Swedish Radio Supply AB

SRS nyhetsbrev HAM

2008-03-30

 

 

 

 

 

HEJ Mejlingslistan

Dagens tema är: Kretskortet som komponent, felsökning och rep.

IC-E92D

D-STAR

IDAS

ID-1 nu typad i EU och SM

Är D-STAR ett sätt att slippa störningar?

Varför så många säkringar i bilen?

Kör SB300L Till minne av Carl von Linne´

DX tips, HS0ZIE i Taiwan

Räkna med bråk

Är arabiska siffror digitala?

Felsökning, kretskortet är en komponent.

”Överhettning”

Bygg en vertikal Vee-Beam

Bygg en Select-o-ject

Mer om Harry Nykvist

Roliga historier

Energi och miljö för radioamatörer

SOTA, Summits on the Air

 

 

 

Vägbeskrivning till SRS

http://ham.srsab.se/srspres/roadmap.html

 

 

 

 

HEJ Alla som får det här brevet.

Idag blir det lite felsökning igen, kretskortet som komponent i radion. Ett litet antennprojekt som jag dessvärre inte vet så mycket om, desto roligare att prova då….

Det börjar bli ljusare kvällar, och det går att göra någon timme ute efter jobbet. Antennjobb så klart. Men även gräsmattan skall snyggas upp och gödas.

Nog känns det i kroppen att vi går mot våren och sommaren, vi får mer lust, det blir mer att göra, men framför allt vi får mer gjort. Vi får lust att göra mer, inte minst inom hobbyn. Det blir bråttom att fixa portabelgrejer. Men en IC-703 den får du på nån dag, ring bara till Wolfgang på SRS så kommer den med postens hastighet. Eller passa på att se på den i E-stuna och beställ en med mässpriset som då gäller.

Bilen skall installeras nu med HF antenn och IC-706 eller IC-7000.

Bygg en Select-o Ject, jag tyckte namnet på prylen var så roligt att jag måste skriva lite om tingesten.

Nedre Frykens kustradiostation, brukar jag skämtsamt kalla mig, Fryken sjöarna är ett sjösystem i Värmland som sträcker sig från Kil i söder till Tosby i Norr. Fryken delas upp i tre delar, Nedre mellan och övre Fryken. Där mellan och övre Fryken övergår finns Sunne. Skarven mellan sjödelarna är små sund med broar. Det finns ingen VHF marin radio på dessa sjöar även om de är så pass stora att det skulle behövas. Att i sommar köra Fryken runt, med bil är en vacker naturupplevelse och en kul semester tur, som även XYL uppskattar. Nilsby i skarven mellan nedre och mellan-Fryken, där Nykvist bodde och växte upp, Sunne och Mårbacka där en av åra största författarinnor bodde, numera ett fint museum. Läs mer om Nykvist som är den moderna digitalteknikens fader här: http://www.kil.se/Medborgarservice/Nyheter2/Minnessten-rester-over-Nilsbyson/

Utan Nykvist hade vi inget ADSL, D-STAR eller annan dataöverföring.

Väster om övre Fryken finner vi Tossebergsklätten där det brukar vara ett amatörmöte på sommaren, stora Björnmötet. Så nog finns det en del att se och nog behöver de vackra sjöarna en kustradiostation.

IDAS, en ny förkortning att lära sig. IDAS Icom Digital Advanced System. Jag berättar mer om IDAS.

 

 

 

 

Vill du ha som bifogad fil? Sänd ett mejl så flyttar jag dig till grupp 4 där man får en bifogad doc fil.

Får du flera brev? Dubletter? Säg till så rensar jag i mina sändningsgrupper. Men det är bra med alla fakta, dvs vilka grupper du är med i.

Har du flera mejladresser, och får dubletter? Säg till så fixar vi saken.

 

 

 

 

 

Kalendern

 

 

Loppis i Nykvarn, Däckshuset 2008-05-31

Loppisen i Nykvarn är inte lika stor som i Eskilstuna, men blir vad du gör den till. Det brukar ändå vara väldigt trevligt och man vet aldrig vad som kan dyka upp för fynd. Andra saker, överraskningar och fynd gäller givetvis. Klart att SRS oxo kommer att ha mässpriser på utvalda pryttlar. Sälj, köp och träffa vänner.

Äger rum 2008-05-31 kl 10 – 14. Dvs sista maj.

Ny plats, samma som förra året, SRS kommer med en mindre utställning och mässpriser på utvalda saker. En mindre utställning eftersom vi är på två ställen den här dagen.

Hemsida: http://web.telia.com/~u15908621/

Inlotsning på 145,7000 MHz repeater, och simplex 145,3250 MHz

Bokning av bord sker med Anders SM0ORB 08 550 689 20 eller mejl  sm0orb@ssa.se

Alternativt Martti SM5RWD 0157 223 58, marttiorama@gmail.com

Servering av kaffe te läsk och mackor.

På hemsidan finns karta etc. http://web.telia.com/~u15908621/

 

 

Stora Björnmötet 2008-06-27 till 2008-06-29

Länk här http://www.stupi.se/sm4kel/bbm/

På Tossebergsklätten anordnas det nu legendariska mötet bland radioamatörer. Mitt uppe på den smala branta klippan med utsikt över Fryksdalen trängs man med antenner, bilar, husvagnar, husbilar, radiogrejer och tält.

Denna gång för 44 gången.

Mötet 2008 avhålls från Fredag kväll 2008-06-27 till söndag lunch 2008-06-29

 

 

Örebro Ölmbrotorp 2008-09-13

I Ölmbrotorp utanför Örebro äger den nu välkända loppisen rum. SRS Ställer ut som vanligt med mässpriser på utvalda klimpar.

 

Här är en översikt på de händelser SRS är med på, SRS hemsida:

http://ham.srsab.se/srspres/massor.htm

 

 

DAYTON 2008-05-14

Fick det här tipset:

Hej Roy,

Här är en länk till en sida som bl a sänder direkt från Dayton nästa månad.

Massor av nyheter och direktsändning från mässan brukar det vara!

Gunnel o Janne

SM6WXL/SM6WXA

http://forums.qrz.com/showthread.php?t=160056

 

 

 

 

 

Nu finns färgbroschyr att beställa på IC-E92D

En fyrsidig färgbroschyr. Visar IC-E92D, en vattentät handapparat för FM och D-STAR.

Dränkbar till 1 meters djup. Tillbehör som GPS mikrofon finns, du gör med D-STAR ett APRS system. IC-E92D kan köra FM, FMn och D-STAR med DV och DD. IC-E92D har dualwatch, dvs du kan ha passning på två frekvenser. Utöver detta givetvis skanning i alla tänkbara mode. IC-E92D är uppbyggd av ett gjutet aluminiumchassi med packboxar som gör det möjligt att få en dränkbar radiostation. Ring till SRS och beställ broschyr, säg bara till i växeln och lämna din adress. Eller kläm iväg ett mejl, men glöm inte din egen adress.

 

 

IC-7700 presenteras mycket utförligt här:

http://ham.srsab.se/icom_ham/7700.html

Här kan du ladda hem broschyr och manual på underverket IC-7700.

Här finner du att det går att ladda hem en Video på IC-7700. Dvs rörliga bilder. Njut av den vackra transivern i konstnärligt utformade rörliga bilder, en sk Video på riggen.

 

 

IC-7700 har uttag för yttre S-mätare

Liskom IC-7800 kan man ansluta ett yttre vridspoleinstrument om man vill ha en större S-mätare. En liten jack på baksidan med ställbar utspänning. Har du ett gammalt stort och rejält vridspoleinstrument kan du göra en yttre stor och tydlig S-mätare att ställa på eller vid din IC-7700.

 

 

IDAS

Vad katten betyder då IDAS.

Jo: IDAS betyder Icom Digital Advanced System.

Är proffsradions motsvarighet till D-STAR. IDAS är kommunikationsradio med en digitalmodulering lik den hos D-STAR. IDAS har dock andra möjligheter, gruppanrop individanrop etc. Jag skall berätta mer om IDAS framöver. Systemet kommer att ta över massor av komradio. En viktig sak är att IDAS har smalare bandbredd än D-STAR, nu kan man köra komradio på 6,25 kHz kanaler. Dvs vi får 4 ggr så många komradiokanaler i framtiden. En ICOM IDAS repeater är mycket kompakt, strömsnål och enkel att ställa in, och den bara finns där, ingen startsignal, ingen tidsfördröjning den bara reläar trafiken för de mobila stationer som är inställda för att köra den. ICOM är mycket stolta över att ha den smalaste bandbredden av alla kommersiella komradiosystem. Med 6,25 kHz kanaler kan man ha dubbelt så många kanaler som konkurrenternas utan förluster av ljudkvalitet, men med förbättrad räckvidd. Liksom D-STAR ger IDAS bättre räckvidd är FM komradio. IDAS kan köra vanlig eller digitalt simulerad subton, det är därför enkelt att bygga upp radiosystem.

 

Hur går det då med andra komradiosystem?

Inga planer finns på att digitalisera modulation på Marina VHF bandet eller på flygradion. Där gäller FM och AM.

 

ICOM gör redan nu EDAC repeatrar, mobila och bärbara små lätta komradio, som moduleras digitalt med EDAC systemet. Kommer då jaktradio att bli IDAS? Ja det lär inte finnas några hinder, och det vore ju en fördel. Vore inte IDAS något för FRO? Att köra IDAS

 

 

ID-1 nu typgodkänd i EU

ID-1 en 1200 MHz D-STAR radio är nu klar med CE, R&TTE RoHs etc.
På 1200 MHz får vi mer utrymme för DD, (Digital Data) med 128kbps.
Ett kul sätt att utnyttja vårt 1200 MHz band kanske.
DV, (Digital Voice) kör 4,8 kbps.
ID-1 är en delad transiver med 1 och 10 Watt ut, den kan köra analog FM förutom D-STAR.
Med ID-RP2C repeater Controller, ID-RP2V och ID-RP2D bygger man upp ett analogt och digitalt repeatersystem som kan köras med ID-RP2L, en 10 GHz mikrovågslänk, eller via dator till internet.
ID-1 kan givetvis köra radio till radio, FM eller D-STAR för de som vill experimentera utan relästation.
Intressant i en sådan här radiostation är bandbredderna.
FM kör 12 kHz , DV (Digital Voice) 6 kHz, DD (Digital Data) 140 kHz !! Det behövs för den stora datahastigheten, där filer kan sändas över nästan som bredband.

