| HF Frekvenslista 970928/rn |
|
Ett försök att sammanfatta de olika frekvensbandens egenskaper, vilka stationer som förekommer och ge tips om intressanta stationer. Motsvarande för VHF/UHF. Du
får gärna skicka synpunkter/tillägg till denna lista (roy.nordqvist@srsab.se)
Innehåll
: Amatörradiobanden, Gränsvåg, Lång långvåg, Långvågsfyrar, Marin
nöd- och anropsfrekvens, Navigation,
Piratradiostationer, Privatradiobandet, Radioastronomi,
Rundradiobanden, Tidssignalsändningar,
Yrkestrafik Inom frekvensområdet 0.1-30 MHz finns långvåg, mellanvåg, samt ett antal rundradioband. Här kan alla hitta sina favoritstationer, vare sig det gäller språk, tekniska program, musik eller DX-ing. Nästan alla stationer använder AM, några få kör med ett sidband och full eller reducerad bärvåg. Man skiljer mellan sändningar av internationell typ (int.) och sändningar av nationell typ (nat). De nationella sändningarna, ofta med låga effekter är spännande mål för DX-are. De internationella sändningarna hörs ofta bra eftersom de använder mycket hög effekt. Nationella små mellanvågsstationer i USA är det verkliga eldprovet för en DX-are. Ungefärliga frekvensområden för resp. band, flera undantag gör att man kan hitta trevliga radiostn. på nästan alla frekvenser. På långvåg är kanaldelningen 5kHz, mellanvåg 9kHz och på kortvåg (1.6-30 MHz) 5kHz. Undantag finns av udda stationer och pirater. 148.5-255 kHz Långvåg
526.5-1606.5 kHz Mellanvåg
2300-2498 kHz 120 meters bandet, nationella stationer. Med nattvak och tur samt en bra antenn kan man höra lokala stationer från exempelvis Indonesien, konstiga språk och svaga signaler. Sällsam musik. 3200-3400 kHz 90 meters bandet, nat. liknande egenskaper som 120 meters bandet, lyssna efter svaga stn i bruset, och obegripliga språk. Exotiska musik-klanger. 3950-4100 kHz 75 meters bandet, int. ett stabilt band med goda möjligheter att höra de starka stationerna.
4750-5060 kHz 60 meters bandet, nat. Det s.k. tropikbandet, tålamodsprövande men belöning för mödan kan vara små stationer från Sydamerika. Under solfläcksminimum är detta band flitigt använt av internationella sändningar, och således kraftiga störningar. Kväll och nattband. Djungeltrummor från små Afrikanska sändare, och söderhavsmusik från Stilla havet. 5900-6200 kHz 49 meters bandet, int. Det klassiska kortvågsbandet som finns på minsta transistor radio. Alltid öppet starka stationer. Svårt men möjligt att höra DX. Mycket starka signalstyrkor
7100-7500 kHz 41 meters bandet, int. Även detta band ett klassiskt kortvågsband som man hittar på alla radioapparater. Liknar 49 meters bandet. Mycket starka signaler. Detta band kan åstadkomma problem på 40 meters amatörband i mottagare med sämre storsignalegenskaper.
9300-10000 kHz 31 meters bandet, int. Alltid öppet, möjligt att höra DX vissa tider och årstider, exvis Australien. Stor omväxling på hörbara stationer. Mycket starka signalstyrkor.
11500-12200 kHz 25 meters bandet, int. Ett band som växlar kraftigt mellan dygnets tider, allt från DX till Europeiska stationer. På kvällstid kan detta band vara tyst, speciellt vid solfläcksminimum.
13570-13870 kHz 21 meters bandet, int. Ett nytt rundradioband, här finns starka internationella sändare, lite störningar men inte några rariteter än. Varierar med dygnets tider. 15040-15800 kHz 19 meters bandet, int. Ett gammalt rundradioband med kraftiga signalstyrkor, DX på kvällarna, stora dygnsvariationer, tystnar ibland på kvällarna vid solfläcksminimum.
