Swedish Radio Supply AB

SRS nyhetsbrev HAM

2008-08-28

 

 

 

 

 

HEJ Mejlingslistan

Dagens tema är: AH-4

AH-4 på längden och bredden

AH-4, AH-2. AH-3 etc

IC-RX7

Glöm inte skruven

Antenn på vinden

Elsäkerhet och två polig brytare

Den gulgröna tråden

0,25 våglängder

Stålullsbalun

Laga ditt gamla sw nätaggregat

TTL

Vi provar elbilen

Räknestickan

Gröna radioapparater

Reservdelar till TV Video etc.

Lustifikationer

 

 

Augusti är snart slut och……

Idag skall vi analysera ICOM:s lilla antennavstämmare AH-4 lite mer noga, vi har sålt MÅNGA, och frågorna hur den skall nyttjas och installeras, eller till vilka radioapparater den kan användas till är MÅNGA. Förhoppningsvis skall vi avdramatisera den lite idag. AH-4 är faktiskt ganska odramatisk, den klarar de flesta antenntrådar och man behöver inte vara särskilt noga. Gulgröna trådar skall vi ha stor respekt för, bra att veta är oxo om den gulgröna verkligen funkar.

 

Dagens små texter om AH-4 och ICOM:s andra automatavstämmare i denna klass, bygger på frågor som jag fått den senaste tiden om dessa underverk, hur de funkar, varför de funkar och varför de inte funkar. Vad som kan göras fel etc. Kanske jag slipper svara separat på dessa frågor nu.

 

Så har FotPeDahl provkört elbilen, en testrapport idag

Till sist en hälsning till signalspanaren på FRA.

 

Kalendern

 

Örebro Ölmbrotorp 2008-09-13

I Ölmbrotorp utanför Örebro äger den nu välkända loppisen rum. SRS Ställer ut som vanligt med mässpriser på utvalda klimpar. (klimpar = smekord för små söta radiostationer)

 

Stor Prylmarknad i Handen, Jordbroloppisen Lördag 2008-10-04

Även i år på skolan FREDRIK, som ligger nära Handens centrum. Entré med vinstchans 20 kr. Lottdragning med vinstchans på inträdet sker kl 1200. Försäljning av allt mellan antenn och jord, radioprylar, data, komponenter mm. Servering av fika goda smörgåsar, korv i vår eminenta YL-bar som öppnar kl 09.00, insläpp säljare kl 08.00, insläpp köpare kl 10.00.

Givetvis ställer SRS ut och har med sig specialprislista med mässpriser.

 

Loppmarknad i Norrköping Lördag 2008-10-11

Norrköpings Radioklubb & FRO i Norrköping inbjuder till Loppmarknad samt försäljning av radiostationer o tillbehör.

Hemsida: http://www.sk5bn.se/

Tiden kl 10.00 till 13.00 Utställare kan givetvis komma in före.

SRS ställer ut som vanligt. Vi visar ICOM Radio, D-STAR grejer, IC-7800, IC-7700, IC-R950, IC-7200 inte minst, den nya stationen. Kanske vi har mässpriser oxo….

 

 

Bråkstrecken, /,  betyder i detta nyhetsbrev ”kvoten av”, ”förhållandet” eller ”dividerat med”, dvs dess matematiska betydelse, exempelvis i formler. Enligt svensk standard och skrivregler. Användandet av / (bråkstreck) med betydelsen: och, eller, åtskillnad, per, alternativt, som genitiv eller andra personliga påhittade, och inte vedertagna, eller utländska betydelser har undvikits, med avsikt att undvika feltolkningar och hopblandning av de matematiska betydelserna.

 

 

Pionjärlistan D-STAR

Vi har en ny grupp pionjärer, de som kör D-STAR, radioamatörer som upplever och leder introduktionen av ett nytt trafiksätt. Här är en lista på de D-STAR pionjärer jag kommer på. De som vill vara med anmäler sig genom ett mejl till mig. Jag tänkte det skulle finnas plats för en kommentar, exvis: ”kör mobilt DV mellan Höljes och Sälen var dag” Det finns D-STAR knuttar i alla distrikt. Vi kör D-STAR med DV på anropsfrekvensen 145,3375 MHz. Jag avser själv komma upp på listan under hösten, med en DV station.

 

SM1

SM2

SM3NQM Sune,

SM4PCF Eero, basstation i Deje, och mobilt i SM4

SM4DJM Kåre,

SM4JDP Peter, driver repeater på 145,6625 MHz

SM4AXS Gunnar,

SM4AXV Håkan,

SM5

SM6

SM7

LA4AMA

 

 

Diskutera D-STAR på D-STAR forumet

Här finns det: http://www.dstarforum.se/forum/index.php

Fråga, berätta och läs om erfaringar med D-STAR.

 

 

Priset på IC-7200 nu fastställt

Priset på IC-7200 är 10.950:- inkl moms. Priser på tillbehören hittar du här:
http://ham.srsab.se/ww/hallare.html

 

 

IC-E2820 Med diversity

Marknadens första amatörradiostation med inbyggd diversity. IC-E2820 har det. Man kan koppla in två antenner på sin IC-E2820, två antenner på bilen någon meter isär och mottagaren väljer automatiskt den antenn som ger bästa signalstyrkan. Detta sker mycket snabbt och vid färd kommer flutter och fladder i signalstyrkan på så vis att försvinna. Effekten är enligt de första rapporterna dramatisk! En helt ny dimension vid FM trafik. Två antenner vid en fast installation, dvs hemma, ger även det en värdefull dimension till FM mottagningen. Prova diversity du oxo!

IC-E2820 är unik med möjligheten att köra mottagaren i diversity.

Kan då diversity på IC-E2820 fungera även vid DV? Bra fråga, prova själv.

 

 

Svensk manual till IC-7700

Finner du här att ladda hem: http://ham.srsab.se/pdf/manuals/ICOM/IC7700sv-web.pdf

Plocka hem manualen och studera vad riggen kan.

 

 

ICOM IC-AH-4

En mycket populär antennavstämmare, vi har under sommaren med sommarpriserna med paket där en sådan ingår, sålt väldigt många. Det blir givetvis frågor, den ses av kompisar som oxo vill ha en. Därför kan det vara på sin plats med lite information om apparaten. Så vi skall idag se några rubriker om just AH-4 och dess föregångare.

AH-4 är en automatisk antennavstämmare avsedd att mata en antenntråd i ändan. (inte rumpan). Genom tiderna har ICOM gjort flera liknande. Den första i serien var AH-2, den var större, dubbelt så stor med gick lägre i frekvens. Efterhand kom AH-3, samma som AH-2 men med lite modifierad programvara, det märks knappast skillnad på AH-2 och AH-3. Parallellt med AH2 och AH-3 kom även proffs modeller, AT-120 och AT-130. Dessa är i princip lika, men kan fås att stämma av vid kanalbyte på en proffs HF station. AT-120 och AT-130 med ett E, dvs AT-130E är GMDS versioner och har en fast avstämmare för 2182 kHz. Denna kopplas in om AT-130E blir strömlös. Den fasta avstämningen till 2182 KHz ställs in vid installationen genom att flytta byglar och strappar. Denna funktion används inte vid amatörradio. Du kan helt enkel ta bort kretskortet om du fått tag på en E version. En annan funktion som finns på E versionen är att de har en antennströmsdetektor. Den mäter antennströmmen till antennen, och därmed kan an få indikering på transivern att HF går ut till antennen, och inte bara ut ur transivern. Man använder då den svarta ledaren i fyrledaren för antennström, den kallas då ”ANT C”. Istället för jord, E. Funktionen kan inte användas på amatörradiostationer. Det förekommer AT avstämmare som är målade med ledande färg inuti, röd sådan för skärmning. Idag heter den stora avstämmaren AT-141.

Och för HAM bruk  AH-4.

 

 

En ICOM AH-4

Är en vattentät liten plastlåda som innehåller en avancerad antennavstämmare.

AH-4 har rostfria beslag och fästen. En AH-4 kopplas in med två sladdar. En fyraledare för manöver och strömförsörjning, och så själva koaxialkabeln. Dessa förs in i den vattentäta lådan genom skruvbara genomföringar. Se bara till att genomföringarna kan dras åt så att det blir tätt. Montera alltid AH-4 så att kablarna går ut neråt. AH-4 har en ventilationsöppning. En liten andningsventil som gör att den inte samlar kondensvatten invändigt, den tål regn men inte dränkning. Den tål inte vattentryck. Den här ventilen sitter bakom typskylten bak. Att skydda apparaten med någon form av ett litet tak där den sitter ute på ett träd är ju en bra försäkring om längre livslängd. Den skyddas då mot UV strålning slag och långsamt inträngande fukt. Se till att du inte lossar skruven som håller ihop porslinsisolatorn när du ansluter din antenn. Då läcker den ju.

 

 

ICOM AH-4 innehåller

En massa spolar, kondensatorer, relän och en CPU som utför det tankearbete som krävs för ett välgjort jobb. Den innehåller oxo en antennanalysator, denna mäter upp antennen, med avseende på SWR, HF-ström, HF-spänning, fasförhållande, resistans och frekvens. Med ledning av dessa värden kan CPU välja konfiguration, dvs om avstämningen skall bestå av en T, inv T, Pi, L eller inv. L koppling. Samt vilka spolar och kondingar den skall börja testa med. Alt det här sker snabbt och man bara hör att det smattrar till i reläna några sekunder, eller som snabbast en båkdel av en sekund. Spolar relän och kondingar är dimensionerade för att tåla dryga 100 Watt vid alla tänkbara kombinationer och antennegenskaper. Dvs även om det bildas mycket höga spänningar. Faktum är att jag ALDRIG sett en AH-4 som varit överlastad, med brända kondingar som följd. Det kan tyckas vara ett hårt jobb för alla relän, men det tycker inte jag, de knattrar ju bara några gånger vardera de få gånger man stämmer av, dvs kanske 100 ggr per månad. En avstämmare av den här typen blir så här stor om den skall klara det AH-4 gör och vid den effekten. Ett skäl till att den inte får plats inne i exvis IC-7200 som många önskar sig. När du kopplar in din AH-4 skall den öppnas, passa då på att njuta av hur vackert uppbyggd den är, sätt dig ner och begrunda dess inre. AH-4 går inte sönder av antennexperiment

 

 

Däremot får jag varje vecka förfrågan om rep av riggar med underdimensionerade antennavstämmare

Av andra fabrikat där man tvingat in en miniatyr tuner för 100 watt. Givetvis kan vi inte åtaga oss reparation av sådana, SRS policy är att vi inte hjälper våra konkurrenter, med deras reparationer modifieringar och problem. Men det framstår som att allt för smått dimensionerade antennavstämmare inte håller för 100 Watt. Dessutom kan de vara gjorda för ett mindre avstämningsområde än de flesta radioamatörer presenterar för dem, dvs sin antenn som har lite för dålig anpassning. Att laga en sådan pryl kommer att ge oss ett ansvar för garanti. En garanti som vi inte vill stå för. Så konkurrenternas problem får de lösa själva.