 

 

Räckviddgränser för D-STAR och IDAS

Vi vet ju att digital komradio som GSM telefoner har en räckviddsbegränsning, den uppstår därför att de systemen kör med handskakning. Tiden i luften har betydelse för hur det funkar. Blir det för lång sträcka hinner inte motstationen svara. Jag får ofta frågan om D-STAR och IDAS har likanden begränsningar. Svaret är nej, i D-STAR och IDAS sänder man ju precis som förr så länge man trycker in PTT.  Sen släpper man och lyssnar, tiden i luften om den så går via månen har ingen betydelse i ett sådant nät. Så D-STAR kommer att ge oss spännande upplevelser när det blir överräckvidder på amatörbanden, sporadisk E, eller TROPO öppningar kommer att funka fint.

 

 

D-STAR frekvenser i SM

Det verkar bli en standard att D-STAR finns på 145,3375 MHz Simplex. När vi har passning hemma eller kör mobilt. Det är väldigt praktiskt att ha en anropsfrekvens då D-STAR ännu inte är lika vanligt som FM. Lägg in D-STAR på ett minne med 145,3375 MHz och skanna blandat med FM. På UHF är förslaget att man kör 433,400 MHz simplex. Genom detta kan vi på resa ropa CQ D-STAR och få svar om det finns någon QRV.

 

 

Ett svensk D-STAR forum finner du här

http://www.dstarforum.se/forum/index.php Var med och ställ frågor, eller berätta om dina erfaringar om din D-STAR trafik. Vem blir fört med DX på D-STAR? Sporadisk E i början på sommaren och D-STAR, det kan bli spännande.

 

 

Här kan du läsa om AIS

http://ham.srsab.se/techtalk/AIS.html

Vad är då AIS? Jo:

Icom lanserar nu världens första marina VHF-radio med inbyggd AIS-mottagare. AIS står för "Automatic Identification System" och innebär att du kan, på en PC eller plotter, se vart stora fartyg i din närhet befinner sig, är på väg till samt med vilken hastighet.

Stora fartyg måste vara försedda med AIS enligt SOLAS-konventionen. Den inbyggda AIS som finns på ICOMs stationer är endast för att motta data vilket gör den mycket lämplig för vanliga båtanvändare som vill ha lite mera koll på tillvaron.

Med AIS ansluten kan man se AIS-försedda fartyg samt deras position, hastighet, riktning och destination. Man kan också få tillgång till annan information så som MMSI-nummer och namn på fartyget. Information som kan vara användbar om du vill göra ett DSC-anrop till fartyget och koppla upp ett samtal på en talkanal.

 

Det finns även programvaror på nätet som en lyssnare kan använda hemma, en mottagare, exvis en IC-706 och dator med kartprogram och du ser vad som händer på sjön. Klart du måste bo nära havet.

 

AIS bygger på patent av Håkan Lanz. Systemet bygger på att alla fartyg sänder sin position, tagen med egen GPS, och alla lyssnar och fartygen pluppar upp på kartan.

Man kan lyssna på AIS signalerna, två marina VHF-frekvenser används växelvis, 161.975 MHz (kanal 87) och 162.025 MHz (kanal 88).
Meddelandet sänds med 9600 bit/s och använder GMSK-modulation. Du lyssnar i FM. Varje utsändning är mycket kort, c:a 30 ms. Inte mycket mer än ett klick. Skall du höra något måste du lyssna med öppen brusspärr.

Att använda höghastighetsmodemutgången på IC-706, är perfekt för detta.

 

 

IC-E92D (Ny radio från ICOM)

I början av 2008 lanseras IC-E92D, en apparat lik IC-E91, med två band, dubbla mottagare, och med D-STAR som standard. En ny handapparat. En av de viktigaste egenskaperna är att den är vattentät, den tål en meters vattendjup i 30 minuter, dränkbar. Du behöver inte vara livrädd när det börjar regna. Med en GPS monofon får man verkligen stora möjligheter. 4 stegs effektreglering. 0,1 0,5 2,5 och 5 Watt. Heltäckande mottagare med AM, FM, WFM, täcker 485 kHz till 999,999 MHz. Över tusen minnen i 26 banker. D-STAR med DV och DD, digital röst och digital data, eller text. Bred och smal FM, alla steglängder, till och med 8,33 kHz steg vid AM på flygbandet. DC jack för 10 – 16 Volt. IC-E92D har en enkel spektrumanalysator, där du ser vad som händer på grannkanalerna. 10 dB dämpsats, 10 DTMF minnen. Massor av kul tillbehör. Sändarens spurious, övertoner och falska frekvenser ligger – 60dBc. Mellanfrekvenser är 61,65  59,25  46,35  13,35  1,95 MHz, samt 450 kHz. Visst skall jag berätta hur alla dessa MFar används och varför, men det tar vi framöver. Storlek, 59 x 112 x 34,2 mm vikt 325 g. Obs att med IC-E92D kan du köra både analog FM och digital D-STAR, både FM, DV och DD.

 

 

SRS Har gjort räckviddprov med D-STAR

SRS tekniker Dan, SM4XZZ har provat två UHF handapparater i skogen. 2 st IC-U82 försedda med D-STYAR modul. Avsikten var inte att få en absolut räckvidd då detta är stark beroende av terräng, utan att jämföra FM med D-STAR. Det visar sig att D-STAR har en fördel i räckvidd. Man slipper all form av brus och slipper att öppna och krångla med brusspärr när man jobbar på räckviddsgränsen. På räckviddsgränsen kan det bli lite distorsion, ord och delar av ord försvinner när signalen fadar. Vid FM brusar det istället och ord försvinner, i bruset.. Men då försöker man läsa motstationen med öppen brusspärr, och D-STAR klarar då att avkoda signalen. Dvs lättare att läsa svaga signaler och längre räckvidd med D-STAR.

 

 

Skall man köpa en D-STAR förberedd rigg?

Dum vore man väl annars. Men trots detta säljs FM stationer som inte kan, eller aldrig kan sända eller lyssna på D-STAR. Man måste inte köra D-STAR eller andra nya trafiksätt. Men förmodligen kommer det att hända mycket i framtiden, ingen kör ju AM på VHF och UHF numera. Inom några år kanske FM är ett minne blott.

 

 

Är D-STAR ett sätt att slippa störningar?

Det sade man när FM kom och skulle ersätta AM. Vi talar om 145 MHz och även på 27 MHz sades det så. FM undertryckte störningar man skulle slippa störningar med FM. Idag vet vi att med alla de störningar vi har nu, så hör vi störningar ändå, trots FM. Klart att FM med en riktig brusspärr som mäter brus inte öppnar lika lätt för störningar som en AM mottagare som mäter signalstyrka. Vi har fler och annorlunda störningar numera, kör vi med en 145 MHz station i bilen genom stan så får man dra ner volymen helt enkelt, oljud i vartenda gathörn. Så var det inte förr. Det var mer bilens tändstörningar som gjorde att AM blev ersatt av FM och där var det skillnad. Jag satt just på en IC-E91, för att ha passning på den lokala UHF repeatern, men efter att ha startat datorn är det bara att stänga av. Det går inte att ha passning med en handapparat i samma rum som en dator.

Hur blir det då med D-STAR och de störningar vi har numera? För det första finns ingen brusspärr på en D-STAR station, det kan aldrig höras störningar, det enda som kan komma ut ur högtalaren på en D-STAR station är avkodat tal. Men om det finns störningar på frekvensen så är det klart att mottagarens känslighet minskas. Precis som vid alla andra modulationstyper. Men vi slipper höra oljuden. Bandbredden ger D-STAR en fördel oxo, genom att man lyssnar D-STAR med smalare filter än vid FM kommer oxo störningarna att vara svagare.

Så svaret på rubriken är att D-STAR är mindre störningskänsligt än alla andra sätt att modulera en radiosignal. Vi behöver aldrig höra brus och störningar i en D-STAR kommunikation. Det går att ha passning med helt tyst mottagare även i samma rum som en dator, eller på gatorna i staden.

 

 

Behöver då en radioamatör vara så bekväm att ha störningsfri mottagning?

Är inte amatörradio till för att köra radio och man måste tåla störningar? Börjar det inte likna kommersiell radio när radioamatörer kör D-STAR? Ja så här sade man när SSB kom, och så här sade man när FM kom. Nej klart att radioamatörer måste följa med i utvecklingen, det är det minsta man kan kräva, förr var det nog så att radioamatören ledde utvecklingen. Idag kan vi nog förvänta oss bakåtsträvare såväl som förr. Men faktum är att jag upplever en stor entusiasm med D-STAR. Med D-STAR kanske vi som radioamatörer kan komma att leda utvecklingen igen. Visst finns det digital talkommunikationsradio, men det är knappast så att man kan göra det radioamatörerna kan med D-STAR och internet, D-STAR relästationer, länkar etc. Med D-STAR är vi bara i början av vad radioamatörerna kan göra med sina radioapparater. Vi har en fantastisk utveckling att vänta på med D-STAR.

 

 

Ingen måste köra D-STAR

Men det är varje radioamatörs plikt att veta något om de nya trafiksätten. Att ha kunskap om vad som finns på våra frekvenser är nödvändigt. Idag har vi fler nya trafiksätt än någonsin. PSK-31 med flera likande mode, Pactor, olika sorters Packet, AMTOR, Morse, Baudot, Bildsändning av en mängd olika mode. Telefoni kör vi med AM, SSB, DSB, FM, FMn, WFM på höga frekvenser. Tillkommer gör nu telefoni med digitalisering av talet, dvs D-STAR. Avi har dock friheten att välja det vi vill göra inom hobbyn. Vill man mest köra Morse så är det helt accepterat. Vill andra köra D-STAR så är förhoppningen att det skall respekteras av de som vill köra Morse oxo.

