Swedish Radio Supply AB

SRS nyhetsbrev HAM

2008-11-07

HEJ Mejlingslistan

Dagens tema är: Baluner och särskilt strömbaluner

Drar IC-7200 nån ström?

QRP och QRS

Baluner baluner…

HM-36

”IC-706MKII för uppgradering”

”Ny” 25 åring

Bygg mobilantenn

RWI i farten

Vi människor är Amplitudmodulerade

Norrsken

Dagens Tema är: Baluner, strömbaluner, luftlindade, toroider, koaxbaluner, chokar, HF spärrar, mantelströmsfällor. Ja vad allt kan det heta. Balunen är en mycket gammal sak, dock har den kommet till radioamatörerna ganska sent, och har blivit en modesak. Särskilt dom som säljs färdigbyggda. Vidare ser vi mer på IC-7200.

QRP och QRS är kul experiment sidan av hobbyn som man bör veta att de existerar, helst innan stora PA:t slås på.

”Experimentera mera”, brukar jag skriva och säga. Under en del av dagens texter står dessa gyllene ord. Min avsikt är att understyrka att det kan löna sig att just experimentera i det aktuella ämnet, det kanske inte finns exakta och klara regler för hur man gör, utan att man med experiment kan lära sig mer, och kanske lösa just sitt eget specifika problem, med just experimenterande.

Dagens ”baluner” är inte bara den där klumpen som omvandlar koax till balanserat, det är lika mycket, eller kanske mer en fråga om avstörning både för sändaren och mottagaren. Ett rätt tungt ämne som i vissa fall kan vara svårt att riktigt greppa eller förstå. Det gäller att studera, läsa, lära och experimentera.

Byter du mejladress? Förmedlar du detta brev?

Meddela detta ifall du vill ha det här nyhetsbrevet även efter adressbytet.

Vill du inte ha det här nyhetsbrevet, säg till så tar jag bort dig. (från adresslistan)

Vill även du ha det här nyhetsbrevet, säg till så lägger jag in dig i min lista.

Vill du förmedla det här nyhetsbrevet, eller delar av dess innehåll, så är det från min sida fritt, men det är ändå trevligt om källan anges. Ändar du i texterna så bör du ange att detta skett.

Vill du vara med i brevet? Skriv då något trevligt och mejla mig. Exvis om hur du trivs med din lilla IC-706:a, och vad du gör och lyssnar på med den, eller om du byggt något efter att ha fått inspiration av detta brev.

Pionjärlistan D-STAR

Vi har en ny grupp pionjärer, de som kör D-STAR, radioamatörer som upplever och leder introduktionen av ett nytt trafiksätt. Här är en lista på de D-STAR pionjärer jag kommer på. De som vill vara med anmäler sig genom ett mejl till mig. Jag tänkte det skulle finnas plats för en kommentar, exvis: ”kör mobilt DV mellan Höljes och Sälen var dag” Det finns D-STAR knuttar i alla distrikt. Vi kör D-STAR med DV på anropsfrekvensen 145,3375 MHz, och 145,79375 MHz. Jag avser själv komma upp på listan under hösten, med en DV station.

SM1

SM2

SM3NQM Sune, QRV, 145,6625 MHz Dup

SM4PCF Eero, basstation i Deje, och mobilt i SM4, QRV 145.3375 MHz

SM4DJM Kåre, QRV 145.3375 MHz

SM4JDP Peter, driver repeater på 145,6625 MHz Dup

SA4AZC Christer, kör IC-E2820, QRV 145,3375 MHz

SA4AXS Gunnar, QRV 145.3375 MHz, IC-2200H och IC-E91

SA4AXV Håkan, QRV 145.3375 MHz, IC-2200H och IC-E91

SM4GND Anders i Sågmyra kör IC-2200H med D-STAR.

SM4EXE Hans Falun. IC-2200H med D-STAR.

SM4RNA Anders Ludvika mobilt D-STAR

SM4YWL Thomas Mora. IC-E91 handapparat

SM4MJR Bosse, Borlänge QRV 145.3375 MHz, IC-E92D

SM5

SM6JEK Janne, scannar 145,3375, 433,400, 145,79375 med IC-2920 och IC-E91, äv mobilt

SM7URN Patrik, Scannar 145.3375, 433.400 & 145.79375 MHz på 2820´an här hemma.

SA0AWA Nilsanders, kör IC-E92D, QRV 145,3375 MHz

LA4AMA (Roar), IC-E92D (portabel) og IC-E2820 (i bilen), IC-2200H med UT-118 (hjemme), QRV på 434.5625 MHz (repeater) og 144.875MHz (direkt).

LA1UMA (Johnny), IC-E92D, QRV på 434.5625 MHz (repeater).

LA2JPA (Rune), IC-E92D, QRV på 434.5625 MHz (repeater).

LA4SRA (Tore), IC-E92D, QRV på 144.875 (direkte).

LA1SN (Tore), IC-E92D, bor i Oslo og er QRV på 434.5625 MHz (repeater). Han bruker også Oslo D-star repeater som er QRV på 434.575 MHz (LD1OT).

Listan växer, en SA-nolla har tillkommit, det bör finnas mer än 100 DV stationer i SM, men alla kanske inte är aktiva eller med på det här brevet. D-STAR är här för att stanna, vi kommer att få höra mycket om D-STAR framöver. Lyssna även du som inte kan avkoda D-STAR, lägg in 145, 3375 MHz i din skanningslista. Finns det DV trafik så kommer skannern att stanna, brusspärren att öppna och du hör ett ”mjukt” brus. Ett brus med signalstyrka och som skiftar mellan olika stationer.

Ännu en D-STAR, DD, DV repeater i SM QRV

D-Star repeater nu i södra Sverige, i Gärsnäs (strax väster om Simrishamn).