 

 

Kloka ord

Om våra konkurrenter verkar vara på väg att göra ett misstag, bör vi inte hindra dem…..

 

 

ICOM AH-4 fixar inte 1,8 – 2 MHz

Den är specad för 3,5 till 50 MHz. För att klara alla konstiga antenner ner till 1,8 MHz krävs ganska stora spolar, här har ICOM valt att göra AH-4 liten men med begränsade möjligheter på vårt lägsta amatörband. Vill man ändå stämma av 1,8 MHz krävs då storebor AT-141. I praktiken visar det sig att AH-4 ändå ofta klarar antenner för 1,8 – 2 MHz. Givetvis kan man inte lova detta, men att prova kostar inget. En mindre ändring av antennen för 1,8 MHz kan göra att det går. AH-4 går inte sönder av antennexperiment.

 

 

Man kan hjälpa sin AH-4

Genom att göra antennen annorlunda, på 1950 kHz kan man exempelvis förlänga eller förkorta sin LW några meter. En mindre förändring ger stora förändringar i antennens anpassning och plötsligt fixar AH-4 biffen.

Man kan med en liten eller stor spole hjälpa sin AH-4, en yttre spole som gör att antennen verkar vara längre än den fysiskt är. Då kan plötsligt AH-4 fixa saken. På 1,8 MHz kan en sådan spole vara lindad på ett plaströr 50 mm, och 200 mm lång, linda 50 – 100 varv och testa. Ju längre ut på din antenntråd spolen sätts ju bättre verkan gör den. Med en sådan spole mitt på en LW, som är 30 meter kommer ju antennens anpassning att bli en kombination av bottenanpassning och mittanpassning. En sådan spole kopplar man lätt in med krokodilklämmor. Linda flera spolar att prova med. När det gäller den här typen av råd gäller i högsta grad: EXPERIMENTERA MERA!  AH-4 går inte sönder av antennexperiment.

 

 

IC-703 innehåller en liten AH-4

Antennavstämmaren som finns inne i en IC-703 är en likande konstruktion som AH-4. Mindre då den ju bara skall jobba med 10 watt där. Den kan klara trådar från 1 meter rent praktiskt. En testsladd stäms av på alla frekvenser. Givetvis är 1 meter testsladd ingen bra antenn, men visar hur stort avstämningsområde den har. Uppbyggnad och funktion är mycket lik den jag beskrivit för AH-4. Men den inbyggda AH-4 likande avstämmaren i IC-703 funkar på 1800 – 2000 kHz.

 

 

Vilka riggar kan köra en AH-4?

Historiken är sådan att AH-2 kom när IC-735 lanserades, dvs vi talar om mitten av 80 talet. AT-120 fanns redan och kördes med de marina HF stationerna, IC-M700. För att kunna köra en sådan här antennavstämmare med IC-735 kom en liten låda att sätta vid sidan av IC-735. När IC-735 ersattes av nyare riggar blev manöverorganet för AH-2 inbyggd i riggen. Således för att få svar på om riggen klarar en AH2, AH-3, AH-4 etc letar du efter en tunerknapp. Finns en sådan kan den vara avsedd för eventuell inbyggd tuner, och i så fall finner man i manualen om riggen oxo klarar en yttre tuner av AH typ. Bak på riggen skall då finnas en vit plastkontakt med fyra hylsor (c:a 5 x 25 mm). Det vanligaste är att man kör AH-4 och dess äldre släktingar med riggar som IC-706 all, och IC-7000. Exempel på riggar som kör AH2 AH-3, AH-4 är IC-725-IC729, IC-737, 738, IC-7400, 746,756all.

På en IC-756PROall kör man AH-4 på ena antennjacken, och den inbyggda på andra jacken.

 

 

Hur funkar då en AH-4?

Bra! Så klart.

Den kopplas med ICOM transivern med en fyraledare, samt koaxialkabeln. I fyraledaren finns jord, plus 13,8 Volt en tråd som kallas ”KEY” och en som heter ”START”. Denna fyrledare kan man skarva till 30 meter utan vidare, då bör arean vara 4 x 0,5 eller mer. AH-4 är avsedd att sitta ute och på land kan ett träd eller taket vara en bra plats. Antennen är en tråd och kan vara ganska godtycklig längd. Med lite längre tråd, kan en AH-4 ofta stämma av lägre frekvenser än den är specad för, dvs 1,8 MHz. AH-4 har en jordanslutning, till denna kan man ansluta exvis en tråd som funkar som jordplan. I båten används en jordplatta mot sjön. När man så trycker på riggens TUN knapp skickas en start puls till AH-4 och dens vara med att begära 10 watt från riggen. Det får den oxo, riggen går över i CW, och lägger ut 10 watt. Obs att då får vi en bärvåg som ligger där den undertryckta bärvågen är i SSB. Dvs vi hamnar zero beat och du stämmer av mitt på ett SSB QSO. I AH-4 finns en dämpare som dämpar dessa 10 watt och avstämningen sker med 1 Watt. Under avstämning går endast c:a 1 watt ut i antennen, samt man är zero beat med SSB stationer, därför stör man väldigt lite om man gör en avstämning mitt på ett QSO. Det tar dessutom väldigt kort tid, AH-4 knattrar med reläna i några sekunder bara. Vid dämparen sitter en antennmätbrygga som mäter upp antennens egenskaper, denna brygga har då 50 Ohm i ”ryggen” och antennen på framsidan. Med ledning av uppmätta värden väljer den spolar och kondingar med hjälp av relän, den kan testa tusentals inställningar på några sekunder. När avstämningen är klar slutar den att sända med riggen. Så är det bara för radioamatören att börja sända.

 

 

Inkoppling av AH-4 och de andra släktingarna

ICOM har valt att standardisera de fyra trådarnas färger för inkoppling av alla dessa avstämmare. Vi har Svart för jord, DC jord eller minus. Vidare röd för plus 13,8 Volt, denna kommer via transiverns strömbrytare och via den lilla säkringen i radion. Det är fråga om några hundra mA när tunern arbetar och står i beredskap. Vi har sedan en vit tråd den heter ”start”, samt en grön tråd som kallas ”KEY”.

Röd 13,8 volt förser avstämmaren med DC och det handlar om några hundra mA.

Vit, ”START” här skickas en puls till tunern från radion när någon trycker på TUN knappen, denna är 200 ms lång, denna puls aktiverar avstämmaren att påbörja avstämning, vilken inleds med att skicka KEY till radion. Start är hög vid vila.

Grön, ”KEY” skickar en puls till transivern för att be denna om 10 Watt bärvåg, denna ligger kvar tills avstämmaren är klar. Key-pulsen varar tills avstämningen är klar. Key blir låg vid avstämning.

Kontakten är en vit plastkontakt som vi känner igen sedan nästan 30 år på ICOM stationerna.

På tidiga VHF stationer var denna kontakt för DC anslutning. Den är dock inte förväxlingsbar. Den vita kontakten är c:a 25 mm lång, och 5 mm bred, den har den ena sidan pilformad. I radion är plastdelen en hane och konakterna små hylsor. Pluggen från avstämmaren skall således vara ett plastblock som är en hona försedd med stift pinnar.

Kontaktens anslutningar repeterat:

Räknat från kontakens pilsida:

Grön, Key

Vit, start

Röd, 13,8 Volt

Svart, jord minus, E, och i fallet yrkesradio Marin HF AntC  antennström.

Anslutningsklämmorna i avstämmaren är märkta så det går inte att ta miste på dessa.

Det är givetvis inte nödvändigt att använda dessa färger utan var och en använder den kabel som passar.

 

 

Hur lång manöverkabel kan man ha till sin AH-4 eller AH-2, 3 AT-120, 130, 140?

Man vill kanske sätta sin AH-4 på taket fyra vångar högre, och där ha en sprötantenn. Eller så vill man dra iväg ut i skogen med nergrävd koax och manöverkabel till sin AH-4 sittande på ett träd. Jag brukar säga att 30 meter är ofta inga problem, och att det hänger lite på manöverkabelns area. Med 1,5 mm2 area kan man nog använda mycket längre ledning. Obs att då räcker det ju om Svart och röd är större. Vad som händer med start och Key pulserna och hur lätt dessa kan störas är det som begränsar längre ledning. Och givetvis hur dessa påverkas av HF. Bara att prova, men jag har en text idag där jag skriver om HF avkoppling.

Systemet med 10 watt vid avstämning och dämparen som ger 1 watt i luften under avstämning, samt att avstämmaren är låst i detta avstämda läge sedan man börjar köra QSO gör att HF påverkar funktionen mycket lite.

Här har ICOM tänk och dessa avstämmare är därför outstanding i konkurens med eventuella andra fabrikat.

 

 

AH-4, AH-2, 3, AT-all funkar bara med en ICOM rigg

Att försöka koppla in en sådan avstämmare på annan rig, dvs sändare av annat fabrikat, kan resultera i att man bränner upp delar i avstämmaren. Den tål bara 10 watt under avstämning.

 

 

Har du en AT-120, 130, 141 skall inte ”ANT C” kopplas in

Som tidigare nämnts har dessa avstämmare en antennströmsdetektor, den ger sin spänning på tråden som heter ANT C, men koppar du dessa avstämmare till en amatörradiostation skall E för jord användas till den svarta tråden. För den som vill experimentera, finns möjligheten att dra in ANT C tråden och koppla till en liten voltmeter, där då spänningen är proportionell till antennströmmen efter avstämmaren. Observera nu att den antennströmsdetektor jag talar om är avsedd att ge en indikering på att det flyter en högfrekvent ström ut i själv antennen, en indikering på att allt funkar ända fram till antennen. I antennanalyseringskretsarna som ger info till CPU att stämma av på rätt sätt, finns en antennströmsdetektor liksom en antennspänningsdetektor, genom att mäta fasläget mellan ström och spänning på HF signalen kan den bestämma vilka kondingar och spolar som skall användas. Vidare finns en SWR detektor oxo. Dessa kretsar finns givetvis i alla automatiska avstämmare. Dvs förväxla inte dessa två antennströmsdetektorer.

 

 

Stämmer din AT-130 av när du använder minnena på IC-706an?

De professionella avstämmarna, som AT-120, 130, 140, 141 och E versionerna kan starta automatisk avstämning om du byter kanal, band eller minne på din rig. En radioamatör vill nog ha kontroll på när avstämmaren skall göra något, han vill själv trycka på TUN knappen själv. Det går då att modifiera med en enkel trådbygel i en AT tuner så att den beter sig som en amatörradiotuner.

 

 

Vad kan då dessa avstämmare klara av?

Nästan vad som helst, en ”järnsäng” eller ett antennspröt. AH-4 är en mindre modell och har ett mindre avstämningsområde. Vi har provat ett spröt på 2 meter och det stäms av utan vidare. Givetvis blir det dålig verkningsgrad om man gör så. AH-4 sägs kräva 12 meter på lägsta frekvensen 3,5 MHz. Men i praktiken kan den klara svårare uppgifter ibland.  Givetvis skall en antenn, även om den stäms av med en sådan här avstämmare sitta högt och ha en storlek som gör att den kan stråla. Det duger inte att slänga ut en trådstump i en buske och glatt konstatera att AH-4 stämmer av till låg SWR. Då blir det ju bara en maskvärmare.

