Nybörjare på skannern

2008-07-15 Roy

Skannern, eller kommunikationsradiomottagaren som är ett bättre namn, är väldigt populära, men dagens mottagare är mycket avancerade med många möjligheter, det kan vara ganska svårt att använda dem om man inte vet så mycket om frekvens, trafiksätt, steglängder, mode, TS, VFO etc. Att kalla en ICOM kommunikationsradiomottagare för polisradio är orättvist, den har så många fler möjligheter att den bör få ett finare namn, kommunikationsradiomottagare.

Här följer ett försök att komma igång för den som inte har radioteknisk bakgrund, men som ändå vill prova på en mottagare av typerna ICOM IC-R1, IC-R2, IC-R5, IC-R10, IC-R20, IC-RX7, PCR-100, PCR-1000, PCR-1500, PCR-2500, IC-R8500 och många fler av ICOM:s mottagare.
Läs särskilt om "de vanligaste felen".

De flesta vill lyssna på polisradio till att börja med, men brandkår, ambulans, marin VHF radio, flygradio, amatörradio, all form av komradio, miltär radiokommunikation, jaktradio och rundradio går att avlyssna.

I Sverige och i EU länderna är det helt fritt att avlyssna sådan radiotrafik. Dock är det inte tillåtet att vidarebefordra innehållet i vad man hör. Du får inte berätta att du har hört polisen omhänderta din granne, eller att ambulansen har hämtat Nisse. I USA är det inte tillåtet att avlyssna vissa frekvenser, en USA köpt kommunikationsradiomottagare har därför flera låsta frekvensområden. Att ringa till Expressen och berätta att polisen har nåt på gång i antennträsk, utan att ange källan är ett kryphål.

Användandet av kommunikationsradiomottagare omgärdas av en väldig massa förkortningar, frekvensbeteckningar, handhavanden och manualläsning. Ibland har en frekvens fått en kanalbeteckning. Avsikten med det är att göra det enklare för användaren av komradion att byta frekvens. För att klara sin mottagare är det viktigt att kunna ange och utläsa frekvenser i kHz och MHz, veta steglängd (TS) Trafiksätt(mode) etc.

Frekvens: anges i SI enheten Hz (Hertz), vilket betyder händelser per sekund, i radiotekniken betyder Hz elektromagnetiska svängningar per sekund, eller helt enkelt frekvens. Eftersom frekvenserna är höga måste vi ta till prefixet, k (kilo) eller M (Mega), där kilo står för 1000, och Mega för 1000 000. En kHz (kilo Hertz) är då 1000 svängningar per sekund. Och en MHz (Mega Hertz) är 1000 kHz eller 1000 000 (en miljon) svängningar per sekund. En typisk frekvens, eller kanal, för polisens 79 MHz band kan vara, 79,5375 MHz. Där är första siffran 10 MHz talet, andra är 1 MHz talet, efter decimalkommat har vi 100 kHz siffran, andra decimalen är 10 kHz siffran, tredje decimalen är 1 kHz och fjärde är 100 Hz siffran. En frekvens, eller en kanal har en viss bandbredd, och nästa användbara frekvens ligger 25 kHz högre, dvs 79,5375 MHz plus 25 kHz, dvs 0,025 MHz. Således är nästa kanal 79,5375 + 0,025 MHz = 79,5625 MHz. För att radion skall kunna ställas in med 4 decimaler krävs att du väljer en steglängd, kallas TS, (Tuning Speed) på 12,5 kHz (0,0125 MHz). Du behöver stega fram två sådana kanaler för varje polisradiofrekvens. Decimal anges i Sverige med komma, men i frekvenslistor från andra länder förekommer punkt. GHz betyder 1000 MHz. Men är knappast aktuellt att lyssna på.

Frekvens kan anges: endera i kHz eller MHz. På mellanvåg och kortvåg 0,5 till 30 MHz är det vanligt att vi anger frekvensen i kHz, exvis Radio Sweden sänder på 1179 och 6065 kHz vilket i MHz blir 1,179 och 6,065 MHz. Över 30 MHz anges frekvens i MHz, med två, tre eller fyra decimaler. Beroende på kanalstegen, TS.

