, ute vid vägen, som för länge sedan var affär, men nu var en skräpbod skulle passa oss bra! Nu började det svåraste jobbet, att få loss den gamla kåken för vårt behov! Efter långa och hårda ”förhandlingar” inklusive intensivt utnyttjande av insiders, som fick tro att dom hade något att säga till om i diverse föreningar! I alla fall blev det så att vi fick dispositionsrätten över stugan, till mångas förtret! Därmed var det fritt fram att anpassa stugan till vårt behov.

Den är fredad som fornminne och får inte påverkas utvändigt, men invändigt hände saker. Den renoverades med hjälp av frivilligt arbete och sponsrat material och 1968 öppnades väldens enda amatörradiostation som dels ligger PÅ en landgräns och som har 2st lagliga anropssignaler! Tyvärr är den inte erkänd av lokala potentater för PR lokalt (Skandinavien) trots att den är mera känd i utlandet än i Norge eller Sverige. Om man t.ex. vid kontakt med en Amerikan talar om att man bor utanför Arvika kan det mycket väl hända att han frågar om det ligger långt från amatörradiostationen i Morokulien! Master för antenner anskaffades (tiggdes) och sattes upp men sedan kom stormen -69 och rev ner allt.

Nya master och antenner skaffades och monterades. Upprustning invändigt har behövts ibland bl.a. efter sönderfrysning av vattenrör med åtföljande skador. Radioutrustningen har även varierat över tid (slits ganska hårt av olika operatörer!) Inne i stugan finns nu vardagsrum, med en kanonkamin, radiorum, kök. 4 bäddar+2 soffor tillgängliga.

Stugan hyres nu ut till radioamatörer som vill komma till ett mycket populärt ställe för att köra en massa kontakter med yttervärlden eftersom dessa anropssignaler är så unika är dom också väldigt populära runt om i världen. (därför är stationen så känd i utlandet)

Etablissemanget drivs av A.R.I.M. som består av en styrelse med vardera 5 ledamöter från Sverige och Norge.

Lite info för mera insatta

Primärt skall eventuellt överskott av verksamheten fördelas mellan fonderna. Antalet QSO är nu mycket >1 200 000 (mer än 1,2 miljoner QSO). Själv har jag kört över 6000 kontakter, bl.a. JY1, Hussein (kungen av Jordanien). Flera stora tester har körts med LG5LG och SJ9WL på grund av exklusiviteten, med bra resultat.

Aktiva i Morokulien från början var bl.a. LA1TE Odd som då var President i N.N.R.L. och L44YF Hans, som ofta kom hit från Notodden. (det var dom som startade alltihop) LA5PM Öivind, LA7HG Sören, LA8I Arne, LA2ZN Ulf, LA6UD Einar,

SM4IM Enar, LA3SEA Svein-Arne, SM4EIM Torbjörn, SM4EEM Göran, SM4FME Ola m.fl. Det var flera men man kan ju inte komma ihåg alla. SM4GL Gunnar från Falun var även han och hälsade på ofta mycket aktiv på pappersvändaravd, han var på den tiden ordförande i SSA.

OBS! Allt jobb med renovering och underhåll är utfört på ideell basis. ( Presidenten kallar och undersåtarna lyder!)

Rig historia

Det började med en Galaxie V mk II som eldades upp i Brennastua.

Sedan kom det dit rariteter som

Central Electronic 100V TX och Drake R4 RX. Senare kom Heathkit indianer (apache + någon mer indian) separata RX/TX. FT Dx 500 (Sommerkamp). Därefter den första Heathkit TRX med digital display (SB 104)

Nu är vi framme vid ICOM-eran (IC 720 trx) och senare och fortfarande IC 765. Tror att det mesta har kommit med. En hel massa olika VHF-maskiner har oxo funnits+ RTTY, SSTV, APRS, packet m.m.

Ett stort tack till SRS för perfekt service på maskineriet!!

Detta är vad jag kommer ihåg i hastigheten, har säkert glömt en del, men har du info som bör vara med, tala om för mig så kompletterar vi efter hand..

73 de Torbjörn, SM4EIM (kommunikationsminister i A.R.I.M.)

Morokuliens hemsida och bokning

Vi fyller väl på med dessa informationer oxo.

http://www.east.no/priv/la7tia/arim/engarim.htm

Du talar med Odd SM4SXQ på tel: 0571 23096

Alternativt mejlat till odd på odd.westby@telia.comellerellereller

Eller helt enkelt mejlar till arim@east.no

Och bokar stugan, samt får uppgifter om nyckeln etc.

Men ni som var lite uppmärksamma, inser att det nu är 40 års jubileum för SJ9WL och LG5LG. Vad kommer att hända med anledning av det?