 

 

AH-4 i bilen

Med ett spröt på 2,5 meter. AH2b är ett stålspröt av den typ man har på bilen. På frekvenser över 10 MHz kan man få bra resultat med en sådan konfiguration. Skall du köra 3750 kHz eller 7050 kHz ja då behövs en antenn som har egen resonans. Att fuska med avstämningen av antennen för 3750 kHz, dvs att inte gå ut och trimma sprötet utan använda AH-4 för att få större område på en smal mobilantenn, nej skall du få ut max av din mobilantenn för så låga frekvenser, då gäller att ha resonans i själv antennen. Men över 10 MHz kan man säga att ett passivt spröt i kombination med AH-4 i bagageluckan är en bra kombination. Att då kunna byta mellan 14, 18 21 och 28 MHz är mycket bekvämt. När du stannar med bilen kan man bara slänga upp 10 meter tråd i ett träd, med en klämma ansluta denna till bilantennen, tryck på TUN och vips har du en långvajer från bilen kofångare och tio meter upp i trädet.

 

 

AH-4 med koaxialkabel

Det går utmärkt det oxo. Att ha sin AH-4 inne i radiorummet och stämma av genom koaxialkabel. Koppla bara skärmen till jordskruven och mittledaren till isolatorn. Du skalar koaxialkabeln 20 cm. Den som vill kan byta ut porslinsisolatorn mot en koaxialkontakt. Hålet passar en SO 259. Koppla till samma tråd som porslinsisolatorn var, och jord i PL kontakten kopplar du med en kort tråd till samma jordpunkt som inkommande PL kontakt, dvs den som sitter mitt inne i AH-4.

 

 

Balanserad utgång på AH-4

Sätt bara en balun efter AH-4, modifiera enlig ovanstående artikel, men PL kontakt i hålet för isolatorn. En kort stump koax till en balun och du har symmetrisk matning för stege till en Zepp antenn. Balunen kan vara 1:1 eller 1:4. Prova.

Men givetvis är det inte helt rätt att köra en balun på de impedanser som finns vid den här punkten. Balunen är gjord för 50 till 200 Ohm och man misshandlar sin balun. Att köra balunen så här kan tvinga den att arbeta vid kanske 370 eller 840 Ohm. I praktiken går det ändå ganska bra, även om en helt symmetriskt matning kanske i vissa fall skulle kunna ge någon dB bättre resultat. Helt symmetriska automatiska avstämmare finns inte, mig veterligen.

 

 

AH-4 och åskan

Nog kan man tycka att en antennavstämmare av den här typen är ett lätt byte för åskan. Med all rätt, då den ju sitter utsatt till. Klart är att en direkt träff, eller ett åsknedslag inom några hundra meter orsakar stora skador. I verkliga livet har jag inte sett många skadade avstämmare av den här typen. Någon har vi fått in från yrkesfartyg, då av typen AT-120, 130,140, 141E, och då har det varit nära eller direkt träffar, och apparaten har vi fått skrota. Skador hos radioamatörer är mycket sällsynta och det kan på sin höjd ha varit några enstaka de sista 20 åren med dessa typer av avstämmare. Sett ur statistisk synpunkt kan man därför vara mycket säker på att kunna ha en AH-4 eller likande uppe i många många år. Om det ändå händer, ja då är det förmodligen skrot och då kan man försöka få hjälp av sitt försäkringsbolag, det är med största sannolikhet fler apparater i huset som då är sönder. AH-4 är skyddad mot måttliga urladdningar i luften från åsksmällar i grannskapet. Det finns förstås ett mörkertal, där åskskadade apparater av den här typen, hemma hos radioamatörer inte kommer till SRS för reparationsförsök eller för försäkringsintyg. Avstämningsenheterna vi idag talar om har ett VDR motstånd som skydd mot transienter och statiska urladdningar.

 

 

Kan man då förbättra åskskyddet för sin AH-4?

För sin skogsmonterade, vindsmonterade eller båtmonterade AH-2,3,4, AT all? Som jag nämnt finns ett överspänningsskydd inbyggt i dessa apparater. Ett VDR motstånd. Detta är en komponent som ändrar resistans mycket snabbt om spänningen över det stiger till ett visst värde. VDR betyder Votage Dephendent Resistor. Spänningsberoende motstånd. Motståndet finns i de flesta av ICOM:s apparater vid antennjacken och skyddar effektivt mot överspänning från antennen.  I vissa avstämningslägen bygger avstämmaren på att spolen går till jord, antennen är därmed kortsluten med en grov spole, vilket då är ett gott skydd. Vid avstängd rig och tuner skyddar VDR motståndet oxo. Rubriken frågade om man kan förbättra detta åskskydd. Det är en bra fråga, frågan är då vad man vill skydda. Riggen som sitter i andra änden av kablarna, eller själva avstämmaren. VDR motståndet skyddar ju inte den spänningstransient som kommer i kablaget och slår genom riggen och ut i elnätet. För att skydda mot detta kan nedgrävd kablage var en lösning, en annan är att koppla ur elnätet. Man kan tänka sig ett relä, en femte manövertråd som kopplar bort antenntråden när vi stänger av systemet. Men detta skyddar ju inte mot överspänningar som kan uppstå i kablaget.

Det är svårt att skydda mot denna typ av transienter, och det kräver en omsorgsfullt gjord åskskydd. Vilket jag inte går in på. Det viktiga är att förstå vad som kan hända och hur svårt det kan vara att fullständigt skydda sig.

Så i slutändan är det nog att lita på att ytterst få AH-4 går sönder och om olyckan skulle vara framme så är det inte mycket som kunde ha räddat den, och nu kan då hemförsäkringen rädda skinnet.

 

 

HF i chassit med AH-4

Med olyckliga längder på antennen och manöversladdar kan det bli HF i chassit. Man bränner sig på radion, det kan störa din transivers funktion. Den kan resetta sig, byta mode eller visa allmänt konstiga saker, dessutom låta illa vid TX. Ja vad gör vi då?

  1. Försöker få HF:en att stanna och stråla i antennen.
  2. HF avkoppla enligt nästa text
  3. Byt antennlängden
  4. Ansluta jordplan ett eller fler med 0,25 våglängders längd
  5. Vill du köra ändå, återstår att köra med lägre effekt

Det är mycket sällsynt att jag får höra problem av den här typen, men tänk på att vid avstämning kommer bara 1 watt ut och det gör att själva avstämningen sker utan problem, när du så börjar sända och det går ut 100 watt, och 75 Watt hamnar i chassit, ja då kan det hända underligheter. Det viktiga är att vara beredd på att det kan bli så här, och att i fält kunna prova några lösningar.

 

 

HF avkoppla din AH-2, 3, 4 och AT-120, 130, 140.

Särkilt vid trånga installationer där man har en sämre HF-jord kan det vara nödvändigt att HF avkoppla kablagen mellan avstämmaren och transivern. Annars kan detta kablage, dvs koaxialkabeln och fyraledaren bli delar av antennens jordplan. Det leder då in HF till chassit på radion. Man kan linda spolar eventuellt med ferriter på dessa kablar. Väljer du att luftlinda kan 10 – 15 varv med en diameter på 10 – 15 cm vara lagom. Gör en sådan spole i båda ändar på båda kablar, dvs fyra sådana spolar,  placerade så nära AH4 respektive transiver som möjligt. Man kan använda ferriter, lämpligen MFJ-701, en sats som innehåller 4 st delbara kärnor. Artikelnummer 33701 260 kr per sats. Lämpligt är att förstärka dem med ett buntband, som håller ihop dem bättre än det plastlås som följer med. Att vid en installation hemma gräva ner kablaget är bra. Men en HF spärr vid AH4 an är inte fel ändå.

 

 

Vilken längd skall då antennen ha med en AH-4?

Detta är en svår fråga, och vanligen är längden mellan dina fästpunkter ett gott val. Dvs en längd vald utifrån praktisk synpunkt. På båten är det oftast akterstaget som utgör HF antenn. Den kan bli 10 – 15 meter och är en utmärkt längd för frekvenser i området 3,5 – 30 MHz med AH-4. Generellt kan man säga att en antenn som är en kvartsvåg lång vid den frekvens du skall köra på, eller udda antal kvartsvågor, blir lågOhmig och ”önskar sig” ett bra jordplan. Detta betyder då att AH-4 stämmer av utan vidare, men att det kan bli HF strömmar i kablaget om man inte HF avkopplat eller har jordplanstrådar. Det är vid de här längderna man kan förvänta sig HF i chassit.  På andra frekvenser blir antennen en halvåg, då är den högOhmig att mata, risken för HF i chassi är liten vid den längden. Det kan bli mycket höga spänningar. Det finns risker att det inte går att få avstämning, dock är detta extremt sällsynt. På bilen med ett 2,5 meters spröt, detta är en väl kort antenn, men enda möjligheten på en bil. Över 10 MHz går den bra dock.

 

 

Nå, hur stora är då förlusterna i en AH-4?

Det beror på hur man mäter, vad avstämmaren gör åt oss, och hur vi jämför. Men man kan nog generalisera förlusterna i alla antennavstämmare till 0,5 dB och max 1 dB. Det gäller för manuella av de flesta typer, automatiska inbyggda och även för hembyggen. Vid avstämning av en nästan bra antenn, som en dipol klippt för 3560 kHz och om vi försöker köra den på 3750 KHz, kan vi räkna med c:a 0,5 dB dämpning. Så då är frågan hur mycket 0,5 eller 1 dB är. Nog hade jag en dB tabell för några veckor sedan. Där finner vi dessa dB siffror för effekt:

 

dB     Först.   Dämpn.     

0.5     1,122    0,8913    

0.6     1,148    0,8710     

0.7     1,175    0,8511     

0.8     1,202    0,8318      

0.9     1,230    0,8128     

1.0     1,259    0,7943     

1.1     1,288    0,7762     

1.2     1,318    0,7586     

1.3     1,349    0,7413     

 

Så om vi kör med en hundrawattare har vi c:a 75 till 90 Watt kvar efter avstämmaren. Vilket kan tyckas vara en del förluster, men ändå försumbart. Alternativet är att köra med avstämd och trimmad dipol. En balun däremot dämpar mycket lite, vi talar då om 0,1 dB, men om balunen tvingas jobba med helt fel impedanser, exvis 10 ggr högre än den är byggd för kommer givetvis större förluster att uppstå.

 

 

”Men min nya fina AH-4 funkar inte”….

Visst får jag denna typ av frågor ibland. Man får inte igång grejerna. Problemet är ibland att man helt enkelt inte ställt in i initial SET mode vilken antenntuner den aktuella radion skall styra.

I flera av ICOM stationerna kan man välja mellan AT-180 och AH-4, AH-2, AH-3. Det hela handlar lite om att läsa manualen. Sen funkar allt som det skall.

 

 

”Jag har råkat koppla min AH-4 fel”….

