© Roy Nordquist SRSAB

En bra fråga.
Jag har under årens lopp samlat på mig en massa erfarenheter av reparationer på transceivers och tillbehör. Jag skall försöka beskriva skälen till de vanligaste skadorna.

En stor del av alla skador på radiostationer är inte det man vanligen bedömer som garantifel. Dock brukar vi på SRS hellre göra garantirep än att ta upp en diskussion med ägaren. Det tråkigaste man som ägare av en ny fin radiostation kan råka ut för är ju att konstatera att den är trasig och att man måste skickas in den. Genom att eliminera de vanligaste riskerna för skador, tänka sig för och göra enkla åtgärder kan man faktiskt reducera risken att behöva skicka in grejorna för reparation.

Texten berör HF/VHF/UHF Transceivers. HAM-grejor och yrkesradio, VHF Marin, VHF flygradio, antenntuners, SWR mätare, slutsteg, strömförsörjning, modem.

Problemen under rubriken "HF i Chassiet" är de största problemen, och orsakar underliga fel.

Åska
C:a fem gånger per år har vi åskrelaterade fel, där delar av, eller hela radioanläggningen förstörts av åsknedslag i grannskapet eller i egen antenn/mast. För att klara en sådan smäll måste någon form att skyddande åtgärder göras.
Det är vanligt att man inte känner till att utrustningen åskskadats. Det kan ha skett under tid man inte varit hemma, eller skett i sommarstugan. När jag sedan får in den skadade radiostationen och konstaterat skador på flera ställen, brännskador och urblåsta komponenter är jag säker på att det är en åskskada. I de allra flesta fall kan man får god hjälp av sin hemförsäkring.

Vi måste skilja på åsknedslag i grannskapet, 1-10 km från QTH och direktträffar. En direktträff är mycket svår att skydda sig mot. Boven i åskdramat är kraft och teleledningar samt egen antenn och jordledning.

Vid ett åsknedslag i grannskapet skall marken/jorden ta upp den enorma strömstöten. Detta under kort tid, och med en mycket hög strömstyrka. Det är inte bara så att strömstöten "försvinner" i jord. Man måste se jorden som ett motstånd. Strömstöten fortplantas över ett mycket stort område, kanske en radie på upp till 10 km från nedslaget.
Jordledningar för elkraft, jordledningar för tele, jordspett från radiostationen kommer att få olika potential. Datorn eller radiostation får således potentialskillnader.

Flera gånger har jag sett åskskador som yttrar sig så att jordfolier på kretskort är avbrända. Detta betyder att strömstöten går genom jord, in i nätaggregatets jordledare och ut i jordspettet.
Är då en "HF jord" (jord jordspett till radio) av ondo?

Statisk elektricitet.
Ibland när det blåser, snöar eller regnar bildas det statisk elektricitet.
Denna laddar upp ex dina trådantenner och följer tom kabel på utsidan.
Spänningarna uppgår till många 1000 volt. Man kan se överslag på upp till 10 mm mellan kabel och radio, och det smäller som piskrapp.
Dra alltid ur dina kablar även när du är hemma och se även till att skaffa
ett transienskydd, som kopplas enkelt mellan radio och antennkabel.

Ja när åskan är farten skulle jag vilja besvara den frågan med JA om inte jordningen är rätt utförd. Rätt utförd jordning är mycket omfattande om den verkligen skall skydda mot åska.
Läs mer om detta ämne på
http://www.hvi.uu.se/IFH/ifh.html (Uppsala universitet, åskforskning.)

Åskskydd
Det enklaste sättet att skydda sig mot åska är fortfarande att koppla ur radiostationen. OBSERVERA dock att även skyddsjorden måste kopplas bort, dvs. dra ur nätsladden och ev. telesladd.
Tänk på att telesladden via modemet och datorn kan vara ansluten jordvägen till HF stationen (åskan slår lätt över i modemets transformator). Antennen kopplar man bort i andra hand.
Vi kan aldrig lämna garanti på en reparation av åskskadad utrustning. Anledningen är att det ofta tillkommer skador efter en tid, åskan har helt enkelt åldrat komponenter i apparaten.