145,79375 MHz dup - 600 kHz QTH SA7AXO

Jag räknar med att det nu finns mer än tre DV relän i SM nu, Mora, Sthlm och Simrishamn. Fler är på gång. Dock ligger vi efter Norge ännu.

D-STAR i Europa

Jag kan meddela att i Tyskland finns nu c:a 25 D-STAR relästationer anslutna till internet.

I England finns c:a 12 st D-STAR relästationer anslutna till internet.

Drar en IC-7200 nån ström?

Frågar många. Vi är lite ute efter strömförbrukningen om man kör portabelt och med lägre effekter än 100 watt. Som bekant är ju verkningsgraden på ett 100Watt PA väldigt låg vid lägre effekt. Vi kan inte förvänta oss att spara särskilt mycket ström genom att gå ner till 5 eller 10 watt. Dvs som det alltid har varit på 100Watt radiostationer. En tiowattare som IC-703 går ju väldigt snålt, och drar då bara några Amp.

Jag har mätt upp strömmen på IC-7200 vid några typiska effektnivåer. Jag mätte på 14 MHz där strömmen oftast är högst, och ineffekten varierar en del på de olika frekvenserna.

CW, dvs bärvåg på 14 MHz:

100 Watt 20,1 Amp

50 watt 14,5 Amp

10 watt 8,7 Amp

5 Watt 7,5 Amp

Vid Morse sändning kan man räkna med nästan en halvering av medelströmmen. Vid full BK kör man snålast.

Vid SSB och PTT intryckt utan modulering drar den 4,8 Amp, detta är då BIAS till driv och slutstegen, dessa är byggda med Effekt MOS FET transistorer och dessa kräver högre viloströmmar än vanliga transistorer. Vid SSB sändning har jag mätt upp medelströmmen, vid tal i mikrofonen, det är medelströmmen som laddar ur portabelbatteriet och som man beräknar batterilivslängden på:

SSB 100Watt 11 Amp

SSB 50 Watt 9 Amp

SSB 10 watt 6,5 Amp

SSB 5 Watt 5,7 Amp

Kör vi VOX eller PTT VOX spar vi ström, då riggen sjunker till RX strömmen i talpauserna.

Observera att man måste tänka på batteriets inre motstånd när man kör en storförbrukare som en SSB eller CW sändare. Batterispänningen sjunker om vi har ett inre motst6ånd och det kan då hamna under den spänning radion kan arbeta på. Med ett 10 – 20 Ah gele blysyra batteri kan man de första timmarna köra 50 – 100 watt och resten av eftermiddagen 10 – 50 watt.

Vid mottagning drar en IC-7200 c:a 1,13 Amp, med mycket hög volym vill den ha lite mer förstås, och släcker man lyset drar den 1,05 Amp.

En del ström handlar det om, men genom att välja rätt beteende kan vi ända spara ström från portabelbatteriet.

IC-7200 riggen med krysset ovanpå

Många har sett den, andra bara broschyren, det syns ett kryss ovanpå, pressat i plåten som på en jeepdunk, ser det ut. Att sedan höljet är av polykarbonat är en annan sak. Detta är en design sak, den skall se tuff ut, och visst var plåthöljet på likande sätt försett med pressningar för att bli uppstagat. Vi ser liknande saker om vi lyfter på huven på nya bilen, hur de med plåtveck fått upp stabiliteten på huvens plåt. Snyggt? Ja det är en bra fråga, tillsammans med övriga designsaker blir det en enhet och allt strålar med tuffhet och robusthet. Vi ser ju likande saker ovanpå IC-756PROall, men där har pressningarna fått skapa namnet ICOM, även det ett sätt att staga upp plåten, och få bort resonanser från högtalarljudet etc, men främst en utseendesak.

Vänd på saken och fråga hur IC-7200 skulle ha sett ut med en slät ovansida. Den skulle ha blivit helt harmlös, ful, rak, platt och inte alls så iögonenfallande. Det är de små detaljerna som gör det, men de måste var proffsigt gjorda. Vi ser allt för många prylar, inte minst billiga radiostationer som är uppriktigt fula, ser billiga ut och blir därmed dagsländor.

Men varför har inte IC-7200 inbyggd antenntuner?

IC-703 har ju det. Skälet är att man ser IC-7200 som en mer eller mindre mobil eller portabelrigg, det vore så klart praktiskt med inbyggd antennavstämmare då, som just i IC-703. Men IC-703 är på 10 Watt och en avstämmare får plats. IC-7200 ger 100 watt, men det ger ju oxo IC-7400, 756all, och de har inbyggd tuner. IC-7200 är liten och det kunde kanske ha fått plats en enkel antenntuner i den, av den typ vi finner i nämnda riggar, men för portabelbruk krävs en antenntuner som kan stämma av svårare antenner, exvis LW, stege etc. En sådan avstämmare får inte plats, den är stor som en AH-4 eller AH3, AT-120, 130, 140. Så istället för att stoppa in en tuner med begränsad förmåga i miniatyrutförande så låter man bli, och ser att den som portabelt vill labba med antenner använder en yttre antennavstämmare. Vi har ju konkurrerande fabrikat som bygger små 100 Wattare med inbyggd tuner, problemet uppstår där direkt, med olika antennexperiment blir det överslag och skador nästan direkt. Jo jag har varje vecka flera kunder som vill ha hjälp med sådana i andra fabrikat. Tyvärr kan jag inte hjälpa våra konkurrenter med service på deras riggar. En automatisk antennavstämmare som skall klara lite antennexperiment blir stor, det är meningslöst att miniatyrisera en antenntuner bara för att det skall finnas, så ICOM valde att låta antennavstämmningen vid portabelbruk vara en fråga för användaren.

AH-4 med IC-7200

Är en bra kombination. AH-4 har jag behandlat utförligt i ett brev under hösten. Den stämmer av det mesta i antennväg, och tillför endast några hundra mA i strömförbrukning.