Visst får jag denna typ av frågor ibland, vad kan ha hänt? Blir det dyrt? Allt är nu svart och stendött. I bästa fall kanske bara säkringen har löst ut i radion. En kortlutning av 13,8 Volt i tuner jacken kan leda till att radions inbyggda säkring smälter. Den är på 2 – 4 Amp, och finns invändigt i IC-706all, IC-725 – IC-718. I vissa fall är det lite skruvande för att komma åt denna fuse. På IC-7000 finns en liten minibilsäkring i en liten lucka bakom fronten. Ta och kolla upp denna så att du vet var den finns och hur den ser ut, och varför inte skaffa ett par i reserv.

 

 

Fuse = propp?

Idag vet jag att det betyder säkring. Men en gång när jag var i unga år, (13-15 år) och skulle bygga ett modellflygplan, på ritningen fanns en pryl som kallades ”fuse”. Vad betyder detta då tänkte jag, slog i ordboken och där stog det ”propp”. Men prylen på ritningen till modellflygplanet likande inte en propp… En annan ordbok beskrev ordet ”FUSE” som ”propp; elektrisk”.  Propp semikolon elektrisk??? Vad menar man??? Men efterhand fattade jag att propp var en säkring, en sådan säkring vi finner i en elcentral som bland vanliga Svensson kallas för propp. Men inte såg prylen på modellflyget ut som en elektrisk proppsäkring. Nej ordet Fuse kan även betyda ”mekanisk säkring”, exvis den som finns på en handgranat, bössa eller eldsläckare som skall omöjliggöra oavsiktlig utlösning. Så var ligger felet, i ordboken förstås som kallar säkring för propp. Eller Svensson som kallar säkringar för proppar… Och som sedan ordbokens författare fortsätter med. Hur kan ett så dumt ord betyda säkring???

 

 

Laga inte säkringen i radion

Det händer att man kopplar friskt och får säkringen brunnen, och ingen ny säkring finns inom räckhåll. Så ut med kökslådorna och man hittar aluminiumfolie, den blir bra att linda runt säkringen, så tål den åtminstone en 35 – 60 Ampere sen, då var det väl fan om den inte skall hålla. Men lyckan varar bara en sekund så är allt svart igen. Nu har små trådar, och kretskortfolier fungerat som säkringar och brunnit av. Jo det är sant jag ser sådant här. Men tänk lite först, går säkringen sönder gör den ju inte det av sig själv, för att den blivit missnöjd med livet. Sånt är det bara människor som gör….. Det måste var något fel för att en säkring skall brinna av. Nog kan man som radioamatör ha en liten liten verktygslåda, och den kan ju förutom kvalitetsmejslar innehålla ett litet sortiment av säkringar.

Och du, laga aldrig säkringar du har ju ingen aning om hur stark den blir efter en reparation.

En felkopplad AH-4 kan ge dig den här delikata historien.

 

 

Varför finns det manuella antennavstämmare?

Jag fick frågan av en nöjd radioamatör som skaffat sig en AH-4. Han kunde inte finna något skäl till att göra det här jobbet manuellt. Vad är det då för fel på honom? Hur kan man fråga något sådant? Eller är det fel på prylarna som säljs, dvs manuella avstämmare? Vi som varit med en tid vet att de manuella var först, här är det ingen tvekan om ägget eller hönan var först. Alla har vi jobbat med antennavstämmare, hembyggen eller köpta, trimmat och skruvat, läst av SWR mätare och finjusterat för att få en så bra antennavstämning som möjligt, vi vet oxo att vi många gånger tvekat att byta band då det är för jobbigt att stämma av manuellt. Vi har genom tiderna sett primitiva försök att tillverka halvautomatiska avstämmare. Så det hela är en form av utveckling. Klart att en nybörjare som inte har den historiken som kunskap, inte riktigt kan tänka sig varför det finns manuella avstämmare. Sen kan man ju fråga sig hur det kan säljas manuella nu när de automatiska är så bra. Men vi har väl lite olika smak och plånbox, vi radioamatörer som behöver stämma av vår antenn. En del av oss vill ha känslan kvar av att sitta och peaka vrida tuna och stämma av medan andra tycker att detta kan väl automatiken fixa, så får jag mer tid att köra radio.

 

 

Blir då avstämningen bättre med en manuell avstämmare?

En bra följdfråga till ovanstående text. Kanske en manuell antennavstämning kan bli lite lite noggrannare, automatavstämmaren kanske nöjer sig med ett SWR på 1:1,6, medan den nosgranne (pedanten) sitter och pillar tills det inte längre går att mäta någon reflekterad effekt. Vad vinner vi på det då? Ja fråga motstationen vad han ger för rapport om du slarvar och sitter och kör med 1:1,6 eller SWR 1:1. Ingen skillnad är väl svaret. Men nog är det väl mer en fråga om känsla. Man blir mer nöjd om mätarna visar väldigt bra resultat.

Med en manuell antennavstämmare har man dock en större kontroll över vad man gör, med analoga mätare, inbyggd antennväljare, manuell bypassväljare, (förbikopplare) tycker man nog att den manuella avstämmaren mer är ett universalinstrument för antennexperiment. Nej bättre blir det knappast manuellt.

Till de här sakerna skall vi lägga toleranserna i SWR mätning, effektmätning och mätning av reflekterad effekt. Den är inte så noggrann. Pedanten (den noggranne radioamatören) sitter och lägger ner massor av tid för att få ett oläsbart värde på reflekterad effekt och minsta möjliga SWR, kanske han har stämt av fel, då mätaren kanske visar +-10 procent fel. Kanske han stämde av till 54 Ohm då mätaren visar 1:1 i SWR, istället för som han tror till 50 Ohm. Hemska tanke, kanske min mätare visar 10 procent fel….. Nej man får kanske ha en viss tolerans vid sådan här mätningar och inställningar. När du mäter spänning med en digital Voltmeter, ja då kan du kanske räkna med att felet är under 1 procent. När du mäter SWR kanske mätaren visar 1:1 vid 46 Ohm last. Eller visar 10 procent fel på reflekterad effekt. Allmänt sett kan vi faktiskt lita mer på den antennanalysator som styr en modern ICOM automatisk antennanalysator. Den är faktiskt bättre än riggens inbyggda SWR mätare eller en yttre sådan.

 

 

Jo har du en symmetriskt matad antenn blir manuellt kanske bättre

Exvis en dubbelZepp, rombic, eller motsvarande med balanserad matning visa stege. Ja då kan en manuell avstämmare med verkligt symmetrisk utgång kanske göra jobbet lite bättre. Sådana apparater är mycket sällsynta och förekommer nästan bara som hembyggen.

Avstämmare med balun efteråt är en bra kompromiss och funkar, exempel på detta är MFJ:s apparater, liksom AH-4 med balun efter gör. Har du en AH-4 och vill prova en dubbelZepp, ja då rekommenderar jag ändå en balun efter AH-4:an. 1:1 TILL 1:4.

 

 

Vad gör man om AH-4 trots allt har gått sönder?

Ja fråga inte mig, jag har aldrig lagat någon. Däremot har jag fått in någon enstaka för reparation. Vattenskador och åska, gjorde då att den skrotades. Men hur kan det komma in vatten? Jo den har dränkts i samband med att båten kapsejsade, en annan fick in vatten då porslinsisolatorn var lös och det läckte, någon har läckt vid kabelintagen. I de här fallen är det bara att köpa en ny, eller tala med sitt försäkringsbolag. Någon hade gått sönder av skäl som jag inte vet, med kraftigt våld hade förstört flera av kretskortets folier lödningar och IC förstörts.

 

 

På våra utställningar visar vi en trasig AH-4

Någon har frågat varför. Skälet är att då blir den inte stulen. Apparater som skall visas och inte köras under utställningar kan mycket väl vara ett trasigt exemplar. Ingen knycker trasiga utställningsapparater.

 

 

När du öppnar din AH-4

För att öppna vid anslutning av sladdarna är det viktigt att använda rätt verktyg, skruvmejseln skall vara en Ph2. Philips 2 mejsel. Försöker du med en för liten mejsel, en posidrive, eller en omärkt lågprismejsel, kan du deformera skruvarnas kryspår. Mejseln skall passa precis i skruven, och inte glappa eller glida ur när du skruvar. Det finns rätt verktyg, men det finns oxo en väldig massa felaktiga och dåliga verktyg. Kosta på dig en Ph 2 som kostar 30 kr åtminstone.

Ph2 mejseln använder du oxo för att dra kabelgenomföringarna.

 

 

IC-AH4 kan andas

Det finns ett mikrofilter på baksidan bakom typskylten. Detta filter ser till så att det inte bildas kondens i lådan, den andas, om än ganska lite genom det här mikrofiltret. Filtret gör att AH4 blir vattentät, men inte trycktät. En dränkt AH4, dvs under vattentryck, tar in vatten och kan förstöras. Regn tränger däremot inte in genom filtret. Förskruvningarna till kablarna skall vändas neråt och monteras så att det blir tätt. Sen kan det regna och snöa bäst det vill.

När AH4 är igång, och det sker ju så fort du slår på riggen, då ligger flera relän dragna hela tiden, en värmande effekt uppstår som gör att eventuell fukt tränger ut genom mikroventilen. AH4 drar beroende på vilka relän som är dragna från 100 mA till några hundra mA. Vilket ger en svag uppvärmning invändigt. Det går att läsa om de här mikrofiltren i ELFA katalogen, de finns för apparatlådor där.

 

 

Antenner på vinden

I många antennartiklar i tidningar och böcker finner vi att man bygger antenner, eller rättare sagt antennexperiment på vinden. Har man trätak så kan det vara ett bra sätt att få upp något att byta med i antennväg. Den syns inte, den blir billig, det finns chans at den funkar. Att sätta upp en eller flera avstämda dipoler uppe på vinden, med balun bestående av en FK eller RK spikad på takstolarna är en skaplig antenn, i vissa fall märker man att den inte blir särskilt nära den teoretiska längden, och det betyder ju att något påverkar antennen. Trätaket, rör ledningar etc.

Själv påbörjade jag en Yagi spikat på takstolarna på vinden, i riktnig syd, då huset står så, och på 18 eller 21 MHz då längden på elementen och avstånden mellan takstolar skulle passa rätt bra. Dessvärre blev detta projekt aldrig klart, det sitter fortfarande trådar där uppe och en balun. Nån gång kanske det blir klart. På längden finns plats för exvis 2 x 10 mete i många hus, matad med stege blir det en liten dubbelZepp, avstämning skall ju ändå göras och den bör funka riktigt bra på frekvenser över 7 MHz. På VHF och UHF kan man dölja mindre och enklare spröt, GP antenner etc. Fullt möjligt att sätta en 10 till 15 elementare i riktning norr för Aurora där uppe. Visst påverkar allt omgivande material, men är det enda möjligheten så får man väl testa ändå. Allt beror förstås på hur vinden ser ut, En sådan kan var mycket låg så att man får krypa där uppe, medan andra har en vind med ståhöjd golv och väldigt gott om plats. Garaget har ibland en vind, liksom den gamla ladan hos de som bor lite ute på landet. Trätak, tegel, tjärpapp bör inte påverka särskilt mycket.