HF i chassiet
Detta är en av de vanligaste orsakerna till skador på transceivers, SWR mätare och Antenntuners. Det är samtidigt det svåraste att förstå och förklara.
Det viktigaste är att inte blanda samman HF i chassiet med SWR, det är helt olika saker.
SWR skadar aldrig en transceiver numera, SWR är den reflekterade vågens förhållande till den framåtgående i en koax.
HF i chassiet kan det bli om din antenn är osymmetrisk, dvs. har olika långa ben, om antennen är en GP (GroundPlane) med för dåligt jordplan eller där matarkabeln ingår i jordplanet. Ett annat exempel är olika former av loop-antenner, (T.ex. Tyska Quaden).
Det kan bli HF i chassiet om du inte har balun och försöker mata en symmetrisk antenn med koax. Det kan även bli HF i chassiet om antennen sitter osymmetriskt, t.ex. ena benet fritt och andra benet över garaget.
Att dra koaxen snett under ena antennbenet är även det en källa till HF i chassiet.

Andra ord för HF i chassiet är "mantelströmmar", "RF-feedback" etc.
Symptom på HF i chassiet är att man bränner sig på transceivern, mikrofonen eller CW-nyckeln eller att avstämningen/SWR ändrar sig när man tar i antenntunern. Att ta i chassiet, koaxen micken eller CW nyckeln skall inte påverka SWR meterns utslag. Påverkas SWR metern av att du tar i chassiet Koaxen eller tunern är det en indikation på att chassiet leder HF.
Andra indikationer på HF i chassiet är att man får dåliga rapporter, speciellt vid telefoni. HF i chassiet leds ut till mikrofonen och stör den eller mikrofonförstärkaren. Transceivern kan i värsta fall haka upp sig i sändningsläge.

Skadorna
För mycket HF i chassiet brukar förstöra detektordioderna i SWR-metern, effektmätaren i antenntunern, detektorerna i autotunern och transceiverns inbyggda SWR-meter.
Resultatet är att SWR metern visar fel och ger konstiga utslag.
För transiverns del händer det att den inbyggda SWR-metern som ger information om SWR och uteffekt till reglersystemet ger fel information och effekten blir för hög eller för låg.

Varför HF i chassiet förstör SWR mätares detektordioder vet jag inte, men på alla SWR bryggor vare sig de sitter i sändare eller i tuners, lösa effekt/SWR mätare så händer detta.
Dioderna brukar inte gå att mäta med Ohm-meter eftersom det är dess HF-egenskaper som är skadade. Byte av detektordioder brukar hjälpa, men att ansluta o köra på samma antennsystem förstör dem igen. Särskilt besvärligt är det när dioderna i en automattuner fått för mycket HF i chassiet.
Att börja trimma en sådan autotuner är förkastligt, byt alla detektordioderna först.

Åtgärder
Det är viktigt att förstå detta med HF i chassiet. Försök detektera det genom att ta i chassiet och se om man bränner sig eller se om SWR förändras vid beröring av chassiet. Att använda en RF-probe och helt enkelt mäta på chassiet är en bra metod.
Åtgärder kan vara att montera balun i matningspunkten, se till att antennen hänger symmetriskt, att båda dipolbenen är lika långa eller att koaxen hänger vinkelrätt ner under antennen.

RF Choke
En HF-spärr på koaxen är ett sätt att förhindra att HF når chassiet. En HF spärr kan bestå av en spole på koaxen, t.ex. 10-20 varv, diameter 100-200mm. Man kan förstärka effekten med en ferritkärna. Man kan ha flera HF spärrar utefter koaxen.
Vid GP antenn kan man sätta HF spärren vid en kvarts våglängd från matningspunkten. En HF spärr kallas ibland "strömbalun".

Andra symptom på HF i chassiet
Kan vara TVI, eller telefonstörningar, dvs. HF strålar inte bara från antennen där uppe 15 meter i luften, utan chassiet leder ut HF i elnätet, vidare till hela huset och andra lägenheter. Det är alltså viktigt att få HF att stråla BARA i antennen.