Med en AH-4 får man fördelen att kunna stämma av så gott som alla tänkbara antenner som kan förekomma under en portabelresa. Detta till skillnad mot de inbyggda avstämmarna i eventuella konkurerande 100 Wattare, som bara fixar finavstämning. Man kan givetvis köra med AT-180 till en IC-7200. Men då talar vi om en finavstämmare som justerar koaxmatade antenner som ”nästan” stämmer. När man kör antennexperiment, långvajer etc på en rig med 100Watt och med avstämmare, ja då bör man kanske vara lite ödmjuk och försiktigt dra upp effekten. Bränner du dig på riggen eller på telegrafnyckeln skall detta ta som en varning.

Och det går även med AH-2 på IC-7200

IC-7200 kan köra alla ICOM:s gamla avstämmare, av den typ som stämmer av ändmatat. Exvis AH-2, AH-3, AT-120, AT-130 samt E-versionerna, GMDSS av dessa, vidare AT-140,och givetvis den lilla IC-AH-4. När det gäller de gamla inomhusavstämmarna så funkar AT-100, AT-500 och AT-150 med IC-7200. Men där (AT-100 och AT500) krävs då kabel som har 24 polig plugg i ena änden och en 13 polig i radioänden. Man får löda lite själv, då även adaptersladdarna har utgått till dessa 25 år gamla avstämmare som flitigt förekommer hos radioamatörer. Jo AH-1 kan gå den oxo om det finns någon sådan kvar i SM.

”Filterfabriken” i IC-7200

Filtren är något av det viktigaste vi har i en mottagare. Filter har funnits i en massa skepnader genom tiderna. LC filter, dvs bara spolar och kondingar, mekaniska filter och kristallfilter, inte att förglömma keramiska filter. Nu är det dags för DSP gjorda filter även i den lite enklare och billigare radiostationerna. IC-7200 har liksom IC-7800, 7700, 756PROall sådan filter och med filterfabriken kan vi skapa de filter vi behöver för det trafiksätt och den smak vi har. Filter tar bort QRM, filter tar bort brus, filter skapar den bandbredd vi behöver för respektive trafiksätt, filter är den viktigaste delen av signalbehandlingen. Med ICOM:s filterfabriker kan du göra allt som kan tänkas göras med just filter, med PB:erna kan du när som helst krana omkring i de skapade filtren. ICOM gör detta utan att hitta på konstiga namn och dåliga lösningar. ICOM:s filter är näst intill perfekta. ICOM försöker inte dupera lättrogna kunder med konstiga franska ord som ”countour”.

Filterfabriken i IC-7200 är lite enklare än i ICOMs större riggar. Men oxo enklare att använda. Det finns en stor tydlig knapp med texten FILTER, med den väljer du ett av tre snabbval på filter. W, M och N. dessa snabbval är fabriksinställda och dessa kallas för default. Trycker du länge på FILTER kommer filterfabriken upp. Nu är det bara att vrida VFO till du får den bandbredd du vill ha, exvis 1700 Hz vid SSB eller 350 Hz vid CW. Detta kan du göra för tre filterval i alla trafiksätt, även de sk DATA filtren som är ytterligare en filteruppsättning vid DATA, vilket betyder att man kör RTTY, PSK, Amtor etc vid SSB. Detta motsvara kristallfilter för tiotusen till tjugotusen kronor om det vore som förr. Du kan skapa filter från 50 Hz bandbredd i CW, och upp till 10 kHz i AM. Vid SSB är max bredd 3,6 kHz, då kan du ”njuta” av ljudet, och de vackra rösterna från de som kör bred SSB, eller HiFi SSB. Du som lyssnar på AM, här är drömmen med vridet på en ratt skapar du exakt den bandbredd som krävs för att få en kompromiss mellan QRM och ljudkvalitet. På de högre frekvensernas BC band går det ibland att lyssna AM med upp till 10 kHz bandbredd. Du hör diskanten ända ner i halsen på de som talar, du hör diskanten från cymbalerna på ett sätt som du aldrig varit med om förr på AM.

Men visst har IC-7200 VHF

Har jag fått höra, om man med VHF menar frekvenser högre än 30 MHz, och i detta fall 50 MHz amatörband. IC-7200 täcker upp till 60 MHz. Jag skrev någonstans att IC-7200 har HF men inte VHF. Men rätt skall vara rätt och vi räknar HF till 30 MHz, VHF är 30 - 300 MHz UHF över 300 MHz etc.

Så IC-7200 är en HF till VHF radiostation som täcker upp till 60.

Förr fanns begreppet UKV för frekvenser kortare än kortvåg. Man delade in i kortvåg och ultrakortvåg. När nu våglängdsbegreppet är borta och vi pratar om frekvens blir det LF, MF, HF, VHF och UHF.

IC-7200 har inte FM

Det påstår man på den danska sajten Rig Pix. Deras info bygger på mycket tidiga informationer, rykten eller man har helt enkelt fått in ett fel. Det är mycket ofta som det uppstår fel då info om nya saker tränger ut i förtid. Visst är det synd att IC-7200 inte har FM på kortvåg, men det är ju sällsynt att man kör FM mer än möjligen när det blir öppningar på 29,7 MHz.