Att spika upp en långvajer och mata med AH-4 på vinden är en bra grej som kan ge skapliga resultat.

Experimentera mera!

 

 

ICOM IC-AH-1

Vad är detta, vi har ju bara prata om AH-2 och framåt idag. Jo. För länge sedan byggde ICOM en AH-1, den var avsedd att användas med IC-701 som kom i slutet av 70 talet. AH-1 var en rätt primitiv sak, utan egen intelligens, utan SWR och antennanalysator, den var semiautomatisk. Den byggde på en stor spole, kondingar att trimma för hand, och en roterande omkopplare. AH-1 valde band med ledning av ”BAND” spänningen som kallas LDA, denna fanns redan på IC-701 tiden, och finns även idag i de moderna triggarna. När man bytte band på IC-701an, stegade omkopplaren fram till ett visst läge i AH-1. Där kunde man manuellt löda in ett uttag på spolen och trimma trimkondingar tills man fick god anpassning till sin antenn. Nästa band och en ny liten tråd att löda till lämpligt uttag på spolen, nya trimkondingar att trimma. Så fick man göra på 5 band, och när det var gjort var det bara att börja om från början och fintrimma igen. Efter att ha gått igenom alla band ett antal gången hade man avstämning på 5 HF frekvenser. AH-1 var byggd i en svart plåtlåda, c:a 150 x 150 x 300 mm stor. Ej vattentät, utan den skulle monteras i bagageluckan. Antennen hette då, såväl som nu AH2b, ett stålspröt på 2,5 meter. Nackdelen var att avstämning på låga frekvenser blev smal, exvis 3750 kHz +- 10 kHz. Man kunde inte QSYa trots tuner. Funktionen och pestanda blir förstås lika bra på avstämd frekvens som en modern AH-4. Men det var ett jäkla jobb att trimma in den. AH-1 såldes i väldigt få exemplar, kanske fem stycken i SM, och jag har hört någon enstaka gång om att någon fått tag på en begagnad sen den tiden.

AH-1 passar till alla ICOM HF riggar. I ACC1 konakten finns en 8 Volt och en Band spänning. AH-1 är ett teknikminne, och knappast en sak man bygger sin anläggning på idag. Men faktum är att jag har kört SM mobilt från Japan i ICOMs personbil, en gång för 30 år sedan i OSAKA. Det var häftigt…. Nej, jag hade ingen JA licens utan det var piratsändning.

 

 

IC AH-2b

ICOMs mobilantenn, en stålpinne på 2,5 meter. Rostfritt fjäderstål, konisk och mycket stabil. Antennfoten levereras med flera montagedelar för att kunna sättas på de flesta bilar, en mycket kraftig fjäder och en kraftig fot. Antennsprötet med AH-4 ger bra prestanda på frekvenser över 10 MHz, men skall du köra mobilt 3750 eller 7050 kHz, ja då rekommenderar jag en avstämd antenn med stor ful spole. Visst kan man stätta AH-2b på balkongen med en AH-4.

 

 

IC-RX7 ny mottagare från ICOM

En liten fick mottagare för de flesta radioband. Den täcker 150 kHz till 1300 MHz. AM, FM och WFM. Jag har tidigare berättat att den har IP klass, IPX4. USA versionerna har blockerat frekvensområde så att man inte kan lyssna på mobiltelefoni. I SM och EU har vi friheten att kunna lyssna på alla radiotrafik. Vi får däremot inte berätta vad vi hör. IC-RX7 har en stor bakgrundsbelyst LCD skärm. IC-X7 kan skanna med 100 kanaler per sekund!!!!!! IC-RX7 kan lyssna med CTCSS och DTCSS. IC-RX7 har en VSC, en taligenkännande brusspärr. Den kollar om en människa pratar innan den stannar skannern. Den här mottagaren har RF-gain och attenuator som en stor mottagare. IC-RX7 har ferritstav för mellanvåg och långvåg, vilket gör att de starkaste mellanvågsstationerna hörs utan trådantenn. När du lyssnar på FM rundradio kommer sladden till hörtelefonen att funka som antenn, det gör att mottagaren blir en kompakt underhållare. Yttre DC kan stickas in i en jack. IC-RX7 drivs av ett 3,7 Volts Li Ion batteri på 1100 mAh.  Torrbatterilåda finns som tillbehör. Cloning programvara för den som vill kunna ordna sina frekvenslistor på datorn.

IC-RX7 är ganska platt i formen, endast 29/32 tum tjock,  57 x 128 x 23 mm. Den väger 200g. IC-RX7 kan köras med alla tänkbara steglängder, TS, observera att den fixar flygradion 8,33 kHz, PMR och dess 6,25 kHz kanaler.

 

 

IC-RX7 har 1650 minnen grupperingsbara och konfigureringsbara

Dessa kan kategoriseras i vardera 3 grupper, där då en symbol med små bilar, bussar, ambulanser, flygplan båtar etc kan användas. Man kan även med text sätta etikett på minnena.

 

 

IC-RX7 har fullbestyckat tangentbord

Detta gör den lätt att handha, och med fyra navigeringsknappar kan man bläddra snabbt och enkelt i menyer och göra de inställningar som behövs.

 

 

IC-RX-7 och dess teknik

En sådan här mottagare är uppbyggd med tre mellanfrekvenser, 429,1 MHz, 19,65 MHz, och 450 kHz. Riktigt varför dessa MFar, skall vi reda ut när jag får schema och har studerat dess uppbyggnad. En så hög MF har man givetvis för att kunna få en god spegeldämpning på UHF, en oxo för att få ett måttligt frekvensområde på frekvenssyntesen. Huvud selektiviteten bildas på 450 kHz där det finns flera keramiska filter, med bandbredder på 12 och 150 kHz.

 

 

En gång i tiden var FM lika spännande som D-STAR är idag (en nostalgisk tillbakablick)

Själv hade jag det stora nöjet att få vara med om FM som en del av amatörradion. FM kom till amatörbanden under slutet av 60 talet och en bit in på 70 talet. Sen blev det mer eller mindre standard med FM. På den tiden fanns det inga kommersiellt byggda amatörradiostationer att köpa för FM, själv fick jag tag på en STORNO komradio, som hade gått på 160 MHz TAXI i Göteborg. Att trimma om den med nyinköpta kristaller var snart gjort och så var det frågan om det här med motstationer då…. Stendött, men en dag där uppe på berget i Hagfors hördes SM6or. Fan vad spännande. De var lika starka allihopa och ingen svarade. Det blev många kvällar på berget, men QSO, nej det blev det inget QSO. Efter hand insåg jag att SM6orna körde via en repeater, jag hade simplex 145,700 MHz. Så det blev att åka någon annan stans för att få QSO på 145,700 Simplex. Så det blev en lördagskväll i västra Värmland, där körde man simplex på 700. Ja det var inte ovanligt att man körde åtskilliga mil för att få ett QSO med nya trafiksättet FM och amatörradio. Visst, första QSO med SM4IM, det visade sig att ett jäng i Charlottenberg hade kommit över ett antal komradio av fabrikatet MP Pederssen, rörstationer som de trimmat till 145,700 MHz. Ett QSO på ett så märkvärdigt trafiksätt som FM var så fantastiskt att man blev hembjuden till den station man fick QSO med. Och resten av den lördagskvällen hamnade jag hos SM4IM i sommarstugan, och timmarna gick fort med radioprat, och mycket viktigt, en ny vän för livet. Detta var 35 – 40 år sedan, men Enar, SM4IM är numera sjuk, vilket är mycket tråkigt. Nästa steg var att bygga en PRE-amp till min gamla STORNO Viking radio, och det blev ett lyft!!!! Spänningen och entusiasmen var makalös. Långa expeditioner till Dalarna och alla kanter av vårt land för att köra ett FM QSO. Långa resor för att hälsa på mina föräldrar som flyttat till Varberg och långa QSO på simplex, förgyllde dessa resor. Man träffades faktiskt, ibland på en parkeringsficka för att skaka tass och se på radion!  Och plötsligt en dag fanns en ny station i stan, en besökande SM6a, spännande och timslånga QSO, med möte och handskakning. Kommer ihåg det än i dag. Relationer som lever än i dag. Katten vad spännande det var.

 

Hur är det idag då?

Hundratals radioamatörer, skanners och lyssnare på våra FM kanaler, jättefina relästationer, länkar och skanners. Men få QSO, och mest slentrian. Inte är det så märkvärdigt med detta numera att man besöker varandra. Idag står vi inför en dramatisk förändring i och med att D-STAR tar över. Ett nytt trafiksätt, få QSO, dagar och månader av passning och kanske ett QSO till slut. Bilresor till andra orter för att få QSO. Väntan på nya D-STAR signaler. Visst är det lika märkvärdigt som FM en gång var, och nog kommer man att bli inbjuden på en kopp hos en D-STAR station om man får ett QSO. De första åren med D-STAR och de första QSOna, de nya vännerna kommer att sätta sina spår hos en ny generation radioamatörer.

Vet du värdet, vet du känslan, vet du vad det innebär att vara pionjär inom ett område som amatörradio och ett nytt trafiksätt? Säkert kan du fantisera om saken.

Jag kan berätta samma sak om mina första trevande experiment med RTTY, (Baudot telegrafi) nya vänner även där, livslånga saker att ”ljuga om”. Många kan berätta samma historier om när de första experimenten med SSB genomfördes. Amatörradion är fantastisk om man förstår att utnyttja den. Med D-STAR finns en chans att göra livslånga bekantskaper, upplevelser av stor betydelse för resten av livet. Är det inte så hobbyn skall vara? Skaffa D-STAR och lyssna på tystnaden  /…/ och med spänning vänta på första signalen som hörs på D-STAR radion.

Sen byggde jag en FM repeater till Hagfors, men det är en annan story, det tar vi sen, men det var inte fritt från fantastiska minnesvärda upplevelser. Idag står bygge av D-STAR repeater på programmet i Karlstad eller i Värmland.

 

 

Varför så mycket mer klippning i SSB sändaren?

