Swedish Radio
Supply AB
SRS nyhetsbrev HAM
2008-11-20
HEJ Mejlingslistan
Dagens tema är: Ferriter järnpulver och toroider
HEIL grejerna som är kvar slumpas
IC-7200 USB jack
Förr körde dom AM på 68-88 MHz
Koaxen
”läcker” väl inte…
Fjärrstyr
din ICOM IC-7200
HF
i chassit är inte samma sak som SWR
Chatt=
QSO ?
AWG
tabell
Toroider
och ferriter, järnpulver och ferroxcube
PTS
hemsida
Roliga
historier
Dagens
Tema är: Toroider, ferriter och järnpulver. De här undergörande små mojarna som
alla säger skall lindas upp på alla sladdar. Men vad är dom
för saker? Hur funkar dom? Vad heter dom och vad är det för skillnad på dom? Ett försök, ja jag
försöker i alla fall……..
Några
genmälen till förra brevet och strömbaluner.
Och
ni, det är kul med kommenterare kring det jag skriver, ibland blir det svårt
att förstå, hör av dig och be mig förklara tydligare, eller hör av dig och
berätta att du löst ett problem. Ibland kan något bli tvetydigt trots att jag
försöker vara entydig. Då reder vi ut saken. Min ambition är att försöka
beskriva komplicerade tekniska saker på ett sätt så att så många som möjligt
får upp ögat, ibland med enkla liknelser och förenklade begrepp, och kanske
någon fattar intresse och själv går på djupet med tekniken.
HM-36
kan vi själva modifiera, se text om detta.
Nu
lackar det mot jul, och Wolfgang, vår HAM säljare håller på med Julpriserna,
kolla här: http://ham.srsab.se/ww/QTCannonser/2008/12.gif det är ju en
tradition att vi kommer med mycket goda julerbjudanden till Julen. Så spring
inte och köp på impuls något utan att ha kollat med ICOM först, hos SRS. Och
nog har vi en IC-7400 demo till super pris för den som vill ha en sådan, men
inte riktigt har råd med en helt ny. Kolla redan nu för julpriser med Wolfgang.
Tänk oxo på att vi ibland skapar paketerbjudanden, exvis
IC-7000 med PS och AH-4, har du redan ett PS ta då en
prat med Wolfgang och ”bygg” ett lämpligare paket, som passar dig och din
plånbok. Eller bygg ett paket utanför annonsens ramar. Vi vet ju inte vilka
grejer du behöver i ett paket.
Pionjärlistan D-STAR
Vi har en ny grupp pionjärer, de som kör D-STAR,
radioamatörer som upplever och leder introduktionen av ett nytt trafiksätt. Här
är en lista på de D-STAR pionjärer jag kommer på. De som vill vara med anmäler
sig genom ett mejl till mig. Jag tänkte det skulle finnas plats för en
kommentar, exvis: ”kör mobilt DV mellan Höljes och Sälen var dag” Det finns
D-STAR knuttar i alla distrikt. Vi kör D-STAR med DV på anropsfrekvensen
145,3375 MHz, och 145,79375 MHz. Jag avser själv komma upp på listan under
hösten, med en DV station.
SM1
SM2
SM3NQM Sune, QRV, 145,6625 MHz Dup
SM4PCF Eero, basstation i Deje, och mobilt i SM4, QRV 145.3375 MHz
SM4DJM Kåre, QRV 145.3375
MHz
SM4JDP Peter, driver repeater på 145,6625 MHz Dup
SA4AZC Christer, kör IC-E2820, QRV 145,3375 MHz
SA4AXS Gunnar, QRV 145.3375
MHz, IC-2200H och IC-E91
SA4AXV Håkan, QRV 145.3375
MHz, IC-2200H och IC-E91
SM4GND Anders i Sågmyra
kör IC-2200H med D-STAR.
SM4EXE Hans Falun.
IC-2200H med D-STAR.
SM4RNA Anders Ludvika
mobilt D-STAR
SM4YWL Thomas Mora.
IC-E91 handapparat
SM4MJR Bosse, Borlänge
QRV 145.3375 MHz, IC-E92D
SM5
SM6JEK Janne, scannar 145,3375, 433,400, 145,79375 med IC-2920
och IC-E91, äv mobilt
SM7URN Patrik,
Scannar 145.3375, 433.400 & 145.79375
MHz på 2820´an här hemma.
SA0AWA Nilsanders, kör
IC-E92D, QRV 145,3375 MHz
LA4AMA (Roar),
IC-E92D (portabel) og IC-E2820 (i bilen), IC-2200H med UT-118 (hjemme),
QRV på 434.5625 MHz (repeater) og 144.875MHz (direkt).
LA1UMA (Johnny),
IC-E92D, QRV på 434.5625 MHz (repeater).
LA2JPA (Rune),
IC-E92D, QRV på 434.5625 MHz (repeater).
LA4SRA (Tore),
IC-E92D, QRV på 144.875 (direkte).
LA1SN (Tore),
IC-E92D, bor i Oslo og er QRV på 434.5625 MHz
(repeater). Han bruker også Oslo D-star repeater som er QRV på 434.575 MHz (LD1OT).
Listan
växer, en SA-nolla har tillkommit, det bör finnas mer än 100 DV stationer i SM,
men alla kanske inte är aktiva eller med på det här brevet. D-STAR är här för
att stanna, vi kommer att få höra mycket om D-STAR framöver. Lyssna även du som
inte kan avkoda D-STAR, lägg in 145, 3375 MHz i din skanningslista. Finns det
DV trafik så kommer skannern att stanna, brusspärren att öppna och du hör ett
”mjukt” brus. Ett brus med signalstyrka och som skiftar mellan olika stationer.
D-STAR
i Europa
Jag
kan meddela att i Tyskland finns nu c:a 25 D-STAR relästationer anslutna till
internet.
I
England finns c:a 12 st D-STAR relästationer anslutna till internet.
JUL
PRISERNA REDAN UTE PÅ HEMSIDAN
http://ham.srsab.se/ww/QTCannonser/2008/12.gif
Passa nu på att skaffa den där drömtransivern. Se till att du får
D-STAR i grejerna. Varför inte en lite mer påkostad HF station. Kolla
julpriserna ring sedan till Tomten och tala om att han inte behöver bry sig, tala
om att du fixar dina julklappar själv. Så slipper du problemet med oönskade
julklappar.
Chatt
= QSO ??
Är
det snart slut med Q-förkortningarna, jag har upptäckt att ordet chatt används för radiokontakt. Man hör
sådant här numera: ”jag hade idag en chatt
med JA9XXX På 18 MHz”. Som förr hette: ”jag hade idag ett QSO med JA9XXX på 17
meter”.
Kanske
skulle rubriken vara: vårt dynamiska språk?
Jag
fick en dag frågan om D-STAR kunde möjliggöra chatt mellan tre personer. Men
det går inte, var min första tanke till svar var: D-STAR är ju ett
telefonitrafiksätt, dvs vi talar med varandra över
radio med D-STAR. Man kan inte chatta i D-STAR och det går inte att ligga
uppkopplade tre på en gång så svaret var NEJ.
Men
efter lite funderande insåg jag att frågeställaren menade om man kan ha
ring-QSO med D-STAR. Och då blir svaret: javisst går det, man kan vara hur
många som helst i ett D-STAR QSO.
Med
D-STAR kan du köra DD, dvs småmeddelanden, är då detta
chatt? De kan adresseras till en mottagare.
Det
finns trafiksätt där man bara kan vara två, exvis AMTOR, där två stationer ”handskakar”
sig fram genom QSO:et. Dock finns ett lyssningsmode i AMTOR, man kan lyssna på
ett sådant QSO men ring-QSO går inte. Så frågeställaren funderade på om man i
D-STAR är uppkopplade parvis digitalt.
Chatt
enligt uppslagsboken
Att
chatta kommer från engelskans chat, och innebär ett snabbt utbyte
av korta textmeddelanden. Ordet kommer från engelskan och betyder ungefär snacka,
småprata. Att chatta betyder numera att man skriver till varandra
online, vilket påminner om att sitta och småprata. Så visst har det en viss
likhet med QSO på amatörradio. Men vill vi ha det så? Ett nytt namn på QSO?
Förr
var komradio AM, Amplitudmodulerad
På
de ”stora banden” 68-88 MHz, 100 – 118 MHz, 146 – 174 MHz eller 30 – 50 MHz
komradioband var det AM som gällde, i alla fall fram till mitten av 60 talet
fanns många komradionät med AM. Proffsnät. Exvis elverket, truckar i industrin,
sopköraren. När man så gick över till FM var det ett tekniksprång lika stort
som dagens övergång från FM till D-STAR. Anmärkningsvärt var att man hade 50
kHz kanalavstånd trots att AM ju bara behöver 6 kHz bandbredd. På amatörbanden
och särskilt på 145 MHz gick det att få tag på begagnade sådana komradioapparater,
detta var i slutet av 60 talet, och många förespråkade då att man skulle köra
kanaltrafiken på AM. Klart att det var i egen sak, ett stort jobb att trimma om
en stor gammal AM komradio, en stor investering trots att man köpte dem som
skrot, då skulle väl alla andra göra samma sak, de kan minsann komma med AM,
det har ju jag gjort. FM segrade trots stort motstånd. Idag gäller nästa
tekniksprång, digital modulation i smalbandsradio. D-STAR. Motståndet till D-STAR
är dock knappast märkbart, det är en och annan som tycker att de inte är
intresserade. Det viktiga är dock att inte motarbeta, utan att acceptera, och
ha respekt för de som vill experimentera med nya trafiksätt. Jag tycker att
detta sker, men det kan vara bra att ha lite teknikhistoria i huvet.
Skriver
jag för mycket om ICOM?
Och
inte hur andra fabrikat fungerar. Är jag fixerad på ICOM och ur bra de är? Ja
kanske, men jag har inte för avsikt att beskriva de apparater jag inte kan
något om, (läs: inte vill kunna något om) det står var och en fritt att skaffa
sig kunskapen om en konkurrents blockschema och uppbyggnad, på samma sätt som
jag beskriver ICOM. Ibland vet jag dock en del om konkurrerande apparater och
skriver därför vad ICOM är bra på, och var och en kan då studera andra fabrikat
i denna fråga.