TS: Tuning Speed, kanalsteg, avstämningssteg, finns att ställa in i radion på flera sätt. Typiska steg, dvs TS, är 5, 6,25 8,33 9, 10, 12,5 15, 20, 25, 50 eller 100 kHz. Låt oss reda ut vilken steglängd som skall användas till vilka radiosystem.

5 kHz är steglängden på kortvåg mellan rundradiostationerna. Exvis på 6 MHz finner vi radio Sweden på 6065 kHz, en ny rundradiokanal på 6070 kHz och så vidare.

6,25 kHz är kanalstegen på exvis licensfria kanalerna på 446 MHz

8,33 kHz är kanalstegen för flyget, men endast vissa flyg på 10 000 meter i Europa. Använd 25 kHz TS, för att lyssna på flyg i Sverige.

9 kHz används som kanalsteg i Europa på mellanvåg. Exempel Radio Sweden på 1179 kHz där nästa frekvens eller kanal är 1179 + 9 = 1188 kHz.

10 kHz kanaler är ovanliga i Sverige och används inte mer än på 27 MHz privatradioband

12,5 kHz används om du vill lyssna på 79 MHz polisradio, i banden Polisradio 78.0125 - 79.9875 MHz eller Ambulans 78.2375 - 79.6625 MHz

15 kHz steglängd används inte i Sverige eller EU.

20 kHz steglängd används inte i Sverige eller EU.

25 kHz är vanliga kanalsteg i Sverige, exvis på det marina VHF bandet, 156,800 MHz. Samt flygradio i bandet 118,000 till 136,975 MHz

50 kHz TS, finns möjligen kvar på äldre miltär kommunikationsradio i området 30 - 75 MHz.

100 kHz steglängd, TS, används av rundradiostationerna på FM bandet, 88 - 108 MHz ex. P1 på 90,5 MHz, P2 på 94,4 MHz, P3 på 98,5 MHz.

För att kunna ställa in en frekvens, MÅSTE du först ställa in din mottagare på rätt TS, (kanalsteg). Obs att ett lägre kanalsteg, ex TS 12,5 kHz kan användas för att ställa in kanaler med 25 kHz steglängd. Lämpligt är att välja 12,5 kHz i första hand för all svensk komradioavlyssning.

Mode: på svenska trafiksätt. Med detta menas om mottagaren skall lyssna på AM eller FM. AM eller FM är metoden man sätter ljud på sändarens signal. Skall du lyssna på polisen på 78,0125 - 79,9875 MHz eller Ambulans 78,2375 - 79,6625 MHz, då skall du välja FM. AM används nästan bara av flyget och kortvågstationer. Skall du lyssna på flyget skall du välja MODE till AM, då kan du lyssna på 131,125 MHz AM, så hör du inflygningen till Arlanda. Vill du lyssna på FM bandets rundradiostationer, P1 P2 etc, skall du välja Mode: WFM. Bandbredden vid WFM är så stor att om man försöker med WFM på polisradion, kommer bara störningar att höras. Marin VHF och jaktradio skall vara FM, eller FMn.

För att kunna höra det du vill MÅSTE du alltid välja rätt "mode" på din mottagare. Lyssnar du med AM på polisens radiokommunikation låter det mycket illa. Lyssnar du med FM på P1 låter det mycket illa, för P1 gäller WFM..

VFO eller M: det kan stå M/V, eller V/M på din mottagare. Knappen väljer VFO eller minne. Man börjar med VFO läget, VFO står för Variabel Frekvens inställning, M står för läsning av minnena i mottagaren. I "V" läget kan du fritt ställa in frekvenser, TS och Mode. Du kan vrida fram frekvens med inställningsratten, eller knappa in frekvenser med tangentbordet. I "M" läget läser du de frekvenser du lagrat i minnena, du skannar även de i minnena inlagda frekvenserna. V eller M läget kan användas för att skriva en frekvens till ett visst minne.