Jordning
Det är vanligt att man försöker få bort HF i chassiet genom att jorda radiostationen. Mycket sällan med någon framgång. Det bästa är om antennen strålar. Att försöka få ner den HF som hamnar i chassiet och elnätet i jorden är ingen bra ide, snarare slöseri på dyrbara Wattar. Dessutom är det mycket svårt att få en bra HF jord att fungera. Bara ledningen till jordspettet kan man diskutera - 5 meter sladd till jordspettet är en kvarting på 14 MHz …..Jordning är inte ett bra sätt att få chassiet "kallt".

GP antenner
Består vanligen av en kvartsvågs-radiator stående på ett jordplan. Rent teoretiskt skall koaxen dras ner rakt under radiatorn under jordplanet. Skulle koaxen dras utmed taket tillsammans med eller på jordplanet, kommer även koaxens skärm att bli en del av jordplanet.
Då jordplanets uppgift är att spegla radiatorn och på så vis simulera en kvartsvåg, kommer jordplanet att stråla som en spegelbild av radiatorn. Dvs. lika mycket HF i jordplanet, vare sig det är en plåt (biltak) eller trådar. Koaxen blir en del av dessa trådar och leder ner HF till chassiet på radiostationen. Lösningen är att dra koaxen som på en bil ner under plåten, rakt under GP ner på vinden och vidare till radion. HF-spärr hjälper, och kan sitta en kvartsvåg från matningspunkten, en för varje band om det är en flerbands GP/Vertikal.

Kom ihåg när Per Wallander i sina antennkurser visade varför en GP och 5 watt på PR bandet (27MHz) stör mer i TV och telefon än en 500 watt amatörstation på 28 MHz med en dipol (med balun). Det allra bästa är att inte använda GP antenn, förutom på bilen. (1/4 pinne på bilen är en GP)

Fel handhavande
Det är ett litet problem idag. Går vi tillbaka i tiden var avstämning av rörstationer det som gav flest skador. Felavstämda rör, uppbrända rör, okunskap om hur man stämmer av.
Dagens moderna datoriserade och heltransistoriserade radiostationer tål nästan vilken behandling som helst. Jag har varit med om att sändaren stått på hela tiden man varit på semester utan att ta skada. Man kan inte knappa sönder en radiostation. Hamnar man alldeles fel är det ofta bara att göra reset, så ställs alla inställningar i default/grundläge. Även att glömma antennen eller köra mot kortsluten antenn klarar apparaterna. Dock skadar det inte att vara försiktig och "tänka före." Se till att anslutningar, koaxkontakter och antennanslutningar är ordentliga.

Avvikande specifikationer
Ibland får man för sig att apparaten specifikation inte överstämmer med vad man trodde innan köp.
Man kan t.ex. tycka att uteffekten inte håller måttet, eller att känsligheten är för låg. En garantifråga? Givetvis skall specifikationerna överensstämma med verkligheten men det är inte så lätt att mäta upp sådana saker själv.
I sådana fall är det lämpligt att ta upp en diskussion med SRS. Men lite kan man göra själv, t.ex. brukar man ange tolerans för uteffekt inom +-1dB, samt en effektmeter för hobbybruk har en tolerans på +-10%, så det är ett önsketänkande att den kommer att visa exakt den effekt som specificerats i apparatens broschyr.
Frekvensnoggrannhet brukar specificeras som ett antal ppm +el-. (PPM = Parts Per Million, dvs. milliondelar)
Det är lätt att räkna fram vad det innebär på 145MHz. Känsligheten brukar vara lätt att bedöma om den är enligt specifikationen eller inte. Man lyssnar helt enkelt om apparaten hör sin egen preamplifier, och om den hör atmosfärsbruset. Ett trasigt HF steg resulterar ofta i c:a 20 dB förlust av känslighet, vilket är lätt att höra.