Vad kostar det då att bo över i radiostugan i Morokulien?

Upp till 5 personer betalar NOK eller SEK 300 kr per dygn, dvs med övernattning. Ett dagsbesök kostar NOK eller SEK 50 kr. Att hälsa på, fika och prata en stund hos de som bokat stugan kostar inget.

Pengarna går till underhåll och andra utgifter. Överskott går till fonderna.

Du måste ha egna sängkläder, du måste städa efter dig, det skall se ut som du vill att det skall se ut när du själv kommer till stugan. Det är dock snart gjort att gå ett varv med dammsugaren. Städjobbet är proportionellt mot hur mycket du själv skitar ner. Värme med elelement finns, ved att göra en mysig brasa i järnkaminen finns. Dusch badrum toa, och kök med alla tillbehör, som kaffemaskin, spis, ugn, kyl och diskbänk.

Det allra viktigaste är dock en häftig anropssignal, radiogrejer och verkligt fina antenner.

Visst kan du ta med dig din egen radio till Morokulien

Vill du köra med din IC-7556PROIII från SJ9WL, så är det bara att ta med den. Koppla in och njuta. Se bara till att återställa allt så att nästa radioamatör som kommer dit bara kan slå på strömmen och köra.

Saxat från Wolfgangs mejlingslista

Vi ställer ut på SSA årsmöte. Du kan bla se nya IC-7700 och IC-E92D med GPS monofon mm.

Här är info om årsmötet:
http://www.xn--rsmte-lra6j.nu/

Ett gratis program som styr din ICOM, Yaesu, Elecraft, Kenwood, TenTec mfl.
http://www.dxlabsuite.com/commander

WinWarbler, ett gratis program för PSK-31 och PSK-63.
http://www.dxlabsuite.com/winwarbler

FTBFIG ett program som hämtar frekvenser från dina PCfiler och tom från ditt klippbord.

http://www.g4hfq.co.uk/download.html

PolarPlot, ett gratisprogram som mäter beamars strålningsdiagram mm.
http://www.g4hfq.co.uk/download.html

DXkeeper, ett gratis loggprogram:
http://www.dxlabsuite.com/dxkeeper/

DigiPan 2.0, ett gratisprogram för PSK31 som göratt du ser spektrat.
http://www.digipan.net/

Propagation Wizard, ett gratisprogram som bla ger dig info när det är bästa förhållanden mellan två orter.
http://www.rohde-schwarz.com/www/dev_center.nsf/frameset?OpenAgent&website=com&navig=/www/dev_center.nsf/html/nav,10,11,113&content=/www/dev_center.nsf/html/propwiz

Wolfgang Wündsch

Sales and web-manager HAM-radio

Utan historia kan du inte se framåt (våra sinnen)

Ordspråket säger ju att, utan att kunna något om hur det var förr, kan vi inte blicka framåt och lära oss nya saker, eller uppfinna nya saker. Nog är uttalandet sant, det kan nog de flesta skriva under på.

Jag läste en artikel i en tidning som heter vetenskap och forskning, artikeln handlade om vårt minne, det mänskliga minnet. En sak de tog upp var varför minnet i många fall tappar detaljer, vi minns att vi sett en viss antenn hos kompisen, och hur den var gjord, men vi minns det inte fotografiskt. Vi minns vägen till kompisen per bil, men har svårt att berätta om den i detalj. Vi vet hur han såg ut, men kan inte beskriva honom i detalj, mer än att han var rätt fet, mörk, långhårig, eller var han skallig? Möjligen hade han glasögon, ful var han oxo…. Men detaljer, nej det är svårt. Däremot skulle man känna igenom honom om man såg honom igen. Vi vet oxo hur varierande vittnesuppgifter är om en händelse som ett brott kan vara. Någon tycker sig vara säker på vad han sett, trots det är det helt fel, kanske en hel dag fel i tid. Förr var det ju så att man trodde mer på de som hade mycket pengar, fattiga var ju inte att lita på. Idag vet vi ju att det snarare är tvärs om. Vad man ville komma fram till i artikeln, är att vårt minne är mer avsett att veta om framtiden. Vi skall minnas så pass mycket att vi är beredda för framtiden. Detta stämmer ju faktiskt bra med rubriken. Som ju inte är bara jag som uppfunnit. Dvs för att veta något om framtiden måste vi har varit med förr, lärt oss en massa om det som var. Mycket intressant att man kan verifiera det här vetenskapligt. Dock krävs att vi har ett vettigt språk och inte kallar en kristallstyrd mottagare för kristallmottagare. Eller kallar en BNC kontakt för taggkontakt.