Kanal: Är ett ord som kan förknippas med mycket, och inom radiotekniken betyder det oftast ett frekvensområde, som behövs för att överföra tal eller bild. En kanal är en bandbredd, och det krävs ett frekvenssteg, (TS) innan en ny kanal kan finns. Låt oss se några exempel, 79,5375 MHz är en frekvens, men kan kallas för kanal och få ett namn, exvis "lokalkanal", eller "X34". En sådan talkanal behöver c:a 16 kHz i frekvensutrymme, dvs kanalen har bandbredden 16 kHz, (+-8 kHz) och täcker frekvens området: 79,5375 - 0,008 = 79,5295 MHz och 79,5375 + 0,008 = 79,5455 MHz, kanalen behöver frekvensområdet 79,5295 till 79,5455 MHz. Detta sköter mottagaren själv vid val av rätt mode. Lyssnar vi på P1 så krävs mycket stor bandbredd, och P1 på 90,5 MHz är en kanal med frekvensområdet 90,3 till 90,6 MHz. När vi ser på TV betyder "kanal" ett TV program, och har då inget med frekvens att göra. Detta kan bli svårtolkat för den som vill lyssna på komradio. Förr var dock en TV kanal ett frekvensområde. Med valet av Mode i mottagaren följer då erforderlig bandbredd för det mode, trafiksätt, vi valt. Väljer vi FM blir bandbredden c:a 16 kHz väljer vi WFM och lyssnar på P1 blir mottagaren minst 200 kHz bred.

MW och MR: MW står för "Memory Write", MR står för "Memory Read". MW används när du vill skriva in en frekvens, som då har ett visst mode och en viss TS till ett visst minne. De här funktionerna är olika för olika mottagare och kan inte generaliseras, du måste läsa manualen för just din mottagare hur man gör.

Lock: Lås, med den funktionen kan du låsa alla knappar på mottagaren, det är bra om du vill stoppa den i fickan och gör så att inget händer om man trycker på knapparna.

Band: Knappen väljer frekvensband, exvis HF kortvåg 0,5 till 30 MHz, Rundradio WFM 76 - 108 MHz, Flygradio 118-136,975 MHz AM. Apparaten väljer frekvensområden som antas vara intressanta för lyssnaren.

De vanligaste felen vid användandet av kommunikationsradiomottagare, (skanner).

1. Inställning så att laddning av mottagarens laddningsbara batterier sker. Många glömmer att ställa in ifall laddningsbara batterier finns i mottagaren, utan denna inställning tolkar mottagaren det som att det finns, icke laddningsbara batterier. Dessa skall ju inte laddas. Inställningen kan vara olika på olika modeller. En liten knapp i batterifacket till att man skall göra inställningar från tangentbordet. På IC-R5 är det en inställning i en meny, den är dock noga beskriven i manualen, tar man ur de laddningsbara batterierna ställs radion om till icke laddningsbara efter en kort tid. Därför måste inställningen göras om ifall du använder laddningsbara igen.

2. Man har valt fel Mode, man försöker höra polisen på 79,5375 MHz med mottagaren inställd på WFM. Mottagaren täcker då mer än 20 kanaler och man hör mest störningar, och mycket svagt ljud.

3. Man har valt fel TS, steglängd, och kan inte mata in de fyra decimalen som krävs för att ställa in 79,5375 MHz. Med TS på 10 kHz går det bara att knappa in 79,53 MHz.

4. Ljudet på P1 låter mycket illa, man har då ställt in FM istället för WFM.

5. Att man blandar ihop trafiksätt (mode) och frekvensband. AM betyder på en bilradio ofta 0,5 - 1,6 MHz. FM betyder på samma mottagare 88 - 108 MHz. I verkligheten kan trafiksättet (mode) väljas oberoende av frekvens. För att din kommunikationsradiomottagare skall kunna avlyssna all trafik är den byggd så att man kan man välja trafiksätt fritt, oavsett frekvens.