Värme o fläktfunktion
är vanliga frågor. Tänk dock på att de flesta HF stationer drar 1-2 A i mottagning - det är c:a 20 watt som skall bli värme i lådan. Redan vid någon grad över kroppstemperaturen känns ett föremål varmt, dvs. c:a 40 grader. Att sedan apparaten tål minst 60 grader enligt specifikationen gör att man kan knappast ta i den.
Att kontrollera strömförbrukningen är lätt, även att strömförbrukningen försvinner vid avstängd apparat. Tänk på att om en fläkt skall transportera bort förlusteffekt måste den finnas i form av värme, man kan inte avleda värmeförluster om det inte är varmt. Att hålla apparatens temperatur på rumstemperatur skulle kräva en enorm fläkt. Man kan man ju be att få jämföra med en kompis apparat.

Anslutning av tillbehör
De flesta transceivers har anslutning för tillbehör som modem bandspelare etc. Vanliga fel är att skador uppkommit genom att dessa uttag används på fel sätt eller att man förväxlat stiften, kortslutit något stift etc.
Även statisk urladdning mot någon av tillbehörskontakterna kan skada elektroniken i apparaterna. Kontrollera noga, stift numreringen och lödningarna vid tillverkning av kablage.
Se till att motsvarande anslutning i tillbehörsändan görs rätt.
Skador uppkomna av fel anslutna tillbehör står för en del av de skador vi reparerar. Vi tvingas ibland tvingas göra detta som garantireparation, då ägaren påstår att det gått sönder "av sig själv".

Mobilinstallationer
I de fall då bilen har 24 volt elsystem skadas ofelbart transivern.
Vid körning med DC/DC omvandlare i 24volt-fordon är det viktigt att se till att DC/DC omvandlaren tål strömmen, samt att den har ett reglersystem som inte genererar transienter vid plötsliga strömförändringar. Stora plötsliga strömförändringar sker när man sänder SSB o CW.

Vidare är det viktig att inte använda bilen chassi som strömåterledare, både minus och plus skall anslutas direkt på bilbatteriet med grova sladdar. Dvs. jorda inte minussladden i bilen bakom instrumentbrädan. Det är inte alls säkert att det finns tillräcklig metallisk förbindelse. Plåten är tunn och på flera ställen bara förbunden med punktsvetsar. dessutom påskyndar likströmmar i chassiet rostangreppen. Det är skälet till att man i båtar aldrig använder skrovet som återledare. Dra alltid både minus- o plusledare direkt till batteriet vid installationer i bilar o båtar till radiostationer.

Den enda jordpunkt som erfordras och är VIKTIG är den punkt koaxen övergår till antennen.
I bilen vid antennfoten eller auto-tunern, i båten vid akterstaget och jordplattan. Någon extra jordning av radiostationen krävs inte.

De skador man kan se på radiostationer som installerats i bilar och båtar är överspänning, i övrigt är det sällsynt med skador från mobila installationer.

Vid flygradio gäller att elsystemen i vissa ultralätta flygplan inte lämpar sig för att driva elektronik. De består av en mopedmotorlikande sak med magnettändning och en spole i svänghjulet som lämnar 10-25 V. Detta används till att ladda ett litet MC-batteri. Risk för överspänning är stor.
Kör därför alltid radio på eget batteri i små flyg och motorcyklar/scooters.
Ett mycket dåligt bilbatteri, med högt inre motstånd, kan "lura" generator och laddningsregulator att höja spänningen i bilen till en farlig nivå. Se till att ha fräscht batteri.

Fabrikationsfel och garanti
Fabrikationsfel har genom tiden blivit alltmer sällsynta. Produktionsmetoder och mer o mer automatik gör att rena fabrikationsfel är mycket sällsynta. De står för någon procent av sålda apparater. SRSAB står för 2 års garanti och det gäller även sluttransistorer.
I de allra flesta fall brukar uppkomna fel inte diskuteras även om vi misstänker att felen uppkommit av annat skäl. I vissa fall tar vi kontakt med ägaren och försöker utreda skälet till skadan.