17480-18000 kHz 16 meters bandet, int. Liknar 19 meters bandet, men lite mer sporadiskt. 18900-19020 kHz Ett nytt rundradioband 21450-21850 kHz 13 meters bandet, int. I det närmaste tyst vid solfläcksminimum, men mycket aktivitet vid solfläcksmax. Starka och stabila signaler från hela klotet vid solfläcksmax. Mycket trevligt. 25670-26100 kHz 11 meters band, int. ett spännande band som bara är aktivt vid solfläcksmaximum. Starka och stabila signaler med bra ljudkvalitet, man kan använda stor bandbredd och få fint ljud, p.g.a. lite störningar. En verklig upplevelse att lyssna på vid solfläcksmax.
AmatöradiobandenRadioamatörer världen runt har till sitt förfogande ett antal frekvensområden, (band). På dessa frekvenser kan man lyssna på deras trafik och experiment. Man använder sig av ett antal olika trafiksätt, CW morsetelegrafi, telefoni modulerat med AM FM och enkelt sidband. CW på alla frekvenser FM på de allra högsta HF banden. Förutom dessa trafiksätt finns fjärrskrift av en mängd olika slag. Övre sidbandet (USB) används på frekvenser över 9Mhz, lägre sidbandet (LSB) på frekvenser under 9Mhz. Lokal trafik betyder räckvidder upp till 2000 Km. DX betyder att man når andra världsdelar. Det finns alltid möjligheter till radiokontakter på kortvågsbanden, vid alla dygnets tider. Kortvågen uppvisar mycket stora variationer vid solfläcksmin resp. max. Men redan några år efter ett minimum ökar konditionerna drastiskt. 1810-1850 kHz 160 meters bandet, radioamatörernas mellanvåg, lokaltrafik, men möjligt att köra DX med stora antenner på "rätt" dygnstid. Bandet ej uppdelat för CW telefoni.
3500-3800 kHz 80 meters bandet, ett klassiskt band med mycket goda möjligheter till lokala förbindelser inom Europa med enkla antenner. DX med mer avancerade antennsystem. Riktantenner förekommer. Mobila radiostationer kan utan problem köra 1000 Km. CW på de första 100 kHz. Fjärrskrift på CW delens övre del.
7000-7100 kHz 40 meters bandet, ett "trångt" band med räckvidder som 80 meter. Enklare att köra DX med måttliga antenner. Ett CW band för nattugglor. CW på de första 40 kHz. 10100-10150 kHz 30 meters bandet, ett nytt amatörband, mest CW. Nyckfullt med möjlighet att sporadiskt köra DX.
14000-14350 kHz 20 meters bandet, ett gammalt klassiskt DX band. Här hör man nästan alltid signaler från alla jordens hörn. Speciellt roligt är att lyssna på utlands svenskar, som brukar ligga på bandets övre del. CW ligger på de nedersta 100 kHz. Fjärrskrift på CW delens översta del.
18068-18168 kHz 17 meters bandet, ett nytt band med trevliga vågutbredning. På detta band kan man ha långa och trevliga kontakter utan den stress som råder på ex.vis. 20 meter. CW på lägre delen.
21000-21450 kHz 15 meters bandet, bandet ganska tyst vid solfläcksminimum, men desto mer aktivt vid maximum. Här kan man höra hela världen, låga effekter ger bra resultat. Nybörjarlicenser i flera länder, som Japan och USA. CW på de nedre 150 kHz. 24900-24990 kHz 12 meters bandet, ett nytt band med sporadiska egenskaper. Ganska låg aktivitet, förmodligen beroende på att ingen provar.
28000-29700 kHz 10 meters bandet, ett band med många spännande öppningar. Vid solfläcksmaximum hör man hela världen dygnet runt, allt med enorma signalstyrkor. Vid minimum kan man sporadiskt höra stationer, på alla trafiksätt. Aktiviteten verkar låg jämfört med 27 MHz privatradioband, där stationer nästan jämt hörs, troligen beroende på att man inte ropar när det är "tyst". Efter tålmodig passning på 29600 kHz FM hör man till slut stationer, även vid solfläcksminimum, vid max hörs stationer dygnet runt. CW på de första 100 kHz, amatörsatelliter på 28800-29400 kHz. FM på 29400-29700 kHz. FM repeatrar med utfrekvens 29600-29700 kHz. 100 kHz duplex avstånd. För övrigt finns fyrar och pirater från 27 MHz på detta band.