 

 

ICOMs HF radiostationer har fulla prestanda även mellan amatörbanden

Skrev jag i förra brevet. Anledningen är att jag inser efter att ha läst annonser för våra konkurrenters riggar, där det kan stå att de har ”8st jättebranta och smala bandpassfilter på ingången”. Hur tolkar man detta? Jo vi har ju 8 amatörband på HF, 1,8-2 MHz, 3,5-4 MHz, 7-7,5 MHz, 10,1 – 10,15 MHz, 14-14,35 MHz, 18,068-18,168 MHz 21-21,45 MHz 24-29,7 MHz. Ni som hängt med har ju läst hur jag beskrivit IC-756PROIII och de andra ICOM-riggarna att och att de har 12 eller fler bandpassfilter. Har då dessa konkurrenter smala bandpassfilter för bara amatörbanden? Man kan tolka annonserna så, och då får vi verkligen inga kul band utanför amatörbanden. Man har nog gjort så här för att minska problemen med intermodulation från stora frekvensavstånd. Något som jag menar är ett större problem än Imd från +-5 kHz. Genom att ha bandpassfilter för bara amatörbanden kan de bygga en sämre och billigare mottagare, men ändå hålla ner Imd från BC banden till en accepterbar nivå, åtminstone under solfläckminimat. För ICOM är det viktigt att mottagaren är lika bra på hela kortvågen. Det kräver då en mycket bättre dynamik och bredare ingångsfilter. Det verkar som snacket om roofingfilter har gjort att synen på dessa aspekter har fallit tillbaka. Klart att om man köper en HAM rigg kanske man inte kan begära att mottagaren utanför amatörbanden skall vara lika bra, men SRS kunder som köper ICOM har det kravet…

 

 

Modifiera HM-36 nya versionen (teknik)

Först måste du se vilken version du har, så här känner man igen dem.

 

Den gamla HM-36 micken har alltid låtit bra, den är byggd med en eleketretkapsel som har tre anslutningar, man känner igen den på att det är en tråd, röd eller svart, och en skärmad kabel. Dvs tre anslutningar till den lilla elektreten. Ser det ut så här i din HM-36 är det bara att köra vidare, bättre ljud blir det inte från en handmikrofon. HM-12 är byggd på samma sätt men har en knapp bak.

 

Den nya HM-36 kom i slutet av 2007 eller i början på 2008 och man kan få rapporter om sämre diskant och lite för fet bas. Öppna och se om den är byggd på en elektret med två anslutningar, dvs det finns bara en skärmad sladd till kapseln. Att modifiera denna är enkelt och den kommer att låta i det närmaste som en HM-12, eller som en gammal HM-36.

Ta helt enkelt bort R1 1 kOhm och C2 10 uF.

Byt sedan värde på C1, den är på 0,22 uF och man byter till 0,01 uF, (lika med 10 000 pF eller 10 nF). Dessa komponenter är utmärkta på kortet och det är enkelt att göra jobbet. Vill du labba mer kan du prova att ändra R3 22 kOhm, prova 33 eller 47 kOhm, och andra kondingar..

 

 

Eller har dom så smala banpassfilter ett det tar bort Imd från +-5 kHz?

Ja nog verkar det som att man riktar sig mot de som kan tänkas tro det. Så här kan det stå: ”8st jättebranta och smala bandpassfilter på ingången”.  Vi talar om annonseringen av produkter från våra konkurrenter. Rena självmål ibland som jag brukar säga.

Jag är säker på att man försöker få folk att tro att mottagaren blir smalare och tar bort mer QRM genom att utrycka sig så här. Sanningen är att bandpassfilter på mottagarens ingång, eller pre-selektor på mottagarens ingång, aldrig kan bli så smala att de tar bort QRM, splatter, bredbandigt oönskat brus, undertryckta sidband eller nyckelknäppar. Ett par hundra kHz för -6dB på en preselektor kan var realistiskt. Ingångsfiltren är där för att minska Imd från signaler långt ifrån, från BC banden på flera MHz ifrån. Dåliga sådana filter ger Imd från stora avstånd, från BC banden.

 

 

IC-7700 presenteras mycket utförligt här:

http://ham.srsab.se/icom_ham/7700.html

Här kan du ladda hem broschyr och manual på underverket IC-7700.

Här finner du att det går att ladda hem en Video på IC-7700. Dvs rörliga bilder. Njut av den vackra transivern i konstnärligt utformade rörliga bilder, en sk Video på riggen.

 

 

Varför ”är där” så många säkringar på DC sladden

Jag får ofta frågan varför det är en säkring på den svarta sladden, dvs minusledaren. Vidare brukar jag rekommendera att man sätter en säkring vid batteriets pluspol. Totalt tre säkringar om man gör en bilinstallation av amatörradio. Jag har skrivit om saken för länge sedan och efter en diskussion med en radioamatör har jag lite att lägga till i ämnet. Man ansluter riggens DC sladd direkt till bilbatteriet, dvs vi skall inte nyttja bilens chassi som återledare. Dels är detta en dålig ledare för ström, och det kan handla om höga strömmar, en VHF station drar idag med 65 Watt ut 15 Amp och en IC-706 drar 22 Amp på HF. En modern bil kan bli störd i sin elektronik om man leder stora strömmar i chassit. Den säkring man bör sätta vid pluspolen skall skydda sladden ifall det går hål på isolationen, exvis där den går genom vassa plåtkanter. Säkringen på DC sladdens röda ledning vid radion skall skydda mot överström till radion om det blir ett fel på den eller om man polvänder. Polvänder du vid batteriet skall den säkring som finns på DC sladdens minusledning lösa ut.

Det finns ett fall där sladdsäkringen på DC sladdens svarta skall skydda och det är om det uppstår spänningsfall vid start av bilen i den grova jordfläta mellan batteriet till motorns block. Skulle inte denna säkring finnas kommer startströmmen att flyta genom den svarta i DC sladden till radion och ut genom kaxen för att komma till bilplåten vid antennen. Dvs vi kan i värsta fall få 100 Amp genom radions chassi koaxialkabel, och antennfot. Klart att dessa saker då förstörs. Finns säkringen i minusledningen så löser den då ut och allt klarar sig. Att jordflätan från batteri till chassi och motorblocket i en bil ibland blir glappt, ja det vet jag bestämt och har sett flera gånger i gamla bilar och traktorer. Ibland ryker det vid starförsök. En bra ide är att dra efter dessa anslutningar ibland, och verkligen se till att alla säkringar finns och är rätt.

Detta förklarar underliga fel som jag ibland får på amatörradiostationen, man kan se uppbrända folier, det har hänt att en viss kund med en viss bil har blåst sin nya fina amatörradiostation fem ggr, trots att han fått ny radio på garanti sker detta. Så luras vi på SRS att betala dyra reparationer som garanti…..

Givetvis ett svårt fall då ägaren av en ny fin radio tycker att hans bil är OK.

 

 

Måste man ha en digital antenn för att köra D-STAR? (ironi)

Det ”måste” man ju för att ta emot digitalt modulerad bildradio. Vi finner digitala TV antenner i postorderkataloger.

Skitsnack bara, alla dina VHF och UHF antenner går perfekt för D-STAR. Ja det vet, och förstår väl alla radioamatörer, men jag ville ironisera lite. D-STAR går lika bra med perpendikulära som horisontella antenner. Men det blir väl mest vertikalt som gäller för D-STAR trafik. De som vill köra långa avstånd gör det med fördel genom att använda sin kratta, dvs 15 el Yagi.

 

 

Kör SB300L till minne av Carl von Linne´

Kolla här:

http://www.flickr.com/photos/12518950@N07/2293042919/

SM7CRW och SM7BUA är aktiva ibland med den signalen. SM7CRW finner man ibland på 3775 kHz på söndag fm. Snyggt QSL. Linne´ är känd över hela världen och det är kul att man aktiverar honom på det här viset. Jag talade med CRW som berättade att Linne´ är känd i länder som Japan. Det lär till och med förekomma att man vet vem Linne´ var i USA. Får du QSO med dessa grabbar, passa då på att låta dig informeras om just ”Mr Flower”. Det är massor av saker värda att veta om denna vår store botaniker.

 

 

Smugglar du icke CE märkt elektronik snuvar du dina kompisar på miljöavgifterna

För varje såld CE märkt radio i EU betalas några tior till elektronikåtervinningen. På laddningsbara batterier finns en avgift för att ta hand om dessa miljöfarliga saker när de är uttjänta. Den som smugglar billig ej EU godkänd elektronik snuvar oss andra på de här pengarna. De kan slänga sin miljöfarliga elektronik gratis. De bedrar oss alla som är ärliga. Vi kan i förlängningen tvingas att betala mer.

 

 

Här finns SRS policy för reparationer och support på smugglad radio

http://ham.srsab.se/diverse/import.htm

 

 

Trådradio

Det var någon som ville veta mer om trådradio. Nog skrev jag en del om Trådradio för några år sedan. Jag minns att jag fick hjälp av någon med mer info.

Skall se om jag hittar det. Trådradio var ett sätt att få ut långvåg till lyssnarna genom att använda telefontrådarna som bärare för högfrekvenssignalen. Men FM vann slaget och vi kan idag njuta av FM rundradio. Men kanske vi är tillbaka till trådradion, idag har vi fiber och bredbandiga signaler på telefontrådar. Som dock ger oss en valfrihet som inte den gamla trådradion skulle ha gett. Än idag finner vi i gamla hus dosor för trådradio. Dessa satt i anslutning till telefonanslutningen. En typiskt trådradiodosa var en benvit dosa, c:a 8 cm i diameter, två platta uttag, det var en platt kontakt som med sladd skulle anslutas till radions antennjack. I denna dosa, som nyfiken radioungdom, plundrades rivningskåkar på denna ”avancerade elektronik” som var så spännande, fanns ett filter som skulle separera LF och HF. Dvs talsignaler och ringsignaler till telefonen och långvågens högfrekvens till radion. Det var bl.a en ferritspole ingjuten i vax… Nog liknar det väl en ADSL dosa. Visst var det en stor politiskt kamp om trådradio kontra FM. Men jag kommer inte ihåg debatten och om det var höger eller vänster som ville ha trådradio repektive FM. Dock skulle det ju inte vara möjligt att ha FM sändare över hela landet, tyckte motståndarna till FM, det skulle heller inte vara möjligt att sända flera långvågskanaler. Så precis som idag var argumenten mest politiskt skitprat. Och på den tiden, i mitten v 50 talet var höger och vänster inom politiken inte det samma som idag. Båda lägren var nog mycket mer konservativa. Att sända långvåg över telefonnätet krävde en stor insats då räckvidden var ganska kort. Det krävdes matningsstationer i varje ort, eller kvarter.

Mitt första minne av trådradio, var när jag var c:a 5 till 6 år gammal, och bodde på Grönland i Malung. Jo jag är dalmas…. En dag var jag hos en kompis, där spelade radion som aldrig förr, högt upp på en hylla stod en stor ”träradio” och spelade och pratade jättehögt. Hela huset jublade, man hade fått trådradio. Det var tydligen en enormt stor sak. Alla var jätteglada.

Hm… men vad satt sig i skallen på den lilla 6 åringen då? Ja radion och programmen var väl en sak, men hur funkar detta??? Än idag vill jag veta hur saker funkar, och har lyckat klura ut hur många saker funkar under årens lopp.