Sluttransistorerna
Än i dag får man frågor om sluttransistorerna kan ha "gått". Vad kostar nya sluttransistorer? Hur mycket tål dom etc.
Det är mycket ovanligt att sluttransistorer går sönder numera. De sista 20 åren har jag på sin höjd bytt 5 par. De är känsliga för överspänning. Provar man oavsiktligt riggen på 24V går både driv och slutparen hädan. Åska kan förstås skada dem.
Sluttransistorer tål i sig oändligt SWR, men är skyddade genom den inbyggda SWR mätaren och reglersystemet för missanpassning. Det förekommer även strömbegränsning i stationerna. Polvändning kan givetvis skada sluttransistorer, men en kraftig diod skyddar, förutsatt att rätt säkringar finns i DC sladden.
Ett annat skäl till att sluttransistorer skulle kunna gå sönder är att riggen självsvänger. Det är mycket ovanligt att våra ICOM stationer gör det. På Amerikanska HF stationer eller äldre Kenwood är det vanligt. Självsvängning beror ofta på felkonstruktioner. Man har inte tagit tillräcklig hänsyn till de extremt låga impedanser som gäller. Att slita ut sluttransistorer genom stor aktivitet verkar vara uteslutet. Åldring har jag bara märkt på äldre amerikanska sluttransistorer.

Backupbatteri
Detta är en ständig fråga. Äldre radiostationer - från före 1985 - hade backup-system som höll apparatens hela programvara. Efter 1985 håller backup-batteriet endast de minnen du själv lagt in. Dvs. ingen skada sker om batteriet går sönder.
I de stationer som kommit efter mitten av 90 talet hålls alla data av PROM och EEPROM. Har du en äldre station, så måste RAM-kortet hit för att byta batteri och programmeras om. I praktiken håller backup-batterier ofta tiotals år.

Ingångssteget
Tål nästan vad som helst utom åska och att man sänder med en annan sändare vars antenn sitter för nära. Avståndet mellan olika HF antenner bör vara minst 10 meter.
Ingångsteget i moderna HF-stationer består ofta av ett antal bandpassfilter som kopplas in med PIN/Switch-dioder. Det är dessa dioder som tar stryk. De kan vara svåra att mäta sig till fel i dem. Misstänks fel byter man rubbet och kontrollerar att rätt diodström flyter genom dem.
Ett undantag till regeln om avståndet mellan HF antenner kan vara en mobil HF station, t.ex. en antenn för 80-metersbandet på bilen.Den ger en mycket hög fältstyrka rakt upp från bilen. Det har hänt att en HF-station har förstörts då bilen står under dess dipol.

Strömförsörjning
Det som kan skada en modern transiver är överspänning. De flesta nätaggregat är idag mycket säkra. De farligaste nätaggregaten är äldre "proffs"-aggregat. Dels kanske de inte tål HF, dels går de ofta sönder och lägger ut för hög spänning. Blir det över 20 volt är stora delar av transceiver i fara.
Glöm dyra men proffsiga Oltronix-aggregat, seriekopplade dator-aggregat och andra experiment. "Finare" nätaggregat har ofta mycket fina data, reglernoggrannhet på 0.01 volt, ripple på 1 mV, etc etc. Glöm dessa fina data, eftersom noggranna PS (Power Supply) ofta självsvänger pga. för hög förstärkning.
Det är bättre med ett aggregat som håller spänningen inom 5%, och 100mV ripple är inget problem. Vill du testa om ditt PS tål HF, koppla in billampor som last, driv transceivern från annan källa och sänd med den på alla band. Ändrar lamporna ljustyrka är nätaggregatet HF känsligt (gör provet med olika last, 1-20A).
Andra vanliga fel är spänningsfall i ledningar fram till transceivern. Även de 20A-säkringar som brukar sitta i DC sladdar kan åldras och orsaka spänningsfall.