Något
jag själv försökt att göra hos generalagenter för andra produkter än radio, som
kameror exempelvis, resultatet är fullständig skit, inget svar eller ren
förnedran. Jag har till och med sedan sett hur de tagit bort konstiga ”teknikliknande begrepp” ur
annonserna.
Så
den som spekulerar på ett annat fabrikat av amatörradio, ställ ansvariga mot
väggen och försök få fram konstruktionsegenskaper, motiveringar till
kretslösningar etc. Det jag skriver om ICOM är ett sätt att konkurera mot andra
med seriöst beskriven teknik i apparaterna. I andra hand tycker jag det är
roligt att kunna sprida lite kunskap och kanske entusiasmera radioamatörer som
läser att hitta på egna projekt.
Kunskap
som givetvis används även mot oss på
SRS.
Ang
rubriken, men visst skriver jag om andra konstruktioner, exvis de 1 MHz breda
roofingfiltren i den en gång ”världens bästa transiver”. Visst kommenterar jag
de ”fantastiska” filtren i Atlas annonserna som krävde en hel A4 sida för att
kunna plottas, ändå är de sämre än filtren i en 706:a. Visst har jag gnällt på
vissa mikroTuners som bara täcker de lägsta banden, och jämfört dessa med ICOM
Digiselect systemen. Men visst måste man vara ödmjuk och inte prata skit om
saker man inte vet. Det är alltför många av våra konkurrenter som pratar skit
om saker de INTE vet om en ICOM station. Med den kunskap jag förmedlar om ICOM
radiostationers uppbyggnad har du möjlighet att själv granska andra
konstruktioner och kanske förstå hur de lurar dig.
HEIL
grejerna är snart slut detta är resten
Vi
har som bekant slutat med HEIL headset och mikrofoner. Låg eller nästan ingen
försäljning samt oseriös leverantör är skälen. Hjälp till att tömma lagret.
Vi
har några enöriga headset och lösa kapslar kvar:
Enörigt
med HC-4 ”ljust ljud”
artikel 42014 ord pris:
900 kr säljs nu för 675 kr.
Enörigt
med HC-5 ”lagom ljud” artikel 42011 ord pris: 900 kr säljs nu för 675 kr.
Endast
kapsel HC-4, artikel 42004, ”ljust ljud” ord pris: 500 kr säljs ut för 250 kr.
Endast
kapsel HC-5, artikel 42005, ”lagom ljud” ord pris: 500 kr säljs nu för 250 kr.
HC-4
och HC-5 mikrofonerna är små plåtkapslade saker, som en halv sockerbit i
storlek. Dessa är tryckkänsliga mikrofoner, dvs
rundtagande. De är låg Ohmiga dynamiska och tål inte likström. Nåja, de går
inte sönder av likström som finns i de flesta mikrofoningångar, men likströmmen
påverkar ljudet negativt. Vid likström kommer membranet att flippa ut eller in
och fastna, ljudet blir dåligt och utsignalen svag. Man behöver en liten kondensator
i serie med micken för att blockera den fantommatade likströmmen. 1- 10
mikrofarad, 16 Volt, med plus mot mick kontakten. HC-4 låter ljust och kallas
för DX mic, HC-5 är mer mjuk, men klar och distinkt i klangen. Det är mycket
svårt att rekommendera då allt hänger på rösten, hur man vill låta, riggens
egenskaper och hur man talar. Dock blir de allra flesta nöjda med båda kapslar.
Prylarna finns att se på vår hemsida. Lösa HC-4 eller HC-5 kan byggas i de
allra flesta mikrofoner. Eftersom de är lågOhmiga går det ofta mycket bra med
oskärmade mikrofonkablar, i alla fall med måttlig längd. Att bygga en mikrofon
med både HC-4 och HC-5 och en liten omkopplare är en kul grej. Då kan man på
ett ögonblick byta ljud. Talavståndet till HC-4 och HC-5 är okritiskt men bör
ligga på 2 – 5 cm. Gärna med lite skumplast omkring.
Headseten
kräver att du monterar önskad kontakt. De har en 3,5 mm plugg för mick och en ¼
tum plugg för luren.
IC-7200
och USB jacken
USB jacken ger både CI-V
kontroll och LF in och ut. Dvs PCM signal LF till TX
och RX. Detta betyder att enda anslutningen till dator är en vanlig USB sladd
för att få alla funktoner som krävs. Här kan du ladda hem programvara för att
testa USB jacken: https://www.icom.co.jp/world/support/download/firm/IC-7200/1_00/index.html
Obs att detta är en USB
drivare till datorn. INTE en uppgradering till radion. Med denna programvara
kan du styra allt i din IC-7200 med enbart en vanlig USB sladd. Du kan styra
PTT och få LF både in och ur radion till datorn.
Chassit på IC-7200
Är
gjutet i aluminiumlegering. Ganska tungt, men stabilt och mycket välgjort. Det
lär inte ändra form även om man tappar riggen. Ett sådant här chassi är en
mycket viktig del i att bygga en radio med låg chassistrålning, dvs för att kunna få radion typgodkänd överhuvudtaget.
Chassit skall vara kallt, dvs inte stråla. Ja många
kommer väl ihåg hur jag skrivit om äldre radioapparater där antennen kopplad
till höljet ändå gör att det hörs stationer. Här är chassit
kallt, man kan kalla det något som börjar likna det vi kallar jord men som
knappast finns. En annan mycket viktig sak med ett stabilt chassi är
livslängden, det låter kanske konstigt att chassit har
med livslängd att göra, men ser man chassit som en enda stor jordpunkt som
fungerar för alla frekvenser, inser man att det krävs ett chassi som består i
den form och den strömfördelning som krävs. Eller med andra ord den kommer att
kunna CE märkas även efter 10 år. Något som många andra konstruktioner inte kan
redan efter några månader ute i friska luften…. Över chassit finns täckplåtarna. Den
svarta kåporna som ser mycket kraftiga ut på bilderna,
med former som liknar militära saker, eller plåtstrukturen hos en jeepdunk.
Detta är plast, polykarbonatplast, mycket starkt, och ger en makalöst snygg
finnisch. Vid första anblicken ser det ut som gjutna aluminiumkåpor.
Slagtåligheten blir mycket god på det här viset.
Men
skrämningen då frågar sig någon. Skärmning är något som är mycket svårare än
att med ett kallt chassi få bort strålning från ett radiohölje. Dvs plåtkåpor är knappast det som kan göra att en radio
Klarar CE mätnigarna. På själva det gjutna chassit
finns täcklock och de har packningar för att göra radion tålig mot stänk av
vatten. IC-7200 är inte IP klassad men tål mindre regnstänk. Både utanpå och
mot fronten.
IC-7200
och kylning
Två
små tysta fläktar står för kylningen. Chassit som jag
berättat om är en viktig del av kylningen. Det fack i det gjutna chassit som finns på slutstegets baksida är utformat som
kylflänsar. Här blåser de små fläktarna. Luften sugs in ovanpå riggen genom
plastkåpan som jag berättat om ovan. Men om det då regnar in vid
fläktluftintaget då? Det enda som finns mellan luftintag och utblåset på
baksidan är de två fläktarna, regnet kan inte komma åt något annat än
kylflänsarna och de två små fläktarna. Dvs kylningen
är utformad som på de kommersiella marina HF stationerna och vatten i luftvägen
kan ej skada några kretskort. Räcker då denna kylning då? Själv är jag helt övertygad om detta, även om
hård körning kan höja temperaturen rejält. Men det är ju först när det finns
värme att blåsa bort som kylning kan ske. Man tolererar en viss temperatur.
Bara att ösa på med full gas utan bekymmer för överhettning.
IC-756PROIII
En av storsäljarna genom
tiderna. Snart är den historia, nja snart är väl kanske lite kort, i alla fall
kommer ju IC-7600 att introduceras nästa sommar, jag har skrivit lite om den,
och kanske blir den en ersättare till PROIII klassen. Med bredare display, men
samma storlek förövrigt blir den en värdig uppföljare till PROIII:an. Vi kommer
dock att försöka ta hem så många PROIII som möjligt då den är otroligt populär
och modern. Man passa på att skaffa dig en PROIII till jul. Hur många som sålts
är svårt att veta, men vi talar snart om 4 siffriga antal, vilket är mycket för
denna bransch. Även om PROIII:an blir ersatt snart är den inte omodern.
IC-7600
likson PROIII är en mottagare i +30Bm klassen. Dvs 10
dB under topp maskinerna IC-7800 och 7700. Vi talar om interceptpunkten. Dvs intermodulationståligheten.
IC-7600
en ny HF station
Efterföljare
till IC-756PROIII, med likande storlek och utseende.
Här
finns bilder och beskrivningar: http://www.ab4oj.com/icom/ic7600/main.html
Riggen
är precis visad på Tokyo HAM fair och vi vet inte så mycket om den ännu.
Verkar
bli en mellanstation, mellan PROIII och IC-7700. Men i storlek som PROIIIan.
Obs!
Att det inte ens är klart att den kommer att heta IC-7600. Man har inte låst
specifikationerna än, och det kommer givetvis en massa rykten om ditt och datt.
Vi måste inse att i det här läget kan fabriken ändra egenskaper och
specifikationer tills man fastslagit dessa.
Att
det blir en full-DSP station är klart och att den skall matas med yttre PS på
13,8 Volt, samt lämna 100 watt ut.
Några
kortfattade specifikationer, obs att dessa inte ännu är helt fasställda:
*
IC-7600 är en 12 Volt och 100 watt HF station, (13,8 Volt) Dvs
likt IC-756PROIII.
*
Man har bytt till en 4 pinnars DC jack, förmodligen samma som på IC-7000.
*
3 st valbara filter i första mellanfrekvensen, 3, 6 och 15 kHz som
IC-7800,7700.
*
Dual Watch, dvs två mottagare med gemensam MF.
*
Supermottagare med + 30 dB, IP3
*
USB port på framsidan
*
USB port på baksidan
*
RTTY, (Baudot) och PSK31 encoder och dekoder. Med ett USB tangentbort kan man både lyssna och
sända dessa trafiksätt.