Idag år trådradio, eller det som liknar trådradiotekniken, det vi kallar för elnätsöverförd data. ADLS är en sorts trådradio.

 

 

IC-737, klassiker snart?

IC-737 kom i början av 90 talet och var en relativt lyxig radiostation. Men snart kom IC-736, och vidare IC-738 och slutligen IC-737A.

IC-737 täcker HF banden och har inbyggd antennavstämmare

IC-736 täcker HF och 50 MHz med inbyggd antennavstämmare

IC-738 täcker HF och 50 MHz och har inbyggd antennavstämmare och nätaggregat

IC-737A täcker HF och har inbyggd antennavstämmare, och VOX. Vilket inte 737 har.

En hel serie mycket fina riggar, dock lite okända, det hörs inte mycket av dem, vet inte varför men det såldes rätt många även om SRS på den tiden var lite passiv, och fler kunde har sålts. Riggarna är rätt tidiga med inbyggd antennavstämmare, som är mer utvecklade jämfört med avstämmaren i IC-761 och IC-765.

De här riggarna bygger till stor del på IC-735 och 725, 726, 728 och 729. Men är större och har fler finesser och möjligheter och inte mist större display.

Så här ser en sådan rigg ut inuti:

Jämfört med IC-735 725 etc så har vi här en radio där man kunde sätta filter även i 455 kHz mellanfrekvensen. Att 737 inte hade VOX var lite konstigt, och många saknade VOX, en separat VOX kom men det såldes inga. Vi slängde lagret med lösa VOXar för 5 år sedan. De här riggarna var i svart utförande och mycket snygga, en stor gul lysande LCD display, med mycket tydliga siffror som dominerar fronten. Prestanda mässigt hade den här serien mycket fina mottagare och det är uteslutet att man hör Imd, inte ens Imd från BC banden, jag har lyssnat mycket på dem under solfläcksmaxima. De här riggarna hade bra filter i första MF som ICOM alltid haft. Första FM i 60 MHz området med kristallfilter på c:a 15 kHz, samtidigt hade en del konkurerande fabrikat keramiska filter med bandbredder upp till 300 kHz. Vi talar om det som idag kallas roofingfilter. IC-737 serien hade kristallfilter i 9 MHz och 455 kHz, därmed kunde man skaffa smala och mycket branta filter för Morse. Jag nämnde att dessa riggar liknar IC-735, och jag menar då mottagarens ingångsdel. Exvis har vi samma typ av bandpassfilter blandare och PRE-amp steg. MF är även den lik IC-735, men har plats för de fina FL-52,53 filtren i 455 kHz. Den stora skillnaden jämfört med IC-735 är PLL. Den härstammar från IC-781, det betyder att IC-737 serien är avsevärt renare spektralt än IC-735. Lägre nivå på bredbandigt oönskat brus, färre spurrar i närområdet, dvs +-100 kHz. PLL faslåser i 500 kHz steg och det skall jämföras med 100 kHz steg på IC-735. Lyssningsmässigt måste man dock veta vad man skall höra för skillnad, om man jämför en IC-735 och en ur 737 serien. Redan 735 var mycket bra, med det är en väl mätbar och hörbar skillnad på en IC-737. Imd från närbelägna stationer, och Imd från stora avstånd är lika bra på som ICOM alltid varit. Av samma skäl är förstås sändaren motsvarande lågbrusigare omkring sig än en 735 var.

Är då IC-737 serien klassiker? Nej jag menar att de inte är tillräckligt gamla, det finns inte tillräckligt många av dem, det talas inte särkskilt mycket om IC-737 serien. Så de får nog finna sig i att inte vara klassiker. Ser man däremot på prestanda och hur mycket före sin tid de var jämfört med andra fabrikat, ja då är de verkligen klassiker. Det är extremt sällsynt att man ser en IC-737 på operationsbordet. Det gör att jag inte kan dem utantill invändigt. Vilket ju är bra då radion håller fint, men lite dåligt om man skall svara på frågor om dem. Nej några klassiker blir inte dessa modeller, trots bra egenskaper snygga och väl användbara riggar. Var rädd om din IC-737 om du äger en, kör den så länge den eller du lever. Berätta gärna att du har en och hur den ser ut för dina QSO vänner. IC-737 serien var slitstarka tåliga riggar, med bra prestanda som väl låter sig användas. Alla i 737 serien har LF klipper som talprocessor.

Här kan du se hur dom ser ut:

http://www.rigpix.com/icom/ic737.htm

http://www.rigpix.com/icom/ic736.htm       

http://www.rigpix.com/icom/ic737a.htm 

http://www.rigpix.com/icom/ic738.htm

 

 

Felsökning kretskortet (felsökning)

Vi har ju letat trasiga kondensatorer, och trasiga motstånd den sista tiden. Nästa komponent vi skall felsöka är kretskortet. Ni som varit med ett tag på det här brevet vet att jag menar att en radiostations kretskort är den viktigaste komponenten. Kretskortet är idag inte bara ett lödstöd. Utan en viktig del i apparaten. Vi har ibland striplines, dvs. folier på kretskortet som har resonans, som en sorts spole, det finns striplines som ersätter en bit koaxialkabel. Givetvis är dessa delar på kortet att betrakta som komponenter. För dessa båda användningsområden för kretskort är det isolerande materialet viktigt, kortets plast mellan folierna, ett sk dielektrikum. Skadas denna plast, eller epoxiglasfiber, kommer en eventuell resonans eller impedans att ändras. Oftast är det reparatören som skadar detta, genom att använda fel verktyg, för varm lödkolv, eller för länge med fel temperatur. Kommer ni ihåg vad jag skrev om lödning med blyfritt och vikten av att göra rätt och ha temperaturreglerad lödkolv. Ibland kan detta hända av ”naturlig” uppvärmning. Dvs radion har blivit varmkörd, eller en komponent har gått sönder och bränt upp kortet. Det är förstås mycket svårt att mäta sådana här fel, ibland kan man byta exvis en sluttransistor, men ändå inte få ut full effekt och radion drar för mycket ström. Då återstår nog bara att byta kretskort. Det låter sig förstås inte göras utan man får skrota apparaten. Fel av den här typen ger sig mest tillkänna i VHF och i synnerhet UHF byggen. Ett oavstämt PA för HF har mycket litet med detta att göra. Här tål kretsen att kortet är rejält bränt.

 

Andra fel på kretskortet kan vara dåliga lödningar, det som idag står för en stor del av sådana saker är enklare och billigare saker där det ingår IC med väldigt många ben. Det kan vara 0,5 mm mellan benen och kanske 100 st sådana lödningar på en yta av en halv sockerbit. Det är svårt att få en produktion att bli felfri vid sådana byggen. Men skall det vara billigt blir det ofta fel av denna typ. ICOM bygger alla sina kretskort av den här typen i egen fabrik. Det är mycket sällsynt med fel av denna typ i ICOM apparaterna. Ett eller flera dåligt lödda ben orsakar konstiga periodiska fel, radion hänger sig, vissa funktioner går bara ibland, kanske inte när det är kallt. Sådan här fel är svåra att felsöka, och ännu svårare att mäta sig fram till. Man kan behöva ett mikroskop för att besikta de små lödningarna, en smal spets där man kan ”känna” på varenda lödning. Ett tidsödande jobb som i vissa fall faktiskt kan ge resultat. Man kan även löda om alla hundra ben på en sådan IC. Vi på SRS är mycket glada över att ICOM tar ansvar och lägger stor vikt vid kvalitet just i det här skedet av produktionen.

 

Äldre typ av kretskort med hålmonterade komponenter är sällan föremål för dåliga lödningar. Men går vi tillbaka i tiden till den tid då man började med dubbelsidiga kretskort, vi är då i slutet av 70 talet och fram till mitten av 80 talet. Då förband man foliesidorna med små stift, rörnitar eller genom att genomplätera hålen, dvs man metalliserade hålen. I sådan kretsa kan man ibland misstänka just genomföringarna av alla dessa typer. På den här tiden är det sällsynt med striplines och avstämda kretsar på korten. Man har oxo kretskortmaterial av andra typer. Ett lite underligt fel på korten i vissa äldre VCO burkar på de fösta ICOM stationerna var när man hade fyllt exvis en VCO burk med ett klister som skulle stabilisera komponenterna mekaniskt. Vi ser det i VCOn på IC-245, 211 etc. den gula smeten stelnade och som det mesta, krymper det när det kallnar. Det gör att komponenterna dras upp ur kortet någon hundradels millimeter. Tillräckligt för att lödningarna skall förstöras, med tiden tar lödningen in syre och fukt och det bli okontakt. Här är det enkelt att laga, löd helt enkelt om alla lödningar så går radion i femtio år.

 

Andra typiska fel är när man lött fast kontaktlister på korten. Exvis en 12 polig liten vit kontaktlist. Sen kommer någon och sticker in en plugg, det går trögt och man får klämma i rätt rejält. Sen kommer radioamatören och drar ur pluggen och sätter in den många gånger. Snart är lödningarna som håller kontaktlisten förstörda. Helt enkelt lödningar där det förekommer mekanisk kraft, tryck eller drag, kan mistänkas, det är ide att löda om dessa. Idag förekommer ytmonterade kontaktlister av denna typ. I IC-706all finns en sådan och när man skall sätta in et CW filter brukar man vilja dra ur en flatkabel från en sådan ytmonterad kontaktlist. Det är åtskilliga gånger vi funnit att ägaren inte förstått hur det funkar utan har dragit bort hela konakten ur sina lödningar från kortet. Detta kan vara svårt att laga då ibland folier följer med och slits av.

 

De äldsta ICOM, IC-201 IC-211, hade små stift, eller pinnar genom kortet, de skulle då lödas på båda sidor. Något som ibland misslyckades, man får byta dessa pinnar och att renovera en IC-201 kan betyda att man får ersätta alla dessa små pinnar med tråd av god kvalitet och verkligen se till att lödnigarna blir bra. Detta syns knappast, men har man sett ett fall förstår man, värmer man på dem, kokar det och man ser att det var mest luft och oxid i den här lödningen. Den här metoden användes i väldigt mycket elektronik på den här tiden. TV Video radio, amatörradio.

 

Spruckna kretskort, ibland får radion en smäll, kortet kan spricka eller gå av. Ibland härrör sprickor och avbrutna kort från våld av den som försöker laga. Detta kan man ibland se, ibland glappar det om man klämmer eller böjer på radion. Då gäller förstås att inte börja trimma, utan att leta små sprickor och avbrott. Sprickor av denna typ är lätt att laga i äldre grejer, man löder bara en trådstump över sprickan på varje folie som är av. Det stagar upp kortet och sist kan man förstärka med lite epoxylim.