De vanligaste felen beror på okunskap i radioteknik, och dåligt läst manual. Detta är givetvis fullt normalt för den som inte vigt sitt liv åt radioteknik. Men det är lätt att läsa upp sig.

Den som kommit så långt att kunna och förstå dessa saker har ett digert jobb med att lära sig och använda minnen, skanning, skip, P-skanning etc.

Några exempel på vad man kan avlyssna med en liten kommunikationsradiomottagare:

På de här frekvensbanden (frekvensområdena) kan man avlyssna nästan hur mycket radiotrafik som helst. Att hitta all trafik och alla aktiva frekvenser är ett mycket kul pyssel. Var noga med att notera alla intressanta frekvenser. För att skaffa sig en komplett frekvenslista krävs samarbete med kompisar, leta på Internet, skanna, och lyssna i flera år.

PR radio, 27 MHz: TS, 5 eller 10 kHz, Mode är AM eller FM. Inom frekvensområdet 26,815 - 27,405 MHz. Passa 27,555 MHz

Amatörradio 50 MHz: FM, TS 12,5 kHz, i området 50,0 - 52,0 MHz Låg trafikintensitet.

Kommunikationsradio: 68- 88 MHz, här finns delband för brand, polis, ambulans. Lyssna med TS12,5 kHz och FM.

Rundradio: 88 - 108 MHz TS 100 kHz och WFM.

Flygradio: 118,000 till 136,975 MHz, Mode AM, TS 25 kHz. Lyssna exvis på 131,125 MHz på Arlanda. Anteckna de frekvenser man flyttar till, och gör på så vis en frekvenslista. I bandet 108 -118 MHz finns radiofyrar på flygplatsen.

Amatörradio 145 MHz: FM, 144,000 - 145,975 MHz. Lyssna med 12,5 kHz TS och FM. I området 145,2000 till 145,8000 MHz. Ganska mycket trafik.

Jaktradio: FM, och TS 12,5 eller 25 kHz Lyssna på dessa frekvenser, 155,425 155,450 155,475 155,500 155,525 155,550 och 156,000 MHz. Trafiken från bärbara har kort räckvidd, (1- 10 km) men under jakten är det mycket aktivitet. 156,000 MHz är en allmän kanal som även används vid byggen.

Marin VHF: 156,025 till 162,025 MHz, Mode FM, TS 25 kHz, (12,5 kHz går men då blir det varannan kanal) 156,800 MHz är anropskanal för fartygen, denna frekvens kallas kanal 16.

Skärmflygarna: finns på 137,100 MHz FM och TS 12,5 eller 25 kHz, Ballongerna i Stockholm kör på ordinarie flygradiokanal, för den kontrollerade luft de befinner sig i.

Komradio i bandet 146,0000 till 174,0000 MHz: finns i överflöd och lyssnas i FM och med TS 12,5 kHz

Polisens 400 MHz band: 410,000 - 412,500 MHz lyssnas med TS12,5 eller 25 kHz och FM.

Amatörradio UHF: 432,0000 - 438,0000 MHz, FM finns i området 433,0000 till 438,0000 MHz med FM och TS 25 kHz.

Komradio UHF: 400,000 - 432,000 och 438,000 - 474,000 MHz TS 6,25, 12,5 och 25 kHz samt FM.

Leksaks Walkietalkie, LPD: 432 - 434 MHz, FM, TS12,5 kHz

PMR-446, halvproffs licensfri komradio 1 Watt: 8 kanaler, FM och TS 6,25 kHz: 446,00625, 446,01875, 446,03125, 446,04375, 446,05625, 446,06875, 446,08125, och 446,09375 MHz. TS 2 x 6,25 eller 1 x 12,5 kHz mellan kanalerna.

kHz och MHz i sammanfattning:

k = kilo = 1000

M = Mega = en miljon

G = Giga = tusen miljoner

1 Hz = en svängning per sekund

1 kHz = 1000 svängningar per sekund

5 kHz = 5000 svängningar per sekund

1 MHz = 1000 kHz = 1000 000 (en miljon) svängningar per sekund

1 GHz = 1000 MHz = 1000 000 000 Hz (tusen miljoner)

Kanalerna (TS) i MHz.