*
APF och TBF, Audio Passband Filter, och Dubbelt Bandpassfilter för Baudot
*
Separata RX in och RX ut jackar, möjliggör yttre preselektor multicoupler etc.
*
Transverter uttag
*
LF delar lika IC-7700
*
TBW Transmit Bandwith
inställningar
*
Inställningar för LF ljud i både Rx och TX
*
Spectrum scope funktioner likt IC-7700, dvs utökat
jämfört med IC-756PROIII
* AM och CW auto tune. Riggen hittar automatiskt
centerfrekvensen vid dessa trafiksätt, du hamnar exakt på frekvensen när du
svarar en Morsestation.
Är
då en IC-7600 en värdig efterträdare till IC-756PROIII
Ja
mycket tyder på det. Prisklass, prestanda storlek finesser, ja nog kan det bli
en radiostation mellan IC-756PROIII och IC-7700. Med tre valbara filter i första MF kommer den
att ge oss mycket goda värden vid ARRL tester för Imd på små frekvensavstånd.
Vi får en radio som kan klara att grannarna sänder inom några kHz avstånd med
varsin IC-7800. I kombination med ICOMs rena PLL frekvenssynteser kommer vi att
få en toppen station. Vi får en rigg med vidareutvecklad spektrumanalysator lik
den i IC-7700 och IC-7800. En spektrumanalysator som inte finns hos någon
konkurrent!! Vi får en kortvågstransiver som går att få att täcka eventuellt
nya amatörband i framtiden. Den kommer att ha fulla prestanda även utanför våra
amatörband.
Ja
en mycket värdig efterträdare till IC-756PROIII.
IC-7200
och kylning
Två
små tysta fläktar står för kylningen. Chassit som jag
berättat om är en viktig del av kylningen. Det fack i det gjutna chassit som finns på slutstegets baksida är utformat som
kylflänsar. Här blåser de små fläktarna. Luften sugs in ovanpå riggen genom
plastkåpan som jag berättat om ovan. Men om det då regnar in vid
fläktluftintaget då? Det enda som finns mellan luftintag och utblåset på
baksidan är de två fläktarna, regnet kan inte komma åt något annat än kylflänsarna
och de två små fläktarna. Dvs kylningen är utformad
som på de kommersiella HF stationerna och vatten i luftvägen kan ej skada några
kretskort. Räcker då denna kylning då?
Själv är jag helt övertygad om detta, även om hård körning kan höja
temperaturen rejält. Men det är ju först när det finns värme att blåsa bort som
kylning kan ske. Man tolererar en viss temperatur. Bara att ösa på med full gas
utan bekymmer för överhettning.
Nej!
IC-7000 blir INTE varm
Ihärdiga
myter om hur fruktansvärt varm en IC-7000 blir florerar fortfarande. Detta är
väldigt konstigt, särskilt mycket talas detta om bland de som inte äger en
IC-7000. Medan de som äger en IC-7000 inte har några problem. Vad menar man med
varm då? Naturen har gett oss möjlighet att med våra kroppsdelar känna
temperatur, med ganska hög noggrannhet kan vi känna värme eller kyla. Eller
rättare sagt vi kan noga bedöma om något är varmare eller kallare än vår egen
kroppstemperatur. IC-7000 blir c:a 43 grader och känns därmed varmare än våra
fingrar. Men är detta då skadligt varmt? Behöver man oroa sig? Kan man få
brännskador? Och varför? Läser vi i manualen ser vi att IC-7000 kan användas i
60 graders omgivningstemperatur. 60 grader är rätt varmt det kan jag hålla med
om. Men så varmt blir det i bilen vare sig vi har radion på eller avstängd. Jag
vet de som installerat sin radio vid värmeutblåsen i bilen, och då är 60 grader
lågt. Ändå överlever IC-7000. Vi skall veta att en sådan här apparat är lödd i
ugn, dvs man ”bakar” kretskorten i en ugn, så att lödningarna
sker. Då ligger man runt 300 grader, och tennpastan smälter och alla lödningar
sker av sig själv. När detta skett sjunker tempen sakta till kretskorten kommer
ur ungen. Alla komponenter tål minst 300 C. Så varför oroa sig för
drifttemperaturen, 43 C? Bara för att fingrarna känner värme. De flesta
komponenter i en sådan här radio är specade att kunna köras i 90 till 120 C.
För att ”skrämmas” ännu mer skall vi veta att inuti apparaten, vid vissa
kretsar, exvis DSP kretsen blir det ännu varmare, ja annars skulle ju inte
höljet kunna bli 43 C. Jämför man med en radio med stort hölje, så kommer ju
inte denna värme ut på samma vis till höljet, att känna på en sådan radio och
tycka att den går kall lurar oss själva, inuti är vissa kretsar precis lika
varma som i en liten knatte. Kanske ännu varmare då värmen inte leds ut till
chassi på samma effektiva sätt som i IC-7000. Att en IC-7000 blir 43 grader är
inget att oroa sig för, var istället nöjd med att de varma punkterna kyls så
bra ut genom hela dess hölje och med fläkten. Går vi tillbaka i historien så
blev radiostationer glödheta. Det finns exempel på rör riggar med betydligt
sämre komponenter som blir riktigt varma, och de går än i dag efter 35 år. Och
vem oroar sig för att CPU i datorn blir 110 C?
Digitalboxen blir ju lika varm, och den står ju på dygnet runt….
Nej! IC-7000 blir inte varm, bara några
grader, (6 C) över kroppstemperatur.
En
kommentar från Hans, ”inte läcker kabeln”
Jag
skrev i förra nyhetsbrevet att koaxialkabeln ”läcker” om man inte använde
balun. Givetvis läcker den inte, men jag brukar välja att säga så då effekten
blir som om kabeln läcker. Vilket jag oxo skrev i en av texterna förra gången. Hans
har beskrivit det så här:
En
sak i nyhetsbrevet förbryllar mig en del. Du talar om strömbalunen och dess
funktion. Så
som
jag ser det, kan inte en felterminerad koax läcka
(påtagligt mera än en anpassad). Däremot blir det ju en återgående
(reflekterad) våg vars energi går tillbaka mot källan inne i kabeln, mellan
insidan av ytterledaren och innerledaren. Inget av detta går tillbaka på
utsidan av ytterledaren (skärmen). Däremot om vi ansluter en balanserad
strålare (en dipol t.ex) i änden så induceras förstås en hel del ström på
skärmens utsida (som elektriskt är helt skild från insidan), och det är detta
som är problemet som man löser med t.ex. en strömbalun. Jobbet balunen gör är
att förändra koaxialkabeln så att det blir svårt för en HF-ström att ledas via
skärmens utsida, medan transporten mellan skärmens insida och mittledaren
fortfarande är opåverkad. En HF-spärr behövs, en drossel i serie med skärmens
utsida, det Roy kallar strömbalun. Man kan tillverka den genom att rulla ihop
en induktans (spole) av själva kabeln, endast utsidan påverkas. Alternativt kan
man öka utsidans impedans genom att sätta på ferrit-ringar runt kabeln. Större
spole, eller mera ferrit behövs för lägre frekvenser än vad som erfordras för högre frekvenser.
Bästa
hälsningar,
Hans/CFO
SU9HP
Hans
tycker oxo att jag skall understryka att SWR och HF på skärmen är olika saker
Dvs reflekterad
effekt eller stående våg är inte samma sak som HF i chassit, mantelström, eller
som jag utrycker det att koaxialkabeln ”läcker”. Något jaga poängterat förr.
Nästan
dagligen har jag kontakt med radioamatörer som har problem som vi efter en
stunds samtal kan relatera till HF i chassit,
skärmström, ledningsbunden HF, eller helt enkelt att koaxens skärm och radions
chassi är en del av antennen. Svaret från radioamatören med problem blir nästan
alltid: ”men jag har ingen stående våg”, ”min antenn är perfekt anpassad” eller
”jag stämmer av mycket noga med min antennavstämmare och har ingen SWR”. Och
ändå kommer det tillbaka HF men utanpå koaxen. Ja visst kan det bli
missförstånd. Men låt oss slå fast att det råder inget
som helst samband mellan HF i chassit, mantelström, läckande koax, strålande
skärm, chassiström och stående våg. Lindar vi en strömbalun som jag skrev om i
förra brevet, så kommer den HF som knallar fram inuti kabeln obehindrat både
framåt och bakåt, dvs SWR blir ofta lika. Obalans och
HF i skärmen, chassit etc kan göra att SWR mätaren
visar fel eller påverkas av att man tar i chassit dock. I värsta fall kan SWR
mätaren förstöras av för mycket HF i chassit. Visst är
det svårt det här. Den som har experimenterat och löst sina problem börjar i
alla fall få en känsla av saken.
När
jag skriver om ”felterminerad” koaxialkabel
Är
det tvetydigt, och jag vill ju vara entydig.
Felterminerad
kan betyda att koaxen är avsedd för 50 Ohm system och ansluts till 219 Ohm, då
är den felterminerad. Men detta generar inte HF i chassit.
Min
mening med uttrycket är när en koax som ju är
obalanserad anslutes till en balanserad last som dessutom strålar, dvs till en
dipol, jag menade i förre brevet när en obalanserad koax ansluts till en
balanserad last i form av en dipol, då uppstår HF i chassit, som vi botar med
strömbaluner bl.a. Beklagar detta otydliga och jag skall försöka uttrycka saken
tydligare i fortsättningen.
Obs
att det här ju faktiskt betyder att om vi har en koax,
som är obalanserad, och ansluter den till en konstlast, ett motstånd av de
typer jag förr skrivit om, som ju är balanserat, så blir det INTE HF i chassit. Det är först när lasten strålar
som en dipol eller en vertikal eller GP antenn. Min avsikt är att uttrycket ”HF
i chassit” skall bli vedertaget, då det ju är när HF
strömmen kommit så långt som till chassit, som problemen kan bli akuta.
Men
varför påverkas inte innerledaren i koaxen?
När
man lindar en strömbalun av koax. En bra fråga. Jag har accepterat att det blir
så.