 

Fel på kretskort där det blir varmt och stora strömma flyter. Nätaggregat slutsteg, stabilisatorer. Långvarig värme kan förstöra lödningar, lodet, (lödtennet) kristalliseras om det går varmt långa tider, med dålig kontakt som resultat. Kortet till ett nätaggregat kan må bra av att lödas om, sug bort det gamla tennet och löd med nytt friskt tenn. Vi ser den här typen av fel där större motstånd är fastlödda. Eller där transistorer som blir lite varma men inte har kylare, värmen sprider sig ner genom benen och håller lödningarna varma under hela drifttiden. Till slut är det glapp i lödningarna under en sådan transistor, eller motstånd. IC-701 hade ett typsikt sådant fel. På ovansidan, det högra kortet, längst bak till vänster, dvs bak och ungefär i mitten, sitter några halvstora transistorer, dessa stabbar 8 Volt. De kopplar om 8 Volt till RX respektive TX. Här kan det löna sig att peta lite på dessa när apparaten inte går, sprätter den igång, gäller då att löda om under kortet. Sätt sedan en plåtbit som kylare på de aktuella transistorerna.

 

Ibland ser man färgen på ett kretskort, den bruna färgen på ett pertinax kort har blivit mörkbrunt där det varit varmt länge. Där kan man misstänka värmeskadade lödningar. I hybridriggar, ja exvis de gammelriggar jag skrev om förra gången, runt rörhållare finner vi just detta fenomen. Mörka kort, och kristalliserade lödningar. Sug bort tennet och löd nytt friskt tenn.

 

Som tur är, så får man laga äldre riggar med blylegerat lödtenn.

Särskilt där de fel jag beskrivit, där lodet blivit kristallint, är det ännu sämre med blyfritt lod. Det är därför bra att ha lite gammalt hederligt blylegerat lod på lager.

Jag skriver ofta: ”sug bort det gamla lodet och löd dit nytt”. Det är helt enkelt så att värme åldrar det gamla lodet, det blir kristallint, därför är det viktigt att få bort ALLT gammalt lod.

Apparater som är tillverkade med blyfritt lod, och om är RoHS märkta måste lagas med blyfritt lod.

 

Kretskort och oxider. Vi ser ofta på nya apparater av billigare fabrikat, tillverkade i lågprisländer. Det kan vara jaktradio, billiga amatörradio eller marinradio som SRS testar för att bevaka konkurrenters aktiviteter och kvalitet. Där finner vi ofta mycket dåligt gjorda kretskort, nu talar vi ju om små, ytmonterade och flerlagers kort. Fel material, dåligt flussmedel, överdrivet mycket fluss, dålig förvaring i fukt och kyla och korroderande material, gör att sådana kort kan se bedrövliga ut. Man ser tennpest, kristallina utväxter, oxider, halvt avfrätta folier, ibland oxid, vitt pulver etc vid genompläteringar. Det finns idag så otroligt många sätt att göra rena skitprylar på. Givetvis får man problem med detta inom något eller några år. När garantin gått ut….

Kommer ni ihåg att det fanns en artikel i QTC för några år sedan med färgbilder på just sådan här produktionsbrister. ICOM har koll på sin produktion och vi har inte sett sådant på ICOM grejerna trots att de varit i drift kanske tio år. Man får vad man betalar för….. Kan man då göra något åt en sådan dålig sak? Möjligen skulle total rentvättning av kortet i en billighets radio kunna få bort rester av sådant som förstör den med tiden.

 

Rengöring av kretskort, då gäller ett spritbad. Det gäller att lösa upp smutsrester, få bort damm och lösa upp rester av Harts. (Harts är flussmedel i de flesta byggen och smälter av sprit) Ibland har radion varit utsatt för fukt under en längre tid, damm och smuts sugs in. Exvis en äldre radio, en gammal väl brukad IC-735, som stått i garaget, plocka ur korten, köp en fem liters dunk T-sprit. Ett lämpligt kärl och en pensel. Bada korten, låt dem ligga i en kvart till en halvtimme, pensla försiktigt med penseln. Man ser hur vätskan färgas av det harts som löses upp. Det kan vara nödvändigt att byta tvättvätska, dvs T-sprit för att få bort allt. Efter detta torkas kortet noga, det kan ta flera timmar, slå kortet försiktigt mot handen så att spritrester kommer fram från skrymslen. Blås torrt med en hårtork. Besikta kortet noga, och du finner att det ser ut som nytt. Där det ser ut att ha ändrat färg kan det vara ide att löda om lödningar för större komponenter. Tänk på att T-Spriten som torkar blir en gas som hamnar i den luft du andas. Gasen är Etanol som kan göra dig yr i mössan. Så ventilation eller utejobb kan var bra.

 

Mycket jobb att plocka ur kretskorten. Ja det kan vara så, ett kort i en HF rigg kan ha 20 – 30 st kretskortskontakter. Ett stort jobb att få bort allt, dessutom svårt att minnas var alla skall sitta. Rita av först, eller ta ett par bilder med nya fina digitalkameran. Så är risken att sätta ihop fel minimal. Man kan även med en smal spritpenna skriva på kontakterna numret på den jack där de skall sitta. Att renovera gammal elektronik kan vara mycket jobb. Men en kul hobby.

 

Harts suger i sig fukt

Lödhartset kan vara hygroskopiskt. Den kan under lång tid dra i sig fukt. Detta gör det olika beroende på typ och kvalitet av lödflussmedel. Det hänger oxo till viss del på hur lödningarna är utförda, med för hög temperatur kan hartset bli rena ”dödsfällan”. Det kan ta många år, men till slut kan lödhartsrester som blivit fuktiga leda ström. Vi hade typiska sådan fall på 80 talet. MFJ gjorde elbuggar byggda  med C-MOS  kretsar. Dessa är högOmiga och drar lite ström men reagerar för mycket höga resistanser mellan sin ben, flussrester som dragit i sig fukt blir ett sådant högOhmigt motstånd. Elbuggarna slutade funka ganska snart och reparationerna bestod i att ge kretskorten ett spritbad. Sen gick de i alla sina år.

 

Skall man då plastlacka sin nytvättade kretskort? Det kan vara lockande att spraya över dem med någon lack. Rena fina kort, och de blir jättesnygga med en lack. Jag ser i alla fall inga direkta nackdelar, det kan komma lack i spolar som kan trimmas, det låser då fast trimkärnor, trimkondingar och trimpottar. Man kan dock nöja sig med folietsidan. Skall radion i fråga användas inomhus är det nog överkurs. Ett väl rengjort kort är mindre benäget att korrodera och lacken kanske inte gör någon fördel. Till slut finns ju en viss risk att lackens lösningsmedel kan smälta någon plast eller komponent på kortet. Lackade kretskort är byggda med komponenter som specas att tåla lacken i fråga, och en sak tillverkad för att inte lackas har kanske inte sådana komponenter.

 

Här på SRS får vi ibland in radio som plumsat i sjön. Eller till och med som plumsat i toaletten…. den glider ur bröstfickan när man tar av sig jackan eller drar ner byxorna och hukar sig där på dass. Plask…. Hoppas det var ”före”, dvs att vattnet i dasset är ”rent” när den skall fiskas upp…(där fick jag till det utan att använda äckliga ord som kan väcka anstöt) Det är viktigt att man får bort batteriet och sköljer apparaten i rent varmt vatten direkt. Sen får man plocka isär radion och lägga den i ett spritbad, som bekant löser spriten sig med vattnet och det är lätt att får bort vattnet. Den som låter batteriet sitta kvar får finna sig i att köpa en ny radio. Grava vattenskador ger oftast en förstörd radio.

 

 

IC-E92D är vattentät

Den tål ovanstående behandling. Man specar att den tål en meters vattendjup under 30 minuter. Det förutsätter att man pluggat in gummilocken vid uttagen för DC och monofon. Ibland är det djupare än en meter och då finns risk att det ändå tränger in vatten. Trycket ökar ju kraftig vid större vattendjup, något som vi själva känner av om vi badar och dyker några meter.

 

 

Kretskorten i slutsteg kan vara kluriga, jag tänker nu på transistoriserade PA för VHF och UHF, 50 – 100 watt, av de typer som såldes mycket under 80 och 90 talet. Här gäller striplines för högfrekvensen och resonans, liksom striplines används som impedansomvandling, samt trimkondingar och kraftiga folier för DC matningen. Här finns flera ställen där det kan bli varmt. Dvs. ställen där det punktvis kan bli mycket varmt. Det är inte bara själva transistorerna som blir varma utan även striplines och andra folier i vissa punkter som blir varma. DC folierna likaså kan bli varma och tennet kan bli kristallint. De flesta byter sluttransistorer och finner att slutsteget inte går ändå. Eller ger klen effekt. En enklare mätning kan visa att likspänningen inte når collektorn på transistorerna. Det kan vara avbrott i DC vägen bara att följa upp, ofta är en dålig lödning som gått varm skälet till felet. Om det inte går att hitta avstämning, dvs trimkondingarna räcker inte till, ja då är det stor risk att isolationsmaterialet har skadats i kortet. Epoxiplasten har omvandlats med hög värme till något som inte alls passar för höga frekvenser. Återstår då att skrota steget. I många PA finns en BIAS-krets som består av en stor diod och ett stort effektmotstånd, lödfel där det blir varmt och BIAS försvinner, det låta illa och ger låg förstärkning. Mät 0,7 Volt på B. Sug bort gammalt lödtenn och löd snabbt och resolut med nytt lod, och ha koll på temperaturen, 350 grader är bra.

 

 

Ibland brinner det på kretskortet

Det blir svart och kolat, det pyr och luktar gris. Så fort man sätter på strömmen fortsätter det att pyra och ryka. Särskilt om det finns en högre spänning så fortsätter kortet att brinna. När kretskortsmaterialet blivit överhettat blir det ledande. Dvs ström flyter i kortmaterialet. Enda sättet att laga detta är att ta bort allt som är svartbränt, det kan betyda att man får skrapa, fräsa tälja eller peta bort så mycket material att det blir ett fult hål i kortet. Ungefär som tandläkaren måste borra bort allt sjukt material i tänderna innan lagningen kan göras. Kretskortet kan man sedan lacka där de brända resterna är bortfrästa. Allt bränt material måste bort från ett kretskort. Genom detta kan man rädda kortet. I alla fall om det inte är frågan om VHF eller UHF avstämda striplines. Rör PA och dess nätdel kan vara ett exempel på där detta kan hända.