Kan man jämföra IC-7200 med IC-7000? Eller kanske IC-718

Eller är IC-7200 en efterföljare till IC-718. Ersätter IC-7200 IC-7000? Eller är IC-7200 en ny IC-706? Varför blir det alltid sådana här frågor? Måste en ny modell alltid ersätta något annat som redan fanns? Jag skulle vilja säga att kanske IC-718 upphör snart, inom något eller några år. Men någon direkt ersättare är inte IC-7200. Dock kanske IC-7200 är i IC-718 klassen med lite extra egenskaper. IC-7200 har prestanda som liknar IC-718 eller är något bättre, Storlek och pris liknar IC-718. IC-7200 riktar sig nog mot nybörjare liksom IC-718 gjorde, men är så pass kraftfull att den kan utgöra huvudrigg, andrarig, eller portabelrigg för många fler, som redan har större riggar. Kan man då jämföra IC-7200 med IC-7000? Kanske då det gäller huvuddelen av uppbyggnad, dock har ju inte IC-7200 VHF eller UHF. Den har inte FM och är en mer renodlad HF station. Uppbyggnadsmässigt är IC-7200 och IC-7000 hel DSP riggar, inga kristallfilter, men filterfabrik. Färre menyer, färre möjliga inställningar än IC-7000. Enklare, och mer fixerad på just köra radio kan man säga om IC-7200. Sammanfattningsvis tycker jag inte att det tjänar någon nytta att försöka lägga in IC-7200 i ett fack efter någon annan radio i ICOM:s sortiment. IC-7200 är en IC-7200 och inget annat. Och vad en IC-7200 är för något, ja det kan ni läsa om i denna under hufven text, eller se på våra utställningar och lösa i våra annonser och broschyrer.

QRP och QRS

QRP betyder: jag kör låg effekt, eller jag sänker effekten, med frågetecken betyder det: skall jag sänka effekten? Eller, kör du med låg effekt? QRP kan även betyda själva fenomenet att köra låga effekter.

På dessa frekvenser kör man Morse med låg effekt: 1836, 3560, 7030, 10116, 14060, 18086, 21060, 24906 och 28060 kHz

SSB QRP kör man här: 3690, 7090, 14285, 21285, 28360 kHz. Ja men hur funkar detta då? Inte alls, det är ofta mycket starka stationer som kör på dessa frekvenser utan en aning om att man bör tänka på de som experimenterar med QRP borde få en chans.

QRS betyder: jag sänker hastigheten, eller med frågetecken skall jag sänka hastigheten. Vi talar vi om Morse telegrafi i det här sammanhanget. De andra telegrafitrafiksätten har ju sin fasta hastighet. QRS betyder oxo de radiotekniska experimenten med just låg eller extremt låg hastighet. Ofta i kombination med extremt låg effekt. Det kan vara 1 mW. Det är ju så att mycket låg effekt kan avlyssnas med mycket smala bandbredder, och man kan därmed höja signal till brusförhållandet i mottagningen. Med smala filter, kanske 1 Hz, måste man köra mycket långsam telegrafi. Det betyder att QRS förknippas med extremt långsam Morse telegrafi.

QRS kan du höra här: 3555, 14055, 21055, 28055 kHz. Men det kan vara svårt att höra, då Morseteckendelarna kan vara minutlånga… Kolla med 50 Hz filtret på din PROIII, 7800, 7700, eller med IC-7000 på CW och med 50 Hz BW. För att QRS skall funka krävs att man ligger mycket noggrant i frekvens, det gör ju omtalade riggar så ställ in exakt frekvens smalt filter lyssna och avvakta. Hör du en bärvåg är det bara att vänta och höra om det kommer Morse tecken. Givetvis krävs datorunderstöd för att kunna läsa sådan långsam telegrafi. När man kommer hem efter jobbet kan det ha blivit några tecken….

Färdiga koaxialsladdar hos SRS

Många drar sig för att göra koaxialsladdar, löda konakter och pilla. Och jag håller med, det är inte kul att löda koaxialkontakter, särskilt om verktygslådan är måttlig. Ibland blir det inte bra och man känner sig osäker. Att köpa sig ett verktyg för kontaktpressning av koaxialkontakter kräver en budget som de flesta inte vill se liggande och använd ett par ggr per år. Likaså ett sortiment av koaxialkontakter som kan monteras med detta verktyg är en investering i sig oxo.

SRS har färdiga kablar med kontakter i olika längder, består av RG-58 kabel.

PL-259 plugg till PL-259 plugg 50 cm artnr 49060 pris: 85 kr

BNC plugg till BNC plugg 50 cm artnr 49059 pris: 118 kr

PL-259 plugg till PL-259 plugg 25 meter artnr 64561 pris: 450 kr

PL-259 plugg till PL-259 plugg 25 meter med avlastningsögla artnr 64560 pris: 575 kr

Kontakterna är kontaktpressade och försedda med krympslangar på 25 meters kablarna.

Avlastningsöglan består av en kaus som gör att man kan hänga upp koaxialkabeln så att den inte hänger i kontakten vid en balun. PL-259 pluggar är inte vattentäta och bör lindas med vulktejp eller eltejp om de skall sitta ute länge. De korta sladdarna är lämpliga för anslutning mellan rig och avstämmare, eller rig till SWR mätare, koaxialomkopplare etc.