Det
går säkert att förklara, och det vore kul att se en sådan förklaring.
Så
här skriver Jörgen, SM0IVX om sin nya IC-7200 och om fjärrstyrning
Han
har goda tips till den som vill fjärrstyra sin radiostation:
Hej Roy! Först
vill jag säga att jag är mycket nöjd med min nya IC-7200 som är en liten
trevlig transiver! Mycket radio för pengarna! I övrigt ville jag bara
bidra med ett tips ev till ditt nyhetsbrev hur man relativt enkelt med
hjälp av gratis SW kan fjärrstyra IC-7200 via internet med hjälp av två lap´s,
"REMOTE" och "LOCAL"! Ljud via Skype och radiostyrning via
HRD samt pc remote control via TeamViewer! Två Skype konton behövs, i mitt
fall "sm0ivx_online" i LOCAL PC och "IC-7200_online" i
REMOTE PC, för ljudöverföringen! Ham Radio Deluxe SW i REMOTE PC´n för styrning
av IC-7200 via USB! TeamViewer SW används för fjärrstyrning av lap´sen,
ett program i vardera lap´en! Som "knorr på det hela" kan man använda
ett BT-headset i LOCAL PC´n och därmed kunna röra sig en aning fritt när
man inte skall "ratta" HRD-riggen! Hi! Jag läste artikelen om RC i
senaste QTC och tyckte att det verkade "en aning invecklat" så jag
sökte finna "ett enklare sätt" och fick detta att funka idag! Även
min gamle arbetskamrat Roffe / SM0CLS har varit med i
idekläckningen! Jag tänkte att det kanske kunde vara till hjälp för någon som
vill och behöver använda sig av RC på relativt enkelt sätt och skickar
dig därför denna information! Bifogar även några länkar för nedladdningen
av SW samt till min egen sajt med reklaminslag för ICOM! Hi! /
73deSM0IVX_Jörgen
http://web.comhem.se/~u14359181/MAIN.html
http://www.icom.co.jp/world/support/download/firm/index.html
http://www.dxzone.com/cgi-bin/dir/jump2.cgi?ID=8438
http://www.teamviewer.com/index.aspx
”Filterfabriken”
i IC-7200
Filtren
är något av det viktigaste vi har i en mottagare. Filter har funnits i en massa
skepnader genom tiderna. LC filter, dvs bara spolar
och kondingar, mekaniska filter och kristallfilter, inte att förglömma
keramiska filter. Nu är det dags för DSP gjorda filter även i den lite enklare
och billigare radiostationerna. IC-7200 har liksom IC-7800, 7700, 7400, 7000,
756PROall sådana filter och med filterfabriken kan vi skapa de filter vi
behöver för det trafiksätt och den smak vi har. Filter tar bort QRM, filter tar
bort brus, filter skapar den bandbredd vi behöver för respektive trafiksätt,
filter är den viktigaste delen av signalbehandlingen. Med ICOM:s filterfabriker
kan du göra allt som kan tänkas göras med just filter, med PB:erna kan du när
som helst krana omkring i de skapade filtren. ICOM gör detta utan att hitta på
konstiga namn och dåliga lösningar. ICOM:s filter är näst intill perfekta. ICOM
försöker inte dupera lättrogna kunder med konstiga franska ord som ”countour”.
Filterfabriken
i IC-7200 är lite enklare än i ICOMs större riggar. Men oxo enklare att
använda. Det finns en stor tydlig knapp med texten FILTER, med den väljer du
ett av tre snabbval på filter. W, M och N. dessa snabbval är fabriksinställda
och dessa kallas för default. Trycker du länge på FILTER kommer filterfabriken
upp. Nu är det bara att vrida VFO till du får den bandbredd du vill ha, exvis
1700 Hz vid SSB eller 350 Hz vid CW. Detta kan du göra för tre filterval i alla
trafiksätt, även de sk DATA filtren som är ytterligare
en filteruppsättning vid DATA, vilket betyder att man kör RTTY, PSK, Amtor etc
vid SSB. Detta motsvara kristallfilter för tiotusen till tjugotusen kronor om
det vore som förr. Du kan skapa filter från 50 Hz bandbredd i CW, och upp till
10 kHz i AM. Vid SSB är max bredd 3,6 kHz, då kan du ”njuta” av ljudet, och de
vackra rösterna från de som kör bred SSB, eller HiFi SSB. Du som lyssnar på AM,
här är drömmen med vridet på en ratt skapar du exakt den bandbredd som krävs
för att få en kompromiss mellan QRM och ljudkvalitet. På de högre frekvensernas
BC band går det ibland att lyssna AM med upp till 10 kHz bandbredd. Du hör
diskanten ända ner i halsen på de som talar, du hör diskanten från cymbalerna
på ett sätt som du aldrig varit med om förr på AM.
Färdiga koaxialsladdar hos SRS
Många
drar sig för att göra koaxialsladdar, löda konakter och pilla. Och jag håller
med, det är inte kul att löda koaxialkontakter, särskilt om verktygslådan är
måttlig. Ibland blir det inte bra och man känner sig osäker. Att köpa sig ett
verktyg för kontaktpressning av koaxialkontakter kräver en budget som de flesta
inte vill se liggande och använd ett par ggr per år. Likaså ett sortiment av
koaxialkontakter som kan monteras med detta verktyg är en investering i sig
oxo.
SRS
har färdiga kablar med kontakter i olika längder, består av RG-58 kabel.
PL-259
plugg till PL-259 plugg 50 cm artnr
49060 pris: 85 kr
BNC
plugg till BNC plugg 50 cm artnr
49059 pris: 118 kr
PL-259
plugg till PL-259 plugg 25 meter artnr
64561 pris: 450 kr
PL-259
plugg till PL-259 plugg 25 meter med avlastningsögla artnr 64560 pris: 575 kr
Kontakterna
är kontaktpressade och försedda med krympslangar på 25 meters kablarna.
Avlastningsöglan
består av en kaus som gör att man kan hänga upp koaxialkabeln så att den inte
hänger i kontakten vid en balun. PL-259 pluggar är inte vattentäta och bör
lindas med vulktejp eller eltejp om de skall sitta ute länge. De korta
sladdarna är lämpliga för anslutning mellan rig och avstämmare, eller rig till
SWR mätare, koaxialomkopplare etc.
JUL
PRISERNA REDAN UTE PÅ HEMSIDAN
http://ham.srsab.se/ww/QTCannonser/2008/12.gif
Passa nu på att skaffa den där drömtransivern. Se till att du får
D-STAR i grejerna. Varför inte en lite mer påkostad HF station. Kolla
julpriserna ring sedan till Tomten och tala om att han inte behöver bry sig, tala
om att du fixar dina julklappar själv. Så slipper du problemet med oönskade
julklappar.
Modifiera
HM-36 nya versionen
Först
måste du se vilken version du har, så här känner man igen dem. Obs att detta inte
handlar om någon sorts kvalitetsskillnad, snarare en smaksak. Alla
elektretmikrofoner är väldigt lika, och har nästan rak frekvenskurva åtminstone
från 50 till 20 000 Hz. Vi använder 300 – 3000 Hz, och behöver göra en
förbetoning av diskanten. Det är kondingarna i micken som bestämmer hur den
låter. Och det är bara den vi skall byta.
Den gamla HM-36 micken har
alltid låtit bra, den är byggd med en eleketretkapsel som har tre anslutningar, man känner igen den
på att det är en tråd, röd eller svart, och en skärmad kabel. Dvs tre anslutningar till den lilla elektreten. Ser det ut
så här i din HM-36 är det bara att köra vidare, bättre ljud blir det inte från
en handmikrofon. HM-12 är byggd på samma sätt men har en knapp bak.
Den nya HM-36 kom i slutet av
2007 eller i början på 2008 och man kan få rapporter om sämre diskant och lite
för fet bas. Öppna och se om den är byggd på en elektret med två anslutningar, dvs
det finns bara en skärmad sladd till kapseln. Den nya HM-36 som bör modifieras
är märkt med ”made in China” på
baksidan. Att modifiera denna är enkelt och den kommer att låta som en HM-12,
eller som en gammal Japanbyggd HM-36.
Ta
helt enkelt bort R1, 1 kOhm och C2 10 uF.
Byt
sedan värde på C1, den är på 0,22 uF och man byter till 0,01 uF, (lika med
10 000 pF eller 10 nF). Dessa komponenter är utmärkta på kortet och det är
enkelt att göra jobbet. Vill du labba mer kan du prova att ändra R3 22 kOhm,
prova 33 eller 47 kOhm, och andra kondingar..
När
man gör en sådan här modifiering med seriekonding kommer resultatet att variera
beroende på vilken sändare man kopplar micken till. Anledningen är att olika
riggar har olika mikrofonförstärkare, med olika ingångsimpedans. Detta gör att
effekten av kondensatorn blir olika. Även olika typ av fantomatning av likström
till micken kan inverka, liksom olika röster hos operatören kan variera
resultatet. I det här fallet är skillnaden dock dramatisk på de flesta riggar.
De
HM-36 typ vi modifierar på SRS har fått en röd prick på baksidan.
Toroider
ferriter och järnpulverkärnor
Alla
har vi väl hört talas om att vi skall använda toroider, eller ferritkärnor till
både det ena och det andra, avstörning, spolar, filter, baluner och som allmän
problemlösare av allt ont. Men de här komponenterna finns i en nästan oändlig
massa typer och former, för att inte säga färger. Vi skall försöka reda ut
begreppen kring de här komponenterna. Med tyngdpunkt på ”försöka”.
Att
ladda hem gratisprogrammet ”mini ring core calculator” http://www.dl5swb.de/html/mini_ring_core_calculator.htm
behöver jag väl inte säga till om. Förhoppningsvis kan ni lära er,
eller inspireras så pass mycket att det går att tillgodogöra sig detta lilla
program, och göra bruk av de ferriter och toroider som ligger där i junkboxen.
Vi
har två huvudmaterial; ferrit och järnpulver. Vi har flera användningsområden
för våra toroider; som bredbandiga HF transformatorer eller som spolar till
avstämda kretsar. Kanske kan vi behärska lite av de här sakerna efter dagens
brev.