 

 

DX tips, Thailand HS0ZIE

Fick detta DX tips av Kurt, SM7WGP, som framöver kommer att köra från Thailand, med anropssignalen HS0ZIE. Han är igång dagligen på 14303- 14304 kHz USB. SNT 14 – 15. Obs SNT, du måst dra ifrån en timme för att få Svensk Sommartid, eller två timmar för GMT. Det är nog inte enkelt att köra detta land nu i solfläcksminmats tid. Men Kurt har för avsikt att få upp master och fetare antenner. Dessutom har ju solen vänt nu och vi går mot bättre conds.

 

 

ELFA katalogens faktasidor på nätet

Ibland hänvisar jag till ELFA, när det gäller verktyg, komponenter kabel, relän etc. Idag verkar inte så många radioamatörer äga en ELFA katalog, men att läsa den på nätet låter sig göras, kolla här: http://www.elfa.se/se/fakta.pdf

Särskilt bra är faktasidorna som finns före varje kategori, exvis välj ”motstånd” så finns att läsa några sidor om motstånd och deras egenskaper. Eller vill du veta mer om spolar och drosslar, ja då väljer du drosslar och kan läsa om dess egenskaper. Man kan lära sig väldigt mycket genom att läsa ELFA katalogen. Gör det du oxo. ELFA är kanske inte känd som den billigaste, men beställer du något får du det, snabbt och rätt, och du får saker av god kvalitet, du får även support och en massa kunskap. Som väl överväger priset på de saker du behöver.

Vill du läsa hela katalogen finner du den här: http://www.elfa.se/se/index1.html

 

 

Foldback

Man finner ordet på vissa nätdelar och stabiliserade nätaggregat. Ordet kan vi översätta med ”vik tillbaka”. Hur kan ett nätaggregat ”vika tillbaka”? Sanningen är att det betyder att nätaggregatet har en spänning till strömkurva som viker tillbaka. Således vid lägre spänning ger det oxo en lägre ström. Ställer du in 13,8 Volt kan det ge exvis 22 Amp. Vid 6 Volt bara 8 Amp, och vid kortslutning, dvs  vid nära noll Volt, ger det bara 1 Amp. Avsikten är med den här kretslösningen att få en lägre förlustvärme. Vid kortslutning och med 20 Amp kommer ju hela effekten att hamna över sluttransistorerna och bli värme, skulle ett nätagg klara detta skulle kylaren få vara mycket stor. Därför är det konstruerat för att minska tillgänglig ström vid lägre spänning. Vissa dyrare labbaggregat har inte foldback, just för att man skall kunna ta ut hög ström även vid låga spänningar, det har då en stor och dyr kylare. Vissa av ICOMs inbyggda nätaggregat, exvis i IC-R70 och 71 är av foldback typ, trots att de bara är gjorda för 2 Amp. Det kan då hända att man inte får igång radion om den stått länge, startströmmen till stora kondingar gör att man får för hög ström och aggregatet ställer sig i ”nervikt” läge. Oftast kommer det efter ett par startförsök, och går sedan bra.

 

 

Varför blir nätaggregatet varmt?

Det blev ju inte de gamla nätaggen till rörstationer. Värme är något som hör till stabiliserade nätdelar, de som ger konstant spänning oavsett utström. De har en stabilisator, och den har ett spänningsfall som behövs för att kunna reglera spänningen. Exvis et vanligt 13,8 V och 20 Amp aggregat, det behövs c:a 3 Volt före regulatorn för att den skall kunna hålla konstant spänning. Vid låg last ligger spänningen ofta på mer än 20 Volt. Vid exvis 10 Amp har vi då kanske 18 Volt före regulatorn.  Värmen kommer från förlusterna i regulatorns slutsteg, de stora transistorerna på kylaren. Om vi drar 10 Amp och har 20 Volt före reg. Blir effekten 20 – 13,8 x 10 = 62 Watt, vid 20 Amp kan vi räkna med  18 – 13,8 x 20 = 84 Watt. Till detta kommer förluster i likriktarbryggan, 2 x 0,8 Volt x 20 Amp = 32 Watt. Nättrafon blir oxo varm, den skall ju överföra effekten till regulatorn, dvs i värsta fall 20 Volt x 20 Amp 400 Watt, och har kanske 80 procent verkningsgrad, varvid c:a 80 Watt blir värme i den.

I ett ostabbat nätagg till exvis en rörsändare finns ingen stabilisator, därför blir ju bara nättrafo varm, likriktaren blir bara ljummen, exvis 2 x 0,7 Volt x 0,2 Amp = 0,28 Watt. Den höga spänningen ger oss inte större förluster i likriktare, utan snarare tvärs om då strömmarna blir lägre. Det var bättre förr när spänningar var högre och strömmar lägre.

 

 

Åsså finns det ”vridspoleradio”

Träradio, plåtradio, ångradio, gammelradio, amatörradio och vridspoleradio. Det sista, vridspoleradio var väl kul, vad är det? Ett nytt namn på en gammal sak. Såg att någon annonserade ut en vridspoleradio, bilden visade en kristallmottagare. Hur kan man komma på idén att kalla en kristallmottagare för vridspoleradio? Ja skälet är nog att en del sådana stäms av med en variometer, det fanns ju inte vridkondingar i radions begynnelse. Man har tyckt att en variometer, där man vrider spolar mot varandra mycket väl kan kallas vridspolar. Så blev det ”vridspoleradio”. Eftersom ett vridspoleinstrument kallas så, kan väl en kristallmottagare få ett nytt modernt namn. Föresten varför bygger ni inte antennavstämmare med vridspolar, (variometer)? Det är ett bra sätt, och förekommer hos de som labbar med 136 och 500 kHz banden. Vridspolarna i kristallmottagaren var både för avstämning och för att reglera kopplingsgraden mellan de avstämda kretsarna. Med kopplingsgraden bestämmer man bandbredden och kan på så vis få en viss variabel selektivitet.

 

 

Räkna med bråk

Jag brukar ha med denna rubrik, det kan vara en fördel att ha lite kunskap i ämnet, inte minst för att beräkna antenner och förstå antennbeskrivningar där man blandar decimala tal och bråktal. Idag tänkte jag kommentera en nyhet jag läste på Text-TV. Jag ändrar ämnet till amatörradio. Nyheten berättade: ”nästan var femte svensk bygger egna antenner”, och vad betyder detta då? Hur många bygger antenner. Låt oss då räkna på saken, var femte svensk blir, 1/5 dvs. 20 procent. Men nästan var femte, låt oss se hur många var fjärde då blir, ¼ blir 25 procent. Så nästan var femte borde ligga mellan 20 och 25 procent men närmare 20 procent. Låt oss säga att man med ”nästan var femte” menar 22 procent. Läser vi vidare i nyhetsartikeln finner vi att man mer noggrant skriver att 17 procent av svenskarna bygger egna antenner. Så nästan en femtedel betyder närmare en sjättedel. Lite bakvänt kanske. Hur lång blir då vår antenn om den skall vara nästan en kvartsvåg? Dvs. närmare en tredjedels våglängd. Ja den som är van vid den här typen av statistik och bekant med bråktal, han kanske inser hur många man menar, eller förstår hur lång antennen skall vara, men en som tänker logiskt och försöker uppskatta vad man menar kommer till ett annat resultat. Lite dålig journalistik att skriva på det här sättet då det går att tolka på flera sätt.

Vad är det för fel på procent?

Gäller det pengar så är det mer noga, och då gäller till och med ören, eller punkter. (punkter är hundradels procent, se där bråktal igen).

 

 

Är romerska siffror digitala? (filosofi)

Eller är det bara binära siffror som är digitala? Digital betyder att något har en siffra, och då är ju arabiska siffror digitala, 145 är en digital presentation, dvs vi säger något med siffror. -5 grader är en digital presentation av utetemperaturen. Är då Romerska siffror digitala? Ja på samma sätt då de med en siffra sätter ett mått på något. Spänningen är VII Volt (7 Volt). Visst är det en digital presentation av spänningen. Datorn däremot omvandlar till binära tal, det är nästan som att räkna på fingrarna, 1110 är ett binärt tal för 7 Volt. Jag brukar säga att om vi digitaliserar något kan det med ett fint ord heta att vi kvantiserar det. Exvis kvantiserar vi utetemperaturen till 3 grader, istället för att säga att det är ”rätt kallt men inte frost”. För att göra det lite roligare, och kanske lättare att förstå brukar jag kalla det för att ”försiffra” något. Framöver skall vi se hur det går till att digitalisera tal, spänning, tryck, vikt, temperatur, jag kallar det då att försiffra. Hur går det till att försiffra talet innan det sänds som siffror i en D-STAR radio?

Så då var Karl den XII, digitalt framställd. Han var försiffrad till ”Kalle tolv”. Det var väl på modet att digitalisera med Romerska siffror på hans tid. Undrar om de digitaliserade utetemperaturen med Romerska siffror oxo. Eller var temperatur bara möjligt att mäta analogt då? Kyligt, kallt, skitkallt, rätt kallt, varmt, mycket varmt och ljummet.

 

IC-7700 presenteras mycket utförligt här:

http://ham.srsab.se/icom_ham/7700.html

Här kan du ladda hem broschyr och manual på underverket IC-7700.

Här finner du att det går att ladda hem en Video på IC-7700. Dvs rörliga bilder. Njut av den vackra transivern i konstnärligt utformade rörliga bilder, en sk Video på riggen.

 

 

”Överhettning” (samhälle politik och ekonomi)

Ja vad är det? Inte så svårt, det är ju när slutsteget har blivit så varmt att det finns risk för skador. Men det var förr det, idag är ordet ”överhettning” en term inom ekonomi, politik och samhälle. Vi varnas av politiker för att det kan bli överhettning i ekonomin, detta kan då motivera räntehöjningar, skattehöjningar och andra avgifter på oss arma arbetare. Men vad är då överhettning? Vad kan vi drabbas av för hemska saker om man inte höjer räntan och det blir överhettning? Vad menar politikerna när dom skräms med överhettning? Så hemska saker att det kan krävas krafttag av regeringen och riksbanken. Ja inte vet jag…. Men idag, på nyheterna, förklarades vad överhettning betyder, ”överhettning är när hjulen snurrar FÖR fort”. Fy vad hemskt, tänk om det skulle ske, ja då är det nog bäst att snällt betala sin nya skatt och sina höjda räntor, och inte begära högre lön. Men man talade inte om vilket kritiskt varvtal som gäller.  Eller är det helt enkelt ett förtäckt sätt att säga: ”ni (folket) har nu fått det för bra, och vi (regering och riksbank) måste bromsa (straffa er)”. Ja vad skall vi göra för att det inte skall bli en överhettning, det där med att hjulen snurrar alldeles för fort låter ju hemskt, här hjälper inte det gamla sättet med en fläkt. Ibland försvarar sig politikerna med att det var nära en överhettning i höstas, och som tur var vidtog vi ”åtgärder”. En form av försvar för att det blivit sämre kanske.