Blockschemat IC-7200

Särskilt i mottagaringången är detta intressant. Och för att bedöma mottagarens selektivitet, intermodulationsegenskaper, storsignalegenskaper etc. Mottagaren börjar med antennreläet, och vidare till ett LP filter, detta skall ju dämpa spegeln och mellanfrekvensen från att höras i mottagaren, det ligger därför på dryga 50 MHz och släpper sålunda igenom allt under denna frekvens. Spegeln som ligger mycket högt blir effektivt dämpad. Nästa steg är dämpsatserna, och vidare in på tio (10 st) olika bandpassfilter. Observera att det är många BPF i denna rigg. Vi har filter för exvis 1,6 – 2 MHz, ett för 2 - 4 MHz etc. För 0,03 – 1,6 MHz är filtret kombinerat med en fast dämpare, detta för att få den standardiserade känsligheten på mellanvåg som man brukar ha. På 50 MHz finns ett bandpassfilter med extra förstärkare, och passband för 50 – 52 MHz detta för att ge 50 MHz bandet extra goda egenskaper. Denna filterbank är mottagarens ”yttertak”, det jag skulle vilja kalla för roofingfilter. Denna bank med filter jobbar även vid TX. Sen kommer PRE-AMP, dvs första aktriva steget i mottagaren HF steget som går att välja in med PRE AMP knappen. Ett ytterligare LP filter, och så första blandaren. En av en mottagares allra viktigaste steg. Denna är i IC-7200 uppbyggd med fyra FET:ar. En dubbelbalanserad sak lik den i de stora ICOM riggarna, ett steg mot bättre kretsar jämfört med föregångaren IC-718. Ja sen är det dags för kristallfilter, det många kallar för roofingfilter, filtret i första MF, 60, 455 kHz, ett riktigt kristallfilter likt det i IC-756PROIII, 7700, 7800. Ett AGC reglerat MF steg och vidare till andra blandaren, som nu bara behöver jobba med ett litet frekvensområde består av en diodkvartett. Och vi får nu 455 kHz, roofingfiltret här består av ett keramsikt filter på c:a 6 kHz. Tre MF förstärkare med AGC och sista blandaren ger oss 15,625 kHz som matas in i DSP burken. DSP burken ger oss med programvara alla funktioner som filter för alla trafiksätt av sällan skådad branthet och symmetri, notchar, PBT:er, detektorer, AGC generator, och omvänt till sändaren.

Sändaren går i princip bakvägen av mottagaren, DSP skapar modulationen och den blandas stegvis upp till inställd frekvens. Sändaren består sedan av ett MOS FET PA. Med 100 watt ut, detta skrapas rent från övertoner med en bank lågpassfilter, 7 st. Slutligen en SWR brygga som ger ALC systemet fakta om uteffekt SWR etc. Antennreläet och ut till antenn.

Dubbla ”passbandstuningar” IC-7200

IC-7200 har dubbla PBT placerade i ett koaxialrattpar. Kraftiga rattar som går mjukt och stabilt.

Dessa rattar har axlar som går genom packboxar, dvs gummimuffar som gör att det skall vara svårt för vatten att tränga in den vägen. Detta skyddar mot damm på lång sikt. Obs IC-7200 är inte IP klassad, men tätad mot regn stänk och fukt. Det följer en gummiplupp att stoppa in i hörtelefonuttaget för att fullända regnskyddet på framsidan. En av de första sakerna jag märkte vid körning av IC-7200 är att PBT:erna inte blir spegelvända när man byter sidband, de går åt samma håll även om man byter mellan USB och LSB, bra då det ger en viss vana att dra åt samma håll för att få den verkan man vill ha. PBT är mycket branta och man får direkt en verkan med att få bort oljud, toner brus, men inte förrän man vridit rätt mycket börjar ljudkvaliteten att påverkas. PBT:erna fungerar i AM, och ger en mycket brant påverkan. Jag har provat med signalgenerator och med 3 kHz modulerad AM, försvinner sidbanden, AM ljudet tvärförsvinner när PBT står kl 11 respektive 1. Superbrant! Vid SSB och CW påverkar PBT vald bandbredd. Till skillnad mot de stora riggarna finns ingen ”PBT clear”, utan här ställer man dem till klockan 12 bara, precis som på den gamla analoga tiden. Genom att dra båda rattar åt samma håll får man IF shift. Med dessa två kranar kan man åstadkomma all tänkbar påverkan på passbandet som på andra fabrikat kan ha de mest fantasifulla namn. Med hjälp av två manuella Notchar med flera bandbredder kan man göra ännu mera. PBT rattparet har en framträdande placering, men med dagens överfulla band, brus, störningar etc är det ett reglage man använder ofta.

Strömbaluner gjorda av en rulle koax

En mycket vanlig typ av strömbalun är den typ där man helt enkelt lindar upp en rulle av koaxen. Själv blev jag mycket konfunderad då jag i ELFA katalogen såg att man sålde kortvågsantenner, där det hängde en rulle koax strax under matningspunkten, kanske var jag 13 – 15 år gammal, det var på 60 talet, och givetvis var detta konstigt. Idag vet jag att man kan göra en mycket effektiv balun, balanseringsgrej, strömbalun, mantenströmsspärr, eller vad det nu kan heta med just en rulle koax. Då uppstår frågan hur man dimensionerar denna spole, eller rulle.

Hur många varv? Hur stor diameter? Lindad i härva, rulle eller lindad på spolstomme? Jag skall idag försöka ge lite exempel från böcker tidningar och artiklar, samt sno några exempel från kommersiella antenner med sådan balun.

Linda mer spolar och experimentera mera.

Strömbalunen får koaxen att hålla tätt

Detta låter väl konstigt, en koax är väl alltid tät? Särskilt om det är en dubbelskärmad koax.

Nja så enkelt är det inte, en koax som är felterminerad kommer att läcka. Oavsett skärmens täthet. Med en strömbalun kan man hjälpa strömmarna att hamna i motfas. Och med motfas på inner respektive ytterledare kommer strålningen att fasas ut. Med motfas menar jag att fasen på de två ledarna är 180 grader förskjutna. Strömbalunen tvingar strömmen att gå i 180 grader fas. Eller åtminstone strävar efter detta.

En strömbalun

Har alltid omsättningen 1 till 1. Jo det kan finnas undantag, men de vi talar om idag är 1:1.

Spolen med koax, och dess skärm, skall utgöra ett växelströmsmotstånd, vid aktuell frekvens, en reaktans. Denna bildas av den lindade skärmen, och bör vara flera ggr matningsimpedansen, dvs kanske 200 – 500 Ohm för att göra verkan. Antalet varv blir därför så många att spolen som utgör strömbalunen får ungefär det värdet. Det hela är rätt okritiskt och man kan använda en strömbalun lindad av en koax på flera band. Exvis på 145 och 432 MHz. Vi behöver därför ett program för att beräkna spolar. Jag har flera ggr tipsat om var sådan finns att ladda hem. Dock duger det bra med de exempel jag ger idag.