Batterier
När det gäller handapparater är batterierna ett ständigt återkommande problem.
Särskilt gäller det om man har batterilåda och använder lösa ackumulatorer eller torrbatterier. Ofta läcker dom och orsakar dålig kontakt. Gör det till en vana att då och då plocka ut cellerna och gör rent i batterilådan.
Laddningsbara batterier är för det mesta hoplödda eller svetsade, det gör att de nästan aldrig tappar kontakten mellan cellerna. Kortsluter man sin ackumulator kan ledningar brännas av i acken. Fel laddning kan försämra kapaciteten. För NiCd-ackumulatorer och NiMH (NickelMetallHydrid) gäller att den farligaste urladdningen är självurladdning. Se till att det aldrig sker genom att tömma acken om den inte skall användas på länge, (inom några veckor). Ladda och ladda ur hela cykler. Ladda dagen före du skall använda app.
Dessa ackar självurladdar på 3-5 månader. Det är skadlig för dem att låta det ske.

Tillkoppling av slutsteg
Stora rörslutsteg kan i vissa fall förstöra en transceiver, T.ex. om PA självsvänger, kraftiga signalnivåer kan komma bakvägen från det självsvängande röret och på så vis skada transivern.

Överslag kan ske i slutsteg och skicka ut farliga spänningar på ALC. Mitt tips är att inte använda ALC från rörslutsteg tillsammans med moderna transceivers. Ställ helt enkelt in transceiverns driveffekt i bärvågsläge, (CW) till önskad effekt från PA, och gå sedan över till SSB. Då håller transceiverns eget ALC system nivån på samma PEP-värde.

Vanligt är att relästyrningen av PA orsakar att transiverns lilla relä bränns. I moderna transceivers finns ofta en reläutgång. Eftersom det är önskvärt att detta relä är litet o tyst blir nackdelen att det tål inte stora strömmar och spänningar.
Äldre slutsteg kan ha 110 VAC i relästyrningen samt en ganska så kraftig induktiv last. Detta innebär kraftiga gnistor när man manövrerar reläet manuellt. Då är det stor risk att transceiverns relä bränns fast. Medicinen är ett mellanrelä.

Vid körning med PA är risken för skador av typ HF i chassiet större. Se till att ha ett "kallt" chassie innan du gör QRO!!!!!
Det är inte fel att ha dels en HF-spärr på koaxen mellan PA och Transceiver samt en HF-spärr mellan PA och antenntuner.

Datorstyrning
Här gäller samma som för anslutning av tillbehör i tillbehörskontakterna. Även statiska urladdningar i samband med anslutning kan ge skador. Se till att vara jordad och urladdad när du kopplar datorkontakter.

Åldring
Det är inte bara människor som blir äldre med åren.
Radiostationer åldras på flera olika sätt och man kan säga att de har en livslängd. På samma vis som mekanik, bilar och annan elektronik.
Riktigt så illa som datorer är inte en radiostation. Det som åldras är i första hand metallytor genom rost/korrosion eller med ett gemensamt namn oxidation. Oxidation påskyndas av luftföroreningar som förekommer vid större vägar och fabriker samt tobaksrökning.
Oxidation gäller först och främst kontaktytor i strömbrytare och kontakter, men även lödningar på kretskorten, öppna komponenter som relän, potentiometrar omkopplare och trimrar.

Elektrisk åldring sker på elektrolytkondensatorer, lampor etc. De bränns ut - torkar, nöts ut av ripple (överlagrad växelspänning). Nu talar vi om apparater som körts väldigt mycket och är mer än 10 år gamla. Det finns goda exempel på apparater som är äldre än 20 år och fungerar fint. Skydda apparaten mot tobaksrök, se till att bo på ett ställe med låg svavelhalt i luften, skydda apparaten mot damm, hög fuktighet och hög värme under lång tid. Låt inte apparaten stå på onödigt länge. Men regelbunden användning främjar livslängden. Åldring kan ske som följd av åska eller annan statisk urladdning. Transistorer, IC, och processorer får minskad livslängd.
Dvs. ett åsknedslag kan orsaka ett fel som yttrar sig en vecka eller flera år senare. Detta är dock ovanligt.