 

 

Jag har efterhand lärt mig att inflation är motsatsen till överhettning (ironi)

Genom att lyssna på nyheter och Politikers tal har jag fått klart för mig att inflation är motsatsen till överhettning. Inflation ger i sig upphov till höjda avgifter, höjda räntor och ökade skatter. Öhhhh. Dvs politikerna säger indirekt att nu får ni passa er så det inte blir inflation, för då måste vi straffa er med höjda räntor och skatter.

För att motverka detta krävs strukturellt sparande. Möjligen är det så att hjulen snurrar för sakta vid inflation. Och allt är vårt fel, dvs vi arma arbetare och medborgare.

 

 

Jamen förra gången jag köpte en sådan kostade den bara 350 kronor (penningvärde med lite ironi)

Sagt av kund som vill köpa en ny, och idag kostar den 1250 kronor. På frågan om när han köpte en sist är svaret 1984. Men på 24 år har mycket hänt, bl.a att priset i kronor räknat ökat med kanske 3 till 4 ggr. Så i verkligheten är prylen i fråga idag billigare.

 

 

Bygg en vertikal V-Beam

Klart att vi måste ha ett antennprojekt med idag. En vanligt V Beam består av två trådar uppspända som ett horisontellt V med en viss vinkel, exvis 45 grader, V-ets öppning är riktverkan. Den skall vara flera våglängder. Matning med stege i Vets botten är enklast.

Men vad är en vertikal V-Beam då. Jag satt och bläddrade i gamla radiotidningar och fann den. En hög fästpunkt behövs, och antennen består av en tråd som spänns som ett uppochnervänt V i fästpunkten, exvis ett träd. Ytterändarna exvis 3 till 5 meter över marken, med snören till marken om inga småträd finns där. Vinkeln stod det inget om men verkar vara c:a 90 grader. Matningen är det speciella, du matar 0,25 våglängder från ena änden, 0,75 våglängder går vidare över höga fästpunkten, som då utgör punkten 0,5 våglängd, och slutar vid andra låga fästpunkten. Antennen skall stämmas av för en frekvens, och för 18 MHz blir den ganska måttlig i storlek, en hög fästpunkt på 10 till 15 meter blir bra. Man får riktverkan i trådens längdriktning. Dvs åt båda dessa håll. Detta är ju en osymmetrisk matning, vilken kan ske med balun och koax. På ett ställe stog det att man använder 1 till 4 balun och på ett annat 1 till 1 Balun. En lite dålig beskrivning, men funkar den, eller är ett ämne för vidare experiment och utveckling blir det en kul sak. Lätt att sätta upp och en viss riktverkan. En diskret antenn för ett band. Någon som vet mer om den här antennen eller har provat den?

 

 

Bygg en “Select-o-Ject"

En ”Select-o-Ject”, va är det fö nåt? En pryl som var på modet förr, ja vi är väl i början av 60 talet. Men ordet, kan det månne vara en Amerikansk Uppfinning? Namnet i alla fall. De är fenomenala att hitta på säljande ord, som kan göra en tom sak till något häftigt. Ja ordet i sig berättar väl helt och hållet om vad det är, eller? Nog har det med selektivitet att göra. Men efternamnet då Ject? Kommer inte det ifrån reject, dvs spärra eller dämpa, notcha kanske. Så gott som alla ICOM stationer har det som en Select-o Ject har. Men i annan form och bättre. I gamla radiotidningar fanns byggbeskrivningar av en sådan här manick. Här är en sådan beskrivning: http://www.mines.uidaho.edu/~glowbugs/soj.htm Med elektronrör och allt. Bygg en och upplev hur det var förr. På en IC-706 finns idag DSP som ger oss Notchfilter, och CW filtret är väl att betrakta som effektivare än lågfrekvens filtret i Select-o-Ject grejen. Vad det här byggprojektet gör, är att vara endera ett LF Notchfilter eller ett smalt LF filter för Morse mottagning.

 

 

Hertz är SI enheten för frekvens, svängningar eller varv per sekund (SI)

Hz är SI enheten för ”händelser” per sekund.

Det betyder att vi kan ange motorns varvtal i Hz. Ser vi noga på saken är en svängning, eller en period ett varv, jag har ju skrivit om periodens fasläge i grader. En hel svängning är 360 grader, dvs ett varv. Men på motorn i bilen, borrmaskinen, äggvispen, tvättmaskinen anges ju varvtalet i varv per minut. Det vore helt rätt att ange det i Hz. En tvättmaskin centrifugerar med 600 varv per minut, och det är ju bara att dela med 60 så får vi varvtalet i Hz, dvs centrifugeringen sker med varvtalet 10 Hz. Bilmotorn spinner med 3000 varv per minut, eller med 50 Hz när vi kör i 110 km per timme. Med vilken frekvens slår tändningen gnistor vid varvtalet 50 Hz? En fyrtaktare slår gnista vartannat varv och vi har en tändningsfrekvens på 25 Hz per cylinder. Men varför används då inte Si enheterna på de här maskinerna? Det vore ju väldigt praktiskt att beräkna andra system på de här maskinerna om alla parametrar använder Si enheter. Nämn något annat som går att ändra på…. Tum och fot exvis… ja världen är trög, varför lära sig något nytt bara för att det har blivit en standard? Att det är 50 år sedan SI enheter lagstadgades i SM är väl inget skäl…. (ironisk).

 

 

Trots allt har Hz slagit igenom

Gamla sätt att ange frekvens, som cycles per second, svängningar per sekund, perioder per sekund etc är i princip borta. Ett lustigt fenomen att vissa SI enheter vinner förtroende medan andra inte.

 

Frekvens används i andra sammanhang (Ironi)

Exvis frekventa besök på MC Donalds. Eller, han besöker SSA hemsida frekvent, eller med en ökande frekvens. Om man nu skulle ange MC Donalds besöken i SI enheten Hz. Besöker du restaurangen en gång varje dag blir frekvensen c:a 0,00001 Hz. Lite opraktiskt kanske….

 

 

ID-1 nu typgodkänd i EU

ID-1 en 1200 MHz D-STAR radio är nu klar med CE, R&TTE RoHs etc.
På 1200 MHz får vi mer utrymme för DD, (Digital Data) med 128 kbps.
Ett kul sätt att utnyttja vårt 1200 MHz band kanske.
DV, (Digital Voice) kör 4,8 kbps.
ID-1 är en delad transiver med 1 och 10 Watt ut, den kan köra analog FM förutom D-STAR.
Med ID-RP2C repeater Controller, ID-RP2V och ID-RP2D bygger man upp ett analogt och digitalt repeatersystem som kan köras med ID-RP2L, en 10 GHz mikrovågslänk, eller via dator till internet.
ID-1 kan givetvis köra radio till radio, FM eller D-STAR för de som vill experimentera utan relästation.
Intressant i en sådan här radiostation är bandbredderna.
FM kör 12 kHz , DV (Digital Voice) 6 kHz, DD (Digital Data) 140 kHz !! Det behövs för den stora datahastigheten, där filer kan sändas över nästan som bredband.

 

 

Energi och miljö för radioamatörer

I förra nyhetsbrevet skrev jag lite om gammelriggen. Idag måste vi kanske se detta lite som en miljösak. Miljö och energiåtgång går ju han i hand. Ibland hör man en radioamatör på bandet säga att han kör med gammelriggen för det blir så varm och skönt. Man hör till och med de som kör stora slutsteget bara för att få varmt. Om vi väljer radio över en helg, låt oss säga 20 timmars drift. Och kör en IC-706 kommer förbrukningen att vara 1,5 Amp, 13,8 Volt dvs 21 Watt. Lägger vi till verkningsgraden i nätdelen så ligger vi kanske på 50 Watt. Energin blir då produkten av effekten och tiden, dvs 50 Watt x 20 timmar = 1 kWh. Inte så mycket det får vi för under en krona. Om vi nu kör gammalriggen då, en med rör, en Drake TR4X, den lär dra runt 200 Watt i RX. Och vi betalar fyra ggr så mycket för att köra den en helg. Dvs skillanden mellan en modern rigg och en helrörig gammelrigg är fyra ggr. En gammelrigg av hybridtyp ligger väl på halva rörriggens förbrukning. Om vi nu kör radio i 40 helger och lite på veckan, så blir det ändå en slant. Eller rättare sagt en miljöfråga. Exvis kan vi nog säga att IC-706an drar på årsbasis c:a 100 kWh, och gammelriggen 400 kWh. Då får vi lite större siffror väl värda att ta hänsyn till. Slutsteget värmer gott och det vill kanske ha 300 Watt i stby, dvs bara glödeffekten. Obs att vi nu bara räknat med effektförbrukningen i mottagning. Värmer du dig med en värmepump kostar värmen en fjärdedel av värmen från gammelrigg och PA……. Obs att du oxo måste lägga till energin från lödkolven som behövs för att hålla gammelriggen i drift.

Värmer du dig med en tröja och ett par tofflor, ja då är du miljömedveten.

Stänger du av riggen när du inte använder den är du oxo miljömedveten.

 

 

Min lista över alla ICOM HAM stationer

Vill du ha den så sänd ett mejl. Jag har försökt hålla den aktuell. Omfattar över tvåhundra Europa och SM sålda amatörradiostationer från ICOM. En doc fil, och om du vill kan du fortsätta i listan själv, lägga till och kommentera etc. Listan börjar vid IC-700, ”lajnen” som var en av de första ICOM, eller som det då hette, Inoue stationerna i SM.

 

 

Mer om Harry Nykvist finner du här (Frykensjöarnas rikedomar, med digtialteknik)

http://www.fsfl.se/backspegel/nyquist.html

Nog är han väl lite dåligt känd, kul i alla fall att Kils kommun satt upp minnestenen. De som läst digitalteknik på djupet och försöker beräkna bandbredder och datahastigheter, modem etc. har säkert kommit i kontakt med Harrys matematik.