Låt oss skilja på spole och härva

Man kan linda en spole som en ”härva” eller som en solenoid.

En härva är när du lindar som du gör med damsugarsladden, dvs en härva. Den koaxbalun som hängde under antennen jag såg i ELFA var en härva. En härva är lätt att linda och man kan fixera den med buntband eller eltejp. En spole är ofta formad som en solenoid, dvs lindad på ett rör. Där är tråden, eller koaxialkabeln finlindad varv vid sida av nästa varv. En rulle kan vara vilken som helst av dessa spolformer, och det är viktigt att man utrycker sig på ett sätt så det går att ”missuppfatta rätt”.

Spole= solenoidformad, finlindad på rörformad spolstomme

Härva= som man gör med damsugarsladden

Rulle= Spole, men kan variera beroende på vem som skriver artikeln….

Exempel från QST

I QST fann jag ett bygge där man använder en koaxialkabellindad strömbalun för att mata stege, med en kort längd koax från avstämmaren ut genom fönstret för att mata stegen. 7 meter RG-213 lindas till en rulle, (en härva enligt min tolkning) på 200 mm diameter, det blir c:a 11 varv. Allt prydligt uppsatt på en träskiva. Man kan inte se vilket frekvensområde den skulle täcka, men troligen avser artikeln 3,5 till 30 MHz.

Koaxialkabeln i ena änden av härvan, är förlängd och ansluts med koaxial kontakt till riggen. Andra änden av härvan ansluts nära utgången från härvan till stegen, där nu skärm och mittledare är motsvarande balanserade och lika. Dvs nu, i den punkten är den inte en koax mer.

Strömbaluner, dvs baluner lindade av koaxialkabel.

Flera skolor finns, flera exempel finns och jag skall samla lite info om denna metod att linda sig en enkel balun. Vi talar om att linda koaxialkabel till en spole som fungerar som en strömbalun, dvs den balanserar en koaxmatning till en balanserad antenn. Man kan linda sådana baluner utan kärna, en luftlindad koaxialkabel härva. Eller Koaxialkabel lindad på en ferrit kärna ofta en toroidformad sådan.

Koaxlindad strömbalun för 145 MHz

Flera artiklar och även fabriksbyggda antenner har en strömbalun lindad av koax. En bra dimension är en spole lindad på ett rör med 20 mm diameter, exvis ett VP rör. Man tätlindar 5 varv av RG-58 eller annan 50 Ohms kabel. Spolen placeras mycket nära dipolen, och direkt där koaxen går ut från spolen skall den anslutas till dipolbenen, i denna punkt är koaxen inte en koax utan en balanserad ledning. Andra änden av spolen förses med en koaxialkontakt, och genom att montera denna på bommens får man en bra verkan. Från den drar du sedan koax till riggen.

En till för 145 och 435 MHz

Från tidningen Funk, där an bygger en tvåbands antenn, 145 och 435 MHz. Man använder ett 16 mm VP rör, och lindar RG-58 6 varv. Där matarledningen skall kopplas in, sätts en koaxialkontakt, denna skall då jordas i antennens bom. Det hela byggs in i en liten metallbox med en chassikontakt. På detta vis får man jordningen i bommen av utgående kabel. Detta exempel visa att det hela är okritiskt och samma spole, (Balun) kan användas för två band.

För 28 MHz och en form av loopantenn ser jag detta exempel

I detta fall lindas den som en härva, 3 varv av RG-58 med diametern 200 mm. Denna balun utgör balun för en 28 MHz antenn i artikeln.

En strömbalun av koax för 14 – 30 MHz

Kan även se ut så här: 10 varv med RG-58, med diametern 200 mm lindad som härva.

Koaxialdipol med strömbalun

Koax strömbalun på 145 MHz antenn, genom att tätlinda c:a 5 varv med RG-58 på ett 20 mm plaströr får man en bra 1:1 balun. Lämpligt är att göra denna på en koaxialdipol, och den placeras 0,25 våglängder från matningspunkten. Gör du den här balunen på en annan antenn, exvis en vanlig dipol måste du se till att den hamnar mycket nära matningspunkten. Antalet varv och spolens diameter är inte särskilt kritisk. Att placera en sådan här spole på andra ställen kan förbättra koaxialkabelns balans. Se rubriken: Fler strömbaluner på samma kabel

Dessa exempel kommer från Radcom

1,8 – 10 MHz, lindas med RG-58 som en härva med diametern 100 – 150 mm och 12 varv.

10 – 50 MHz, lidas med RG-58 som en härva med diametern 100 – 150 mm och 6 varv

I en äldre ARRL handbok finner vi en hel tabell med strömbaluner

Lindade som härva med RG-58 eller RG-213, (RG-8)

Frekvens diameter (härva) RG-58 RG-213

3,5 MHz 300 mm 13 varv

3,5 MHz 250 mm 6-8 varv 8 varv

7 MHz 250 mm 6 varv 10 varv

10 MHz 100 mm 7varv 10 varv

14 MHz 100 mm 8 varv 4 varv

21 MHz 100 mm 8 varv 6-8 varv

28 MHz 100 mm 6-8 varv 6-8 varv

Strömbalun med ferriter

Ett bra sätt att göra en strömbalun av koaxialkabel är att sätta ferritkärnor på koaxen. En sådan kan vara byggd av en bit RG-58 med massor av ferrittoroider, kanske 50 st, till en längd av 300 mm. En sådan finns i en kommersiell balanserad avstämningsenhet. Efter denna balun finns så avstämningen med sina vridkondingar och spolar. Dvs här balanserar man först och stämmer av sedan, balanserat. Till en dubbelZepp. En koaxialkabel till vilken antenn som helst kan man förse med en trave toroider på det här sättet, exvis kabeln mellan rig och tuner. Man kan ibland få tag på ferritrör, exvis i dimensionen längd 20 – 30 mm, diameter 10 – 20 mm och med hål 5 till 12 mm. Med de större rören kan man trä upp ett antal sådana rör på en större koax, en RG-213. Ta 10 – 20 rör till en längd på upp till en dryg halvmeter. Sådana ferritrör finner man ibland billigt på loppisarna. Man kan även skrota gamla datorer och plocka lämpliga ferritmaterial. En sådan strömbalun kan du sätta på om du har en GP antenn, och man kan göra balunen vid någon punkt utmed kabeln från matningspunkten till riggen, prova en kvarts våglängd från matningen av GP antennen.