Brum och Brus
Det händer att man klagar på brum o brus speciellt vid användning av hörtelefoner.
Normalt innehåller de flesta apparater en dämpning som skall motsvarar den verkningsgrad som hörtelefoner har. Dvs. en dämpning som gör att ljudstyrkan varken blir farlig för hörsel eller obekvämt stark i lurarna. Alltför känsliga lurar ger ändå för strarkt ljud och man kan höra LF-stegets egenbrus i lurarna.
Det är vanligen inget fel utan helt enkelt fel anpassning mellan öron och tillförd effekt. Att nyttja lurar med volymkontroll är en bra sak. Normalt skall man kunna använda mer volymkontrollutslag än vid lyssning med högtalare. Kan man knappt nudda volymen utan att det blir för starkt ljud måste en dämpning ordnas, lämpligen med 47-220 Ohm i serie med lurarna.

Odämpad anslutning av lurar gör att man hör egenbruset i den bästa LF-förstärkare. Det finns inget helt brusfritt men det finns mindre bra anpassning. Att anpassa hörsel, lurars verkningsgrad, och dämpning av lurkänsligheten borde vara lika viktigt som att anpassa antennen.

Helt vanliga fel
"Helt vanliga fel" där en liten konding eller en diod gått sönder av sig själv är en nästan utdöd företeelse numera. Lödfel där någon i tillverkningen eller lödmaskinen råkat misslyckas förekommer, men är mycket sällsynta, det handlar om promille av tillverkade exemplar. Att denna typ av fel är betydligt större i billigare konsumentelektronik, video TV etc. är sant. Men där är produktionen uppdriven till ett maximum.

Sammanfattning
Lite provocerade kan vi säga att en liten del av kunderna står för en stor del av de reparationer som vi gör under garanti. 10 % av kunderna på radiostationer står för mer än 75% av utförda garantireparationer. Det kan bero på otur, på att vissa är mycket aktiva, experimenterar mycket, men också att man slarvar och kopplar lite för friskt.

Man kan slippa eller minimera skador genom att ha en säker strömförsörjning, använda en väl balanserad och symmetrisk antenn, (ingen HF i chassiet), vara skyddad för åska och statiska urladdningar, vara noggrann och kontrollera anslutningar och kontakter.

Vad gör jag om radion går sönder?
Skall du sända in en apparat för garantireparation skall kopia på kvitto sändas med. Dessutom skall ett brev bifogas där du så noggrant som möjligt beskriver felet, samt skriva att du åberopar garantireparation. Se till att vara anträffbar per telefon, E-mejl eller post. Har apparaten bytt ägare skall detta anmälas till SRS , för att garantin skall gälla (så att vår registrering stämmer med verkligheten). Åverkan på apparaten får inte finnas om garanti skall gälla. Givetvis måste serienummer finnas kvar och inte vara utbytt.

Detta händer när din apparat kommer till SRS
Posten levererar vanligen apparater som kommer in för reparation.
Vid uppackning kontrolleras noga att inget gått sönder i transporten. Följebrevet tas fram, och emballaget kontrolleras för att inga lösa saker skall försvinna.
En reparationsorder registreras i vårt datorsystem, eventuella tillbehör som sladdar och mikrofon antecknas, samt serienummer noteras. Kontroll av serienummer mot vårt register för att kunna se om den är såld och importerad av SRS och om garanti gäller.
Apparaten tillsammans med utskrift av ordern lämnas ut till verkstaden. Efter reparation kompletterar reparatören ordern i datorn med tidsåtgång, eventuell kostnad, och åtgärd.
Sen är det dags för lagret att ta hand om apparaten och göra en faktura eller postförskott samt packa apparaten för återleverans. Man kontrollerar även att eventuella tillbehör kommer med tillbaka.
Under transporten har Posten ansvaret för din apparat. Det är mycket sällsynt att något fel uppstår. I vissa fall kommer reparatören att kontakta dig för diskussion om pris eller vad som kan ha orsakat skadan, detta för att det inte skall bli fel igen.