5 kHz = 0,005 MHz

6,25 kHz = 0,00625 MHz

9 kHz = 0,009 MHz

8,33 kHz = 0,00833 MHz

10 kHz = 0,01 MHz

12,5 kHz = 0,0125 MHz

25 kHz = 0,025 MHz

Antenn på din kommunikationsradiomottagare: Till de bärbara mottagarna följer någon form av gummiantenn. Den är byggd för att fungera någotsånär på de flesta frekvenser. Vill man specialisera sig på ett visst frekvensområde kan man skaffa en antenn för just den frekvensen. För Marin VHF skall antennen vara c:a 45 cm. en för stor antenn på en för liten mottagare kan i vissa fall vara en nackdel, den tål helt enkelt inte för stor antenn. En fullängdsantenn, (0,25 våglängder lång) optimerad för en viss frekvens kan man lätt göra av en trådbit. Vill du lyssna på kortvåg, exvis på radio Sweden på en utlandsresa, kan det behövas en trådantenn på 5 - 10 meter. En för stor antenn, exvis en takantenn kan överstyra din lilla mottagare. Med resultatet att det hörs sämre. Att köpa en teleskopisk antenn som går att dra ut till önskad våglängd kan vara ett gott val. SRS SRSH-779 art: 34879.

För att räkna ut antennlängden används denna formel:

300 dividerat med frekvensen i MHz = våglängden. Siffran 300 är en konstant, och kommer av radiovågornas hastighet.

En sprötantenn skall vara 0,25 våglängder.

Ex: En sprötantenn för 79 MHz

300 / 79 = 3,8 meter, x 0,25 = 95 cm

Ex: en antenn för flyget 125 MHz

300 / 125 = 2,4 meter, x 0,25 = 60 cm

Ex: en antenn för polisens 412 MHz nät

300 / 412 = 0,73 meter, x 0,25 = 18 cm

Räckvidder:

När man lyssnar på kommunikationsradionät hörs ofta basstationen mycket bra, den sitter ju högt på ett vattentorn, ett berg, på ett höghus, i stora master etc. Medan de mobila och bärbara radioapparaterna hörs betydligt sämre. Kanske med räckvidden 2 - 8 km.

På flygradiobandet hör man flygplanen på mycket långt avstånd, mer än 100 km är inte ovanligt. På sjön är räckvidden god, på det marina VHF nätet kan man höra båtar på 50 km avstånd. Jägare i skogen hörs på upp till 5 km avstånd. Leksaks Walkietalkie hörs bara några hundra meter eller upp till en km. Amatörradio använder sig av relästationer, och trafiken från alla stationer hörs mycket långt 50 - 100 km. Klättrar du upp till högsta våningen eller ett berg utökas räckvidden dramatiskt! Att göra en utflykt upp på ett högt berg, och ta med rygga med fika, och en kommunikationsradiomottagare med några extra antenner är en trevlig sysselsättning. Tänk på att det kan vara tyst på en radiokanal i åtskilliga timmar ibland, ingen pratar och man tror att det är något fel.

Konstiga frekvenser:

Om du inte kan ställa in rätt frekvens, exvis för PMR446, där en frekvens kan vara 446.00625 MHz. (Man behöver en mottagare som kan ställas in för TS 6,25 kHz). Då får man ta till "nästan rätt frekvens", som tidigare nämnts är en frekvens ett band, en FM kanal är c:a 16 kHz bred och det går bra att lyssna med ett frekvensfel på +-3 kHz. Prova med TS 1 kHz, eller med TS 5 KHz så hamnar du nästan rätt och det hörs bra. 446,005 MHz eller 446,010 MHz duger bra. Vissa mottagare kan ställas in på 446,00625 MHz och sedan skannas med TS12,5 kHz varvid vi faktiskt hamnar på rätt kanaler. Ibland kan frekvenser tyckas vara konstiga, men beror då kanske så att man sammanblandat kHz och MHz.