Det
finns olika åsikter om de här komponenterna, det kan bero på att de finns i
olika material, med mycket olika egenskaper. Det förekommer att man blandar
ihop järnpulver och ferrit kärnor, med följden att det kan uppstå olika
åsikter. Man kan tolka specifikationerna, datablad och formlerna olika. Det
finns oxo olika ”experter”.
Se
dagens tema Toroider
Som
ett försök att komma vidare i saken, som en inspiration till den som vill lära
sig mer. Som en lätt aha upplevelse. Ämnet är betydligt mer komplicerat, och
den som vill hänge sig till spolar, ferriter och järnpulver kan ägna sitt liv
till det, och det är säkerligen mycket inspirerande, radio det får han köra i
nästa liv…. Med lite känsla för ämnet kan vi dock
använda oss av en del kärnor och lösa en del problem. Problem som ibland löser
sig utan att vi egentligen riktigt vet vad vi gjort. Något som vi fixar i
nästan alla ämnen. Ja ta exvis datorn vi löser problem utan att ens kunna allt
om Win, DOS eller ens vet hur datorn funkar. Med lite kunnande kan vi köra
radio utan att vara varken antenndoktor, matarledningsexpert etc.
Man
kan skriva ett brev i Word utan att kunna mer än 4 procent av programvaran. Vi
kan köra radio med bara en procent kunskap om spolar, antenner, kablar, och
toroider. Men det är roligt att kunna lite mer. Ja det finns de som
fotograferar utan att ens veta vad en bländare är, eller hur den är uppbyggd,
konstigt? Nej men det finns många som vet, och de kan kanske inte alls något om
bild.
Varför
kärnmaterial i spolar och transformatorer? Permabilitet
Ferrit
eller järnpulverkärnans huvudskäl är att höja Induktansen i våra spolar. Med
ett kärnmaterial kan vi höja induktansen med en faktor 10 till 1000 jämfört med
en luftlindad spole, det betyder färre varv på våra spolar, och i många fall
betyder detta bättre data,
mindre förluster och bättre Q-värde. Vi behöver mindre tråd, men framför allt,
vi får mycket minde strökapacistanser. Vilket i sin tur betyder bättre kontroll
på spolens resonansfrekvens. För
bredbandstransformatorer, exis baluner och slutstegskopplingar, betyder det
väldigt mycket att slippa strökapacistans och resonans.
Permabilitet
betyder ”ungefär” spolens faktor i induktans jämfört med en luftlindad spole.
Med permabiliteten 100 behöver vi bara linda en hundradel av antalet varv
jämfört med en luftlindad spole. Dock är det sällan man gör en direkt
jämförelse med en lika stor luftlindad spole. Så begreppet pemabilitet får vi
se lite som en teoretisk faktor. Skall man gå på djupet är det betydligt mer
komplicerat.
Permabilitet
betecknas med m
(mikrotecknet) i de flesta datablad
Enkelt
utryckt är detta faktorn hur mycket mer induktans vi får per lindat varv på en
viss kärna jämfört med en luftlindad spole.
Idag
talar vi om spolar med kärna som har permabilitet från 10 till 1000. Men det
finns specialmaterial med mycket hög permabilitet.
Det
finns kärnor som minskar permabiliteten, dvs vi får
lägre induktans än om spolen skulle varit luftlindad. Många av oss som rotat i
gamla radioapparater har säkert funnit spolkärnor av mässing eller aluminium.
Vi trimmar då spolen åt andra hållet, dvs ju mer vi
skruvar in mässingkärnan ju lägre induktans. Den som försöker byta ut en
sprucken järnpulverkärna mot en av mässing lär misslyckas med att få trimmat
upp radion.
Men
det finns fall där man kallar permabilitet för Mu.
Ferrit
Är
ett ferromagnetiskt material, dvs järnhaltigt, ferrit
är en metallegering bestående av järnoxid, mangan, zink och, eller nickel. De
olika fabrikaten har olika legeringar och innehåll av dessa metaller och
oxider. Metallmaterialen är sintrade, dvs man har
bränt ihop små kulor, eller fragment och bakat in dessa i ett epoxymaterial.
Där det då bildas en luftspalt mellan alla metall kulor. Mangan Zink
legeringarna har den högsta permabiliteten, och Nickel Zink legeringarna har
lägre förluster. Nackdelen är att ferritkärnor lätt mättas av stora
likströmmar. Permabiliteten är oftast mellan 100 och 1000. Ferritkärnor används
som HF induktanser, störningsfilter, och effekttransformatorer, exvis i sw mode
nätaggregat. Ferritkärnor tillverkas i olika format, stavar, C eller E kärnor
och i toroidform.
Ferritkärnor
är nästan alltid mörkgrå till färgen och omålade. Men det förekommer färgkodade
ferritkärnor oxo.
Järnpulverkärnor
Består
av järnpulver, som oxiderats och partiklarna blir därmed isolerade gentemot
varandra. Järnpulvret gjuts med ett bindmedel, ofta ett epoxymaterial. Vi får
liksom ferritmaterialen möjlighet att forma olika kärnor, som stavar, C och E
kärnor samt i toroidform. Fördelen med järpulverkärnor är att de tål höga
strömmar utan att mättas, nackdelen är lägre permeabilitet, 3 till 40 är
typiska värden. Det betyder att man måste linda fler varv tråd, än på
ferritkärnor. Järnpulver används mer till spolar i avstämda kretsar, och ger en
stabilare induktans än ferritmaterial. Typiska järnpulverkärnor är AMIDON
kärnorna. De finns i olika färger, och används flitigt i bandpassfilter,
lågpassfilter etc. Gula eller röda är typiska i kortvågsbyggen.
Järnpulverkärnor är mer temperaturstabila och lämpar sig mer där resonans
finns, avstämda kretsar VFO spolar etc. Järnpulver används även i
effektdrosslar, filterdrosslar i SW nätagg där höga likströmmar förekommer.
Ferroxcube
Ett
fabrikatsnamn på ferrit Toroiderna från Philips. En användbar typ i den
familjen är med materialbeteckningen 4C65, dessa har permabiliten 125, mycket
lämplig att bygga baluner för HF med, samt för avkoppling av kablar,
strömbaluner på koax. Dubbla sådana kärnor i storlek 36 x 23 x 15 mm
rekommenderas till nästan allt på kortvåg.
Dessa
kärnor har en typsikt Violett färg, dvs ett undantag
från regeln att ferriter är grå eller svarta och järnpulver är målade… Violetta
Philips toroider av materialet 4C65 användes flitigt av Standard Radio, dvs den
svenska tillverkaren av kortvågsstationer för sjöfarten. Dessa kärnor kunde man
hitta i slutstegen bl.a. Orange kärnor av detta fabrikat används för 136 kHz
byggen. Det står att läsa om dessa i ELFA katalogen för den som vill veta mer.
Hur
skiljer man på materialen i kärntyperna då?
Vanligen
är de kärnor vi finner som utgör commonmode filter, baluner, strömbaluner och
transformatorer av ferritmaterial, vi hittar den på sladden från tangentbordet,
mussladden eller i ingångar till nätaggregaten. Baluner är nästan alltid
lindade på ferritkärnor i toroidform.
Järnpulverkärnor
är ofta lackerade i glada färger och återfinns där det gäller att skapa en
spole för en resonanskrets, mottagarens ingångsfilter, bandpassfilter,
lågpassfilter etc.
Det
förekommer även byggbeskrivningar där man använt större järnpulverkärnor till
baluner, dvs bredbandstransformatorer.
Att
skilja på skrotade kärnor som man sparat på är svårt, det går inte att mäta
magnetfältet med en kompass, ferrit och järnpulver är lika därvidlag.
Att linda som HF transformator och köra mot konstlast kan vara en lösning, ett
annat sätt är helt enkelt att prova, eller leta i litteratur efter något som
liknar de man har. Man kan förstås linda en spole och stämma av med
kondensator, en avstämd krets, som man sedan dippar. Då får man reda på
permeabiliteten på ett ungefär.
Kanske
någon har ett bra tips på hur man skiljer på oidentifierade kärnors materiel????
Beteckningarna
på toroiderna
Kan
vara T, F, FT eller FB. Men det finns andra oxo. Vi kan förutsätta att T
betyder Toroid, och vanligen Järnpulver toroid, F betyder Ferrite, och kan då
vara kärnor av olika utseende, men vanligen Toroidform. FT betyder Ferrite
Toroid och är ganska vanligt. FB är en Ferrite Bead, dvs
en ferrit pärla, en liten sak mer som en liten rörstump, eller en lång toroid.
FB ser man ofta påträdda på benen på transistorer som skall arbeta som exvis HF
steg, avsikten är att ”släcka” okynnes beteende (parasitsvängningar) på VHF och
UHF. FB finns ibland som RFI avstörning av LF steg.
Nu
är de förstås så att FT ibland kan betyda Feet
Ibland
i alla fall, men vanligen förkortas feet med ft. Vi talar om den förhistoriska
måttenheten för längd som fortfarande används i vissa länder. Vi kan se
särskilt i Amerikansk litteratur, (ARRL handboken och QST) hur man ibland i
samma artikel ibland skriver feet med FT och ibland med ft. Så det gäller att
vara på sin vakt när stora böcker skrivs utan någon som helst standard eller
kvalitetskontroll. Ännu konstigare kan det se ut när de sätter minus framför
sorten, exvis antennen blir 30-ft, 52ft, 23FT eller 48-FT för 40-m, 40m, 40 m
eller 40M, 40 M eller 40-M. Att sätta minus mellan belopp och sort har jag inte
kunnat tolka. Särskilt som det blandas i samma texter, så kan man lätt missuppfatta
sådana artiklar. Jag har många många ggr hjälp mina medamatörer med hembyggen
där just sådana här saker kan ha ställt till det, byggaren har helt enkelt
missuppfattat och, eller tolkat fel. Sen funkar inte antennen eller bygget. Det
är då inte lätt att vara nybörjare, risken att tappa sugen är stor. Det normala
när man skriver en artikel eller beskrivning är att försöka vara konsekvent och
använda vedertagen standard och otvetydig text. Avsikten med en teknisk
beskrivning är ju att så tydligt som möjligt förmedla vad man vill säga. Och
att det skall gå att tolka på helst bara ett sätt.