Jag har flera gånger berättat om hur det i en FM sändare finns en klipper, som ju liknar det vi kallar för speechprocessor i SSB sändaren. I princip samma konstruktion, i FM sändaren kallar vi den för modulationsbegränsare, i SSB sändaren kallar vi den för speechprocessor. Om vi styr ut mer, pratar högre, eller närmare mikrofonen blir det mer klippning. Men kraftig klippning moduleras talets svagare ljud lika eller nästan lika kraftigt som de starkare delarna av talet. Vi hör ofta SSB stationer som kör mycket kraftig klippning, man kan lyssna på dem med svag volym, i brus och sus, utan att missa så mycket som ett enda S ljud. På en FM sändare kan vi göra samma sak, men det låter mer illa, kraftigare distorsion, och man tvingas vara lite måttligare med Micgainet vid FM. Så samma typ av mikrofonförstärkare, samma princip, distorsion vid kraftig utstyrning, men mer distorsion vid FM än SSB. Varför blir det så???? Vore det inte bra om man kunde processa FM lika hårt som SSB utan att det låter illa? Så då måste vi undersöka vad som är skillnaden. Jag har ju berättat att en LF klipper, som ju funkar som just begränsare, eller speechprocessor följs av ett LP filter, som skär över 3kHz. Det tar bort vissa delar av distorsionen.  Så långt är allt lika i FM och SSB sändaren. Men det är stor skillnad på LP filtrets branthet, i FM sändaren skär vi över 3 kHz med bara 12 till 18 dB per oktav, i mottagaren med ungefär samma branthet. I enklare fabrikat av FM stationer där priset råder, kanske bara med 6 dB per oktav.  Många av distorsionsprodukterna blir kvar ända fram till mottagarens högtalare. I SSB sändaren däremot är det SSB generatorn, och dess SSB filter, kristallfilter eller DSP som skär över 2,5 till 2,8 kHz, med en mycket större branthet. Vi talar om minst 48 dB per oktav. I mottagaren sker samma beskärning, med SSB filtret, och även där med mer än 48 dB per oktav. I DSP apparaterna från ICOM, mycket brantare än 48 dB per oktav. Vi hör knappast överhuvudtaget något av distorsionsprodukterna över 2,5 kHz i en SSB förbindelse. Därför låter kraftig talprocessing mer illa vid FM och skapligt vid SSB. Kunde vi bygga ett betydligt brantare LP filter efter modulatorn i FM sändaren kunde vi brassa på mer och vi skulle oxo bli mer lättlästa genom bruset. Eller rättare sagt om vi kunde ändra specifikationerna hur en FM sändare skall vara beskaffad. Att bygga LF filter med 36, eller 48 dB per oktav låter sig göras, och med ett sådant i FM sändaren och ett i FM mottagaren före högtalaren skulle vi få effektivare FM överföring.

 

 

Glöm inte skruven!

När du använder separationskitet till IC-706all och IC-7000 finns en liten skruv som håller kontakten i radioänden, denna skruv är inte bara till för syns skull, inte ens bara för att hålla kontaken på plats. Nej ännu viktigare, skruven förbinder sladdens skärm med radions chassi. Skruven jordar skärmen i separationskabeln, med höljet, jord på radion. Slarvar du med den lilla skruven kan anläggningen bli känslig för HF när du sänder. Strålningen från antennen kan störa förbindelsen mellan radio och fronten. Har du slarvat bort skruven, köp en ny på närmaste järnhandel, den är SI standard, M3 x 6 mm blank, cylindriskt huvud. Passa på att handla en bra mejsel också, en PH1 och Ph2 i Sek 30 klassen.

Glöm inte skruven!

 

 

Med en bra Ph1 eller Ph2 mejsel kan du öppna din radio

Utan att göra skruvarna fula, du kan öppna och njuta av den vackra uppbyggnaden. När du ändå handlar en Ph1 mejsel köp då en Ph2 oxo, den kan behövas när du skall öppna AH-4 an. Används rätt och riktiga verktyg av god kvalitet annars förstör du bara skruvarna.

 

 

0,25 våglängder, 0,625 lambda, slut med kvartingar och halvvågor

Är det inte dags att sluta med allmänna bråk, dvs tal som ¼, kvart, och ersätta dem med det eminenta decimalsystem vi har infört i SM sedan länge.

Således kallar vi våra antenner för helvåg, 0,25 våglängd, 0,5 våglängd etc. Men blir det då inte klurigt att säga udda kvartsvågor då? Udda 0,25 våglängder. Eller jämna halvvågor.

Eller hur säger man då en 5/8 antenn med decimalt tal? Ja att kalla femåttingar för 0,625 våglängders antenn, nej detta går ju inte. Visst är det konstigt, vi har ett teknikområde där allmänna bråktal inte är särskilt lämpade att ersätta med decimalsystem. Det är så vedertaget att använda bråktal för antenner och kabelängder vid antennteknik. Är då antenntekniken gammalmodig?

Bara att ge upp då….. eller.

Återstår då att benämna antenner i grader, en 0,25 våglängders antenn är 90 grader lång. Halvågen är 180 grader och fem åttingen är 225 grader lång. Inte så illa va? Låt oss sända ut förslaget att benämna antenner i grader istället för bråktal, på en remissrunda. Så får vi se om berörda myndigheter tycker att det är OK. Vi kan klippa till en fasningskabel som är 90 grader elektriska våglängder lång. Eller samma kabel 90 grader fysisk längd.

Jordplanen skall vara 90 grader långa med 0.97 procent korrigering för våghastighet. Visst blir det smart, lätt att förstå även för utomjordingar. En halvvågsantenn med balun och koax kallas då: en 180 graders mittmatad antenn.

Obs vi använder inte nygrader, (400 grader per varv) utan det gamla 360 graders systemet.

 

 

Stålullsbalun

Här kan du läsa testen av en sådan: http://www.w8ji.com/steel_wool_balun.htm

I ARRL handboken har beskrivits en sk stålullsbalun, avsikten är att göra en sk strömbalun som skall minska HF i chassiet problem. Lite konstigt verkar det ju. Och den här killen har mätt och testat en sådan. Resultatet är att den är sämre än inget…. Dvs den förvärrar problemen, jämfört med inget alls. Hur kan då ARRL ha en sådan i den seriösa boken? Och om jag inte minns fel har den sålts, eller till och med säljs som HF mantelströmspärr i SM till och med. Nej, med några ferritkärnor får man ofta en effekt i rätt riktning, eller till och med en luftlindad HF spärr. Man kan förstås säkert mäta på olika sätt och få olika resultat. I alla fall är allt som ser kul ut inte lika roligt i praktiskt bruk. Bygget av en stålullsbalun i ARRL handboken beskrev hur man skulle trä en tom dasspappersrulle, eller en tom hushållpappersrulle på koaxen, och stoppa full den med stålull. Det är ingen bra grej, enligt de här mätningarna som W8JI gjort. Men hur har någon kommit på denna ide??? Kanske funkar det i verkliga livet, dvs ute på din koax i träden??? Vem vågar prova?

 

 

Varför tvåpolig brytare? (elsäk)

Det skall vara tvåpolig brytare i nätanslutna grejer sägs det ju. Strömbrytaren kan ju inte veta om du sätter in stickproppen höger eller vänstervriden. Därför krävs den säkerhet som en tvåpolig brytare ger. Strömbrytaren skall ju slå av strömmen som flyter genom apparaten, och göra den strömlös ifall någon får för sig att fingra inuti den.

 

 

Gulgrön ledare (elsäk)

Alla har väl sett och hört talas om gulgröna ledare. Den där randiga jordledaren i våra elanläggningar. Normalt leder denna ingens ström. Den är till för att leda strömmen till jord i elcentralen om en apparat blir spänningsförande i sitt hölje, Gulgrön är ansluten till våra apparaters hölje. Gulgrön är en livförsäkring, apparater som har jordad sladd skall anslutas till ett vägguttag som har gulgrön ledare. I äldre hus finns röd ledare, den har samma funktion. Man kan oxo se installationer där det förekommer båda röda och gulgröna. Det är synnerligen dumt att fuska med den gulgröna. När man gör en elrevision i ett hus, ett företag eller en fastighet så mäter man om den gulgröna ledaren är hel. Då den normalt inte leder ström kan den ha avbrott utan att vi egentligen märker detta. Man kan göra vissa mätningar själv om man vill testa. Man mäter helt enkelt resistansen mellan jord i ett vägguttag, där ju en gulgrön är ansluten, till exvis diskmaskinens hölje ute i köket. Det skall vara noll till max några Ohm. Man kan mäta resistansen mellan gulgrön i radiorummet till gulgrön i tvättstugan pannrummet etc. En resistansmätning gjord med avstängd el, är ofarlig att göra och ger tydligt resultat om något är i fel. Finns skäl att misstänka fel skall behörig elektriker utreda och laga. Jo mellan gulgrön i radiorummet och elementet kan man räkna med att det skall vara kontakt, och högst någon Ohm. Elelementet är via rören kopplade till pannan, som i sin tur är jordad till elcentralen. Såvida rörmokaren gjort rörskarvarna elektriskt ledande. Är det ett elelement har det en egen gulgrön, som är ansluten i elcentralen, du mäter på så vis om både den och den gulgröna i ditt vägguttag är hela då. Tänk på att till och med testsladdarna på din Ohmeter kan ha någon del av en Ohm i resistans. För att utföra mätningarna kan du behöva göra extra långa testsladdar, kanske 5 meter. Vill du testa den hårda vägen, ta då och gör kortslutning mellan fasen i vägguttaget och höljet på en apparat, säkringen skall smälla av på direkten. Men det kan bli fula brännmärken. Jag brukar skriva att man inte skall använda gulgröna ledningar till exvis antenner och baluner.  Vi ser ganska ofta i tidningar att någon byggt en antenn av just gulgrön sladd, han har även lindat balunen med gulgrön FK. Vi ser även gulgrön som ledare till tältpinnen som skall vara HF jord, eller gulgrön i bilar, där ju jord inte har det minsta med elsäkerhet att göra. Ledare till ett jordspett bör vara kopplarlina utan plast. Vem har någonsin sett en gulgrön ledare på åskledaren på en installation gjord av proffs? Men en radioamatör han kan dra gulgrön till en tältpinne utanför fönstret, eller utanför husvagnen. Min rekommendation är att ha respekt för gulgrön, och inte använda sådana ledningar till annat än det de är avsedda för. Skyddsjord i fastigeters elinstallation. Dvs använd inte gulgrön till antenner, använd inte gulgrön till jordspettet, använd inte gulgrön i bilar, linda inte baluner med gulgrön, bygg inte jordnät till GP antennen med gulgröna, använd inte gulgrön som kopplingsledning inne i byggen som PA etc.

Skall du göra tester med kortslutning, där avsikten är att säkringarna skall lösa ut, kan man sätta in svagare säkringar först, det finns ner till 2 Amp, så blir det inte så stygga smällar. Men en sak med denna test är ändå att prova om gulgrön klarar kortslutningsströmmen för den normala säkringen, 10 eller 16 Amp.

 

 

Laga ditt gamla nätaggregat, PS-35

Jag får ofta frågor från de som vill laga ett sw nätaggregat, PS-35 eller PS-740. Dessa satt i riggar som IC-740,745,751all, 761,765, 271, 471. 20 Amp 13,8 Volt små platta saker. Vi sålde otroligt många sådana, och en del kan ha gett upp. Jag har beskrivit aggregatet i det här brevet för en tid sedan. Men den som vill prova på att laga sitt kan beställa min text för att studera hur det funkar och få lite service tips. Mejla bara om saken så får du en tre sidig doc fil. Själv har jag hemma kört så gott som varje kväll i snart 20 år med sådana aggregat.

Att ge sig på en sådan här reparation är förstås en utmaning för den som inte vanligen sysslar med sådant. Man får tänka på elsäkerhet, (320 VDC!) och tänka logiskt, man får nytta av sina fina verktyg, mätare och lödkolv, spriten är bra om man skall jobba med ett sådant PS. (obs T -sprit för att tvätta kortet i förstås) Lärorikt och går det åt skogen så kanske du lärt dig något i alla fall. Har ditt PS-35 som sitter i IC-765 gått sönder, då finns möjligheten att sätta ut DC jacken på baksidan, och köra med separat PS. Men se de höga spänningarna med respekt!