Fler strömbaluner på samma kabel

Kan man seriekoppla strömbaluner? Ja varför inte, räcker inte en sätter man på en till. Man kan till exempel kombinera en luftlindad härva med en trave ferritrör, och placera dem på strategiska ställen utmed kabeln till antennen. ”Strategiska” ställen är kvartsvågors avstånd på den eller de frekvenser som ger onödigt dålig balans, dvs HF i chassit. Har du en GP stående på gräsmattan, med ett jordplansnät bestående av 4 till 16 trådar utspända, och likaförbannat får du HF i chassit. Ja tänk lite, koaxen är ju oxo ett jordplan, den ligger ju ut från matningspunkten nästan som jordplanen. Inte kostigt att det blir HF i den koaxens skärm då. Spärra detta med en strömbalun vid en kvartvåg från matningspunkten. Och kanske en till utmed koaxen till riggen. Fortsätt tills ditt chassi blir HF fritt.

Det går åt mycket dyr koax för att linda strömbaluner

Visst, och dyrt blir det…. Men löser det problem är det värt vartenda öre. Man kan väga kostnaden för 7 meter koax till en strömbalun i form av en härva mot en strömbalun byggd med 50 ferrit toroider och en halvmeter koax… Bara att räkna på saken.

Och du, har du olika sorters ferrittoroider liggande så varför inte blanda, töm junkboxen och gödsla med ferriter utmed koaxen.

Med en väl balanserad matning slipper du störningar i mottagaren

Är då balunen ett sätt att bekämpa den alltmer ökande störningsdimman? Ja…

Läcker koaxen och du får HF på chassit, ja då läcker den vid mottagning oxo. Jag kommer än i dag ihåg den dag jag satt en balun på min W3DZZ, en tidstypiskt populär flerband dipol för HF, allt förändrades från den dagen. Hela mitt liv. Detta hände:

1 Alla inställningar på antennavstämmaren förändrades

2 Nya signalrapporter från de flesta mottstationer jag kört förr

3 Helt nytt förhållande mellan lokala störningar och signaler från kortvågstationerna.

Balunen gjorde att jag slapp en koaxialkabel som läckte och strålade. Koaxen var inte längre en del av antennen, därav nya signalstyrkor, störningar sjönk, jag bytte ju från en sorts T antenn till en dipol, där koaxen bara blev matarledning. Så alla förändringar var positiva.

Detta betyder att du kan med baluner, (ja i plural), få ner störningsnivån. Ja det är sant och väl värt pengarna att testa, ger det sedan resultat även för dig så är det bar att fortsätta att investera i kanske fler och andra baluner.

Det lustiga är att jag senare har upprepat experimenten och kunnat konstatera att olika baluner ger olika resultat, men att det nästan alltid blir skillnader till det bättre. Flera baluner kan vara medicinen.

Har du ett par rörkärnor

Trä på dem och experimentera. Kan du genom att flytta dem utmed koaxen detektera skillnader av något slag. Exvis att SWR förändras av att du skjuter kärnorna utmed koaxen, kanske det låter olika i mottagaren beroende på var utefter koaxen du sätter ferritrören. Kan du notera en enda skillnad är du något stort på spåren. Ett jätte skäl att fortsätta labba, köpa fler kärnor etc. Risken finns att du kan få ner störningsnivån i mottagaren, du kan köra alla 100 watt utan att störa grannens TV, och ja det kan bli en vändpunkt i ditt liv som radioamatör.

Experimentera mera

Koaxialkabel lindad strömbalun på toroid

Har du en toroidformad ferritkärna, den bör vara minst 30 mm med minst 20 mm hål och gärna 10 – 15 mm hög. Finessen med denna är att den blir kompakt, den får hög reaktans med få varav och dess resonansfrekvens blir långt bortom all horisont. Den är lätt att linda och det går åt lite koax. Linda omkring 6 varav av en koax, vanligen blir det RG-58, fixera med buntband och ta ut den balanserade anslutningen nära den punkt där koaxen kommer ut ur kärnan. Hr du en större kärna, exvis en märkt med 200, dvs två tum, 50 mm eller större, ja då går det ju att linda med RG-213, dock finns risken att man misshandlar koaxen om man lindar en så grov kabel med så skarpa böjar. I det fallet är varianten med en massa ferrit rör påträdda bättre, de är ju ett varv, men med mycket ferrit får vi samma eller liknande egenskaper. Man ser ofta den här typen av balun där man lindat i två sektioner. Man lindar tre till fyra varv och går tvärs över kärnan till början av lindningen och lindar fyra varv ytterligare åt andra hållet. Finnessen är att man fasar bort kapacitanser, och förpassar resonansen långt bort från alla aktuella frekvenser. Använder man teflonisolerad koax, av smalare typ, ner till 3 mm är brukbar vid 100 watts anläggningar, blir balunen ganska liten, och tål eventuell förhöjd temperatur. En toroid på 20 mm kan då användas och tål 100Watt, särkskilt om den får jobba under vettiga förhållanden.