Privatradiobandet, PR bandet.I mitten av 60 talet avsattes detta frekvensband som kommunikationsband för företag och privatpersoner, tillstånd söktes exvis för "jakt och fiske". 100 000 tals tillstånd delades ut på bara några år. De 23 kanalerna var snart fulla av aktivitet. Trots förbud att ha radiokontakt med stationer i andra nät var det troligen det som förekom mest av allt. Man använde bandet som en sort amatöradioband. Efterhand kom massor av aktivitet från andra länder allt eftersom dessa fick liknande tillstånd. Vi gynnsamma tider kunde man utan vidare tala med andra världsdelar. Moduleringen var AM, numera skall FM användas, men SSB förekommer flitigt. Allt detta gjorde frekvensbandet odugligt för nyttoändamål. När utländska stationer brakade in hade man en räckvidd på några 100 meter. Man försökte använda bandet som jaktradio, något som var helt omöjligt vid solfläckmax. Radioapparaterna var stora och klumpiga, och störningar från utländska stationer gjorde det outhärdligt att hålla passning. Numera har bandet "utvidgat sig" till över en MHz, d.v.s. man kör helt okontrollerat. Genom att lyssna på denna pirattrafik kan man få en uppfattning om vågutbredningen, vilket kan vara intressant, om man vill höra/köra amatörradio på 10 meters bandet. De senaste åren har det tillkommit tusentals stationer på detta band i en rad Europeiska länder. Exvis de Baltiska länderna Ryssland, och Balkan-länderna. Seriösa system i flera länder, apparaterna är ju billiga. Vid nästa solfläcksmaximum (börjar 1998) kommer man bli varse bandets oanvändbarhet. Ännu mer störningar hos oss.
26000-28000 kHz och lite till, här hörs stationer med alla möjliga nationaliteter och moduleringar. Ibland finns man till och med på lägre delen av 10 meters amatörband.
PiratradiostationerPirater på radiobanden har alltid förekommit. Man kan skilja på pirater som har kontakt med varandra (QSO pirater) med hjälp av ombyggda PR stationer eller modifierade amatörradiostationer, och pirater som gör egna radioprogram som rundradio, ofta med motiveringen att man kämpar för "fri radio". Rundradiopiraterna är igång sporadiskt och använder oftast AM. Man känner igen dem på den oftast dåliga moduleringen. Musikvalet röjer ofta en rundradiopirat, det handlar ofta om 60 tals musik. Ett annat sätt att avgöra om det är en pirat är att de ofta ligger på en udda frekvens. Rundradiopirater har för vana att vara aktiva på söndagar, från 09:00 tiden och framåt. I princip kan man hitta pirater på alla frekvenser. Vissa är återkommande ex. vis en gång i månaden, andra sporadiskt eller bara en gång. En del åker fast, "raidas". Här är några frekvens exempel. 3400-3500 kHz 85 meters QSO piratband 3820-3940 kHz 75 meter " " 6600-6700 kHz 45 meter " " 13900-14000 kHz 23meter " " 3463 kHz ofta använd QSO piratfrekv. 3480 kHz " 3822 kHz " 6640 kHz " 1600-1680 kHz Rundradiopirater 3850-3950 kHz " 6195-6400 kHz " 7300-7500 kHz " 12200-1300kHz " 11401 kHz RWI, (Radio Waves Int.) sporadiskt igång sena lördagskvällar och efterföljande söndag. 3900-3940 kHz är speciellt aktivt på fredag o lördagkvällar, vintertid.
Massor av trafik för yrkesbruk förekommer på HF banden. Denna trafik är inte bandindelad. Användare som flygbolag, räddningsverket, ambassader, kustradiostationer, sjöräddning och radiotrafik mellan fasta stationer i länder som inte har telefonförbindelse. Nästan undantagslöst användes USB vid telefoni. Massor av fjärrskriftsystem förekommer. Man kan höra talkrypterade sändningar, mystiska kodade sändningar, exvis de s.k. sifferstationerna som förekommer lite här och var på banden. Stockholm Radio förmedlar telefoni till flygplan över hela världen.