Spolars
Q-värde
Är
ett mått på hur bra spolen är. En bra spole saknar resistans, förlust, men har
önskad induktans. Dvs den har bara ett
växelströmsmotstånd och helst ingen resistans som ju är en förlust. Sådana
spolar finns inte i verkligheten utan de har alltid resistans och förluster.
Q-värdet är enkelt uttryckt förhållandet mellan induktans och resistans. Lägre
resistans som vi ju får med färre varv tråd, ger ett bättre Q. Det är möjligt
att bygga spolar med goda egenskaper av ferrit och järnpulverkärnor, Q värden
på 100 – 500 är möjliga att uppnå med de kärnor vi idag håller på med. En spole
har även en kapacitans, den uppstår då lindningstråden ligger lindad varv för varv bredvid varandra. Vi kallar detta strökapacitans, även denna ingår och påverkar
Q-värdet. Med få varv, dvs på en kärna med hög
permabilitet får vi låga strökapacitanser och låg resistans, jämfört med en
luftlindad spole. Kärnan har även den förluster och
ingår då i det totala godhetstalet, Q.
Q-värdet
hos filter och avstämda kretsar har däremot oxo med dess bandbredd att göra.
Al
värde
I
specifikationerna för toroider finner vi Al värden.
Al
värdet är spolens induktansindex, och anger induktans per varv tråd.
Med
hjälp av Al värdet kan man beräkna antalet varv som behövs för att uppnå önskad
induktans. Enklare är att använda programmet jag hänvisar till, ”mini ring core
calculator”, http://www.dl5swb.de/html/mini_ring_core_calculator.htm
.
Hur
kan en spole få en resonansfrekvens?
Just
därför att en spole är även en kondensator, kapacitansen mellan trådvarven gör
att en spole ser ut som en avstämd krets, dvs spole
parallellkopplad med en kondensator. För en spole lindad på en toroid av ferrit
eller järnpulver blir det få varv och en låg kapacitans, därför kan
resonansfrekvensen hållas på långt avstånd från arbetsfrekvensen för spolen. En
luftlindad spole däremot kan få en resonansfrekvens om ligger nära eller under
arbetsfrekvens. Avstämda kretsar görs med en spole och en extra kondensator.
Exvis en HF transformator i ett slutsteg, är lindad med väldigt få varv, någon
direkt resonansfrekvens bildas därmed inte, och slutsteget kan arbeta utan
oönskade resonanser ända upp till 60 MHz. Det finns fall där man kan utnyttja
det faktum att en spole får en självresonans. Ett exempel är de
flerbandsdipoler jag haft med i det här brevet. Där spolen ger förlängning av
antennen samtidigt som den fungerar som spärrkrets.
Toroidformen
på spolar
Har
fördelen att stänga inne magnetfältet, sådana spolar kopplar väldigt lite till
varandra och kan byggas tätt och sitta nära eller på metallchassit,
kretskortet utan att dess egenskaper påverkas. Två solenoidformade spolar
kommer att fungera som en transformator och koppla till varandra om de sitter i
närheten av varandra. Toroid spolar kan sitta tätt och därmed miniatyriseras
apparaterna. Det är fult möjligt att luftlinda spolar med toroidform. För att
vinna just fördelen med att de inte kopplar till varandra.
Ferritkärnor
möjliggör bredbandiga konstruktioner
Eftersom
vi har mycket hög permabilitet kan man bygga HF transformatorer med väldigt få
varv, därmed hamnar resonansfrekvenser bortom all horisont. Typiska exempel är
slutsteget i våra riggar där ett varv är primärlindning till sluttransistorerna
och kanske 3 – 5varv sekundärt. Likaså baluner i området 1,8 – 30 MHz kan vara
lindade med 5 – 10 varv för 50 Ohm.
”Kikare”
”Gristrynen”
Kallas
de ferritkärnor som är utformade med två hål. Användes mycket till TV på sin
tid där de utgjorde baluner för antenningången. Kikare är c:a 15 mm stora och
kan hantera 25 – 50 Watt som bredbandstransformator eller balun. Kikare är
jättebra för hembyggen i QRP klassen på HF. Stora kikare, eller tvåhålskärnor
finner vi i slutsteget på våra HF riggar, de är som en tändsticksask och fixar
lätt ett par hundra Watt.
Det
finns även sexhålskärnor av ferritmaterial. De är ofta lämpliga till VHF och
UHF konstruktioner. Dessa finns lindade med förtennad tråd, sex varv och detta
visar att ferritmaterialen är isolerande, man kan linda med oisolerad tråd, för
högre effekter är det dock lämpligt med en rejäl isolering. Det finns en risk
för överslag om det blir högra spänningar.
Järnpulverkärnor
eller ferritkärnor i gamla radioapparater
Många
av oss har säkert trimmat MF burkar eller HF stegen på gamla
träradio, plåtradio etc. Ibland spricker dom,
och det är mycket svårt att ersätta en sådan. Man kan hjälpligt limma ihop en sådan
kärna. Att ersätta dem är svårt då det på sin tid fanns väldigt många olika
material, och storlekar. Så var försiktig när ni trimmar gammelradio. Det kan
vara både järnpulver eller ferritmaterial i dessa som utformats som skruvar.
Förstör man skruvspåret kan man vända kärnan, det finns ofta ett färskt
skruvspår på andra sidan. En viss förlust av material kompenseras med att man
skruvar ner kärnan i spolen lite mer. Skruvmejseln för att skruva just sådana
här kärnor måste vara av plast och filad att passa exakt i skruvspåret. Släpper
inte kärnan finns risk att de spricker, försök att värma försiktigt på kärnan
så att eventuell vax mjuknar, så kan den släppa. Tänk
oxo igenom noga om den verkligen behöver trimmas.
Avstörningskärnor
är nästan alltid ferriter
Ferritrör,
eller ”klamp on” kärnor, de vi finner på sladdar till nätagg och datorer är
oftast ferriter och kan användas till mycket roligt.
MFJ-702
”fyrkantig toroid”
En
sats med fyra ferritkärnor för avstörning. Det är förstås inte en toroid utan en
fyrkantig kärna som är delbar. Den som skrev annonserna har missuppfattat och
kallar ferriter för toroid. SRS säljer satsen som består av fyra kärnor. De är
i form av dubbla C kärnor och fördelen med detta är att man kan linda utan att
trä kabeln, och med kontakterna på. Efter lindningen sätts kärnhalvorna ihop,
och kläms ihop av ett plastlås. Man kan linda upp till 6 varv med RG-58, och
använda en, två eller alla fyra kärnor för en strömbalun, eller choke. Med
kärnorna följer en manual, där finns bl.a en tabell som visar dämpningen för en
till fyra kärnor med olika antal varv och med frekvens från 0,2 till 1000 MHz.
Vi kan få upp till 25 dB dämpning av störningar på kablar. Jag brukar rekommendera att spänna ihop kärnhalvorna hårt med ett extra
buntband, det ger bättre verkan. Plastlåsen gör det möjligt att stacka
kärnorna. En eller ett par sådana här avstörnings ferrit satser bör finnas hos
varje radioamatör. Applikationer visar hur de monteras på TV-anläggningar,
ljudanläggningar, högtalaranläggningar, process styrningsanlägg, radioapparater
och sändare. Och visst går det att linda baluner på dem oxo.
Toroider
mäts i tum, åtminstone de som tillverkas ”over there”
AMDON
har en siffra som anger antalet hundradels tum, Exvis kan de heta T-38-2,
T-50-2, T-200-2 eller T-68-2, 50 betyder då 50/100 tum dvs
en halv tum, 12,7 mm, 200 blir då två
tum, 50,8 mm. Philips toroider har beteckningar och storleken i mm måste tas ur
tabeller.
Fasförskjutning
i spolar
Alla
spolar fasförskjuter strömmen i förhållandet till pålagd spänning. Så oxo
spolar lindade på ferriter eller järnpulver. Strömmen kommer efter spänningen,
exempelvis 90 grader efter spänningen, det bildas även en inducerad spänning
som är ytterligare fasförskjuten, typiskt 180 grader. Fasförskjutningen beror
av frekvens och induktans. Som jämförelse kan nämnas att fasförskjutningen är
åt andra hållet i en kondensator.
Det
är därmed lätt att inse att en spole med liten induktans blir lättare att
hantera än en med både induktans och kapacitans, den senare ger ju ett mycket
komplicerat förhållande till fasförskjutning.
Ferriter
och järnpulverkärnor är känsliga för magneter
Ganska
självklart är det så att dessa kärnor förändras av ett magnetfält, en gång i
tiden var det så allvarligt att man inte ens skulle vara i närheten med en
skruvmejsel. Idag är det inte så illa, det beror på att idag konstruerar man
inte smalbandigt, och en förändring av permeabiliteten gör inte så mycket.
Bygger du en VFO med järnpulverkärna är magnetfält dock skadliga, VFO:n flyttar
sig i frekvens. Detta är något man kan utnyttja, se rubriken VFO med permeabilitetsavstämd
toroid.
VFO
med permabilitetsavstämd toroid
Eftersom
induktansen påverkas av magnetfält i en spole lindad på järnpulver eller
ferritkärna kan man dra nytta av detta. Det finns exempel där man lindar en
extra lindning och lägger en likström på, genom att ändra likströmmen i denna
magnetiseringslindning ändras VFO:ns frekvens. Detta kan då ersätta
kapacistansdiod, eller vridkonding.
Det
mest kända är de amerikanska PTO:erna, VFO i Drake. Där man ändrar permabiliten
genom att med VFO ratten förskjuta en ferrit, eller järnpulverkärna i spolen.
Jo ICOM hade PTO i tidiga riggar oxo, som IC-201. Före PLL:ernas tid.