Här finns historia i överflöd (för den nostalgiske)

Kolla: http://em34.mine.nu/index.htm

Elektroarkivet, här finns de mest fantastiska apparater, allt med elektronrör.

Tänk vad mycket som tillverkats genom tiderna, och till vilka vikter, vilka pengar, och ändå är det utrangerat till förmån mot modern lätt elektronik. Vilka fantastiska samlare det finns. Titta särskilt på ”arkivet” här finns chans att finna artiklar och manualer på någon gammal grej du har eller behöver. Ja den som ändå hade oändliga möjligheter att samla och lagra grejer….

Stora Björnmötet 2008-06-27 till 2008-06-29

Länk här http://www.stupi.se/sm4kel/bbm/

På Tossebergsklätten anordnas det nu legendariska mötet bland radioamatörer. Mitt uppe på den smala branta klippan med utsikt över Fryksdalen trängs man med antenner, bilar, husvagnar, husbilar, radiogrejer och tält.

Denna gång för 44e gången.

Mötet 2008 avhålls från Fredag kväll 2008-06-27 till söndag lunch 2008-06-29

Radikala strukturreformer (vårt dynamiska språk med ironi)

Hörde begreppet och undrar om den politiker som pratade i radions nyheter själv vet vad detta betyder. Jag har försökt att slå upp orden men inte lyckats får reda på vad det betyder. Radikal kan man översätta med genomgripande. Men radikaler är något inom Kemin oxo. Liksom att radikal är ett politiskt läger. Kanske man kan översätta det hela med ”omfattande organisationsförändringar”, låter inte så illa men så enkelt är det nog inte, då borde han ju ha sagt så, och därmed blivit förstådd. Häng med den närmaste tiden då ”struktur” kommer att bytas ut mot ”arkitektur”.

Kaos är motsatsen till struktur (vårt dynamiska språk)

Enligt uppslagsboken är kaos det motsatta till struktur. Fint, då vet vi det och kan gå vidare med att försöka lära oss vad de populära orden inom politik och storföretag betyder.

Kanske betyder struktur ordning då? Men då borde man väl säg ordning, så enkelt kan det ju inte vara.

En blondin kommer in på ett bankkontor i Stockholms City och ber att få ett lån. Hon säger att hon ska till Europa i affärer i två veckor och behöver låna 5 000 kronor.

Banktjänstemannen säger att han behöver någon slags säkerhet för lånet. Blondinen lämnar nycklarna till en ny Rolls Royce som står parkerad på gatan utanför banken. Detta fungerar bra, banken accepterar bilen som säkerhet för lånet.

Banktjänstemannen och de andra på banken får sig alla ett gott skratt åt blondinen som använder en 1 800 000 kronors Rolls som säkerhet för ett lån på 5 000 kronor. Han kör sedan ner Rollsen i bankens garage och parkerar den där.

Två veckor senare kommer blondinen igen, betalar tillbaka 5 000 plus ränta 31.50.

Banktjänstemannen säger till blondinen: Vi är mycket glada att Ni ville låna hos oss, men vi är en smula förbryllade. När Ni var borta kollade vi upp Er och upptäckte att Ni är multimiljonär.

Det som förbryllar oss är att Ni behövde låna 5 000 kronor. Blondinen svarar: Var annars i Stockholm kan jag parkera min bil i två veckor för bara 31.50?'

Att bli rik

Kan man läras sig med ovanstående roliga historia. Rik blir man inte på inkomsterna utan på utgifterna, dvs att dra ner på utgifterna.

CE märkt radio, CE märket (ett skämt om CE märket)

Ja nog har alla hört talas om CE märket. Det står för att apparaten eller prylen vi köper uppfyller de krav som EU ställer på den. Exvis att saken inte skall störa i Radio. Då många TV apparater och datorer, laddare etc stör kraftigt i kortvågsanläggningar har innebörden av CE märket fått en ny betydelse. Således betyder CE Consumers Elaendee. (obs ett skämt)

Varför är det så?

Varför byter dygnet dag kl 06 00 på TV, när det är midnatt, kl 00 00, som officiellt och internationellt är tiden för dygnsbytet. Så fram till klockan 06 00 är det fredag kväll på lördag morgon. Kanske något för radioamatören, blir det månne lättare att köra DX om man slipper gå upp tidigt på morgonen, utan kan sitta upp på kvällen tills lördag morgon. Lite svårt att skriva datum på QSL kortet förstås. Men nog kunde vi ha en egen standard för detta bland radioamatörer i SM. Alla andra har ju egna standarder.

Tror ni mig inte, kolla TV tablåerna på Text TV då.

Roy, ÄssÄmFyraFotPeDahl

Nedre Frykens kustradiostation