På de allra lägsta radiofrekvenserna kan man faktiskt höra en del, se navigation och tidsignalsändningar i slutet av denna lista. Dock ett exempel som snart är aktuellt att lyssna av. 17.2 kHz Grimeton, Varberg. Många har väl sett de stora masterna från E6 när man passerar Varberg. detta är den första radiolänken över Atlanten. Radiostationen skall bli kulturminne och invigs som sådan under Oktober 1996. En sändning från den gamla sändaren, genomfördes vid denna tidpunkt. Sändaren är en roterande omformare, dvs en motordriven generator som alstrar den aktuella frekvensen.
15-100 kHz I detta område kan man höra sändningar av skilda slag, CW och fjärrskrift riktade till Ubåtar exvis.
Gränsvåg.1600-3000 kHz Gränsvåg, ett frekvensområde från mellanvågen och upp till kortvågens början, här förekommer stor aktivitet bland kustradiostationer, trots att en stor del av denna trafik lagts ner eller dragits ner, finns en del att lyssna. Större fritidsfartyg och all yrkesjöfart använder gränsvåg, när inte VHF räcker till. Man kör skilda sänd och mottagarfrekvenser för att i vissa fall kunna åstadkomma full duplex vid koppling till telefonnätet. Här några exempel på SSB stationer. Samtliga fjärrstyrs från Stockholm Radio. Samtliga tar endast anrop på 2182kHz, för att sedan gå över till trafikfrekvensen. Första frekv. är landstationen och andra är fartyget. 2182 kHz Marin anrops- och nödfrekvens, mycket lyssnarvänlig. 1779, 2123 kHz Bjuröklubb (Norrlandskusten) 2733, 2123 kHz Härnösand 1674, 2060 kHz Stavsnäs 2768, 2060 kHz Tingstäde Radio (Gotland) 2789, 3185 kHz Karlskrona Radio 1797, 2060 kHz Gislövshammar (sydkusten) 1710, 2135 kHz Vallda (västkusten) 5541
kHz Stockholm Radio 3023
kHz Stockholm rescue 2971
kHz Concorde 4595
kHz Datatrafik flyget, ACARS 1731
kHz Svalbard radio 3143
kHz Flygväder Shannon 5696
kHz Mil.flyg, US Air Force, Nato etc 2182 kHz Marin nöd och anropsfrekv. 2187.5 kHz Marin DSC kanal.(Digital Sel Call) Under utbyggnad. 2845
kHz Norska kanaler för samlare av miltärhistoriska fordon, med
radio. USB/AM 3240
kHz IFOR
Ett antal frekvenser från längsta långvåg och uppåt användes till sändare för navigations system. Det mest extrema är Omega som man kan höra utan mottagare, bara en antenntråd i en högohmig förstärkare samt en oförstörd hörsel erfordras. Systemet består av jättesändare med 1MWatt ERP (!) placerade över hela klotet. Dessa sändare sänder en bärvågspuls på resp. frekvens, tidsdelat, om c:a 1 sek vardera. Dessa frekvenser har en mycket stabil vågutbredning och hörs lika bra över hela klotet i varje källare. Men sändarna är enorma. 10.2, 11.33, 12.0, 12.2, 12.3, 12.7, 13.6, kHz. OMEGA 284.5-404.0 kHz I detta frekvensområde finns radiofyrar för flygnavigering. Vid de flesta flygplatser finns sändare, de har bärvåg plus AM morsetelegrafi för identifiering, de sänder tre- ställiga förkortningar. Ex.vis SKS och NKS för Karlstad nya flygplats. Sändarna är på c:a 150 watt, och försedda med vertikal jordplansantenn. 331 och 342 kHz Karlstad Nya flygplats
Radio Astronomi. Vilken sorts trafik man kan lyssna är oklar ännu. 13360-13410 kHz Radioastronomi
15-100 kHz i detta band kan man höra diverse sändningar som tidsignaler, CW sändningar till U- båtar, fjärrskrift och andra oidentifierade sändningar. Normalfrekvenssändarna kan användas för kalibrering av mottagare. 2500
kHz Tidsignal och normalfrekvens. |