Impedansomsättningen
i transformatorer lindade på järnpulver eller ferritkärnor
Följer
regeln att impedansomsättningen är kvadraten på varvtalsomsättningen. Sålunda
lindar du 10 varv för 50 Ohm och 20 varv sekundärt och får impedansomsättningen
4. Dvs ut från transformatorn i exemplet får vi 200
Ohm. Vill du ha 600 Ohm, skall lindningen göras med omsättningen roten ur
förhållandet 600 till 50. Dvs roten ur 12 som blir c:a
3,5. Linda 10 varv för 50 Ohm och 10 x 3,5 = 35 varv för 600 Ohm. En vanlig
balun med 1 till 4 är lindad med två lika lindningar, exvis 2 x 10 varv,
bifilärlindad, dvs två trådar i par lindas 10 varv..
Dessa seriekopplas och vi matar in 50 Ohm över tio varv och tar ut 200 Ohm över
20 Varv. Skitsmart! Ferrit kärnor är lämpligast för sådana baluner eller HF
transformatorer.
Att
välja kärnor är lika svårt ändå
Eller
till och med svårare nu när vi vet en del om tekniken. Ja så är det ofta, det
vi inte vet kan vi experimentera oss bort från. När vi vet saker blir allt ännu
mer komplicerat och vi vet att vi inte kan allt. Ju mer vi kan, desto mer inser
vi, och förstår vi att vi inte kan. Bara lugn, det är så även bland de mest
professionella konstruktörer, de gör oxo cut and try. Använd kunskapen till att
veta att du kanske kan använda en viss toroid du hittat i en gammal dator,
prova, experimentera mera.
Skall
du bygga en liten sändare
Eller
en mottagare som finns i en artikel i en tidning. Och det finns toroidspolar på
schemat, det gäller då att kunna se om de bygger resonanta kretsar eller sitter
där som bredbandiga eller bara som drosslar.
Finns
trimkondensatorer ja då är det resonanta kretsar med järnpulver toroider, då
måste du använda exakt de typer som föreskrivs. Sitter de i sändarens LP
filter, är induktansen viktig och förmodligen är det järnpulver, de måste oxo
vara exakt den typ som står i byggbeskrivningen.
Rena
transformatorkopplingar, exvis i PA, transformatorer till diodblandare, eller
där endast impedanstransformering sker, ja där är det med största sannolikhet
en ferrit toroid och de går att experimentera med vad som finns i junken. Förhoppningsvis
skall du inte sabba bygget om du läst dagens brev.
Med
en enkel koppling kan du testa om ferriten duger som balun
Det
gäller att ta reda på hur många varv som behövs för att göra en trafo.
Börja
med att linda 2 x 10 varv. Koppla ena lindningen till sändaren, andra
lindningen till ett 50 Ohms motstånd, en konstantenn. Lägg på 10 Watt och testa
på olika frekvenser. Blir det missanpassning på 28 MHz kan du testa lite färre
varv, exvis 2 x 7 varv. Kanske blir det missanpassning vid 1,8 MHz, då har du
för få varv. När du får igenom hela effekten utan SWR, eller med låg SWR, från
1,8 till 29 MHz har du fått fram lämpligt varvtal. Du kan givetvis prova med
dubbla kärnor, då får vi större permabilitet, med färre varv. När du är nöjd
vet du varvtalet för att få 50 Ohm på din kärna. Det skall gå att få SWR 1:1,5
över 1,8 – 30 MHz, ja kanske ända till 52 MHz. Om inte är kärnan olämplig. Med högre
effekt testar du om balunen eller trafon blir varv, värme är förluster och en
ferrit på 30 mm blir inte varm vid 100 Watt.
Gör
en avstämd krets och använd Grid Dippa
På
det viset kan du få fram toroidens egenskaper. Linda på 10 varv, stäm av den
med 22 eller 47 pF, dippa och kanske du finner resonans vid 8,7 MHz. Ja då vet
du mycket om din kärna.
Kan
vi då bygga en mobilantenn för 3750 kHz med en toroid?
Istället
för den stora luftlindade spolen som stjäl så mycket luftmotstånd på bilen. Låt
oss använda en järnpulverkärna. Exvis den klassiska Röda AMIDON T200-2, dvs en 50 mm röd järnpulverkärna. Finner vi i programmet
”mini ring core calculator” http://www.dl5swb.de/html/mini_ring_core_calculator.htm Att den har frekvensområdet 1-30 MHz
den har Al 12.0 nH/N2.
Vi
behöver för vår antenn 120 uH och vi skriver in det i programmet, vi behöver
100 varv 1 mm tråd. Lindningen skall spridas ut över hela kärnan för att få ner
strökapacistansen. Nu är det bara att byta ut den stora luftlindade spolen i
mobilantennen. Går det då lika bra då? En bra fråga. Den här spolen får inte
lika bra Q-värde som den stora luftlindade, vår mobilantenn blir bredare och
spolen blir varmare. Det kan betyda nån eller en halv
dB i signalstyrka till förmån till den stora 50 x 200 mm spolen. Går vi upp i
frekvens till 7, 14 eller 18 MHz blir antennen nog lika bra, men mer diskret.
Byggprojekt
med Toroider i antennavstämmare förekommer.
Toroider
i rörslutsteg
Jodå
det förekommer, men sällan som bredbandstransformator utan som spole,
induktans, i Pi filtren. Vi är ute efter en induktans, ett litet format,
lättplacerad spole som inte kopplar till andra spolar och som kan sitta nära chassit. Typiskt är då att använda en
stor Järnpulver toroid, en eller två röda Amidon T200-2, dvs minst 50 mm. Toroid spolen används mest på de
lägsta frekvenserna i Pi filtret, 1,8 till 7 MHz, sedan blir det luftlindade.
Går vi till ingångsidan i slutsteget är det vanligt att göra glödströmsdrosseln
av ferrit stavar, samt ingångsfiltren kan vara byggda med mindre toroider.
Uteffekt detektorn eller SWR bryggan har ofta en liten ferrit toroid, här
räcker en 10 – 15 mm stor sak, med ett varv för utgående effekt.
Ferritstavar
Finner
vi som mellanvågsantenn i en transistorradio. Dessa är av ferrit och kan vara 5
till 15 mm tjocka, de förekommer i längder från 80 till 250 mm. En sådan stav
kan vara nyttig att använda som avstörning, spar dessa när du skrotar
transistorradio. Det går att linda baluner på dessa ferritstavar och de funkar
bra inom HF området. En strömbalun lindar man genom att linda koaxen c:a 10 –
15 varv på staven. Tejpa för att fixera. Chokar och avstörningsdrosslar lindar
man med hela nätsladden, mikrofonsladden eller högtalarsladden på samma sätt.
Ferritstavar
fungerar bra som avstämda kretsar upp till 4 MHz och kan användas som avstörning
upp 40 MHz. Permabiliteten på en ferritstav kan vara c:a 250. Vi vet ju att
ferritstavar används i rävsaxbyggen, de går ju upp till 4 MHz, CW delen på 3,5
MHz. Man kan med en sådan bygga en riktantenn. Försök har gjorts att sända på
en ferrritstavantenn, det behövs mycket material och man stackar ett tjugotal
ferritstavar, detta med mindre framgång dock.
Toroider
av järn
Ja
det finns det oxo, dvs vanligt transformator järn, jag
tänker på nättransformatorer, de finns i storlekar från 10 Watt till mer än
1000 Watt. De funkar på 50 Hz, ja kanske till någon kHz. Sådana
nättransformatorer har fördelen att bli mindre än vanliga trafos, de brummar
mindre och har ett lägre magnetfält omkring sig, nackdelen är att de drar en
ganska stor strömstöt när man slår på strömmen mot elnätet.
Det
byggs filtertoroider av järn oxo, jag har tidigare skrivit om
sugtransformatorer som används i elanläggningar i fastigheter.
Toroider
i uppslagsboken
Toroiderna
är ett gladlynt folkslag som dagligen sjunga fyllevisor, deras huvudsakliga
föda är toroidpalmens toroidformade toroidnötter och givetvis toroidpotatis som
de odlar på de stora toroidformade slätterna med bördig jord. Proteintilskottet
får de av de stora feta toroidfiskarna, som simmar i de lugna vattnen i
toroidviken, de brygger ett ypperligt toroidöl med en lätt etanolhalt på 4
mikroHenry, de bor på ögruppen yttre Toroiderna i passific toroidia. (Stilla
toroidhafvet)
Är
toroider gamla?
Järnpulver
vet jag förekommer i radio från 40 talet, ferritmaterialen är nog yngre,
särskilt har det utvecklats många nyare ferritmaterial de senaste 50 åren.
Spolformen toroid är nog ganska gammal, men har blivit allt populärare de sista
50 åren. Men ferrit toroider som avstörning är relativt nytt, och blir alltmer
viktigt ju mer störningar vi får.
För
övrigt har jag inte mer historik att bjuda på. Men jag ger mig katten på att de
använde toroider i gnistsändare.
Ferrit
och järnpulvermaterial förstörs av värme
Detta
är en vikig sak, själv har jag varit med om att en bredbandstransformator i ett
slutsteg är ”omöjlig”, man får inte ut effekten, man byter sluttransistorer,
men ack, riggens PA bara går inte. Ferriten har varit överhettad och måste
bytas ut. Ofta kan man inte se att en ferrit eller järnpulverkärna varit
överhettad. Dock förstörs dess egenskaper av hög temperatur. Den tappar
permabilitet och Al värden. Vilken temperatur vet jag inte, men det är säkert
olika för olika material och fabrikat. En till synes felfri Toroid bara funkar
inte, man blir förundrad och till slut måste den bytas ut. Kunskapen om detta
är viktig vid felsökning och byggen. Men även om man kommer över begagnade
kärnmaterial, de kan ha kasserats av detta skäl. En förstörd kärna kan ha
underliga egenskaper, den kan exvis ändra egenskaper vid olika effekt, en balun
funkar bra vid 10 Watt men SWR ökar med högre effekt. Ett reslutat av en
värmeskadad kärna som verkar konstigt. Värmeskador på toroider går inte att
mäta, går inte att se, därför blir man lurad, bygget stoppas, man kan tappa
sugen.
Vad
har vi lärt oss av det här då?