Strömbaluner på andra ledningar

Många har fått rådet av mig att linda en strömbalun på manöverkablarna till antennavstämmaren, AH-4, eller ICOM:s andra AH-2, AH-3 etc. Särskilt i båten där antennen är akterstaget och jord är någon eller några jordplattor. Man vill slippa att manöverkablarna blir jordplan och förser oönskat chassit och elsystemet i båten med HF. Man lindar även sådana kablar som strömbaluner, eller HF spärrkretsar. Ja nog har vi hört de som lindar en ferrit toroidbalun på högtalarsladdarna till stereon. I SSA störningslåda som fanns förr, fann vi ju sådana spolar. Man kan prova med de dimensioneringar jag har tagit upp idag. I de här fallen kanske vi skall kalla spolen för HF spärr istället. Men att linda dem som dessa baluner ger ofta bra hjälp. Andra metoder är att dela upp ingående del trådar i var sina HF spärrar, exvis fyrledaren till AH-4, man gör fyra härvor av trådarna i fyrledaren. Eller varför inte flera varianter på samma kabel. En HF spärr i form av en spole eller härva på DC sladden, kan det vara nåt? Ja har du inte fått din HF att stanna ute i antennen, utan har HF i chassit, ja då kan du stoppa den från att tränga ut i nätagget och vidare ut i elnätet, genom att linda en strömbalun på DC sladden, eller till och med på AC sladden.

Experimentera mera

Strömbalun med koax på spolstomme

Jag har sett den här formen på kommersiella vertikaler, eller GP antenner för flera HF band, exvis 3,5 – 30 MHz. Ett plast rör på 100 – 120 mm diameter, och c:a 200 mm långt. På detta har man tätlindad RG-58 eller teflonvarianten av denna kabel. Det blir c:a 30 varv, en bit av röret går ju åt för att avlasta kabeln, samt den blir inte helt tätlindad. I ena änden fortsätter koaxen via eventuell kontakt till riggen. I andra änden antennens matningspunkt. En sådan här spole av koax, eller strömbalun kan man ha mellan rigg och tuner, vid en kvarts våglängd från GP:ns matningspunkt eller direkt efter avstämmaren till stegen. Tar du ett större rör kan du göra motsvarande av RG-213.

Lär här vad SM0AOM skrev om 1:1 strömbalun på VHF

Om strömbaluner, på HAM. Se http://www.ham.se/antenner-och-master/9008-vhf-1-1-balun.html

gå sen ner till fjärde och sjätte inlägget.

Med MFJ ferritsatsen kan du göra strömbaluner och annat

SRS säljer MFJ- 701 delbar toroid. Artikelnummer: 33701. En sats med fyra delbara kärnor. Det är fel att kalla dem toroider. De blir ju fyrkantiga. Men effekten är nästan densamma. Fördelen är att man kan linda utan att trä igenom kablar som redan är försedda med kontakter, efter lindingen sätter man ihop kärhalvorna. Ett tips är att förse dessa ferriter med ett extra buntband som klämmer ihop bättre. Skarven mellan kärnorna är kritisk och ett kraftigare tryck är önskvärt. Det är helt OK att sätta en sådan ferrit på några av de lindningsvarv man har på en luftlindad strömbalun, exvis en lindad med 10 varv RG58 med diametern 10 cm. Man sätter kärnan på ex 5 varav och låser den. MFJ-701 satsen lämpar sig som HF spärrar på andra ledningar än koaxer. Allmän avstörning och även att linda vanliga baluner på. En eller fler MFJ-701 satser är ett verktyg som borde finnas hos alla radioamatörer.

Behöver jag verkligen någon strömbalun?

Ja det är en bra fråga, hur mäter jag om jag behöver bättre balans i antennsystemet?

Experimentera mera ger svaret på denna fråga…. Svårt ändå… Oftast är problemet HF i chassit, de gör att vi får störningar vid sändning och vi hör störningar som finns nere på marknivå i huset samt störningar som finns i elnätet. Jag skrev ovan en test om att trä på några ferritrör och dra dem utmed koaxen, blir det någon skillnad på något är du något på spåret.

Det finns mätinstrument som fungerar som en tångamperemeter, man ”nyper” den utanpå koaxen och mäter HF ström. Det skall ju inte finnas sådan om strömmen på innerledare och ytterledare är lika och att de är 180 grader i fas. Med strömtången kan man då under det att man för tången fram och tillbaka över koaxen finns ut om det finns HF som strålar, på vissa ställen eller överallt på koaxen. Har man inte en sådan tång finns de enklare sätt att mäta. Lägg ut bärvåg, och känn försiktigt på riggens metalldelar, killar eller bränns det, ja då är chassit HF bärande. Sätt igång och försök balansera ut detta med strömbaluner på matarledningen. Man kan lägga ut bärvåg, och se på RF ut mätaren, eller SWR mätaren på riggen eller avstämmaren, under det att du tar i chassit, avstämmarens chassi, eller tar i koaxen och för händerna fram och tillbaka utmed kabeln. Om då RF mätaren, eller SWR mätarens ändrar sig av att du tar i delarna, ja då är chassit HF förande, sätt igång med strömbaluner. Ett ytterligare sätt är att ansluta en jordledning, den kan vara en 5 eller tio meter lång tråd utlagd på golvet, du kopplar in den till radions chassi, och iakttar mätarna, Po och SWR, ändras något har du HF i chassit, och nu vet du vad som skall göras.

Det finns några metoder att avgöra om du kan förbättra antennsystemet och få antennen att stråla och lyssna bara där den sitter, och att få chassit, elnätet och jordsystemet att bli fritt från HF, och att detta inte blir en del av antennen. Obs att dessa problem yttrar sig såväl vid sändning som vid mottagning. Vid sändning och mottagning som att antennens strålningsdiagram förstörs av HF i chassit. Vid TX kan du störa andra tjänster. Vid RX kan HF i chassit ge dig ett starkare brus och störnivå.

Ja, du kan med största sannolikhet behöva en eller fler strömbaluner för att finjustera din antenn.

Här har du ett stort tungt dokument i saken