Följ länkarna från ovanstående sida så finner du att Harry är ganska känd över vida världen. Men det var ju i USA han gjorde sina framsteg. Han föddes ju bara och levde de första 18 åren i Kil, Nilsby. Man finner stenen vid rastplatsen under den röda bron vid Nilsbysundet.

 

 

Selma Lagerlöf och Mårbacka måste väl nämnas oxo (Frykensjöarnas rikedomar)

Skall vi presentera Frykensjöarna så måste man väl besöka Mårbacka, här är hemsidan: http://www.marbacka.com/ Inte många mil från Sunne, och sedan är det lätt att resa österut mot Klarälvdalen och Olsäter, för vidare resa mot SRS i Karlstad.

 

 

Fryksta vid nedre Fryken (Frykensjöarnas rikedomar)

Där Nedre Fryken slutar i syd finns Fryksta, detta är en av Sveriges allra första järnvägstationer. Här finns rester av järnvägen som förband Frykensjöarna med Klarälven. Ett litet järnvägsmuseum finns att se, gratis, men inte alltid öppet. Den här platsen var en mycket viktig knutpunkt för transporter, med båt och med tåget. Observera om du besöker platsen, den mycket stora pampiga och påkostade stationsbyggnaden. Högt och vackert placerad. Och den ganska lilla järnvägen. Observera att vid Fryksta finns även en senare järnvägstation, den var för senare tiders tåg till Kil, dvs bara några km, och en betydligt diskretare järnvägstation. Se här: http://sgis.lst.se/texter/kulturmiljo/byggnadsm/fryksta.pdf

Det lok som drog tåget efter att hästarna pensionerats finns numera i Gävle, på järnvägsmuseet. Lite synd att det inte fick vara kvar i Fryksta. Loket heter ”Frykksta”.

I hamnen i Fryksta kan man se Freja, ett fartyg som man bärgat och renoverat, och som idag kör turistturer på sjöarna. Med äkta vedeldad ångmaskin. Här kan du läsa om Freja: http://www.angbatfreja.nu/

 

 

Fryken runt kräver bränsle (Frykensjöarnas rikedomar)

Mat av god kvalitet njuter du av på Länsmansgården strax norr om Sunne. I gammal herrgårdsmiljö njuter du av erkänt god mat i vackra lokaler med utsikt över landskapet och Frykens smalaste delar. Här kan du läsa mer : http://www.lansman.com/

Varje dag finns vägfararlunch, oftast finns plats utan att reservera.

 

 

Finns det inga häftiga radiostationer att se runt Fryken?

Nej, där är det lite dåligt, så en liten avstickare till Karlstad kan krävas, för att besöka SRS. Sunne sändaren dock, är inte så illa att komma i närheten av. Den sitter på ett högt berg som kallas Blåbärskullen, med sin 300 meter höga mast syns den vida omkring. Vid Rottneros går du västerut, mot skidbacken, och sen åter mot väster, snart ser du stora masten torna upp sig. I de här skogarna finns bra naturplatser att övernatta i husbil eller husvagn. Grusvägar.

I denna radiomast sitter Sunnerepeatern SK4AV/R på 145,775 MHz, FM.

 

 

SOTA, Summits on the Air, SOTA

Kommer ni ihåg när man körde kommuner, församlingar och for land och rike runt föra att aktivera dem. Nu gäller SOTA, Summits On The AIR, vi skall köra bergstoppar. Här är hemsidan : http://www.sota.org.uk/

Jag har ännu inte satt mig in helt i saken men tydligen gäller et att köra ifrån bergstoppar och att köra stationer som finns på bergstoppar. I SM är många höga berg listade för varje län. Det gör ju att i vissa län finns det inga. I Värmland har vi exvis Hovfjället 542 m, Bograngsberget 513 m, högst i Värmland är Granberget med 701 meter. Västra Götaland kan stoltsera med Kinnekulle 187 m, som ju är rätt lättkört då det går att komma upp med bil plus någon km per fot. Norrbotten har 95 !!! bergstoppar som skall köras eller aktiveras.

Svensk ”Association manager” är SM5KRI, sm5kri@ssa.se som kan ge mer info.

 

 

Vårt dynamiska språk /…/

Ordet:  /…/ Ser vi lite då och då i texter.  Men vad betyder det då? Snedstreck punkt punkt punkt snedstreck. Hur läser man det? Ordet betyder lång paus. Dvs vad vi förr skrev med tankstreck, nytt stycke eller komma. Ordet skall inte läsas, utan man skall vara tyst några sekunder. Hur datorn gör när dess talsyntes läser ordet för blinda och synskadade vet jag inte.  Som tur är används inte ordet av proffs, som författare eller yrkesjournalister. Men vi lär få vänja oss vid ordet i mindre seriösa textsammanhang där man försöker visa sig duktig…

Förr kunde ordet /…/ betyda att man utlämnat något. Ganska tvetydigt.

 

 

Mondän (vårt dynamiska språk)

Nog hör vi ordet ibland, men säger dom inte fel och menar modern? Nej ordet ”mondän” finns, och kan översättas med elegant, förnäm eller snobbighet.

Ordet har använts i SM i över hundra år men är likväl lite reserverat för de som kan mycket om ord och språket, kanske de snobbiga. Vi har även mondial, som beskriver något som omfattar hela världen. Närmast mondial kommer vi i DRM, dvs den nya digitala rundradion på HF. DRM Digital Radio Mondial, eller: digital världsradio.

Men nog är IC-7800 och även IC-7700 lite mondän, (elegant).

 

 

Dagens snedstrecksmissbruk

Vad sägs om den här: extranål/förstärkning till Resegrammofon. Ja vad betyder denna text, vad menar han?

 

 

Lite roligheter

Ett bidrag från Nils:

Hej !

Kan denna roa någon månne?

 

Telefonförsäljaren ringde. En mycket ung röst svarade tyst viskande:

 

Hallå.

Hallå. Vad heter du?

Jimmy, jag är fyra år.

Kan jag få tala med din mamma?

Hon är upptagen.

Din pappa också?

Han är också upptagen.

Finns det någon annan hemma hos dig?

Ja; Polisen.

Polisen? Får jag tala med någon av dem?

Dom är också upptagna.

Finns det några andra vuxna där?

Ja; brandsoldater. Också upptagna.

Men snälla Jimmy, vad gör då alla dessa människor hemma hos dig?

Dom letar efter mig.

 

73

SM7ONA Nils

 

 

 

God morgon Roy! Bifogar lite skoj..........   

 Pajala-Lasse satt vid bardisken i Luleå i godan ro och läppjade på en öl.
Plötsligt kom det in en storväxt kille och klappade till Lasse med en jättesmäll så han flög av barstolen och ned på golvet.
Det var ett karateslag från Korea, sa den stora killen.
Pajala-Lasse suckade, reste på sig och borstade av sig dammet och satte sig på barstolen igen och fortsatte med sin öl. Då fick han en ny jättesmäll så han flög in i väggen.
Det var ett Kung Fu-slag från Japan, sa den stora killen stolt. Pajala-Lasse fick nog. Han klev upp igen, borstade av sig dammet och lämnade stillsamt baren. Efter ungefär en timme kom han tillbaka. Han gick upp bakom den stora killen, som nu satt vid bardisken, och klappade till honom över ena örat så han åkte i golvet och somnade. Pajala-Lasse tittade på bartendern och sa: När han kvicknar till kan du väl berätta för honom att det var en kofot från Järnhandeln i Pajala!

 

Och en till:

Efter 20 års äktenskap tittade jag på min fru och tänkte tillbaka på vårt
liv tillsammans.
Sedan sa jag till min fru: Älskling, för 20 år sedan bodde vi i en billig lägenhet, sov i en för liten säng, hade knappt mat i kylen och ingen tv, men jag gick till sängs med en
otroligt het villig 20 åring! Nu har jag ett hus för flera miljoner, en bil för flera hundratusen,
en stor dubbelsäng, kylskåpet är sprängfullt och jag har en 42 tums plasma-tv.
Men jag går tillsängs varje kväll med en trött kvinna på 42 år.. Så vitt jag kan se det är det bara du älskling som inte följt utvecklingen i vårt förhållande!
Min fru är en väldigt förnuftig kvinna så hon svarade bara kort:
Älskling, hitta du bara en het villig 20 årig kvinna så skall jag snabbt se till att du får tillbaka din billiga lägenhet, din lilla säng, ett tomt kylskåp, och ingen tv.
Allt enligt mottot:
Att träta med en kvinna är lika lönlöst som att försöka läsa DN i full
storm!

 

73//Benke

 

 

DATASUPPORTENS VARDAG! 
Supporten: Vad kan jag hjälpa till med?
Kunden: Jag håller på att skriva mitt första mail och jag har
skrivit bokstaven a men hur skall jag göra för att få till den
lilla cirkeln runtomkring?
Supporten: Är markören fortfarande där?
Kunden: Nej, jag är ensam här.

Och nästa kund kunde inte koppla upp sig.
Supporten: Är du säker på att du använt rätt lösenord?
Kunden: Ja jag såg när min arbetskamrat skrev in det.
Supporten: Kan du säga mig vad lösenordet var?
Kunden: Det var fem små stjärnor.

Supporten: Nu skall vi se hur ditt system ser ut, klicka på "den här datorn"
Kunden: Men hur skall jag kunna göra det härifrån? 

 

Kunden till Hewlett Packardsupporten: Min laserskrivare är trasig.
Supporten: Vilken modell har du?
Kunden: Det är en Hewlett Packard.
Supporten: Jo, jag förstår det. Är det en svartvit skrivare?
Kunden: Nej, den är beige


Kunden till Tele2supporten: Jag har köpt internet och vill ha hjälp.
Supporten: Ok, hur långt har du kommit i installationen?
Kunden: Jag har packat upp lådan med internetet i
Supporten: Ok, har du anslutit alla sladdar och slagit på datorn?
Kunden: Slagit på datorn? Jag har ingen dator, jag har köpt internet

 

 

 

 

 

Ja visst roar de här små historierna. Och nog kan en liten historia vara rolig utan att vara anstötande, grabbig, fräck etc. Visst kan det bland vänner vara roligt med en riktigt ful fräckis, men inte bland okända. När jag nu sänder detta brev till många jag kanske inte ens har sett måste man vara lite lagom försiktig.

Ett stort tack till de som bidragit med roliga stories.

 

De

SM4FPD nedre Frykens kustradiostation SM4FPD

Roy