 

 

FotPeDahl har provkört elbilen

Nu är jag en av de få i SM som kört en Elbil, och kanske vi kan räkna dem som kört den nya Norska elbilen Think på ena handens fingrar åtminstone i SM. Som bekant finns nu en fabrik i Norge som tillvekar en liten Elbil, obs bara el, ingen hybrid. Hemsidan visar lite hur den ser ut: http://www.think.no/

En ganska liten lätt bil, men med sina upp till 180 km räckvidd är den ändå unik bland elbilar.

Bilen har ett speciellt batteri som har en drifttemperatur på över 300 grader, det är isolerat.  Motorn är en liten elmotor c:a 30 cm i diameter och 40 cm lång tre fas motor och är på 17 kWatt. Men räkna nu inte med att jag översätter det till hästkrafter det får var och en göra. Men effekten är som Folkvagnen hade i början av 60 talet, dock var WV tyngre. Motorn drivs från ett elektroniskt system som alstrar en trefas växelspänning, där frekvens och spänning styrs av gaspedalen och påverkar motorns varv och vridmoment. Ja nog liknar det systemet de som styr de bekanta fläktsystemen som orsakat så mycket störningar. Batteriet lämnar dryga 100 Volt, och är placerat under sätena i mitten av bilen, som är två sitsig. Vid laddning ansluter man bara en nätsladd till ett 10 eller 16 Amp vägguttag. Hur kör man då och hur känns det? Visst är man nyfiken. Är det nåt drag i kärran? En spak lik den i en automatväxlad bil används för att ställa in driftsätt, N, Drive, Reverse och ett Eko läge. Håll foten på bromsen och lägg in ”D”, den vill iväg och man släpper broms och gasar. En svag ton hörs och lite lätt kurrande från motorns reduceringsväxel. En ton som liknar den vi kunde höra från jetplanen på 50 talet. Accet är skapligt snart visar hastighetsmätaren 70, 80 och pga av grusvägen får man släppa lite på högerfoten. Vid motorbroms går den över till laddning och bilen bromsar rätt kraftigt, en mätare visar att det flyter ström till batteriet. På med högerfoten igen och snabbt ökar hastigheten nästan ljudlöst. Då det inte sker några driftavbrott vid växlingar, det finns inga växlar, så är draget kontant, visst, det trycker inte hårt mot ryggstödet som vid vissa varvtal på en vanlig bil, men hastighetsmätaren är snart uppe. Elmotorn har en konstant vridmomentkurva till skillnad mot en förbränningsmotor. Det gör att hatigheten ökar under hela tiden gasen trycks ner. Bilen ger inte någon direkt småbilskänsla utan man känner sig som i en vanlig bil. Ljudlös och mycket smidig vid start stopp och manöver.

Så är batteriet slut och bilen måste laddas, en mätare visar 0 – 100 procent laddningsgrad och det tar några timmar att få upp batterikapaciteten. 8 – 12 Timmar räknar man med. En oändligt lång tid när man väntar på att få köra mer. Bilen gör givetvis mest rättvisa som pendlingsbil, med exvis 50 km till jobbet och möjlighet att ladda under dagen, har man god marginal och kan busköra lite…

Elförbrukningen beräknas kosta 1 kr per mil !!!!!!! Vilket givetvis är en mycket stor skillnad mot bensin eller diesel. Dessutom släpper man inte ut några fossila gaser. Man bidrar inte till ljudnersmutsning av miljön. Max farten är dryga 110 km per timme och att hålla 70 – 90 km per timme i trafiken går bra. Men skall man köra ekonomiskt kanske man får hålla till i högerfilen ibland.

 

 

Orsakar elbilen radiostörningar?

Så till allvaret med elbilsproverna under helgen. Stör den i radio? Laddningen består ju av ett jättelikt switchat nätaggregat. Upp till 3 kWatt handlar det ju om vid laddning. Faktum är att jag blev positivt överraskad, det gick bra att köra både HF och VHF med elbilen stående på laddning, visst hördes en viss brushöjning och lite konstiga ljud på de lägre amatörbanden. I synnerhet 3 000 – 4300 kHz. Men mindre än väntat. Dock skulle ju risken att den stör mer än hela kvarterets platt och plasma TV finnas. Så ser vi framtiden an så kan vi kanske vänta oss fler fabrikat av elbilar och om de stör lite, men när vi har kanske 25, 50 eller 100 elbilar på laddning i kvarteret, ja då kanske en stuga på landet för den radiointresserade är aktuellt att se på.

Min uppfattning är att man lagt ner arbete på att alstra så lite radiostörningar som möjligt med den kraftiga elektroniken. Något som vi får hoppas bildar skola i framtiden.

Vid körning då? Körning med den ljudlösa bilen runt kåken och mig lyssnande på HF och VHF med vidöppna kranar, visar att det är helt tyst. Inte ett ljud på radion när bilen kördes under min HF antenn. BRA!!! Men ändå överraskande bra.

 

 

Det visar att det går, men…

Att det går att bygga starkströmselektronik som INTE stör i radio. Det satt en bilradio i Elbilen, och den funkade utan störningar. Rent tekniskt går det att bygga SW mode nätaggregat och motorstyrningar i 17 kWatt klassen utan att smutsa ner det elektromagnetiska spektrat. Jag är dock ganska säker på att framtida elbilar av andra fabrikat modeller och stadier av utveckling kommer att förstöra mer än någon annan störningskälla för oss radioamatörer.

 

 

Prestanda i bästa klass

Hittills har ingen elbil kunnat prestera 180 km räckvidd på bara batterier. Hemligheten är de nya batterierna. Bara att hoppas att det går att utveckla dessa batterier ännu mera.

Elbilar fanns redan för över 100 år sedan, men utmanövrerades av mäktiga intressen i oljebranchen. Skulle vi ha utvecklat batterier och elmotorer på samma sätt som förbränningsmotorer i hundra år skulle vi givetvis ha varit länge i utvecklingen.

 

 

Energi för elbilsägare

Dags att räkna lite på energiförbruket om man laddar en elbil. Laddning i 10 timmar med 10 Amp ger då 10 x 10 x 230 Volt = 23 kWh, (kWatttimmar). Dvs en tjuga för laddning som ger kanske 15 mils körning, detta låter ju drömlikt. Men låt oss jämföra detta med uppvärmningen av villan. Under höst och vår kan man nog räkna med att så stor energi behövs varje dygn för att hålla våran bostad varm. Sommar mindre och Vinter mer. Man kanske kunde räkna med att varje elbil förbrukar lika mycket energi vid laddning som villan behöver för varmvatten och värme. Så det gäller minsann att öka elproduktionen rejält i landet, och på ett miljövänligt sätt. Vindkraft kanske? Skulle vi öka från någon procent Vindkraft som vi har nu i SM, till Tysklands 10 procent vindkraft, ja då är vi på god väg. Att elda kol och olja för att göra ström njae….. det är väl som att kissa i brunnen. Kärnkraft då? Det är nog en annan debatt det….

Det mest realistiska är kanske att sätta in en värmepump i varje villa med direkteluppvärmning, för varje ny elbil….

 

 

Jobb på Think

Kolla  jobbsidan: http://www.think.no/think/Our-Company/Think-career/Vacant-positions

Visst finns det jobb för den som vill pendla över gränsen till en ny fin bilfabrik. Med helt andra personalvårdande saker och löner än vi någonsin sett på ett svenskt företag.

 

 

Saxat från Wolfgangs mejlingslista

Här hittar du bruksanvisningar till dina dagliga produkter:

http://www.manualnguide.com/

 

Priset på IC-7200 är 10.950:- inkl moms. Priser på tillbehören hittar du här:
http://ham.srsab.se/ww/hallare.html

 

Radio Mobile ett gratisprogram som gör att du kan se hur långt dina radiosignaler når.
http://www.cplus.org/rmw/english1.html

På denna sida lägger du in dina koordinater och sedan kan du se på Google Earth hur du skall rikta in din parabol, eller om du ens kan få signaler från satelliten.
http://www.dishpointer.com/

 

IC-7000 svensk bruksanvisning:
http://ham.srsab.se/pdf/manuals/ICOM/IC7700sv-web.pdf

 

Apples webbrowser Safari, finns nu även för Windows.

Den är jättesnabb och jättetrevlig.
Apple - Safari

 

 

Vänliga hälsningar

Wolfgang

 

 

TTL?

Ja vad är det? Man talar om TTL nivå, TTL kretsar, nyckling av PA med TTL nivå.

TTL är förkortningen för Transistor to Transistor Logic. Vi talar om logic kretsar som kom i slutet av 60 talet. Med logic kretsar menar vi byggklotsar som kan räkna, invertera pulser och spänningsnivåer, men som inte kan arbeta med analoga nivåer. TLL drivs med 5 Volt och slår distinkt om vid 0 eller 5 Volt. Det finns toleranser där de skall vara opåverkade. Exempelvis är en nolla 0 -1,5 Volt och en etta 3,5 till 5 Volt. Genom detta är de ganska störningståliga. Nackdelen är att de drar mycket ström och måste ha 5 Volt eller mycket nära 5 Volt för att funka. I serien med TTL kretsar fanns vippor, grindar, or, nor och gates, räknare och drivkretsar. Med dessa TTL kretsar byggde vi frekvensräknare till våra riggar, logic för att styra relän och omkopplingar, vi byggde även elbuggar av TTL kretsar.. TTL var snabba för sin tid, och kan funka vid 50 MHz. Där låg då gränsen för hur högt vår hembyggda räknare kunde räkna. Framöver kom snabbare varianter av TLL.  TLL nivån är inte lämplig att överföra på långa avstånd, då störningar trots allt ändå kan smyga in sig. Då gäller RS-232 där etta respektive nolla är -12 till 24 Volt och ett är + 12 till 24 Volt. Idag kan vi använda begreppet TTL för exvis styrning av slutsteg, då man exvis nycklar en transistor via en annan transistor. Det kan ligga en spänning i manöverjacken och den skall jordas av en annan transistor. Men nödvändigtvis är det inte 5 Volt man menar idag. Det kan vara jacken där du sätter telegrafnyckeln eller manipulatorn i riggen, där ligger 5 – 12 Volt som skall jordas av telegrafnyckeln, ner till 0,5 Volt och med en ström av c:a 1 mA. PTT på transivern kan kallas TTL nivå, men är ofta 10 – 12 Volt och skall jordas till under 0,7 Volt. Idag kan TTL betyda att: ”det tål att manövreras av en transistor.”

Lite luddigt kanske. TTL kretsarna används än idag och finns i olika familjer, med C-Mos transistorer och där den gamla 5 Volten mycket väl kan vara 10 eller 15 Volt. Ett PA kan ha en manöver där 110 Volt växelström skall jordas, strömmen kan vara 100 mA och lasten, reläat, mycket induktivt, det blir kraftiga gnistor när man manövrera Pat, som skulle slå sönder transistorer direkt. Det är direkta motsatsen till TTL. Ibland bygger man då in ett litet relä som går på 5 till 12 Volt 20 mA, eller en transistor som man kan manövrera med TTL nivå.  Små tungreläer kan ligga på en spännings och strömnivå likande den hos TTL.