Att
det finns massor mer att lära i ämnet, att vi inte visste så mycket som vi
trodde, att man verkligen kan samla på toroider, de kommer alltid till
användning. Vi har lärt oss att lära oss mer i ämnet, vi har förhoppningsvis
lärt oss att skilja till största delen i alla fall på de grundtyper av material
som förekommer i toroider. Och framför allt vi har lärt oss att det går att
experimentera med toroider. Vi har även lärt oss att om ämnet inte faller oss i
smaken, så är det bara att skita i de här toroiderna och köra vidare med livet
som radioamatör och låta andra göra jobbet. Man kan ju ägna livet som
radioamatör till koaxialkablar istället. Teorin om kablar räcker till ett
aktivt liv som radioamatör. Vi kan även göra spolar som hjälper oss, utan att
veta något om hur de funkar. Vi kan även lära oss allt om toroider och spolar,
men då hinner vi inte köra radio.
”mini
ring core calculator”
Ta
hem detta lilla program, det går i Windows. Du kan oftast hitta den kärna du
vill och dimensionera något med i programmet. OBS att du kan oxo dimensionera
luftlindade spolar, detta är bra för exvis antennbyggen. http://www.dl5swb.de/html/mini_ring_core_calculator.htm
AWG, American Wire Gauge, lacktråd
I
många byggbeskrivningar används de gamla AWG måtten på tråden. Det kan därför
vara bra med en AWG tabell.
Svenska:
"Amerikanska tråd mått". Obs att det Amerikanska ordet Wire står för tråd, (enkeltrådig
sådan). Stranded Wire betyder
spunnen eller flertrådig kabel. Det svenska ordet vajer, står för lina, eller
spunnen kabel.
SWG är det
brittiska systemet och har små avvikelser från AWG, vilket framgår av tabellen.
Mil, står för
tusendels tum. Dvs
1 mil: 25.4/1000 = 0.0254 mm
Högre
AWG nummer är smalare tråd. Tabellen visar två decimaler, och inkluderar
lackisolationen, avvikelser förekommer bland olika fabrikat.
AWG SWG mm Mil Area mm2 Ohm
/1000m
1 1 7.35 290
2 3 6.54 257
3 4 5.83 229
4 5 5.19 204
5 7 4.62 181
6 8 4.12 162
7 9 3.67 144
8 10 3.26 128
9 11 2.90 114
10 12 2.60 102
11 13 2.30 91
12 14 2.05 81
13 15 1.83 72
14 16 1.63 64
15 17 1.45 57
16 18 1.30 51
17 18 1.15 45
18 19 1.02 40 0.7854 21.95
19 20 0.91 36
20 21 0.81 32 0.5027 34.3
21 22 0.72 28
22 23 0.64 25 0.2827 61.0
23 24 0.57 22
24 25 0.50 20 0.1962 87.8
25 26 0.45 18 0.1590 108
26 27 0.40 16 0.1257 137
27 29 0.36 14 0.0962 179
28 30 0.32 12 0.0707 244
29 31 0.28 11
30 33 0.25 10 0.0491 351
31 34 0.22 8.9 0.0314 549
32 36 0.20 8.0
33 37 0.18 7.1
34 38 0.16 6.3 0.0176 976
35 38-39 0.14 5.6
36 39-40 0.13 5
37 41 0.11 4.5 0.0078 2195
38 42 0.1 4
39 43 0.09 3.5 0.00503 3430
40 44 0.08 3.1
Chatt
= QSO ??
Är
det snart slut med Q-förkortningarna, jag har upptäckt att ordet chatt används
för radiokontakt. Man hör sådant här numera:
”jag hade idag en
chatt med JA9XXX På 18 MHz”.
Som
förr hette:
”jag hade idag
ett QSO med JA9XXX på 17 meter”.
Kanske
skulle rubriken vara: vårt dynamiska språk?
Jag
fick en dag frågan om D-STAR kunde möjliggöra chatt mellan tre personer. Men det
går inte var min första tanke till svar, D-STAR är ju ett telefonitrafiksätt, dvs vi talar med varandra över radio med D-STAR. Man kan
inte chatta i D-STAR och det går inte att ligga uppkopplade tre på en gång, så
svaret var NEJ.
Men
efter lite funderande insåg jag att frågeställaren menade om man kan ha
ring-QSO med D-STAR. Och då blir svaret: javisst går det, man kan vara hur
många som helst i ett D-STAR QSO.
Visst
är det svårt för oss när ord byter betydelse så här plötsligt. Man måste tänka
flera ggr och det kan ju göra ont i hjärncellen.
Det
finns ju trafiksätt där man bara kan vara två, exvis AMTOR, där två stationer
handskakar sig fram genom QSO:et. Dock finns ett lyssningen MODE i AMTOR, man
kan lyssna på ett sådant QSO men ring-QSO går inte. Så frågeställaren funderade
på om n i D-STAR är uppkopplade parvis digitalt. Men inge har hittills kallat
ett Amtor QSO för Chat.
Hur
gör jag föra att ladda hem och spara program till min dator?
Många
är lite rädda för detta, känns lite svårt att veta var det tar vägen i datorn
och hur man startar det. Kanske det kan bli virus i datorn. OBS att jag tar inget ansvar för virus som har uppstått efter att man gjort
något som jag föreslagit. Där har jag ingen makt att påverka något. Men vi kan
nog tänka oss att så små och obetydliga saker som ett toroidprogram knappast är
av intresse att infektera med någon Virus.
Börja
med att bygga upp ett mappsystem, i vilket du kan sortera texter, program,
brev, byggbeskrivningar, antenner, toroider etc. Gå till ”mina dokumnet” skapa
en mapp som heter ”amatörradio”, gå till ”amatörradio”, skapa där flera mappar,
exvis ”beräkningsprogram”, ”antennprojekt”, ”bilder”, ”Roys brev”, ” andra
dokument”, etc.
Gå
sedan till ”beräkningsprogram” skapa en ny mapp med namnet ” mini ring core
calculator”. När du så laddar hem programmet frågar datorn dig var du vill
spara programmet, klicka dig fram till mappen ”mini core cal…” och OK. Efter ett
par sekunder finns programmet där. För att starta programmet använder du
utforskaren och klickar dig in till mini ring core… och finner en exe fil som
du klickar på, vips hoppar programmet igång…
När
du sedan vill spara hela rubbet amatörradio på ett USB minne eller en CD,
kopierar du bara mappen ”amatörradio” med allt innehåll till det nya stället,
så kan du ta med alla dina arbeten, filer och program till kompisen.
PTS
hemsidan nyttig numera
Här
kan du komma till PTS hemsida: http://www.pts.se/sv/Radio/Radioamatorer/
Massor
av frågor om radio och amatörradio finns att få svar på.
PTS
syn på störningar kan du studera här: http://www.pts.se/sv/Radio/Storningar-pa-radiokommunikation-aven-ljudradio--och-tv-mottagning/
Att
söka i frekvensplanen är en som jag ser det ny tjänst, kolla här: http://e-tjanster.pts.se/Frq/
Du
kan lägga in ett frekvensband, exvis 8,0 till 8,7 MHz och se vad som kan tänkas
finnas där. Eller vad finns i bandet 137 – 144 MHz, dvs
mellan flygandet och amatörbandet.
Prova
30 – 50 MHz, eller vad döljer sig mellan 24 och 28 MHz amatörband, kolla 22 –
28 MHz. Man kan hitta många spännande frekvensband där det finns saker att
utforska.
Här
finns blankett för att ansöka om Marin VHF i båten: http://e-tjanster.pts.se/Vhf/
Och
här kan du se vad som gäller för 50 MHz och amatörradio, samt hur man ansöker
om tillstånd att bedriva amatörradio på 50 MHz. http://www.pts.se/sv/Radio/Radioamatorer/#Fråga%203
Den
här sidan är bra, där definierar man alla termer som finns i ämnet radio: http://www.pts.se/sv/Radio/Applikationerteknikfragor/
Lite
lustigheter då
En
nyhet från den stora världen.
Läser
i "Corren" att "EU kanske släpper greppet om hur gurkorna skall
se ut". Det handlar om att gurkan inte längre måste vara rak för att hamna
i den högsta gruppen - klass extra.
Tryggt
att veta EU tar hand om gurkor och andra stora frågor och även tar bort handen
från grönsakerna när den inte längre behövs.
Stig
B. SM5IO
Ja
detta var en bra nyhet, att den ändå kommer under lustigheter får tala för sig
själv. Roligt är det i alla fall. Förhoppningarna är då att våra politiker tar
sig an riktiga problem istället, som recension, ras, ekonomiska, rally,
krascher.
De
Roy
Gillar
du serier, Hälge, Knasen etc, kolla då här : http://www.garv.se/
Modelljärnvägen
När
mamman satt i köket och läste, hörde hon sin 7 åring som lekte i sitt rum med
sina nya tåg.
- Tag plats, dörrarna stängs, sa grabben.
Mamman
log.
- Välkommen till SJ, sa grabben. Vi
hoppas att ni får en riktigt trevlig resa med oss idag.
Mamman
log igen.
- Och för allas trevnad, vi ber er att
inte sitta med era skitiga jävla fötter på sätena.
Mamman
slutade le och rusade in i rummet.
- Varifrån kommer det där språket? Sådana
ord vill jag aldrig mer höra, skrek hon. Som straff får du inte leka med dina
tåg. Du får sitta där och skämmas sa hon, varpå hon tog tågen, gick ut ur
rummet och stängde dörren. Efter två timmar tyckte hon att han hade lidit nog,
det var egentligen inte så farligt det han sa, så hon gick in till sonen, gav
honom tågen och sa att han fick fortsätta leka. Hon gick tillbaka till köket.
- Ta plats, dörrarna stängs sa grabben.
Mamman
halvlog.
- Välkommen till SJ, sa grabben. Vi
hoppas att ni får en riktigt trevlig resa med oss idag.
Mamman
log, den här gången lite mer.
- Och för allas trevnad, vi ber Er att
inte sitta med fötter på sätena.
Mamman
log nu, ordentligt glad att grabben hade lärt sig, glad att hon hade agerat
rätt.
- Och vi på SJ vill be om ursäkt för den
två timmar långa försening som inte beror på oss, utan på den där jävla
surkärringen i köket.
SM0OGX
Kjell
De
ÄssÄmFyraFotPeDahl