 

 

Räknestickan, en räknedosa från förr (nostalgi)

Många har väl i alla fall sett en räknesticka, kanske finns det en i farsans lådor, kanske är du född under 40 talet och fått lära dig räknestickan i skolan, ja kanske till och med använt den i jobbet. Idag är räknestickan en nostalgisk historia, men rätt kul att ha trots att de små billiga räknedosorna finns. Hur funkar den då?  En form av linjal med förskjutningsbara skalor, som är graderade med logaritmiska skalor. Dessa kan då användas för att multiplicera och dividera. Faktumet att summan av logaritmerna av två tal är lika med logaritmen av produkten av talen. Och bakåt för division. Det förekommer andra skalor på räknestickor, exvis för trigometri.

Räknestickan uppfanns i början av 1600 talet !!!! Redan då kunde man logaritmer och den matte som räknestickan grundar sig på. Men hur många kunde multiplikationstabellen då tro? (Det var nog mer en pluttifikationstabell) Har du en sticka kvar efter skolan, ta och plocka fram den och försök komma ihåg, att beräkna våglängd gör man på några sekunder. Briljera med att du kan, för barnen som bara kan räkna med dosa. Är då räknestickan analog? Det förekommer att man kallar den analog.  Men den är fullproppad med siffror och är verkligen digital. Räknestickor fanns i olika storlekar, vanligast är den på c:a 300 mm, fickmodeller som skulle sticka upp lagom ur bröstfickan, på c:a  150 mm var populära att briljera med. Idag finner man beg. räknestickor på loppisar och på Tradera, under kategorin Technica och Nautica. När man räknar på en räknesticka måste man själv hålla reda på nollorna, decimalerna eller båda delar. Noggrannheten är dock relativt bra för att göra överslag och beräkningar med. Genom att läsa av skalorna först efter att ha räknat hela serier blir felet minimalt. Räknestickor var tillverkade av bambu, eller plast. Plast är inget bra då det liksom klibbade fast den rörelse som man vill skall gå så mjukt. Det förekom att man byggde räknestickor själv. I en tidning kunde man hitta papperstryckta skalor och man byggde linjalerna. Nog väcker sådan här nostalgi en del varma minnen. I Skolan hängde en 2 meters räknesticka, (2 meter lång) vid tavlan. Vore kul att få tag på en sådan… Fram med den nu, och upplev lite gammaldags matte. Några sajter:

http://www.sliderulemuseum.com/

http://www.joernluetjens.de/sammlungen/rechenschieber/rechenschieber-eng.htm

http://www.engcom.net/index.php?option=com_sliderule&Itemid=73#

http://www.antiquark.com/sliderule/sim/n909es/virtual-n909-es.html

 

 

Gröna radioapparater

Kolla in på SM4II Kritoffers hemsida, här finner du de flesta av försvarets gröna och grå radioapparater, för vissa finns manual att ladda hem.

http://larven.no-ip.com/miltel/

Du som äger en IC-707 se på RA-763, där finns även en svensk manual på IC-707 i försvarets kostym. Se även bilden ”lottor på kurs”.

 

 

Reservdelar till TV, Video, DVD, Bandspelare etc

Finner man hos den här firman, Leiflines reservdelslager. Jag vet att många av oss radioamatörer fuskar lite med att försöka laga hemelektronik, om inte annat, så åt sig själv. Det finns drivremmar till bandspelare, Video, skivspelare etc, delar som kan göra att en hel maskin annars måste slängas. Med en ny drivrem kommer den gamla skivspelaren att funka igen, och du kan spela dina gamla LP plattor, eller en ny drivrem till kassettdäcket, så kan du spela de gamla kassetterna igen. Han har även en viss mängd Japanska transistorer. Här är hemsidan: http://www.leifline.com/ Se även att det finns servicetips för de vanligaste hemelektronikpryttlarna. Du kan se vad som behöver göras med din gamla TV för att få liv ett tag igen. Du slipper köpa en ny platt TV…. Dessa servicetips är i vissa fall tillämpliga för andra pryttlar, exvis amatörradioelektronik. Läs lär och studera.

 

 

Räkna med bråk, hur länge är en bråkdel av en sekund?

Jag kom på mig själv med att använda ett så otydligt sätt att beskriva tiden det tar för AH-4 att stämma av som snabbast. Dumt, men man talar ofta om ett sådant tal, eller en sådan tid för att beskriva något man tycker är snabbt eller går fort. Ja hur länge det är vet i katten, men i fallet AH-4 menar jag nog tider där bråkdelarna av sekunden är minimum kvarts sekunder. Dvs det kan ta minst en kvarts sekund. Men en bråkdel av en sekund kan ju vara en tusendel, men då är vi inne i fotografins tider. Dvs slutartider mäts i bråkdelar av sekunder. Inom radiotekniken kör vi decimalt och mäter korta tider i ms, millisekunder. En periodtid på en millisekund är den vid 1 kHz. Tiden för en MHz är 1/1000 000  = 1 mikrosekund.

Jag erkänner, jag var otydlig och skrev att AH-4 kan göra en avstämning på en bråkdel av en sekund. Vi talar där om ½ ner till ¼ sekund. Dvs bråkdelar med ental i nämnaren. Jag såg en bild i en tidning på en atombombsexplosion, den var tagen 16/1000 s efter explosionen, 16 tusendels sekund. Hur länge är det då? Räkna själv på dosan så finner vi att det är 16 ms.

 

 

Vårt dynamiska språk ”vitvaror”

Förr betydde detta ord lakan och örngott, dvs vita varor av tyg, att bädda skönt i sängen med. Numera betyder ordet vitvaror: kylskåp, frys, mikrovågsugn, diskmaskin tvätt maskin, ja till och med är en borrmaskin eller bandslip en vitvara. Även om de inte alltid är vita utan, gröna röda och i rostfritt. Så här kan ett ord ändra betydelse på bara några årtionden. De som växt upp med den senare betydelsen reflekterar överhuvudtaget inte över betydelsen. Medan vi som använd vitvara för tygerna, lakan i sängen, måste tolka vad som menas, menar han sängkläder eller frysen??

 

 

Energi för radioamatörer

Ja någon tyckte det var kul med energiinnehållet i maten, och särskilt detta med öl, och på dialekt kan det bli så här:

 

Dä ä inte bra å drecke öl – en blir e kärring ätter ett tag!

Nähä ?

Joo, dä ä säkert – ätter 10 öl kan en varken köre bil äller slute å prate!

 

Tanken är väl att vi skall förstå att öl inte bara är energi som jag skrev. Var det 170 kj per 100 gram öl, utan även Etanol som ger den obra effekten ovan.

 

 

 

Lite roliga historier

 

En kriminalare

Interpol sökte en förbrytare i Sverige och skickade en bild på mannen i fråga, med bild från vänster, från höger och rakt framifrån. Efter ett par dagar fick Interpol ett il-mail från Stockholmspolisen: Vi har anhållit mannen till höger och han till vänster, men skurken i mitten har rymt till Norge.

 

En rymdstory

Två svenska astronauter befann sig i sin rymdfarkost, när något krånglade utanför.

Den ene gav sig då ut i rymden på inspektion. Efter ett tag återvände han till dörren och knackade för att bli insläppt.

Då hördes inifrån:

Vem är det?

 

En Norskhistoria

Vet Du vad man ska göra för att få en norrman sysselsatt hela tiden?

Näe ?

Skriv: ”Vänd” på båda sidorna av en papperslapp!

 

Ur en blondins dagbok

Kära dagbok, förra året bytte jag ut alla mina fönster mot dyra tre-glas- lågenergi-fönster.

Den här veckan ringde en man från firman som installerat fönstren. Han påpekade att dom gjort jobbet för ett helt år sedan men ännu inte fått betalt.

Ok, bara för att jag är blondin så betyder det inte att jag automatiskt är dum. Så jag berättade för karl´n vad hans snacksalige försäljare sagt för ett år sedan, nämligen att efter ett år så har de här fönstren betalat sig själva.

...och hallå, det har gått ett år nu!

Det blev tyst i andra änden av tråden så jag lade på. Han ringde inte upp igen. Han kände väl sig dum!

 

De SM0PNL Benke

 

 

Räknestickeskämt

Hur känner man igen en ingenjör? 

På frågan: "Vad blir 2 gånger 3?" halar han fram en räknesticka, och bara ett par sekunder senare svarar han "Ungefär 5,98!"

 

 

En kortis från Stig:

Hej!

Snavade över följande rolighet:

 

BANKEN ---- är ett ställe där man kan få låna pengar om man kan bevisa

att man egentligen inte behöver dem!

 

73s Stig SM5IO

 

 

Nja har han rätt där den gode Stig, prova att låna pengar på banken till en ny IC-756PROIII, den behöver man verkligen, och den får man med största säkerhet lån till.

 

 

 

En hälsning till FRA (ett ”yttre hot” med lite ironi på största allvar)

Och till sist en liten hälsning till FRA:s signalspanare.

HEJ!

Ni som letar ”yttre hot” i våra mejl. Vad ”yttre hot” betyder förtäljer inte historien, och vem som tolkar vad ”yttre hot” betyder, vet jag inte. Men att Norgehistorierna, och särskilt svenskhistorierna mycket väl kan vara ”yttre hot” är väl möjligt. Räknestickan i artikeln ovan är ett ganska typiskt ”yttre hot”. Man kan faktiskt slå någon i skallen med en sådan, utomhus då. De flesta tänker nog på terrorister som ett yttre hot mot landet. Men vore det så, dvs att ”yttre hot” bara har med terrorister att göra, skulle man ju ha sagt så. DVS:  ”FRA får befogenhet att läsa post för att avslöja farliga terrorister”.  ”Yttre hot” är ju ett praktiskt formulerat uttryck, då det går att tolka efter smak och förhållanden, därmed kan man fixa de flesta rättsprocesser, och få utfall i önskad riktning. Att de här texterna, i SRS nyhetsbrev HAM, särskilt om de dekrypteras, kan vara ett ”yttre hot” är väl ingen hemlighet. Dvs ett yttre hot mot passiviteten att inte experimentera mera, och därmed drabbas av färre hjärnceller. Vi tolkar just nu begreppet ”yttre hot” som ett hot mot att tappa hjärnceller, pga av för lite experimenterande. Nu har jag ju använt ord som gör att vi med största sannolikhet fastnar i kontrollen. Hoppas bara att mina mottagare - ni som får nyhetsbreven - inte klassas som ”yttre hot”. Själv är jag rätt beredd på att fastna i kontrollen. Men kommer inte att acceptera mig beskylld som ett yttre hot. Då min påse bara innehåller rena bärvågor, med väl bortfiltrerade övertoner. Men försvinner jag, så vet ni vad som hänt, men det kan vara influensa oxo.

 

 

 

 

 

 

 

De

Roy, SM4FPD